Mål och medel för forskning och innovation Analys av webbenkät om mål och medel i forsknings- och innovationspolitiken Bengt A Mölleryd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mål och medel för forskning och innovation Analys av webbenkät om mål och medel i forsknings- och innovationspolitiken Bengt A Mölleryd"

Transkript

1 Mål och medel för forskning och innovation Analys av webbenkät om mål och medel i forsknings- och innovationspolitiken Bengt A Mölleryd

2 Projektet stöds av VINNOVA VINNOVAs speciella ansvarsområde är innovationer kopplade till forskning och utveckling det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas. VINNOVA finansierar den behovsmotiverade forskningen som ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett välmående samhälle behöver, samt stärker de nätverk som är nödvändiga kring det arbetet. VINNOVA är en statlig myndighet under Näringsdepartementet, har cirka 180 medarbetare och en årsbudget på 1,7 miljarder kronor. KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2007 Box 5073, SE Stockholm Tfn: IVA-M 380 ISSN: ISBN: Omslag: AMGD Layout: Eva Stattin & Pelle Isaksson, IVA Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via projektets hemsida

3 Analys av Webbenkät om mål och medel för forskning och innovation En undersökning om 1239 kvalificerade personers prioriteringar vad gäller forskning och innovation. En satsning på energi och miljö gynnar tillväxt och konkurrenskraft En satsning på förnybar energi, miljö och hållbar utveckling är bästa sättet att främja Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Det är åtminstone vad professorer, politiker, företagare och forskare gett utryck för i en enkät från Ingenjörsvetenskapsakademien och Vinnova där de fritt har fått beskriva problem och föreslå lösningar. I enkäten Mål och medel för forskning och innovation tillfrågades 5500 personer om vilka områden som bör prioriteras för att svensk tillväxt och konkurrenskraft ska stimuleras. De fick även peka ut vilka behov och problem som måste tillfredsställas respektive åtgärdas. Samtliga svarande har själva fått formulera sina förslag, i enkäten fanns inte några i förväg definierade svarsalternativ. De som deltagit i undersökningen är professorer, generaldirektörer, landets samtliga kommunaloch landstingsråd, näringslivssekreterare, IVAledamöter, FoU-chefer i näringslivet samt doktorander. Totalt har 4300 förslag inkommit från 1239 personer. Idéer om allt från brottsbekämpning via jämlikhet till bioteknik har presenterats. En av slutsatserna är att de svarande överlag anser att forskning och innovation är viktigt. Både som ett område som bör prioriteras för att främja tillväxt och som metod för att lösa problem, säger Bengt A Mölleryd, projektledare för undersökningen på IVA. Sammanställningen visar att de svarande anser att förnybar energi, miljö och miljöteknik och rent allmänt hållbar utveckling samt återvinningsteknik är områden som har störst potential att skapa tillväxt. Förhållanden som rör arbetsmiljö, sysselsättning, ledarskap, nyföretagande och entreprenörskapsfrämjande är även de åtgärder som kan ge, om än inte i samma grad, ökad tillväxt. Trygghetsskapande social utveckling och åtgärder för att förbättra invandrares och andra utanförstående gruppers integration i samhället är andra områden som efterlyses. I stort sett är uppfattningarna likartade hos alla kategorier av respondenter. Det finns vissa skillnader mellan exempelvis akademiker och politiker, men de är små, säger Bengt A Mölleryd. För landets kommunalråd är infrastruktur av alla slag, framförallt den fysiska, allra hetast. De är även positivt inställda till utbildning och kompetensförsörjning som tillväxtskapare. Om förslag på vad som bör prioriteras var många var svaren på frågan om vilka insatser som borde användas för att förverkliga önskningarna betydigt färre. Det handlar mest om konventionella metoder, inte så mycket om exempelvis innovativ upphandling eller skatteincitament. De svarande har förmodligen utgått från de spelregler som finns. I denna är typ av öppna undersökningar kan man inte förvänta sig en särskilt hög svarsfrekvens. Syftet var att de som ville skulle få

4 göra sina röster hörda. Men det relativt låga antalet svar, 22 procent av de tillfrågade, gör att det inte att går att göra några statistiskt säkra sammanställningar, säger Bengt A Mölleryd. Undersökningen, som är genomförd av Brand Insight under hösten 2007, är ett underlag i IVA: s och Vinnovas framsyn om forskning och innovation. Enkätens frågeställningar Alla som deltagit i enkäten har själva fritt fått ange och formulera vilken eller vilka svenska forsknings- och innovationsområden som bör prioriteras. De som inkommit med fler än ett förlag har även fått rangordna dem i angelägenhetsgrad. I genomsnitt har det de svarande lämnat fyra förslag. I enkätens andra del har alla svarande fått möjlighet att föreslå vilka metoder som bäst skulle gynna forskningen och innovationsverksamheten beträffande de egna förslagen. I enkäten fanns ett tiotal fasta metodförslag men alla har även haft möjlighet att lämna alternativa idéer. Tillfrågade Enkäten skickades ut till 5500 personer. Exakt hur många som fått enkäten är svårt att fastställa på grund av problem med felaktiga eller oanvändbara adresser. Inbjudan skickades först ut per brev och i ett andra steg elektroniskt. Svarande Sammanlagt har, efter det att två påminnelser gått ut, svar inkommit från 1239 personer. Det innebär att 22 procent av samtliga som tillsänts enkäten har svarat. Alla deltagande personer fick en unik inloggning och svaren har grupperats efter kategori. Enda undantaget var doktorander som har kunnat lämna sina svar anonymt, enbart grupptillhörigheten har noterats. Ingen individuell registrering av svaren har gjorts. Respondenterna och svarande är följande: IVA: s ledamöter. Samtliga har inbjudits och 32 procent har svarat. Professorer: Samtliga professorer vid universitet och högskolor inom naturvetenskap, teknik, ekonomi och samhällsvetenskap. 25 procent har svarat. Urvalet utgör ungefär hälften av alla professorer i Sverige. Professorer verksamma inom områdena humaniora och medicin har inte tillsänts enkäten. Generaldirektörer och överdirektörer. 25 procent av alla svarade. Kommunalråd. 20 procent av alla i landet har deltagit. Landstingsråd. 22 procent av dessa har svarat. Näringslivssekreterare. 23 procent av totala antalet i Sverige har svarat. IVA: s NR och IFG. 16 procent av ledamöterna har svarat. FoU chefer. De som fått enkäten är ett urval där tonvikt legat på medelstora företag, av dessa har 18 procent svarat. IVA: s Studentråd. 42 procent har svarat. Doktorander vid KTH, Handelshögskolan, Linköpings universitet, Växjö universitets doktorandförening, Karolinska institutet och Mittuniversitetet. Här har inbjudan skett enligt anonym inloggning via doktorandföreningens kontaktperson eller motsvarande. Vi vet inte det exakta antalet som fått inbjudan. Uppskattningsvis har endast 10 procent av de tillfrågade svarat. Totalt har 200 doktorander inkommit med förslag och synpunkter. Gruppering av svar Totalt har närmare 4300 förslag lämnats. I genomsitt har det inkommit fyra förslag per person. För att materialet ska bli hanterbart har svaren grupperats i ett femtiotal mindre områden enligt semantisk likhet och sedan i elva huvudkategorier. Vi har noterat att några av huvudkategorierna är heterogena. Formering av mindre grupper har därför skett dels för att få en homogen sammansättning inom gruppen dels för att få en viss spridning över olika områden. Trots detta kan delar av vissa områden vara ämnesmässigt, tekniskt, organisatoriskt olikartade. För att ett område ska kallas prioriterat har vi valt att kräva att åtminstone 10 personer ska ha listat ämnet. Cirka fem procent av förslagen har sorterats till två eller i några fall flera av grupperna. Huvudgrupper Nedan beskrivs de elva huvudgrupperna samt respektive undergrupper. Det är viktigt att poängtera att de svarande fritt fått ange ämnen

5 att prioritera så grupperingen är helt styrd av de svar som inkommit. Inga alternativ har getts i enkäten. Arbetsliv, företagande och näringsliv Undergrupper: Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Entreprenörskap/företagande, Innovation, Kompetensutveckling, Ledarskap, Riskkapital, Skatter, Sysselsättning Energi Inga undergrupper. Forskning och vetenskap Inga undergrupper. Denna huvudgrupp inrymmer till stor del inomvetenskapligt motiverade satsningar på vetenskaplig infrastruktur, grundforskning utan tillämpning. Infrastruktur, kommunikationer och bygg Undergrupper: Byggande, Informationsteknik, Infrastruktur, Kommunikationer och Transporter. Miljö och hållbarhet Undergrupper: Förnyelsebar, Hållbarhet, Klimat, Miljö, Miljöteknik. Samhälle Undergrupper: Demokrati, Ekonomi, Integration/diskriminering, Jämställdhet, Orättvisor, Samhälle/politik, Social utveckling. Skola och utbildning Undergrupper: Samarbeten mellan högskolor och industri/näringsliv, Skola, Utbildning. Säkerhet och globalisering Undergrupper: Brottsbekämpning, Globalisering, Konflikthantering, Säkerhet. Tillverkning och tjänster Undergrupper: Bioteknik, Design, Industri, Livsmedel, Materialteknik, Produktionsteknik, Produktutveckling/innovationer, Tjänster. Vård och omsorg Undergrupper: Hälsa, Medicin, Vård, Välfärd Övrigt Allt som inte passar in någon annanstans

6 Prioriterade områden för forskning och innovation, Nedan visas i ett antal diagram prioriteringar som framförts fördelade på cirka femtio områden. Den första bilden visar grupperingen på områden av alla respondenters samtliga prioriteringar (d v s totalt närmare 4300 förslag fördelat på cirka femtio områden). Övriga bilder visar i tur och ordning IVA ledamöternas, näringslivets, de offentligt verksammas d v s inklusive kommunalråd och generaldirektörer, samt studenternas/doktorandernas prioriteringar (fördelat på trettio högprioriterade områden). Av svaren kan man utläsa att energi och i vid mening miljö generellt prioriteras högst. I andra hand kommer verksamheter som tillverkning, tjänster, vård och omsorg samt företag och näringsliv. Huvudintrycket är att respondenterna förespråkar stor bredd i inriktningen av De topp 50 mest nämnda områdena (Alla) Talet i parentes anger hur de svarande anser att forskning och innovation på området bidrar till tillväxt och konkurrenskraft (1 liten betydelse, 5 stor betydelse) energi (4.4) 35 forskning och vetenskap (4.4) 27 Miljö (4.1) 26 utbildning (4.4) 20 transport (4.2) 18 vård (3.8) Entreprenörskap/företagande (4.4) infrastruktur (4.4) 14 skola (4.3) 13 Medicin (4.2) 12 klimat (3.9) produktionsteknik (4.3) industri (4.2) 10 kommunikation (4.1) 9 Integration/diskriminering (4.2) 8 hälsa (4.0) 8 social utveckling (4.0) 7 informationsteknik (4.3) 7 Materialteknik (4.3) 6 arbetsmarknad (4.1) 5 byggande (4.1) 5 Produktutveckling/innovationer (4.4) 5 hållbarhet (4.2) 5 sysselsättning (4.3) 5 samhälle/politik (3.9) 5 globalisering (4.0) 4 Miljöteknik (4.1) 4 säkerhet (3.8) 4 ekonomi (4.0) 4 riskkapital (4.4) 4 bioteknik (4.4) 3 skatter (4.4) 3 innovation (4.6) 3 livsmedel (4.1) 2 jämställdhet (4.3) 2 demokrati (4.0) 2 kompetensutveckling (4.3) 2 orättvisor (4.3) 2 förnyelsebar (4.3) 2 Samarbeten mellan högskolor och näringsliv 1 arbetsmiljö (3.9) 1 tjänster (4.3) 1 välfärd (4.2) 1 design (4.6) 1 konflikthantering (4.1) 1 rymdteknik (3.6) 1 ledarskap (4.6) 1 turism (4.0) 1 kvalitet (4.7) 1 Övrigt (4.1)

7 7

8 IVA Ledamöternas 30 högst prioriterade områden Samtliga högst prioriterade förslag. Talet i parentes anger hur de svarande anser att forskning och innovation på området bidrar till tillväxt och konkurrenskraft (1 liten betydelse, 5 stor betydelse) energi (4.2) 48 forskning och vetenskap (4.3) 28 transport (4.4) 26 Miljö (4.0) 24 utbildning (4.2) 21 vård (3.8) 9 industri (4.3) 9 Medicin (4.1) 9 Entreprenörskap/företagande (4.5) 9 produktionsteknik (4.4) 15 informationsteknik (4.2) 14 infrastruktur (4.3) skola (4.3) klimat (4.3) 11 Materialteknik (4.0) 0 Produktutveckling/innovationer (4.3) 0 kommunikation (4.2) 0 hälsa (4.0) 9 bioteknik (4.1) 7 byggande (4.3) 7 skatter (4.2) 5 innovation (4.7) 5 Integration/diskriminering (3.8) 5 Miljöteknik (4.3) 5 globalisering (3.8) 5 säkerhet (3.8) 5 ekonomi (4.1) 4 samhälle/politik (4.3) 4 sysselsättning (5.0) 4 övrigt (3.8) Näringslivets 30 högst prioriterade områden Samtliga högst prioriterade förslag. Talet i parentes anger hur de svarande anser att forskning och innovation på området bidrar till tillväxt och konkurrenskraft (1 liten betydelse, 5 stor betydelse) energi (4.2) 42 Miljö (4.1) 33 utbildning (4.4) 24 transport (4.0) 22 forskning och vetenskap (4.5) 9 Entreprenörskap/företagande (4.4) 9 skola (4.3) 17 infrastruktur (4.4) 16 vård (3.5) 15 industri (4.1) produktionsteknik (4.1) Integration/diskriminering (3.8) 9 kommunikation (3.9) 9 klimat (3.7) 9 Medicin (4.1) 9 hälsa (3.7) 8 sysselsättning (4.3) 7 social utveckling (3.8) 7 arbetsmarknad (4.1) 6 Produktutveckling/innovationer (4.1) 5 Miljöteknik (3.8) 5 säkerhet (3.5) 5 byggande (3.7) 4 hållbarhet (3.7) 4 Materialteknik (4.4) 4 riskkapital (4.5) 4 samhälle/politik (3.8) 4 kompetensutveckling (4.4) 4 skatter (4.5) 3 övrigt (4.2)

9 Professorernas 30 högst prioriterade områden Samtliga högst prioriterade förslag. Talet i parentes anger hur de svarande anser att forskning och innovation på området bidrar till tillväxt och konkurrenskraft (1 liten betydelse, 5 stor betydelse) forskning och vetenskap (4.5) 36 energi (4.5) 31 Miljö (4.0) 25 utbildning (4.5) 19 transport (4.1) 16 produktionsteknik (4.4) 13 klimat (3.7) vård (3.8) Entreprenörskap/företagande (4.3) skola (4.3) infrastruktur (4.2) Medicin (4.2) 9 informationsteknik (4.4) 8 industri (4.4) 8 hållbarhet (4.4) 8 kommunikation (4.0) 8 Integration/diskriminering (4.3) 7 globalisering (4.1) 7 social utveckling (3.9) 6 samhälle/politik (3.6) 6 Materialteknik (4.3) 6 hälsa (4.1) 5 Produktutveckling/innovationer (4.5) 5 ekonomi (3.9) 5 säkerhet (4.0) 4 arbetsmarknad (4.3) 4 livsmedel (4.3) 4 byggande (4.1) 4 Miljöteknik (4.0) 3 övrigt (4.1) De offentligt verksammas högst 30 högst prioriterade områden Samtliga högst prioriterade förslag. Talet i parentes anger hur de svarande anser att forskning och innovation på området bidrar till tillväxt och konkurrenskraft (1 liten betydelse, 5 stor betydelse) infrastruktur (4.6) 34 Miljö (4.4) 31 energi (4.5) 24 Entreprenörskap/företagande (4.2) 18 vård (3.8) 17 transport (4.4) forskning och vetenskap (4.3) klimat (4.3) 15 utbildning (4.5) 14 skola (4.4) Medicin (4.4) social utveckling (4.1) 11 Integration/diskriminering (4.4) 10 byggande (4.2) 9 kommunikation (4.5) 9 sysselsättning (4.1) 9 riskkapital (4.3) 8 samhälle/politik (4.1) 7 arbetsmarknad (4.0) 7 Miljöteknik (4.1) 6 hälsa (4.1) 6 kompetensutveckling (4.0) 5 informationsteknik (4.3) 5 hållbarhet (4.5) 4 ekonomi (3.9) 4 Materialteknik (4.9) 4 globalisering (4.4) 3 innovation (4.5) 3 tjänster (4.2) 3 övrigt (4.2)

10 Studenternas/ doktorandernas 30 högst prioriterade områden Samtliga högst prioriterade förslag. Talet i parentes anger hur de svarande anser att forskning och innovation på området bidrar till tillväxt och konkurrenskraft (1 liten betydelse, 5 stor betydelse) forskning och vetenskap (4.5) 28 energi (4.6) 20 vård (3.8) 18 Miljö (4.6) Entreprenörskap/företagande (4.4) utbildning (4.5) 15 hälsa (4.3) 14 social utveckling (4.0) 12 Medicin (4.3) Integration/diskriminering (4.5) skola (4.5) transport (3.9) 9 kommunikation (4.4) 9 arbetsmarknad (4.1) 9 sysselsättning (4.2) 6 jämställdhet (4.1) 5 informationsteknik (4.3) 4 skatter (4.4) 4 hållbarhet (4.5) 4 industri (3.8) 3 Miljöteknik (4.8) 3 infrastruktur (4.4) 3 klimat (4.2) 3 bioteknik (4.8) 3 orättvisor (4.8) 3 produktionsteknik (4.5) 3 byggande (4.3) 2 samhälle/politik (5.0) 2 ekonomi (4.3) 2 övrigt (3.8)

11 områden för forskning och innovation. Forskning och vetenskap ges en medelhög måttlig prioritet. Flertalet svar, mer än 80 procent avser att forskning och innovation ska tillgodose behov och lösa problem. Det råder förhållandevis god överensstämmelse mellan olika svarandekategorier. Gruppen Övrigt innehåller Rymd, Turism, Byta regering, Djurens rättigheter för att nämna några få exempel på förslag som förts fram. Vart och ett av dessa ämnen har bara fått enstaka röster. Högst prioriterat är energi, miljö och hållbarhet. Om vi visar samtliga respondenters högst prioriterade områden d v s 1239 förslag fördelar de sig på femtio områden enligt nedanstående bild. Energi, Miljö och Hållbarhet är de områden som prioriteras i särklass högst när samtliga 1239 deltagares svar beaktas. De omnämns mer än dubbelt så ofta som mjuka samhällsorienterade ämnen. Var sjunde person sätter energi högst. Var femte framhåller miljö, klimat, De topp 50 högst prioriterade områdena (Alla) Talet i parentes anger hur de svarande anser att forskning och innovation på området bidrar till tillväxt och konkurrenskraft (1 liten betydelse, 5 stor betydelse) energi (4.6) 15 Miljö (4.2) 12 forskning och vetenskap (4.7) 11 utbildning (4.6) 8 klimat (4.3) 5 infrastruktur (4.6) 4 Entreprenörskap/företagande (4.6) 4 skola (4.5) 4 transport (4.6) 3 industri (4.8) 3 vård (4.2) 3 Medicin (4.6) 3 Integration/diskriminering (4.5) 2 kommunikation (4.7) 2 sysselsättning (4.5) 2 hälsa (4.5) 2 Produktutveckling/innovationer (4.7) 2 social utveckling (4.2) 2 produktionsteknik (4.6) 2 hållbarhet (4.4) 2 arbetsmiljö (4.5) 1 orättvisor (4.8) 1 säkerhet (4.7) 1 kompetensutveckling (4.2) 1 livsmedel (4.3) 1 riskkapital (4.9) 1 bioteknik (5.0) 1 Materialteknik (4.3) 1 innovation (4.9) 1 ekonomi (3.8) 1 Miljöteknik (4.6) 1 skatter (4.6) 1 byggande (4.4) 1 globalisering (4.3) 1 samhälle/politik (4.2) 1 arbetsmarknad (4.6) 1 informationsteknik (4.8) 1 brottsbekämpning (5.0) 0 konflikthantering (5.0) 0 kvalitet (5.0) 0 turism (5.0) 0 ledarskap (5.0) 0 tjänster (5.0) 0 jämställdhet (4.7) 0 välfärd (4.7) 0 design (4.7) 0 Samarbeten mellan högskolor och näringsliv 0 förnyelsebar (4.8) 0 demokrati (4.0) 0 övrigt (4.4)

12 hållbarhet och miljöteknik sammanräknade. Skola och utbildning samt forskning och vetenskap lyfts emellertid generellt upp högt. Gruppen Infrastruktur, kommunikationer och tjänster ges här påtagligt en lägre prioritetsgrad, jämfört med alla förslagen. Skillnader och likheter mellan de olika svarsgruppernas prioriteringar. Det råder förhållandevis stor överensstämmelse mellan de olika kategorierna. Vissa skillnader och nyanser kan dock noteras. Näringslivet betonar relativt starkt energi, miljö och hållbarhet. IVA: s ledamöter prioriterar i högre grad energi samt tillverkning och tjänster jämfört med övriga svarsgrupper. Forskning och innovation ska bidra till bättre produkter och produktion, anser man. De offentligt verksamma lyfter fram infrastruktur samt miljö och hållbarhet. Däremot markerar de inte vård och hälsa i den grad man möjligen kunde förvänta. 12

13 Professorerna värderar forskning och vetenskap högt, tillsammans med miljö och hållbarhet. Markeringen av Forskning och vetenskap kan sägas ge uttryck för en inomvetenskapligt motiverad satsning. Men professorerna prioriterar också många samhällsrelevanta ämnen. Studenterna betonar vård och omsorg starkare. En förklaring kan vara att medicinstuderande är väl representerade i undersökningen. Detta till skillnad från gruppen professorer där de som är verksamma inom de medicinska disciplinerna inte ingått i enkäten. Medel för forskning och innovation Respondenterna gavs följande svarsalternativ beträffande metoder att genomföra forskning och innovation rörande framförda förslag: Tillsätt fler forskartjänster och skapa fler universitetsprogram. Kompetenscentra och forskningsinstitut, högskolebaserade kompetenscentra eller fristående forskningsinstitut. Utbildning och kompetensförsörjning. Stimulera god teknik, ekonomisk och annan stimulans av god teknik. Internationellt samarbete till exempel genom forskningsprogram inom EU. Uppdragsforskning eller samfinansierad forskning. Meritering och attityder, positiva attityder till och belöning av högskoleforskare som tar fram nya produkter, processer och teknik. Förmånliga skattevillkor för att främja donationer till forskning samt skatterabatter till FoU-insatser riktade mot små företag. Offentliga beställningar, samordnade offentliga beställningar till exempel genom teknikupphandling från kompetent kund. Andra metoder (egna förslag som inte anses passa in under de fasta alternativen) Det överväldigande intrycket av svaren är att traditionella aktiviteter såsom universitetsprogram och tjänster för forskning vid universitet och högskolor ges högst värdering från effektivitetssynpunkt. Därefter kommer forskningsinstitut eller kompetenscentra vid universitet och högskolor. Samordnade offentliga beställningar genom till exempel teknikupphandling får litet stöd. Även ekonomiska incitament via skattestöd får liten anslutning. Den kanske mest grundläggande, enligt vår uppfattning, formen för kunskapsspridning och överföring utbildning och kompetensspridning får medelmåttig anslutning. Många ansåg att de fasta alternativen inte räckte och kom med egna förslag. Högprioriterade metoder Vi har nedan grupperat vilka metoder respondenterna prioriterar för att skapa tillväxt och konkurrenskraft. De tillstyrker i allmänhet traditionella metoder, medan juridiskt ekonomiskt stöd till universitet och högskolor, konkurrensutsättning av offentlig verksamhet samt samordnad offentlig upphandling genom teknikupphandling får mindre stöd. Utbildning och kompetensförsörjning (4.3) 83 Internationellt samarbete t ex genom EU-forskning (3.8) Uppdrags- eller samfinansierad forskning och utveckling (3.8) Samordnade offentliga beställningar t ex genom teknikupphandling från kompetent kund (3.1) Meritering och attityder som är positiva till högskoleforskare som tar fram nya produkter, tjänster och teknik (4.0) Konkurrensutsättning av offentliga tjänster främjar teknisk utveckling (2.9) Juridiskt kommersiellt stöd åt innovationsverksamhet vid universitet och högskolor (3.2) 37 Högskolebaserade kompetenscentra och fristående forskningsinstitut (3.9) Förmånliga skattevillkor (3.8) Forskartjänster och universitetsprogram (4.1) 74 Ekonomisk stimulans (3.9) Disputerade i näringslivet (3.8) Procenttalen till höger anger andel av förslag som gett metoden hög prioritet. Siffran inom parentes är den genomsnittliga betygssättningen av hur väl metoden bidrar till tillväxt och konkurrenskraft

14 De olika gruppernas specifika prioriteringar av metoder Offentligt verksamma framhåller metoder som stimulerar god teknik som positiva. Däremot betonas samordnad upphandling svagt. Detta kan kanske förklaras av att offentlig verksamhet ofta är mindre riskbenägen. Generella universitetsprogram får röster men mindre än hos övriga kategorier. Professorerna är positiva till forskartjänster och universitetsprogram men faller i övrigt in i den allmänna bilden om vilka metoder som är bäst lämpade att lösa forskningsbehoven. IVA: s ledamöter är generellt mer positiva till forskningsinstitut och kompetenscentra som effektiv metod för att lösa forskningsuppgifter. Ledamöterna är också mer positiva till samfinansierade program och uppdragsforskning. Studenterna tycker att meritering och incitament inte ska användas för att få fram forskning för vissa behov. De är något mer positiva till kompetenscentra och forskningsinstitut men anser att tjänster och universitetsprogram generellt är bästa metod. Studenterna är förhållandevis positiva till juridiskt ekonomiskt stöd till universitet och högskolor för att främja innovationsverksamhet. Näringslivet är förhållandevis jämn i sin inställning till olika metoder. Det finns inga överväldigande tendenser för just någon metod; alla metoder har sitt berättigande. Fackförbunden lägger en jämförelsevis större tonvikt vid samordnad upphandling samt utbildning. Generellt är det emellertid totalt sett alltså få som förespråkar samordnad upphandling. Exempel på egna övriga förslag på metoder och instrument Det är intressant att peka på att hela av 23 procent av de svarande framför egna förslag på metoder. Några exempel: avreglering, locka hit utländska etableringar, socialförsäkringar och trygghetssystem, lärlingsplatser, friskvård, arbetsmarknadspolitik, uppfinnarstöd samt starkare betoning av fri grundforskning. Andra tema som föreslås är mindre byråkrati samt att ingenjörens status måste höjas. Prioriteringar med hänsyn till politisk erfarenhet Det är inga stora skillnader beroende på politisk erfarenhet förutom att politiker mer betonar vård och omsorg jämfört med icke politiker som oftare lyfter fram tillverkning och tjänster. Men detta kan ett resultat av bakomliggande faktorer i urvalet snarare än genuina åsiktsskillnader. Aktiva politiker betonar också infrastruktur något mer än övriga. Prioriteringar beroende på olika bakgrund och erfarenhet Ett intryck är att personer med erfarenhet från privat sektor värderar de olika områdena för forskning och innovation likvärdigt. Dock finns en viss relativt lägre betoning av forskning och vetenskap samt samhälle. Motsvarande mönster framkommer om man tittar på dem med en bakgrund från offentlig sektor och liknande. Inom de två huvudgrupper, offentlig och politisk respektive enskild och industri finns dock en tydlig skillnad beträffande prioritering av vård/omsorg respektive tillverkning och tjänster. Sammanfattande bedömning I webbenkäten har cirka 5000 kvalificerade personer beretts möjlighet att ge sina förslag på områden som bör prioriteras inom forskning och innovation i Sverige. Det är 1239 personer eller 22 procent som svarat och avgett 4300 förslag till prioriterade områden och ämnen. Det är en påfallande stark opinion för energi i alla former samt miljö i vid bemärkelse. Härutöver framförs röststarka prioriteringar på ett femtiotal ämnesområden och frågor. Det blir en utmaning för forsknings- och innovationsystemet att förse alla dessa områden med tillräckliga resurser. 14

15 15

16 Mål och medel för forskning och innovation Denna rapport utgör ett av underlagen för IVAs och VINNOVAs Forsknings- och innovationsframsyn. I en webbenkät har cirka 5000 kvalificerade personer fått möjlighet att ge förslag på områden som bör prioriteras inom forskning och innovation i Sverige. Det är 1239 personer eller 22 procent som svarat och fört fram sammanlagt 4300 förslag till områden att prioritera. Enkäten visar en stark opinion för att satsa på energi i alla former samt miljö i vid bemärkelse. Härutöver prioriteras ett femtiotal ämnesområden och frågor. Det blir en utmaning för forsknings- och innovationsystemet att förse alla dessa områden med tillräckliga resurser. 16

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

IVAs synpunkter på Strategier för myndigheternas arbete med e- förvaltning. (SOU 2009:86)

IVAs synpunkter på Strategier för myndigheternas arbete med e- förvaltning. (SOU 2009:86) 16 februari 2010 Finansdepartementet 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på Strategier för myndigheternas arbete med e- förvaltning. (SOU 2009:86) Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har beretts tillfälle

Läs mer

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning 2007 Sanna Johansson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Forskning och utveckling inom landstinget

Forskning och utveckling inom landstinget Forskning och utveckling inom landstinget Regionens utveckling och tillväxt Kunskapsorganisation god vård Skapar grund för innovationer och utveckling Landstingets skyldighet ( 26b HoS) Attraktivt landsting,

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Lokalt företagsklimat 2007 - Hylte

Lokalt företagsklimat 2007 - Hylte Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 1-5 anställda 6-25 anställda 26-100 anställda Fler än 100 anställda 2 3 2 5 6 5 16 13 12 27

Läs mer

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt

Läs mer

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 Väsentlighetsanalys för E.ON Norden 2014 I arbetet med att bidra till ett mer hållbart samhälle har vi tagit hjälp av drygt 250 personer som är viktiga för oss

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

IVAs Näringslivsråd Stadgar 2012

IVAs Näringslivsråd Stadgar 2012 IVAs Näringslivsråd Stadgar 2012 Stadgar för IVAs Näringslivsråd IVAs Näringslivsråds första stadgar fastställdes av akademien den 17 februari 1950. Ändringar har därefter skett: Den 25 november 1971 Den

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Lokalt företagsklimat 2007 - Helsingborg

Lokalt företagsklimat 2007 - Helsingborg Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 1-5 anställda 6-25 anställda 26-100 anställda Fler än 100 anställda 3 3 4 13 14 13 23 22 21

Läs mer

Lokalt företagsklimat 2007 - Grums

Lokalt företagsklimat 2007 - Grums Lokalt företagsklimat 007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 4 7 8 19 14 17 1 18 1 1-5 anställda 5 5 56 47 43 48 4 45 40 6-5 anställda 18 15 17 3 6 7 4

Läs mer

Lokalt företagsklimat 2007 - Arvidsjaur

Lokalt företagsklimat 2007 - Arvidsjaur Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 22 19 21 17 14 15 12 15 12 1-5 anställda 53 57 57 50 43 51 42 49 40 6-25 anställda 17 21 23

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

IFG. ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA)

IFG. ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA) IFG ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA) 45 år av ledarskapsutveckling ifg består av 15 exklusivt utvalda medlemmar, alla rekommenderade av IVAs ledamöter.

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift. En rapport från Svenska institutet

Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift. En rapport från Svenska institutet Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift En rapport från Svenska institutet Innehåll Förord av generaldirektör Olle Wästberg s. 3 Om undersökningen s. 4 Sverigeintresserade studenter mer

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Lokalt företagsklimat Sundsvall

Lokalt företagsklimat Sundsvall Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 4 8 14 7 12 10 12 1- anställda 18 24 31 46 43 43 42 38 40 6-2 anställda 26 26 31 27 26 26

Läs mer

Lokalt företagsklimat Hudiksvall

Lokalt företagsklimat Hudiksvall Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 5 5 8 13 14 10 12 11 12 1-5 anställda 32 43 42 43 43 43 42 38 40 6-25 anställda 33 31 35 30

Läs mer

Lokalt företagsklimat Klippan

Lokalt företagsklimat Klippan Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 12 16 17 11 14 9 12 9 12 1-5 anställda 41 48 47 41 43 40 42 38 40 6-25 anställda 22 26 31

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Christina Nordin Avdelningschef Fossilfritt Sverige! Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogprogrammet Smart industri

Läs mer

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi,

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi, Hvad er det som gør, at der er så gode relationer mellem erhverv og forskning i Sverige med fokus på transportområdet og kan Danmark lære noget af det? Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Lokalt företagsklimat Karlskrona

Lokalt företagsklimat Karlskrona Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 3 7 8 11 14 5 12 8 12 1-5 anställda 31 41 46 43 43 44 42 37 40 6-25 anställda 18 24 29 26

Läs mer

Lokalt företagsklimat Umeå

Lokalt företagsklimat Umeå Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 6 3 5 28 14 26 12 25 12 1-5 anställda 24 29 32 43 43 43 42 44 40 6-25 anställda 28 25 31 17

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Lokalt företagsklimat 2007 - Piteå

Lokalt företagsklimat 2007 - Piteå Lokalt företagsklimat 2007 - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 4 5 7 17 14 15 12 15 12 1-5 anställda 32 32 38 50 43 51 42 49 40 6-25 anställda 25 30 34 22

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2016

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2016 Företagsklimatet i s stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s stad sysselsätter 49500 personer

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Företagsklimatet i Botkyrka kommun 2016

Företagsklimatet i Botkyrka kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 15900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Borlänge kommun 2016

Företagsklimatet i Borlänge kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 17600 personer

Läs mer

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012

Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Attityder lön YouGov Opinion Malmö April 2012 Om mäns och kvinnors löneattityd Kvinnor väljer oftare än män att jämföra sig med en lägre snittlön. Exempelvis så i en yrkesgrupp där män har 2000 kronor

Läs mer

Företagsklimatet i Värmdö kommun 2016

Företagsklimatet i Värmdö kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 8300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Skövde kommun 2016

Företagsklimatet i Skövde kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 19400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Sundsvalls kommun 2016

Företagsklimatet i Sundsvalls kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 31300 personer

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen 1.2.2016 B8-0165/2 2 Skäl H H. Tillgängligheten till regionerna och förbindelserna mellan öarna utgör viktiga faktorer för att öka öarnas attraktionskraft. Kostnaderna för sjö- och flygtransporter för

Läs mer

Företagsklimatet i Avesta kommun 2016

Företagsklimatet i Avesta kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 6900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Piteå kommun 2016

Företagsklimatet i Piteå kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 11300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Sölvesborgs kommun 2016

Företagsklimatet i Sölvesborgs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 4400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Falköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Falköpings kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 9000 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Klippans kommun 2016

Företagsklimatet i Klippans kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 3900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Vimmerby kommun 2016

Företagsklimatet i Vimmerby kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 5400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Hylte kommun 2016

Företagsklimatet i Hylte kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 3300 personer

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Sammanfattning Små och medelstora företag är motorn för hållbar tillväxt runt om i hela Sverige. Fyra

Läs mer

Företagsklimatet i Kiruna kommun 2016

Företagsklimatet i Kiruna kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 6300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Östhammars kommun 2016

Företagsklimatet i Östhammars kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 6100 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Lidingö stad 2016

Företagsklimatet i Lidingö stad 2016 Företagsklimatet i stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i stad sysselsätter 8800 personer 2 1700

Läs mer