Internationell verkställighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationell verkställighet"

Transkript

1 Internationell verkställighet

2 ISBN KFM 943 utgåva 1 Elanders Sverige 2011

3 3 Förord Handboken Internationell verkställighet ingår i Kronofogdemyndighetens (KFM) handboksserie och är avsedd att användas i det dagliga arbetet med utlandsrelaterade frågor samt vid utbildning. Den riktar sig både till operativt verksamma handläggare och kronofogdar/jurister hos KFM. Den kan även vara av intresse för andra som i sin yrkesverksamhet behöver kunskap om frågor som rör internationell verkställighet. Boken beskriver när och hur verkställighet kan ske av svenska offentligrättsliga fordringar utomlands. Den beskriver vidare under vilka förutsättningar såväl utländska offentlig- som privaträttsliga fordringar kan verkställas i Sverige. Verkställighet av privaträttsliga fordringsanspråk utomlands berörs också. Handboken är en bearbetning av Riksskatteverkets bok Svensk internationell exekutions- och obeståndsrätt från Bearbetningen har gjorts med beaktande av den rättsutveckling som skett inom den internationella exekutionsrätten inte minst på EU-rättens område. Förutom i en tryckt version finns handboken tillänglig på KFM:s intranät samt på myndighetens hemsida, Nätversionen kommer att uppdateras kontinuerligt. I den finns även länkar till EU-rättsakter och internationella överenskommelser m.m. Arbetet har utförts av en redaktionskommitté bestående av Maria Becht, Mikael Berglund, Nicola Hesslén, Bodil Pontoppidan och Ulf Wredlert. Patrik Berglund, Gunilla Lindberg och Birgitta Öhman Paulson har också bidragit i vissa delar. Kollegor inom KFM har dessutom lämnat värdefulla synpunkter under arbetet. Sven Kihlgren Processägare för verkställigheten

4 tom

5 Innehåll 5 Innehåll Förord...3 Förkortningslista...13 Inledning Folkrätt Sedvanerätt Traktaträtt Exekutiv behörighet Exekutiv immunitet Statsimmunitet Diplomatisk immunitet Konsulär immunitet Europeiska unionen och EU-rätt Bakgrund Europarådet och Europakonventionen Kol- och stålgemenskapen Europeiska ekonomiska gemenskapen Fusionsfördraget och enhetsakten Europeiska unionen Maastrichtfördraget Amsterdamfördraget Nicefördraget Lissabonfördraget Medlemsstater Det Europeiska fristående frihandelsområdet och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EU:s institutioner och organ m.m Europeiska unionens råd Europeiska rådet Europeiska kommissionen...48

6 6 Innehåll Europaparlamentet Europeiska unionens domstol Revisionsrätten Europeiska centralbanken Andra EU-organ m.m Språk EU-rätten Regelverket Primärrätten Sekundärrätten Grundläggande rättsprinciper De mänskliga rättigheterna EU-domstolens praxis Doktrin Det polisiära och straffrättsliga samarbetet EU-rättens förhållande till svensk rätt Direkt effekt Handräckning utomlands av skatter m.m Indrivningsdirektivet och tillämpningsförordningen Begäran om upplysningar Delgivning Begäran om indrivning och säkerhetsåtgärder Översikter Internationella överenskommelser Avtal med några stater inom EU Tyskland Baltiska staterna Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Polen och Portugal Nordiska skattehandräckningsavtalet Upplysningar och delgivning Indrivning Europaråds- och OECD-konventionen Avtal med stater utanför EU Översikter Indrivningsdirektivet och tillämpningsförordningen Avtal med några stater inom EU Nordiska skattehandräckningsavtalet Europaråds- och OECD-konventionen Avtal med stater utanför EU Tullavtalen Författningar...105

7 Innehåll Indrivningslagen m.m Lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden m.m Behörig myndighet Lagen om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga Lagen om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter m.m Socialförsäkringsförordningen och tillämpningsförordningen Begäran om upplysningar Delgivning Begäran om indrivning och säkerhetsåtgärder Översikt Verkställighet utomlands av böter, förverkande m.m Böter och vissa andra fordringsanspråk Verkställighet av bötesstraff m.m Förverkande Brottsbalken Annan förverkandelagstiftning Säkerställande av beslut om förverkande Frysningsbeslut Rambeslutet om böter Översikt Rambeslutet om förverkande Översikt Nordiska verkställighetslagen Internationella överenskommelser och internationella verkställighetslagen Internationella överenskommelser Internationella verkställighetslagen Europeiska brottmålsdomskonventionen Brittiska förverkandeöverenskommelsen FN:s narkotikabrottskonvention Europarådets förverkandekonvention Australiska rättshjälpsavtalet Kanadensiska rättshjälpsavtalet Palermokonventionen FN:s korruptionskonvention Översikter Handlägga utlandsgäldenär Allmänt...171

8 8 Innehåll 5.2 Underrätta utlandsgäldenär Betalningsanmana Adressefterforska Utreda utlandsgäldenär Gäldenärsanpassad verkställighet Undersöka tillgångar Löneutmätning Svensk verkställighet och utlandshandräckning Gäldenär med svensk adress och tillgångar utomlands Verkställa utlandshandräckning Förbereda utlandshandräckning för skatter Ansöka om indrivning enligt indrivningsdirektivet Ansöka om delgivning enligt indrivningsdirektivet Ansöka om upplysningar enligt indrivningsdirektivet Ansöka om indrivning enligt socialtillämpningsförordningen Ansöka om delgivning enligt socialtillämpningsförordningen Ansöka om upplysningar enligt socialtillämpningsförordningen Ansöka om indrivning enligt nordiska skattehandräckningsavtalet Ansöka om delgivning enligt nordiska skattehandräckningsavtalet Åtgärder under skattehandräckning Förbereda utlandsverkställighet av böter och förverkande Ansöka om verkställighet enligt rambeslutet om böter Ansöka om verkställighet av böter enligt nordiska verkställighetslagen Åtgärder under utlandsverkställighet av böter Leverera medel och information Medel i skatteärenden Information i skatteärenden Medel i bötesärenden Information i bötesärenden Verkställighet i Sverige av utländska skatter, böter m.m Handräckning avseende skatt m.m. i Sverige Indrivningsdirektivet och tillämpningsförordningen Begäran om upplysningar Delgivning Indrivning Internationella överenskommelser Avtal med några stater inom EU Nordiska skattehandräckningsavtalet Europaråds- och OECD-konventionen Avtal med stater utanför EU Tullavtalen...242

9 Innehåll Författningar Indrivningslagen m.m Lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden m.m Verkställighet av böter, förverkande m.m. i Sverige Frysningsbeslut Rambeslutet om böter Rambeslutet om förverkande Nordiska verkställighetslagen Internationella överenskommelser och internationella verkställighetslagen Socialförsäkringsförordningen och socialtillämpningsförordningen Verkställighet av EU-organens domar och beslut Handräckning inom EU på konkurrensområdet Verkställighet i Sverige av enskilda fordringar Bryssel I-förordningen och konventioner Bryssel I-förordningen Tillämpningsområde Domstols behörighet Erkännande och verkställighet Officiella handlingar och processförlikningar Författningar Danmarksavtalet Brysselkonventionen Gamla Luganokonventionen Nya Luganokonventionen Förhållandet mellan Bryssel I-förordningen och konventioner Förhållandet mellan Bryssel I-förordningen och andra EU-rättsakter Förordningen om den europeiska exekutionstiteln Författningar Förordningen om det europeiska betalningsföreläggandet Författningar Förordningen om det europeiska småmålsförfarandet Författningar Nordiska konventioner och konventioner med Schweiz och Österrike Nordiska konventioner Lagen om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område Författning...330

10 10 Innehåll Konventioner med Schweiz och Österrike New York-konventionen om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar Lagen om skiljeförfarande Konventioner och EU-rätt om underhållsskyldighet Nordiska underhållsbidragskonventionen Författningar Haagkonventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn Författning Haagkonventionen om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet Författning Bryssel I- förordningen, Lugano- och Brysselkonventionerna Förordningen om den europeiska exekutionstiteln Förordningen om det europeiska betalningsföreläggandet New York-konventionen om indrivning av underhållsbidrag i utlandet Underhållsförordningen och Haagprotokollet Författningar Haagkonventionen om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar Samarbete mellan centralmyndigheter Förhållandet mellan konventioner och EU-rättsakter Konventioner och EU-rätt om rättegångskostnader Verkställighet utomlands av enskilda fordringar Verkställighet i Norden Domstolsprocess Verkställighet Verkställighet i EU Domstolsprocess Verkställighet Verkställighet utanför EU Domstolsprocess Verkställighet Delgivning Delgivning utomlands avseende svenska skatter, böter m.m Indrivningsdirektivet Socialtillämpningsförordningen Nordiska skattehandräckningsavtalet...376

11 Innehåll Dubbelbeskattningsavtal Europaråds- och OECD-konventionen Nordiska delgivningskonventionen Förverkande och böter i utomnordiska stater Delgivning utomlands avseende svenska enskilda fordringar Nordiska delgivningskonventionen EU:s delgivningsförordning års Haagkonvention om delgivning Internationella överenskommelser saknas Delgivning i Sverige avseende utländska skatter, böter m.m Delgivningssätt Delgivning med juridisk person Indrivningsdirektivet Europaråds- och OECD-konventionen Nordiska skattehandräckningsavtalet m.m Nordiska delgivningskonventionen Förverkande och böter från utomnordiska stater Delgivning i Sverige avseende utländska enskilda fordringar Nordiska delgivningskonventionen EU:s delgivningsförordning m.m års Haagkonvention om delgivning Centralmyndighet m.m Översikt Länderöversikt Källförteckning EU-rätt Internationella överenskommelser Svensk lagstiftning och andra källor Författningar Propositioner Betänkanden Departementsstenciler m.m Justitiekanslern Processägarens ställningstaganden Rättspraxis EU-domstolen Europadomstolen Högsta domstolen Hovrätterna...448

12 12 Innehåll 11.5 Litteratur Hemsidor Sakregister...453

13 Förkortningslista 13 Förkortningslista a-mål Arrestkonventionen Australiska rättshjälpsavtalet BIRS BfL BMT Borgenärsförordningen Borgenärslagen BrB Brittiska förverkandekonventionen Brysselkonventionen Allmänt mål Konvention om kvarstad och liknande säkerhetsåtgärder på havsgående fartyg av den 10 maj 1952 Avtalet mellan Sverige och Australien om inbördes rättshjälp i brottmål av den 18 december 1998 Justitiedepartementets enhet för Brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete Lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning Behöriga myndighetsteamet vid östra verkställighetsavdelningen Förordningen (2007:789) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter Lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter Brottsbalken Överenskommelsen med Storbritannien och Nordirland om tvångsåtgärder och förverkande avseende vinning av brott av den 14 december 1989 Konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område av den 27 september1968

14 14 Förkortningslista Bryssel I-förordningen Bryssel II-förordningen BVF BVL COREPER Danmarksavtalet Delgivningsförordningen Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och om mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 Bötesverkställighetsförordningen (1979:197) Bötesverkställighetslagen (1979:189) De ständiga representanternas kommitté Rådets beslut av den 27 april 2006 om ingående av avtalet mellan Europeiska Gemenskapen och konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ( delgivning av handlingar ) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1348/2000 DL Delgivningslagen (2010:1932) Ds Departementsstencil

15 Förkortningslista 15 e-mål ECB EBR EEIG EGTS EEG EES EFTA EG EG-fördraget Ekofin EKSG EMU EO EU EU-domstolen EU-fördraget EUF-fördraget EUR Euratom Enskilt mål Europeiska centralbanken European Business Register Europeiska ekonomiska intressegrupperingar En europeisk gruppering för territoriellt samarbete Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska ekonomiska samarbetsområdet European Free Trade Association Europeiska gemenskapen Fördraget om Europeiska gemenskapen Ekonomiska och finansiella frågor Europeiska kol- och stålgemenskapen Europeiska och monetära unionen Europeiska ombudsmannen Europeiska Unionen Europeiska Unionens domstol Fördraget om Europeiska unionen Fördraget för Europeiska unionens funktionssätt Euro Europeiska atomenergigemenskapen

16 16 Förkortningslista Europabolag eller SEbolag (Societas Europaea) Europadomstolen Europakonventionen Europarådets förverkandekonvention Europaråds och OECDkonventionen Europeiska brottmålsdomkonventionen En europeisk företagsform för gränsöverskridande verksamhet i aktiebolagsform Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europarådet, av den 4 november 1950, senast ändrad genom protokoll nr 11 till konventionen Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott av den 8 november 1990 Europaråds- och OECDkonventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden av den 25 januari 1988 Europeiska konventionen om brottmålsdoms internationella rättsverkningar av den 28 maj 1970 Europolkonventionen Rådets akt av den 26 juli 1995 om fastställande av konventionen om upprättande av en europeisk polisbyrå EUT FN FN:s korruptionskonvention FN:s narkotikabrottskonvention Europeiska unionens officiella tidning Förenta nationerna Förenta nationernas konvention mot korruption av den 31 oktober 2003 Förenta nationernas konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen av den 20 december 1988

17 Förkortningslista 17 FÖHS Förordningen om bötesstraff Förordningen om den europeiska exekutionstiteln Förordningen om det europeiska betalningsföreläggandet Förordningen om det europeiska småmålsförfarandet Förordningen om frysning Förordningen om förverkande Gamla Luganokonventionen Förordningen (1990:320) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Förordningen (2009:1428) om erkännande och verkställighet av bötesstraff inom Europeiska unionen Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande Förordningen (2005:501) om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut Förordningen (2011:578) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen Konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område av den 16 september års Haagkonvention Haagkonventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn av den 15 april 1958

18 18 Förkortningslista 1965 års Haagkonvention om delgivning Haagkonventionen om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur av den 15 november års Haagkonvention Haagkonventionen om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet av den 2 oktober års Haagkonvention Haagkonventionen om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar av den 23 november års Haagprotokoll Haagprotokollet om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet av den 23 november 2007 Handräckningsdirektivet HD IND Indrivningsdirektivet Indrivningsförordningen INIT Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om direkt beskattning och skatter på försäkringspremier Högsta domstolen Indrivning (i KFM:s serie för processägarens ställningstaganden) Rådets direktiv 2008/55/EG av den 26 maj 2008 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder Indrivningsförordningen (1993:1229) Indrivningsverksamhetens ITstöd

19 Förkortningslista 19 Indrivningslagen Insolvensförordningen IVF IVL JK Kanadensiska rättshjälpsavtalet KFM KFM:s databas KK Kompletteringsförordningen Kompletteringslagen KUB IV Lagen om bötesstraff Lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar, m.m. Rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden Förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom Lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom Justitiekanslern Avtalet mellan Sverige och Kanada om inbördes rättshjälp i brottmål av den 15 februari 2000 Kronofogdemyndigheten Utsöknings- och indrivningsdatabasen Kunglig Kungörelse Förordningen (2005:712) med föreskrifter om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgörande Lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstolsbehörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden Utsökningsbalken En kommentar, Walin-Gregow- Löfmark-Millqvist-Persson, fjärde upplagan Lagen (2009:1427) om erkännande och verkställighet av bötesstraff inom Europeiska unionen

20 20 Förkortningslista Lagen om frysning Lagen om förverkande LIP LIRB Lissabonfördraget LSK Luganolagen LUT LÖHS Navet NEVL Lagen (2005:500) om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut Lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall Lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål Lissabonfördraget av den 13 december 2007 om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen Lagen (1999:116) om skiljeförfarande Lagen (1992:794) om Luganokonventionen Lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga Lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Skatteverkets centrala aviseringssystem för distribution av folkbokföringsuppgifter till samhället Lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område

21 Förkortningslista års New Yorkkonvention 1958 års New York konvention NJA NOK Nordiska cirkuläret Nordiska delgivningskonventionen Nordiska skattehandräckningsavtalet Nordiska underhållsbidragskonventionen Nordiska överenskommelsen till avtalet NVF Förenta nationernas konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet av den 20 juni 1956 Konventionen om erkännande och verkställighet av utländska skiljeavtal och skiljedomar av den 10 juni 1958 Nytt Juridiskt Arkiv I, avd I Norska kronor Cirk (1995:419) om inbördes rättshjälp mellan Sverige, Finland, Island och Norge genom delgivning och bevisupptagning Nordisk överenskommelse om inbördes rättshjälp genom delgivning och bevisupptagning av den 26 april 1974 Avtal mellan de nordiska länderna om handräckning i skatteärenden av den 7 december 1989 Konventionen med Danmark, Finland, Island, och Norge angående indrivning av underhållsbidrag av den 22 mars 1962 Överenskommelse enligt artikel 20 i avtalet mellan de nordiska länderna om handräckning i skatteärenden av den 7 december 1989 Förordningen (1963:194) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge ang. verkställighet av straff, m.m.

22 22 Förkortningslista NVL Nya Luganokonventionen OECD OLAF Palermokonventionen Prop. Rambeslutet om böter Rambeslutet om frysning Rambeslutet om förverkande RB REX RH Lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. Konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område av den 30 oktober 2007 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling Europeiska byrån för bedrägeribekämpning Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet av den 15 november 2000 Regeringens proposition Rådets rambeslut 2005/214/RIF av den 24 februari 2005 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff Rådets rambeslut 2003/577/RIF av den 22 juli 2003 om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom och bevismaterial Rådets rambeslut 2006/783/RIF av den 6 oktober 2006 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande Rättegångsbalken Redovisningssystem för exekutionsväsendet Rättsfall från hovrätterna, publikation utgiven av domstolsverket

23 Förkortningslista 23 RIF Rom I-förordningen Rom II-förordningen Romkonventionen RPS RSFS Rättighetsstadgan SBL SEK SEVL SFS SINK-skatt Skr. Rättsliga och inrikes frågor Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II) Konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser av den 19 juni 1980 Rikspolisstyrelsen Riksskatteverkets författningssamling Stadgan om de grundläggande rättigheterna Skattebetalningslagen (1997:483) Svenska kronor Lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats I Schweiz Svensk författningssamling Särskild inkomstskatt Regeringens skrivelse SKsanL Skuldsaneringslagen (1994:334) SOA Skatte- och avgiftsanmälan

24 24 Förkortningslista Socialförsäkringsförordningen Socialtillämpningsförordningen SOU SUPRO Svenska kompletteringsförordningen till delgivningsförordningen SvJT SÖ Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 988/2009 av den 16 september 2009 om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och om fastställande av innehållet i bilagorna Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Statens offentliga utredningar Summarisk process (betalningsföreläggande och handräckning) Förordningen (2008:808) med kompletterande föreskrifter till EG:s delgivningsförordning Svensk Juristtidning Sveriges internationella överenskommelser, publiceras i en särskild serie genom utrikesdepartementet

25 Förkortningslista 25 Tillämpningsförordningen UB UD UF Underhållsförordningen VER VURL Ärendelagen ÖEVL Kommissionens förordning (EG) nr 1179/2008 av den 28 november 2008 om tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets direktiv 2008/55/EG om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder Utsökningsbalken Utrikesdepartementet Utsökningsförordningen (1981:981) Rådets Förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet Verkställighet (i KFM:s serie för processägarens ställningstaganden) Lagen (1986:1042) om verkställighet av vissa beslut om rättegångskostnader Lagen (1996:242) om domstolsärenden Lagen (1983:368) om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på privaträttens område

26 tom tom to

27 Inledning 27 Inledning Handboken behandlar huvudsakligen KFM:s arbete med verkställighet av fordringar med internationell anknytning. Med hänsyn till bokens fokusering på utlandsanknutna frågor har titeln Internationell verkställighet valts. Syftet är att på ett överskådligt och lättillgängligt sätt redogöra för och kommentera den EU-rätt och de viktigaste internationella överenskommelser (avtal och konventioner) som är en förutsättning för utlandsrelaterad verkställighet. Till stöd för de operativa handläggarna beskrivs den praktiska hanteringen på utlandsteamen och övriga verkställighetsteam. Beskrivningen har gjorts med utgångspunkt från KFM:s processkarta över verkställigheten. Vissa avsnitt riktar sig främst till kronofogdar, jurister och andra erfarna handläggare. I boken lyfts särskilt fram KFM:s arbete med att begära handräckning i form av indrivning av svenska offentligrättsliga fordringar i andra stater. Detta är en fortsättning av den svenska verkställighetsprocessen. Verkställighet av privaträttsliga fordringsanspråk utomlands berörs också något. Dessutom behandlas KFM:s verkställighet av såväl utländska privat- som offentligrättsliga fordringar i Sverige. Rättsutvecklingen på området har under senare år varit betydande. De EU-rättsakter och internationella överenskommelser som beräknas träda ikraft inom en snar framtid berörs också i boken.

28 tom

29 Folkrätt, Avsnitt Folkrätt Reciprocitet Folkrätten är det rättssystem som reglerar förhållandet mellan stater. Dessutom berör folkrätten vissa internationella organisationer såsom FN, Röda Korset och Internationella domstolen i Haag. Folkrättsliga tvister mellan stater kan avgöras vid domstolen i Haag om staterna godkänt domstolens domsrätt (jurisdiktion). Domstolens avgöranden är bindande för staterna. I första hand löses folkrättsliga tvister mellan stater genom medling eller skiljedom. Stater kan inte åtalas eller bötfällas om de bryter mot folkrätten. Folkrätten brukar indelas i en allmän del (sedvanerätten) och i en del som avser internationella överenskommelser (traktaträtten). 1.1 Sedvanerätt Sedvanerätten är den del av folkrätten, som utvecklats genom sedvänjor och praxis. Den anses automatiskt bindande för alla stater, oavsett om staterna samtycker. För att sedvanerätten inte ska stå i motsättning till nationell rätt brukar staterna genomföra (införliva) den i sina nationella lagar genom att hänvisa till t.ex. folkrättslig sedvana. De allmänna folkrättsliga reglerna om diplomatisk immunitet och havens frihet är exempel på detta. När det inte finns en internationell överenskommelse tillåter ändå lagstiftningen i vissa stater att utländska exekutionstitlar erkänns och verkställs i den egna staten. Tillämpningen grundar sig på det sedvanerättsliga begreppet Comity of Nations (hövlighet mellan stater). Oftast är erkännandet förenat med särskilda villkor. Ett vanligt villkor är krav på ömsesidighet mellan staterna (reciprocitet), dvs. att den egna statens motsvarande exekutionstitlar erkänns i den andra staten. Även andra villkor än reciprocitet kan förekomma, t.ex. att ett erkännande inte får strida mot grunderna för rättsordningen (ordre public) i de berörda staterna.

30 30 Folkrätt, Avsnitt 1 Ny process Traktat Några stater som inte förefaller kräva ömsesidighet för erkännande av utländska avgöranden på civilrättens område är Argentina, Brasilien, Brittiska Jungfruöarna, Indien, Kanada (Ontario och Quebec), Uruguay och Venezuela (Enforcement of Foreign Judgments). I USA kan i vissa fall en utländsk exekutionstitel erkännas och verkställas när det inte finns en internationell överenskommelse (Hesslén s ). Sverige tillämpar inte reciprocitetsprincipen. För att en utländsk exekutionstitel ska kunna erkännas och verkställas krävs att det finns stöd i EU-rätten eller i internationella överenskommelser som Sverige tillträtt. Om det saknas en internationell överenskommelse och den främmande staten inte erkänner exekutionstiteln återstår endast för borgenären att undersöka möjligheterna att inleda en ny process i denna stat. Detta förutsätter att det finns ett rättegångsforum enligt den statens processlagstiftning som gör det möjligt att erhålla en giltig exekutionstitel. En utländsk exekutionstitel som inte erkänns i Sverige kan ändå ha ett bevisvärde. I ett avgörande från Högsta domstolen har en grekisk tredskodom tillerkänts sådant bevisvärde (NJA 1973 s. 628). 1.2 Traktaträtt Sedvanerättens regler om internationella överenskommelser har lagfästs (kodifierats) i Wienkonventionen om traktaträtten av den 23 maj Sverige har godkänt (ratificerat) konventionen som har trätt i kraft Konventionen ger stater rätt att mellan sig ingå bindande internationella överenskommelser. Både muntliga och skriftliga internationella överenskommelser som sluts i olika sammanhang är folkrättsligt bindande. Wienkonventionen om traktaträtten gäller dock bara skriftliga överenskommelser. Enligt Wienkonventionen om traktaträtten är en traktat en internationell överenskommelse sluten mellan stater i skriftlig form och underkastad internationell rätt. Det gäller oavsett om överenskommelsen tagits in i ett enda dokument (instrument) eller i två eller flera sammanhängande instrument och oavsett dess särskilda beteckning (artikel 2.1 a). En överenskommelse kan träffas mellan två parter (bilateral) eller mellan flera parter (multilateral).

31 Folkrätt, Avsnitt 1 31 Tillkomst av överenskommelse Ingående av överenskommelse Ratifikation och anslutning Internationella överenskommelser kan förekomma under olika benämningar. Vanligast är benämningarna konvention, avtal, fördrag, överenskommelse, traktat och protokoll. Benämningen är inte avgörande för en överenskommelses rättsliga status. Det avgörande är överenskommelsens innebörd och om den innefattar förpliktelser. Exempel på folkrättsliga överenskommelser är: Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna av den 4 november 1950 (Europakonventionen) Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser av den 18 april 1961 Wienkonventionen om konsulära förbindelser av den 24 april 1963 Att ingå och tillträda en internationell överenskommelse är ett omfattande förfarande. Här lämnas endast en kortfattad redogörelse. För ytterligare information, se Ds 2007:25. En internationell överenskommelse föregås vanligen av förhandlingar där staterna är representerade genom ombud. Ombud har rätt att föra statens talan, delta i omröstning samt underteckna en slutakt eller ett slutprotokoll. Det innebär inte att staten blir bunden av överenskommelsen. När en stat ingått en överenskommelse måste regeringen besluta om den ska underteckna överenskommelsen. Normalt undertecknas den av representant eller ombud för regeringen. I vissa fall är en stat bunden av överenskommelsen redan genom undertecknandet. Oftast krävs dessutom att staten tillträder överenskommelsen genom att ratificera den eller genom att ansluta sig till en överenskommelse, som redan trätt i kraft. I Sverige måste riksdagen i de flesta fall godkänna en överenskommelse innan regeringen kan ratificera den. Det sker genom att regeringen i en proposition föreslår att Sverige ska ratificera eller ansluta sig till överenskommelsen. Först när riksdagen godkänt propositionen och regeringen anslutit sig till överenskommelsen eller ratificerat den blir Sverige folkrättsligt bundet av överenskommelsen. För att en överenskommelse ska träda i kraft krävs som regel att två eller flera stater har ratificerat den.

32 32 Folkrätt, Avsnitt 1 Införlivande Inkorporering Transformering Internationell privaträtt Privaträttslig fordran Den internationella överenskommelsen blir inte automatiskt en del av den nationella rätten i och med ratificeringen. En sådan överenskommelse måste införlivas med den svenska rätten för att bli gällande för svenska domstolar och myndigheter. Det kan antingen ske genom inkorporering eller transformering. Förslag till hur införlivande ska ske samt eventuell lagtext framläggs av regeringen i den proposition som underställs riksdagen för godkännande av överenskommelsen. Inkorporering innebär att det i en lag eller annan författning anges att överenskommelsens bestämmelser gäller direkt i Sverige. Så har skett när man införlivat t.ex. de folkrättsliga reglerna om diplomatiska privilegier och immunitet samt Europakonventionen. Denna metod är också vanlig när man införlivar dubbelbeskattningsavtal. Transformering innebär att texten till överenskommelsen antingen översätts till svenska och därefter tas i en svensk författning eller att överenskommelsen omarbetas till svensk författningstext. Om de materiella bestämmelserna i en överenskommelse överensstämmer med innehållet i gällande svensk rätt behövs ingen ny svensk lagstiftning. Från folkrätten skiljer man den internationella privat- och processrätten. Den omfattar internationella rättsförhållanden mellan enskilda och behandlar i huvudsak följande tre frågor: vilken stat som har domsrätt vilken stats lag som ska tillämpas (lagvalsregler/kollisionsregler) om en dom som meddelats i en stat kan åberopas i en annan stat (erkännande och verkställighet) Den internationella privat- och processrätten anger således vilken stats lag som ska tillämpas av en nationell domstol eller myndighet vid en internationell tvistefråga, men inte hur och på vilket sätt själva tvisten ska lösas. Om tvisten rör en fordran måste man också fastställa om den är privaträttslig enligt den lag som ska tillämpas. En privaträttslig fordran har sin grund i rättshandlingar mellan rättssubjekt enligt privaträttslig (civilrättslig) lagstiftning. Rättshandlingar mellan såväl fysiska som juridiska personer, inklusive myndigheter, kan ge upphov till en privaträttslig fordran.

33 Folkrätt, Avsnitt 1 33 Offentligrättslig fordran Konventionstolkning Territoriell omfattning Från en privaträttslig fordran skiljer man en offentligrättslig fordran. En offentligrättslig fordran kännetecknas bl.a. av att den har sin rättsliga grund i författningar och har tillkommit genom beslut av t.ex. myndigheter. En fordrans rättsliga karaktär samt den aktuella konventionens tillämplighet på privat- eller offentligrättsliga fordringar är avgörande vid en bedömning om en fordran omfattas av konventionen eller inte. Svensk och internationell rättspraxis och juridisk doktrin ger vägledning vid en sådan konventionstolkning. Det har ingen betydelse hur en fordran betecknas enligt nationell rätt. Det innebär att en fordran som Kronofogdemyndigheten (KFM) handlägger som ett allmänt mål (amål) enligt utsökningsbalken (UB) m.fl. författningar kan vara privaträttslig till sin natur. Ett exempel på ett sådant a-mål är arbetsgivares regressfordran på arbetstagare för utbetald skatt. Regressfordran anses som en privaträttslig fordran och omfattas av tioårig preskription (prop. 1981/82:96 s. 142 och avsnitt 3.3.1). På motsvarande sätt kan en utländsk fordran som är offentligrättslig handläggas som ett enskilt mål (e-mål) i Sverige. Ett exempel är återkrav på felaktigt utbetalda socialförsäkringsförmåner (avsnitt 6.3). Internationella överenskommelser på privaträttens område är bl.a. konventioner och EU-rättsakter om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område samt om erkännande och verkställighet av underhållsbidrag (avsnitt 7). 1.3 Exekutiv behörighet Principen om staters suveränitet i den allmänna folkrätten innebär att en stat inte får ägna sig åt maktutövning på främmande stats territorium. KFM får därför inte använda exekutivt tvång annat än i Sverige. Det medför att KFM måste begära handräckning för verkställighet av offentligrättsliga fordringar med stöd av EU-rätten eller en internationell överenskommelse för att få en svensk exekutionstitel verkställd i en annan stat. KFM har ingen behörighet att begära handräckning utomlands av privaträttsliga fordringar. En förutsättning för exekutiv behörighet är att det finns en exekutionstitel som är verkställbar i Sverige. KFM kan

34 34 Folkrätt, Avsnitt 1 verkställa både mot person och egendom som finns i Sverige. Det betyder att en gäldenärs tillgångar som finns i Sverige kan bli föremål för verkställighet, även om gäldenären bor utomlands. Betalningsanmaning Fordran Distansutmätning av svenskregistrerat fartyg Distanskvarstad på svenskregistrerat fartyg KFM kan skicka en betalningsanmaning till en gäldenär med utlandsadress. KFM kan samtidigt upplysa gäldenären om att myndigheten kan ha behörighet att begära handräckning i gäldenärens hemland om denne inte frivilligt betalar skulden. Den exekutiva behörigheten att betalningsanmana omfattar både privat- och offentligrättsliga fordringar. KFM kan utmäta utländska värdepapper som finns i Sverige. Fordringar eller rättigheter kan också utmätas om sekundogäldenären har hemvist eller säte i Sverige (NJA 1905 s. 527 och NJA 1980 s. 84). Däremot kan en fordran inte utmätas om sekundogäldenären har hemvist eller säte utomlands, då en sådan utmätning inte kan säkerställas enligt 6 kap. UB. En gäldenärs banktillgodohavande i en utländsk bank kan därför inte utmätas av KFM. KFM kan utmäta svenskregistrerade fartyg (skepp och luftfartyg) som befinner sig i Sverige. Dessutom kan myndigheten distansutmäta ett svenskregistrerat fartyg som befinner sig utanför Sveriges gränser. Distansutmätning kan göras även om det föreligger hinder mot säkerställande av utmätningen (4 kap. 7 UB). Sedan hindret bortfallit ska säkerställande ske utan dröjsmål (6 kap. 1 andra stycket UB). KFM kan inte tvinga ägaren att föra fartyget till Sverige för att säkerställande och försäljning ska kunna ske. Om fartyget inte säkerställs består utmätningen tills vidare. Utmätning av svenskregistrerat skepp har enligt den juridiska doktrinen också ansetts kunna ske när skeppet är till havs, även om det inte brukar anlöpa svenska hamnar (Gregow s. 106 och Fartygsexekution s ). Ett svenskregistrerat fartyg som befinner sig utomlands kan också kvarstadsbeläggas enligt reglerna för distansutmätning av fartyg (4 kap. 7 och 16 kap. 13 UB). Kvarstadsbeslutet kan därför verkställas utan hinder av att fartyget inte kan säkerställas. Om domstolens kvarstadsbeslut omfattar själva fartyget och fartyget inte beräknas kunna säkerställas inom överskådlig tid är det som regel meningslöst att ansöka om att KFM ska verkställa beslutet. Redan genom domstolens beslut uppnår man vad man kan vinna med beslutet, nämligen att kvarstaden antecknas i sjö- eller luftfartsregistret.

35 Folkrätt, Avsnitt 1 35 Utländskt registrerat fartyg Immaterialrätt Patenträtt Internationell patentansökan Europeiskt patent Mönsterrätt Om domstolens kvarstadsbeslut inte omfattar själva fartyget måste ansökan inges till KFM för att myndigheten ska kvarstadsbelägga fartyget på distans och för att KFM ska underrätta berört register om kvarstaden (Fartygsexekution, s ). Utmätning av ett utländskt registrerat fartyg kan ske enligt svenska regler (1 kap. 8 första stycket UB). Ett utländskt registrerat fartyg måste befinna sig i Sverige för att kunna utmätas. En distansutmätning kan därför inte ske (1 kap. 8 andra stycket UB). Kvarstad för sjöfordringar av ett utländskt skepp som befinner sig i Sverige är också möjligt (4 kap. sjölagen [1994:1009]). Immaterialrätten utgör en del av den nationella förmögenhetsrätten. Immaterialrätt ger ensamrätt till intellektuella prestationer och kännetecken. Ensamrätten kan som regel överlåtas eller upplåtas (licensieras) samt med vissa undantag utmätas om den har ett förmögenhetsvärde. De immaterialrättsliga ensamrätterna brukar indelas i upphovsrätt och industriellt rättsskydd. Under vissa förutsättningar kan KFM bl.a. utmäta utländska rättigheter till patent, mönster, varumärken och växtförädling. Den som har gjort en uppfinning som kan utnyttjas industriellt eller den som förvärvat uppfinnarens rätt kan efter ansökan beviljas patent på uppfinningen i Sverige (1 kap. 1 patentlagen [1967:873]). Förutom att ansöka om ett svensk patent kan den som vill ha ett patent i flera länder tillämpa reglerna om internationell patentansökan (3 kap. patentlagen). Beviljas ansökan får den samma rättsverkan som ett svenskt patent och kan således utmätas. Enligt Europeiska patentkonventionen av den 5 oktober 1973 (reviderad 2000) beviljas och registreras ett europeiskt patent av det Europeiska patentverket (EPO) med säte i München. Ett sådant patent kan bli giltigt som ett svenskt patent om det i ansökan anges att patentet ska omfatta Sverige (11 kap. patentlagen). Ett amerikanskt företag var innehavare av ett europeiskt patent som var giltigt i Sverige. Patentet har ansetts kunna utmätas (NJA 2006 s. 354). Möjlighet att förvärva mönsterrätt genom registrering tillkommer i första hand formgivaren och i andra hand den som förvärvat formgivarens rätt (1 a mönsterskyddslagen [1970:485]).

36 36 Folkrätt, Avsnitt 1 EU-formgivning Varumärkesrätt Internationell varumärkesregistrering Inom Europeiska unionen (EU) finns rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning. Skyddsföremålet är formgivningen (utseendet) av en produkt. Mönsterskydd i hela EU uppstår genom registrering hos registreringsbyrån Office for Harmonization in the Internal Market/Trade Marks and Designs (OHIM) i Alicante, Spanien. En gemenskapsformgivning behandlas i förmögenhetshänseende som ett nationellt formskydd i den medlemsstat där innehavaren har sitt hemvist, säte eller driftställe (artikel 27). En registrerad gemenskapsformgivning kan bli föremål för exekutiva åtgärder (artikel 30.1). KFM är behörig exekutiv myndighet om innehavaren har sitt hemvist, säte eller driftställe i Sverige (artikel 30.2). På begäran av en av parterna ska en exekutiv åtgärd införas i registret hos OHIM och offentliggöras (artikel 30.3). För att få ensamrätt till ett varumärke måste varumärket registreras (1 kap 6 varumärkeslagen [2010:1877]). Ensamrätt kan också förvärvas genom inarbetning utan att det registreras (1 kap 7 ). För att kunna utmätas måste varumärket vara registrerat (10 kap. 9 ). En internationell varumärkesregistrering kan göras och bli giltig i Sverige (5 kap. varumärkeslagen). Likaså kan vissa utländska varumärken på ansökan registreras i Sverige (förordningen [1970:495] om utländska varumärken m.m.). EU-varumärke Inom EU gäller rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken. Varumärkesskyddet uppnås genom registrering och offentliggörande hos OHIM. Ett registrerat varumärke gäller inom hela EU. Gemenskapsvarumärket anses som ett särskilt förmögenhetsobjekt utan samband med det företag vars varor och tjänster det betecknar. Det kan därför överlåtas. Varumärket likställs med ett nationellt varumärke som registrerats i den medlemsstat där innehavaren har sitt säte, hemvist eller driftställe (artikel 16). Varumärket kan bli föremål för exekutiva åtgärder (artikel 20.1). KFM är behörig exekutiv myndighet om innehavaren har sitt säte, hemvist eller driftställe i Sverige (artikel 20.2). På begäran av en av parterna ska OHIM registrera och offentliggöra en exekutiv åtgärd (artikel 20.3).

37 Folkrätt, Avsnitt 1 37 Växtförädlarrätt EU-växtförädlarrätt Europeisk konvention Den som i Sverige har framställt eller förvärvat en ny växtsort kan få ensamrätt att utnyttja växtsorten (växtförädlarrätt). Det gäller också under vissa förutsättningar växtsorter som framställts utomlands (1 växtförädlarrättslagen [1997:306]). Inom EU finns rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt. En växtförädlarrätt uppstår i hela EU genom registrering hos växtsortsmyndigheten i Angers i Frankrike. Växtförädlarrätten kan bli föremål för verkställighet (bl.a. utmätning) i den medlemsstat där den anses finnas förmögenhetsmässigt (artikel 24). 1.4 Exekutiv immunitet Principen om utländsk stats immunitet har främst uppstått genom sedvanerätt och traktater. I Wienkonventionen från 1961 om diplomatiska förbindelser samt i Wienkonventionen från 1963 om konsulära förbindelser finns bestämmelser om immunitet och privilegier för staters beskickningar och konsulat. Konventionerna är införlivade i svensk lagstiftning genom lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (LIP). Vad som föreskrivs om immunitet och privilegier ska gälla utan hinder av bestämmelse i annan författning (1 LIP) Statsimmunitet Normalt innebär statsimmunitet att utländska stater med vissa undantag åtnjuter immunitet mot domsrätt och exekution. Sverige har inte tillträtt den europeiska konventionen om statsimmunitet av den 16 maj Konventionen har ändå betydelse för Sverige eftersom den utgör en del av den internationella sedvanerätten. Konventionen är publicerad på Europarådets hemsida. Konventionen gör en tydlig skillnad mellan den immunitet mot domsrätt, som främmande stater har när det gäller handlingar som avser suverän myndighetsutövning, och den domsrätt som saknas avseende rättshandlingar som främmande stater vidtar i kommersiella situationer. Enligt konventionen får inga verkställighetsåtgärder vidtas i förhållande till en konventionsstats egendom, som finns på en annan konventionsstats territorium, utan att denna stat uttryckligen skriftligen har medgivit det i det särskilda fallet (artikel 20 jämförd med artikel 23).

38 38 Folkrätt, Avsnitt 1 FN-konvention Domsrätt Sverige har ratificerat Förenta nationernas konvention om immunitet för stater och deras egendom av den 2 december 2004 (SFS 2009:1541). Konventionen har ännu inte trätt i kraft men utgör i huvudsak en kodifiering av gällande sedvanerätt. Som en allmän princip anger konventionen att en stat åtnjuter immunitet för sig och sin egendom mot en annan stats domsrätt. Konventionen anger också ett antal fall där immunitet inte får åberopas, t.ex. i tvister som rör en stats affärstransaktioner med utländska fysiska och juridiska personer. För att fastställa om ett avtal eller en transaktion är en affärstransaktion ska avtalets eller transaktionens natur och syfte beaktas (artikel 2). En stat får inte åberopa immunitet mot domsrätt vid annan stats behöriga domstol i mål som bl.a. gäller fastställande av förpliktelse som följer av statens besittning eller användning av fast egendom (artikel 13). Enligt konventionen åtnjuter stater immunitet mot tvångsåtgärder i samband med domstolsförfaranden. Det finns dock vissa begränsningar (artikel 18). Tvångsåtgärder efter dom kan ske om den främmande staten uttryckligen samtyckt till att sådana åtgärder får vidtas eller avsatt medel för att gottgöra det krav som målet avser (artikel 19 a-b). Dessutom kan tvångsåtgärder efter dom vidtas i rättegångsstaten mot egendom som den främmande staten använder i statliga icke-kommersiella syften om egendomen har samband med den enhet som målet riktar sig mot (artikel 19 c). Med enhet avses en stat som en oberoende juridisk person, en delstat i en förbundsstat, en stats underenhet, ett statligt organ eller annan enhet som har status av självständigt rättssubjekt. Svensk domstolspraxis är ifråga om statsimmunitet mot domsrätt relativt begränsad. Sedan länge har statsimmunitet ansetts gälla som en sedvanerättslig princip i svensk rätt. Svensk domstolspraxis förordar numera den restriktiva immunitetsteorin. Det innebär att immunitet beviljas endast för statliga höghetshandlingar men inte för staters privaträttsliga handlingar (prop. 2008/09:204 s ). I rättsfallet NJA 2009 s. 905 konstaterade Högsta domstolen att en främmande stat (Belgien) inte kunde åberopa varken statsimmunitet eller diplomatisk immunitet mot en talan grundad på avtal om hyra av lokal för statens ambassad i Sverige. Vad gäller gränsdragningen mellan statsimmunitet och privaträttsligt handlande åberopade Högsta domstolen principerna i 2004 års FN-konvention.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av överenskommelser som avses i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål; SFS 2012:605 Utkom från trycket den 2 oktober 2012 beslutat den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av överenskommelser som avses i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål; SFS 2011:108 Utkom från trycket den 22 februari 2011 beslutat den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut; SFS 2005:500 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens

Läs mer

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet Ds 2006:21 Danmarksavtalen Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel

Läs mer

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Databas: SFST Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER C 202/266 Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2016 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 343

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen; SFS 2011:423 Utkom från trycket den 28 april 2011 utfärdad den 14 april 2011. Enligt riksdagens

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Inledande bestämmelser 1 [8351] Denna lag gäller för sådant

Läs mer

Danmarksavtalet. Civilutskottets betänkande 2006/07:CU26. Sammanfattning

Danmarksavtalet. Civilutskottets betänkande 2006/07:CU26. Sammanfattning Civilutskottets betänkande 2006/07:CU26 Danmarksavtalet Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2006/07:106 vari föreslås vissa lagändringar föranledda av avtalet mellan

Läs mer

Lag (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

Lag (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 1 kap. Inledande bestämmelser 1 [8071] I denna lag finns bestämmelser om rättslig hjälp i brottmål i Sverige och utomlands. I detta kapitel finns bestämmelser

Läs mer

1 Internationell delgivning... 1

1 Internationell delgivning... 1 Förord I samband med att nätversionen av handboken Internationell verkställighet reviderades under våren 2014 lyftes avsnitt 9 Delgivning ut ur boken för att istället ingå i Kronofogdens kommande delgivningshandbok.

Läs mer

Gränsöverskridande indrivning av fordringar. 1. Inledning. Gruppe C Av Nils-Bertil Morgell

Gränsöverskridande indrivning av fordringar. 1. Inledning. Gruppe C Av Nils-Bertil Morgell Gränsöverskridande indrivning av fordringar Gruppe C Av Nils-Bertil Morgell 1. Inledning Enligt grundläggande statsrättsliga principer får en stat endast bedriva myndighetsutövning inom det egna territoriet.

Läs mer

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010 14.4.2010 Publikationens titel Organisering av den internationella indrivningen av underhållsbidrag Författare Justitieministeriet s publikation Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

Betänkande av Straffrättsutredningen (SOU 2013:38) Vad bör straffas?

Betänkande av Straffrättsutredningen (SOU 2013:38) Vad bör straffas? 1(6) Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 Stockholm Betänkande av Straffrättsutredningen (SOU 2013:38) Vad bör straffas? (JU2013/4451/L5) Kronofogdemyndigheten (KFM) begränsar sitt yttrande

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN L 348/130 Europeiska unionens officiella tidning 24.12.2008 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET

Läs mer

Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område

Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område Civilutskottets betänkande 2013/14:CU27 Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2013/14:219 Nya

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN L 81/24 Europeiska unionens officiella tidning 27.3.2009 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 23 februari 2004 (26.2) (OR. en) 6620/04 LIMITE FRONT 27 COMIX 119 NOT från: till: Ärende: Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet

Läs mer

Innehåll. Förord 5 Förkortningar 15

Innehåll. Förord 5 Förkortningar 15 Innehåll Förord 5 Förkortningar 15 I. ALLMÄN DEL 19 A. Presentation av konventionerna och förordningen 21 1 Brysselkonventionen 21 2 Luganokonventionen 23 3 Bryssel I-förordningen 25 4 Lugano Il-konventionen

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Underhållsskyldighet i internationella situationer. Dir. 2009:54. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009

Kommittédirektiv. Underhållsskyldighet i internationella situationer. Dir. 2009:54. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 Kommittédirektiv Underhållsskyldighet i internationella situationer Dir. 2009:54 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en) 7223/04 DCL 1 JUSTCIV 42 BORTTAGANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERING för dokument: 7223/04 av den: 11 mars 2004 Ny status: Ärende: Offentlig

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2018 (OR. en) 6512/04 DCL 1 JUSTCIV 28 BORTTAGANDE AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERING för dokument: 6512/04 av den: 20 februari 2004 Ny status: Ärende: Offentlig

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-02-27 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Avtalet mellan EG och Danmark om

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.7.2013 COM(2013) 554 final 2013/0268 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1215/2012 om domstols behörighet

Läs mer

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer 832 6511-13/121 1(6) Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer (Ersätter ställningstagande 9/08/IND) De riktlinjer för urvalet av S-gäldenärer som anges i bifogade promemoria ska tills vidare gälla för

Läs mer

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd Järfälla

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd Järfälla FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd 40 175 55 Järfälla Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän Förmögenshetsrätt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet

Läs mer

SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1

SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1 SLUTAKT AF/CE/BA/sv 1 De befullmäktigade för KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, REPUBLIKEN TJECKIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND, REPUBLIKEN GREKLAND,

Läs mer

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA A. Brev från Konungariket Sverige Jag ber att få hänvisa till avtalet mellan Konungariket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna; SFS 2014:256 Utkom från trycket den 13 maj 2014 utfärdad den 30 april 2014. Regeringen

Läs mer

Kommittédirektiv. EU-bodelning. Dir. 2016:74. Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016

Kommittédirektiv. EU-bodelning. Dir. 2016:74. Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016 Kommittédirektiv EU-bodelning Dir. 2016:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016 Sammanfattning Om en bodelning eller någon annan fråga som rör makars eller registrerade partners förmögenhetsförhållanden

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om internationellt polisiärt samarbete; SFS 2000:343 Utkom från trycket den 7 juni 2000 utfärdad den 25 maj 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område. Anna Avenberg (Justitiedepartementet)

Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område. Anna Avenberg (Justitiedepartementet) Lagrådsremiss Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 mars 2014 Beatrice Ask Anna Avenberg

Läs mer

HISTORIKBILAGA TILL VÄGLEDNING 2006:1 1 (6) Version 9. Version 8

HISTORIKBILAGA TILL VÄGLEDNING 2006:1 1 (6) Version 9. Version 8 VÄGLEDNING 2006:1 1 (6) Historik information om ändringar i vägledningen 2006:1 Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden Försäkringskassan som centralmyndighet I denna bilaga lämnas en

Läs mer

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU EFFEKTIVITET V. RÄTTSSÄKERHET Malin Thunberg Schunke IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förkortningar 13 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet 19 1.2 Bakgrund 20 1.2.1

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

Konsumentens skydd i handeln över landgränserna

Konsumentens skydd i handeln över landgränserna Konsumentens skydd i handeln över landgränserna MARIE LINTON IUSTUS FÖRLAG Innehåll 15 FÖRKORTNINGAR OCH ORDLISTA 17 1 INLEDNING 23 Konsumenten i handeln över landgränserna 23 1.2 Olika typer av konsumentskyddsregler

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 66/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelserna om ändring av den nordiska äktenskapskonventionen och den nordiska indrivningskonventionen och med förslag till

Läs mer

Diskretionär prövning i övriga (icke lagreglerade) fall

Diskretionär prövning i övriga (icke lagreglerade) fall Föreläsningsmanus 7 Internationell verkställighet Inledning Utgå från matrisen Klargör spelplanen Erkännande och/eller verkställighet? Verkställighet Fullgörelsedomar Åtgärder som kräver handling Erkännande

Läs mer

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser

Allmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser

Läs mer

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I P7_TA-PROV(2010)0469 Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 december 2010 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-02-17 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, f.d. justitierådet Inger Nyström och regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Enligt en lagrådsremiss den

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 170/7

Europeiska unionens officiella tidning L 170/7 1.7.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 170/7 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1002/2005 av den 30 juni 2005 om ändring av förordning (EG) nr 1239/95 när det gäller beviljande av tvångslicenser

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 186/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om tillämpning av rådets förordning om underhållsskyldighet, av 2 i lagen om centralmyndighet i Finland

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 26.9.2014 2013/0184(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om godkännande, på Europeiska unionens vägnar, av protokollet

Läs mer

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394 Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2002D0864 SV 01.06.2003 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B BESLUT nr 184 av den 10 december 2001 om de standardblanketter

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för utveckling 2016/0414(COD) 26.7.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Verkställighet av skuldsaneringsbeslut

Verkställighet av skuldsaneringsbeslut 1(5) Verkställighet av skuldsaneringsbeslut Detta ställningstagande ersätter Kronofogdemyndighetens ställningstagande 3/08/IND Verkställighet av skuldsaneringsbeslut. Detta ställningstagande har beslutats

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden på privaträttens område; SFS 2014:1517 Utkom från trycket den 19 december 2014 utfärdad den 4 december

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen; SFS 2015:109 Utkom från trycket den 10 mars 2015 utfärdad den 26 februari 2015.

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.10.2010 2010/0067(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ackreditering och teknisk kontroll; SFS 2011:791 Utkom från trycket den 27 juni 2011 utfärdad den 16 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Tillämpningsområde

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2000:460 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 31 maj 2000.

Läs mer

196 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 48 Schlussakte samt Erklärungen - Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT.

196 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 48 Schlussakte samt Erklärungen - Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT. 196 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 48 Schlussakte samt Erklärungen - Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT AF/CE/BA/sv 1 2 von 10 196 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 48 Schlussakte

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning; SFS 2012:843 Utkom från trycket den 14 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens

Läs mer

Realisation av aktier och fondandelar

Realisation av aktier och fondandelar 1(5) Realisation av aktier och fondandelar Vid försäljning av utmätta börsnoterade aktier och fondandelar ska följande förfarande tillämpas. Utmätta aktier eller fondandelar får inte utan gäldenärens samtycke

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0209 (CNS) 13885/16 FISC 181 ECOFIN 984 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS DIREKTIV om ändring

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 34/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav1 lagenomömsesidighandräckning mellan de behöriga myndigheterna i Finland och de övriga medlemsstaterna i Europeiska

Läs mer

Internationell delgivning

Internationell delgivning Internationell delgivning Till Justitiedepartementet Chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Beatrice Ask, beslutade den 29 juni 2010 att uppdra åt hovrättsrådet Joakim Zetterstedt att biträda Justitiedepartementet

Läs mer

Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Inledande bestämmelser 1 [8521] Vad i denna lag sägs om skatt gäller även allmän avgift samt ränta på skatt eller allmän avgift och administrativa pålagor

Läs mer

Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige

Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige 2017-04-05 S2017/02154/FST Bilaga till protokoll 2017-04-05 206 Socialdepartementet Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige Behov av utredning

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:106

Regeringens proposition 2006/07:106 Regeringens proposition 2006/07:106 Avtalet mellan EG och Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område Prop. 2006/07:106 Regeringen överlämnar denna

Läs mer

Lag. om ändring av patentlagen

Lag. om ändring av patentlagen Lag om ändring av patentlagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i patentlagen (550/1967) 65 a, sådan den lyder i lag 1695/1995, ändras 3 och 5, rubriken för 2 kap., 7 1 mom., 44 2 och 5 mom., 48,

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

(Resolutioner, rekommendationer och yttranden) RESOLUTIONER RÅDET

(Resolutioner, rekommendationer och yttranden) RESOLUTIONER RÅDET 19.1.2017 SV Europeiska unionens officiella tidning C 18/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) RESOLUTIONER RÅDET RÅDETS RESOLUTION OM ETT MODELLAVTAL OM INRÄTTANDE AV EN GEMENSAM UTREDNINGSGRUPP

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2010 Ö 5591-09 KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Ombud: Chefsjurist R S MOTPART

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen; SFS 2015:652 Utkom från trycket den 24 november 2015 utfärdad den 12 november 2015.

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett enhetligt patentskydd i EU och en ny patentlag. Dir. 2012:99. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2012

Kommittédirektiv. Ett enhetligt patentskydd i EU och en ny patentlag. Dir. 2012:99. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2012 Kommittédirektiv Ett enhetligt patentskydd i EU och en ny patentlag Dir. 2012:99 Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) / av den

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2019 C(2019) 1280 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) / av den 25.2.2019 om fastställande av specifikationerna för kvalitet, upplösning och användning av

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET ENV 383 CODEC 955

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET ENV 383 CODEC 955 EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 22 juli 2003 (OR. en) 2001/0277 (COD) LEX 460 ENV 383 CODEC 955 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2003/65/EG OM ÄNDRING AV RÅDETS DIREKTIV 86/609/EEG

Läs mer

KONVENTION OM DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH OM ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR PÅ PRIVATRÄTTENS OMRÅDE

KONVENTION OM DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH OM ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR PÅ PRIVATRÄTTENS OMRÅDE KONVENTION OM DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH OM ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR PÅ PRIVATRÄTTENS OMRÅDE CONV/JUD/sv 1 INGRESS DE HÖGA AVTALSSLUTANDE PARTERNA I DENNA KONVENTION, SOM ÄR FAST BESLUTNA att

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR 4.3.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 195/2008 av

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol Justitiedepartementet 2014-03-06 Dokumentbeteckning KOM(2014) 46 slutlig Förslag till rådets beslut om

Läs mer

L 323/34 Europeiska unionens officiella tidning

L 323/34 Europeiska unionens officiella tidning L 323/34 Europeiska unionens officiella tidning 8.12.2007 RÅDETS BESLUT av den 6 december 2007 om fullständig tillämpning av bestämmelserna i Schengenregelverket i Republiken Tjeckien, Republiken Estland,

Läs mer

Försäkran på heder och samvete om uteslutnings- och urvalskriterier

Försäkran på heder och samvete om uteslutnings- och urvalskriterier Försäkran på heder och samvete om uteslutnings- och urvalskriterier Undertecknad [namn på den person som undertecknar handlingen], som företräder: (fysisk person) mig själv Nummer på ID-handling eller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 4/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA I UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA

Läs mer

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010 20.4.2011 Publikationens titel Det nationella genomförandet av en europeisk övervakningsorder Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen som bereder det nationella genomförandet av en europeisk

Läs mer

L 343/10 Europeiska unionens officiella tidning

L 343/10 Europeiska unionens officiella tidning L 343/10 Europeiska unionens officiella tidning 29.12.2010 RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1259/2010 av den 20 december 2010 om genomförande av ett fördjupat samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad

Läs mer

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1768/92 av den 18 juni 1992 om införande av tilläggsskydd för läkemedel

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1768/92 av den 18 juni 1992 om införande av tilläggsskydd för läkemedel RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1768/92 av den 18 juni 1992 om införande av för läkemedel EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2004 Utgiven i Helsingfors den 30 april 2004 Nr 39 40 INNEHÅLL Nr Sidan 39 Lag om sättande i kraft av rådets beslut 2002/772/EG,

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

PRELIMINÄR DAGORDNING 1980:e mötet i Ständiga representanternas kommitté (COREPER II) Datum: Bryssel onsdagen den 9 oktober 2002 (10.

PRELIMINÄR DAGORDNING 1980:e mötet i Ständiga representanternas kommitté (COREPER II) Datum: Bryssel onsdagen den 9 oktober 2002 (10. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 7 oktober 2002 (8.10) (OR. fr) 12754/02 OJ/CRP2 35 PRELIMINÄR DAGORDNING Möte: 1980:e mötet i Ständiga representanternas kommitté (COREPER II) Datum: Bryssel onsdagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1997:306); SFS 2009:115 Utkom från trycket den 10 mars 2009 utfärdad den 26 februari 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i

Läs mer

Förordning (1989:698) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Spanien om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor

Förordning (1989:698) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Spanien om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Förordning (1989:698) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Spanien om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor 1 [9151] Den

Läs mer