Att möta flickors och pojkars olika villkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att möta flickors och pojkars olika villkor"

Transkript

1 Att möta flickors och pojkars olika villkor En förstudie om könsdelad scouting Åsa Trotzig Mångfalds- och jämställdhetsansvarig Svenska Scoutrådet

2 Inledning Inom Scouterna utvecklar vi unga människor till att bli aktiva, engagerade och ansvarstagande medborgare. Vi lär oss ansvar för den lilla gruppen, medmänniskor och samhället. Scoutlagen visar hur vi kan vara bra kamrater. Alla människor är lika värda och ska behandlas så. Alla barn och unga ska inom Scouterna bemötas först och främst som individer. Drömmen är att scouting ska vara en frizon från förtryck, oschyssta värderingar och snäva könsroller. I Färdplan för framtiden kan vi läsa om vår vision att 2015 vara en rörelse som speglar det svenska samhället och är känd för att vara en rörelse som präglas av mångfald och som verkar för ett öppet samhälle fritt från diskriminering. Men mycket visar på att flickor och pojkar inom Scouterna, precis som i övriga samhället, har olika förutsättningar och villkor. Färre flickor än pojkar rekryteras till Scouterna, det finns betydligt färre kvinnor än män på beslutsfattande poster och fler män än kvinnor är aktiva på central nivå. Många scouter är inte medvetna om detta. En enkätundersökning som genomfördes vid Svenska Scoutrådets årsmöte 2007 visade att 64 % anser att Scouterna är en jämställd verksamhet. Av dem som är aktiva på högst lokal nivå svarade 82 % det samma. Så ser dock inte verkligheten ut. Scouting i Sverige kan ses som en spegling eller genomskärning av det svenska samhället där faktum kvarstår att flickor och pojkar har olika levnadsvillkor. Det finns till exempel undersökningar som visar att när flickor i ett klassrum pratar mer än 30 % av tiden anses de dominera. Andra undersökningar visar att flickor till större utsträckning än pojkar är missnöjda med sitt utseende, att fler flickor än pojkar i tonåren saknar meningsfull fritidssysselsättning, att flickor hjälper till mer hemma än pojkar och att många fler flickor än pojkar känner sig otrygga när de är ute kvällstid. Genom Svenska Scoutrådets verksamhetsplan för 2008 (2009) har det beslutats att ett jämställdhetsperspektiv integreras i all verksamhet. Vi vill alltså bidra till att flickor och pojkar och kvinnor och män får samma villkor och förutsättningar för att utvecklas och ta plats. Ojämställdhet grundas i djupa strukturer. Att ändra dessa är svårt och problemet måste angripas från olika håll. En metod för att inom Scouterna motverka dessa olika villkor är att i verksamheten dela upp flickor och pojkar för sig. Genom en sådan uppdelning kan scouting på ett bättre sätt möta unga människors behov och arbeta för att de ska kunna utveckla sin fulla potential. Målet är att båda könen ska få ut lika mycket av scouting, som Nalle Bengtsson, scoutledare för Karlstad scoutkår, uttrycker sig. 2

3 Syfte med förstudien Denna förstudie är en del i ett försök att lyfta fram olika verksamhetsformer inom vår rörelse. Vi vill visa på olika sätt att bedriva scouting, helt enkelt olika metoder för att möta unga människor i deras verklighet. Könsdelad scouting är ett sådant alternativ till verksamhetsform. I denna förstudie tittar vi på flickors och pojkars olika villkor i samhället och i Scouterna samt hur uppdelad scouting kan vara en metod för att möta dessa olika villkor. I skolan och i nästan alla andra områden konkurrerar pojkar och flickor om samma utrymme. Scouterna har som målsättning att möta barn och ungdomar där de är och kan därför erbjuda en area där flickor och pojkar får delta separat. Målgrupp för denna förstudie är personer aktiva i gemensamma programutvecklingsarbetet, anställda, förtroendevalda till centrala poster samt personer med särskilt intresse för frågan. Förstudien riktar sig inte i första hand till scouter och scoutledare. Till dessa kommer förhoppningsvis ett praktiskt material för uppdelad verksamhet i framtiden. 3

4 Flickor och pojkar i Scoutings historia Scouting grundades som en organisation endast för pojkar och män. Grundaren Robert Baden- Powell hade som mål att fostra manlighet. När scouting grundades för 100 år sedan var viktiga egenskaper plikt, lojalitet, att offra sig själv, mod, ära och lydnad. Begreppet fritid uppkom vid förra sekelskiftet då fackförbundens slagord var åtta timmars vila, åtta timmars arbete och åtta timmars fritid. Men detta var en verklighet begränsad till vuxna män som arbetade utanför hemmet. För kvinnor som arbetade främst i hemmet såg det annorlunda ut. Kvinnor hade inte samma tydliga uppdelning mellan fritid och arbete och större delen av tiden tillbringades i hemmet. Från att scouting kom till Sverige på 1910-talet fram till 1960 och 1970-talet var pojk- och flickscouting i Sverige separerat i olika organisationer. Sammanslagningen av pojk- och flickscouting ägde rum samtidigt med en utveckling i det svenska samhället i stort påbörjades en utredning av sär- kontra samundervisning i skolan och 1960 lades den sista flickskolan ned. Särundervisning ansågs tillhöra den gamla tiden. Att flickor skulle få delta på pojkars villkor sågs som positivt ur ett kvinnorättsperspektiv. När vi valde att slå ihop oss vi tyckte att det var radikalt. Att ha separerad scouting var mossigt. Vi ville att tjejer och killar skulle vara med på samma villkor, säger Carin Gisslén- Schönning scoutledare och kårchef för Skogs SMU. Sveriges Scoutförbund (för pojkar) och Sveriges Flickors Scoutförbund bildade 1960 Svenska Scoutförbundet. Initiativet till en sammanslagning menar många kom från pojkförbundet som såg möjligheter att rekrytera medlemmar ur en större bas. Det fanns de inom flickförbundet som var tveksamma till en sammanslagning. Men eftersom alternativet var att konkurrera om medlemmar såg de inget alternativ. Det som i teorin var en sammanslagning blev i verkligheten mer en upptagning av flickscouterna som medlemmar i pojkförbundet. Vissa av farhågorna att det skulle bli på männens villkor slog in. Till en början fanns könskvotering med minst 30 % av det underrepresenterade könet i varje styrelse men detta försvann efter en tid. Sveriges Flickors Scoutförbund hade varit en del av kvinnorörelsen. Flera av de eldsjälar som var engagerade i flickscoutrörelsen för kvinnors rättigheter försvann vid sammanslagningen. När flick- och pojkscouting slogs ihop fortsatte vissa kårer att ha verksamhet uppdelad flickor och pojkar för sig. Majoriteten valde dock att slå ihop all verksamhet och aktiviteter så att alla barn deltog gemensamt. Det har på senare år även startats ny scoutverksamhet där pojkar och flickor är uppdelade. Motiven till att kårer har uppdelad verksamhet är blandade. Vissa har det av tradition, somliga för att föräldrarna föredrar det, andra för att det slumpat sig så och ytterligare andra för att de ser att flickor och pojkar har olika villkor. 4

5 Att skapa flickor och pojkar När Baden-Powell grundade scouting talade han om ett behov att dana manlighet. Han tyckte att bristande maskulinitet var ett problem och varnade tonårspojkar för flickighet. Det kan vi förstå som att manlighet var något som behövde arbetas fram, alltså något som inte fanns med hos dessa pojkar från start. När barn växer upp lär de sig att förstå det sociala livet genom att studera andra människor. I identitetssökande använder barn sitt kön och lär sig snabbt hur pojkar respektive flickor ska vara. Att pojkar är norm och flickor undantag bekräftas genom hela uppväxten. Barn förstår också tidigt att könsrollerna är motsatser till varandra och att det är viktigt att hålla dem skilda åt. Redan vid tidig ålder har barn en tydlig uppfattning om könsroller. Mälarhöjdens scoutkår i Stockholm har sedan starten på 1970-talet bedrivit uppdelad verksamhet för pojkar och flickor. Under ett besök säger pojkarna från junioravdelningen Gnagarna att det helt enkelt är lättare för ledarna att ha verksamheten uppdelad. Flickor och pojkar är olika och vill göra olika saker. Pojkarna ger som exempel att små flickor gillar prinsessor och små pojkar vill leka med Tarzan. Killar och tjejer har olika hjärnor och tänker på olika sätt, säger Christian 11 år. Skillnader mellan vad pojkar och flickor lyfter fram som viktigt visar sig också tidigt. I Mälarhöjdens scoutkår tycker flickorna att det roligaste med Scouterna är att träffa kompisar. Pojkarna tycker att det roligaste är att få lära sig saker, som t ex hur man överlever i skogen. Harriet Bjerrum Nielsen är forskare och har skrivit om scouting och jämställdhet. Hon säger att scoutrörelsen varken är bättre eller sämre än andra sammanhang på att skapa traditionella roller för flickor och pojkar. Hon säger också att idéer om vad som är manligt och kvinnligt är mycket djupt rotade i vårt samhälle och därför avspeglas i vårt vardagliga beteende. Många egenskaper som har hög status inom scouting kan beskrivas som traditionellt manliga. Till exempel är det hög status med äventyr, mod, vildhet, tävling, utmaningar och styrka. En person som exempelvis gråter eller sminkar sig, vilket kan ses som traditionellt kvinnliga företeelser, betraktas inte heller som en riktig scout. Jag har märkt att på läger tar pojkarna stor plats. Då blir flickorna lite blyga. Men när vi har aktiviteter uppdelat flickor och pojkar för sig så vågar flickorna mer. De tar större plats och det gynnar dem i deras utveckling, säger Imene Mettichi ordförande och scoutledare i Månens scoutkår i Malmö. Omedvetet behandlar vi vuxna flickor och pojkar olika. Kajsa Wahlström som har skrivit boken Flickor, pojkar och pedagoger beskriver hur en vuxen person tilltalar en grupp med flickor med långa meningar, många ord, noggranna förklaringar och exakta regler. Ett återhållsamt kroppsspråk används. Samma vuxen skulle i en grupp med pojkar använda ett yvigt kroppsspråk och tilltala dem med korta meningar och kommandon, använda få ord och ge få regler. Kåren Skogs SMU har sedan några år tillbaka uppdelad verksamhet för flickor och pojkar åldrarna i år. Scoutledaren Carin Gisslén-Schönning berättar att hon på läger länge tänkt på att ha t ex matlagning, vedhuggning och eldning separat för flickor och pojkar. Annars om tjejer står och eldar och det kommer killar så släpper tjejerna ifrån sig det de gör och låter killarna ta över. Men killarna skulle aldrig släppa själva. 5

6 Att erbjuda en frizon Även i grupper med både pojkar och flickor väljer barn och ungdomar främst att umgås och leka med andra barn av samma kön. Flickor umgås gärna två och två och pojkar i lite större gäng. Skolvärlden är ett exempel där det sociala är starkt uppdelad mellan könen. Även i scouting håller sig ofta flickorna för sig och pojkarna för sig. Det brukar ske en spontan uppdelning mellan könen exempelvis under den fria leken, på fikapauserna, på lägren när det är fritid osv. Det är inte heller ovanligt att scoutledare gör gruppuppdelningar utifrån kön. En anledning som ofta ges är att om scouterna får vara med sina kompisar så stannar de i verksamheten. Nalle Bengtsson, scoutledare för Karlstad scoutkår, menar att det inom den lilla gruppen ofta bildas starka gäng av antingen flickor eller pojkar vilket gör att de andra blir utanför och i slutändan hoppar av. Tystlåtna pojkar och flickor har lättare att komma in i en enkönad gemenskap, menar han. När vi till exempel ska elda blir det antingen killarna i gänget som gör allt eller tvärtom, säger han. Att delta i en grupp med endast pojkar eller flickor kan upplevas som en frizon från den blandade verkligheten. Fyra scouter från Mälarhöjdens avdelning Insekten för flickor år berättar att de blir modigare och vågar mer när de är ensamma. De uttryckte alla att det är bra att vara bara tjejer på avdelningen. De vill inte ändra på detta. Vi blir mer busiga och skrikiga utan killar. Vi vågar mer och blir modigare tillsammans med våra tjejkompisar, säger Sunna 11 år. Ett vanligt argument mot könsdelad verksamhet är att det är ett sätt att befästa traditionella könsroller. Genom att dela in barn efter kön så utgår vi ifrån att pojkar har vissa egenskaper och flickor har andra. Det menar vissa är ett sätt att upprätthålla värderingar om manligt och kvinnligt beteende. Men uppdelad verksamhet är inte sämre än blandad när det gäller att befästa könsroller. Normer om hur flickor och pojkar ska vara skapas och återskapas hela tiden. Som redogjort för ovan är uppfattningar om kön och könsroller något djupt rotat i vår kultur och vårt beteende. Barn lär sig från tidig ålder hur de ska bete sig utifrån vilket kön de tillhör. Detta sker genom uppfostran, i familjen, i skolan och genom fritidssysselsättning. Utifrån ett flickperspektiv innebär en frizon att flickor får möjlighet att stärka sig själva och att träna sig i saker som de inte annars får utrymme till. Men utifrån ett pojkperspektiv blir tanken om frizon mer komplicerad. Det finns en risk att en enkönad manlig verksamhet bidrar till att stärka en negativ manlig könsroll. Vid besöket i Mälarhöjdens Scoutkår blir det uppenbart att pojkarna inte gjort samma reflektion som flickorna om fördelarna med att vara uppdelade eftersom de inte definierar sig själva i relation till flickorna. Pojkarna säger att det skulle kunna vara roligare att ha scouting ihop med flickor men det skulle också kunna bli tråkigare. Man vet ju inte vad som är positivt och negativt innan man har provat, säger Valter 11 år. Många har inom Scouterna lättare att se hur flickor än pojkar kan gynnas av uppdelad verksamhet. Utifrån ett jämställdhetsperspektiv är det svårare att möta pojkars behov och villkor. Detta kan förstås utifrån att Scouterna grundas i praktiskt orienterade, traditionellt manliga sysslor. I könsdelad scouting får flickor möjlighet att prova på dessa. Men för att pojkars könsroller ska vidgas behövs ett annat angreppssätt. Inom scouting är även reflektion och samtal aktiviteter. Pojkar har behov av samtal om vad det innebär att vara kille och vilka ramar som finns för hur man ska vara. De behöver också lära sig positiv kroppskontakt med andra pojkar. 6

7 Att på bästa sätt möta scouterna Vi säger i vår programförklaring att syftet med vår verksamhet är att möjliggöra för unga människor att utveckla sig själva fysiskt, andligt, socialt, intellektuellt och känslomässigt. Programmet syftar till att ge unga människor utrymme att utvecklas. Vi vill uppmuntra alla scouter att ta deras plats i samhället. För att uppnå detta måste vi se på de villkor som våra scouter står inför och vilka behov de har. Vår vision är att barn och unga ska mötas som individer och inte utifrån yttre attribut som kön. Men idag har flickor och pojkar olika villkor i samhället. Att i ett pedagogiskt syfte dela på barnen kan vara ett sätt att motarbeta dessa olika villkor. Att ha scoutverksamhet med flickor och pojkar för sig eller verksamhet med alla barn tillsammans är helt enkelt två olika metoder för att arbeta mot detta gemensamma syfte. Den metod som används bör vara den som i ett särskilt sammanhang på bästa sätt bidrar till varje scouts individuella utveckling. Vi bör alltså fråga oss vilket syfte den verksamheten ska fylla. Vi pratar ofta om antingen eller när det handlar om uppdelad och blandad scouting. Men valet behöver inte stå emellan att alltid blanda pojkar och flickor eller att alltid dela på dem. Det är viktigt att det finns beröringspunkter mellan flick- och pojkgrupperna. Det är vanligt att grupperna tror sig veta hur den andra gruppen är eller på vilket sätt de beter sig. I Mälarhöjdens Scoutkår trodde till exempel pojkarna att flickorna var lugna, tysta och stod i en ring och väntade på samlingen. I själva verket var flickorna busiga, stökiga och högljudda. Om grupperna aldrig möts kan dessa föreställningar inte brytas. Beröringspunkter kan skapas på olika sätt. Det kan till exempel vara så att i vissa åldergrupper är scouterna delade och i andra är de blandade. I Mälarhöjdens scoutkår är till exempel barnen uppdelade utifrån kön tills de blir 15 år och efter det deltar alla gemensamt. En annan variant är att de små grupperna är delade medan de större är blandade. Flera kårer väljer att ha hajker, övernattningar och andra aktiviteter som är utanför det vanliga veckoprogrammet gemensamt. Månkåren har valt att ha uppdelad verksamhet där kårens flickor träffas en dag i veckan och kårens pojkar en annan. Andra sammanhang som läger och fester träffas hela kåren tillsammans. Imene Mettichi ordförande och scoutledare tycker att det är viktigt att båda möjligheterna erbjuds. Även kåren Skogs SMU gör vissa saker ihop. De har t ex familjegudstjänster och gemensamma spårningar. Varje termin brukar de också bjuda in varandra till sina respektive möten. Att i scoutverksamheten dela upp barn och unga efter kön kan skapa större möjligheter för rekrytering av nya medlemmar. Vårt mål är som sagt att skapa en verksamhet som är kopplad till de behov som finns hos scouterna. Scouterna har som mål att rekrytera nya medlemmar i sociala, etniska, kulturella och religiösa grupper där rörelsen tidigare har varit svag. Vissa föräldrar kan av kulturella skäl föredra delad verksamhet. Personer som har varit aktiva scouter i ett land med uppdelad verksamhet kan när de flyttar till Sverige känna sig mer hemma inom rörelsen om uppdelad verksamhet erbjuds och därför vilja engagera sig. Könsuppdelad verksamhet kan vara en förutsättning för att få igång (etniskt och religiöst) breddad rekrytering på allvar. Månens Scoutkår är en muslimsk kår i Malmö som har delad verksamhet för flickor och pojkar. Imene Mettichi, ordförande och scoutledare i Månens scoutkår, tror att det är lättare att rekrytera nya scouter när de har flickor och pojkar för sig. Eftersom vi är muslimer så är det många föräldrar som tycker att det är bra. När barnen är små tycker föräldrarna inte att det spelar någon roll. Men när flickorna blir lite äldre, år, så tycker föräldrar att det är bättre att de är för sig själva, säger hon. 7

8 Scoutledarens roll I all scoutverksamhet är det viktigt med bra ledare. I Scouterna uppmuntrar vi till ett lyssnande och stödjande ledarskap. Ledaren är en viktig förebild för scouterna. Som ledare sänder man ut signaler om vilket beteende som är godtagbart genom sitt eget sätt att vara. Det kommer alltid att vara så att barn gör som vuxna gör, inte som vuxna säger. Scoutledare bör få kunskap om flickors och pojkars olika villkor för att på ett bra sätt kunna möta scouterna i deras verklighet. Men det är inte, och ska inte vara, svårare att vara scoutledare för uppdelad verksamhet. Det är alltså inte viktigare i uppdelad än blandad verksamhet att scoutledaren utövar ett gott ledarskap och har ett bra förhållningssätt. Kring frågan huruvida ledarnas kön spelar roll finns inget enkelt svar. Månens Scoutkår har valt att ha kvinnliga ledare för sina flickscouter och manliga ledare för pojkscouterna. Vi tror att det är bättre för kommunikationen. Barnen vågar komma till oss och prata. Om de stöter på problem kommer de till oss med en gång, säger Imene Mettichi ordförande och scoutledare. Scoutledaren Carin Gisslén-Schönning menar att det lätt blir fnissigt i förhållande till det andra könet. När hon till exempel ska prata med sina flickscouter om gränssättning och sexualitet tycker hon att det är bra om det bara är kvinnliga ledare. Men eftersom det är svårt att hitta ledare är det inte möjligt att begränsa sig endast till ledare av samma kön. Scoutledaren Nalle Bengtsson tycker å andra sidan att det är viktigt med ledare av båda könen, så att barnen får ta del av båda könsrollerna. Det ideala tycker han är att ha samma ledare för både pojk- och flickgrupper eftersom programmet då blir det samma. Sammanfattningsvis kan sägas att om ökad jämställdhet ska kunna uppnås är inte scoutledarens kön det viktigaste utan medvetenheten om hur vuxnas bemötande påverkar barn i formandet av könsroller. Hur gör andra? Scouting i världen I många länder är flick- och pojkscouter uppdelade. WOSM (World Organization of the Scout Movement) startade som en organisation endast för pojkar men är idag öppen för båda könen. I WAGGGS (World Association of Girl Guides and Girl Scouts) kan endast flickor vara medlemmar. Både inom WOSM och WAGGGS diskuteras frågan om flickors och pojkars olika villkor. WOSM uppmuntrar både till blandad och delad scouting och menar att valet mellan dessa bör avspegla det samhälle som verksamheten bedrivs i. Det är viktigt att alla aktiviteter eftersträvar att möta både flickors och pojkars behov. WOSM säger också att även i könsblandad scouting kan separata aktiviteter förekomma för pojkar och flickor. Grundtanken för WAGGGS, som bara har flickor och unga kvinnor som medlemmar, är att flickor behöver enkönade grupper för att utvecklas och stärkas. Ojämställdhet mellan könen finns världen över och WAGGGS har till uppgift att förbättra flickors och unga kvinnors villkor. Under WAGGGS s världskonferens sommaren 2008 diskuterades, utifrån ett flickperspektiv, fördelarna med uppdelad scouting. En stor fördel är att flickor i grupper med endast andra flickor har mod att anta och lära sig mer om ledarskap. I delade grupper kan flickor fatta beslut på ett sätt som passar dem. Flickor och kvinnor fattar ofta beslut genom att diskutera flera saker samtidigt och sedan komma till ett gemensamt beslut. I enkönade grupper känner flickor också större trygghet. De stärks till en positiv självkänsla och självbild. Flickor vågar testa sina gränser mer och provar på saker de annars inte skulle göra. De känner sig dessutom mer trygga att diskutera ämnen som kroppens förändring, relationer och sex. 8

9 Hur gör andra? Ungdomsorganisationer i Sverige Nästan tre miljoner människor i Sverige är anslutna till något idrottsförbund. De flesta idrotter domineras av antingen pojkar och män eller flickor och kvinnor. I idrottsvärlden ifrågasätts inte att flickor och pojkar deltar i separata verksamheter. Uppdelning grundas i tanken om mäns och kvinnors olika fysiska förutsättningar men kan också kopplas till normer i samhället. Inom idrottsrörelsen kan vi se hur traditionellt manliga egenskaper uppmuntras. Förebilden för en bra idrottsutövare är med få undantag en man. Många menar att det inom idrotten skapas särskilt stereotypa könsroller för pojkar. Pojkfotboll och pojkishockey kan ses exempel på detta. Det är där mycket viktigt att hålla sig inom ramarna för hur en pojke eller man ska vara. Att inte vara som en flicka är det viktigaste. Även inom flickidrott är manlighet det som eftersträvas och kvinnliga egenskaper nedvärderas konstant. Rädda Barnens Ungdomsförbund och Röda Korsets Ungdomsförbund är två exempel på organisationer som har samtalsgrupper för ungdomar, så kallade tjej- och killgrupper. Tjej- och killgrupper är även relativt vanliga inom svenska fritidsgårdar. Under 1990-talet växte konceptet tjejgrupper fram. Idén var att flickor och unga kvinnor behövde utrymme att stärkas och ett eget forum för att diskutera viktiga frågor. Men på senare år har behovet av killgrupper synliggjorts. För att nå ökad jämställdhet räcker det inte med att flickor och kvinnor stärks och vågar ta plats. Det är inte bara flickors könsroller som behövs synliggöras utan minst lika mycket pojkars. Syftet med samtalsgrupperna är att stärka ungdomar och få dem göra självständiga val i relation till könsroller. Tanken bakom dessa samtalsgrupper är att det finns strukturer och normer i samhället som bidrar till ojämställdhet mellan flickor och pojkar. Ungdomarna som deltar i grupperna uppmuntras att bryta mot traditionella roller. Kill- och tjejgrupperna bygger på samma metoder om värderingsövningar och samtal men för att nå det gemensamma målet kan innehållet skilja sig åt. Hur gör andra? Jämställdhetspedagogik i förskolan Inom svenska förskolor har en pedagogik för att bryta traditionella könsmönster vuxit fram de senaste 10 åren. Den kallas för kompensatorisk jämställdhetspedagogik. Förskolorna Tittmyran och Björntomten i Gävle var några av pionjärerna inom detta. Den kompensatoriska pedagogiken är ett sätt att arbeta med könsdelad verksamhet och kan med fördel användas inom scouting. Pedagogiken handlar om att kompensera för barns snäva könsroller. Tanken är att vidga flickors och pojkars könsroller så att de senare i livet (som till exempel i skolan och arbetslivet) får större valmöjligheter. Utgångspunkten för personalen på dessa förskolor är att barnen ska få utveckla hela sin identitet, inte bara de egenskaper som anses vara medfödda. Syftet är alltså att alla barn, oavsett kön, ska få träna de färdigheter som krävs för att bli en komplett människa. Till skillnad från vuxna så har inte barn en färdig uppfattning om verkligheten. För barn är inte kön och könsroller något bestämt och orubbligt utan föremål för ständig prövning. Det gör den kompensatoriska jämställdhetspedagogiken möjlig och spännande att arbeta med. 9

10 Det är lätt att fokusera på hur flickor och kvinnor tjänar på ökad jämställdhet och givetvis ska inte det faktum att kvinnor och män har olika villkor i samhället förringas. Men även pojkar och män missgynnas av ojämställdhet. Något som är positivt med den kompensatoriska jämställdhetspedagogiken är att det finns en medvetenhet i att även pojkars könsroller måste vidgas. Det är sorgligt att 8-åriga pojkar inte vågar gråta och kramas med oss ledare när det är flickor med. Men hos oss kan de göra det, säger Marie Wester som är scoutledare för 8- och 9- åriga pojkar i Mälarhöjdens scoutkår. Kajsa Wahlström var under 1990-talet förskolechef för förskolorna Tittmyran och Björntomten. Hon berättar hur pojkar inte får möjlighet att utveckla empati, hjälpsamhet, närhet, positiv närkontakt, relationer, språk och mycket annat. På samma sätt säger hon att flickor i förskolan generellt saknar möjlighet att utveckla mod, egen vilja, initiativförmåga och tro på sig själva. I förskolan blir flickor lätt till hjälpfröknar och pojkar uppmärksammas ofta för saker de gör fel eller inte borde göra. När barn leker är det ett sätt för dem att forma sin identitet. Det som i förskolan kallas för fri lek, alltså där barn leker utan vuxnas inblandning, menar Wahlström är förskolans mest könsrollbevarande aktivitet. De lekar som pojkar uppmuntras att leka handlar ofta om prestation, tävling och byggande. Flickor å andra sidan uppmuntras att leka lekar som tränar dem i sociala relationer och omhändertagande. I den kompensatoriska jämställdhetspedagogiken får flickor respektive pojkar träna på det som de är svaga på och inte behärskar. Det bygger på idén att barn får öva och bredda sina roller och färdigheter i enkönad grupp och sedan praktisera det i könsblandade grupper. Det är inte aktiviteterna som behöver skilja sig åt utan det pedagogiska fokuset. Pojk- och flickgrupperna kan göra samma aktivitet men öva på helt olika saker. När flickgrupper på Tittmyrans och Björntomtens dagis bygger en koja övar de på att tänja gränser, vara självständiga och ta sin plats. När pojkarna ägnar sig åt samma aktivitet övar de på att följa regler, samarbete, hjälpsamhet och gemenskap. Flickor behöver också stöd i att få lära känna sin fysiska styrka, att stödja varandra och att bli lyssnad till utan avbrott (gäller framförallt i förhållande till pojkar). Pojkar å andra sidan behöver stöd i att leka lekar ingen kan vinna, positiv kroppskontakt och att lyssna mera (inte minst på flickor). Eftersom många av de egenskaper som har hög status inom scouting kan beskrivas som traditionellt manliga är det inom Scouterna enklare att tillämpa den kompensatoriska pedagogiken på flickgrupper. Men det är minst lika viktigt att träna pojkar i närkontakt, empati och att bli bra lyssnare som att träna flickor i att våga tänja gränser, tävla och vara vilda. 10

11 Hur går vi vidare? Stöd till kårer och ledare Bra programmaterial underlättar för att bedriva en bra scoutverksamhet. Det ska vara möjligt att vara scoutledare och inte lägga ned mer tid än två timmar i veckan. Utbildningar i jämställdhetsfrågor och kompensatorisk pedagogik bör erbjudas till ledare. Men eftersom utbildningar endast attraherar de mest intresserade kan det inte vara det enda alternativet. I det nya programmaterialet bör könsdelad verksamhet både ingå i det allmänna materialet och finnas som separat fördjupningsmaterial. Det är viktigt att samma tyngd läggs på programmaterial för pojkar och flickor. En vanlig fallgrop är att endast fokusera på stärkandet av flickor och deras utveckling. Men för att en reell förändring ska kunna ske krävs att även pojkars könsroller vidgas. Terminsprogram är någonting som vi märker har fått stor spridning. Ett förslag är att ta fram ett kompletterande terminsprogram för könsdelad verksamhet som underlättar för reflektion och ger ett konkret tillvägagångssätt. Ett sådant terminsprogram kan då användas dels av kårer som bedriver könsdelad scouting idag och dels av kårer som är intresserade av att börja göra det. Det bör då utifrån ordinarie åldersindelning finnas ett terminsprogram för pojkscouter och ett för flickscouter. Det finns en stor poäng i att lyfta fram lekar och övningar som är vanligt förekommande, men att göra dem med en tvist så att de leder till att flickor får öva sig i vissa saker och pojkar i andra. Det kan dels vara så att flickor och pojkar gör samma aktiviteter men att ledarna ska tänka på att betona olika saker beroende på grupp. Men det kan också vara så att vissa aktiviteter eller diskussionsövningar passar endast för antingen pojkar eller flickor. Något vi måste tänka på är att i utbildningar och programmaterial möta scoutledare och andra ideella utifrån deras förutsättningar. Hur vi paketerar material och utbildningar kommer att påverka om det kan få genomslag. Att ha könsdelad scouting får inte framstå som svårare än blandad och det är viktigt att problematisera båda delarna. Det är därför viktigt att tänka på vilket språk vi använder oss av. Ord som jämställdhet, feminism, genus och könsroller är något som många kan stöta ifrån sig och känna sig hotade av. Det kan till exempel vara mer effektivt att prata om flickors och pojkars olika villkor i samhälle och skola. Ett exempel är att många föräldrar och andra vuxna blir upprörda över de övertydliga uppdelningarna mellan könen i leksaksaffärer, då kan det vara en bra utgångspunkt för diskussion. Pilotprojekt Ett alternativ som har väckts under denna process är att starta olika typer av pilotprojekt. Ett pilotprojekt ger möjlighet att prova nya verksamhetsformer i liten skala och är ett sätt att sprida inspiration till vidare engagemang. Det finns framförallt två möjligheter till pilotprojekt inom könsdelad scouting. Det ena utgår från en kompensatorisk pedagogik och det andra från tjejoch killgrupper. Den kompensatoriska pedagogiken är inspirerad av vad som gjorts inom vissa förskolor och kan appliceras från lägsta åldersgrupperna och uppåt. Det handlar här om att ledare genom sitt agerande kan uppmuntra pojkar och flickor att vidga sina könsroller genom att träna sig i egenskaper de inte anses ha medfödda. Kompensatorisk pedagogik utövas med fördel både i delade och blandade grupper. Här ligger mycket fokus på ledarnas egen utveckling och kontinuerliga utvärdering. En vanlig metod är att pedagogerna, eller ledarna, videofilmar sig själva i sitt agerande med barnen för att sedan kunna utvärdera. 11

12 Tjej- och killgrupper å andra sidan riktar sig till yngre tonåren, ofta 14-åringar, och är samtalsgrupper där fokus ligger i samtal. Ungdomarna uppmuntras att bryta normer och får möjlighet att diskutera frågor om makt, könsroller, kroppen, sexualitet osv. Såväl frivilligorganisationer som fritidsgårdar arbetar idag efter detta koncept. Detta kan bli ett alternativ till att få in frågor om livsåskådning och samhällsengagemang i de lokala verksamheterna. I båda dessa fall kan det vara bra att samarbeta eller få inspiration av andra organisationer och parter som sitter på kunskap. För att pilotprojekten ska kunna fungera som inspiration för andra vore det bra med dokumentation som t ex videodagbok, bloggande, debattartiklar och annat. Pilotprojekten bör kunna drivas av ideella grupper med stöd av personal eller referensgrupp. Det bör finnas möjlighet att söka bidrag till denna typ av verksamhet. Förbättra metodens status I Scouterna hörs ofta argumentet Men vi har ju redan slagits ihop. Vi kan inte bortse ifrån att uppdelad scoutverksamhet har låg status i vissa scoutsammanhang. Många inom rörelsen tycker att det är förlegat och konservativt att dela på pojkar och flickor. Uppdelad scouting anses av många höra till en svunnen tid eller till andra scoutländer. Att flickor och pojkar deltar tillsammans lyfts ofta fram som något unikt och en av scoutings styrkor. Vi bör satsa på åtgärder som syftar till att höja statusen på vår uppdelade verksamhet. Detta är en fråga om att legitimera existerande verksamhet. Konkreta tillvägagångssätt för att göra det är just metoder som nämnts ovan, det vill säga specifika terminsprogram, pilotprojekt, få in ämnet i programmaterial, utbildningar och så vidare. 12

13 Litteraturlista One of the boys? Doing gender in scouting Bjerrum Nielsen, World Organization of the Scout Movement, 2003 Normal eller? Vägledning, ledarmaterial för att sätta killar i rörelse Fridh, Sjögren och Söderström, Sensus studieförbund, 2003 Styrka, strategier och skenjämställdhet - tjejer samtalar om kön och jämställdhet Rädda barnens Ungdomsförbund, 2006 Värdegrunden jämt - kön, makt och genus. En handbok för pedagoger Scheller, Länsstyrelsen i Gotland, Hon & Han. Ett diskussionsunderlag om jämställdhet i scouterna Svenska Scoutförbundet, 2006 Genvägar till jämställdhet - metoder och strategier inom ungas fritid och föreningsliv Ungdomsstyrelsen, 2003 Flickor, pojkar och pedagoger: jämställdhetspedagogik i praktiken Wahlström, Sveriges Utbildningsradio AB, Tack till Stort tack till er som bidragit med tankar, erfarenheter och idéer. Mia Hanström, Daggi Elehu, Camilla Lindqvist, Fredrik Svensson, Kaspra Burns, Åsa Olsson, Nalle Bengtsson, Carin Gisslén-Schönning, Imene Mettichi samt scouter och scoutledare från Mälarhöjdens scoutkår. 13

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen.

I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen. Spårare 8-9 år I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen. I Scouterna kan du hitta på nästan vad som helst,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna

STARTA SCOUTKÅR. Så här startar du en lokalförening i Scouterna STARTA SCOUTKÅR Så här startar du en lokalförening i Scouterna 2016 Hej! Vad roligt att just du är nyfiken på Scouterna! I det här materialet hittar du information om vad Scouterna är och vilka möjligheter

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Arbetet med likabehandlingsplanen regleras i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14 a kap, i skollagen Syftet med detta är

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2011-2012 Inledning På Akvarellens förskola arbetar vi målmedvetet för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN Lagens ändamål: 1 Denna lag har till ända mål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. TRELLEBORGS SCOUTKÅR Gemenskap och friluftsliv sedan 1911

Verksamhetsplan 2015. TRELLEBORGS SCOUTKÅR Gemenskap och friluftsliv sedan 1911 Verksamhetsplan 2015 TRELLEBORGS SCOUTKÅR Gemenskap och friluftsliv sedan 1911 Verksamhetsplan Vi erbjuder barn och unga unika möjligheter till utveckling, äventyr och gemenskap. Vi vill att alla ska få

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

Barnbolagets plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling!

Barnbolagets plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling! Barnbolagets plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling! Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolverksamhet Läsår: 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Likabehandlingsplan Slättens förskola Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Balltorps förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Antal år sedan senaste scoutledarutbildningen?

Antal år sedan senaste scoutledarutbildningen? Antal år sedan senaste scoutledarutbildningen? Villighet lägga ned tid på utbildning, (uppdelat på ålder) (uppdelat på ålder) Personer upp till 25 år kan i högre grad tänka sig att lägga 4-7 dagar på utbildning

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen Vår vision Alla i förskolan, barn, föräldrar,

Läs mer

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Avdelningen Jollen. a för planen Alla i arbetslaget: Gun Svensson Susanna Beckler

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbackens förskola 2016-03-04 Jeanette Libera och Erica Rafstedt Innehållsförteckning Grunduppgifter...3 Definiering av olika begrepp...3 Aktuell kartläggning...3-5

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan I Ur och Skur förskola Upprättad 20140101 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-11-27 Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-10-30 Vision: På vår förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Modernt ungdomsarbete Åland 12-14 februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Alla människors lika värde - alla ska ha samma rätt till en utvecklande fritid oberoende av bakgrund

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Skärsätra förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skärsätra förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skärsätra förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef tillsammans med pedagogerna

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Spovens förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetslaget. Vår vision Alla barn på förskolan

Läs mer

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: HT 2014-VT 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Moment 3: GENUSPEDAGOGIK I SKOLAN

Moment 3: GENUSPEDAGOGIK I SKOLAN Genuspedagogik, 5p Moment 3: GENUSPEDAGOGIK I SKOLAN Syfte: Vi har nu kort gått igenom bakgrundsteorier och några frågor om hur genus på olika sätt kan utgöra bekymmer för jämställdheten i samhället. Det

Läs mer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan 2010/2011 Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Fritidshemmen F-2, 3-6 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10) Katarina Janwald Therese Jansson Karin Göthberg-Gellerstig Inger Isaksson Cecilia Johansson Förskolan Tittut, Sernanders väg 14, 752 62 Uppsala, tfn 018-46

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Förskolan Borggårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling /10

Förskolan Borggårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling /10 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Krisgruppen och förskolechef Vår vision Att alla ska känna sig lika mycket värda. Att behandla alla utifrån

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på

Läs mer

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Ängavångens förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-11-27 Råby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2014-09-01 Planen gäller till: 2015-10-30 Vision: På vår förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer