Mål och medel för forskning och innovation Analys av webbenkät om mål och medel i forsknings- och innovationspolitiken Bengt A Mölleryd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mål och medel för forskning och innovation Analys av webbenkät om mål och medel i forsknings- och innovationspolitiken Bengt A Mölleryd"

Transkript

1 Mål och medel för forskning och innovation Analys av webbenkät om mål och medel i forsknings- och innovationspolitiken Bengt A Mölleryd

2 Projektet stöds av VINNOVA VINNOVAs speciella ansvarsområde är innovationer kopplade till forskning och utveckling det vill säga nyskapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med vetenskaplig bas. VINNOVA finansierar den behovsmotiverade forskningen som ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett välmående samhälle behöver, samt stärker de nätverk som är nödvändiga kring det arbetet. VINNOVA är en statlig myndighet under Näringsdepartementet, har cirka 180 medarbetare och en årsbudget på 1,7 miljarder kronor. KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets utveckling. I samarbete med näringsliv och högskola initierar och föreslår IVA åtgärder som stärker Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft. För mer information om IVA och IVAs projekt, se IVAs webbplats: Utgivare: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), 2007 Box 5073, SE Stockholm Tfn: IVA-M 380 ISSN: ISBN: Omslag: AMGD Layout: Eva Stattin & Pelle Isaksson, IVA Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via projektets hemsida

3 Analys av Webbenkät om mål och medel för forskning och innovation En undersökning om 1239 kvalificerade personers prioriteringar vad gäller forskning och innovation. En satsning på energi och miljö gynnar tillväxt och konkurrenskraft En satsning på förnybar energi, miljö och hållbar utveckling är bästa sättet att främja Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Det är åtminstone vad professorer, politiker, företagare och forskare gett utryck för i en enkät från Ingenjörsvetenskapsakademien och Vinnova där de fritt har fått beskriva problem och föreslå lösningar. I enkäten Mål och medel för forskning och innovation tillfrågades 5500 personer om vilka områden som bör prioriteras för att svensk tillväxt och konkurrenskraft ska stimuleras. De fick även peka ut vilka behov och problem som måste tillfredsställas respektive åtgärdas. Samtliga svarande har själva fått formulera sina förslag, i enkäten fanns inte några i förväg definierade svarsalternativ. De som deltagit i undersökningen är professorer, generaldirektörer, landets samtliga kommunaloch landstingsråd, näringslivssekreterare, IVAledamöter, FoU-chefer i näringslivet samt doktorander. Totalt har 4300 förslag inkommit från 1239 personer. Idéer om allt från brottsbekämpning via jämlikhet till bioteknik har presenterats. En av slutsatserna är att de svarande överlag anser att forskning och innovation är viktigt. Både som ett område som bör prioriteras för att främja tillväxt och som metod för att lösa problem, säger Bengt A Mölleryd, projektledare för undersökningen på IVA. Sammanställningen visar att de svarande anser att förnybar energi, miljö och miljöteknik och rent allmänt hållbar utveckling samt återvinningsteknik är områden som har störst potential att skapa tillväxt. Förhållanden som rör arbetsmiljö, sysselsättning, ledarskap, nyföretagande och entreprenörskapsfrämjande är även de åtgärder som kan ge, om än inte i samma grad, ökad tillväxt. Trygghetsskapande social utveckling och åtgärder för att förbättra invandrares och andra utanförstående gruppers integration i samhället är andra områden som efterlyses. I stort sett är uppfattningarna likartade hos alla kategorier av respondenter. Det finns vissa skillnader mellan exempelvis akademiker och politiker, men de är små, säger Bengt A Mölleryd. För landets kommunalråd är infrastruktur av alla slag, framförallt den fysiska, allra hetast. De är även positivt inställda till utbildning och kompetensförsörjning som tillväxtskapare. Om förslag på vad som bör prioriteras var många var svaren på frågan om vilka insatser som borde användas för att förverkliga önskningarna betydigt färre. Det handlar mest om konventionella metoder, inte så mycket om exempelvis innovativ upphandling eller skatteincitament. De svarande har förmodligen utgått från de spelregler som finns. I denna är typ av öppna undersökningar kan man inte förvänta sig en särskilt hög svarsfrekvens. Syftet var att de som ville skulle få

4 göra sina röster hörda. Men det relativt låga antalet svar, 22 procent av de tillfrågade, gör att det inte att går att göra några statistiskt säkra sammanställningar, säger Bengt A Mölleryd. Undersökningen, som är genomförd av Brand Insight under hösten 2007, är ett underlag i IVA: s och Vinnovas framsyn om forskning och innovation. Enkätens frågeställningar Alla som deltagit i enkäten har själva fritt fått ange och formulera vilken eller vilka svenska forsknings- och innovationsområden som bör prioriteras. De som inkommit med fler än ett förlag har även fått rangordna dem i angelägenhetsgrad. I genomsnitt har det de svarande lämnat fyra förslag. I enkätens andra del har alla svarande fått möjlighet att föreslå vilka metoder som bäst skulle gynna forskningen och innovationsverksamheten beträffande de egna förslagen. I enkäten fanns ett tiotal fasta metodförslag men alla har även haft möjlighet att lämna alternativa idéer. Tillfrågade Enkäten skickades ut till 5500 personer. Exakt hur många som fått enkäten är svårt att fastställa på grund av problem med felaktiga eller oanvändbara adresser. Inbjudan skickades först ut per brev och i ett andra steg elektroniskt. Svarande Sammanlagt har, efter det att två påminnelser gått ut, svar inkommit från 1239 personer. Det innebär att 22 procent av samtliga som tillsänts enkäten har svarat. Alla deltagande personer fick en unik inloggning och svaren har grupperats efter kategori. Enda undantaget var doktorander som har kunnat lämna sina svar anonymt, enbart grupptillhörigheten har noterats. Ingen individuell registrering av svaren har gjorts. Respondenterna och svarande är följande: IVA: s ledamöter. Samtliga har inbjudits och 32 procent har svarat. Professorer: Samtliga professorer vid universitet och högskolor inom naturvetenskap, teknik, ekonomi och samhällsvetenskap. 25 procent har svarat. Urvalet utgör ungefär hälften av alla professorer i Sverige. Professorer verksamma inom områdena humaniora och medicin har inte tillsänts enkäten. Generaldirektörer och överdirektörer. 25 procent av alla svarade. Kommunalråd. 20 procent av alla i landet har deltagit. Landstingsråd. 22 procent av dessa har svarat. Näringslivssekreterare. 23 procent av totala antalet i Sverige har svarat. IVA: s NR och IFG. 16 procent av ledamöterna har svarat. FoU chefer. De som fått enkäten är ett urval där tonvikt legat på medelstora företag, av dessa har 18 procent svarat. IVA: s Studentråd. 42 procent har svarat. Doktorander vid KTH, Handelshögskolan, Linköpings universitet, Växjö universitets doktorandförening, Karolinska institutet och Mittuniversitetet. Här har inbjudan skett enligt anonym inloggning via doktorandföreningens kontaktperson eller motsvarande. Vi vet inte det exakta antalet som fått inbjudan. Uppskattningsvis har endast 10 procent av de tillfrågade svarat. Totalt har 200 doktorander inkommit med förslag och synpunkter. Gruppering av svar Totalt har närmare 4300 förslag lämnats. I genomsitt har det inkommit fyra förslag per person. För att materialet ska bli hanterbart har svaren grupperats i ett femtiotal mindre områden enligt semantisk likhet och sedan i elva huvudkategorier. Vi har noterat att några av huvudkategorierna är heterogena. Formering av mindre grupper har därför skett dels för att få en homogen sammansättning inom gruppen dels för att få en viss spridning över olika områden. Trots detta kan delar av vissa områden vara ämnesmässigt, tekniskt, organisatoriskt olikartade. För att ett område ska kallas prioriterat har vi valt att kräva att åtminstone 10 personer ska ha listat ämnet. Cirka fem procent av förslagen har sorterats till två eller i några fall flera av grupperna. Huvudgrupper Nedan beskrivs de elva huvudgrupperna samt respektive undergrupper. Det är viktigt att poängtera att de svarande fritt fått ange ämnen

5 att prioritera så grupperingen är helt styrd av de svar som inkommit. Inga alternativ har getts i enkäten. Arbetsliv, företagande och näringsliv Undergrupper: Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Entreprenörskap/företagande, Innovation, Kompetensutveckling, Ledarskap, Riskkapital, Skatter, Sysselsättning Energi Inga undergrupper. Forskning och vetenskap Inga undergrupper. Denna huvudgrupp inrymmer till stor del inomvetenskapligt motiverade satsningar på vetenskaplig infrastruktur, grundforskning utan tillämpning. Infrastruktur, kommunikationer och bygg Undergrupper: Byggande, Informationsteknik, Infrastruktur, Kommunikationer och Transporter. Miljö och hållbarhet Undergrupper: Förnyelsebar, Hållbarhet, Klimat, Miljö, Miljöteknik. Samhälle Undergrupper: Demokrati, Ekonomi, Integration/diskriminering, Jämställdhet, Orättvisor, Samhälle/politik, Social utveckling. Skola och utbildning Undergrupper: Samarbeten mellan högskolor och industri/näringsliv, Skola, Utbildning. Säkerhet och globalisering Undergrupper: Brottsbekämpning, Globalisering, Konflikthantering, Säkerhet. Tillverkning och tjänster Undergrupper: Bioteknik, Design, Industri, Livsmedel, Materialteknik, Produktionsteknik, Produktutveckling/innovationer, Tjänster. Vård och omsorg Undergrupper: Hälsa, Medicin, Vård, Välfärd Övrigt Allt som inte passar in någon annanstans

6 Prioriterade områden för forskning och innovation, Nedan visas i ett antal diagram prioriteringar som framförts fördelade på cirka femtio områden. Den första bilden visar grupperingen på områden av alla respondenters samtliga prioriteringar (d v s totalt närmare 4300 förslag fördelat på cirka femtio områden). Övriga bilder visar i tur och ordning IVA ledamöternas, näringslivets, de offentligt verksammas d v s inklusive kommunalråd och generaldirektörer, samt studenternas/doktorandernas prioriteringar (fördelat på trettio högprioriterade områden). Av svaren kan man utläsa att energi och i vid mening miljö generellt prioriteras högst. I andra hand kommer verksamheter som tillverkning, tjänster, vård och omsorg samt företag och näringsliv. Huvudintrycket är att respondenterna förespråkar stor bredd i inriktningen av De topp 50 mest nämnda områdena (Alla) Talet i parentes anger hur de svarande anser att forskning och innovation på området bidrar till tillväxt och konkurrenskraft (1 liten betydelse, 5 stor betydelse) energi (4.4) 35 forskning och vetenskap (4.4) 27 Miljö (4.1) 26 utbildning (4.4) 20 transport (4.2) 18 vård (3.8) Entreprenörskap/företagande (4.4) infrastruktur (4.4) 14 skola (4.3) 13 Medicin (4.2) 12 klimat (3.9) produktionsteknik (4.3) industri (4.2) 10 kommunikation (4.1) 9 Integration/diskriminering (4.2) 8 hälsa (4.0) 8 social utveckling (4.0) 7 informationsteknik (4.3) 7 Materialteknik (4.3) 6 arbetsmarknad (4.1) 5 byggande (4.1) 5 Produktutveckling/innovationer (4.4) 5 hållbarhet (4.2) 5 sysselsättning (4.3) 5 samhälle/politik (3.9) 5 globalisering (4.0) 4 Miljöteknik (4.1) 4 säkerhet (3.8) 4 ekonomi (4.0) 4 riskkapital (4.4) 4 bioteknik (4.4) 3 skatter (4.4) 3 innovation (4.6) 3 livsmedel (4.1) 2 jämställdhet (4.3) 2 demokrati (4.0) 2 kompetensutveckling (4.3) 2 orättvisor (4.3) 2 förnyelsebar (4.3) 2 Samarbeten mellan högskolor och näringsliv 1 arbetsmiljö (3.9) 1 tjänster (4.3) 1 välfärd (4.2) 1 design (4.6) 1 konflikthantering (4.1) 1 rymdteknik (3.6) 1 ledarskap (4.6) 1 turism (4.0) 1 kvalitet (4.7) 1 Övrigt (4.1)

7 7

8 IVA Ledamöternas 30 högst prioriterade områden Samtliga högst prioriterade förslag. Talet i parentes anger hur de svarande anser att forskning och innovation på området bidrar till tillväxt och konkurrenskraft (1 liten betydelse, 5 stor betydelse) energi (4.2) 48 forskning och vetenskap (4.3) 28 transport (4.4) 26 Miljö (4.0) 24 utbildning (4.2) 21 vård (3.8) 9 industri (4.3) 9 Medicin (4.1) 9 Entreprenörskap/företagande (4.5) 9 produktionsteknik (4.4) 15 informationsteknik (4.2) 14 infrastruktur (4.3) skola (4.3) klimat (4.3) 11 Materialteknik (4.0) 0 Produktutveckling/innovationer (4.3) 0 kommunikation (4.2) 0 hälsa (4.0) 9 bioteknik (4.1) 7 byggande (4.3) 7 skatter (4.2) 5 innovation (4.7) 5 Integration/diskriminering (3.8) 5 Miljöteknik (4.3) 5 globalisering (3.8) 5 säkerhet (3.8) 5 ekonomi (4.1) 4 samhälle/politik (4.3) 4 sysselsättning (5.0) 4 övrigt (3.8) Näringslivets 30 högst prioriterade områden Samtliga högst prioriterade förslag. Talet i parentes anger hur de svarande anser att forskning och innovation på området bidrar till tillväxt och konkurrenskraft (1 liten betydelse, 5 stor betydelse) energi (4.2) 42 Miljö (4.1) 33 utbildning (4.4) 24 transport (4.0) 22 forskning och vetenskap (4.5) 9 Entreprenörskap/företagande (4.4) 9 skola (4.3) 17 infrastruktur (4.4) 16 vård (3.5) 15 industri (4.1) produktionsteknik (4.1) Integration/diskriminering (3.8) 9 kommunikation (3.9) 9 klimat (3.7) 9 Medicin (4.1) 9 hälsa (3.7) 8 sysselsättning (4.3) 7 social utveckling (3.8) 7 arbetsmarknad (4.1) 6 Produktutveckling/innovationer (4.1) 5 Miljöteknik (3.8) 5 säkerhet (3.5) 5 byggande (3.7) 4 hållbarhet (3.7) 4 Materialteknik (4.4) 4 riskkapital (4.5) 4 samhälle/politik (3.8) 4 kompetensutveckling (4.4) 4 skatter (4.5) 3 övrigt (4.2)

9 Professorernas 30 högst prioriterade områden Samtliga högst prioriterade förslag. Talet i parentes anger hur de svarande anser att forskning och innovation på området bidrar till tillväxt och konkurrenskraft (1 liten betydelse, 5 stor betydelse) forskning och vetenskap (4.5) 36 energi (4.5) 31 Miljö (4.0) 25 utbildning (4.5) 19 transport (4.1) 16 produktionsteknik (4.4) 13 klimat (3.7) vård (3.8) Entreprenörskap/företagande (4.3) skola (4.3) infrastruktur (4.2) Medicin (4.2) 9 informationsteknik (4.4) 8 industri (4.4) 8 hållbarhet (4.4) 8 kommunikation (4.0) 8 Integration/diskriminering (4.3) 7 globalisering (4.1) 7 social utveckling (3.9) 6 samhälle/politik (3.6) 6 Materialteknik (4.3) 6 hälsa (4.1) 5 Produktutveckling/innovationer (4.5) 5 ekonomi (3.9) 5 säkerhet (4.0) 4 arbetsmarknad (4.3) 4 livsmedel (4.3) 4 byggande (4.1) 4 Miljöteknik (4.0) 3 övrigt (4.1) De offentligt verksammas högst 30 högst prioriterade områden Samtliga högst prioriterade förslag. Talet i parentes anger hur de svarande anser att forskning och innovation på området bidrar till tillväxt och konkurrenskraft (1 liten betydelse, 5 stor betydelse) infrastruktur (4.6) 34 Miljö (4.4) 31 energi (4.5) 24 Entreprenörskap/företagande (4.2) 18 vård (3.8) 17 transport (4.4) forskning och vetenskap (4.3) klimat (4.3) 15 utbildning (4.5) 14 skola (4.4) Medicin (4.4) social utveckling (4.1) 11 Integration/diskriminering (4.4) 10 byggande (4.2) 9 kommunikation (4.5) 9 sysselsättning (4.1) 9 riskkapital (4.3) 8 samhälle/politik (4.1) 7 arbetsmarknad (4.0) 7 Miljöteknik (4.1) 6 hälsa (4.1) 6 kompetensutveckling (4.0) 5 informationsteknik (4.3) 5 hållbarhet (4.5) 4 ekonomi (3.9) 4 Materialteknik (4.9) 4 globalisering (4.4) 3 innovation (4.5) 3 tjänster (4.2) 3 övrigt (4.2)

10 Studenternas/ doktorandernas 30 högst prioriterade områden Samtliga högst prioriterade förslag. Talet i parentes anger hur de svarande anser att forskning och innovation på området bidrar till tillväxt och konkurrenskraft (1 liten betydelse, 5 stor betydelse) forskning och vetenskap (4.5) 28 energi (4.6) 20 vård (3.8) 18 Miljö (4.6) Entreprenörskap/företagande (4.4) utbildning (4.5) 15 hälsa (4.3) 14 social utveckling (4.0) 12 Medicin (4.3) Integration/diskriminering (4.5) skola (4.5) transport (3.9) 9 kommunikation (4.4) 9 arbetsmarknad (4.1) 9 sysselsättning (4.2) 6 jämställdhet (4.1) 5 informationsteknik (4.3) 4 skatter (4.4) 4 hållbarhet (4.5) 4 industri (3.8) 3 Miljöteknik (4.8) 3 infrastruktur (4.4) 3 klimat (4.2) 3 bioteknik (4.8) 3 orättvisor (4.8) 3 produktionsteknik (4.5) 3 byggande (4.3) 2 samhälle/politik (5.0) 2 ekonomi (4.3) 2 övrigt (3.8)

11 områden för forskning och innovation. Forskning och vetenskap ges en medelhög måttlig prioritet. Flertalet svar, mer än 80 procent avser att forskning och innovation ska tillgodose behov och lösa problem. Det råder förhållandevis god överensstämmelse mellan olika svarandekategorier. Gruppen Övrigt innehåller Rymd, Turism, Byta regering, Djurens rättigheter för att nämna några få exempel på förslag som förts fram. Vart och ett av dessa ämnen har bara fått enstaka röster. Högst prioriterat är energi, miljö och hållbarhet. Om vi visar samtliga respondenters högst prioriterade områden d v s 1239 förslag fördelar de sig på femtio områden enligt nedanstående bild. Energi, Miljö och Hållbarhet är de områden som prioriteras i särklass högst när samtliga 1239 deltagares svar beaktas. De omnämns mer än dubbelt så ofta som mjuka samhällsorienterade ämnen. Var sjunde person sätter energi högst. Var femte framhåller miljö, klimat, De topp 50 högst prioriterade områdena (Alla) Talet i parentes anger hur de svarande anser att forskning och innovation på området bidrar till tillväxt och konkurrenskraft (1 liten betydelse, 5 stor betydelse) energi (4.6) 15 Miljö (4.2) 12 forskning och vetenskap (4.7) 11 utbildning (4.6) 8 klimat (4.3) 5 infrastruktur (4.6) 4 Entreprenörskap/företagande (4.6) 4 skola (4.5) 4 transport (4.6) 3 industri (4.8) 3 vård (4.2) 3 Medicin (4.6) 3 Integration/diskriminering (4.5) 2 kommunikation (4.7) 2 sysselsättning (4.5) 2 hälsa (4.5) 2 Produktutveckling/innovationer (4.7) 2 social utveckling (4.2) 2 produktionsteknik (4.6) 2 hållbarhet (4.4) 2 arbetsmiljö (4.5) 1 orättvisor (4.8) 1 säkerhet (4.7) 1 kompetensutveckling (4.2) 1 livsmedel (4.3) 1 riskkapital (4.9) 1 bioteknik (5.0) 1 Materialteknik (4.3) 1 innovation (4.9) 1 ekonomi (3.8) 1 Miljöteknik (4.6) 1 skatter (4.6) 1 byggande (4.4) 1 globalisering (4.3) 1 samhälle/politik (4.2) 1 arbetsmarknad (4.6) 1 informationsteknik (4.8) 1 brottsbekämpning (5.0) 0 konflikthantering (5.0) 0 kvalitet (5.0) 0 turism (5.0) 0 ledarskap (5.0) 0 tjänster (5.0) 0 jämställdhet (4.7) 0 välfärd (4.7) 0 design (4.7) 0 Samarbeten mellan högskolor och näringsliv 0 förnyelsebar (4.8) 0 demokrati (4.0) 0 övrigt (4.4)

12 hållbarhet och miljöteknik sammanräknade. Skola och utbildning samt forskning och vetenskap lyfts emellertid generellt upp högt. Gruppen Infrastruktur, kommunikationer och tjänster ges här påtagligt en lägre prioritetsgrad, jämfört med alla förslagen. Skillnader och likheter mellan de olika svarsgruppernas prioriteringar. Det råder förhållandevis stor överensstämmelse mellan de olika kategorierna. Vissa skillnader och nyanser kan dock noteras. Näringslivet betonar relativt starkt energi, miljö och hållbarhet. IVA: s ledamöter prioriterar i högre grad energi samt tillverkning och tjänster jämfört med övriga svarsgrupper. Forskning och innovation ska bidra till bättre produkter och produktion, anser man. De offentligt verksamma lyfter fram infrastruktur samt miljö och hållbarhet. Däremot markerar de inte vård och hälsa i den grad man möjligen kunde förvänta. 12

13 Professorerna värderar forskning och vetenskap högt, tillsammans med miljö och hållbarhet. Markeringen av Forskning och vetenskap kan sägas ge uttryck för en inomvetenskapligt motiverad satsning. Men professorerna prioriterar också många samhällsrelevanta ämnen. Studenterna betonar vård och omsorg starkare. En förklaring kan vara att medicinstuderande är väl representerade i undersökningen. Detta till skillnad från gruppen professorer där de som är verksamma inom de medicinska disciplinerna inte ingått i enkäten. Medel för forskning och innovation Respondenterna gavs följande svarsalternativ beträffande metoder att genomföra forskning och innovation rörande framförda förslag: Tillsätt fler forskartjänster och skapa fler universitetsprogram. Kompetenscentra och forskningsinstitut, högskolebaserade kompetenscentra eller fristående forskningsinstitut. Utbildning och kompetensförsörjning. Stimulera god teknik, ekonomisk och annan stimulans av god teknik. Internationellt samarbete till exempel genom forskningsprogram inom EU. Uppdragsforskning eller samfinansierad forskning. Meritering och attityder, positiva attityder till och belöning av högskoleforskare som tar fram nya produkter, processer och teknik. Förmånliga skattevillkor för att främja donationer till forskning samt skatterabatter till FoU-insatser riktade mot små företag. Offentliga beställningar, samordnade offentliga beställningar till exempel genom teknikupphandling från kompetent kund. Andra metoder (egna förslag som inte anses passa in under de fasta alternativen) Det överväldigande intrycket av svaren är att traditionella aktiviteter såsom universitetsprogram och tjänster för forskning vid universitet och högskolor ges högst värdering från effektivitetssynpunkt. Därefter kommer forskningsinstitut eller kompetenscentra vid universitet och högskolor. Samordnade offentliga beställningar genom till exempel teknikupphandling får litet stöd. Även ekonomiska incitament via skattestöd får liten anslutning. Den kanske mest grundläggande, enligt vår uppfattning, formen för kunskapsspridning och överföring utbildning och kompetensspridning får medelmåttig anslutning. Många ansåg att de fasta alternativen inte räckte och kom med egna förslag. Högprioriterade metoder Vi har nedan grupperat vilka metoder respondenterna prioriterar för att skapa tillväxt och konkurrenskraft. De tillstyrker i allmänhet traditionella metoder, medan juridiskt ekonomiskt stöd till universitet och högskolor, konkurrensutsättning av offentlig verksamhet samt samordnad offentlig upphandling genom teknikupphandling får mindre stöd. Utbildning och kompetensförsörjning (4.3) 83 Internationellt samarbete t ex genom EU-forskning (3.8) Uppdrags- eller samfinansierad forskning och utveckling (3.8) Samordnade offentliga beställningar t ex genom teknikupphandling från kompetent kund (3.1) Meritering och attityder som är positiva till högskoleforskare som tar fram nya produkter, tjänster och teknik (4.0) Konkurrensutsättning av offentliga tjänster främjar teknisk utveckling (2.9) Juridiskt kommersiellt stöd åt innovationsverksamhet vid universitet och högskolor (3.2) 37 Högskolebaserade kompetenscentra och fristående forskningsinstitut (3.9) Förmånliga skattevillkor (3.8) Forskartjänster och universitetsprogram (4.1) 74 Ekonomisk stimulans (3.9) Disputerade i näringslivet (3.8) Procenttalen till höger anger andel av förslag som gett metoden hög prioritet. Siffran inom parentes är den genomsnittliga betygssättningen av hur väl metoden bidrar till tillväxt och konkurrenskraft

14 De olika gruppernas specifika prioriteringar av metoder Offentligt verksamma framhåller metoder som stimulerar god teknik som positiva. Däremot betonas samordnad upphandling svagt. Detta kan kanske förklaras av att offentlig verksamhet ofta är mindre riskbenägen. Generella universitetsprogram får röster men mindre än hos övriga kategorier. Professorerna är positiva till forskartjänster och universitetsprogram men faller i övrigt in i den allmänna bilden om vilka metoder som är bäst lämpade att lösa forskningsbehoven. IVA: s ledamöter är generellt mer positiva till forskningsinstitut och kompetenscentra som effektiv metod för att lösa forskningsuppgifter. Ledamöterna är också mer positiva till samfinansierade program och uppdragsforskning. Studenterna tycker att meritering och incitament inte ska användas för att få fram forskning för vissa behov. De är något mer positiva till kompetenscentra och forskningsinstitut men anser att tjänster och universitetsprogram generellt är bästa metod. Studenterna är förhållandevis positiva till juridiskt ekonomiskt stöd till universitet och högskolor för att främja innovationsverksamhet. Näringslivet är förhållandevis jämn i sin inställning till olika metoder. Det finns inga överväldigande tendenser för just någon metod; alla metoder har sitt berättigande. Fackförbunden lägger en jämförelsevis större tonvikt vid samordnad upphandling samt utbildning. Generellt är det emellertid totalt sett alltså få som förespråkar samordnad upphandling. Exempel på egna övriga förslag på metoder och instrument Det är intressant att peka på att hela av 23 procent av de svarande framför egna förslag på metoder. Några exempel: avreglering, locka hit utländska etableringar, socialförsäkringar och trygghetssystem, lärlingsplatser, friskvård, arbetsmarknadspolitik, uppfinnarstöd samt starkare betoning av fri grundforskning. Andra tema som föreslås är mindre byråkrati samt att ingenjörens status måste höjas. Prioriteringar med hänsyn till politisk erfarenhet Det är inga stora skillnader beroende på politisk erfarenhet förutom att politiker mer betonar vård och omsorg jämfört med icke politiker som oftare lyfter fram tillverkning och tjänster. Men detta kan ett resultat av bakomliggande faktorer i urvalet snarare än genuina åsiktsskillnader. Aktiva politiker betonar också infrastruktur något mer än övriga. Prioriteringar beroende på olika bakgrund och erfarenhet Ett intryck är att personer med erfarenhet från privat sektor värderar de olika områdena för forskning och innovation likvärdigt. Dock finns en viss relativt lägre betoning av forskning och vetenskap samt samhälle. Motsvarande mönster framkommer om man tittar på dem med en bakgrund från offentlig sektor och liknande. Inom de två huvudgrupper, offentlig och politisk respektive enskild och industri finns dock en tydlig skillnad beträffande prioritering av vård/omsorg respektive tillverkning och tjänster. Sammanfattande bedömning I webbenkäten har cirka 5000 kvalificerade personer beretts möjlighet att ge sina förslag på områden som bör prioriteras inom forskning och innovation i Sverige. Det är 1239 personer eller 22 procent som svarat och avgett 4300 förslag till prioriterade områden och ämnen. Det är en påfallande stark opinion för energi i alla former samt miljö i vid bemärkelse. Härutöver framförs röststarka prioriteringar på ett femtiotal ämnesområden och frågor. Det blir en utmaning för forsknings- och innovationsystemet att förse alla dessa områden med tillräckliga resurser. 14

15 15

16 Mål och medel för forskning och innovation Denna rapport utgör ett av underlagen för IVAs och VINNOVAs Forsknings- och innovationsframsyn. I en webbenkät har cirka 5000 kvalificerade personer fått möjlighet att ge förslag på områden som bör prioriteras inom forskning och innovation i Sverige. Det är 1239 personer eller 22 procent som svarat och fört fram sammanlagt 4300 förslag till områden att prioritera. Enkäten visar en stark opinion för att satsa på energi i alla former samt miljö i vid bemärkelse. Härutöver prioriteras ett femtiotal ämnesområden och frågor. Det blir en utmaning för forsknings- och innovationsystemet att förse alla dessa områden med tillräckliga resurser. 16

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

IFG. ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA)

IFG. ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA) IFG ett unikt ledarskaps utvecklingsprogram inom Kungl. Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA) 45 år av ledarskapsutveckling ifg består av 15 exklusivt utvalda medlemmar, alla rekommenderade av IVAs ledamöter.

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Ungt forskningsområde på väg att hitta formen

Ungt forskningsområde på väg att hitta formen TEMA Miljöteknik (delar av) Av Anne Nilsson, Naturvetaren nr 9/2006 Ungt forskningsområde på väg att hitta formen Det råder ingen tvekan om att det finns en frodande forskning inom det relativt färska

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013. Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet

Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013. Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet Hortonbarometern TM Ledarskap & Styrelsearbete 2013 Synen på framtidens ledarskap och styrelsearbete i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet Juni 2013 Horton International Sweden AB 2013 Executive

Läs mer

STRATEGISKT HR-ARBETE OCH VARUMÄRKESUTVECKLING

STRATEGISKT HR-ARBETE OCH VARUMÄRKESUTVECKLING STRATEGISKT HR-ARBETE OCH VARUMÄRKESUTVECKLING En undersökning om ledande befattningshavares uppfattningar om sambanden mellan HR-arbete och varumärkesutveckling Av Framgångsrika Friska Företag, 3F i samverkan

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013 TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas Chefsbarometer 2013 Tid för ledarskap om chefers förutsättningar Sveriges chefer ägnar nästan en dag per vecka åt uppgifter som inte känns meningsfulla eller till och med onödiga.

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential. Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Svenskt Näringsliv Juli 2011

Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential. Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Svenskt Näringsliv Juli 2011 Näringsliv och akademi en omöjlig relation? Om innovationspolitikens dolda potential Tobias Krantz, Christer Bengtsson, Juli 0 Dags för förnyelse av svensk forskningspolitik Dags för förnyelse av svensk

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013 Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper November 2013 Niklas Linder, VD Telefon 08-514 905 91 E-post niklas.linder@datadia.se Kvinnors representation inom operativ ledning av företag och organisationer

Läs mer

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 UTLYSNING Kooperativ utveckling Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 Sista ansökningsdag den 22 november 2011 Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens

Läs mer

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 23 24 28 17 12 18 12 17 12 1-5 anställda 51 52 56 46 42

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 HORISONT 2020 EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 Den fleråriga budgetramen 2014 2020: Europeiska rådets slutsatser av den 8 februari 2013 Främsta utmaningen: att stabilisera det

Läs mer

På väg mot ett Stockholm i världsklass

På väg mot ett Stockholm i världsklass På väg mot ett Stockholm i världsklass Utmaningar inom upphandling och inköp Daniel Moius Chef upphandling och konkurrens Stadsledningskontoret The Capital of Scandinavia Det tredje stora steget The Capital

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Personalchefsbarometern

Personalchefsbarometern Personalchefsbarometern kommuner maj 2011 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Det här tycker SKTF... 4 Sammanfattning... 5 Fakta om undersökningen... 6 Resultat... 7 Viktiga personalstrategiska frågor...

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tidtabell Programstart: tidigast 15 jan 2014 Programmet öppnas eventuellt i två omgångar Omgång 1: Prioritering i juni, beslut senast 30 juni, projektstart tidigast 1 juli. Omgång 2: planerad öppning

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Sverıgebılder 2014. Resultat och slutsatser.

Sverıgebılder 2014. Resultat och slutsatser. Sverıgebılder 2014. Resultat och slutsatser. Bakgrund och syfte I Svenska institutets uppdrag ingår att arbeta strategiskt för att öka intresset för och främja en positiv inställning till Sverige, svensk

Läs mer

Kan kommunerna leva upp till LSS?

Kan kommunerna leva upp till LSS? Länsförbundet Rapport 1, 2012 i Stockholms län LSS-undersökning 2012 Kan kommunerna leva upp till LSS? LSS-undersökning 2012. 1 Inledning och sammanfattning Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Svensk industripolitik

Svensk industripolitik GUNNAR HAMBRAEUS: Svensk industripolitik lngerljörsvetenskapsakademien har de senaste åren arbetat med frågan hur det svenska näringslivet skall kunna stärkas och utvecklas. Chefen får l VA, professor

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Ingenjörerna. gör Sverige bättre. allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014.

Ingenjörerna. gör Sverige bättre. allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014. Ingenjörerna gör Sverige bättre allmänhetens syn på teknik och ingenjörer, 2014. 2 Ingenjörerna gör Sverige bättre sverigesingenjorer.se Teknik har gjort livet bättre det visar sammantaget en ny undersökning

Läs mer