Värdefulla NATURMILJÖER. i Hallsbergs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värdefulla NATURMILJÖER. i Hallsbergs kommun"

Transkript

1 Värdefulla NATURMILJÖER i Hallsbergs kommun 1

2 2

3 Värdefulla naturmiljöer i Hallsbergs kommun 3

4 Hallsbergs kommun HALLSBERG Telefon (växel): Fax: Hemsida: E-post: Text: Jonas Engzell och Björn Gunnarsson. Redigering och layout: Björn Gunnarsson, Annica Johansson och Elisabeth Karlsson. Kartor och GIS-underlag: Anders Jernström. Omslagsfoton: Foto 1, 3, 4 och 5 - Jonas Engzell, foto 2 och 6 - Elisabeth Karlsson. Bakgrundskartor: Lantmäteriet. Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen i Örebro. Hallsbergs kommun

5 FÖRORD Naturen i Hallsbergs kommun är omväxlande. Här finns allt ifrån vidsträckta skogsområden på kuperad bergig terräng till öppna flacka jordbrukslandskap, olika typer av våtmarker och många sjöar och vattendrag. I kommunen finns ett flertal områden med höga naturvärden som hyser sällsynta och hotade arter. Detta dokument syftar till att beskriva och lyfta fram värdet av dessa områden. Vår förhoppning är att det kan bidra både till att förbättra naturvårdsarbetet inom kommunen samt att utgöra en inspirations- och kunskapskälla för alla naturintresserade. Kunskap om var värdefull natur finns någonstans och vilka värden den har är en viktig förutsättning för att kunna ta hänsyn till den biologiska mångfalden i samband med t.ex. framtagande av planer och vid exploatering. Att bevara biologisk mångfald knyter an mot flera av de miljömål som riksdagen beslutat om samt även flera internationella konventioner som Sverige skrivit under. Fina naturområden kan många gånger också utnyttjas som rekreationsområden vilket även kan bidra till att stärka folkhälsan och ge ett ökat välbefinnande. Kommunens ambition i naturvårdsarbetet är att tillsammans med Länsstyrelsen, enskilda markägare, Naturskyddsföreningen och andra aktörer så långt som möjligt skydda och bevara värdefulla naturområden i kommunen. Kommunen har som markägare ett särskilt ansvar för den biologiska mångfalden på den egna marken. Möjligheten till rekreation och naturupplevelser ska gå hand i hand med bevarandeintressena. Värdefulla naturmiljöer i Hallsbergs kommun har i huvudsak författats av Jonas Engzell och Björn Gunnarsson. I bearbetningen har även Elisabeth Karlsson, Annica Johansson och Anders Jernström medverkat. Värdefulla synpunkter under arbetets gång har lämnats av bl.a. Naturskyddsföreningen i Hallsberg. Hallsberg den 17 december Anne Carlqvist Fors Ordförande Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden Leif Welander Förvaltningschef Miljö-, bygg- och myndighetsförvaltningen 5

6 6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 9 Dokumentets uppbyggnad...9 BAKGRUND... 9 Motiv till bevarande av biologisk mångfald...10 Hot mot den biologiska mångfalden...10 Rödlistade arter...11 Viktiga livsmiljöer för sällsynta arter...11 Hallsbergs kommuns naturgeografiska förutsättningar...13 Berggrunden...13 Förkastningar och topografi...13 Istidens påverkan på landskapet...13 Klimat...14 Naturen i Hallsbergs kommun...14 Sjöar och vattendrag...14 Skog...14 Jordbrukslandskap...15 Våtmarker...15 Skyddad natur i Hallsbergs kommun...15 Andra kommunala dokument som berör naturvård...15 VÄRDEFULLA NATURMILJÖER I HALLSBERGS KOMMUN Naturreservat...16 Biotopskyddsområden...27 Naturvårdsavtal...35 Naturminnen...36 Natura 2000-områden...38 Riksintresseområden för naturvården...41 Övriga naturområden...45 LITTERATUR BILAGOR Bilaga 1. Skyddsformer...69 Nationalpark...69 Naturreservat...69 Kulturreservat...69 Biotopskyddsområde

8 Naturvårdsavtal...69 Naturminne...70 Natura 2000-område...70 Områden av riksintresse för naturvården...70 Djur- och växtskyddsområde...70 Samrådsområde...70 Strandskyddsområde...70 Fridlysning...70 Bilaga 2. Nyckelbiotoper i Hallsbergs kommun Bilaga 3. Värdefulla ängs- och betesmarker i Hallsbergs kommun...73 Bilaga 4. Våtmarker i Hallsbergs kommun som ingår i våtmarksinventeringen (VMI) Bilaga 5. Skogliga värdetrakter i Hallsbergs kommun Ek- och drumlinlandskapet...81 Vretstorp-Snavlunda ädellöv- och lövskogstrakt...81 Hjälmarens reliktskogar och strandskogar samt Askersbygden...81 Bilaga 6. Naturreservat i Hallsbergs kommun Bilaga 7. Biotopskyddsområden i Hallsbergs kommun Bilaga 8. Naturvårdsavtal i Hallsbergs kommun Bilaga 9. Naturminnen med ytutsträckning i Hallsbergs kommun Bilaga 10. Natura 2000-områden i Hallsbergs kommun...91 Bilaga 11. Riksintresseområden för naturvård i Hallsbergs kommun

9 Foto: Annica Johansson INLEDNING Denna rapport innehåller information om naturområden i Hallsbergs kommun. Såväl skyddade områden som övriga områden med värdefull natur beskrivs i dokumentet. Det är tänkt att kunna fungera både som informationsmaterial för naturintresserade personer i kommunen samt att utgöra ett underlag i kommunens naturvårdsarbete. Det ska dock inte ses som något program i den meningen att konkreta mål och åtgärder med kommunens naturvårdsarbete har en direkt koppling till områdena som beskrivs här. På grund av att tiden för att ta fram rapporten varit begräsad finns inte möjlighet att beskriva alla områden i kommunen med värdefull natur i. Några viktiga underlag som använts i urvalet av områden är bl.a. olika naturvårdsinventeringar som genomförts under de senaste årtiondena. Däribland kan nämnas olika botaniska inventeringar, inventeringar av vedlevande skalbaggar och skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventeringar. Fler underlag finns i litteraturlistan längst bak i dokumentet. Syftet med rapporten är att: Ange var i kommunen det finns värdefull natur, på vilket sätt den är värdefull och vad som bör eller inte bör göras för att naturvärdena ska upprätthållas. Fungera som informationsmaterial för naturintresserade. Utgöra ett underlag i kommunens naturvårdsarbete. Bidra till att bevara den biologiska mångfalden i kommunen. Dokumentets uppbyggnad Dokumentet är uppbyggt i två delar, en bakgrundsdel innehållande information om bevarande av biologisk mångfald och en översiktlig beskrivning av naturen i Hallsbergs kommun, samt en del där alla beskrivningar av enskilda naturområden i kommunen finns. BAKGRUND Naturvård är den del i miljöarbetet som inriktar sig mot att bevara och gynna den biologiska mångfalden. Det kan innebära åtgärder både för att skydda olika naturtyper, arter och att säkerställa en god genetisk mångfald inom arters populationer. I Sverige ligger ansvaret för naturvården främst på myndigheter som Naturvårdsverket, Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och kommunerna. Men även enskilda kan göra viktiga insatser, t.ex. avsätter många skogsägare frivilligt värdefulla nyckelbiotoper från skogsproduktion, markägare kan återskapa utdikade våtmarker och naturintresserade kan hjälpa till att övervaka sällsynta arters förekomst och utbredning. Sverige har även ett internationellt ansvar att leva upp till när det gäller naturvård. Sverige har undertecknat flera internationella konventioner som berör naturvård. Några viktiga exempel är konventionen om biologisk mångfald, Bernkonventionen, Bonnkonventionen, CITES, EU:s art- och 9

10 habitatdirektiv, fågeldirektiv och vattendirektiv, samt kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö. Naturvården är även en central del i arbetet med att nå de 16 nationella miljökvalitetsmålen. De mål som främst berörs i vår del av landet är Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Motiv till bevarande av biologisk mångfald Det finns flera motiv till att bevara biologisk mångfald. Vi lever av naturen och dess resurser och är beroende av att kunna använda olika naturråvaror då vi framställer olika råvaror och produkter såsom livsmedel, kläder och byggmaterial. Naturen bidrar även med mera indirekta ekosystemtjänster såsom pollinering, rening av näringsämnen och buffring mot översvämningar. Olika arter i naturen är också användbara för forskningen, t.ex. då nya mediciner och material tas fram. Vidare upplever många människor det som positivt att vistas ute i naturen och att upplevelser man har där ger en höjd livskvalitet. Även de tärortsnära natur- och parkområdena kan vara värdefulla som strövområden och bidra till att människor rör på sig mer. Naturupplevelser kan också ses som en möjlighet till ekonomiska inkomster då många turistattraktioner grundar sig just på naturupplevelser, ekoturism och friluftsliv. Sist men inte minst ska de kommande generationerna få uppleva den variationsrika natur med allt den har att erbjuda som vi får uppleva, vilket kräver att vi hushåller med den och dess resurser på ett hållbart sätt. Hot mot den biologiska mångfalden Det finns flera slags hot mot den biologiska mångfalden. Några exempel på faktorer som kan ha en negativ påverkan på den biologiska mångfalden ges i tabell 1 nedan. Tabell 1. Några olika faktorer som kan ha en negativ påverkan på biologisk mångfald. Faktor Påverkan Skogsbruk Mera krävande arter som bl.a. är knutna till gamla träd eller död ved har ofta svårt att hitta lämpliga substrat att leva i den brukade skogens ofta homogena och täta bestånd av relativt unga träd. Jordbruk En mera rationaliserad landskapsbild kan göra att olika småbiotoper såsom artrika ängsytor, diken, åkerholmar, vegetationsremsor och gamla träd minskar i antal i jordbrukslandskapet. Jordbruk Brist på betande djur, t.ex. på grund av för dålig lönsamhet i djurhållningen utgör ett hot mot att bevara värdefulla betesmarker. Redan i dagsläget står flera värdefulla objekt och växer igen. Fragmentering Flera sällsynta arter förekommer idag av landskapet inom relativt små värdekärnor som ofta ligger geografiskt isolerade från varandra. Detta utgör ett hot eftersom små populationer lättare kan slås ut av såväl habitatförluster, dåligt genetiskt utbyte, som av mera slumpartade händelser såsom ogynnsamt väder. Frånvaro av naturlig dynamik Försurning Övergödning Övergödning Exploatering Exploatering Handel och transporter Klimatförändringar Kemikalieanvändning Innan människan kom att påverka landskapet i stor utsträckning påverkades ekosystemens sammansättning av arter i större utsträckning av naturliga processer såsom skogsbränder och naturligt fluktuerande vattennivåer Arters utbredningsområden förskjuts med ett förändrat klimat. Detta kan göra att vissa arter gynnas medan andra missgynnas. Försurningskänsliga arter slås ut eller missgynnas. Marina och limniska ekosystem degraderas. Arter som är anpassade till att leva i näringsfattiga miljöer missgynnas, t.ex. många ängslevande arter av kärlväxter, fjärilar och bin. I samband med exploatering försvinner naturområden och ersätts av bebyggelse, vägar etc. Vandringshinder i vattendrag. När arter från olika delar av världen sprids mellan länder sker det ibland att de etablerar sig i nya miljöer där de konkurrerar ut inhemska arter eller att skadliga sjukdomar sprids och går hårt åt enskilda växt- eller djurarter. Än idag används många kemikalier som när de hamnar i naturen kan vara skadliga för organismer och bl.a. störa reproduktionsförmågan. 10

11 Rödlistade arter Rödlistor syftar till att, med hjälp av en objektiv metodik, lokalisera vilka arter som hotas att försvinna från ett geografiskt område. Vanligast är att rödlistor tas fram för länder, men det finns även t.ex. en global rödlista och exempel på lokala rödlistor för regioner inom länder. Det finns olika kriterier där gränsvärden anges för när arter ska bli rödlistade. Många arter hamnar i rödlistan för att de är sällsynta och har ett begränsat utbredningsområde. Men även arter som idag är relativt vanliga men som på grund av en hög minskningstakt riskerar att på sikt hotas kan tas upp i rödlistan. I den senaste svenska rödlistan (2010) tas hotade arter upp. Det motsvarar 19,8 % av de ca arter som har bedömts av arterna hamnar i någon av de högre hotkategorierna (VU, EN, CR), vilket motsvarar 9,3 % av arterna och 223 arter bedöms vara nationellt utdöda från Sverige. Utöver de ovan nämnda arterna finns det drygt arter i Sverige där kunskapsläget varit för bristfälligt för att en bedömning ska kunna göras. Hit hör bl.a. många insekter och andra småkryp. Ca 930 rödlistade arter är kända från Örebro län (kategorin nationellt utdöd borträknad). Figuren nedan visar hur dessa fördelar sig mellan olika organismgrupper. De flesta rödlistade insektsarter som är kända från länet tillhör någon av de tre ordningarna skalbaggar (180), fjärilar (80) eller stekar (50) Rödlistade arter som är kända från Örebro län fördelade mellan olika organismgrupper kärlväxter alger mossor storsvampar lavar däggdjur fåglar Viktiga livsmiljöer för sällsynta arter Skogen är idag den naturtyp i Sverige som hyser flest rödlistade arter. Flertalet arter som är knutna till gamla träd och död ved har blivit allt sällsyntare i takt med att skogsbruket rationaliserat bort dessa strukturer och substrat. Hit hör bl.a. många vedlevande insekter och svampar, samt lavar och mossor som växer på barken hos gamla träd eller på olika vedsubstrat. Gamla naturskogsartade skogar som har en begränsad påverkan från skogsbruk utgör därför ofta viktiga och värdefulla miljöer för den biologiska mångfalden. Eftersom dessa områden har en nyckelroll för bevarandet av skogens hotade arter kallas de ofta för nyckelbiotoper. Det finns ett flertal olika slags värdefulla skogstyper som alla har sina speciella naturvärden knutna till sig. Några exempel på värdefulla skogstyper är barrnaturskog, lövnaturskog, gamla lövskogslundar, strandskogar, aspskog, sandbarrskog, hällmarkstallskog, brandpåverkade skogar samt olika typer av sumpskogar och fuktiga dråg. I miljöer som varit svåråtkomliga för skogsbruket såsom bergbranter, raviner och sprickdalar är det förhållandevis vanligt att det finns kvar skogspartier som har en lång kontinuitet av strukturer som gamla träd och död ved. grod- och kräldjur fiskar insekter övriga leddjur blötdjur ringmaskar Lövrika skogar är generellt en skogstyp som har minskat kraftigt i Sverige sedan mitten av 1900-talet och äldre lövskogar är idag en bristvara i skoglandskapet. Speciellt lövskogar med mycket ädellövträd i är extra skyddsvärda och hyser ofta många sällsynta arter. Även ur ett europeiskt perspektiv är lövskogarna skyddsvärda då väldiga arealer av de tempererade löv- och blandskogsområden som en gång täckte stora delar av kontinenten idag är försvunna och har omvandlats till bl.a. jordbruksmark. 11

12 Gammal skog som växer på kalkrik mark, både lövskogar och så kallade kalkbarrskogar hyser ofta många speciella och sällsynta arter. Bl.a. många sällsynta svampar, mossor och kärlväxter brukar förekomma i dessa miljöer. Det finns även många fina exempel på värdefulla trädbärande miljöer i jordbrukslandskapet. Träden står där ofta relativt glest och solexponerat vilket gör att de kan utveckla en spärrgrenig form och med tiden få riktigt grova stammar. Trakter där sådana trädmiljöer är vanliga kan ofta visa upp rikliga förekomster av sällsynta arter. Ett bra exempel på det är drumlinlandskapet i Viby socken med sina gamla grova ekar. Jordbrukslandskapets ängs- och betesmarker som har en begränsad påverkan från konstgödsel är också mycket viktiga livsmiljöer för den biologiska mångfalden i Sverige. Dessa öppna näringsfattiga miljöer har ofta en artrik flora vilket i sin tur ger goda förutsättningar för ett rikt insektsliv och en hög biologisk mångfald i stort. Artrika torrängar är här ett bra exempel på en marginaliserad naturtyp som hyser flertalet sällsynta växt- och insektsarter. Ljusöppna sand- och grusmiljöer är en annan naturtyp som också har stor betydelse för många insekter och som på senare år har kommit att uppmärksammats allt mer, då flertalet av arterna som lever i dessa miljöer har gått tillbaka starkt. Här lever framförallt många stekelarter såsom bin, rovsteklar, vägsteklar, myror och getingar, men även t.ex. flera arter av marklevande skalbaggar och fjärilar samt backsvala. Gamla sand- och grustäkter som ännu inte hunnit växa igen för mycket utgör här tillsammans med andra öppna grus- och sandmarker viktiga oaser i landskapet för dessa arter. Ett talande exempel på hur viktigt det är att bevara de artrika öppna miljöerna är att 103 av Sveriges ca 300 arter av vilda bin numera tas upp som hotade i den svenska rödlistan. Majoriteten av dessa är marklevande arter som trivs i miljöer som slåtterängar, naturbetesmarker och i sand- och grusmiljöer. Näst efter skogar och jordbruksmark är våtmarker den naturtyp som har flest rödlistade arter knutet till sig. Våtmarker kan variera kraftigt i utseende och storlek och utgöras av allt ifrån små blöta sänkor i jordbrukslandskapet till stora torvmossar och sumpskogspartier. Många våtmarker har försvunnit i samband med utdikningar av jordbruks- och skogslandskapen. Vissa myrmarker har i grunden förändrats då torv brutits. Generellt kan man säga att de flesta våtmarkstyper idag utgör värdefulla inslag i landskapsbilden för den biologiska mångfalden. Många våtmarker i skogslandskapet är också viktiga för mångfalden i omkringliggande skogar eftersom flera sällsynta arter av bl.a. lavar och mossor är beroende av miljöer som har en hög och jämn luftfuktighet. Rikkärr är ett exempel på en typ av våtmark som är relativt sällsynt och som hyser en speciell typ av kalkgynnad flora och fauna med bl.a. många sällsynta arter av kärlväxter, mossor, snäckor och skalbaggar. Exempel på värdefulla limniska miljöer är näringsrika grunda slättsjöar, småvatten, vissa typer av näringsfattiga klarvattensjöar samt oreglerade vattendrag som inte är uträtade och bottenrensade och endast har en begränsad påverkan från omkringliggande jord- och skogsbruksmark. Till sist ska de bebyggda miljöerna inte heller räknas bort. I park- och trädgårdsmiljöer finns det på flera håll gamla grova träd som fungerar som goda livsmiljöer för bl.a. svampar och vedlevande insekter såsom skalbaggar och tvåvingar. Våtmarker och småvatten vid rekreationsområden och reningsverk kan också utgöra värdefulla inslag där bl.a. flera fågeloch insektsarter håller till. Kring städer och bebyggda områden finns ofta också olika slags ruderatmarker såsom grusplaner, tippområden och industritomter som ibland kan uppvisa en intressant störningspåverkad ogräsvegetation och ett rikt insektsliv med bl.a. olika arter av steklar och skalbaggar. 12

13 Hallsbergs kommuns naturgeografiska förutsättningar Berggrunden Berggrunden i Hallsbergs kommun domineras av urberg. De vanligast förekommande bergarterna är olika typer av gnejser och graniter, vilka är bortemot tre miljarder år gamla. Diabasgångar finns på några ställen, exempelvis Brevengången som sträcker sig från Bläckkärret sydost om Skåle vidare österut mot Södermanland. Närkeslätten skiljer sig markant från det omgivande skogslandskapet genom att urberget här till stora dela täcks av sedimentära bergarter. Kambrisk sandsten med en ålder på omkring miljoner år täcker i princip hela Närkeslätten. På vissa områden i kommunen täcks sandstenen av skifferlera och alunskiffer. Alunskiffer kan exempelvis ses vid naturreservatet Tomta hagar. Ett större stråk med Ordovicisk kalksten som delvis berör Hallsbergs kommun finns också. Området sträcker sig från Herrfallsäng och Hällabrottet vidare österut mot Ösby och Skruke, längs med den förkastningsbrant som går där. Förkastningar och topografi Genom Hallsbergs kommun löper flera förkastningar. Dessa har i hög utsträckning påverkat kommunens topografi och markanvändning. Närkeslättens södra förkastningsbrant utgör en tydlig topografisk ledlinje som delar kommunen i två områden med olika naturgeografiska förutsättningar. Den nordliga lågt belägna delen utgörs mestadels av ett uppodlat slättlandskap medan den södra högt liggande delen är betydligt mera kuperad, bergig och skogsklädd. Även i väster finns en förkastning, som även den avgränsar slättlandskapet mot omgivande skogsmarker. En tredje förkastning löper i östvästlig riktning längs Tisarens och Sotterns södra stränder. Vid Tisarförkastningen finns kommunens högst belägna punkt 208 m ö.h. Kommunens lägsta punkt finns i kommunens nordligaste spets vid Kvismaren 25 m ö.h. Sjöar Slättbygd Skogsbygd Förkastning Istidens påverkan på landskapet Under kvartär, den geologiska sub-era vi befinner oss i nu, har flertalet istider förekommit i norra hemisfären. Dessa har haft en stor påverkan på landformernas utseende och jordarternas uppbyggnad. Drumlinfälten i Viby socken är ett karakteristiskt exempel på en landformation som bildats under de subglaciala förhållanden som rådde under istiden. Efter att norra Europa under lång tid varit istäckt i samband med den senaste istiden började klimatet bli varmare för omkring år sedan och isens reträtt inleddes för ca år sedan. Ett tydligt spår från tiden då inlandsisen drog sig tillbaka är de rullstensåsar som löper genom kommunen huvudsakligen i nord-sydlig riktning. För omkring år sedan började isen vara helt bortsmält från Närkeslätten. Det låglänta områdena mellan Kilsbergen och Tiveden fylldes då med vatten och ett brett sund kallat Närkesundet bildades. Under en några hundra år lång period kom Närkesundet att länka samman Östersjöns vatten med Vänern- Skagerrak. Saltvatten kunde då tränga in västerifrån och fossila fynd av saltvattenkrävande arter såsom ishavsmusslan Portlandia (Yoldia) arctica har påträffats på Närkeslätten från den perioden. För att markera saltvattnets spridning österut kallas det som idag är Östersjön därför Yoldiahavet under denna tidsperiod ( år sedan). Detta bräckvattenhav täckte bl.a. norra delarna av Hallsbergs kommun. Stora låglänta områden är där täckta av lera idag. Längre 13

14 söderut, i kommunens höglänta områden är morän den vanligaste jordarten. Moräntäcket är där relativt tunt och berget går i dagen vid flera ställen. På flera håll i kommunen går det att se rester av gamla strandvallar från när Närkeslätten legat under vatten. Klimat Enligt Köppen-Geigers klimatklassificeringssystem har Hallsbergs kommun, liksom stora delar av södra Sverige, ett Dfb-klimat (kalltempererade klimat med helårsnederbörd och varma somrar). Årsnederbörden varierar mellan ca mm. De sydvästra delarna av kommunen har i snitt något högre nederbörd än de östra och norra delarna. Det speglar dels att de ligger längre västerut och i högre grad påverkas av västra Sveriges mera atlantiska klimat men också att det faller mera nederbörd i kommunens högre belägna södra delar. Årsmedeltemperaturen låg under den senaste normalperioden ( ) på kring 5-6 C. Sedan år 2000 och framåt har de flesta år varit något varmare än så. Naturen i Hallsbergs kommun Sjöar och vattendrag Hallsbergs kommun upptar 674 km 2. Av denna yta utgörs 640 km 2 av land och 34 km 2 av sjöar och vattendrag. Det finns drygt 80 sjöar i kommunen. Landskapets topografi gör att de flesta sjöarna finns i de sydöstra delarna av kommunen, i Svennevads-, Bo- och delar av Hallsbergs socken. Vid Närkeslättens flacka jordbrukslandskap finns några näringsrika grunda slättsjöar och våtmarker som utgör värdefulla häcknings- och rastningslokaler för många fågelarter. Kommunens vatten ingår i tre större avrinningsområden. De norra kommundelarna tillhör Eskilstunaåns avrinningsområde, ett centralt stråk där bl.a. kommunens två största sjöar Tisaren och Sottern ingår tillhör Nyköpingsåns avrinningsområde och de södra delarna, främst i Bo- och delar av Svennevads socken ingår i Motala ströms Markanvändning i Hallsbergs kommun 5,0% 17,4% 7,7% 2,2% 67,7% skog inklusive impediment jordbruksmark sjöar och vattendrag övrig mark exklusive tätorter tätorter avrinningsområde. Täljeån, Svennevadsån, Hjortkvarnsån och Emmaån hör till kommunens större vattendrag. Skog Ca 456 km 2 av kommunens yta täcks av skogsmark och skogsimpediment. I större delen av kommunen är skogen barrdominerad. Många områden är granbevuxna. Exempel på mera talldominerade områden finns bl.a. i hällmarkstallskogarna söder om Sottern och Tisaren och vid de hedartade sandbarrskogarna som växer längs med Svennevadsåsen och Hallsbergsåsen. Lövskogsområden återfinns främst längs med förkastningsbranten som löper genom norra kommundelarna och i jordbrukslandskapet norr därom. I dessa delar av kommunen finns flera fina lövskogar och trädbevuxna hagar med ädellövinslag. Här ingår bland annat områden som Herrfallsäng, Sköllersta prästäng, Lindhult och de gamla ekbestånden i Viby socken. Exempel på andra lövrika områden i kommunen är skogarna norr och väster om Sottern, Skogaholm och trakterna mellan Hjortkvarn och Bo. Ca 270 skogsområden i kommun är klassade som nyckelbiotoper. Den totala arealen för dessa områden är 7,17 km 2, viket motsvarar ca 1,6 % av kommunens skogsareal. I bilaga 2 finns en karta där dessa är översiktligt utritade. Information om enskilda objekt finns i 14

15 karttjänsten Skogens pärlor som finns tillgänglig på Skogsstyrelsens hemsida. Där finns information om bl.a. områdenas storlek, naturtyp, trädartssammansättning samt förekomst av olika substat och strukturer såsom gamla träd, högstubbar, lågor, hålträd och block. Tre större trakter i Hallsbergs kommun med skog och trädbärande landskap ingår i skogliga värdetrakter som lokaliserats av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. En närmare beskrivning av dessa finns i bilaga 5. Jordbrukslandskap Hallsbergs kommuns jordbrukslandskap upptar ca 117 km 2, varav 107 km 2 utgörs av åkermark och 10 km 2 av betesmark. Den största delen av jordbruksmarken finns på Närkeslätten i kommunens norra delar kring Viby, Hallsberg och Sköllersta. Ytterligare ett stråk av mera sammanhängande odlingslandskap går från Sköllersta, via Pålsboda och Svennevad vidare ner till Hjortkvarn. I övrigt finns bara fläckvis mindre odlade områden. 7,76 km 2 betesmarker och slåtterängar ingår i någon av de landsomfattande inventeringarna ängs- och hagmarksinventeringen eller ängsoch betesmarksinventeringen. Dessa lokaliserade områden innehåller höga värden ur naturvårds- och kulturmiljösynpunkt och har stor betydelse för den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Vanliga kriterier för urvalet av dessa områden är förekomsten av en artrik, hävdgynnad flora med begränsad påverkad av konstgödsel samt gamla grova träd med höga naturvärden. Men det kan även vara t.ex. hävdade våtmarker som är viktiga för fågellivet. I bilaga 3 finns en översiktlig karta med alla ingående objekt i Hallsbergs kommun utritade. Närmare presentationer för enskilda objekt finns i Jordbruksverkets TUVA-databas för områden från ängs- och betesmarksinventeringen samt i publikationen Ängs- och hagmarker i Örebro län - Södra delen för områden från den något äldre ängs- och hagmarksinventeringen (se litteraturlistan längst bak). Våtmarker I samband med våtmarksinventeringen (VMI) som genomfördes i Örebro län beskrevs och naturvårdsklassades flertalet av kommunens våtmarker, främst objekt som var 10 ha eller större. Sammanlagt beskrevs 70 objekt med en total yta på 26,74 km 2, vilket motsvarar ca 4,0 % av kommunytan. De flesta objekten utgörs av skogliga våtmarker som mossar och kärr (se bilaga 4). Skyddad natur i Hallsbergs kommun I dagsläget ingår totalt ca 10,67 km 2 mark och vatten i Hallsbergs kommun i någon av skyddsformerna naturreservat, biotopskyddsområde, naturminne, naturvårdsavtal eller natura Det motsvarar ca 1,6 % av den totala kommunytan. En närmare presentation av dessa områden finns i följand kapitel Värdefulla naturmiljöer i Hallsbergs kommun. Mer information om olika skyddsformer finns i Bilaga 1. Andra kommunala dokument som berör naturvård År 2004 gav Hallsbergs kommun ut publikationen Värdefulla kulturmiljöer i Hallsbergs kommun. Skriften innehåller beskrivningar av flertalet av kommunens värdefulla kulturmiljöer och i en del fall överlappar dessa med områden som hyser värdefull natur. T.ex. så beskrivs där några värdefulla kultiverade marker såsom gamla hagmarker, ängar och gårdsmiljöer, där markerna och bebyggelsen har skötts på ett sådant vis att natur- och kulturmiljövärdena kunnat bevaras i stor utsträckning. Även kommunens översiktsplan berör naturvårdsområdet, där finns bl.a. ett naturvårdskapitel. Planen tar även upp värdefulla områden för friluftsliv och närströvområden samt flera miljöfrågor som ibland har en indirekt koppling till naturvården. 15

16 VÄRDEFULLA NATURMILJÖER I HALLSBERGS KOMMUN Naturreservat Områdena presenteras sockenvis med västra delarna av Viby socken först och södra Bo socken sist. NYGÅRDSVULKANENS KALKBARRSKOG Viby socken Nygårdsvulkanens kalkbarrskog är belägen ca 2 km söder om Vretstorp och består av två åtskilda områden, varav det ena gränsar mot Askersunds kommun. Reservatets namngivning syftar till att den vulkaniska aktiviteten en gång i tiden varit hög i området och att Nygårdsvulkanen är en gammal rest av en stelnad vulkan. Naturen utgörs av äldre kalkbarrskog och det finns både äldre gran och tall i skogen. Det finns även relativt gott om död ved. ORRKULLA Frommatorpsgruva LAGGAR- BODA HÖG- HULT HÖG- HULT ESSLA- TORP FAGERLID HÖGHULT Äspelund ÄSPELUND NÄGGESTORP HÖGHULT FAGERLID NÄGGESTORP ÄSPELUND 400 meter Några arter som visar på höga skogliga naturvärden som påträffats i reservatet är t.ex. grön sköldmossa, vedtrappmossa, grov baronmossa, vågig sidenmossa, västlig hakmossa, koralltaggsvamp, kötticka, tallticka, ullticka och kandelabersvamp. Foto: Björn Gunnarsson. I skogens markskikt växer typiskt kalkgynnade örter som blåsippa, vårärt och trolldruva. Spillkråka är en fågelart som trivs i den äldre barrskogen. STOMMENS EKÄNG Stommens ekäng ligger ca 400 meter sydost om Viby kyrka, intill Viby hembygdsgård. Området utgörs av en mindre ekhage med flera äldre grova ekar. Reservatet är en del av drumlinlandskapet och ligger inom nära spridningsavstånd från flera andra värdefulla ekområden. Hembygdsgård Viby socken 800 meter 16

17 GERÅSEN Viby socken Foto: Björn Gunnarsson. Geråsen är beläget ca 1 km öster om Viby kyrka. Reservatet omfattar sammanlagt 52,6 ha varav 34,6 ha är hagmark och 18 ha är åkermark. Området karakteriseras av ett öppet böljande, drumlinlandskap med mindre, delvis betade skogspartier. Området är främst skyddat för sina äldre ekbestånd, men det finns även en del andra äldre lövträd. I samband med en länsstyrelseinventering 2005 påträffades läderbagge i området. Området utgörs av marker som tidigare brukats av både Geråsen och Smedstorp men även av Husby, Sjörs och Stommen. Landskapet har förändrats under de sista århundradena på grund av ändrade ägogränser och nya sätt att bruka jorden. Trots det har områdets ekhagar en tämligen lång kontinuitet. Knutna till de åldriga lövträden finns också en rik förekomst av svampar, med arter som ekticka, korallticka, blekticka, brödmärgsticka, oxtungssvamp, rosenporing och jättekamskivling. På de gamla trädens bark växer lavarter som liten blekspik, rödbrun blekspik, rosa skärelav och gul dropplav. I detta människoskapade landskap finns också en del intressanta kulturmiljöer med bland annat ett större gravfält från yngre järnåldern öster om Sjörs samt flera röjningsrösen. 17

18 BROBY ÄNG Viby socken Broby äng är ett kommunalt naturreservat som är beläget i drumlinområdet, intill byn Stensätter. Reservatet har tidigare varit mera öppet men domineras idag av en mera sluten lövskog med bl.a. ek, asp, ask, lönn och hassel. Det finns även en liten slåtteräng i reservatets östra del. Broby äng ligger tillsammans med två andra naturreservat, Nalavibergs ekäng och Oxaryggen, i en rad uppe på en ca 1 km lång drumlin, där Broby äng ligger längst norrut. I reservatet växer flera sällsynta och skyddsvärda svamparter, däribland kan nämnas bleksopp, hängticka, blekticka och oxtungssvamp. Några sällsynta skalbaggsarter såsom läderbagge och skeppsvarvsfluga är också kända från området. NALAVIBERGS EKÄNG Viby socken Nalavibergs ekäng angränsar mot naturreservaten Broby äng i norr och Oxaryggen i söder. Dessa tre ligger på samma drumlin och har delvis liknande naturtyp. Liksom Broby äng karaktäriseras Nalavibergs ekäng av de gamla grova ekarna. Läderbaggen är en sällsynt skalbaggsart som lever inne i gamla ihåliga lövträd där det finns mulm (löst material framför allt bestående av delvis nedbruten ved). I Sverige är ek det viktigaste trädslaget för arten. Bild: Jonas Engzell. Flera sällsynta skalbaggar, lavar och svampar som finns i området är beroende av de gamla ekarna. Bland skalbaggarna finns arter som läderbagge, orange rödrock, kardinalfärgad rödrock, skeppsvarvsfluga och kortvingen Plectophloeus nitidus. Några av de sällsyntare lav- och svamparterna i området är gul dropplav, ekspik, ekticka, korallticka, kärnticka, blekticka och oxtungssvamp. 18

19 OXARYGGEN Viby socken Oxaryggen är det sydligast av de tre intilliggande naturreservaten som ligger på drumlinen norr om byn Stenkulla i Viby socken. Större delen av reservatet består av öppen betes- och åkermark. Genom reservatet sträcker sig en tydlig höjdrygg (Oxaryggen). Syftet med reservatet är delvis att ge ett långsiktigt skydd åt denna geologiska formation, men också att värna om områdets natur och kulturella värden. Uppe på ryggens krön ligger ett stort gravfält med stensättningar som troligen härstammar från någon gång år e. Kr. Reservatet hävdas genom bete och slåtter och har en artrik flora med torrängsinslag. Några växtarter som har noterats i området är brudbröd, bockrot, liten blåklocka, backsmultron, vårfingerört, svartkämpar, rödkämpar, tjärblomster, gullviva, grönvit nattviol och ängssyra. De näringsfattiga hävdade markerna i reservatet utgör också fina livsmiljöer för fjärilar. Sexfläckig bastardsvärmare, allmän metallvingesvärmare, violettkantad guldvinge, vitfläckig guldvinge och skogspärlemorfjäril är exempel på arter som setts vid reservatet. Ormvråk, tornfalk, gröngöling, större hackspett, steglits, svartvit flugsnappare och trädgårdssångare är exempel på fågelarter som rört sig kring området på senare år. Allmän metallvingesvärmare. Foto: Björn Gunnarsson. 19

20 DOVRASJÖDALEN (DEL AV) Viby socken Dovrasjödalen är ett 67 ha stort skogsområde med vildmarkskaraktär. Tre långsmala sjöar går genom området i en djup och avlång sprickdal. Brantast är det vid norra Dovrasjön. Naturreservatet är välbesökt och många vandrar längs någon av de vandringsleder som finns i området. Runt sjöarna är det 2,3-6,5 km beroende på vilka av sjöarna man går runt. Från norra parkeringen vid Eklunda till Norra Dovrasjöns norra strand är det 1,5 km och från södra parkeringen vid grusvägen som går norrut från Dovra, vidare förbi Björnebosjön är det drygt 300 meter till Södra Dovrasjön. Det finns ett vindskydd och flera rastplatser längs med stigarna. Skogen är barrdominerad men har även ganska stora lövinslag av bl.a. björk, ek och klibbal. Uppe på höglänta hällmarkspartier växer en del äldre tall. Nere i fuktiga svackor finns det sumpskogsinslag. Nere i dalen finns bergarten diabas som ger goda förutsättningar för en rik flora med bland annat springkorn, lundbräsma, lundarv, vårärt, underviol, stinksyska, blåsippa, trolldruva, skogsvicker, sötvedel och bergmynta. Flera arter av mossor, lavar och svampar som signalerar höga naturvärden har påträffats i området. Däribland kan nämnas guldlockmossa, platt fjädermossa, stubbspretmossa, kruskalkmossa, slät rutlungmossa, vågig sidenmossa, garnlav, tallticka, kötticka, ullticka, svart taggsvamp och blå taggsvamp. Bland fågelfaunan är skogslevande arter som kungsfågel, korsnäbbar, svartmes, spillkråka och större hackspett vanligt förekommande. Norra Dovrasjön. Foto: Björn Gunnarsson. Området ägs och förvaltas av Regionförbundet Örebro län. 20

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4

Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4 Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4 Huskvarnabergen 1 Huskvarnabergens NR södra branten Nyckelbiotop kl 1 Området består av ekdominerad skog i kraftig sluttning och i bergbranter. Längst

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Bestorps naturreservat och friluftsområde

Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorp har stora naturvärden Bestorp är beläget på Mössebergs sydsluttning och omfattar även en del av platån. Mösseberg är ett av Falbygdens mest markanta kambrosiluriska

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Bilaga 3 Naturvärdesobjekt och landskapsobjekt Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Jenny Ångman, miljöplanerare, 08-580 289

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Beställare Gothia Vind AB 2011-07-12, rev 2011-11-14 Komplettering av Allmänekologisk inventering inför vindkraftsutbyggnad

Läs mer

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f.

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Datum: 5 maj 2011 (Reviderad 14 maj 2012) Beställare: Kungälvs kommun (kontaktperson: Linda Andreasson) Konsult: Melica (kontaktperson: Åsa Röstell) Text,

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden

Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden Att: Bill Ericsson Linköpings kommun Teknik- och samhällsbyggnadsnämden Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden Linköpings kommun Allmänekologisk inventering Sammanfattning Allmänekologisk inventering

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser MARKANVÄNDNING Förutsättningar Planområdet består till stora delar av obebyggd mark; skog, öppna beteshagar och strandremsor. I områdets sydöstra del ligger golfbanan som omfattar en stor markyta. Befintliga

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013 Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet Vart sjätte år...

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Remissversion, september 2012. Naturvårdsprogram

Remissversion, september 2012. Naturvårdsprogram Remissversion, september 2012 Naturvårdsprogram Naturvårdsprogrammet har tagits fram av Anna-Karin Olsson, kommunekolog samt Andreas Malmqvist, naturvårdsbiolog, Naturcentrum AB. Arbetet har genomförts

Läs mer

naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet

naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet naturreservat i järfälla kommun sollentuna kommun Norra Järvafältet Norra Järvafältet Naturen på norra Järvafältet är mycket omväxlande. Här finns en bit landsbygd med grusvägar som slingrar sig fram genom

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Södermanlands län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Hälsingeskogarna kring Svabensverk Innehåll Uppdraget... 3 Översiktlig beskrivning av inventeringsområdet... 3 Metod... 4 Förstudie från flygbildstolkning... 4 Fältinventering...

Läs mer

Lätt att ta sig fram i det gröna!

Lätt att ta sig fram i det gröna! Lätt att ta sig fram i det gröna! orebro.se Hitta ut! I Örebro kommun finns många vackra naturområden att besöka. Denna broschyr visar områden där det är särskilt lätt att ta sig fram. Den visar också

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

281. Blandlövhage vid Sånnarp. 284. Vårdträdmiljöer och ekhage vid Väggården

281. Blandlövhage vid Sånnarp. 284. Vårdträdmiljöer och ekhage vid Väggården 281. Blandlövhage vid Sånnarp Jäla 3 073 71 7,9 38 Blandlövhage av asp-björktyp Allmän beskrivning: Objektet ligger i norra änden av ett område som betas av nötkreatur. Resterande delar av betesmarken

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Behovsbedömning för MKB

Behovsbedömning för MKB 1 (7) 2015-02-25 Dnr KUS 2014/0097 KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Kultur och Samhällsutvecklingsförvaltningen Behovsbedömning för MKB Detaljplan för Sandviksudden, Stenåker 4:1, 4:2 Söderhamns kommun,

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Fördjupad bristanalys

Fördjupad bristanalys Fördjupad bristanalys Ett av de viktigaste syftena med den regionala miljöövervakningen är att bidra med information om regionala miljöförhållanden till uppföljningen av de regionala miljömålen. Länsstyrelsen

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram för Kävlinge kommun Åtgärdsprogram (mars 2003) Projektgrupp Patrik Lund Kartor Patrik Lund Layout Ann Ekvall Fotografier Cecilia Backe, Cecilia Torle,

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20.

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20. mångfaldspark i gällivare PELTOVAARA hitta hit med gps 67.085 20.347 En levande 558-åring bark som livsmedel och förpackningsmaterial Abborrträsk pärlan i parken Välkommen till SCAs första mångfaldspark

Läs mer

Om jordens biologiska mångfald En vandring genom fyra utställningar

Om jordens biologiska mångfald En vandring genom fyra utställningar Myller av liv Om jordens biologiska mångfald En vandring genom fyra utställningar Vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 antogs konventionen om biologisk mångfald. Idag har 191 länder skrivit på

Läs mer

Betesmarken Här där du står just nu

Betesmarken Här där du står just nu Betesmarken Här där du står just nu kan du se delar av de marker som betas av hästar från Läderbacka gård. Genom att markerna under en längre tid hävdats (betats) har en rik, hävdgynnad, flora etablerat

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer