Webbenkät - en metodutveckling för att stärka delaktigheten i dövteamets verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Webbenkät - en metodutveckling för att stärka delaktigheten i dövteamets verksamhet"

Transkript

1 RAPPORT Nr 8/2009 Webbenkät - en metodutveckling för att stärka delaktigheten i dövteamets verksamhet Sofia Martinsson Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten

2 Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten, juni 2009 Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Layout: Ulla Götesson ISBN:

3 Sammanfattning Dövteamet anordnar olika gruppverksamheter som måste utvärderas, dels för att säkerställa brukares delaktighet och insatsens träffsäkerhet, dels för att kontrollera kvaliteten utifrån ett brukarperspektiv. Tidigare har utvärderingsmetoder anpassade för döva saknats, och den främsta bristen har varit att det inte funnits några metoder för utvärdering på teckenspråk. Därför har vi i detta projekt tagit fram en webbenkät med frågorna både i text och filmade på teckenspråk. Vi har därefter utvärderat verktyget webbenkät med hjälp av Dövteamets brukare samt professionella som arbetar inom dövområdet. Verktyget har justerats för att implementeras i Dövteamets verksamhet. Webbenkäten har även använts för att utvärdera innehållet i två av de gruppverksamheter som Dövteamet genomförde De grupper som utvärderades var babycafé, en regelbunden träff för döva föräldrar och deras småbarn, och fokusgruppen, en samtalsgrupp för kvinnor med temat Döv i ett hörande samhälle vilka hinder finns? Avsikten med projektet är att varje genomförd gruppverksamhet i Dövteamet i framtiden ska utvärderas med hjälp av en webbenkät och att resultatet av varje genomförd webbenkät ska dokumenteras. 3

4 Innehåll Förord... 5 Inledning... 6 Syfte... 7 Perspektiv och teoretiska utgångspunkter... 7 Mål och värderingar för verksamheten... 7 Teckenspråkiga döva... 8 Utvärdering, uppföljning och kvalitet... 9 Att skapa webbenkäten Verktyget webbenkät Att utvärdera och använda webbenkäten Utvärdering av verktyget webbenkät Utvärdering av gruppverksamheterna babycafé och fokusgrupp Implementering av webbenkäten Avslutande diskussion Referenser Bilagor Utgivna rapporter genom FoU-enheten Utgivna bulletiner genom FoU-enheten

5 Förord Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden i Region Skåne beslöt i februari 2003 fördela en summa pengar till att utveckla alternativa/kompletterande behandlingsmetoder inom Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Syn-, hörsel- och dövverksamheten och Hjälpmedelsverksamheten. Representanter för brukarorganisationer, verksamhetsföreträdare och Forsknings- och utvecklingsenheten har tillsammans resonerat om olika förslag. Varje år har alltsedan dess ett antal medarbetare fått medel för att pröva olika metoder med nya perspektiv. Här redovisas ett av de bidrag från Syn-, hörsel- och dövverksamheten som fick anslag år 2008: Metodutveckling för att stärka delaktighet i dövteamets verksamhet. En angelägen uppgift för professionella inom vår verksamhet är att erbjuda stöd och insatser som får effekt för människors vardagsliv. Uppgiften är att stödet sker på den enskildes villkor, att hon eller han kan påverka det så att det stämmer med behov och livssituation. Ett sätt att nå dessa mål är dels genom att följa upp det enskilda fallet, dels utvärdera på gruppnivå, där språket självklart har stor betydelse. I denna rapport redovisas en möjlig väg att få en bild av effekter på gruppnivå, hur man mer anonymt som döv på eget språk kan uttrycka sina upplevelser. I rapporten anknyts till tidigare forskning i ämnet och Sofia Martinsson bygger sålunda vidare på den kunskapsutveckling som sker och skett inom vår verksamhet. Ett forsknings- och utvecklingsarbete är möjligt att genomföra med mångas insatser, små och stora. Här ska några lyftas fram. Arbetet har genomförts och beskrivits av Sofia Martinsson, projektanställd kurator i dövteamet, med ett uttalat stöd från verksamhetschef Helén Holmström och enhetschef Camilla Wahlberg Assmo, liksom hela dövteamet. I detta ska dock särskilt nämnas specialpedagog Christine Alsterfjord och Majlo Raunert i det konkreta arbetet med planering och översättning av enkäten. Informatör Jan Wiberg på Kommunikationsenheten lade grundstrukturen till enkäten på Region Skånes hemsida. Forsknings- och utvecklingsledare fil dr Agneta Mallén på FoU-enheten har handlett arbetet. Fram till färdig rapport har det varit ett lagarbete där samarbete med övriga vid enheten har varit av största vikt. I maj 2009 Kerstin Liljedahl Leg psykolog, fil dr Forsknings- och utvecklingschef 5

6 Inledning Under perioden oktober 2005 till och med januari 2006 anordnade Dövteamet gruppverksamheten Qi Gong för döva - en metod för att minska stress (Alsterfjord & Assmo, 2007). Detta innebar flera träffar där döva med hjälp av en instruktör som tolkades till teckenspråk fick lära sig avslappningsmetoden Qi Gong. I utvärderingen av denna gruppverksamhet blev det emellertid tydligt att bristen på utvärderingsmaterial på teckenspråk gjorde det svårt att utvärdera insatsen. Det blev uppenbart att det fanns ett stort behov av att utveckla en utvärderingsmodell eller metod som är anpassad för döva och tillgänglig på teckenspråket. Utvärderingen av Qi Gong gjordes både skriftligt, med ett formulär, och genom muntlig intervju som spelades in på video. Det visade sig att en skriftlig enkät var olämplig samt att intervjuerna på teckenspråk var tidskrävande och att intervjuaren påverkade situationen. Det var inte optimalt att de som genomförde insatsen därefter också utvärderade denna, då det kan vara svårt för en brukare att öppet uttrycka missnöje över en insats gentemot den eller dem som utfört insatsen. Det blev tydligt att Dövteamets brukare inte är vana att bli tillfrågade om upplevelser av service. Alsterfjord och Assmo, som intervjuade brukarna, upplevde att brukarna gav de svar på frågorna som de trodde att intervjuarna förväntade sig. Utifrån dessa erfarenheter efterfrågade teamet ett verktyg där intervjuaren inte påverkar utvärderingsmomentet. Dövteamet kommunicerar enbart med teckenspråk vilket utgör grunden för att kunna ge en behandling med bra kvalitet till teckenspråkiga döva (Göransson & Malmström, 2002). Många döva vill inte använda sig av tolk i en behandlingssituation. God kompetens i teckenspråket innebär även kunskap om dövas kultur vilket bidrar till en behandling av god kvalitet. Teckenspråk måste även vara det kommunikationsmedel som används när man i en kvalitetssäkrings- och förbättringsprocess vill inhämta brukarnas erfarenheter av och åsikter om den service som Dövteamet erbjuder. Döva brukare ska precis som andra brukare ha möjlighet att vara delaktiga och påverka stöd och service. Detta ledde tankarna till att utveckla en webbenkät med frågorna inspelade på teckenspråk. Ett mål för Dövteamet var att utveckla gruppverksamheten för vuxna döva och ta fram ett utvärderingsinstrument för att kunna utvärdera denna (Habilitering & Hjälpmedel, Mål 2007 & 2008). Dövteamets arbete består till stor del av individuella kurativa kontakter, men man bedriver även gruppverksamhet. Man vill bygga ut sin gruppverksamhet för att kunna bredda sitt utbud och effektivisera sina resurser, i enlighet med brukarnas behov. Dövteamet vill i framtiden satsa på att utveckla gruppverksamhet på grund av dess fördelar som att döva kan ta del av varandras erfarenheter. Detta projekt handlar om både delaktighet och empowerment. Projektet vill stärka brukares delaktighet i verksamheten men också stärka brukares möjligheter att uttrycka sina behov och främja att brukarnas åsikter tas till vara av verksamheten - empowerment. Projektet vill samtidigt generera en brukarorientering i Dövteamets verksamhet och en kvalitetssäkring av insatsen. 6

7 Syfte Huvudsyftet med projektet är att skapa ett utvärderingsverktyg - en webbenkät - som är på teckenspråk. Utvärderingsverktyget ska uppfylla särskilda krav: Det förmedlade teckenspråket i utvärderingsverktyget tecknas på samma sätt för alla. - Utvärderingsverktyget ska öka dövas möjligheter att påverka stöd och insatser. - Verktyget ska särskilt utvärdera Dövteamets gruppverksamhet. Underliggande syften i projektet är att utvärdera hur detta verktyg fungerar i praktiken samt implementera verktyget i Dövteamets ordinarie verksamhet. Perspektiv och teoretiska utgångspunkter I det följande diskuteras de perspektiv och teorier som bildar en tolkningsram till projektet och dess genomförande. Först presenteras de mål som är vägledande för verksamheten och hur projektet förhåller sig till dessa. Därefter följer ett stycke om döva, hur de definierar sig som en språklig minoritet och betydelsen av att ta hänsyn till detta i utvecklingen av ett utvärderingsverktyg. I anslutning till detta diskuteras begreppen utvärdering, uppföljning och kvalitet då projektet syftar till att skapa ett utvärderingsinstrument. Slutligen diskuteras brukarorientering och delaktighet. Mål och värderingar för verksamheten Detta projekt bygger på de tidigare erfarenheter som erhållits genom utvärderingen av Qi Gong-kursen och de mål som finns konkret för Dövteamet inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten Dessa mål är att gruppverksamhet för vuxna teckenspråkiga personer ska vara utvecklad och att ett utvärderingsinstrument för att kunna utvärdera denna gruppverksamhet ska tas fram. Målen för hela Syn-, hörsel- och dövverksamheten 2009 omfattar kommunikation, tillgänglighet och granskning av forskning, prövning och implementering av goda resultat (Planering inför 2009 inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten, ). Det första prioriterade området, kommunikation, innebär att brukaren ska kunna kommunicera med sin omgivning men också att miljön kring brukaren ska vara kommunikativ. Eftersom all personal i Dövteamet är teckenspråkig betyder det att det inte ska finnas hinder i kommunikationen mellan personal och brukare. För att hela Dövteamets verksamhet ska vara kommunikativ måste även de utvärderingsinstrument eller metoder som Dövteamet använder sig av vara kommunikativa, vilket för döva betyder tillgänglighet på teckenspråk. Utifrån detta ser Dövteamet att det är nödvändigt att skapa ett instrument på teckenspråk. Det gör stor skillnad i kommunikationen och utvärderingen av verksamheten om Dövteamet använder sig av utvärderingsmetoder på skriven svenska eller teckenspråk. Det andra prioriterade området, tillgänglighet, har formulerats som att skriftlig och webbaserad information till brukarna ska vara tillgänglig för olika grupper funktionshindrade, i enlighet med vad som står i det handikappolitiska programmet. 7

8 (Planering inför 2009 inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten, ). Detta stärker oss i vår strävan efter att ett utvärderingsinstrument för döva måste vara på teckenspråket. Det tredje prioriterade området för Syn-, hörsel- och dövverksamheten för 2009 är granskning av forskning, prövning och implementering av goda resultat. (Planering inför 2009 inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten, ). Detta mål går i linje med de mål som formulerades för Dövteamet redan 2008, nämligen att utveckla ett utvärderingsverktyg för gruppverksamhet för döva vuxna. Det Dövteamet gör ska vara kvalitetssäkrat, men man måste även tänka på kommunikation och tillgänglighet när insatserna granskas. Därför är det ännu viktigare att Dövteamet i sitt arbete med döva tar hänsyn till språk och kultur (ibid). Teckenspråkiga döva Dövteamets verksamhet riktar sig till teckenspråkiga, vuxna döva vars första språk är teckenspråk och andra språk skriven svenska. För döva invandrare kan skriven svenska vara deras fjärde eller femte språk. Den skrivna svenskan kommer efter deras hemlands teckenspråk, deras hemlands skriftspråk och det svenska teckenspråket. Döva idag uppfattar sig själva som en språklig minoritet. Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) uttrycker på sin hemsida vad det innebär att vara teckenspråkig döv och ha skriven svenska som andra språk. Eftersom vi (döva) lever i ett samhälle där vi omges av svenska språket behöver vi lära oss läsa och skriva svenska. Men för oss blir det ett inlärt främmande språk, precis som hörande som lär sig ett främmande språk. På samma sätt är vi döva olika bra på vårt andra språk, svenskan. Skillnaden är att vi inte hör hur orden uttalas i det vi läser och skriver. Hörande brukar ha svårt att förstå hur det går till. (Vi brukar skämtsamt uppmana hörande att lära sig t ex grekiska utan ljud genom läpprörelser och läroböcker med grekiska bokstäver. Och utan chans att nånsin kontrollera hur det låter (SDR) Språket är en grundläggande rättighet för varje individ. Genom språket kan vi få till stånd en kommunikation med andra personer och kan utbyta tankar och utveckla en medvetenhet. Dessutom får vi nya begrepp om omvärlden och bättre förstående för olika situationer. För att vi döva ska fungera i alla livssituationer fordras att samhället accepterar oss som teckenspråkiga samhällsmedborgare. Vårt språk är av central betydelse för vår gemenskap, självkänsla och kulturella identitet. Genom den gemensamma kommunikationsformen har vi skapat en identitet och en egen kultur. (SDR) Citaten ovan visar hur viktigt teckenspråket är för döva. För att döva ska kunna ta emot och utvärdera en insats är det avgörande att denna görs på teckenspråk. Ett språk är en kultur, ett sätt att tänka. Region Skånes Dövteam har genom sitt ursprung i samarbetet med SDR vid Dövteamets tillkomst en stark medvetenhet om döva, deras språk och kultur; denna medvetenhet betyder mycket för att kunna ge en insats av bra kvalitet, men det är en ständig utmaning att göra detta i spänningsfältet av språk- och kulturskillnader. Dövteamet strävar aktivt efter ett bikulturellt arbetssätt, som erkänner dövas kultur och språk samt försöker vara 8

9 brobyggare mellan den hörande och den döva världen. Även genom andra insatser som en teckenspråkig hemsida visar Region Skåne sin medvetenhet om dövas rätt till sitt språk och vikten av att kommunicera med döva på deras första språk. För att kunna erbjuda vuxna döva i Region Skåne en insats krävs det att man i alla steg utgår från teckenspråket för att uppnå en god service och utveckla en meningsfull verksamhet med god kvalitet (Göransson & Malmström, 2002). Utvärdering, uppföljning och kvalitet Utvärdering och uppföljning diskuteras ofta tillsammans men är två olika begrepp. Uppföljning sker kontinuerligt och är en fortlöpande insamling av information för att kontrollera hur verksamheten fungerar. Utvärdering innebär en bedömning enligt kriterier, inte bara en insamling av information. (Karlsson, 1999) Utvärdering är en noggrann efterhandsbedömning av ett utfall eller en slutprestation för att ge vägledning framåt, där syftet är att belysa förhållandet mellan mål, medel och resultat eller konsekvenser (Vedung, 1998). Vad är då kvalitet och hur mäter man den? Det finns flera definitioner av kvalitet. Socialstyrelsen formulerar i en skrivelse tre typer av kvaliteter som bedöms ur olika perspektiv, nämligen lagstiftning och mål, där måluppfyllelse utvärderas, insatsens innehåll och resultat, där man bedömer effekten för den enskilde, och slutligen brukarens upplevelse, om brukaren är nöjd (Socialstyrelsen ). Vedung (1998) påpekar att när det gäller utvärdering av sjukvård eller socialt arbete kan det vara värdefullare att utvärdera kvaliteten genom att fråga efter brukarnas åsikter istället för att mäta resultat. Detta projekt är både uppföljning och utvärdering, och tar fasta på brukares uppfattning av kvalitet. Samtidigt har vi utgått från Region Skånes kvalitetskriterier för god rehabilitering (se Bilaga 3), vilket ger uttryck för att vi strävar efter att få brukares upplevelser att överensstämma med de mål för insatserna som finns i verksamheten. Projektet vill skapa en modell som lättare levererar data om verksamheten och kvalitetssäkrar insatsen; detta så att utvärdering i Dövteamet inte enbart utmärker sig som ett informellt lyssnande på behov. Tidigare har det gjorts enstaka utvärderingar av brukares upplevelser (jfr Martinsson, 2007; Alsterfjord & Assmo, 2007) men webbenkäten ger en metod för både en långsiktig och rutinmässig uppföljning och en utvärdering av verksamheten. Webbenkäten blir ett stöd i utvecklingen av gruppverksamheten på ett mer handfast sätt. Genom att involvera intressenter som brukarna vill Dövteamet öka användbarheten och relevansen i utvärderingens resultat samt stärka delaktigheten. Dövteamet hoppas även att webbenkäten leder till ett större intresse för enkätens resultat och implementering av resultatet. (jfr Karlsson, 1999). Brukarmedverkan och inflytande I citatet nedan betonar Dullea och Mullender (I Shaw & Lishman 1999, 97) vikten av att se människor som experter i sina liv: Every marginalized group including groups within groups is nowadays asking its own questions in its own terms and that all practitioners need to interrogate their practice to determine whether it is sufficiently informed by that process. This form of evaluation lies at the heart of anti-oppressive practice it cannot be added as an afterthought. 9

10 Verksamheter kan tillvarata brukares behov genom utvärdering, men brukare kan också ges möjligheter till medverkan och inflytande på andra sätt. Exempel på detta är fokusgrupperna i projektet Döva i Skåne ( ). Projektet tillkom genom ett nära samarbete med brukarorganisationen SDR och ledde till att Dövteamet permanentades 2002, då döva i fokusgrupperna uttryckte ett stort behov av rådgivning och stöd på teckenspråk. När individen får ökade möjligheter till medverkan och inflytande, stärks dennes förmåga att uttrycka sina känslor och åsikter. Då blir också servicen mer anpassad till brukares behov och därmed effektivare. Maktbalansen mellan brukare och verksamhet jämnas ut och brukaren och hans eller hennes åsikter ges mer utrymme i verksamheten. Verksamheten kan bli mer legitim och accepterad om brukare medverkar (jfr Dahlberg & Vedung, 2001). Detta projekt strävar främst efter att stärka brukarmedverkan i Dövteamets gruppverksamhet. Dessutom har projektet haft en ambition att involvera brukare och brukarnära grupper och låta dessa medverka i själva processen då utvärderingsinstrumentet tas fram. Samtidigt måste man även inse brukarmedverkans begränsningar och att det kan finnas en övertro på, att bara brukare medverkar blir det ett bättre resultat (Ottersten & Berndtsson, 2002). Brukarmedverkan planeras och genomförs oftast av personalen. Det är personalen som ställer frågorna och därmed styr resultatet (jfr Shaw & Lishman, 1999). Att skapa webbenkäten Inom projektets ram valde vi att utveckla en webbenkät i två varianter för att utvärdera två gruppverksamheter som Dövteamet genomfört Webbenkäterna har en gemensam grundstruktur även om innehållet skiljer sig något. Gruppverksamheterna valdes för detta projekt, eftersom de har teckenspråkiga brukare och återkommande träffar, och det är ett mål från verksamhetens sida att skapa ett utvärderingsinstrument för just denna gruppverksamhet 1. Den första gruppen är babycafé, en träff som genomförs varannan vecka för teckenspråkiga föräldrar i syfte att ge dem stöd och råd i deras föräldraroll. Den andra gruppen är fokusgruppen, en samtalsgrupp för kvinnor med temat Döv i ett hörande samhälle vilka hinder finns?. Fokusgruppen har två syften. Det första syftet är att ta del av kvinnors erfarenheter för en framtida utveckling av Dövteamets gruppverksamhet. Det andra syftet är att samtidigt ge kvinnorna en stödjande habilitering i mötet med den hörande världen, där de kan stöta på hinder som exempelvis kulturkrockar. 1 Vår enkät är webbaserad men inte öppen för allmänheten. Den skickas endast till de personer som deltagit i gruppverksamhet, som via Internet kan fylla i enkäten vid vilken dator som helst där personen har tillgång till sin e-post. Enkäter med teckenspråksfilmer har tidigare använts som metod för att inhämta information från döva. Fellinger med flera (2005) gjorde en undersökning av livskvalitet bland döva, där döva satt vid en dator och svarade på tecknade frågor genom att klicka svarsalternativ. I Sverige genomförs en liknande undersökning på uppdrag av Folkhälsoinstitutet just nu, där döva på möten på dövföreningar tillsammans får se frågorna och på ett papper kryssar för svarsalternativen, som sedan måste matas in manuellt (Martinell, Surdologi Konsult AB, våren 2008). Post- och Telestyrelsen och Hjälpmedelsinstitutet genomför projektet IT-frågan vilket har till syfte att genom webbenkäter om IT, telekom och media till funktionshindrade personer förbättra IT-tjänster och fånga upp funktionshindrades behov. (http://www.hi.se/templates/page 5462.aspx ) 10

11 Verktyget webbenkät En stor del i processen att skapa webbenkäten har varit att ta fram de rätta enkätfrågorna. Vi ville ha få frågor så att enkäten inte skulle kräva för mycket tid av brukaren att svara på och inte för mycket tid av personalen att bearbeta. Dövteamet tog fram åtta frågor i samråd och diskussion inom teamet och med annan personal på Hörsel- och dövenheten. Dövteamet lade ner mycket arbete på formuleringen av frågorna. Det var viktigt för Dövteamet att frågorna blev tydliga och lätta att uppfatta. Frågorna är förankrade i Region Skånes kvalitetskriterier för god rehabilitering (Malmström & Nilsson, 2002) och rör områden som bemötande, tillgänglighet och kompetens. Webbenkäten för babycafé och fokusgruppen som skapats inom detta projekt finns som Bilaga 1 och Bilaga 2. Webbenkäten innehåller dels öppna frågor, dels frågor med fasta svar (jfr Trost, 2001). Webbenkäten möjliggör att alla får tillgång till samma frågor och att alla har möjlighet att kunna fylla i enkäten anonymt. Detta är en av de främsta orsakerna till att välja enkät som metod i detta projekt. En webbenkät kan brukarna fylla i själva hemma. En fördel är också att de medarbetare från Dövteamet som utfört en habiliteringsinsats inte behöver vara de som inhämtar brukarnas åsikter genom intervju eller enkät. På så sätt kan brukarna förhoppningsvis svara mer ärligt på enkäten. Öppna frågor bidrar till att svaren blir mer nyanserade och utvärderingen mer detaljerad. Eftersom Dövteamets brukare är en ganska liten grupp ger öppna svar inget signifikant merarbete, utan de är viktiga för att inhämta en liten grupps mer nyanserade åsikter. Alla brukare får genom filmerna i webbenkäten samma presentation av fråga och svarsalternativ på teckenspråk, vilket innebär en slags standardisering. Genom detta undviker man en situation där intervjuaren förklarar frågorna på olika sätt för de olika intervjupersonerna. I utvärderingen av Qi Gong-kursen upplevde författarna Alsterfjord och Assmo (2007) nämligen att de påverkade resultatet av intervjun genom att dels lägga till information, dels förklara frågorna olika i de olika intervjuerna. Dessa författare diskuterar även ett närbesläktat fenomen i sin utvärdering: ofta hände det att den döva personen svarade på författarnas fråga och samtidigt lade in en mimik som i teckenspråkets grammatik medför att det man säger uppfattas som en fråga. Alsterfjord och Assmo (ibid) uppfattade i dessa fall att brukaren svarade på frågan men i sitt sätt att svara även frågade Har jag svarat rätt?. Detta förklarar författarna med att döva ofta har fått uppleva att de blir missförstådda av myndigheter, och därför gärna vill få en bekräftelse på att de har uppfattat frågan rätt och därmed svarat lämpligt. Hur frågorna tecknats När frågorna var klara, var teckenspråkstolken i Dövteamet beredd att teckna frågorna i filmerna. Tolken har en mer neutral position men är ändå en del av teamet. På detta sätt innebar projektet en kompetensutveckling för tolken, då hon fick vana och erfarenhet av arbetet att översätta från skriven svenska till teckenspråk och att filma. Tolken och det övriga teamet lade ner mycket arbete på att översätta och diskutera frågorna. Även annan personal på Hörsel- och dövenheten med erfarenhet av översättningsarbete gav tips och reviderade inspelningsmaterialet. 11

12 Teckenspråket har inget skriftspråk och det finns en mängd markörer i mimiken som anger hur tecknen ska förstås. Här följer ett exempel: På svenska: Vad har du haft för nytta av babycafé? På teckenspråk: Första del: Du haft komma babycafé (påstående, ögonbryn ner) Andra del: vad har du lärt dig? (fråga, ögonbryn upp) Detta exempel, här uttryckt i skriven svenska, beskriver bara en bråkdel av de variationer i betydelse som mimiken ger teckenspråkets grammatik. Det är ytterst viktigt att följa teckenspråkets grammatik, annars finns det ingen nytta med att spela in frågorna på teckenspråk. Teknik Under projektets gång fick vi stöd från kommunikationsenheten på Habilitering & Hjälpmedel som lade grundstrukturen till enkäten i programmet EPI-server, som är Region Skånes programvara för hemsidor och som man kan skapa webbenkäter i. Vid våra möten diskuterade vi praktiska detaljer angående enkäten som utseende, hur filmerna skulle läggas in och hur det skulle se ut, exempelvis storleken av bilden där tolken tecknar frågorna. Filmningen gjordes externt hos ett privat företag vid två tillfällen i april och juni Innan vi filmade fick vi även göra ett studiebesök för att få tips om vad man ska tänka på när man filmar i fråga om exempelvis kläder och smink. Filmerna bearbetades och skickades sedan till kommunikationsenheten som lade in filmerna i båda enkäterna. Att utvärdera och använda webbenkäten Efter att vi skapat webbenkäten ville vi både utvärdera och använda webbenkäten. Detta skedde på två sätt, som delvis överlappade varandra: Vi ville utvärdera verktyget webbenkät, dvs. göra en utvärdering av det verktyg som vi skapat och börjat använda, genom att be dem som använde verktyget och även oberoende informanter om kommentarer gällande enkätens utformning och funktion, frågorna, lämplighet för döva osv. Vi ville också använda webbenkäten som ett utvärderingsverktyg för att utvärdera gruppverksamheterna babycafé och fokusgrupp, som genomfördes på våren och på hösten Utvärderingen och användandet av verktyget webbenkät skedde i maj respektive september Den 21 maj 2008 skickade vi ut webbenkäten som en länk i ett e-postmeddelande till de 14 föräldrar som deltagit i babycafé hösten 2007 och våren Föräldrarna skulle utvärdera babycaféverksamheten och uppmuntrades även att ge kommentarer om enkätens utformning och funktion. Samma dag skickade vi via e-post enkäten även till andra informanter för kommentarer. Vi hade tidigare tillfrågat olika personer - informanter - om de kunde tänka sig att kommentera enkäten. Urvalet av dessa informanter skedde i samråd i Dövteamet, som önskade att informanterna skulle utgöra en blandning av brukare av olika ålder och kön och olika professionella. Informanterna bestod av fem brukare till Dövteamet och 20 professionella, både hörande och döva. Dessa professionella var kuratorer, pedagoger, tolkar, äldrevägledare med flera som arbetar på Hörseloch dövenheten eller i andra offentliga eller privata organisationer inom dövområdet. 12

13 Utifrån de kommentarer som vi fick av informanterna angående babycaféenkäten ändrade vi webbenkätens utformning inför filmningen av fokusgruppenkäten, den andra enkäten. Den 17 september 2008 skickades enkäten via e-post ut till de sju deltagarna i fokusgruppen och till de informanter - brukare och professionella - som fått babycaféenkäten. Deltagarna i fokusgruppen skulle utvärdera träffarna de deltagit i och samtidigt uppmuntrades även de att ge kommentarer angående enkätens utformning och funktion. De andra informanterna, som hade tittat på babycaféenkäten, bad vi att kommentera fokusgruppenkäten då dessa personer kunde bedöma om det var någon skillnad på de båda enkäterna. Några av informanterna från den första enkäten, babycaféenkäten, kontaktade vi inte igen, på grund av utebliven respons på den första enkäten. Brukarna som deltagit i gruppverksamheterna fyllde i enkäten på hemsidan, varifrån svaren skickades automatiskt via e-post till den som var ansvarig för utvärderingen. Om de övriga informanterna ville fylla i och faktiskt se hur det fungerade att skicka iväg enkäten, kunde detta göras genom att märka enkäten så att mottagaren kunde skilja på vilka som var gruppdeltagares och vilka som var informanters svar. Samtliga tre informantkategorier, gruppdeltagare, övriga brukare och professionella, gav personligen eller via e-post kommentarer och feedback angående enkätens utseende, funktion och utformning. Även personalen i Dövteamet gav under hela projektets gång spontan muntlig feedback angående webbenkätens utformning och innehåll. Utvärdering av verktyget webbenkät Nedan följer de kommentarer och den feedback som våra informanter har lämnat och vad vi ändrade på i enkäten utifrån dessa kommentarer. Att skicka enkäten till så många olika informanter visade sig vara en givande återkoppling för projektet angående enkätens utformning och översättningen av frågorna till teckenspråk. Vi har också återgett de korta muntliga kommentarer angående webbenkäten som Dövteamets personal gett oss. Utformning och teknik Många, både brukare och professionella, tyckte att enkäten fungerade bra; frågorna och filmerna var lätta att uppfatta och se. Några professionella uttryckte att det är svårt att avgöra om det är ett användbart verktyg och en bra metod lämplig för målgruppen, men utifrån att många döva är ganska datorvana torde det vara en bra metod för målgruppen döva. Angående bilden tyckte flera att man gärna hade velat ha en större ruta för filmen, medan några tyckte att bilden var bra, tydlig och skarp, trots den begränsade bildstorleken. Vi valde att ha en bildruta i själva hemsidan så att man inte behöver klicka upp ett nytt fönster för varje fråga. Det är möjligt att klicka upp rutan för att se den i en större bild, även om vi inte hade särskilda instruktioner till detta. Vi fick några kritiska kommentarer om de förvalda svarsalternativ som fanns i första versionen av enkäten, babycaféenkäten. Några informanter påpekade nämligen att vissa svarsalternativ var förvalda, vissa inte. I inledningen till webbenkäten för babycafé säger vi att man inte måste svara på alla frågor, men med förvalda svar blir detta motsägelsefullt. Detta ändrade vi, och i enkäten till fokusgruppen fanns det inga förvalda svarsalternativ. Några kommentarer gällde andra 13

14 tekniska detaljer som vi inte har kunnat påverka. Några önskade sig fler rutor att skriva i, vilket vi inte valde att förändra för att inte öka tiden för bearbetning av svaren. På enkäten idag finns inga svarsalternativ som är förvalda. Man kan välja några av svarsalternativen som man tycker motsvarar ens svar och även skriva kommentarer själv i rutan. Bild 1. Fråga 3 i enkäten om babycafé, ändrade till svarsalternativ som inte är förvalda. Eftersom teckenspråket är ett visuellt språk påverkas graden av tillgänglighet av graden av bildkvalitet. Flera tyckte att helhetsintrycket var lite mörkt, då bakgrunden var blå, tolkens tröja mörk och håret delvis skymde tolkens ansikte. Till den andra enkäten försökte vi förbättra detta med ljusare tröja och uppsatt hår. Detta gjorde att ansiktsuttrycket blir tydligare och lättare att uppfatta. Flera tyckte att tolken tecknade tydligt och neutralt, att det var lättavläst och en god teckenspråkstolkning. Det var lagom många, bra och relevanta frågor med olika svarsalternativ samt möjlighet att skriva egna reflektioner, vilket ansågs som en utmärkt kombination. Som tidigare nämnts, gav även personalen i Dövteamet under hela projektets tid vid olika tillfällen feedback angående enkäten. Personalen var nöjd med utformningen på verktyget webbenkät, men ansåg att man i framtiden kanske kunde ändra och utveckla det visuella i enkäten och även andra komponenter. Teckenval Många professionella hade värdefulla kommentarer om både teckenval och språkliga uttryck. Ett exempel är tecknet som tolken använder sig av för att teckna du själv när tolken ska förklara att om man har ytterligare förslag kan man skriva dessa i en ruta. Det tecken som används har en ganska hård och uppmanande karaktär. Flera påpekade att detta inte var så passande. Till enkäten till fokusgruppen ändrade vi till ett annat tecken för själv som är mer neutralt, vilket ledde till positiva kommentarer. Även de kommentarer vi fick om olika nyansuttryck och upprepningar i tecknandet var mycket bra. 14

15 Flera uttryckte att tolken i filmerna till fokusgruppenkäten ser mer avslappnad ut och att teckenspråket flyter bättre. Fokusgruppenkäten fick dock många kommentarer som gällde att frågorna delvis inte var så bra utarbetade och att fråga och svarsalternativ inte passade så bra till varandra. Detta visade oss att det är viktigt att prioritera och avsätta tid till formuleringen och översättningen av frågorna. Utvärdering av gruppverksamheterna babycafé och fokusgrupp Jag ska nu övergå till att diskutera resultatet av utvärderingarna av de två verksamheter, babycafé och fokusgrupp, som utfördes med hjälp av verktyget webbenkät. Under våren 2008 deltog sju föräldrar i gruppverksamheten babycafé. När vi skulle utvärdera verksamheten i maj 2008 valde vi att även skicka enkäten till de föräldrar som deltagit under hösten 2007, eftersom de varit inbjudna och deltagit vid ett babycafé under våren Vi skickade ut enkäten till 14 föräldrar som deltog eller hade deltagit i babycafé. Enkäten skickades ut som en länk i ett e-postmeddelande. Sex av 14 föräldrar svarade därefter på enkäten för babycafé. Dock blev det sju svar, då en av informanterna som är brukare till Dövteamet finns bland svaren. Denna brukare glömde att märka sitt svar så att det skulle skilja sig från föräldrarnas svar. Det låga antalet svar kan till en del kanske förklaras med att flera som fick enkäten inte kände någon större motivation att svara, eftersom de inte deltagit i babycafé under våren De flesta föräldrarna var emellertid mycket nöjda med babycafé och hade mycket konkreta önskemål och förslag på saker som kunde förbättras. Resultatet från de föräldrar som svarat på enkäten om babycafé finns att läsa i Bilaga 1. Vi använde webbenkäten även för att utvärdera gruppverksamheten fokusgrupp. Enkäten skickades per e-post till de sju deltagare som deltagit i fokusgruppen. Fyra av dessa sju svarade på enkäten. Vid enkäten för fokusgruppen uppstod tekniska problem och flera av de professionella som skulle utvärdera verktyget meddelade att de inte kunde se filmerna i enkäten. Detta kan vara en av orsakerna till att så få brukare svarade på denna enkät. Vi påminde deltagarna via e-post och bad dem att prova att fylla i enkäten igen. Det måste även tilläggas att gruppen hade sju deltagare vid starten men enbart sex deltagare när gruppen avslutades och enkäten skickades ut. De personer som svarade på enkäten ställde sig emellertid positiva till deltagande i gruppen. En person önskade sig en fortsättning på denna typ av gruppverksamhet. Ett mer detaljerat resultat av enkäten finns i Bilaga 2. Dövteamets respons på utvärderingen av gruppverksamheterna var att de upplevde brukarnas svar som viktiga och konkreta. Flera i Dövteamet uppskattade att man fick resultaten lättillgängligt sammanställda i ett dokument. Svaren upplevdes också som lätta att skriva ut, vilket underlättar och motiverar att använda enkäten för att utvärdera och utveckla gruppverksamheten. Resultaten från babycaféenkäten som genomfördes i slutet av våren, användes direkt i förberedelserna inför babycafé på höstterminen. Medarbetarna påpekade att föräldrarna hade många kommentarer som kändes värdefulla och användbara och som inte hade kommit fram utan en utvärdering av något slag. Vi tror att faktorn att man är anonym och i lugn och ro får tänka över sina svar hemma, gå igenom babycaféträffarna för sig själv och sen svara bidrog till att det blev konstruktiva svar. 15

16 Implementering av webbenkäten De två webbenkäter som skapades i projektet har utformats så att de kan återanvändas. Gruppverksamheten utvecklas emellertid hela tiden. Om Dövteamets gruppverksamheter framledes ska utvärderas med webbenkät, finns det ett fortsatt behov av möjlighet att spela in filmer till webbenkäterna. I nuläget finns det inga inspelningsmöjligheter internt inom Region Skåne, men vi ville pröva om det kunde vara möjligt att spela in frågorna och sedan redigera och komprimera filmerna på Region Skåne. Vi fick kontakt med personer med kompetens inom området film och gjorde en testfilmning, där vi prövade att filma i Habilitering & Hjälpmedels lokaler med provisoriskt ljus och bakgrund. Testfilmningen visade att det är tämligen resurskrävande att få bra kvalitet på filmerna, men detta är kanske något man skulle kunna utveckla i framtiden. För att Dövteamet i fortsättningen lätt ska kunna ta fram en ny webbenkät för en gruppverksamhet finns det nu ett internt dokument för tillvägagångssättet (se Bilaga 4). Det är viktigt att lägga ner mycket tid på att ta fram de rätta frågorna. Ett exempel på detta såg vi gällande frågorna i babycaféenkäten: i utvärderingen av enkäten märkte vi att vi fick bättre respons på babycaféenkäten än på fokusgruppenkäten, vilket delvis beror på att babycafé är en verksamhet som har funnits längre. Detta gjorde det i sin tur lättare att hitta passande frågor. Vi hade även mer tid till förfogande för att utforma frågorna till babycafé. En viktig aspekt på huruvida webbenkäter kommer att användas i verksamheten framöver gäller hur ansvaret för implementeringen ska fördelas. För att webbenkäten ska användas i framtiden av Dövteamet är det viktigt att det är tydligt vems ansvar det är att genomföra en utvärdering med hjälp av webbenkäten. Avslutande diskussion Tillgänglighet, kommunikation och utvärdering är prioriterade områden för Syn-, hörsel- och dövverksamheten. Om tillgängligheten och delaktigheten ska öka för döva personer betyder det att de måste bjudas in till dialog på sina egna villkor. Att information, enkäter, finns på teckenspråk ökar möjligheterna för delaktighet. I detta projekt har vi tagit fram en adekvat metod för att kvalitetssäkra och utveckla våra insatser på rätt sätt och i rätt riktning. Detta når vi på bästa sätt genom att involvera brukare och stärka deras delaktighet i verksamheten. Vi hoppas att det leder till en större känsla av empowerment hos brukare, i den bemärkelsen att de känner att deras åsikter är av värde och att de upplever att deras möjligheter att vara delaktiga och kunna påverka ökar. I utvecklingen av webbenkäten har vi haft många diskussioner kring dess utseende och betydelsen av det visuella för döva. Vi tog del av andra enkäter som var färgkodade, dvs. att när ett svarsalternativ tecknades på film såg man en färg i bakgrunden som matchade svarsknappen till alternativet (jfr Fellinger et al, 2005). Någon liknande bättre visuell anpassning hade vi även gärna sett på vår enkät, men det var inte möjligt på grund av den programvara som används inom Region Skåne. Kanske det i framtida enkäter är möjligt att utveckla dessa komponenter. Genom den tekniska utvecklingen har det även blivit enklare att spela in film själv, redigera osv. I samtal om webbenkäten med personal från Hörseloch dövenheten menade man att hela enheten skulle kunna vinna på att ha inspelningsmöjligheter inom Region Skåne. Även för fortbildning och kompetensutveckling vore inspelningsmöjligheter utmärkta. Interna inspelningsmöjligheter 16

17 skulle även kunna förbättra tillgängligheten för döva och andra teckenspråkiga brukare på Hörsel- och dövenheten och målet kommunikation skulle uppnås. Utifrån dessa argument uttryckte några av informanterna som utvärderade enkäten att webbenkäten är en bra metod som leder till större delaktighet i själva insatsen men även möjliggör och öppnar upp för delaktighet på flera nivåer. Vår förhoppning med projektet är att döva brukare uppskattar att det finns en metod på deras språk, teckenspråket. Några professionella och även brukare påpekade problemet med att inte kunna svara på enkäten på teckenspråk och tyckte att detta var synd. För att göra en sådan tjänst tillgänglig och fortfarande säkerställa sekretess skulle man kunna utveckla enkäten med en tilläggstjänst där man via en tolk (antingen direkt eller genom bildtelefon eller 3g-mobil) skulle kunna lämna svar på teckenspråk. Vi hoppas dock att diskussioner om brukarmedverkan tillsammans med brukare kommer att förstärkas och att även deras vana att använda enkäter kommer att öka i den mån vi använder webbenkäten mer och mer och den blir en naturlig del i Dövteamets arbete. I och med den tekniska utvecklingen används kommunikation genom bild allt mer. Webbkamera, mobiltelefonsamtal via 3g, bildtelefoni, tolkning för döva via bildtelefoni, möjligheter att skicka filmer via e-post, videomail, utvecklas inte enbart för döva utan exempelvis även för personer med läs- och skrivsvårigheter (Furuboda). Tekniken och dess utveckling av exempelvis hjälpmedel spelar en stor roll för många personer med funktionsnedsättning. I framtiden blir det allt viktigare att integrera ny teknik och dess möjligheter och förverkliga vårt mål om tillgänglighet på brukarnas villkor och en kommunikativ miljö. Detta kräver ett närmare, kanske dagligt samarbete mellan å ena sidan kuratorer, specialpedagoger eller annan personal som arbetar med direkta insatser för brukaren och å andra sidan tekniker för att utveckla Dövteamets arbete för brukarna. Tack till alla som har medverkat i projektet, både brukare och professionella. 17

18 Referenser Alsterfjord, C & Assmo, C (2007) Qi Gong för döva. Lund: Region Skåne, Habilitering & Hjälpmedel, FoU-enheten. Nr 7/2007 Dahlberg, M & Vedung, E (2001) Demokrati och brukarutvärdering. Lund: Studentlitteratur. Dullea, K & Mullender, A (1999) Evaluation and Empowerment. I: Evaluation and Social Work Practice. Red. Shaw, I & Lishman, J. London: Sage, s Fellinger, J, Holzinger, D, Dobner, U, Gerich, J, Lehner, R, Lenz, G, Goldberg, D. (2005). An innovative and reliable way of measuring health-related quality of life and mental distress in the deaf community. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology (2005) 40: Göransson, L & Malmström, S E (2002) Döva i Skåne: Från projekt till regionalt resursteam för döva. Lund: Region Skåne, Habilitering & Hjälpmedel, FoU-enheten. Nr 2/2002 Karlsson, O (1999) Utvärdering mer än en metod. En översikt. Stockholm: Norsteds Tryckeri. (Svenska Kommunförbundet 1999) Martinsson, S (2007) Region Skånes Dövteam en utvärdering av 5 års verksamhet. C/D-uppsats. Hälsa & Samhälle, Malmö Högskola. Ottersten, I & Berndtsson, J (2002) Användbarhet i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen ( ) Metoder och verktyg för kvalitet en redovisning av kvalitetsarbete inom IFO. Trost, J (2001) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Vedung, E (1998) Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. Internetkällor aspx ( ) SDR. ( ) SDR ( ) Furuboda. ( ) 18

19 Interna dokument Malmström, S-E & Nilsson, J (2002) Familjearbete i Dövteamet. Dövteamet, Habilitering & Hjälpmedel. Region Skåne. Strategi och Mål, Habilitering & Hjälpmedel, Mål 2007 & 2008 Planering inför 2009 inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten, Andra källor E-postmeddelande av Birgitta Martinell, Surdologi Konsult AB, våren

20 Resultat av webbenkäten för babycafé Bilaga 1. 6 föräldrar har svarat, men det är 7 svar. En av informanterna, en brukare, märkte inte sitt svar så att det gick att särskilja från föräldrarnas svar. Svaren kan överföras till Excel som inte hanterar text särskilt bra, vilket gjorde att vi valde att anteckna svaren i ett Word-dokument. Siffrorna vid sidan om svarsalternativen visar hur många deltagare som valde detta alternativ. Fråga 1. Hur tycker du babycafé har varit denna termin? mycket bra - 6 okej - 1 dåligt Fråga 2. (flera alternativ är möjliga att klicka) Vad är viktigt för dig när du kommer till babycafé? att umgås med andra - 7 föreläsning - 4 annat skriver du här (ruta) - 1 Att få komma hemifrån och träffa andra mammor. Vara social! Fråga 3. (flera alternativ är möjliga att klicka) Vad har du haft för nytta av babycafé? fått kunskap om barns utveckling - 5 känner mig mer säker som förälder - 3 fått kunskap om vad Dövteamet kan göra för mig - 4 fått kunskap om vad Dövteamets kan göra för mitt barn - 3 annat skriver du här (ruta) - 2 Svårt att svara på för jag har bara varit med en gång och då var det bara en annan mamma och hennes baby närvarande. Det var bara en s k social träff. Babycafét är roligt för både mig och mitt barn, vi får umgås med andra föräldrar och barn. Fått lyssna på föreläsningar som jag annars inte skulle få göra om jag inte gått till babycafét. Fråga 4. (flera alternativ är möjliga att klicka) Vad skulle du vilja ändra på babycafé? mer tid till att umgås med andra - 4 fler föreläsningar - 4 annan dag annan tid annan lokal - 1 Jag vill inte ändra något, jag är nöjd med allt. - 3 annat förslag skriver du här (ruta) - 1 Gärna mer praktiska saker att göra, t.ex. gipsavtryckning, tröjmålning med mera. 20

21 Fråga 5. Skulle du tipsa andra döva föräldrar om babycafé? ja - 7 nej Fråga 6. Vad tycker du om personalens bemötande i babycafé, t.ex. förstår dig, respekterar vad du tycker, tar sig tid för dig? mycket bra - 7 okej dåligt Fråga 7. Vad tycker du om personalens teckenspråkskompetens i babycafé? mycket bra - 7 okej dåligt Fråga 8. Här kan du skriva flera förslag/tankar du har i samband med babycafé. (Ruta) - 4 Jag önskar att det var fler tillfällen att få komma till babycaféet och träffa andra mammor och barn. Det är en toppen tillfälle att få vara social när det är lätt att bli ganska isolerad hemma under mammaledigheten. Jag önskar även aktiviteter och träffar för barn som är äldre än 1 år. Så mammor som är mammalediga eller arbetslösa får möjlighet att komma och träffas lite också. Vi som har större barn över 1 år vill gärna få information vad det händer t.ex. vårterminen/höst. Tycker det hade varit kul om ni fixar en dag så ALLA unga och äldre barn kan komma och träffas varandra, t.ex. barn mellan 0-3 år. Kommer inte på några bra idéer just nu men mailar om jag kommer på något! Jag tänker på en sak, kallelsen ni skickar ut kommer oftast några veckor i förväg. Då försvinner de lätt bland högen med papper. Det hade varit bättre om ni skickar ut kallelsen veckan före babycafé. Barnsäkra gärna lokalen lite mer, som t.ex. petsäkra eluttagen och så. 21

22 Resultat av webbenkäten för fokusgrupp/samtalsgrupp Bilaga 2. 4 av 7 deltagare i gruppen har svarat. Svaren kan överföras till Excel som inte hanterar text särskilt bra, vilket gjorde att vi valde att anteckna svaren i ett Word-dokument. Siffrorna vid sidan om svarsalternativen visar hur många deltagare som valde detta alternativ. Fråga 1. Hur tycker du fokusgruppen har varit? mycket bra - 2 okej - 2 dålig Fråga 2. (flera alternativ) Vad har du haft för nytta av fokusgruppen? bättre självförtroende - 2 mår bättre - 2 stärkt i min identitet - 2 ökad trygghet annat (ruta) - 2 Annat: Gett mig nya funderingar Bra att diskutera varandra och se alla har olika bakgrund. Fråga 3. (flera alternativ) Vad skulle du vilja ändra i fokusgruppen? mer tid till att umgås med varandra - 2 fler föreläsningar - 1 annan dag annan tid annan lokal Jag vill inte ändra något, jag är nöjd med allt - 2 annat förslag (ruta) - 1 Annat: Alla deltagare borde få lika mycket chans att få fundera och säga sitt. Fråga 4. Tycker du att Dövteamet har lyssnat på dig och tagit till sig dina åsikter och förslag? mycket bra - 4 okej dålig Annat: mycket intressant 22

23 Fråga 5. Vad tycker du om Dövteamets teckenspråkskompetens? mycket bra - 4 okej dålig Fråga 6. Känner du att din medverkan i fokusgruppen har haft betydelse för dig? mycket bra - 3 okej - 2 dålig (en person svarade både mycket bra och okej ) Fråga 7. Skulle du tipsa andra om att delta i Dövteamets gruppverksamhet? ja - 3 nej - 1 Fråga 8. Här kan du skriva flera förslag/tankar/funderingar du har i samband med fokusgruppen (ruta). ja det finns de behöver mer om självkänsla och självförtroende och det är behöva mer vad de behöver... tack för allt och intressant diskutera...och hoppas blir nästa gång hihiihhi jag var nöjd och jag var där sist och kan ej svara om flera förslag och kan jag göra senare 23

24 Kvalitetskriterier för god rehabilitering, Region Skåne Bilaga 3. Kriterier för god rehabilitering med god kvalitet: Lever upp till Region Skånes rehabiliteringsdefinition, intentioner i lagar, regler, författningar och förordningar som omgärdar rehabiliteringsområdet. Professionellt bemötande, delaktighet, tillgänglighet, kontinuitet samt god professionell kompetens och teknisk kvalitet. Bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Ges på adekvat nivå, vid rätt tidpunkt, och med adekvat intensitet och teamsammansättning för att möta individens aktuella behov. Sker på ett sådant sätt att brukaren upplever rehabiliterings olika delar som en kvalitativ helhet som arbetar utifrån brukarens behov och perspektiv. (ur Malmström & Nilsson, 2002) 24

25 Internt dokument för tillvägagångssätt när man ska göra en webbenkät LATHUND för användning av webbenkät för gruppverksamhet Bilaga Gör upp en tidsplan. När ska gruppverksamheten genomföras? Datum när enkäten ska filmas, vara klar, när den ska skickas ut, när utvärderingen, dvs. svaren ska vara klara. Se dokument TIDSPLAN. 2. Kolla på tidigare utvärderingar från förra terminen. Kolla även dokumentet MEDVERKAN INFLYTANDE. Gör upp en plan för hur du ska implementera brukares behov och åsikter från förra gruppen i denna terminen. Vad säger de? Vad ska du tänka på? Dokumentera detta så du vet varför du gör som du gör. 3. Kontakta Kommunikationsenheten och förbered dem på att en webbenkät för gruppverksamhet ska göras. Du kommer ge dem den nödvändiga texten (frågor) och de färdiga filmerna. Säg när du behöver enkäten och när du kommer skicka text och filmer till dem. Skriv i planen vad ni har kommit överens om. 4. Formulera frågor som brukare som har deltagit ska svara på. Titta på de frågor som tidigare har använts. Du behöver inte uppfinna hjulet på nytt och du behöver inte återanvända allt. Se dokument TIPS NÄR MAN SKA GÖRA FRÅGOR. Ta hjälp av FoU om det behövs. 5. Formulera en inledningstext (Varför ska brukare svara på denna enkäten) och en kort tack-text. 6. Översättning och filmning. Vem ska filma? Vem ska göra översättningsarbetet? Diskutera detta i teamet och hitta en lämplig lösning som ryms inom tidsplanen. Ha marginaler för detta, översättningen kräver mycket tid. Var involverad så att översättningen blir enligt brukares behov. 7. Filma enkäten. Antingen i våra lokaler med vår utrustning eller på ett privat företag. Filmerna ska skickas till Kommunikationsenheten och vår kontaktperson på IT-staben. 8. Samla in e-postadresser av de brukare som deltar i gruppen. 9. Avsätt tid med gruppen, när den börjar närma sig utvärderingsmomentet. Prata om enkäten, varför vi gör denna, brukarmedverkan och delaktighet. Se dokument INFORMATION TILL BRUKARE OM WEBBENKÄT och använd detta. Utöka det gärna. Om du vill komplettera webbenkäten med att göra en summativ utvärdering genom en diskussion med brukarna om gruppen och dess innehåll. 10. Skicka ut länken till enkäten via e-post till brukare. Ge dem 2 veckor att svara. 11. Efter två veckor bearbetar och sammanställer du resultatet du fått. Gör det i Excel eller Word. Om det behövs skicka en påminnelse till brukarna. 25

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

Tecken. för livskvalitet projektet äldrevägledare för teckenspråkiga

Tecken. för livskvalitet projektet äldrevägledare för teckenspråkiga Tecken för livskvalitet projektet äldrevägledare för teckenspråkiga Att bli gammal och vara teckenspråkig Vi är alla olika, och våra behov varierar. Varje människa har sin högst personliga uppfattning

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

Brukarundersökning 2012. Mätning av upplevelsen av Nytta Nöjdhet Delaktighet Respekt Tillgänglighet i relation till verksamhetens stöd och insatser

Brukarundersökning 2012. Mätning av upplevelsen av Nytta Nöjdhet Delaktighet Respekt Tillgänglighet i relation till verksamhetens stöd och insatser Brukarundersökning 2012 Mätning av upplevelsen av Nytta Nöjdhet Delaktighet Respekt Tillgänglighet i relation till verksamhetens stöd och insatser Kerstin Liljedahl/Åsa Karén 2012 Deltagande 15 enheter

Läs mer

UTVÄRDERING. Läsåret 2014/2015

UTVÄRDERING. Läsåret 2014/2015 UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016. Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer

Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016. Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016 Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer Verksamhet: Ansvarig verksamhetschef: Projektets medarbetare:

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Brukarundersökning Bostad med särskild service

Brukarundersökning Bostad med särskild service Brukarundersökning Bostad med särskild service 2016-01-14 KS 2016.356-1 UNDERRUBRIK Brukarundersökning Finspångs 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: @finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

UTVÄRDERING. Läsåret 2015/2016

UTVÄRDERING. Läsåret 2015/2016 UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teckenspråk för hörande Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2015/2016 Österängs öppna förskola

UTVÄRDERING Läsåret 2015/2016 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitet i LSS Version 1.0 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Vad betyder.. Kunskapsbaserad verksamhet Evidensbaserad praktik? Kraven förändras. Kraven utifrån ökar; Tillsynsmyndigheter Brukare/klienter/anhöriga

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Folkuniversitetet Göteborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkuniversitetet Göteborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Folkuniversitetet Göteborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Vuxenutbildning Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Avslutningskonferensen den 19 november 2015 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012

Kvalitetsredovisning 2012 2013-03-20 Kvalitetsredovisning 2012 Flyinge-Harlösa förskolors rektorsområde Bakgrund Flyinge-Harlösa rektorsområde består av 4 förskolor. Två förskolor ligger i Harlösa, Gladbacken och Birkebo, med vardera

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa.

Fält 1: Begrepp ex. teori och praktik (se nedan) Fält 2: Frågor att diskutera och uppgifter att lösa. Reflektionsverktyg för lärarkompetens Titel DIALOGDUK Mål Målet är att i grupp stimulera diskussion om lärarkompetens genom att använda en självinstruerande dialogduk med färdiga frågor och begrepp som

Läs mer