Rasism, kön och sexualitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rasism, kön och sexualitet"

Transkript

1 Rasism, kön och sexualitet en intervjustudie Anna Bredström Doktorand Tema Etnicitet Linköpings universitet Rapport nr A 2005:3

2 2005:3 ISSN: ISBN:

3 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 3 Innehåll FÖRORD... 6 INLEDNING... 7 SAMMANFATTNING... 8 KAPITEL Inledning...10 Vid gränsen mellan två forskningsfält: rapportens syfte och problemformulering Rapporten kapitel för kapitel KAPITEL Att prata om sex metod, etik och tolkning...14 Val av metod Fokusgruppsintervjuer Den enskilda intervjun Tolkningsprocessen Att representera andra om politik, etik och ansvar KAPITEL Den mångetniska förortsmiljön rasism, stigmatisering och utanförskap...22 Media, etnicitet och kultur Vetenskapliga begrepp och analyser Kulturell rasism? Etnicitet som föreställd gemenskap Invandrare som problem Kulturalisering av sociala problem Vardagsrasism Rasism och diskriminering i ungdomarnas vardag Vi måste leva upp till ryktet Vi invandrare har samma kultur, här finns alla olika kulturer Trygghet och gemenskap Sammanfattning KAPITEL På tal om kärlek relationer och (överskridande) gränser...40 Skildringar av arrangerade äktenskap Erfarenheter av arrangerade äktenskap Motstånd och förändring Förortens och rasismens gränser Gemenskap och tillhörighet - ett skydd mot rasism Sammanfattning... 48

4 4 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET KAPITEL Kön och heteronormativa gränser...50 Könets och sexualitetens sociala natur Den normativa heterosexualiteten Jag kan inte säga att det är helt naturligt, men det är inte onaturligt heller Utmanande av normer Man vill inte låta som en bög Den manliga blicken Sammanfattning KAPITEL Rasism, kön och sexualitet...64 Kritiken av den vita feminismen Att åtrå den andre Jämställdhet som etnisk markör Att undvika ryktet Det är idioter som oss som sprider rykten, fast dom är falska Kön och sexualitet som gräns mot det svenska Maskuliniteter Manlighetens kris? Konflikt mellan feminism och antirasism Bilden och verkligheten Sammanfattning KAPITEL Kunskap och praktik...86 Brist på kunskap? Föreställningar om riskgrupper Den vita heterosexualiteten (O)jämlika kärleksrelationer Heterosex - hans sexualitet Manlig och kvinnlig heterosexualitet Den kulturella manligheten Kärleksrelationen och sex Kondomer och manlighet Kondomer och kvinnlighet Säkra och osäkra tjejer Den (o)säkra relationen Skydd mot graviditet vägde tyngst Kondomer något för vita svenskar? Tjejerna och oskuldskravet Rätt att säga nej och definiera sin sexualitet Oskulden en förhandlingsbar symbol Den frigjorda svenskheten? Sammanfattning KAPITEL

5 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 5 Att gå vidare avslutande kommentarer Att problematisera etnicitet Rasism och säkrare sex LITTERATURFÖRTECKNING TIDNINGSARTIKLAR Signerade: Osignerade artiklar:

6 6 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET Förord Anna Bredström, doktorand vid Linköpings universitet, har på uppdrag av Folkhälsoinstitutet genomfört en intervjustudie om rasism, kön och sexualitet. Studien som bygger på intervjuer dels i grupp och dels enskilt med ungdomar diskuterar viktiga frågor inom området ungdomar och sexualitet. Studien genomfördes för något år sedan men kommer nu ut i rapportform. Anna Bredström svarar själv för diskussion, analys, och de värderingar samt slutsatser som presenteras i rapporten. Vi hoppas att rapporten kan användas som kunskaps- och diskussionsunderlag i olika sammanhang och i verksamheter där man diskuterar förebyggande och hälsofrämjande insatser riktade till ungdomar. G UNILLA R ÅDÖ C HEF FÖR H IV/STI-UPPDRAGET

7 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 7 Inledning Denna rapport hade aldrig blivit skriven utan medverkan, hjälp och stöd från en rad kollegor och vänner. Jag vill rikta ett varm tack till följande personer: Aleksandra Ålund som varit min handledare under projektets gång; Heinz Spira och Mariana Buzaglo från Statens folkhälsoinstitut som initierat och finansierat projektet; Diana Mulinari, Peo Hansen och Magnus Dahlstedt som läst och bidragit med värdefulla kommentarer under arbetets gång; samt till alla kolleger vid Tema Etnicitet, Linköpings Universitet. Jag vill också tacka Linda Nyman, Jennifer Boynton, Maria Lundengård och Paula Mulinari för all uppmuntran. Jag vill särskilt tacka: Luis Quiroga som genomfört och transkriberat intervjuerna med killarna; alla barnmorskor, kuratorer, ungdomshuspersonal, fritidsgårdspersonal, fältassistenter och alla andra som på något sätt hjälpt mig och Luis under arbetets gång. Till sist vill jag tacka alla er som deltagit i intervjuerna. Ni har varit viktigast av alla! Utan er ingen rapport. Mars, 2003 A NNA B REDSTRÖM

8 8 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET Sammanfattning De senaste åren har vi kunnat se en utveckling där frågor om etnicitet och sexualitet blivit allt mer aktuellt. I dessa sammanhang presenteras ofta, framför allt i massmedia, en ensidig och problematisk bild där invandrarskap och svenskhet står som två motpoler, inte minst vad gäller syn på kärlek, könsrelationer och sexualitet. Denna rapport kan läsas både som en kritisk granskning av och som ett alternativ till denna skildring. Rapporten är ett resultat av en intervjustudie om sex och samlevnadsrelaterade frågor bland ungdomar med olika etniska tillhörigheter. Genom fokusgruppintervjuer och enskilda intervjuer har ungdomar, både killar och tjejer, intervjuats om bland annat kärleksrelationer, sex, könsroller, homosexualitet och kondomanvändande. Med utgångspunkt i feministisk teori och kritisk etnicitetsforskning analyseras sedan ungdomarnas berättelser och samtal. Rapporten tar fasta på såväl egna erfarenheter hos ungdomarna som deras åsikter och föreställningar om vad som är rätt och fel, normalt och onormalt eller önskvärt och icke-önskvärt. Analysen lägger således vikt vid hur föreställningar om sexuella relationer och allt som hör därtill (lust, kärlek, ansvar, manligt och kvinnligt etcetera) uttrycks genom språk och social praktik. Med andra ord studeras sexualiteten i sitt sociala sammanhang där olika normativa uppfattningar är centrala för dess uttryck. Ett av rapportens huvudsakliga syften är att undersöka vilken (om någon) betydelse etnicitet och etniska gränsdragningar har i dessa sammanhang. En relativt stor del av rapporten ägnas därför åt att problematisera etnicitetsbegreppet. Rapporten tar avstamp i den forskning som uppfattar etnicitet som socialt format och formbart. Genom att kritiskt granska hur invandrarungdomar presenteras i massmedia visar rapporten hur etnicitet och etniska gränsdragningar skapas här och nu, i Sverige och av det svenska samhället. Begreppet kulturell rasism introduceras här som ett sätt att förstå den process där mytbilder om invandrarskap och svenskhet konsolideras. Rapporten ställer sig kritisk till dels slentrianmässiga definitioner av etnicitet i termer av kulturell bakgrund, dels till att olika händelser på något enkelt sätt skulle kunna förstås som ett uttryck för exempelvis kurdisk, turkisk, arabisk eller muslimsk kultur. Tvärtom visar rapporten hur ungdomarna i sina samtal och berättelser ständigt utmanar alla idéer om tydliga och väl avgränsade skillnader mellan olika etniska grupper och mellan invandrare och svenskar; det som var turkiskt i en miljö kunde mycket väl vara kurdiskt i en annan. Framförallt handlade det om en syn på könsrelationer. Medan till exempel några kristna syrianska tjejer med bestämdhet hävdade att muslimer var både mer kvinnoförtryckande och knutna till sin religion och kultur, kunde syrianerna i ett annat sammanhang vara de som framstod som mest konservativa och traditionsbundna. Ungdomarnas samtal och berättelser visar istället hur nya etniciteter skapas i samspel med det svenska samhällets etniska gränsdragningar mellan vi och dom. Dessa nya etniciteter är i sig ofta gränsöverskridande och inkluderande, formade av den mångetniska miljö ungdomarna lever i. I den mån det går att tala om traditionalistiska eller konservativa inslag bör dessa således också sättas i relation till den marginaliserade

9 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 9 sociala, ekonomiska och politiska position som formar flertalet av ungdomarnas livsbetingelser. Det skapas helt enkelt motidentiteter som svar på ett i grunden rasistiskt och diskriminerade samhälle. Det samhälle ungdomarna uppfattade att de lever i. Rapporten illustrerar och diskuterar vidare det intima samspelet mellan kön, etnicitet och sexualitet. Med stöd av feministisk etnicitets- och rasismforskning, samt en fortsatt granskning av massmedia, belyser rapporten hur föreställningar om kön och sexualitet ofta fungerar gränssättande, de markerar vem som tillhör den ena eller den andra gruppen. Genom att hänvisa till vanemässiga åsikter om svenska män och invandrarmän, och motsvarande om svenska kvinnor och invandrarkvinnor, skapas och normaliseras etniska gränser mellan svenskar och invandrare. På liknande sätt kan föreställningar om olika sexuella och könsöverskridande identiteter fungera som markörer för åtskillnad. I ungdomarnas berättelser och samtal blir det tydligt att könsidentiteter skapas i och genom dessa kontrasterande synsätt: så formas till exempel invandrarmanlighet som en motpol till en föreställd svensk manlighet. I rapportens sista del diskuteras den effekt denna förståelse av samspelet mellan etnicitet, kön och sexualitet får för frågor om sexuell praktik. Av den forskning som undersöker säkerhet och risktagande i sexuella relationer befinner sig rapporten i den kategorin som ser sociala ojämlikheter och andra identitetsgrundande frågor som centrala för människors förmåga att förhandla kring säkrare sex. Med andra ord: även om information om hur man kan skydda sig mot smitta är nödvändig, så är informationssatsningar en långt ifrån tillräcklig metod och policy för att sätta stopp för riskfyllda sexuella praktiker. Det har istället visat sig, att normerande föreställningar om heterosexuell manlighet och kvinnlighet har en avgörande betydelse för om och hur män och kvinnor lyckas förhandla och förmedla säkerhet i sexuella relationer. Att forma ett kondomvänligt manlighetsideal och få heterosexuella män att ta ansvar i relationer (oavsett kvinnans status) är enligt detta perspektiv en betydande uppgift för fortsatt preventivt arbete. Intervjuerna med ungdomarna pekar också tydligt på att detta gäller även dem. Deras berättelser om när eller varför de skyddar sig, respektive utsätter sig för risk, är tydligt formade av könsrelaterade normer för heterosexuella relationer. Däremot är det inte alltid lika tydligt präglat av etniska gränsdragningar. Tvärtom påminner många av ungdomarnas argument och erfarenheter, av exempelvis att (inte) använda kondom vid heterosexuella relationer, om andra studier där etnicitet inte varit i fokus. Att etnicitet inte alltid är avgörande uppfattas i rapporten som ytterligare en angelägen poäng. Det påminner återigen om hur viktigt det är att luckra upp bilden av definitiva skillnader mellan olika etniska grupper, eller mellan svenskar och invandrare, och att ett ensidigt fokus på olikheter riskerar att skapa en blindhet inför både motsägelser och likheter.

10 10 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET Kapitel 1 Inledning Att vara ung i dagens Sverige innebär att man med största sannolikhet någon gång under skoltiden får information om säkrare sex. Det kan ske genom skolans sex och samlevnadsundervisning, på den lokala ungdomsmottagningen, hos skolsköterskan eller på ungdomsgården. Informationsbroschyrer, reklam och media är andra viktiga kunskapskällor. Trots all kunskap och information är det fortfarande många som aldrig, eller bara ibland, använder kondom vid samlag. 1 Varför ungdomar inte använder kondom, vilka erfarenheter de har av sexuella relationer, hur de förhandlar kring säkerhet och risker (både med fasta och tillfälliga partner) och hur de förstår både risker vid sexuella möten och ansvar i sexuella relationer är således både aktuella och viktiga frågor att undersöka närmare. Likaså kan ungdomars förhållande till könsroller, kärlek och sexualitet bidra till en större förståelse av varför kunskap inte tycks vara tillräckligt. Denna rapport handlar om hur ungdomar med olika etniska tillhörigheter ser på dessa frågor. Undersökningen är gjord på uppdrag av Folkhälsoinstitutet och rapporten utgör ett bidrag till institutets målgruppsrelaterade sex och samlevnadsarbete. Under arbetets gång har jag med hjälp av Luis Quiroga (Fil. mag. etnologi) intervjuat ungdomar/unga vuxna 2 med olika etniska tillhörigheter i åldrarna år, både i grupp och enskilt. Undersökningen är en kvalitativ studie där vi i ett 30 tal intervjuer har samtalat med ungdomarna om säkert och osäkert heterosex och homosex, kärlek och relationer, lust och längtan, gränser och mycket annat som faller inom ramen för sex och samlevnadsfrågor. 3 Vid gränsen mellan två forskningsfält: rapportens syfte och problemformulering De senaste åren har vi om och om igen kunnat läsa i både dags - och kvällspress, eller fått förmedlat till oss via TV och radio, om hur invandrare 4 generellt och invandrarungdomar i synnerhet förhåller sig till könsrelationer och sexualitet. Bilden har en klar negativ anstrykning. Det har oftast varit som problem frågan lyfts fram och ventilerats, under rubriker som hedersmord, gruppvåldtäkter, kvinnoförtryck, tonårsäktenskap eller könsstympning. I dessa sammanhang ges ofta en förenklad och problemfylld bild av ungdomar med olika etnisk bakgrund, i synnerhet ungdomar från 1 Detta framgår bland annat av statistik över Klamydia och andra sexuellt överförda sjukdomar (se Noori, 2002). 2 De intervjuade ungdomarna har varit mellan år, det vill säga både från kategorin ungdomar och unga vuxna. Jag väljer dock att genomgående använda begreppet ungdomar. 3 Intervjuerna genomfördes våren 2000 samt våren Denna rapport lämnades till Statens folkhälsoinstitut mars Jag sätter begreppen invandrare och invandrarungdomar inom citationstecken för att understryka dels att det inte är mina begrepp, dels att begreppen är behäftade med en rad problem (se vidare kapitel 3).

11 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 11 förortsmiljöer. Unga killar med invandrarbakgrund skildras som mer machoorienterade än svenska killar. På motsvarande sätt återges en bild av unga invandrarkvinnor som mer förtryckta av sina män, sin släkt eller sin kultur än svenska tjejer. Genomgående hänvisas det till en föreställning om kulturella skillnader, där deras kultur tillskrivs en stor del av förklaringen till ungdomarnas handlande. Denna rapport kan läsas som både en kritisk granskning av och ett alternativ till en sådan förenklad bild. Ungdomarna som deltagit i undersökningen kommer alla från miljöer präglade av social, ekonomisk och politisk marginalisering. Deras berättelser utmanar föreställningen om definitiva kulturella skillnader - de är på många sätt gränsöverskridande i sin etniska tillhörighet. Dessutom visar de på en mångfald av praktiker som inte stämmer överens med den gängse bild som dominerar i media. Verkligheten visar sig vara betydligt mer komplex. Att undersöka inställningar till och erfarenheter av sex och samlevnadsrelaterade frågor bland ungdomar med olika etniska tillhörigheter aktualiserade flera möjliga frågeställningar och perspektiv. I de flesta fall väckte mötet med ungdomarna - och diskussioner i andra sammanhang där dessa frågor behandlades nya frågor och omkullkastade ursprungliga syften och problemställningar. Likaså gav tidigare forskning och annan teoretisk litteratur nya infallsvinklar. I mitt arbete med de frågor som undersökningen ger upphov till har jag valt att använda mig av perspektiv från två forskningsområden. Det ena rör frågor om kärlek och sexualitet där jag främst låtit mig inspireras av de debatter som förts inom ramen för feministisk forskning, och där både kön/genus och heteronormativitet är begrepp som har fungerat som en grund för hur jag förstår och tolkar ungdomarnas berättelser. Det andra forskningsfältet handlar om etnicitet, etniska relationer och rasism. Där utgår jag från en kritisk granskning, snarare än tar begrepp som etnicitet, ras eller nation för givna. Här har jag främst blivit inspirerad av de feministiska forskare som undersöker samspelet mellan kön, etnicitet och rasism. Rapporten utgår från att samspelet mellan etnicitet och sexualitet behöver förklaras utifrån ett vidare perspektiv än det som reduceras till frågan om kulturell bakgrund. Fokus i denna rapport ligger därför på hur rasism, etnisk diskriminering och social marginalisering påverkar och sätter gränser för ungdomarnas sexuella relationer. Syftet med denna studie är att försöka fånga vilka eventuella betydelser etnicitet kan tänkas ha för ungdomarnas föreställningar om kärlek och sexualitet och för deras erfarenheter av sexuella relationer. Frågeställningar som blir aktuella i detta sammanhang är hur kön och sexualitet kopplas ihop med föreställningar om svenskhet och invandrarskap samt om etnicitet har någon betydelse för ungdomars förståelse eller erfarenhet av säkrare sex respektive risktagande i sexuella relationer. Rapporten kapitel för kapitel Rapporten är indelad i åtta kapitel. Efter detta inledande kapitel diskuteras frågor om metod, etik och tolkning i kapitel 2. Här tar jag upp för och nackdelar med de olika intervjumetoder som använts, samt diskuterar frågor om maktrelationer i forskningsprocessen. Vidare berör jag hur de transkriberade intervjuerna tolkas med hjälp av diskursanalys. I kapitel 3 förenas ungdomarnas berättelser om sig själva, sin tillhörighet och erfarenheter av det svenska samhället med teoretiska diskussioner kring etnicitet,

12 12 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET rasism och det mångkulturella samhället. Det utgör på så sätt en kontextualisering av ungdomarnas livsvillkor och en ram för hur etnicitet tolkas i denna undersökning. I detta kapitel blir det också tydligt att de diskussioner som förs i massmedia har stor betydelse för ungdomarnas vardagliga liv. Kapitel 4 tar fasta på en av de frågor som ofta behandlas i media, närmare bestämt den som kretsar kring arrangerade äktenskap och familjens inflytande över ungdomarnas val av partner. Kapitlet handlar om vem man träffar och vem man tänker sig leva med i framtiden. Medias enkelspåriga skildring kontrasteras med ungdomarnas berättelser som både bryter med, utmanar och ger nya perspektiv på hur de ser på relationer och (etniska) gränser. Om kapitel 3 lade tyngdpunkten på den teoretiska diskussionen, kan kapitel 4 ses som en form av fallstudie, en illustration till de teoretiska resonemangen. Båda kapitlen handlar dock huvudsakligen om etnicitet, medan de kapitel som följer i betydligt större utsträckning inkluderar frågor om kön och sexualitet. I kapitel 5 behandlas frågan om könsidentitet och hetero-sexualitet. Här analyseras ungdomarnas diskussioner, erfarenheter och föreställningar om vad det innebär att vara kvinna och man, samt hur intimt förbundet detta är med den norm som heterosexualiteten utgör. I detta kapitel presenteras också en viktig inspirationskälla för denna studie: de brittiska forskningsprojekten Women, Risk and AIDS project och Men, Risk and AIDS project. 5 I dessa undersöker bland andra sociologerna Janet Holland och Caroline Ramazanoglu unga människors sexuella identitet och praktik. Holland och Ramazanoglu lyfter fram och problematiserar både könsrelationer och den normativa heterosexualiteten för att på så sätt förklara unga människors erfarenheter av säkerhet och risktagande i sexuella relationer. Medan en del av den feministiska forskningen om sexualitet, likt Holland med fler, har integrerat den normativa heterosexualiteten i sin analys av könsrelationer så finns det fortfarande betydande luckor vad gäller samspelet mellan etnicitet, kön och (hetero)sexualitet (Richardson, 2000). Den forskning som hittills bedrivits har tenderat att fokusera på kulturella skillnader och blundat för frågor om rasism, marginalisering eller diskriminering. På så sätt har den undvikit att problematisera etnicitet. På liknande sätt har en stor del av etnicitetsforskningen varit tämligen blind för hur kön och sexualitet genomsyrar både rasism och etniska gränsdragningar. Dessa brister utmanas av feministiska etnicitets- och rasismforskare som har visat hur etnicitet och rasism är så intimt förbundet med kön och sexualitet att det är näst intill omöjligt att studera dem separat. I kapitel 6 diskuteras detta närmare. I fokus för detta kapitel står synen på svenskhet och invandrarskap och hur det sätter sina spår i föreställningar om manligt och kvinnligt och vilka betydelser dessa får, inte bara i relation till varandra utan även till andra män och kvinnor. Samt hur ungdomarna kryssar mellan, och förhandlar med, rådande föreställningar. Medan kapitel 5 och 6 i mångt och mycket handlar om identitet och identifikation, är kapitel 7 mer uppbyggt kring ungdomarnas konkreta handlande. Kapitlet handlar om kunskap och praktik och bygger till stor del på empiriska skildringar av hur ungdom- 5 Se Holland m.fl. (1998) för en sammanfattning.

13 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 13 arna förstod, förhöll sig till och erfor sexuella relationer i allmänhet och säkert sex i synnerhet. Kapitlet tar sin utgångspunkt i att hiv/aidsdebatten 6 varit allt annat än en neutral debatt: snarare har den både utgått från och format föreställningar om såväl kvinnligt och manligt, sexuella identiteter som etniska grupper. Med hjälp av forskare som kritiskt granskat debatten runt hiv/aids presenteras även några möjliga tolkningar av ungdomarnas samtal och berättelser. Rapporten avslutas med ett sammanfattande (kapitel 8) där avslutande kommentarer och förslag på hur arbetet med dessa frågor kan gå vidare. 6 Inom medicinsk forskning används inte alltid det omtvistade och medicinskt svårdefinierade begreppet aids. Vissa forskare menar att hiv - relaterade sjukdomstillstånd är ett bättre begrepp. Jag använder både begreppet hiv och begreppet aids i denna rapport, eftersom aids fortfarande har en stark symbolisk och kulturell betydelse (se Wilton, 1997).

14 14 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET Kapitel 2 Att prata om sex metod, etik och tolkning Att strunta i metodologiska frågor är att anta att kunskap kommer från ingenstans och låta kunskapsmakarna svära sig fria från ansvar för vad de producerar och hur de framställer saker och ting (Skeggs, 2000:33). Metod presenteras ofta som om det vore åtskilt från teori, som om det är en fråga om neutrala verktyg att använda för att samla in empiri och gestalta verkligheten. Denna föreställning har fått utstå skarp kritik från olika håll de senaste årtiondena. Gemensamt för denna kritik har varit att visa på hur metodologi i sig innefattar kunskapsteoretiska ställningstaganden (Back, 1993). Valet av metod inbegriper en föreställning om vem som ska studeras och hur de ska studeras, men också en teori om hur man ska skriva, och vilken kunskap man ska använda sig av för att förstå sin information (Skeggs, 1997: 33). Det innebär att varken fält eller människor att studera finns där på förhand, utan att forskaren snarare skapar dem på vägen. Inga forskningsfrågor är heller helt neutrala utan ingår i ett bredare fält samhället med alla dess strukturer och maktrelationer. Ytterst handlar detta om en fråga om makt, om forskarens makt både i den interaktion som intervjun innefattar och i skrivandet i sig: makt att representera och tolka det andra har berättat, men också makt att utmana stereotypa skildringar. Dessa frågor om objektivitet och distans löper som en röd tråd genom hela rapporten. Parallellt med analysen av ungdomarnas samtal, erfarenheter och berättelser beskriver jag och granskar hur frågor om invandrarungdom och sexualitet behandlas i mediala, såväl som politiska och vetenskapliga sammanhang. Val av metod Hur går man tillväga för att undersöka erfarenheter av och inställningar till sex och samlevnadsfrågor? Hur pratar man om sex? Vilka fallgropar lurar på vägen när forskaren och informanten ska tala om det mest privata? Att prata om sex kan måhända vara jätteroligt och spännande, men det kan också vara pinsamt, obehagligt och kännas oerhört utlämnande. Åsikterna går vitt isär när det gäller vilken metod som är mest lämpad för att samla in material om hur människor lever och förhåller sig till sexuella önskningar, handlingar och erfarenheter. En del forskare menar att anonyma enkäter är att föredra och att det är näst intill meningslöst att få människor att avslöja något så intimt och privat för en främmande människa. Andra forskare argumenterar dock för att kvalitativa metoder kan ge information som annars inte kommer fram. Feministisk forskning har ofta valt att använda kvalitativa metoder med argumentet att det ger mer utrymme för informanternas egna röster, snarare än att placera dem i redan på förhand konstruerade kategorier (Jacksson, 1998). Den kvalitativa metodens fördelar är att kunna utforska varför eller på vilket sätt något sker. Vad gäller sexualitet kan kvantitativa studier ge information om exempelvis ålder för sexualdebut, antal partner

15 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 15 och annan information kring vårt sexuella beteende, medan en kvalitativ undersökning kan belysa de sociala och kulturella kontexter som genomsyrar dem (Frith, 2000). Detta är inte minst viktigt när syftet är att förstå hur unga människor förhandlar kring frågor om säkrare sex eller ansvar i sexuella relationer. Kvalitativa metoder är dock långtifrån problemfria. Intervjusituationen kan till exempel fungera kränkande för såväl informant som intervjuare. Kvalitativa metoder innefattar således alltid en rad etiska ställningstaganden. Jag valde att använda mig av kvalitativa metoder i form av dels fokusgruppsintervjuer, dels enskilda intervjuer där de flesta, men tyvärr inte alla, tidigare hade deltagit i en fokusgruppsintervju och således var bekant med mig eller Luis Quiroga, som genomförde och transkriberade intervjuerna med de unga männen. Fältarbetet har bedrivits i tre olika lokala miljöer, två förortsmiljöer och ett mindre samhälle, vilka samtliga kan karaktäriseras som mångetniska (Ålund, 1997). Syftet med att bedriva fältarbete i olika miljöer var ursprungligen att undersöka den lokala miljöns inflytande. Att genomgripande fånga betydelser av exempelvis lokal kulturproduktion, arbetsmarknadssatsningar eller andra specifika åtgärder visade sig dock vara en alltför stor uppgift inom ramen för detta projekt. Däremot har fältarbete på olika platser medverkat till att tydliggöra etnicitetens sociala natur: det som exempelvis beskrivs som turkiskt i en miljö är i en annan syrianskt. På så sätt bidrog de olika miljöerna till att luckra upp föreställningar om statiska gränsdragningar och homogena grupper. Sammanlagt har 10 fokusgruppsintervjuer i enkönade grupper à 4 7 personer genomförts och efter det ett 20-tal enskilda intervjuer med ungdomar/unga vuxna i åldern år. Varje intervju varade drygt en timma och alla intervjuerna har sedan transkriberats. Informanterna har olika etniska och nationella tillhörigheter: De flesta har turkisk, syriansk, kurdisk och iransk bakgrund men även chilenska, somaliska och eritreanska och en del andra nationaliteter och etniciteter finns representerade bland ungdomarna. Därutöver kom en del ungdomar från familjer där en av föräldrarna var etniskt svensk. De flesta var antingen födda i Sverige eller hade kommit hit som barn, endast några få av ungdomarna hade kommit hit i ett senare skede av sin skolgång. Det övervägande flertalet hade således tagit sig igenom svensk grundskoleutbildning. De hade också erfarenhet av svensk sex och samlevnadsundervisning vid ett eller flera tillfällen. Förutom dessa intervjuer har samtal med fältassistenter, fritids- och ungdomsgårdspersonal varit givande för projektet, inte minst för att komma i kontakt med ungdomarna. Slutligen har ett par intervjuer även genomförts med barnmorskor och kuratorer som arbetade vid ungdomsmottagningarna på de berörda platserna. Fokusgruppsintervjuer Fältarbetet inleddes med fokusgruppsintervjuer i etniskt blandade, enkönade grupper. Fokusgruppsintervjun är en specifik form av gruppintervju som har till syfte att samla en grupp människor för att diskutera ett specifikt ämne (det som är i fokus). Samtalet fokuseras kring det ämne som forskaren är intresserad av och leds av en moderator, (jag eller Luis), vars uppgift är att ställa breda frågor för att på så sätt initiera en diskussion. Fokusgruppen karaktäriseras av att medlemmarna engageras i en kollektiv diskussion där de interagerar både med varandra och med forskaren och det är just denna kollektiva interaktion som särskiljer fokusgruppen från andra kvalitativa metoder (se Morgan, 1993; Wilkinsson, 1998).

16 16 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET Hannah Frith (2000: 277) menar att fokusgrupper är lämpliga att använda i forskning kring sexualitet av tre anledningar; (1) fokusgrupper är användbara för utforskande av ämnen som inte tidigare är väl undersökta; (2) fokusgrupper kan göra det möjligt för forskaren att lära sig det språk och vokabulär som intervjudeltagarna ofta använder när de pratar om sexualitet och (3) fokusgrupper ger en god förutsättning för människor att känna sig väl till mods med att prata om sexuella erfarenheter och uppmuntrar människor att prata om sex. För projektet fungerade fokusgruppen delvis efter dessa principer. För det första användes fokusgruppsintervjuerna i ett första stadium för att utforska ett ämne som inte är så väl undersökt 7 och där gruppdiskussionen gav upphov till ny information och nya infallsvinklar. Fokusgruppsintervjuerna gav mig således information som förmodligen annars hade gått förlorad. Ett exempel är hur informanterna i sina diskussioner utmanade mediala bilder genom diskussioner där föreställningar om kultur och kulturella skillnader ständigt förhandlades, utmanades och ifrågasattes (se kapitel 3). Enbart enskilda intervjuer hade kanske överfokuserat betydelsen av kulturella skillnader, och gjort mig blind för likheter mellan olika etniska grupper eller konflikter och motsägelser inom gruppen. Fokusgruppernas tydligt motsägelse-fulla samtal gjorde det också lättare för mig att inte hamna i vad Silverman (1993) kallar för en turistfälla, där den etnocentriska blicken gör forskaren blind för vad som egentligen sker. Friths andra princip var mitt främsta argument för att påbörja fältarbetet med fokusgruppsintervjuer; det vill säga jag ville undersöka det språk och språkbruk som deltagarna använde när de i vardagligt tal diskuterade kring föreställningar, förväntningar och erfarenheter av (egen och andras) sexualitet och sexuella relationer. Min tanke var att undersöka frågor som: Hur pratar ungdomarna om sex? Hur argumenterar de kring frågor om kön, sexuell identitet, säkrare sex och etniska gränser? Vilka outtalade och uttalade normer finns samt hur förhandlar de med egna och samhälleliga normer? Deltagarna i varje gruppintervju kände alla varandra, oftast var de nära vänner. Trots att jag är medveten om att det alltid råder både tabun, hierarkier och en del underförstådda normer i en redan etablerad grupp 8 som kan vara svåra att nå, så föredrog jag ändå denna konstellation för att enklare kunna skapa en förtrolig stämning. Dessutom upplevde jag att min position som utomstående gjorde att de fick förtydliga och förklara sig, vilket i sig bidrog till att fördjupa analysen. Ungdomarna började, med hjälp av varandra, att själva analysera och diskutera kring vad de egentligen menade. Fokusgruppsintervjuerna gav mig således en bild av hur deltagarna tänkte och argumenterade kring en rad olika frågor som alla hade att göra med dem som invandrare i det svenska samhället och deras erfarenheter och tankar kring sex och samlevnadsfrågor. Samtalen handlade ofta om skillnader och likheter mellan invandrare och svenskar, samt om relationer över och inom etniska gränser. Ungdomarna talade ofta om och var arga över det som de uppfattade som medias snedvridna skildringar av invandrare, och de ville ge sin bild av hur det egentligen är. Vidare diskuterades frågor om kön och sexualitet utifrån deras syn på relationer, otrohet, kärlek, kondomer och begreppet säkrare sex. Vi talade om vad det innebär att leva i parförhållanden och vilka slags 7 Se Forsberg (2000). 8 Beteckningen grupp är problematisk eftersom den signalerar definitiva och bestående gränser för vilka som är gruppens deltagare. Vissa forskare väljer därför att kalla det för nätverk istället.

17 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 17 sexuella relationer de har med sina fasta partner och hur (eller om) de skyddar sig mot oönskade graviditeter eller sexuellt överförda sjukdomar. Pornografi kom ibland upp i dessa sammanhang, ibland diskuterades det separat. Ett par frågor initierades genom en diskussion om populärkulturella fenomen som filmer och kända såpoperor. Framförallt gällde det frågan om sexuell identitet där bland annat filmen Fucking Åmål diskuterades. Detta var ett medvetet val från min sida, det var ett försök att så mycket som möjligt undvika, eller åtminstone inte uppmuntra till, ett samtalsklimat som enbart kretsade kring heterosexuella relationer. 9 Vad gäller Friths tredje argument för fokusgruppintervjuer så förefaller detta något mer problematiskt. Till viss del fungerade den som ett forum där sex var tillåtet att diskutera, särskilt då det explicita syftet med intervjun var att samtala om sex och det var säkert givande för många av deltagarna i intervjuerna att få ta del av varandras erfarenheter, tankar, frågor och kunskaper. Fokusgruppsintervjun gav således ungdomarna ett tillfälle att kunna ställa frågor och få delge sina tankar, rädslor och förhoppningar. Att föra ett seriöst samtal om sex var också någonting som många av ungdomarna uttryckte att de sällan fick tillfälle till. Visst pratar vi mycket om sex, men mest genom att skämta och så där, sa en tjej i en intervju. I flera grupper uppstod också ett öppet samtalsklimat där gruppmedlemmar delade med sig av personliga erfarenheter, frågor eller rädslor. När det sker kan således fokusgruppen en möjlighet att ventilera personliga funderingar och erfarenheter, i enlighet med Friths modell. Men i alla gruppintervjuer utvecklades inte samma tillåtna miljö. En del gruppintervjuer styrdes tvärtom av strikta regler för vad som var tillåtet att säga och vad som inte var det. Dessa gruppintervjuer genomsyrades således av normer och värderingar som visserligen ibland ifrågasattes och utmanades, men likväl styrde deltagarnas möjligheter att delge sina personliga erfarenheter. Jag ville inte heller, av etiska skäl, att någon deltagare skulle känna sig tvingad att delge sina personliga erfarenheter i en grupp vars inbördes relationer jag inte kände till. Därför valde jag att utöver fokusgrupperna göra enskilda intervjuer med några av dem som deltagit i gruppintervjuerna. Den enskilda intervjun Den enskilda intervjun var av så kallad semistrukturerad karaktär, vilket innebar att det fanns några löst formulerade frågor att utgå ifrån, men det fanns samtidigt möjlighet och utrymme att ventilera andra frågor. I den enskilda intervjun behandlades samma frågor som i gruppintervjun, skillnaden låg i att här sattes den personliga erfarenheten i fokus. Syftet med intervjun var att fånga de luckor som fanns i gruppintervjun, där den personliga erfarenheten ofta lämnades utanför. Den enskilda intervjun gav även utrymme för att se de motsättningar som fanns mellan det som i gruppintervjun ansågs som det tillåtna och de erfarenheter som informanterna hade. I flera fall kolliderade dessa med andra gruppmedlemmars normer och värderingar. Några informanter påpekade detta genom att ta upp hur svårt de hade haft att prata i gruppen eftersom deras egna erfarenheter och val stod i strid med de kollektiva normer och värderingar som gruppen hade gett uttryck för. Ibland väckte detta skuldkänslor hos informanten, andra gånger ifrågasatte informanten i det enskilda samtalet gruppmedlemmarnas åsikter. 9 Frankenberg (1993) argumenterar för att tabubelagda eller kulturellt sanktionerade normer så som i hennes exempel (vardags)rasism behöver artikuleras för att kunna granskas. I enlighet med hennes resonemang var det ett medvetet val för mig att diskutera kring olika sexuella identiteter. Se Braun (2000) för en diskussion kring att utmana heterosexism i fokusgrupper.

18 18 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET Den traditionella bilden av den distanserade forskaren som inte ska låta intervjun påverkas av sin närvaro har ifrågasatts från flera håll. Ruth Frankenberg (1993) talar om hur viktigt det är att utmana föreställningen om att en intervju skulle kunna vara neutral. Hon menar att det i alla intervjusituationer sker en interaktion mellan forskaren och informanten oavsett hur aktivt intervjuaren deltar. Det vill säga, att jag är svensk, kvinna och akademiker satte säkert sina spår i det ungdomarna valde att berätta eller inte berätta för mig. Likaså styrdes säkert våra samtal av mitt val av frågor och mina förförståelser. 10 Frankenberg motsätter sig även idén om att en neutral intervju(are) skulle få fram mer autentisk kunskap. Tvärtom, menar hon, är en sådan föreställning både felaktig och vilseledande. Dels, menar hon, har feministisk forskning visat att stöd och uppmuntran från en intervjuare kan göra att informanten känner mod att berätta saker de annars inte vågat berätta. 11 Det vill säga, det är inte per automatik så att informanten berättar mer fritt om forskaren sitter tyst eller bara ställer frågor som leder samtalet tillbaka till informanten själv. Dels, menar hon, ställer det forskaren inför en rad etiska problem: om intervjuaren sitter med viktig information som informanten uppenbarligen inte har, kan det vara oetiskt att inte bidra med sina kunskaper eller erfarenheter. I sin undersökning om vita kvinnor och rasism väljer Frankenberg därför att använda sig av något som hon kallar dialogiskt närmande (dialogical approach). Genom detta närmande får intervjun mer karaktären av ett samtal, där intervjuaren är villig att delge sina erfarenheter om så önskas. Ett dialogiskt närmande kan också bidra till att, åtminstone delvis, utmana den maktobalans som finns mellan forskaren och informanten. Det är mer demokratiskt, hävdar Frankenberg, att tydligt positionera sig själv, visa vem man är och vara öppen för att prata om hur det kan påverka samtalet. Liknande argument finns för att använda fokusgruppsintervjuer. Flera av dess förespråkare hävdar att det kan vara ett mer demokratiskt alternativ än den enskilda intervjun. Fokusgruppen medför till exempel att forskarens språk och frågeställningar inte behöver bli lika styrande eftersom gruppens dynamik mycket väl kan leda in intervjun på nya spår. Informanten är inte heller lika utlämnad till forskaren i en grupp där han eller hon kan finna stöd bland andra gruppmedlemmar. Det är dock värt att poängtera, att det lika gärna kan vara omvänt. Informanten kan, inte minst om det handlar om att delge personliga erfarenheter, riskera att känna sig ännu mer utsatt då det är fler än bara en person som kan inverka hämmande. Det kan också handla om uttalade eller outtalade normer som sätter gränser för vad samtalet tillåter. Om en grupp ger uttryck för att heterosexualitet skulle vara den enda naturliga eller normala sexualiteten, riskerar människor med andra sexuella identiteter att känna att deras sexualitet inte är okej att prata om, eller att de blir bemötta som onormala eller avvikande (jfr Braun, 2000). Jag valde att utgå från samma principer som Frankenberg, det vill säga att jag var öppen för dialog och delgav ibland mina egna erfarenheter, inte minst för att ge stöd och visa förståelse när informanten tog upp något som kändes svårt eller pinsamt för henne att prata om. Detta gällde både i gruppintervjun och i den enskilda intervjun, även om det 10 Diana Mulinari (1999) påpekar att fältarbete kan förstås som en process där förutsättningarna ständigt förändras; både litteratur och mötet med fältet ger hela tiden upphov till nya frågor och infallsvinklar som sätter sin prägel på fältarbetet. 11 Frankenberg (1993) tar även upp hur det särskilt gäller frågor som är tabubelagda, eller ämnen som behöver artikuleras, som rasism eller sexualitet.

19 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 19 var mest aktuellt i den senare. Det etiska perspektivet aktualiserades vid ett flertal tillfällen, exempelvis när jag kände att det vore oetiskt att inte delge mina kunskaper om bland annat smittvägar för hiv och andra sexuellt överförda infektioner. Tolkningsprocessen [A]tt tolka är en social process där såväl forskaren som dess möte med forskningsfältet ingår i ett politiskt färgat rum, som ständigt ifrågasätts och utmanas (Maynard & Purvis 1994: 7). 12 En del av den samhällsvetenskapliga forskning som undersökt hur människor förstår sig själva och sin identitet visar hur de (myt)bilder och föreställningar som florerar i samhället formar människors berättelser om sig själva. Detta är ofta en smärtsam process, inte minst för kvinnor. Sociologen Elina Oinas (1998) har låtit en grupp kvinnor göra ett så kallat minnesarbete där deras egna personliga historier rekonstrueras. Hon beskriver hur feminiseringen inte skedde automatiskt, utan innebar en lång förhandling där kvinnorna drog sig till minnes hur de både kämpade emot och upplevde sin tillblivelse som kvinna som något skrämmande och smärtsamt. Att bli kvinna eller man är således vare sig något som sker automatiskt eller något som finns med sedan födseln. Tvärtom är det något vi successivt tränas att bli, och som en del av denna process bestraffas vi för alla eventuella könsfel. Att undersöka människors sexuella erfarenheter, föreställningar och förväntningar handlar således i mångt och mycket om att undersöka människors föreställningar om sig själva, om identitet och självbild. Detta är i sin tur något som hela tiden skapas. Vi blir till som subjekt genom att känna igen oss i och förhålla oss till en rad kulturellt förmedlade föreställningar om vilka vi är; vi skapar oss själva som män, kvinnor, svenskar, invandrare, heterosexuella eller homosexuella. Valmöjligheten i vårt identitetsskapande är dock begränsad. Det finns oftast en tydlig gräns för vad som anses vara rätt eller fel beteende, normalt eller avvikande eller till och med vad som anses vara naturligt eller onaturligt. Den kulturella repertoaren utifrån vilken människor skapar sin identitet är följaktligen strukturerad av en rad olika maktrelationer: mellan män och kvinnor, mellan olika socialgrupper, mellan olika etniska grupper och olika sexualiteter. Detta innebär att identiteter formas i relation till det omgivande samhället och dess maktförhållanden (Allen, 1994). Eller, som Nora Rätzel (1997: 74, e.ö.) uttrycker det: samhällets generella maktstrukturer omformas till individuella sätt att förstå sig själv och andra. Ungdomarnas egna berättelser och samtal om kärlek och sexualitet kan således sättas i en större kontext och förstås utifrån en struktur i vilken språk, makt och sociala strukturer är nära sammanlänkade. Ken Plummer skriver om hur människors berättelser om sexualitet delvis handlar om gränsdragningar och utmanande av nya territorier. Samtidigt, hävdar han, är dessa berättelser ofta, kanske till och med för det mesta, konservativa och bevarande av det dominanta synsättet (Plummer, 1995: 178, e.ö.). Plummers dominanta synsätt påminner om det som brukar kallas för diskurser. Diskurser både begränsar och möjliggör vårt sätt att se och förstå världen, de gör det möjligt att säga och tänka vissa saker hellre än andra (Jackson, 1998: 47, e.ö.). 12 Egen översättning. I fortsättningen kommer eget översatta citat markeras med e.ö.

20 20 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET Diskurser är kopplade till föreställningar om vad som anses vara sant, normalt eller naturligt. Två tydliga exempel på diskurser är: diskursen som säger att det finns naturliga könsskillnader mellan män och kvinnor och diskursen som påstår att heterosexualitet är normalt (se Butler, 1990). Diskurser är dock mer än bara föreställningar eller idéer; diskursiva gränsdragningar reglerar människors uppfattningar om verkligheten och har därmed högst reella och konkreta effekter. Diskurser om etnicitet handlar i mångt och mycket om tillhörighet, om identitet och om hemkänsla. Diskurser är historiskt varierande och ofta intimt förbundna med samhällets maktförhållanden: inte sällan är det eliten som skapar gränser för vad som anses vara naturligt/onaturligt, normalt/avvikande eller vilka vi är och vilka som är dom andra : Diskurser som kommer från inflytelserika källor, som intellektuella och media, kallar på ett övertygande sätt till sig människor som medborgare du är en av oss samtidigt som de gör klart vilka som är dom andra. De mobiliserar kultur, tradition, religion och föreställningar om historien och olika platser för att skapa en känsla av gemenskap: en etnisk eller nationell identitet.(cockburn, 1998: 10, e.ö.) Ungdomarnas egna berättelser och samtal med mig, Luis och varandra tolkar jag med hjälp av något som brukar kallas diskursanalys. Diskursanalysen sätter fokus på språket, på vad människor gör med språket och dess mening (Holland m.fl., 1998: 84). I analysen av transkriberade intervjuer undersöker forskaren vilka diskurser som informanterna utgår från och talar genom (Whetherell & Potter, 1992 ). Att identiteter och identitetsskapande ses som sociala processer innebär också att identiteter aldrig är fixerade eller statiska. Luckor, motsägelser eller tystnader är därför att räkna med snarare än ett problem. Nora Rätzel (1997) menar att diskurser kan vara olika i sitt innehåll, men lika i sin form. Whetherell & Potter (1992: 102) sätter fokus på hur olika diskurser kommer till uttryck i olika sammanhang, det vill säga de har en funktionell aspekt. I sin undersökning om rasism säger de att de förutsätter att människor använder sig av olika repertoarer i olika sammanhang för att förklara och legitimera sina åsikter eller tankar. Feministisk metodologi har lyft fram begreppet situerad kunskap (Haraway, 1988). Att situera sin kunskap innebär att tydligt visa på de teoretiska och metodologiska ställningstaganden forskaren gör, samt att problematisera och analysera den interaktion som sker mellan forskaren och fältet. Att vara medveten om och analysera det som sker i insamlandet av empiri är vad många brukar kalla ett reflexivt förhållningssätt (se Ehn & Klein, 1994, Burton m.fl., 1994: 29-30). Sue Wilkinsson (1998) menar att fokusgruppen innefattar en unik möjlighet till att situera sin kunskap genom att interaktionen mellan gruppens medlemmar, inklusive forskaren, blir synlig. Genom att analysera interaktionen kan man fånga hur mening och betydelser skapas i sitt sammanhang. Dessvärre menar Wilkinson att det fortfarande är få forskare som har utnyttjat denna möjlighet i sin analys. Ofta har enskilda röster använts trots att de uttryckts i en diskussion. På liknande sätt argumenterar Frankenberg (1993) för att hennes dialogiska närmande synliggör hennes deltagande i intervjun,

21 RASISM, KÖN OCH SEXUALITET 21 istället för att upprätthålla en illusorisk bild av att intervjuaren inte finns med och påverkar samtalet. I min analys har jag tagit fasta på återkommande utsagor från de transkriberade intervjuerna med ungdomarna, och tolkat dem med hjälp av teorier som kritiskt granskat diskursiva konstruktioner av kön, etnicitet och sexualitet. Att använda två olika intervjumetoder gjorde sammanhangets betydelse för kunskapsproduktionen tydlig. I analysen har de motsättningar som de olika intervjumetoderna givit upphov till, samt de motstridiga argument som kommer fram i gruppdiskussionerna, således varit till hjälp snarare än till problem. I min analys är varje citat markerat med (ei) om det är från en enskild intervju eller (fgi) om det kommer från en fokusgruppintervju. Motsägelser, ambivalenser och konflikter lyfts dessutom genomgående fram och problematiseras. Vidare visas så mycket som möjligt av dialogen i texten när det inte riskerar att avslöja informanternas identitet. Avslutningsvis är det min intention att tydliggöra och relatera min analys till de teoretiska perspektiv som jag använder mig av för att förstå ungdomarnas samtal och berättelser. Det är min förhoppning att detta ger utrymme för läsaren att förstå, bekräfta eller ifrågasätta mina tolkningar. Att representera andra om politik, etik och ansvar Genom hela detta arbete har jag konfronterats med en rad etiska dilemman. En av de första frågorna handlade naturligtvis om hur man egentligen pratar om sex. Vilka processer riskerar jag sätta igång hos mina informanter? Vilket ansvar har jag när en ung tjej berättar om en våldtäkt? Hur hanterar och tolkar jag en intervju där unga killar berättar om våld och sex i samma andetag? När intervjuerna väl var klara kom nästa etiska dilemma: hur återger jag deras erfarenheter och berättelser utan att röja deras identitet? Alla de intervjuade blev först informerade om projektets syfte och vilka frågor som undersökningen gällde. De blev också lovade anonymitet. Med tanke på att gruppintervjuer genomförts så är flera ungdomar medvetna om varandras deltaganden vilket kräver extra hänsyn till eventuella avslöjande markörer. En tjej som i en gruppintervju sagt att hon inte haft några sexuella kontakter kan, i en enskild intervju, avslöja att hon har en hemlig relation med en kille och att de har regelbundet sex sedan flera månader. För att inte röja någons identitet har därför en del uppgifter utelämnats ibland. Till exempel nämns etnisk tillhörighet bara när det inte riskerar att vara avslöjande. Varje citat är dock markerat med kön samt om citatet är från en gruppintervju eller en enskild intervju. Även om dessa frågor har varit svåra har det nog varit ett annat slags etiskt dilemma som upptagit det mesta av min tid: hur skriver man om något som är så politiskt laddat och innefattar så många fallgropar? Att skriva om invandrarungdomar och sexualitet har stundtals känts som att vandra på ett minfält, inte minst eftersom vi dagligen matas med problemfyllda och förenklade bilder via tidningar, TV och radio. Hur kan jag undvika att denna rapport bidrar till att förstärka alla dessa mytiska skildringar? Medveten om vetenskapens status i samhället och dess förmåga att cementera olika föreställningar som sanna inser jag att jag har ett ansvar för den kunskap jag producerar (jfr Bhavnani, 1994). Jag har därför valt, att dels genomgående kritiskt granska massmedias presentationer och försöka ge en annan förklaring till ungdomarnas handlande, dels att så ofta som möjligt lyfta fram andra sidor för att visa hur bilden och verkligheten långt ifrån alltid stämmer överens. Med detta hoppas jag luckra upp, och inte förstärka, eventuella stereotypa föreställningar om invandrarungdomar. Om jag lyckas återstår givetvis att se.

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek.nu Om Internet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi. Aukt. spec. i klin. sexologi Malmö högskola www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgiften kan göras i grupp (om ni är flera som vill komplettera) eller enskilt. Har du inte gjort förseminarieuppgiften

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Tjejjouren Idun Sigtuna

Tjejjouren Idun Sigtuna Tjejjouren Idun Sigtuna Välkommen till Tjejjouren Idun Sigtunas kvartalsbrev Vinter 2014 Då höstmörkret började falla och kylan tränga in bestämde vi oss för att göra ett ansiktslyft. Vi kom i kontakt

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Inledning. Version på lätt svenska

Inledning. Version på lätt svenska Inledning Version på lätt svenska HBTQ Hbtq är ett paraplybegrepp, eller ett samlingsnamn, för homosexuella (h), bisexuella (b), transpersoner (t) och andra personer vars identitet är queer (q). Inom vården

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd År 0-3? familjen, konfliktlösning hur ett barn blir till lekdagar kompisdagar övernattningsresa år 3 reviderad version 2002-03-19 Sida - 1 År 4-6 Kill och tjejgrupper - inom klassen 1:a mens - puberteten,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Makt, kultur, sexualitet

Makt, kultur, sexualitet Makt, kultur, sexualitet Hur hänger det ihop? Handledning för dialog med ungdomar Ett dialogprojekt med ungdomar från gymnasieskolor i Göteborg av ungdomsmottagningarna i Göteborg 2006 Makt, kultur, sexualitet

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera

Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Formuleringar som kan förbise, kränka eller diskriminera Medborgare Riskerar att förbise personer utan formellt medborgarskap i Sverige. Invånare innefattar alla som bor i staden, regionen eller landet,

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer