Värdefulla NATURMILJÖER. i Hallsbergs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värdefulla NATURMILJÖER. i Hallsbergs kommun"

Transkript

1 Värdefulla NATURMILJÖER i Hallsbergs kommun 1

2 2

3 Värdefulla naturmiljöer i Hallsbergs kommun 3

4 Hallsbergs kommun HALLSBERG Telefon (växel): Fax: Hemsida: E-post: Text: Jonas Engzell och Björn Gunnarsson. Redigering och layout: Björn Gunnarsson, Annica Johansson och Elisabeth Karlsson. Kartor och GIS-underlag: Anders Jernström. Omslagsfoton: Foto 1, 3, 4 och 5 - Jonas Engzell, foto 2 och 6 - Elisabeth Karlsson. Bakgrundskartor: Lantmäteriet. Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen i Örebro. Hallsbergs kommun

5 FÖRORD Naturen i Hallsbergs kommun är omväxlande. Här finns allt ifrån vidsträckta skogsområden på kuperad bergig terräng till öppna flacka jordbrukslandskap, olika typer av våtmarker och många sjöar och vattendrag. I kommunen finns ett flertal områden med höga naturvärden som hyser sällsynta och hotade arter. Detta dokument syftar till att beskriva och lyfta fram värdet av dessa områden. Vår förhoppning är att det kan bidra både till att förbättra naturvårdsarbetet inom kommunen samt att utgöra en inspirations- och kunskapskälla för alla naturintresserade. Kunskap om var värdefull natur finns någonstans och vilka värden den har är en viktig förutsättning för att kunna ta hänsyn till den biologiska mångfalden i samband med t.ex. framtagande av planer och vid exploatering. Att bevara biologisk mångfald knyter an mot flera av de miljömål som riksdagen beslutat om samt även flera internationella konventioner som Sverige skrivit under. Fina naturområden kan många gånger också utnyttjas som rekreationsområden vilket även kan bidra till att stärka folkhälsan och ge ett ökat välbefinnande. Kommunens ambition i naturvårdsarbetet är att tillsammans med Länsstyrelsen, enskilda markägare, Naturskyddsföreningen och andra aktörer så långt som möjligt skydda och bevara värdefulla naturområden i kommunen. Kommunen har som markägare ett särskilt ansvar för den biologiska mångfalden på den egna marken. Möjligheten till rekreation och naturupplevelser ska gå hand i hand med bevarandeintressena. Värdefulla naturmiljöer i Hallsbergs kommun har i huvudsak författats av Jonas Engzell och Björn Gunnarsson. I bearbetningen har även Elisabeth Karlsson, Annica Johansson och Anders Jernström medverkat. Värdefulla synpunkter under arbetets gång har lämnats av bl.a. Naturskyddsföreningen i Hallsberg. Hallsberg den 17 december Anne Carlqvist Fors Ordförande Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden Leif Welander Förvaltningschef Miljö-, bygg- och myndighetsförvaltningen 5

6 6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 9 Dokumentets uppbyggnad...9 BAKGRUND... 9 Motiv till bevarande av biologisk mångfald...10 Hot mot den biologiska mångfalden...10 Rödlistade arter...11 Viktiga livsmiljöer för sällsynta arter...11 Hallsbergs kommuns naturgeografiska förutsättningar...13 Berggrunden...13 Förkastningar och topografi...13 Istidens påverkan på landskapet...13 Klimat...14 Naturen i Hallsbergs kommun...14 Sjöar och vattendrag...14 Skog...14 Jordbrukslandskap...15 Våtmarker...15 Skyddad natur i Hallsbergs kommun...15 Andra kommunala dokument som berör naturvård...15 VÄRDEFULLA NATURMILJÖER I HALLSBERGS KOMMUN Naturreservat...16 Biotopskyddsområden...27 Naturvårdsavtal...35 Naturminnen...36 Natura 2000-områden...38 Riksintresseområden för naturvården...41 Övriga naturområden...45 LITTERATUR BILAGOR Bilaga 1. Skyddsformer...69 Nationalpark...69 Naturreservat...69 Kulturreservat...69 Biotopskyddsområde

8 Naturvårdsavtal...69 Naturminne...70 Natura 2000-område...70 Områden av riksintresse för naturvården...70 Djur- och växtskyddsområde...70 Samrådsområde...70 Strandskyddsområde...70 Fridlysning...70 Bilaga 2. Nyckelbiotoper i Hallsbergs kommun Bilaga 3. Värdefulla ängs- och betesmarker i Hallsbergs kommun...73 Bilaga 4. Våtmarker i Hallsbergs kommun som ingår i våtmarksinventeringen (VMI) Bilaga 5. Skogliga värdetrakter i Hallsbergs kommun Ek- och drumlinlandskapet...81 Vretstorp-Snavlunda ädellöv- och lövskogstrakt...81 Hjälmarens reliktskogar och strandskogar samt Askersbygden...81 Bilaga 6. Naturreservat i Hallsbergs kommun Bilaga 7. Biotopskyddsområden i Hallsbergs kommun Bilaga 8. Naturvårdsavtal i Hallsbergs kommun Bilaga 9. Naturminnen med ytutsträckning i Hallsbergs kommun Bilaga 10. Natura 2000-områden i Hallsbergs kommun...91 Bilaga 11. Riksintresseområden för naturvård i Hallsbergs kommun

9 Foto: Annica Johansson INLEDNING Denna rapport innehåller information om naturområden i Hallsbergs kommun. Såväl skyddade områden som övriga områden med värdefull natur beskrivs i dokumentet. Det är tänkt att kunna fungera både som informationsmaterial för naturintresserade personer i kommunen samt att utgöra ett underlag i kommunens naturvårdsarbete. Det ska dock inte ses som något program i den meningen att konkreta mål och åtgärder med kommunens naturvårdsarbete har en direkt koppling till områdena som beskrivs här. På grund av att tiden för att ta fram rapporten varit begräsad finns inte möjlighet att beskriva alla områden i kommunen med värdefull natur i. Några viktiga underlag som använts i urvalet av områden är bl.a. olika naturvårdsinventeringar som genomförts under de senaste årtiondena. Däribland kan nämnas olika botaniska inventeringar, inventeringar av vedlevande skalbaggar och skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventeringar. Fler underlag finns i litteraturlistan längst bak i dokumentet. Syftet med rapporten är att: Ange var i kommunen det finns värdefull natur, på vilket sätt den är värdefull och vad som bör eller inte bör göras för att naturvärdena ska upprätthållas. Fungera som informationsmaterial för naturintresserade. Utgöra ett underlag i kommunens naturvårdsarbete. Bidra till att bevara den biologiska mångfalden i kommunen. Dokumentets uppbyggnad Dokumentet är uppbyggt i två delar, en bakgrundsdel innehållande information om bevarande av biologisk mångfald och en översiktlig beskrivning av naturen i Hallsbergs kommun, samt en del där alla beskrivningar av enskilda naturområden i kommunen finns. BAKGRUND Naturvård är den del i miljöarbetet som inriktar sig mot att bevara och gynna den biologiska mångfalden. Det kan innebära åtgärder både för att skydda olika naturtyper, arter och att säkerställa en god genetisk mångfald inom arters populationer. I Sverige ligger ansvaret för naturvården främst på myndigheter som Naturvårdsverket, Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och kommunerna. Men även enskilda kan göra viktiga insatser, t.ex. avsätter många skogsägare frivilligt värdefulla nyckelbiotoper från skogsproduktion, markägare kan återskapa utdikade våtmarker och naturintresserade kan hjälpa till att övervaka sällsynta arters förekomst och utbredning. Sverige har även ett internationellt ansvar att leva upp till när det gäller naturvård. Sverige har undertecknat flera internationella konventioner som berör naturvård. Några viktiga exempel är konventionen om biologisk mångfald, Bernkonventionen, Bonnkonventionen, CITES, EU:s art- och 9

10 habitatdirektiv, fågeldirektiv och vattendirektiv, samt kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö. Naturvården är även en central del i arbetet med att nå de 16 nationella miljökvalitetsmålen. De mål som främst berörs i vår del av landet är Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö. Motiv till bevarande av biologisk mångfald Det finns flera motiv till att bevara biologisk mångfald. Vi lever av naturen och dess resurser och är beroende av att kunna använda olika naturråvaror då vi framställer olika råvaror och produkter såsom livsmedel, kläder och byggmaterial. Naturen bidrar även med mera indirekta ekosystemtjänster såsom pollinering, rening av näringsämnen och buffring mot översvämningar. Olika arter i naturen är också användbara för forskningen, t.ex. då nya mediciner och material tas fram. Vidare upplever många människor det som positivt att vistas ute i naturen och att upplevelser man har där ger en höjd livskvalitet. Även de tärortsnära natur- och parkområdena kan vara värdefulla som strövområden och bidra till att människor rör på sig mer. Naturupplevelser kan också ses som en möjlighet till ekonomiska inkomster då många turistattraktioner grundar sig just på naturupplevelser, ekoturism och friluftsliv. Sist men inte minst ska de kommande generationerna få uppleva den variationsrika natur med allt den har att erbjuda som vi får uppleva, vilket kräver att vi hushåller med den och dess resurser på ett hållbart sätt. Hot mot den biologiska mångfalden Det finns flera slags hot mot den biologiska mångfalden. Några exempel på faktorer som kan ha en negativ påverkan på den biologiska mångfalden ges i tabell 1 nedan. Tabell 1. Några olika faktorer som kan ha en negativ påverkan på biologisk mångfald. Faktor Påverkan Skogsbruk Mera krävande arter som bl.a. är knutna till gamla träd eller död ved har ofta svårt att hitta lämpliga substrat att leva i den brukade skogens ofta homogena och täta bestånd av relativt unga träd. Jordbruk En mera rationaliserad landskapsbild kan göra att olika småbiotoper såsom artrika ängsytor, diken, åkerholmar, vegetationsremsor och gamla träd minskar i antal i jordbrukslandskapet. Jordbruk Brist på betande djur, t.ex. på grund av för dålig lönsamhet i djurhållningen utgör ett hot mot att bevara värdefulla betesmarker. Redan i dagsläget står flera värdefulla objekt och växer igen. Fragmentering Flera sällsynta arter förekommer idag av landskapet inom relativt små värdekärnor som ofta ligger geografiskt isolerade från varandra. Detta utgör ett hot eftersom små populationer lättare kan slås ut av såväl habitatförluster, dåligt genetiskt utbyte, som av mera slumpartade händelser såsom ogynnsamt väder. Frånvaro av naturlig dynamik Försurning Övergödning Övergödning Exploatering Exploatering Handel och transporter Klimatförändringar Kemikalieanvändning Innan människan kom att påverka landskapet i stor utsträckning påverkades ekosystemens sammansättning av arter i större utsträckning av naturliga processer såsom skogsbränder och naturligt fluktuerande vattennivåer Arters utbredningsområden förskjuts med ett förändrat klimat. Detta kan göra att vissa arter gynnas medan andra missgynnas. Försurningskänsliga arter slås ut eller missgynnas. Marina och limniska ekosystem degraderas. Arter som är anpassade till att leva i näringsfattiga miljöer missgynnas, t.ex. många ängslevande arter av kärlväxter, fjärilar och bin. I samband med exploatering försvinner naturområden och ersätts av bebyggelse, vägar etc. Vandringshinder i vattendrag. När arter från olika delar av världen sprids mellan länder sker det ibland att de etablerar sig i nya miljöer där de konkurrerar ut inhemska arter eller att skadliga sjukdomar sprids och går hårt åt enskilda växt- eller djurarter. Än idag används många kemikalier som när de hamnar i naturen kan vara skadliga för organismer och bl.a. störa reproduktionsförmågan. 10

11 Rödlistade arter Rödlistor syftar till att, med hjälp av en objektiv metodik, lokalisera vilka arter som hotas att försvinna från ett geografiskt område. Vanligast är att rödlistor tas fram för länder, men det finns även t.ex. en global rödlista och exempel på lokala rödlistor för regioner inom länder. Det finns olika kriterier där gränsvärden anges för när arter ska bli rödlistade. Många arter hamnar i rödlistan för att de är sällsynta och har ett begränsat utbredningsområde. Men även arter som idag är relativt vanliga men som på grund av en hög minskningstakt riskerar att på sikt hotas kan tas upp i rödlistan. I den senaste svenska rödlistan (2010) tas hotade arter upp. Det motsvarar 19,8 % av de ca arter som har bedömts av arterna hamnar i någon av de högre hotkategorierna (VU, EN, CR), vilket motsvarar 9,3 % av arterna och 223 arter bedöms vara nationellt utdöda från Sverige. Utöver de ovan nämnda arterna finns det drygt arter i Sverige där kunskapsläget varit för bristfälligt för att en bedömning ska kunna göras. Hit hör bl.a. många insekter och andra småkryp. Ca 930 rödlistade arter är kända från Örebro län (kategorin nationellt utdöd borträknad). Figuren nedan visar hur dessa fördelar sig mellan olika organismgrupper. De flesta rödlistade insektsarter som är kända från länet tillhör någon av de tre ordningarna skalbaggar (180), fjärilar (80) eller stekar (50) Rödlistade arter som är kända från Örebro län fördelade mellan olika organismgrupper kärlväxter alger mossor storsvampar lavar däggdjur fåglar Viktiga livsmiljöer för sällsynta arter Skogen är idag den naturtyp i Sverige som hyser flest rödlistade arter. Flertalet arter som är knutna till gamla träd och död ved har blivit allt sällsyntare i takt med att skogsbruket rationaliserat bort dessa strukturer och substrat. Hit hör bl.a. många vedlevande insekter och svampar, samt lavar och mossor som växer på barken hos gamla träd eller på olika vedsubstrat. Gamla naturskogsartade skogar som har en begränsad påverkan från skogsbruk utgör därför ofta viktiga och värdefulla miljöer för den biologiska mångfalden. Eftersom dessa områden har en nyckelroll för bevarandet av skogens hotade arter kallas de ofta för nyckelbiotoper. Det finns ett flertal olika slags värdefulla skogstyper som alla har sina speciella naturvärden knutna till sig. Några exempel på värdefulla skogstyper är barrnaturskog, lövnaturskog, gamla lövskogslundar, strandskogar, aspskog, sandbarrskog, hällmarkstallskog, brandpåverkade skogar samt olika typer av sumpskogar och fuktiga dråg. I miljöer som varit svåråtkomliga för skogsbruket såsom bergbranter, raviner och sprickdalar är det förhållandevis vanligt att det finns kvar skogspartier som har en lång kontinuitet av strukturer som gamla träd och död ved. grod- och kräldjur fiskar insekter övriga leddjur blötdjur ringmaskar Lövrika skogar är generellt en skogstyp som har minskat kraftigt i Sverige sedan mitten av 1900-talet och äldre lövskogar är idag en bristvara i skoglandskapet. Speciellt lövskogar med mycket ädellövträd i är extra skyddsvärda och hyser ofta många sällsynta arter. Även ur ett europeiskt perspektiv är lövskogarna skyddsvärda då väldiga arealer av de tempererade löv- och blandskogsområden som en gång täckte stora delar av kontinenten idag är försvunna och har omvandlats till bl.a. jordbruksmark. 11

12 Gammal skog som växer på kalkrik mark, både lövskogar och så kallade kalkbarrskogar hyser ofta många speciella och sällsynta arter. Bl.a. många sällsynta svampar, mossor och kärlväxter brukar förekomma i dessa miljöer. Det finns även många fina exempel på värdefulla trädbärande miljöer i jordbrukslandskapet. Träden står där ofta relativt glest och solexponerat vilket gör att de kan utveckla en spärrgrenig form och med tiden få riktigt grova stammar. Trakter där sådana trädmiljöer är vanliga kan ofta visa upp rikliga förekomster av sällsynta arter. Ett bra exempel på det är drumlinlandskapet i Viby socken med sina gamla grova ekar. Jordbrukslandskapets ängs- och betesmarker som har en begränsad påverkan från konstgödsel är också mycket viktiga livsmiljöer för den biologiska mångfalden i Sverige. Dessa öppna näringsfattiga miljöer har ofta en artrik flora vilket i sin tur ger goda förutsättningar för ett rikt insektsliv och en hög biologisk mångfald i stort. Artrika torrängar är här ett bra exempel på en marginaliserad naturtyp som hyser flertalet sällsynta växt- och insektsarter. Ljusöppna sand- och grusmiljöer är en annan naturtyp som också har stor betydelse för många insekter och som på senare år har kommit att uppmärksammats allt mer, då flertalet av arterna som lever i dessa miljöer har gått tillbaka starkt. Här lever framförallt många stekelarter såsom bin, rovsteklar, vägsteklar, myror och getingar, men även t.ex. flera arter av marklevande skalbaggar och fjärilar samt backsvala. Gamla sand- och grustäkter som ännu inte hunnit växa igen för mycket utgör här tillsammans med andra öppna grus- och sandmarker viktiga oaser i landskapet för dessa arter. Ett talande exempel på hur viktigt det är att bevara de artrika öppna miljöerna är att 103 av Sveriges ca 300 arter av vilda bin numera tas upp som hotade i den svenska rödlistan. Majoriteten av dessa är marklevande arter som trivs i miljöer som slåtterängar, naturbetesmarker och i sand- och grusmiljöer. Näst efter skogar och jordbruksmark är våtmarker den naturtyp som har flest rödlistade arter knutet till sig. Våtmarker kan variera kraftigt i utseende och storlek och utgöras av allt ifrån små blöta sänkor i jordbrukslandskapet till stora torvmossar och sumpskogspartier. Många våtmarker har försvunnit i samband med utdikningar av jordbruks- och skogslandskapen. Vissa myrmarker har i grunden förändrats då torv brutits. Generellt kan man säga att de flesta våtmarkstyper idag utgör värdefulla inslag i landskapsbilden för den biologiska mångfalden. Många våtmarker i skogslandskapet är också viktiga för mångfalden i omkringliggande skogar eftersom flera sällsynta arter av bl.a. lavar och mossor är beroende av miljöer som har en hög och jämn luftfuktighet. Rikkärr är ett exempel på en typ av våtmark som är relativt sällsynt och som hyser en speciell typ av kalkgynnad flora och fauna med bl.a. många sällsynta arter av kärlväxter, mossor, snäckor och skalbaggar. Exempel på värdefulla limniska miljöer är näringsrika grunda slättsjöar, småvatten, vissa typer av näringsfattiga klarvattensjöar samt oreglerade vattendrag som inte är uträtade och bottenrensade och endast har en begränsad påverkan från omkringliggande jord- och skogsbruksmark. Till sist ska de bebyggda miljöerna inte heller räknas bort. I park- och trädgårdsmiljöer finns det på flera håll gamla grova träd som fungerar som goda livsmiljöer för bl.a. svampar och vedlevande insekter såsom skalbaggar och tvåvingar. Våtmarker och småvatten vid rekreationsområden och reningsverk kan också utgöra värdefulla inslag där bl.a. flera fågeloch insektsarter håller till. Kring städer och bebyggda områden finns ofta också olika slags ruderatmarker såsom grusplaner, tippområden och industritomter som ibland kan uppvisa en intressant störningspåverkad ogräsvegetation och ett rikt insektsliv med bl.a. olika arter av steklar och skalbaggar. 12

13 Hallsbergs kommuns naturgeografiska förutsättningar Berggrunden Berggrunden i Hallsbergs kommun domineras av urberg. De vanligast förekommande bergarterna är olika typer av gnejser och graniter, vilka är bortemot tre miljarder år gamla. Diabasgångar finns på några ställen, exempelvis Brevengången som sträcker sig från Bläckkärret sydost om Skåle vidare österut mot Södermanland. Närkeslätten skiljer sig markant från det omgivande skogslandskapet genom att urberget här till stora dela täcks av sedimentära bergarter. Kambrisk sandsten med en ålder på omkring miljoner år täcker i princip hela Närkeslätten. På vissa områden i kommunen täcks sandstenen av skifferlera och alunskiffer. Alunskiffer kan exempelvis ses vid naturreservatet Tomta hagar. Ett större stråk med Ordovicisk kalksten som delvis berör Hallsbergs kommun finns också. Området sträcker sig från Herrfallsäng och Hällabrottet vidare österut mot Ösby och Skruke, längs med den förkastningsbrant som går där. Förkastningar och topografi Genom Hallsbergs kommun löper flera förkastningar. Dessa har i hög utsträckning påverkat kommunens topografi och markanvändning. Närkeslättens södra förkastningsbrant utgör en tydlig topografisk ledlinje som delar kommunen i två områden med olika naturgeografiska förutsättningar. Den nordliga lågt belägna delen utgörs mestadels av ett uppodlat slättlandskap medan den södra högt liggande delen är betydligt mera kuperad, bergig och skogsklädd. Även i väster finns en förkastning, som även den avgränsar slättlandskapet mot omgivande skogsmarker. En tredje förkastning löper i östvästlig riktning längs Tisarens och Sotterns södra stränder. Vid Tisarförkastningen finns kommunens högst belägna punkt 208 m ö.h. Kommunens lägsta punkt finns i kommunens nordligaste spets vid Kvismaren 25 m ö.h. Sjöar Slättbygd Skogsbygd Förkastning Istidens påverkan på landskapet Under kvartär, den geologiska sub-era vi befinner oss i nu, har flertalet istider förekommit i norra hemisfären. Dessa har haft en stor påverkan på landformernas utseende och jordarternas uppbyggnad. Drumlinfälten i Viby socken är ett karakteristiskt exempel på en landformation som bildats under de subglaciala förhållanden som rådde under istiden. Efter att norra Europa under lång tid varit istäckt i samband med den senaste istiden började klimatet bli varmare för omkring år sedan och isens reträtt inleddes för ca år sedan. Ett tydligt spår från tiden då inlandsisen drog sig tillbaka är de rullstensåsar som löper genom kommunen huvudsakligen i nord-sydlig riktning. För omkring år sedan började isen vara helt bortsmält från Närkeslätten. Det låglänta områdena mellan Kilsbergen och Tiveden fylldes då med vatten och ett brett sund kallat Närkesundet bildades. Under en några hundra år lång period kom Närkesundet att länka samman Östersjöns vatten med Vänern- Skagerrak. Saltvatten kunde då tränga in västerifrån och fossila fynd av saltvattenkrävande arter såsom ishavsmusslan Portlandia (Yoldia) arctica har påträffats på Närkeslätten från den perioden. För att markera saltvattnets spridning österut kallas det som idag är Östersjön därför Yoldiahavet under denna tidsperiod ( år sedan). Detta bräckvattenhav täckte bl.a. norra delarna av Hallsbergs kommun. Stora låglänta områden är där täckta av lera idag. Längre 13

14 söderut, i kommunens höglänta områden är morän den vanligaste jordarten. Moräntäcket är där relativt tunt och berget går i dagen vid flera ställen. På flera håll i kommunen går det att se rester av gamla strandvallar från när Närkeslätten legat under vatten. Klimat Enligt Köppen-Geigers klimatklassificeringssystem har Hallsbergs kommun, liksom stora delar av södra Sverige, ett Dfb-klimat (kalltempererade klimat med helårsnederbörd och varma somrar). Årsnederbörden varierar mellan ca mm. De sydvästra delarna av kommunen har i snitt något högre nederbörd än de östra och norra delarna. Det speglar dels att de ligger längre västerut och i högre grad påverkas av västra Sveriges mera atlantiska klimat men också att det faller mera nederbörd i kommunens högre belägna södra delar. Årsmedeltemperaturen låg under den senaste normalperioden ( ) på kring 5-6 C. Sedan år 2000 och framåt har de flesta år varit något varmare än så. Naturen i Hallsbergs kommun Sjöar och vattendrag Hallsbergs kommun upptar 674 km 2. Av denna yta utgörs 640 km 2 av land och 34 km 2 av sjöar och vattendrag. Det finns drygt 80 sjöar i kommunen. Landskapets topografi gör att de flesta sjöarna finns i de sydöstra delarna av kommunen, i Svennevads-, Bo- och delar av Hallsbergs socken. Vid Närkeslättens flacka jordbrukslandskap finns några näringsrika grunda slättsjöar och våtmarker som utgör värdefulla häcknings- och rastningslokaler för många fågelarter. Kommunens vatten ingår i tre större avrinningsområden. De norra kommundelarna tillhör Eskilstunaåns avrinningsområde, ett centralt stråk där bl.a. kommunens två största sjöar Tisaren och Sottern ingår tillhör Nyköpingsåns avrinningsområde och de södra delarna, främst i Bo- och delar av Svennevads socken ingår i Motala ströms Markanvändning i Hallsbergs kommun 5,0% 17,4% 7,7% 2,2% 67,7% skog inklusive impediment jordbruksmark sjöar och vattendrag övrig mark exklusive tätorter tätorter avrinningsområde. Täljeån, Svennevadsån, Hjortkvarnsån och Emmaån hör till kommunens större vattendrag. Skog Ca 456 km 2 av kommunens yta täcks av skogsmark och skogsimpediment. I större delen av kommunen är skogen barrdominerad. Många områden är granbevuxna. Exempel på mera talldominerade områden finns bl.a. i hällmarkstallskogarna söder om Sottern och Tisaren och vid de hedartade sandbarrskogarna som växer längs med Svennevadsåsen och Hallsbergsåsen. Lövskogsområden återfinns främst längs med förkastningsbranten som löper genom norra kommundelarna och i jordbrukslandskapet norr därom. I dessa delar av kommunen finns flera fina lövskogar och trädbevuxna hagar med ädellövinslag. Här ingår bland annat områden som Herrfallsäng, Sköllersta prästäng, Lindhult och de gamla ekbestånden i Viby socken. Exempel på andra lövrika områden i kommunen är skogarna norr och väster om Sottern, Skogaholm och trakterna mellan Hjortkvarn och Bo. Ca 270 skogsområden i kommun är klassade som nyckelbiotoper. Den totala arealen för dessa områden är 7,17 km 2, viket motsvarar ca 1,6 % av kommunens skogsareal. I bilaga 2 finns en karta där dessa är översiktligt utritade. Information om enskilda objekt finns i 14

15 karttjänsten Skogens pärlor som finns tillgänglig på Skogsstyrelsens hemsida. Där finns information om bl.a. områdenas storlek, naturtyp, trädartssammansättning samt förekomst av olika substat och strukturer såsom gamla träd, högstubbar, lågor, hålträd och block. Tre större trakter i Hallsbergs kommun med skog och trädbärande landskap ingår i skogliga värdetrakter som lokaliserats av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. En närmare beskrivning av dessa finns i bilaga 5. Jordbrukslandskap Hallsbergs kommuns jordbrukslandskap upptar ca 117 km 2, varav 107 km 2 utgörs av åkermark och 10 km 2 av betesmark. Den största delen av jordbruksmarken finns på Närkeslätten i kommunens norra delar kring Viby, Hallsberg och Sköllersta. Ytterligare ett stråk av mera sammanhängande odlingslandskap går från Sköllersta, via Pålsboda och Svennevad vidare ner till Hjortkvarn. I övrigt finns bara fläckvis mindre odlade områden. 7,76 km 2 betesmarker och slåtterängar ingår i någon av de landsomfattande inventeringarna ängs- och hagmarksinventeringen eller ängsoch betesmarksinventeringen. Dessa lokaliserade områden innehåller höga värden ur naturvårds- och kulturmiljösynpunkt och har stor betydelse för den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Vanliga kriterier för urvalet av dessa områden är förekomsten av en artrik, hävdgynnad flora med begränsad påverkad av konstgödsel samt gamla grova träd med höga naturvärden. Men det kan även vara t.ex. hävdade våtmarker som är viktiga för fågellivet. I bilaga 3 finns en översiktlig karta med alla ingående objekt i Hallsbergs kommun utritade. Närmare presentationer för enskilda objekt finns i Jordbruksverkets TUVA-databas för områden från ängs- och betesmarksinventeringen samt i publikationen Ängs- och hagmarker i Örebro län - Södra delen för områden från den något äldre ängs- och hagmarksinventeringen (se litteraturlistan längst bak). Våtmarker I samband med våtmarksinventeringen (VMI) som genomfördes i Örebro län beskrevs och naturvårdsklassades flertalet av kommunens våtmarker, främst objekt som var 10 ha eller större. Sammanlagt beskrevs 70 objekt med en total yta på 26,74 km 2, vilket motsvarar ca 4,0 % av kommunytan. De flesta objekten utgörs av skogliga våtmarker som mossar och kärr (se bilaga 4). Skyddad natur i Hallsbergs kommun I dagsläget ingår totalt ca 10,67 km 2 mark och vatten i Hallsbergs kommun i någon av skyddsformerna naturreservat, biotopskyddsområde, naturminne, naturvårdsavtal eller natura Det motsvarar ca 1,6 % av den totala kommunytan. En närmare presentation av dessa områden finns i följand kapitel Värdefulla naturmiljöer i Hallsbergs kommun. Mer information om olika skyddsformer finns i Bilaga 1. Andra kommunala dokument som berör naturvård År 2004 gav Hallsbergs kommun ut publikationen Värdefulla kulturmiljöer i Hallsbergs kommun. Skriften innehåller beskrivningar av flertalet av kommunens värdefulla kulturmiljöer och i en del fall överlappar dessa med områden som hyser värdefull natur. T.ex. så beskrivs där några värdefulla kultiverade marker såsom gamla hagmarker, ängar och gårdsmiljöer, där markerna och bebyggelsen har skötts på ett sådant vis att natur- och kulturmiljövärdena kunnat bevaras i stor utsträckning. Även kommunens översiktsplan berör naturvårdsområdet, där finns bl.a. ett naturvårdskapitel. Planen tar även upp värdefulla områden för friluftsliv och närströvområden samt flera miljöfrågor som ibland har en indirekt koppling till naturvården. 15

16 VÄRDEFULLA NATURMILJÖER I HALLSBERGS KOMMUN Naturreservat Områdena presenteras sockenvis med västra delarna av Viby socken först och södra Bo socken sist. NYGÅRDSVULKANENS KALKBARRSKOG Viby socken Nygårdsvulkanens kalkbarrskog är belägen ca 2 km söder om Vretstorp och består av två åtskilda områden, varav det ena gränsar mot Askersunds kommun. Reservatets namngivning syftar till att den vulkaniska aktiviteten en gång i tiden varit hög i området och att Nygårdsvulkanen är en gammal rest av en stelnad vulkan. Naturen utgörs av äldre kalkbarrskog och det finns både äldre gran och tall i skogen. Det finns även relativt gott om död ved. ORRKULLA Frommatorpsgruva LAGGAR- BODA HÖG- HULT HÖG- HULT ESSLA- TORP FAGERLID HÖGHULT Äspelund ÄSPELUND NÄGGESTORP HÖGHULT FAGERLID NÄGGESTORP ÄSPELUND 400 meter Några arter som visar på höga skogliga naturvärden som påträffats i reservatet är t.ex. grön sköldmossa, vedtrappmossa, grov baronmossa, vågig sidenmossa, västlig hakmossa, koralltaggsvamp, kötticka, tallticka, ullticka och kandelabersvamp. Foto: Björn Gunnarsson. I skogens markskikt växer typiskt kalkgynnade örter som blåsippa, vårärt och trolldruva. Spillkråka är en fågelart som trivs i den äldre barrskogen. STOMMENS EKÄNG Stommens ekäng ligger ca 400 meter sydost om Viby kyrka, intill Viby hembygdsgård. Området utgörs av en mindre ekhage med flera äldre grova ekar. Reservatet är en del av drumlinlandskapet och ligger inom nära spridningsavstånd från flera andra värdefulla ekområden. Hembygdsgård Viby socken 800 meter 16

17 GERÅSEN Viby socken Foto: Björn Gunnarsson. Geråsen är beläget ca 1 km öster om Viby kyrka. Reservatet omfattar sammanlagt 52,6 ha varav 34,6 ha är hagmark och 18 ha är åkermark. Området karakteriseras av ett öppet böljande, drumlinlandskap med mindre, delvis betade skogspartier. Området är främst skyddat för sina äldre ekbestånd, men det finns även en del andra äldre lövträd. I samband med en länsstyrelseinventering 2005 påträffades läderbagge i området. Området utgörs av marker som tidigare brukats av både Geråsen och Smedstorp men även av Husby, Sjörs och Stommen. Landskapet har förändrats under de sista århundradena på grund av ändrade ägogränser och nya sätt att bruka jorden. Trots det har områdets ekhagar en tämligen lång kontinuitet. Knutna till de åldriga lövträden finns också en rik förekomst av svampar, med arter som ekticka, korallticka, blekticka, brödmärgsticka, oxtungssvamp, rosenporing och jättekamskivling. På de gamla trädens bark växer lavarter som liten blekspik, rödbrun blekspik, rosa skärelav och gul dropplav. I detta människoskapade landskap finns också en del intressanta kulturmiljöer med bland annat ett större gravfält från yngre järnåldern öster om Sjörs samt flera röjningsrösen. 17

18 BROBY ÄNG Viby socken Broby äng är ett kommunalt naturreservat som är beläget i drumlinområdet, intill byn Stensätter. Reservatet har tidigare varit mera öppet men domineras idag av en mera sluten lövskog med bl.a. ek, asp, ask, lönn och hassel. Det finns även en liten slåtteräng i reservatets östra del. Broby äng ligger tillsammans med två andra naturreservat, Nalavibergs ekäng och Oxaryggen, i en rad uppe på en ca 1 km lång drumlin, där Broby äng ligger längst norrut. I reservatet växer flera sällsynta och skyddsvärda svamparter, däribland kan nämnas bleksopp, hängticka, blekticka och oxtungssvamp. Några sällsynta skalbaggsarter såsom läderbagge och skeppsvarvsfluga är också kända från området. NALAVIBERGS EKÄNG Viby socken Nalavibergs ekäng angränsar mot naturreservaten Broby äng i norr och Oxaryggen i söder. Dessa tre ligger på samma drumlin och har delvis liknande naturtyp. Liksom Broby äng karaktäriseras Nalavibergs ekäng av de gamla grova ekarna. Läderbaggen är en sällsynt skalbaggsart som lever inne i gamla ihåliga lövträd där det finns mulm (löst material framför allt bestående av delvis nedbruten ved). I Sverige är ek det viktigaste trädslaget för arten. Bild: Jonas Engzell. Flera sällsynta skalbaggar, lavar och svampar som finns i området är beroende av de gamla ekarna. Bland skalbaggarna finns arter som läderbagge, orange rödrock, kardinalfärgad rödrock, skeppsvarvsfluga och kortvingen Plectophloeus nitidus. Några av de sällsyntare lav- och svamparterna i området är gul dropplav, ekspik, ekticka, korallticka, kärnticka, blekticka och oxtungssvamp. 18

19 OXARYGGEN Viby socken Oxaryggen är det sydligast av de tre intilliggande naturreservaten som ligger på drumlinen norr om byn Stenkulla i Viby socken. Större delen av reservatet består av öppen betes- och åkermark. Genom reservatet sträcker sig en tydlig höjdrygg (Oxaryggen). Syftet med reservatet är delvis att ge ett långsiktigt skydd åt denna geologiska formation, men också att värna om områdets natur och kulturella värden. Uppe på ryggens krön ligger ett stort gravfält med stensättningar som troligen härstammar från någon gång år e. Kr. Reservatet hävdas genom bete och slåtter och har en artrik flora med torrängsinslag. Några växtarter som har noterats i området är brudbröd, bockrot, liten blåklocka, backsmultron, vårfingerört, svartkämpar, rödkämpar, tjärblomster, gullviva, grönvit nattviol och ängssyra. De näringsfattiga hävdade markerna i reservatet utgör också fina livsmiljöer för fjärilar. Sexfläckig bastardsvärmare, allmän metallvingesvärmare, violettkantad guldvinge, vitfläckig guldvinge och skogspärlemorfjäril är exempel på arter som setts vid reservatet. Ormvråk, tornfalk, gröngöling, större hackspett, steglits, svartvit flugsnappare och trädgårdssångare är exempel på fågelarter som rört sig kring området på senare år. Allmän metallvingesvärmare. Foto: Björn Gunnarsson. 19

20 DOVRASJÖDALEN (DEL AV) Viby socken Dovrasjödalen är ett 67 ha stort skogsområde med vildmarkskaraktär. Tre långsmala sjöar går genom området i en djup och avlång sprickdal. Brantast är det vid norra Dovrasjön. Naturreservatet är välbesökt och många vandrar längs någon av de vandringsleder som finns i området. Runt sjöarna är det 2,3-6,5 km beroende på vilka av sjöarna man går runt. Från norra parkeringen vid Eklunda till Norra Dovrasjöns norra strand är det 1,5 km och från södra parkeringen vid grusvägen som går norrut från Dovra, vidare förbi Björnebosjön är det drygt 300 meter till Södra Dovrasjön. Det finns ett vindskydd och flera rastplatser längs med stigarna. Skogen är barrdominerad men har även ganska stora lövinslag av bl.a. björk, ek och klibbal. Uppe på höglänta hällmarkspartier växer en del äldre tall. Nere i fuktiga svackor finns det sumpskogsinslag. Nere i dalen finns bergarten diabas som ger goda förutsättningar för en rik flora med bland annat springkorn, lundbräsma, lundarv, vårärt, underviol, stinksyska, blåsippa, trolldruva, skogsvicker, sötvedel och bergmynta. Flera arter av mossor, lavar och svampar som signalerar höga naturvärden har påträffats i området. Däribland kan nämnas guldlockmossa, platt fjädermossa, stubbspretmossa, kruskalkmossa, slät rutlungmossa, vågig sidenmossa, garnlav, tallticka, kötticka, ullticka, svart taggsvamp och blå taggsvamp. Bland fågelfaunan är skogslevande arter som kungsfågel, korsnäbbar, svartmes, spillkråka och större hackspett vanligt förekommande. Norra Dovrasjön. Foto: Björn Gunnarsson. Området ägs och förvaltas av Regionförbundet Örebro län. 20

Värdefulla NATURMILJÖER. i Hallsbergs kommun

Värdefulla NATURMILJÖER. i Hallsbergs kommun Värdefulla NATURMILJÖER i Hallsbergs kommun 1 2 Värdefulla naturmiljöer i Hallsbergs kommun 3 Hallsbergs kommun 694 80 HALLSBERG Telefon (växel): 0582-68 50 00 Fax: 0582-68 50 02 Hemsida: www.hallsberg.se

Läs mer

Naturreservat i Örebro län

Naturreservat i Örebro län Naturreservat i Örebro län Välkommen till Hults till Hults naturreservat Strandvallarna som som finns finns i reservatet i har har avsatts avsatts av den av den sjunkande Ancylussjön för cirka för cirka

Läs mer

Naturreservat i Säffle kommun

Naturreservat i Säffle kommun Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Naturvärden på Enö 2015

Naturvärden på Enö 2015 Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha 4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Ny vägsträckning vid Fiskeby Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Beskrivning av den översiktliga naturvärdesinventeringen och hjälp till tolkning av resultattabellen

Beskrivning av den översiktliga naturvärdesinventeringen och hjälp till tolkning av resultattabellen Beskrivning av den översiktliga naturvärdesinventeringen och hjälp till tolkning av resultattabellen Naturvärdesinventeringen utfördes den 8 och 9 maj 2014 av Robert Björklind och Rebecka Lemoinè. Naturvärdesinventeringen

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog Naturvårdsutlåtande: Detaljplan för Åker 1:10 m.fl. Beställare: Ingemar Lind, SWECO FFNS Arkitekter AB Inledning Naturcentrum AB har på uppdrag av SWECO FFNS, Ingemar Lind, utfört översiktlig inventering,

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.

Läs mer

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol I det öppna kulturlandskapet återfinns även flera stora fristående ekar, vilka utgör ekologiskt värdefulla strukturer för den biologiska mångfalden. Eken kan, om den får växa öppet och solbelyst, bli mycket

Läs mer

Begäran om nyckelbiotopsinventering av avverkningsanmäld skog

Begäran om nyckelbiotopsinventering av avverkningsanmäld skog 10 november 2016 Mottagare: Skogsstyrelsen Länsstyrelsen i Uppsala län, Naturvårdsenheten Tierps kommun Kopia för kännedom: sandra.hanninen@storaenso.com antti.kujanpaa@storaenso.com hanna.staland@storaenso.com,

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000 4. Östra Täby 1 2 3 4 9 5 6 10 11 8 12 7 13 Skala 1:18000 177 4. Östra Täby 1. Jaktvillans naturpark Arninge Kundvägen = Fornlämningsområde Skala 1:2000 = Fornminnesobjekt =Kulturlämning 178 1. Jaktvillans

Läs mer

Naturvärden i Hedners park

Naturvärden i Hedners park Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Naturvärdesinventering Inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, beskrivning naturvärdesobjekt, bilaga 1. Dnr E2014-02183

Naturvärdesinventering Inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, beskrivning naturvärdesobjekt, bilaga 1. Dnr E2014-02183 Naturvärdesinventering Inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, beskrivning naturvärdesobjekt, bilaga 1. Dnr E2014-02183 stockholm.se/sambandet naturvärdesobjekt, naturvärdesinventering inför planerad

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Vad kan vi göra för att hejda förlusten av växter och djur? Delmål för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv

Vad kan vi göra för att hejda förlusten av växter och djur? Delmål för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv samordnat inom vissa regioner för att gynnsam bevarandestatus ska kunna uppnås för respektive naturmiljö eller art. År 2010 var FN:s internationella år för biologisk mångfald. Som ett led i den nationella

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

7.4.9 Veberöd, sydväst

7.4.9 Veberöd, sydväst 7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter

Läs mer

Välkommen ut i det gröna. Här är sex fina naturområden dit också du med rullstol eller rollator kan göra utflykter och njuta av naturen.

Välkommen ut i det gröna. Här är sex fina naturområden dit också du med rullstol eller rollator kan göra utflykter och njuta av naturen. Välkommen ut i det gröna Här är sex fina naturområden dit också du med rullstol eller rollator kan göra utflykter och njuta av naturen. Bättre stigar, nya rymliga toaletter och sittvänliga rastplatser

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå

Läs mer

Planavdelningen. Härryda Kommun

Planavdelningen. Härryda Kommun Planavdelningen Härryda Kommun Yttrande angående programsamråd för Airport city Ett drygt 200 ha stort område planeras att bebyggas norr om Landvetter flygplats. Detta yttrande berör de naturutredningar

Läs mer

Upptäck naturen i Täby. Täby Naturskyddsförening. Täby kommun

Upptäck naturen i Täby. Täby Naturskyddsförening. Täby kommun Upptäck naturen i Täby Täby Naturskyddsförening Täby kommun Upptäck naturen i Täby 5 3 Fågelsångsmossen 4 Skålhamra kvighage 2 Prästgårdsängarna och Gullsjön Hagby, Käringsjön och Mörtsjön 1 Rönningereservatet

Läs mer

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se

Läs mer

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson PM Naturinventering Täby IP 2015-09-30 Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson INLEDNING WSP har på uppdrag av Täby kommun utfört en naturinventering inom planerat detaljplanområde för

Läs mer

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Grytåsa rullande kullar och betade backar VANDRINGSLEDER 1(11) Örkelljunga kommun turism@orkelljunga.se Hitta till Grytåsa parkeringar med gps: Grytåsa centrum: N 56 15.335 E 013 13.648 X: 1340249 Y: 6239380 Flinka sjö: N 56 15.320 E 013 15.283

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Datum 2016-04-29 PM Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Lidköpings kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning

Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning Bakgrund I år släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap

Läs mer

7.5.3 Assartorp - Bökesåkra

7.5.3 Assartorp - Bökesåkra Kommungränsen mot Svedala, med Assartorps gård i bakgrunden 7.5.3 Assartorp - Bökesåkra Naturförhållanden Backslandskapet i kommunens sydvästra del är ett öppet böljande landskap med en småskalig topografi

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.

Läs mer

INVENTERING AV SVAMPAR I

INVENTERING AV SVAMPAR I INVENTERING AV SVAMPAR I ÅSBARRSKOGAR PÅ SWEDAVIAS MARKINNEHAV VID ARLANDA MED FOKUS PÅ RÖDLISTADE ARTER OCH SIGNALARTER 2010-12 - 16 Beställning Beställarens namn Swedavia Framställt av: Ekologigruppen

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

KLARÄLVSBANAN EN GUIDE TILL NATUREN. Kroppkärrssjön. OBS! Längre och fylligare texter i Naturguidenboken 2. ALSTERN

KLARÄLVSBANAN EN GUIDE TILL NATUREN. Kroppkärrssjön. OBS! Längre och fylligare texter i Naturguidenboken 2. ALSTERN KLARÄLVSBANAN EN GUIDE TILL NATUREN Den 100 sidor långa naturguiden finns att köpa på alla turistbyråer längs Klarälven. Den innehåller detaljerade upplysningar om varje naturobjekt samt vackra bilder,

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer INNEHÅLL 3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer 13 Ädellövskogar med gamla träd och död ved 15 Lundartade miljöer 17 Bondelandskapets

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun

Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård. Graninge stiftsgård, Nacka kommun Inventering av naturvärdesträd på Graninge stiftsgård Graninge stiftsgård, Nacka kommun Uppdragsgivare Nacka kommun Tidpunkt för inventeringen Juni 2014 Inventeringen utförd av Stefan Eklund Rapporten

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3 RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27 Brukare: Västkuststiftelsen Rådgivare: Therese Lundell Adress: Box 5073 Länsstyrelsen Västra Götaland Postadress:

Läs mer

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli

Läs mer

NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN. Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem

NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN. Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN Västra Lund, Kohagen, Tellekullen, Djupvik, Frejhem NATURVÄRDESINVENTERING AV SKOGSMARK INOM MOTALA KOMMUN Uppdraget Uppdraget omfattade en naturvärdesinventering

Läs mer