Gymnasieelevers inställning till svensk forskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gymnasieelevers inställning till svensk forskning"

Transkript

1 Gymnasieelevers inställning till svensk forskning Målgrupp: Intervjumetod: Fältperiod: Antal respondenter: Respondentkällor: Beställare: Undersökningsinstitut: Gymnasieungdomar i Sverige Kvantitativ onlineenkät 7 24 juli st. Chili, Hamsterpaj samt CINT Stiftelsen för Strategisk Forskning Ungdomsbarometern Totalresultatet är viktat med hänsyn till kön (50/50) samt ålder (en tredjedel i respektive årskurs). Peder Gunnarson Verksamhetsansvarig, Ungdomsbarometern 1

2 Resultat i ord Psykologi är det ämne/område som flest gymnasieungdomar anser är mycket intressant, följt av historia. De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi hamnar långt ner på listan. Det råder stora skillnader mellan tjejer och killar i intresset för ett flertal områden störst slagsida åt respektive håll har svenska och psykologi (tjejer) samt teknik och fysik (killar). Intresset för olika ämnen avspeglas även tydligt i vilket program eleverna väljer; naturvetare är mer intresserade än övriga av naturämnen, samhällsvetare av humaniora, o.s.v. En större andel tjejer än killar uppger att de absolut eller kanske tänker studera vidare inom tre år efter studenten. Den största andelen elever som uppger att de absolut tänker studera vidare återfinns på de naturvetenskapliga programmen (76%), följt av de samhällsvetenskapliga och tekniska programmen (65% respektive 5). Skillnaderna mellan tjejer och killar i frågan kring intresset för olika ämnen/områden återspeglas även i vilka områden de är intresserade att studera vidare inom. På samma sätt styrs dessa områden även tydligt av vilket gymnasieprogram de läser. De flesta gymnasieungdomar vet på ett ungefär eller i någon utsträckning vilket eller vilka områden de vill jobba inom i framtiden. Det råder i princip inga skillnader mellan tjejer och killar, och resultaten skiljer sig inte heller särskilt mycket mellan åldrarna. De stora skillnaderna står istället att finna mellan de olika gymnasieprogrammen, där elever på yrkesförberedande program överlag har betydligt tydligare uppfattning om det framtida yrkeslivet än övriga. Den i särklass vanligaste bilden av en forskare bland gymnasieelever är Albert Einstein alternativt en äldre man med vit labbrock, yvigt hår och stora glasögon som utför experiment i laboratoriemiljö. Inte sällan beskrivs personen som tankspridd, lite udda och världsfrånvänd, om än väldigt kunnig. Det finns en stark koppling till naturvetenskap. Förutom Einstein plus ett fåtal andra klassiska forskare nämner nästan ingen en person. Cirka en tredjedel av landets gymnasieungdomar kan tänka sig att jobba som forskare. En av undersökningens viktigaste insikter står dock att finna i att nära hälften anser sig veta för lite om vad yrket innebär för att kunna ta ställning till om det är något de själva är intresserade av. Intresset för att jobba som forskare är högst bland de ungdomar som uttrycker ett stort intresse för de naturvetenskapliga ämnena. De vanligaste bevekelsegrunderna bland dem som kan tänka sig att jobba som forskare är att de får möjlighet att utforska nya områden, utveckla nya lösningar samt jobba med något som verkligen intresserar dem. Många uttrycker även en stark vilja att hjälpa andra, ofta kopplat till att utveckla mediciner och finna botmedel mot sjukdomar som exempelvis cancer. Mot bakgrund av ovanstående beskrivs yrket ofta som spännande, varierande och utmanande. De i särklass vanligaste anledningarna bland de som inte kan tänka sig att jobba som forskare är inte är intresserad av det samt inte min grej. Dock speglar många av svaren oklara eller felaktiga bilder av vad forskaryrket innebär exempelvis att det är asocialt, introspektivt, långtråkigt och enbart kretsar kring naturvetenskap. 2

3 Resultat i ord, forts. Den enskilt viktigaste faktorn som utkristalliserar sig när ungdomar tycker till kring sitt framtida yrkesliv är att få arbeta med något som de verkligen är intresserade av. En majoritet anser vidare att det är helt avgörande med en bra balans mellan arbete och fritid, kul kollegor/social gemenskap på jobbet, samt att få användning för sin utbildning/sina kunskaper. Det råder inga stora skillnader mellan vad tjejer respektive killar värdesätter. De ungdomar som kan tänka sig att jobba som forskare värdesätter att arbetet är utmanande samt att de får använda sin nyfikenhet i större utsträckning än övriga. Markant fler fäster även vikt vid att få arbeta med spännande frågor/problem, skapa/utveckla nya lösningar samt göra något viktigt för samhället/mänskligheten. Ytterligare en nyckelinsikt i resultaten är att endast av ungdomarna uppger att de känner till en hel del om svensk forskning. Nära hälften uppger i princip inget alls. Vidare svarar endast en av sex att de kan nämna en (nu levande) svensk forskare eller vetenskapsman det vanligaste svaret är (felaktigt) Alfred Nobel. Utöver detta upplever en klar majoritet att skolan inte har gjort något för att höja deras intresse för forskning och vetenskap. Ingen av dessa siffror förändras nämnvärt med ålder. Trots den mycket bristfälliga kunskapen om svensk forskning anser tre av fyra gymnasieungdomar att det är principiellt viktigt att det bedrivs forskning i Sverige. Det mest utpräglade sambandet är att ju mer intresserade de är av forskning och ju mer de känner till, desto viktigare anser de att det är att denna bedrivs just i Sverige. Fem av sex gymnasieungdomar uppger att deras intresse för teknik, naturvetenskap och/eller medicin ökat genom ett eller flera TVprogram/serier. De tre områden som flest ungdomar tror Sverige har chans att vara världsledande inom i framtiden är läkemedel/medicin, skog/papper samt IT (det sistnämnda med en kraftig slagsida mot killar). Ungdomarna presenterar en mängd idéer kring hur intresset skulle kunna ökas för forskning och vetenskap bland unga. Ett antal teman återkommer i svaren, bland andra att tydliggöra vad yrket innebär, tvätta bort den befintliga tråkstämpeln, låta lärarna i skolan fungera som ambassadörer, visa på bredden (att forskning inte bara är naturvetenskap), öka kunskapen kring vad som händer inom området samt lyfta fram exempel i vardagen, låta elever prova på forskning i enkla former redan i tidig ålder, anordna studiebesök samt inte minst göra ämnet NO betydligt mer inspirerande än det upplevs idag. 3

4 Innehållsförteckning - Vilken är din inställning till följande ämnen/områden? 6 - Tror du att du kommer studera vidare inom tre år efter studenten? 8 - Inom vilket eller vilka områden kan du tänka dig att studera vidare? 9 - Hur tydlig uppfattning har du av vad du vill jobba med i framtiden? 10 - Spontant vem eller vilken typ av person kommer du att tänka på när du hör ordet "forskare"? [öppen fråga] 12 - Skulle du själv kunna tänka dig att jobba som forskare? 14 - Varför tycker du att det känns lockande att jobba med forskning? [öppen fråga] 15 - Varför tycker du inte att det känns lockande att jobba med forskning? [öppen fråga] 17 - Hur viktigt är följande i ditt framtida yrke/på din framtida arbetsplats? 18 - Hur mycket känner du till om svensk forskning? 23 - Kan du nämna någon (nu levande) svensk forskare eller vetenskapsman? 24 - Har skolan gjort något för att höja ditt intresse för forskning och vetenskap? 25 - Tycker du att det är viktigt att det bedrivs forskning i Sverige? 26 - Har något eller några av följande TV-program ökat ditt intresse för teknik, naturvetenskap eller medicin? 27 - Inom vilket område tror du Sverige har störst chans att vara världsledande i framtiden? 28 - Hur tror du att man skulle kunna få fler unga i Sverige intresserade av forskning och vetenskap? [öppen fråga] 29 - Appendix: bakgrundsinformation 31 4

5 Resultat 5

6 Inställning till ämnen/områden Nedbrytning: samtliga Psykologi Historia Teknik 4 38% 31% 36% 37% 40% % Psykologi är det ämne/område som flest gymnasieungdomar anser är mycket intressant, följt av historia. Samhällskunskap Språk Svenska Matematik 30% 30% 28% 28% 47% 41% 45% 36% 2 29% 27% 37% De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi hamnar långt ner på listan. Fysik och kemi är även de två ämnen som störst andel ungdomar fyra av tio anser är helt ointressanta. Filosofi 25% 40% 35% Biologi 2 45% 31% Fysik 2 37% 40% Kemi 2 37% 40% Geografi 45% 3 Mycket intressant Ganska intressant Inte alls intressant 6

7 Följande ämnen/områden är mycket intressanta Nedbrytning: kön Psykologi Historia Teknik Samhällskunskap Språk Svenska Matematik Filosofi Biologi Fysik Kemi Geografi % 41% 38% 4 31% 31% 30% 30% 35% 2 30% 4 16% 28% 25% 28% 28% 30% 25% 28% 21% 2 17% 30% 2 25% 2 21% 2 51% Det råder stora skillnader mellan tjejer och killar i intresset för ett flertal områden störst slagsida åt respektive håll har svenska och psykologi (tjejer) samt teknik och fysik (killar). Föga förvånande uttrycker elever på de naturvetenskapliga programmen störst intresse för matematik, kemi, fysik och biologi (cirka hälften anser att dessa ämnen är mycket intressanta). Motsvarande intresse för humanioraämnena har eleverna på de samhällsvetenskapliga programmen. Störst intresse för teknik uttrycker eleverna på teknik- samt elprogrammen. Tjej Kille Totalt 7

8 Tror du att du kommer studera vidare inom tre år efter studenten? Nedbrytning: kön En större andel tjejer än killar uppger att de absolut eller kanske tänker studera vidare inom tre år efter studenten. Detta avspeglas i att det är fler kvinnor än män som studerar på landets högskolor och universitet fördelningen är cirka 60/40 (källa: Högskoleverket). Den största andelen elever som uppger ja, absolut återfinns på de naturvetenskapliga programmen (76%), följt av de samhällsvetenskapliga och tekniska programmen (65% respektive 5). Lägst andelar återfinns på de yrkesförberedande fordons-, bygg- och elprogrammen (10%, 15% respektive 15%). 38% 36% 36% 50% 4 48% 6% 9% 15% 1 Nej, garanterat inte Nej, förmodligen inte Ja, kanske Ja, absolut Tjej Kille Totalt 8

9 Inom vilket eller vilka av följande områden kan du tänka dig att studera vidare? Vanligaste svaren bland de som uppgett annat område : musik, polis, djur(vård), pilot, idrott samt turism. Nedbrytning: kön Psykologi Teknik Media/kommunikation Samhällsvetenskap Juridik Konstnärligt område Naturvetenskap Ekonomi Annat område Medicin Humaniora Pedagogik/undervisning Vård/omsorg Biovetenskap Vet inte ännu! 19% 31% 31% 29% 30% 21% 25% 21% 1 27% 19% 17% 15% 17% 9% 15% 9% 15% 8% 1 19% 7% 10% 9% 7% 11% 8% 38% 40% 4 De skillnader vi tidigare såg mellan tjejer och killar i frågan kring intresset för olika ämnen/områden återspeglas även i dessa resultat. På samma sätt styrs de områden ungdomarna kan tänka sig att studera vidare inom tydligt av vilka gymnasieprogram de läser. Populäraste områdena att studera vidare inom bland naturvetare är naturvetenskap, teknik och medicin. Tjej Kille Totalt 9

10 Hur tydlig uppfattning har du av vad du vill jobba med i framtiden? Nedbrytning: årskurs De flesta gymnasieungdomar vet på ett ungefär eller i någon utsträckning vilket eller vilka områden de vill jobba inom i framtiden. Cirka en av fem vet precis, medan en av tio inte har någon aning. I denna fråga råder i princip inga skillnader mellan tjejer och killar, och resultaten skiljer sig inte heller särskilt mycket mellan årskurserna. Andelen ungdomar som vet ungefär ökar något med ålder dock med ungefär samma andel som andelen som vet precis minskar. 29% 26% 27% 28% 47% 45% 4 40% 2 19% 10% 7% 8% 8% Har ingen aning alls Har några lösa tankar, men inte mer än så Vet ungefär vilket/vilka områden jag vill jobba inom, men inte precis med vad Vet precis vad jag vill göra! Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Totalt 10

11 Hur tydlig uppfattning har du av vad du vill jobba med i framtiden? Nedbrytning: gymnasieprogram Fordon 5 4 Hotell & Restaurang 4 45% 1 De stora skillnaderna står istället att finna mellan de olika gymnasieprogrammen, där elever på de yrkesförberedande programmen överlag har en betydligt tydligare uppfattning om det framtida yrkeslivet än elever på de studieförberedande programmen. Bygg El Barn & Fritid Estetiska Naturbruk Teknik Omvårdnad 37% 3 27% 26% 25% 17% 17% 48% 11% 51% 1 39% 27% 6% 3 28% % 35% 35% % Specialutformat 16% 51% 2 10% Naturvetenskap 16% % Samhällsvetenskap 11% 35% 4 11% Media 11% 5 30% 6% Handel & Administration 7% 59% 28% 7% Vet precis vad jag vill göra! Vet ungefär vilket/vilka områden jag vill jobba inom, men inte exakt med vad Har några lösa tankar, men inte mer än så Har ingen aning alls 11

12 Spontant vem eller vilken typ av person kommer du att tänka på när du hör ordet "forskare"? (Öppen fråga) Einstein Vit rock/labrock Glasögon Smart Nyfiken Gubbe Hår Labb Provrör Gammal 235 st. 114 st. 57 st. 48 st. 29 st. 26 st. 26 st. 19 st. 17 st. 16 st. Den i särklass vanligaste bilden av en forskare bland gymnasieelever är Albert Einstein alternativt en äldre man med vit labbrock, yvigt hår, stora glasögon som utför experiment i laboratoriemiljö. Inte sällan beskrivs personen som tankspridd, lite udda och världsfrånvänd, om än väldigt kunnig. Det finns en stark koppling till naturvetenskap. Bilden som barn tidigt möter ibland annat filmer, TV-program och serietidningar hänger med andra ord reflexmässigt kvar upp i åldrarna om inget kontrasterande förmedlas under uppväxten eller skolgången. Förutom Einstein, samt ett fåtal andra klassiska forskare (främst Newton, Darwin och Curie) nämner nästan ingen en person ett faktum vi kommer att återkomma till senare i resultaten. Nedan följer ett antal citat. Jag tänker på en gammal man med vitt skägg och vitt hår som spretar åt alla håll. Galna människor i vita rockar (stämpel sedan ung ålder från tecknade filmer). Albert Einstein eller något liknande. Någon som står i ett labb med en massa olika provrör, färgrika vätskor m.m. Någon som ser lite smått galen ut, men ändå lycklig. En person i labrock och skyddsglasögon, i ett kliniskt rent laboratorium fyllt av utrustning med olika sorters färgglada vätskor - den uppfattningen alla har innan de hört något om vad det egentligen går ut på. Direkt efter den spontana uppfattningen: en person som spenderar mycket tid med arbete som kan verka "tråkigt" utifrån, för att göra en upptäckt som väldigt få ändå förstår sig på, men som blir viktig för dem och de branscher som upptäckten berör. En person som får använda alla sina kunskaper den lärt sig på vägen för att hitta lösningarna ingen annan tänkt på innan. 12

13 Spontant vem eller vilken typ av person kommer du att tänka på när du hör ordet "forskare"?, forts. En - förlåt - relativt tråkig peson som spenderar den mesta av sin tid med att leta efter och sedan studera olika organismer i vattnet. Vet att det inte är så men det är första tanken i mitt huvud. Kommer dock också att tänka på någon som är jätteintresserad av t.ex. historia och ägnar en massa tid åt att försöka lösa historiens alla mysterium. En person som typ haft mycket bra betyg i skolan och som vetat vad man vill och vad man ska hålla på med sen ett tag tillbaka. En person som liksom inte varit skoltrött utan alltid kunnat det mesta i alla ämnen. Jag börjar tänka på läkare. Typ dom som försöker bota cancer och försöker hitta botemedel till alla möjliga sjukdomar. Det är säkert inte många som tänker på dom ofta, men dom är nog livets hjältar. Utan dom hade ju inte sjukhus kunnat bota människor. En person som fått studera länge för att nå det mål de strävat efter. Gör stor skillnad i världen om man jämför med andra yrken. En person som BORDE vara idol för unga i samhället, istället för lågutbildade elitsportare som hämtar pengar hos fansen för att de kan sparka på en boll. Dvs, en högutbildad person som är underskattad av samhället, men som egentligen BORDE vara den man ser upp till. En utbildad man/kvinna med obegränsade möjligheter. Men det verkar också vara rätt ensamt. Min NO lärare från 7 till 9:an, Patrik. Kunde svaren till allt och tog reda på det han till någon förmodan inte visste. En kvinna eller man i en vit rock som står och tittar i massor med mikroskop och gör olika försök inom det område som de forskar inom. En person som är mycket smart och som pratar om saker som en "vanlig" människa inte förstår ett dugg av. 13

14 Skulle du själv kunna tänka dig att jobba som forskare? (Båda ja -alternativen kunde väljas.) Nedbrytning: kön Drygt hälften av dem som kan tänka sig att jobba i privat regi kan även tänka sig att jobba offentligt och vice versa. Ja, på ett företag (privat) Ja, på ett universitet/en högskola (offentligt) % Cirka en tredjedel av landets gymnasieungdomar kan tänka sig att jobba som forskare. En av undersökningens viktigaste insikter står dock att finna i att nära hälften anser sig veta för lite om vad yrket innebär för att kunna ta ställning till om det är något de själva är intresserade av. Bilden av forskaryrket tycks inte heller klarna nämnvärt under gymnasietiden, då det i princip inte råder några skillnader alls mellan årskurserna. Intresset för att jobba som forskare är högst (ca 30%) bland de ungdomar som uttrycker ett stort intresse för de naturvetenskapliga ämnena matematik, fysik, kemi och/eller biologi. Allra högst är siffran bland eleverna på de naturvetenskapliga programmen, där cirka fyra av tio (något fler killar än tjejer) kan tänka sig att jobba som forskare. 29% Även på dessa program är dock andelen ungdomar som inte har en tillräckligt klar bild av yrket stor cirka en av tre totalt, betydligt fler tjejer än killar. Nej 31% 30% Svårt att säga, vet för lite om vad det innebär att jobba som forskare 40% 45% 50% Tjej Kille Totalt 14

15 Varför tycker du att det känns lockande att jobba med forskning? (frågan ställdes till de som svarade ja på föregående fråga) (Öppen fråga) (Nya) saker Upptäcka Hjälpa Spännande Intressant Lösningar Forska Hitta Utveckla Problem 72 st. 34 st. 28 st. 27 st. 26 st. 19 st. 17 st. 15 st. 14 st. 11 st. De vanligaste bevekelsegrunderna bland dem som kan tänka sig att jobba som forskare är att de får möjlighet att utforska nya områden, utveckla nya lösningar samt jobba med något som verkligen intresserar dem (vi återkommer till varför just det sistnämnda är viktigt längre fram). Många uttrycker även en stark vilja att hjälpa andra, ofta kopplad till att utveckla mediciner och finna botmedel mot sjukdomar som exempelvis cancer. Mot bakgrund av ovanstående beskrivs yrket ofta som spännande och utmanande. Intressant att upptäcka nya saker i vår värld, som man alltid innan kunnat skapa, men inte kunnat pga saknad kunskap. T ex att man hade förutsättningarna för att skapa plast för 2000 år sedan, men man kunde bara inte. Jag har bara en sak att säga och det är den mänskliga kroppen och framförallt hjärnan. Varför? Jo, då sjukdomar och liknande är en så pass avgörande faktor för liv och död så skulle det vara ENORMT häftigt att bemästra kroppens alla hörn och kanter. Alltså att kunna få total kontroll, inte i ett negativt syfte utan att vara säker på att sjukdomar inte kan slå till. Sedan så tycker jag hjärnkapacitet är en spännande del. Då vi utnyttjar så pass lite av vår hjärna så finns det säkerligen väldigt mycket att hämta och förbättra. Så för att fatta mig kort; forskning känns lockande på grund av alla möjligheter och obesvarade frågor gällande den mänskliga kroppen. Jag tror att yrket är självständigt och ansvarsfullt, samtidigt som man har möjlighet att vara kreativ och arbeta med engagerade kollegor. 15

16 Varför tycker du att det känns lockande att jobba med forskning? (frågan ställdes till de som svarade ja på föregående fråga) (Öppen fråga) Antagligen för att man vet att man eventuellt kommer att lyckas och då förhoppningsvis med något riktigt bra som hjälper många, och man får ruskigt mycket positiv respons. Att man får jobba lite som detektiv och måste söka lösningar till problem. Jag gillar problemlösning. Att få utveckla nya saker och hjälpa människor. Den ena dagen är inte den andra lik. Man kommer ut på många roliga äventyr, och brinner man verkligen för sitt arbete. Många människor går till sitt arbete utan att känna att det är kul och utvecklande, men om man är forskare tror jag att varje dag är ett nytt äventyr med spännande upplevelser. Det känns som en utmaning där man får använda hjärnan och allting man lärt sig. Man får stundtals användning för sin kreativa och nytänkande sida, och man får alltid nya intellektuella utmaningar. Därför känns det som ett arbete som aldrig skulle bli tråkigt för mig, som alltid är nyfiken och intresserad av att lära mig nya saker. Det känns spännande för att man kanske kan vara den första som kommer på något. Den första med en medicin som kan rädda liv, eller först med att skicka iväg rymdgubbar till Mars. Jag vet ju själv hur det är om man sitter och kämpar och kämpar med något vad härlig det är när det är löst. Så tänk då om problemet man löst kan hjälpa människor. Vilken otrolig känsla!. För att få utveckla framtiden och inte bara hänga med. Jag vill förnya saker, göra något bättre eller skapa något helt nytt. För att man aldrig blir "klar" med det, det finns hela tiden andra sätt att se det på- utmanande. Genom utmaningar växer man. 16

17 Varför tycker du inte att det känns lockande att jobba med forskning? (frågan ställdes till de som svarade nej på föregående fråga) (Öppen fråga) Merparten av svaren utgörs av för att jag inte är intresserad av det samt inte min grej. Dock speglar många svar också oklara eller felaktiga bilder av vad forskaryrket innebär exempelvis att det är asocialt och introspektivt, innebär att sitta instängd i ett laboratorium hela livet, eller enbart kretsar kring naturvetenskap. Det känns som om att det är alldeles för mycket teori och stillasittande. Det är förmodligen för mycket kemi/biologi/fysik/matte för att jag ska vara intresserad av det. Det är inte min grej, det känns tråkigt. Dock är jag väldigt omedveten om vad just "forskning" innefattar. Mer info hade kanske fått mig in på andra banor. För att de verkar va ganska långtråkigt, tar lång tid innan man får se resultat och jag är en sån person som gärna ser dem direkt. För att jag vill vara kreativ utan att sitta och leta fakta om nått tråkigt skepp till exempel. För mycket pappersarbete och informationssökning. Har begränsade kunskaper om vad som berör forskare och känner samtidigt att jag inte har någon som helst potential. Jag var på studiebesök på lunds universitet en gång och det de forskarna jobbade med där kändes inte viktigt för mig överhuvudtaget. Segt att bara sitta inne i ett labb hela livet. 17

18 Så här viktigt är följande i mitt framtida yrke/på min framtida arbetsplats (Rangordning enligt helt avgörande/ett krav ) Nedbrytning: samtliga Att få arbeta med något som jag verkligen är intresserad av Bra balans mellan arbete och fritid 6 79% 3 Den enskilt viktigaste faktorn när ungdomar tycker till kring sitt framtida yrkesliv är att få arbeta med något som verkligen intresserar dem. Kul kollegor/social gemenskap på jobbet Att få användning för mina kunskaper/min utbildning Varierande arbetsuppgifter Att få tydlig uppskattning för mitt arbete Att få vara kreativ 59% 56% 48% 45% 4 36% 38% 4 47% 4 6% 5% 9% Överlag råder inga stora skillnader mellan tjejer och killar. Något fler tjejer uppger att det är helt avgörande att få jobba med något de verkligen är intresserade av, bra balans mellan arbete/fritid, kreativitet, tydlig uppskattning samt att få hjälpa andra. Något fler killar anser i sin tur att lön och status är avgörande faktorer. Att jag har en duktig chef/någon jag kan se upp till 38% 48% 11% Helt avgörande/ett krav Trevligt, men inte avgörande Oviktigt Ingen uppfattning 18

19 Så här viktigt är följande i mitt framtida yrke/på min framtida arbetsplats, forts. Nedbrytning: samtliga (Rangordning enligt helt avgörande/ett krav ) Att få använda min nyfikenhet 37% 50% 8% 5% Att få hjälpa andra 3 55% 10% Att arbetet är utmanande Att kunna tjäna mycket pengar Att få arbeta med spännande frågor/problem 31% 31% 30% % 5% Möjligheten att kunna tjäna mycket pengar är den faktor som flest ungdomar totalt anser är trevligt, men inte avgörande. Att få skapa/utveckla nya lösningar 27% 57% 1 Att få göra något som är viktigt för samhället eller mänskligheten 27% 57% 1 Att få mycket eget ansvar 25% 56% 15% Helt avgörande/ett krav Trevligt, men inte avgörande Oviktigt Ingen uppfattning 19

20 Så här viktigt är följande i mitt framtida yrke/på min framtida arbetsplats, forts. Nedbrytning: samtliga (Rangordning enligt helt avgörande/ett krav ) Att få förmedla kunskap till andra 56% 19% 5% Att få arbeta i team 17% 59% Att få jobba utomlands/internationellt 17% 5 27% Att få arbeta som specialist eller expert inom ett område 16% 57% 2 Att mitt yrke har hög status % Att få arbeta i en ledande befattning/som chef 11% 58% 28% Att få arbeta i ett högt tempo 11% 4 41% 6% Att ha möjlighet att bli känd 10% 46% 4 Helt avgörande/ett krav Trevligt, men inte avgörande Oviktigt Ingen uppfattning 20

21 Följande är helt avgörande/ett krav i mitt framtida yrke/på min framtida arbetsplats Nedbrytning: jobba som forskare i framtiden? Att få arbeta med något som jag verkligen är intresserad av Bra balans mellan arbete och fritid Kul kollegor/social gemenskap på jobbet Att få användning för mina kunskaper/min utbildning Varierande arbetsuppgifter Att få tydlig uppskattning för mitt arbete Att få vara kreativ Att jag har en duktig chef/någon jag kan se upp till Att få använda min nyfikenhet Att få hjälpa andra Att arbetet är utmanande Att kunna tjäna mycket pengar 47% 46% 48% 41% 46% 45% 3 39% 38% 4 45% % 37% 35% 30% 3 28% 31% 31% 3 31% 4 59% % 58% 59% 61% 55% 56% 81% 78% 79% Ja (privat + offentligt) Nej + osäkra Totalt Även när vi jämför preferenserna bland dem som kan tänka sig att jobba som forskare med övriga framträder en relativt samlad bild. Ett par intressanta skillnader står dock att finna, däribland att fler ungdomar som kan tänka sig att jobba som forskare än övriga värdesätter att arbetet är utmanande samt att de får använda sin nyfikenhet. 21

22 Följande är helt avgörande/ett krav i mitt framtida yrke/på min framtida arbetsplats, forts. Nedbrytning: jobba som forskare i framtiden? Att få arbeta med spännande frågor/problem Att få skapa/utveckla nya lösningar Att få göra något som är viktigt för samhället eller mänskligheten Att få mycket eget ansvar Att få förmedla kunskap till andra Att få arbeta i team Att få jobba utomlands/internationellt Att få arbeta som specialist eller expert inom ett område Att mitt yrke har hög status Att få arbeta i en ledande befattning/som chef Att få arbeta i ett högt tempo Att ha möjlighet att bli känd 41% 27% 30% 39% 25% 27% 37% 2 27% 30% 2 25% 25% 19% 17% 17% 16% 17% 2 15% 16% 16% % 11% 10% 11% 11% 10% 11% 10% Markant fler fäster även vikt vid att få arbeta med spännande frågor/problem, skapa/utveckla nya lösningar samt göra något viktigt för samhället/mänskligheten. Ja (privat + offentligt) Nej + osäkra Totalt 22

23 Hur mycket känner du till om svensk forskning? Nedbrytning: kön, årskurs, jobba som forskare i framtiden? Tjej Kille 5% Killar anser sig överlag ha en något tydligare bild än tjejer. Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 5% 4 51% 5 51% 46% 4 Andelen ungdomar som uppger lite grann ökar svagt med åldern. I princip inget alls minskar i motsvarande utsträckning. Ja (privat + offentligt) Nej + osäkra 9% % 26% De som kan tänka sig att jobba som forskare har betydligt bättre kunskap än övriga. Totalt 49% 48% En hel del Lite grann I princip inget alls 23

24 Kan du nämna någon (nu levande) svensk forskare eller vetenskapsman? Nedbrytning: kön 88% 8 86% Endast en av sex gymnasieungdomar kan nämna en (nu levande) svensk forskare eller vetenskapsman. Siffran stiger inte med ålder. Högst andelar ja hittar vi bland elever på de naturvetenskapliga programmen samt bland dem som kan tänka sig att jobba som forskare i framtiden (ca 25%). Bland övriga är siffran så låg som 10%. Utan förebilder och ambassadörer förblir forskaryrket abstrakt och som vi tidigare tydligt såg ofta förknippat med förlegade stereotyper. De vanligaste svaren bland dem som uppger ja är Alfred Nobel (15 st.) samt Christer Fuglesang och Christian Azar (6 st. respektive). 1 16% 1 Nej Ja Tjej Kille Totalt 24

25 Har skolan gjort något för att höja ditt intresse för forskning och vetenskap? Nedbrytning: kön % En klar majoritet av gymnasieungdomarna upplever inte att skolan har gjort något för att höja deras intresse för forskning och vetenskap. Siffran sjunker inte med ålder. Högst andelar ja, absolut hittar vi i likhet med föregående fråga bland elever på de naturvetenskapliga programmen samt bland dem som kan tänka sig att jobba som forskare i framtiden ca 25% (jfr. 9% totalt). Resterande 50% + 25% uppger ja, något respektive nej % 1 9% Nej Ja, något Ja, absolut Tjej Kille Totalt 25

26 Tycker du att det är viktigt att det bedrivs forskning i Sverige? Nedbrytning: kön Ja, det är viktigt för Sveriges framtida utveckling att det bedrivs forskning här 71% 75% 7 Nej, det spelar egentligen ingen roll var forskningen bedrivs så länge det görs framsteg 15% 1 1 Trots den mycket bristfälliga kunskapen om svensk forskning anser tre av fyra gymnasieungdomar att det är principiellt viktigt att det bedrivs forskning i Sverige. Det mest utpräglade sambandet är att ju mer intresserade ungdomarna är av forskning och ju mer de känner till, desto viktigare anser de också att det är att denna bedrivs i Sverige. Ingen uppfattning 1 10% 1 Tjej Kille Totalt 26

27 Har något eller några av följandetv-program ökat ditt intresse för teknik, naturvetenskap eller medicin? Nedbrytning: kön Vanligaste svaren bland dem som uppgett annat program : Mythbusters CSI House Greys Anatomy Hjärnkontoret Criminal minds Vetenskapens värld Bones Dexter Sjukhuset Numb3rs Cold Case Draknästet Barnmorskorna Scrubs (40 st.), Navy CIS (10 st.), Brainiac (8 st.), Discovery (8 st.) samt Dokument utifrån Prison Break (6 st.) Annat program Nej, TV har inte påverkat mitt intresse för dessa ämnen 28% 9% 2 19% 25% 1 11% % 16% 1 16% 21% 21% 10% 15% % 7% 1 6% 8% 8% 5% 5% 5% 1 15% 19% % 37% 41% 37% 38% 37% 41% 56% De allra flesta gymnasieungdomar uppger att deras intresse för teknik, naturvetenskap och/eller medicin ökat genom ett eller flera TV-program/serier. De tre program som påverkat flest är Mythbusters, CSI och House Mythbusters med en kraftig slagsida mot killar. Motsvarande slagsida mot tjejer återfinns på fjärde plats, för Grey s Anatomy. Ungefär en av sex gymnasieungdomar uppger att TV inte påverkat deras intresse alls. Tjej Kille Totalt 27

28 Allra sist - inom vilket område tror du att Sverige har störst chans att vara världsledande i framtiden? Nedbrytning: kön Läkemedel/Medicin Skog/papper IT Musik Design Jordbruk Fordon Mode Media & Komm. Livsmedel Elektronik Telekom Litteratur Tjänster Gruvor Film Annat område 7% 6% 8% 9% 1% 6% 9% 7% 6% 7% 6% 5% 5% 5% 5% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 5% 7% 1 1 Vanligaste svaren bland dem som uppgett annat område : Musik (18 st.), idrott (5 st.) och turism (5st). 16% 17% 19% 16% 19% De tre områden som flest ungdomar tror Sverige har chans att vara världsledande inom i framtiden är läkemedel/medicin, skog/papper samt IT (det sistnämnda med en kraftig slagsida mot killar). Tjej Kille Totalt 28

29 Hur tror du att man skulle kunna få fler unga i Sverige intresserade av forskning och vetenskap? (Öppen fråga) Ungdomarna presenterar en mängd intressanta idéer kring hur intresset för forskning och vetenskap skulle kunna ökas bland unga. Ett antal teman återkommer i många svar, däribland att tydliggöra vad yrket innebär, tvätta bort den befintliga tråkstämpeln, finna lämpliga ambassadörer, visa på bredden (att forskning inte enbart är naturvetenskap), öka kunskapen kring vad det forskas om idag samt lyfta fram exempel i vardagen, låta elever prova på forskning i enkla former redan i tidig ålder, informera i skolan, anordna studiebesök samt inte minst göra ämnet NO betydligt mer inspirerande än det av många upplevs idag. Genom att få bort alla tankar om att forskning endast sker inom fysik och kemi. Att introducera forskning inom andra fält mer öppet, tex teknik, idrott och andra ämnen som yngre personen lättare riktar sig emot. Genom att få det verka mer intressant, och inte bara som ett "arbete". Kändisar kan alltid påverka unga. T.ex. om Justin Timberlake skulle påstå att medicinsk forskning var bland det bästa han visste skulle många ungdomar bli mer intresserade av det. Genom att gå ut med information i skolor. Det är det enda stället där man kan vara tvingad att lyssna så det är ett bra alternativ. Det är så jag lättast blir påverkad, det är ju inte så att jag frivilligt går och lyssnar på ett föredrag om forskning eller läser om det i böcker eller på internet. Men om man överraskas i skolan så är det större chans. Genom att göra det till något intressant & roligt när man introducerar det. Förklarar hur viktigt det är för framtiden & visa hur många olika sorters forskning & vetenskap det finns, för ja tror inte det är så många som förstår det, inte jag heller. Genom att knäcka folks uppfattning av att forskare och dylikt är töntar eller nördar med runda glasögon, eller att man måste vara raketforskare för att lyckas inom området. Genom att låta elever utföra egen forskning som de själva väljer, och tycker är intressant, till exempel släktforskning. Då kan de sen utveckla ett intresse för att forska om annat. 29

30 Hur tror du att man skulle kunna få fler unga i Sverige intresserade av forskning och vetenskap?, forts. (Öppen fråga) Genom att göra mycket mer PR för yrket. Ordet forskare väcker iallafall inte hos mig några självklara tankar om personer jag känner till som håller på med detta eller vad man kan forska i. TV är såklart en jättebra "reklampelare". Dock inte sånna här dokumentärer som man får se i skolan, där är en pedagogisk röst förklarar till inköpta TV-bilder. Istället borde man satsa på program typ CSI, ett program som jag tror har fått väldigt många ungdomar (och många andra) att bli intresserade av vetenskap. Det kanske låter extremt, men universiteten kanske skulle vara med och sponsra en svensk version av en sådan här serie. Man kunde ju till exempel få följa arbetet på SKL i Linköping, Sveriges motsvarighet på CSI om jag har förstått det rätt. Bara en idé, kan nog komma på flera.. Genom att redan i yngre år engagera dem i det genom mindre projektarbeten och experiment, tex. att delta i tävlingen First Lego League där man både lär sig hålla en deadline, jobba i team och forska inom specifika områden samtidigt som man jobbar mycket tekniskt. Genom att ta fram forskning och vetenskap som är rolig, när jag tänker på forskning så tänker jag på provrör och grejer, men tillexempel en motor, det är vetenskap, och det är jag intresserad av. Genom att höja vetskapen om forskning som pågår i sverige/övriga världen, på gymnasiet tar t, ex många intresse i miljöfrågor, hälsofrågor, det forskas mycket runt om i världen men när det kommer ner till den vanlige svensson, så får vi oftast inte höra så mycket. man måste veta något om forskning och vetenskap för att kunna bli intresserad. Skolan måste få upp elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena. När man hör "fysik, kemi, matematik" idag ryser de flesta nästan av obehag. "tråkigt och svårt" är vad de flesta tycker. I undervisningen är det för mycket av att lära sig formler och regler utantill, och för lite av att visa hur mycket intressanta saker man egentligen kan åstadkomma. Tävlingar inom skolorna, alltså som UF på gymnasiet, typ den idén redan i grundskolan, att komma på en egen uppfinning. Ungdomar är precis som små barn, de vill arbeta med händerna, inte bara läsa i böcker. Låter man ungdomar uppleva forskning och experiment på egen hand så kommer detta att öppna deras intresse för det. 30

31 Appendix: Bakgrundsinformation 31

32 Kön & årskurs Totalt 50% 50% Tjej Kille Totalt Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 32

33 Vilket gymnasieprogram läser du (eller börjar du läsa till hösten)? Nedbrytning: kön Barn & Fritid Bygg El Estetiska Fordon Handel & Administration Hotell & Restaurang Media Naturbruk Naturvetenskap Omvårdnad Samhällsvetenskap Specialutformat Teknik Övriga* 0% 5% 6% 6% 7% 9% 10% 6% 6% 9% 7% 1% 8% 10% 9% 8% 7% 6% 6% 1 1 * Vi har i resultaten valt att inte redovisa siffrorna för de program som var för sig saknar tillräckligt antal respondenter för att kunna göra relevanta nedbrytningar. Dessa är: Hantverk Energi Individuella Industri International Baccalaureate Livsmedel (Benämns här övriga.) 16% 16% 17% 21% Tjej Kille Totalt 33

34 Var i landet bor du? Stockholm 2 Östra Mellansverige 1 Småland med öarna 7% Sydsverige Västsverige 21% Norra Mellansverige 7% Mellersta Norrland 7% Övre Norrland Totalt 34

35 Födelseår 3 30% 27% 6% Totalt 35

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Allmänhetsundersökning Jan Ekblom 2012-01-27

Allmänhetsundersökning Jan Ekblom 2012-01-27 Allmänhetsundersökning Jan Ekblom 2012-01-27 1 Mål och syfte Syftet och målet med undersökningen är att förstå allmänhetens inställning till golfen samt förstå vilket potential som golfen har mot allmänhet.

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 Välkommen till Sylteskolan en mötesplats där äventyr och kunskap väntar på dig! Vi vet att kunskap kommer så mycket lättare när intresse och glädje finns. Därför arbetar

Läs mer

Ekonomi i skolan vad är viktigt att lära sig mer om,och av vem?

Ekonomi i skolan vad är viktigt att lära sig mer om,och av vem? Ekonomi i skolan vad är viktigt att lära sig mer om,och av vem? Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea Sammanfattning Med anledning av den pågående skoldebatten har Nordea frågat svenskarna vad eleverna

Läs mer

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Östra skolområdet Vilka bitar är viktiga inför årskurs 9? 1 Studie och yrkes vägledning, SYV Vägen

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet NA Vill du få en gedigen naturvetenskaplig utbildning? Vill du till detta lägga studier i språk som ökar möjligheterna till studier eller jobb utomlands? Alla dessa möjligheter

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14

Om rapporten. Om statistiken. Frågeställningar ur Ungdomsbarometern 13/14 Om rapporten Om statistiken Data från Ungdomsbarometern 13/14 Ungdomsbarometern är en årligen återkommande studie vars syfte är att kartlägga vad de svenska ungdomarna tycker, tänker och gör inom ett brett

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

Individuellt Val årskurs 2 och 3

Individuellt Val årskurs 2 och 3 Individuellt Val årskurs 2 och 3 Läsåret 14/15 och 15/16 Kursutbud Det individuella valet omfattar 200 poäng som fördelas över årskurs 2 och 3 och innehåller behörighetsgivande kurser, intressekurser och

Läs mer

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Vilket program och inriktning du väljer har betydelse för vad du kan göra efter gymnasieskolan Behörighetsvisaren hjälper dig med: vilket

Läs mer

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

VI VALDE VADSBOGYMNASIET! VI VALDE VADSBOGYMNASIET! Mariestad 2 Hej! Just nu går du kanske och funderar på ditt gymnasieval. Ett val som är självklart för en del och inte lika självklart för andra. Vi vill att du med den här foldern

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur

Läs mer

Forskarinriktning mot biomedicin

Forskarinriktning mot biomedicin Forskarinriktning mot biomedicin Naturvetenskapsprogrammet S:t Petri skola Naturvetenskap för framtidens forskare Du är nyfiken och kreativ och tänker självständigt. Du drömmer om en karriär som forskare

Läs mer

Svenska gymnasieungdomars syn på entreprenörskap och företagande

Svenska gymnasieungdomars syn på entreprenörskap och företagande Svenska gymnasieungdomars syn på Slutgiltiga resultat från allmänhetsundersökning Maj FUTURE 2014 STRATEGY ACTION Research- Future- Strategy based foresight based strategy enforcement 1 Svenska ungdomars

Läs mer

REVIDERAD 2014-03-15. Kort om Särskild utbildning för vuxna

REVIDERAD 2014-03-15. Kort om Särskild utbildning för vuxna REVIDERAD 2014-03-15 Till Eleven Kort om Särskild utbildning för vuxna Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet riksintag och internat Hvilan har ett nära samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i skånska Alnarp. Läs NA-programmet I SAMARBETE MED UNIVERSITETET Hvilans Naturvetenskapsprogram

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1

Professional development. Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 BIMA11 (PU 1) HT 2009 Summary Total number of answers 18 Filter no Group by question no Professional development Kursutvärdering av BIMA11, Professionell utveckling 1 Lunds Universitet, Höstterminen 2009

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna.

Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna. Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna. » Befintligt material - Ungdomsbarometerns rapporter - Undersökningar

Läs mer

Om mikroarbete och restid

Om mikroarbete och restid Om mikroarbete och restid Undersökning om svenskarnas inställning till mikroarbete vad gör man med sin restid till och från jobbet Hösten 2012 Claremont www.claremont.se 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Hantverksprogrammet Frisör

Hantverksprogrammet Frisör Hantverksprogrammet Frisör Drömmer du om att bli frisör? Är du intresserad av mode och trender? Gillar du att arbeta med färg och form? Tycker du om att möta människor? Utbildningen ger dig grundläggande

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Kollega LAS, 1601 intervjuer. Man Kvinna -33 år 34-41 år 42-51 år 52- år % % % % % % %

Kollega LAS, 1601 intervjuer. Man Kvinna -33 år 34-41 år 42-51 år 52- år % % % % % % % Sida 1 Alla Kön Ålder Man Kvinna -33 år 34-41 år 42-51 år 52- år % % % % % % % Vad anser du om regeln sist in - först ut i lagen om anställningsskydd, LAS? Mycket dålig ------------------------------ 6

Läs mer

Anmäl er senast fredag den 13 februari via vårt anmälningsformulär: https://secure.webforum.com/form/vhteknik/form.asp?

Anmäl er senast fredag den 13 februari via vårt anmälningsformulär: https://secure.webforum.com/form/vhteknik/form.asp? Vetenskapens Hus och Föreningen Unga Forskare bjuder in lärare och elever i grundskola och gymnasium till en prova-på-kväll med information om vetenskapstävlingar. Tid: Torsdag den 19 februari 16.00-19.00

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna

Kort om särskild utbildning för vuxna LÄTTLÄST TILL ELEVEN Kort om särskild utbildning för vuxna FOTO: MICHAEL MCLAIN Till dig som vill läsa på särskild utbildning för vuxna Du som har fyllt 20 år och har utvecklingsstörning eller hjärnskada

Läs mer

Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut 25.6.2002 och 27.9.2002 (36/400/2002) Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering

Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut 25.6.2002 och 27.9.2002 (36/400/2002) Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering Dnr 19/400/2004 Datum 25.3.2004 Enligt sändlista Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut 25.6.2002 och 27.9.2002 (36/400/2002) Ärende: Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Vad kommer att hända under årskurs 9 Läsåret 2014/ 2015? Reservation för ändringar under läsåret. Kontakt med SYV Behörig Studie- och yrkesvägledare Jonas Vilhelmsson Är på

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made SÖDERMALM Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium på Södermalm i Stockholm, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara seminarier, öppna redovisningar

Läs mer

Individuellt Val årskurs 2 och 3

Individuellt Val årskurs 2 och 3 Individuellt Val årskurs 2 och 3 Läsåret 13/14 och 14/15 Kursutbud Det individuella valet omfattar 200 poäng som fördelas över årskurs 2 och 3 och innehåller behörighetsgivande kurser, intressekurser och

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 TEMARAPPORT 2014:5 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2013/2014 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:5

Läs mer

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10)

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10) Framtid.se en undersökning om arbetsmarknadskunskap hos unga Denna undersökning baseras på frågeställningar under två olika perioder, mot två olika åldersgrupper. Totalt antal respondenter är 3.982 unga,

Läs mer

Information inför Det som tas upp är följande...

Information inför Det som tas upp är följande... Information inför Det som tas upp är följande... Utbildning Skaraborg Program Behörighet Tillträdesregler - högskola Ansökningsförfarandet Utbildning Skaraborg Samverkan mellan 15 kommuner. Sök fritt bland

Läs mer

Tidplan. Lösenord skickas ut

Tidplan. Lösenord skickas ut Gymnasieval Tidplan 21-23 november V. 4 17 februari Feb/Mars 17 april 23 april 15 maj Maj/juni 27 juni Slutet av juli Juli/aug Gymnasiemässan Lösenord skickas ut Sista ansökningsdag! Antagningsprov estetiska

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT!

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT! HÖSTEN 2014 1:1.618 x 9,82 i Trollhättan VÄLKOMNA HIT! Innovatums Science Center är en plats för den som vill inspirera sig själv och sin grupp. Roliga interaktiva utställningar, kreativa workshops, intressanta

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Användarvänlighet undersökning. www.webstatusinternational.com

Användarvänlighet undersökning. www.webstatusinternational.com Användarvänlighet undersökning www.webstatusrnational.com www.jesper.nu Jesper.nu 9. december 2008 Om undersökningen Undersökningen börjar med en pop-up på www.jesper.nu och är genomförd med en teknologi

Läs mer

Kartlagd: Morgondagens it-chef

Kartlagd: Morgondagens it-chef Kartlagd: Morgondagens it-chef Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där. Vad lockar morgondagens it-chefer? Vi har svaren 2 Vi fortsätter

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux Särskild undervisning för vuxna 2015 2016 Välkommen att studera på Särvux Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en hjärnskada

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Gymnasieinformation 2013

Gymnasieinformation 2013 Gymnasieinformation 2013 SYV-Kalendarium HT-2012 Kommunala gymnasieskolor - presentation i aulan (september) SYV - gymnasieinformation klassvis (september) PRAO vecka 40 Enskilda vägledningssamtal inbokade

Läs mer

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Ekonomiprogrammet. Efter programmet Ekonomiprogrammet EK Ekonomiprogrammet är ett program som vänder sig till dig som är intresserad av att få kunskaper i ekonomi, samhällsekonomi, entreprenörskap och juridik. Här får du en bred och attraktiv

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

FULLT UPP I FRITIDSLANDET

FULLT UPP I FRITIDSLANDET FULLT UPP I FRITIDSLANDET En undersökning för IKEA om svenskarnas fritidsintressen 2011. Bakgrund 1082 kvinnor och män i åldrarna 18 år och uppåt har svarat på frågor om sina fritidsintressen. Undersökningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Effektivitet på jobbet

Effektivitet på jobbet Effektivitet på jobbet RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORKLIFE, APRIL 2012 EFFEKTIVITET PÅ JOBBET NÄSTAN EN TIMME OM DAGEN FÖRSVINNER I STRUL Många drömmer nog om den perfekta arbetsplatsen,

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Ri_logga.pdf 09-08-17 20.21.41 CMY

Ri_logga.pdf 09-08-17 20.21.41 CMY Ri_logga.pdf 09-08-17 20.21.41 C M Y CM MY CY CMY K Risbergska skolan en modern klassiker ligger cirka tio minuter från Örebro city i en grön miljö med Svartån och Karlslund alldeles runt knuten. I denna

Läs mer

Civilförsvarsförbundet Nya influensan. Civilförsvarsförbundet: Anders M. Johansson Novus Group: Gun Pettersson Viktor Wemminger Datum: 2009-08-31

Civilförsvarsförbundet Nya influensan. Civilförsvarsförbundet: Anders M. Johansson Novus Group: Gun Pettersson Viktor Wemminger Datum: 2009-08-31 Civilförsvarsförbundet Nya influensan Civilförsvarsförbundet: Anders M. Johansson Novus Group: Gun Pettersson Viktor Wemminger Datum: 2009-08-31 Inledning Bakgrund På uppdrag av Civilförsvarsförbundet

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna TILL ELEVEN Kort om Särskild utbildning för vuxna Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-82-0

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Key Findings Jobbiga tankar

Key Findings  Jobbiga tankar Key Findings 48 procent av Sveriges unga känner sig antingen oroliga och ångestfyllda eller ledsna och nedstämda vid tanken på framtiden. 21 procent känner inget särskilt och endast 31 procent känner sig

Läs mer

Tyresö Enskilda Gymnasium

Tyresö Enskilda Gymnasium När valet mellan utbildning och elitidrott inte är ett alternativ Ta chansen att optimera dina förutsättningar på alla plan. På ENGY Tyresö enskilda gymnasium ges du möjlighet att satsa på din idrott fullt

Läs mer

Ungdomar, trafiksäkerhet och kommunikation. Tylösandsseminariet, 2010-09-14 Peder Gunnarson, Ungdomsbarometern

Ungdomar, trafiksäkerhet och kommunikation. Tylösandsseminariet, 2010-09-14 Peder Gunnarson, Ungdomsbarometern Ungdomar, trafiksäkerhet och kommunikation Tylösandsseminariet, 2010-09-14 Peder Gunnarson, Ungdomsbarometern Ungdomsbarometern har sedan 1991 har arbetat med att kartlägga attityd- och beteendemönster

Läs mer

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola

Språkintroduktion. Dina studier. Vår skola Språkintroduktion fortsättning Språkintroduktion fortsättning är för dig som har kommit en bit på väg med din svenska. Du har till exempel läst Språkintroduktion nybörjare, något eller några år i grundskolan

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Hej föräldrar till barn i skolår 9 på Fröviskolan!

Hej föräldrar till barn i skolår 9 på Fröviskolan! Studievägledare Jonas Cederulf Fröviskolan jonas.cederulf@lindesberg.se 0581 833 41 Hej föräldrar till barn i skolår 9 på Fröviskolan! Som utlovat under föräldramötet kommer här ett försök till samlad

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer