Internationell verkställighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationell verkställighet"

Transkript

1 Internationell verkställighet

2 ISBN KFM 943 utgåva 1 Elanders Sverige 2011

3 3 Förord Handboken Internationell verkställighet ingår i Kronofogdemyndighetens (KFM) handboksserie och är avsedd att användas i det dagliga arbetet med utlandsrelaterade frågor samt vid utbildning. Den riktar sig både till operativt verksamma handläggare och kronofogdar/jurister hos KFM. Den kan även vara av intresse för andra som i sin yrkesverksamhet behöver kunskap om frågor som rör internationell verkställighet. Boken beskriver när och hur verkställighet kan ske av svenska offentligrättsliga fordringar utomlands. Den beskriver vidare under vilka förutsättningar såväl utländska offentlig- som privaträttsliga fordringar kan verkställas i Sverige. Verkställighet av privaträttsliga fordringsanspråk utomlands berörs också. Handboken är en bearbetning av Riksskatteverkets bok Svensk internationell exekutions- och obeståndsrätt från Bearbetningen har gjorts med beaktande av den rättsutveckling som skett inom den internationella exekutionsrätten inte minst på EU-rättens område. Förutom i en tryckt version finns handboken tillänglig på KFM:s intranät samt på myndighetens hemsida, Nätversionen kommer att uppdateras kontinuerligt. I den finns även länkar till EU-rättsakter och internationella överenskommelser m.m. Arbetet har utförts av en redaktionskommitté bestående av Maria Becht, Mikael Berglund, Nicola Hesslén, Bodil Pontoppidan och Ulf Wredlert. Patrik Berglund, Gunilla Lindberg och Birgitta Öhman Paulson har också bidragit i vissa delar. Kollegor inom KFM har dessutom lämnat värdefulla synpunkter under arbetet. Sven Kihlgren Processägare för verkställigheten

4 tom

5 Innehåll 5 Innehåll Förord...3 Förkortningslista...13 Inledning Folkrätt Sedvanerätt Traktaträtt Exekutiv behörighet Exekutiv immunitet Statsimmunitet Diplomatisk immunitet Konsulär immunitet Europeiska unionen och EU-rätt Bakgrund Europarådet och Europakonventionen Kol- och stålgemenskapen Europeiska ekonomiska gemenskapen Fusionsfördraget och enhetsakten Europeiska unionen Maastrichtfördraget Amsterdamfördraget Nicefördraget Lissabonfördraget Medlemsstater Det Europeiska fristående frihandelsområdet och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EU:s institutioner och organ m.m Europeiska unionens råd Europeiska rådet Europeiska kommissionen...48

6 6 Innehåll Europaparlamentet Europeiska unionens domstol Revisionsrätten Europeiska centralbanken Andra EU-organ m.m Språk EU-rätten Regelverket Primärrätten Sekundärrätten Grundläggande rättsprinciper De mänskliga rättigheterna EU-domstolens praxis Doktrin Det polisiära och straffrättsliga samarbetet EU-rättens förhållande till svensk rätt Direkt effekt Handräckning utomlands av skatter m.m Indrivningsdirektivet och tillämpningsförordningen Begäran om upplysningar Delgivning Begäran om indrivning och säkerhetsåtgärder Översikter Internationella överenskommelser Avtal med några stater inom EU Tyskland Baltiska staterna Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Polen och Portugal Nordiska skattehandräckningsavtalet Upplysningar och delgivning Indrivning Europaråds- och OECD-konventionen Avtal med stater utanför EU Översikter Indrivningsdirektivet och tillämpningsförordningen Avtal med några stater inom EU Nordiska skattehandräckningsavtalet Europaråds- och OECD-konventionen Avtal med stater utanför EU Tullavtalen Författningar...105

7 Innehåll Indrivningslagen m.m Lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden m.m Behörig myndighet Lagen om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga Lagen om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter m.m Socialförsäkringsförordningen och tillämpningsförordningen Begäran om upplysningar Delgivning Begäran om indrivning och säkerhetsåtgärder Översikt Verkställighet utomlands av böter, förverkande m.m Böter och vissa andra fordringsanspråk Verkställighet av bötesstraff m.m Förverkande Brottsbalken Annan förverkandelagstiftning Säkerställande av beslut om förverkande Frysningsbeslut Rambeslutet om böter Översikt Rambeslutet om förverkande Översikt Nordiska verkställighetslagen Internationella överenskommelser och internationella verkställighetslagen Internationella överenskommelser Internationella verkställighetslagen Europeiska brottmålsdomskonventionen Brittiska förverkandeöverenskommelsen FN:s narkotikabrottskonvention Europarådets förverkandekonvention Australiska rättshjälpsavtalet Kanadensiska rättshjälpsavtalet Palermokonventionen FN:s korruptionskonvention Översikter Handlägga utlandsgäldenär Allmänt...171

8 8 Innehåll 5.2 Underrätta utlandsgäldenär Betalningsanmana Adressefterforska Utreda utlandsgäldenär Gäldenärsanpassad verkställighet Undersöka tillgångar Löneutmätning Svensk verkställighet och utlandshandräckning Gäldenär med svensk adress och tillgångar utomlands Verkställa utlandshandräckning Förbereda utlandshandräckning för skatter Ansöka om indrivning enligt indrivningsdirektivet Ansöka om delgivning enligt indrivningsdirektivet Ansöka om upplysningar enligt indrivningsdirektivet Ansöka om indrivning enligt socialtillämpningsförordningen Ansöka om delgivning enligt socialtillämpningsförordningen Ansöka om upplysningar enligt socialtillämpningsförordningen Ansöka om indrivning enligt nordiska skattehandräckningsavtalet Ansöka om delgivning enligt nordiska skattehandräckningsavtalet Åtgärder under skattehandräckning Förbereda utlandsverkställighet av böter och förverkande Ansöka om verkställighet enligt rambeslutet om böter Ansöka om verkställighet av böter enligt nordiska verkställighetslagen Åtgärder under utlandsverkställighet av böter Leverera medel och information Medel i skatteärenden Information i skatteärenden Medel i bötesärenden Information i bötesärenden Verkställighet i Sverige av utländska skatter, böter m.m Handräckning avseende skatt m.m. i Sverige Indrivningsdirektivet och tillämpningsförordningen Begäran om upplysningar Delgivning Indrivning Internationella överenskommelser Avtal med några stater inom EU Nordiska skattehandräckningsavtalet Europaråds- och OECD-konventionen Avtal med stater utanför EU Tullavtalen...242

9 Innehåll Författningar Indrivningslagen m.m Lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden m.m Verkställighet av böter, förverkande m.m. i Sverige Frysningsbeslut Rambeslutet om böter Rambeslutet om förverkande Nordiska verkställighetslagen Internationella överenskommelser och internationella verkställighetslagen Socialförsäkringsförordningen och socialtillämpningsförordningen Verkställighet av EU-organens domar och beslut Handräckning inom EU på konkurrensområdet Verkställighet i Sverige av enskilda fordringar Bryssel I-förordningen och konventioner Bryssel I-förordningen Tillämpningsområde Domstols behörighet Erkännande och verkställighet Officiella handlingar och processförlikningar Författningar Danmarksavtalet Brysselkonventionen Gamla Luganokonventionen Nya Luganokonventionen Förhållandet mellan Bryssel I-förordningen och konventioner Förhållandet mellan Bryssel I-förordningen och andra EU-rättsakter Förordningen om den europeiska exekutionstiteln Författningar Förordningen om det europeiska betalningsföreläggandet Författningar Förordningen om det europeiska småmålsförfarandet Författningar Nordiska konventioner och konventioner med Schweiz och Österrike Nordiska konventioner Lagen om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område Författning...330

10 10 Innehåll Konventioner med Schweiz och Österrike New York-konventionen om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar Lagen om skiljeförfarande Konventioner och EU-rätt om underhållsskyldighet Nordiska underhållsbidragskonventionen Författningar Haagkonventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn Författning Haagkonventionen om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet Författning Bryssel I- förordningen, Lugano- och Brysselkonventionerna Förordningen om den europeiska exekutionstiteln Förordningen om det europeiska betalningsföreläggandet New York-konventionen om indrivning av underhållsbidrag i utlandet Underhållsförordningen och Haagprotokollet Författningar Haagkonventionen om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar Samarbete mellan centralmyndigheter Förhållandet mellan konventioner och EU-rättsakter Konventioner och EU-rätt om rättegångskostnader Verkställighet utomlands av enskilda fordringar Verkställighet i Norden Domstolsprocess Verkställighet Verkställighet i EU Domstolsprocess Verkställighet Verkställighet utanför EU Domstolsprocess Verkställighet Delgivning Delgivning utomlands avseende svenska skatter, böter m.m Indrivningsdirektivet Socialtillämpningsförordningen Nordiska skattehandräckningsavtalet...376

11 Innehåll Dubbelbeskattningsavtal Europaråds- och OECD-konventionen Nordiska delgivningskonventionen Förverkande och böter i utomnordiska stater Delgivning utomlands avseende svenska enskilda fordringar Nordiska delgivningskonventionen EU:s delgivningsförordning års Haagkonvention om delgivning Internationella överenskommelser saknas Delgivning i Sverige avseende utländska skatter, böter m.m Delgivningssätt Delgivning med juridisk person Indrivningsdirektivet Europaråds- och OECD-konventionen Nordiska skattehandräckningsavtalet m.m Nordiska delgivningskonventionen Förverkande och böter från utomnordiska stater Delgivning i Sverige avseende utländska enskilda fordringar Nordiska delgivningskonventionen EU:s delgivningsförordning m.m års Haagkonvention om delgivning Centralmyndighet m.m Översikt Länderöversikt Källförteckning EU-rätt Internationella överenskommelser Svensk lagstiftning och andra källor Författningar Propositioner Betänkanden Departementsstenciler m.m Justitiekanslern Processägarens ställningstaganden Rättspraxis EU-domstolen Europadomstolen Högsta domstolen Hovrätterna...448

12 12 Innehåll 11.5 Litteratur Hemsidor Sakregister...453

13 Förkortningslista 13 Förkortningslista a-mål Arrestkonventionen Australiska rättshjälpsavtalet BIRS BfL BMT Borgenärsförordningen Borgenärslagen BrB Brittiska förverkandekonventionen Brysselkonventionen Allmänt mål Konvention om kvarstad och liknande säkerhetsåtgärder på havsgående fartyg av den 10 maj 1952 Avtalet mellan Sverige och Australien om inbördes rättshjälp i brottmål av den 18 december 1998 Justitiedepartementets enhet för Brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete Lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning Behöriga myndighetsteamet vid östra verkställighetsavdelningen Förordningen (2007:789) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter Lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter Brottsbalken Överenskommelsen med Storbritannien och Nordirland om tvångsåtgärder och förverkande avseende vinning av brott av den 14 december 1989 Konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område av den 27 september1968

14 14 Förkortningslista Bryssel I-förordningen Bryssel II-förordningen BVF BVL COREPER Danmarksavtalet Delgivningsförordningen Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och om mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 Bötesverkställighetsförordningen (1979:197) Bötesverkställighetslagen (1979:189) De ständiga representanternas kommitté Rådets beslut av den 27 april 2006 om ingående av avtalet mellan Europeiska Gemenskapen och konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ( delgivning av handlingar ) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1348/2000 DL Delgivningslagen (2010:1932) Ds Departementsstencil

15 Förkortningslista 15 e-mål ECB EBR EEIG EGTS EEG EES EFTA EG EG-fördraget Ekofin EKSG EMU EO EU EU-domstolen EU-fördraget EUF-fördraget EUR Euratom Enskilt mål Europeiska centralbanken European Business Register Europeiska ekonomiska intressegrupperingar En europeisk gruppering för territoriellt samarbete Europeiska ekonomiska gemenskapen Europeiska ekonomiska samarbetsområdet European Free Trade Association Europeiska gemenskapen Fördraget om Europeiska gemenskapen Ekonomiska och finansiella frågor Europeiska kol- och stålgemenskapen Europeiska och monetära unionen Europeiska ombudsmannen Europeiska Unionen Europeiska Unionens domstol Fördraget om Europeiska unionen Fördraget för Europeiska unionens funktionssätt Euro Europeiska atomenergigemenskapen

16 16 Förkortningslista Europabolag eller SEbolag (Societas Europaea) Europadomstolen Europakonventionen Europarådets förverkandekonvention Europaråds och OECDkonventionen Europeiska brottmålsdomkonventionen En europeisk företagsform för gränsöverskridande verksamhet i aktiebolagsform Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europarådet, av den 4 november 1950, senast ändrad genom protokoll nr 11 till konventionen Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott av den 8 november 1990 Europaråds- och OECDkonventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden av den 25 januari 1988 Europeiska konventionen om brottmålsdoms internationella rättsverkningar av den 28 maj 1970 Europolkonventionen Rådets akt av den 26 juli 1995 om fastställande av konventionen om upprättande av en europeisk polisbyrå EUT FN FN:s korruptionskonvention FN:s narkotikabrottskonvention Europeiska unionens officiella tidning Förenta nationerna Förenta nationernas konvention mot korruption av den 31 oktober 2003 Förenta nationernas konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen av den 20 december 1988

17 Förkortningslista 17 FÖHS Förordningen om bötesstraff Förordningen om den europeiska exekutionstiteln Förordningen om det europeiska betalningsföreläggandet Förordningen om det europeiska småmålsförfarandet Förordningen om frysning Förordningen om förverkande Gamla Luganokonventionen Förordningen (1990:320) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Förordningen (2009:1428) om erkännande och verkställighet av bötesstraff inom Europeiska unionen Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande Förordningen (2005:501) om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut Förordningen (2011:578) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen Konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område av den 16 september års Haagkonvention Haagkonventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn av den 15 april 1958

18 18 Förkortningslista 1965 års Haagkonvention om delgivning Haagkonventionen om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur av den 15 november års Haagkonvention Haagkonventionen om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet av den 2 oktober års Haagkonvention Haagkonventionen om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar av den 23 november års Haagprotokoll Haagprotokollet om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet av den 23 november 2007 Handräckningsdirektivet HD IND Indrivningsdirektivet Indrivningsförordningen INIT Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter i fråga om direkt beskattning och skatter på försäkringspremier Högsta domstolen Indrivning (i KFM:s serie för processägarens ställningstaganden) Rådets direktiv 2008/55/EG av den 26 maj 2008 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder Indrivningsförordningen (1993:1229) Indrivningsverksamhetens ITstöd

19 Förkortningslista 19 Indrivningslagen Insolvensförordningen IVF IVL JK Kanadensiska rättshjälpsavtalet KFM KFM:s databas KK Kompletteringsförordningen Kompletteringslagen KUB IV Lagen om bötesstraff Lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar, m.m. Rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden Förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom Lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom Justitiekanslern Avtalet mellan Sverige och Kanada om inbördes rättshjälp i brottmål av den 15 februari 2000 Kronofogdemyndigheten Utsöknings- och indrivningsdatabasen Kunglig Kungörelse Förordningen (2005:712) med föreskrifter om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgörande Lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstolsbehörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden Utsökningsbalken En kommentar, Walin-Gregow- Löfmark-Millqvist-Persson, fjärde upplagan Lagen (2009:1427) om erkännande och verkställighet av bötesstraff inom Europeiska unionen

20 20 Förkortningslista Lagen om frysning Lagen om förverkande LIP LIRB Lissabonfördraget LSK Luganolagen LUT LÖHS Navet NEVL Lagen (2005:500) om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut Lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall Lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål Lissabonfördraget av den 13 december 2007 om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen Lagen (1999:116) om skiljeförfarande Lagen (1992:794) om Luganokonventionen Lagen (1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller pålaga Lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Skatteverkets centrala aviseringssystem för distribution av folkbokföringsuppgifter till samhället Lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område

21 Förkortningslista års New Yorkkonvention 1958 års New York konvention NJA NOK Nordiska cirkuläret Nordiska delgivningskonventionen Nordiska skattehandräckningsavtalet Nordiska underhållsbidragskonventionen Nordiska överenskommelsen till avtalet NVF Förenta nationernas konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet av den 20 juni 1956 Konventionen om erkännande och verkställighet av utländska skiljeavtal och skiljedomar av den 10 juni 1958 Nytt Juridiskt Arkiv I, avd I Norska kronor Cirk (1995:419) om inbördes rättshjälp mellan Sverige, Finland, Island och Norge genom delgivning och bevisupptagning Nordisk överenskommelse om inbördes rättshjälp genom delgivning och bevisupptagning av den 26 april 1974 Avtal mellan de nordiska länderna om handräckning i skatteärenden av den 7 december 1989 Konventionen med Danmark, Finland, Island, och Norge angående indrivning av underhållsbidrag av den 22 mars 1962 Överenskommelse enligt artikel 20 i avtalet mellan de nordiska länderna om handräckning i skatteärenden av den 7 december 1989 Förordningen (1963:194) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge ang. verkställighet av straff, m.m.

22 22 Förkortningslista NVL Nya Luganokonventionen OECD OLAF Palermokonventionen Prop. Rambeslutet om böter Rambeslutet om frysning Rambeslutet om förverkande RB REX RH Lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. Konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område av den 30 oktober 2007 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling Europeiska byrån för bedrägeribekämpning Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet av den 15 november 2000 Regeringens proposition Rådets rambeslut 2005/214/RIF av den 24 februari 2005 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff Rådets rambeslut 2003/577/RIF av den 22 juli 2003 om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom och bevismaterial Rådets rambeslut 2006/783/RIF av den 6 oktober 2006 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande Rättegångsbalken Redovisningssystem för exekutionsväsendet Rättsfall från hovrätterna, publikation utgiven av domstolsverket

23 Förkortningslista 23 RIF Rom I-förordningen Rom II-förordningen Romkonventionen RPS RSFS Rättighetsstadgan SBL SEK SEVL SFS SINK-skatt Skr. Rättsliga och inrikes frågor Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II) Konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser av den 19 juni 1980 Rikspolisstyrelsen Riksskatteverkets författningssamling Stadgan om de grundläggande rättigheterna Skattebetalningslagen (1997:483) Svenska kronor Lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats I Schweiz Svensk författningssamling Särskild inkomstskatt Regeringens skrivelse SKsanL Skuldsaneringslagen (1994:334) SOA Skatte- och avgiftsanmälan

24 24 Förkortningslista Socialförsäkringsförordningen Socialtillämpningsförordningen SOU SUPRO Svenska kompletteringsförordningen till delgivningsförordningen SvJT SÖ Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 988/2009 av den 16 september 2009 om ändring av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och om fastställande av innehållet i bilagorna Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Statens offentliga utredningar Summarisk process (betalningsföreläggande och handräckning) Förordningen (2008:808) med kompletterande föreskrifter till EG:s delgivningsförordning Svensk Juristtidning Sveriges internationella överenskommelser, publiceras i en särskild serie genom utrikesdepartementet

25 Förkortningslista 25 Tillämpningsförordningen UB UD UF Underhållsförordningen VER VURL Ärendelagen ÖEVL Kommissionens förordning (EG) nr 1179/2008 av den 28 november 2008 om tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets direktiv 2008/55/EG om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder Utsökningsbalken Utrikesdepartementet Utsökningsförordningen (1981:981) Rådets Förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet Verkställighet (i KFM:s serie för processägarens ställningstaganden) Lagen (1986:1042) om verkställighet av vissa beslut om rättegångskostnader Lagen (1996:242) om domstolsärenden Lagen (1983:368) om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på privaträttens område

26 tom tom to

27 Inledning 27 Inledning Handboken behandlar huvudsakligen KFM:s arbete med verkställighet av fordringar med internationell anknytning. Med hänsyn till bokens fokusering på utlandsanknutna frågor har titeln Internationell verkställighet valts. Syftet är att på ett överskådligt och lättillgängligt sätt redogöra för och kommentera den EU-rätt och de viktigaste internationella överenskommelser (avtal och konventioner) som är en förutsättning för utlandsrelaterad verkställighet. Till stöd för de operativa handläggarna beskrivs den praktiska hanteringen på utlandsteamen och övriga verkställighetsteam. Beskrivningen har gjorts med utgångspunkt från KFM:s processkarta över verkställigheten. Vissa avsnitt riktar sig främst till kronofogdar, jurister och andra erfarna handläggare. I boken lyfts särskilt fram KFM:s arbete med att begära handräckning i form av indrivning av svenska offentligrättsliga fordringar i andra stater. Detta är en fortsättning av den svenska verkställighetsprocessen. Verkställighet av privaträttsliga fordringsanspråk utomlands berörs också något. Dessutom behandlas KFM:s verkställighet av såväl utländska privat- som offentligrättsliga fordringar i Sverige. Rättsutvecklingen på området har under senare år varit betydande. De EU-rättsakter och internationella överenskommelser som beräknas träda ikraft inom en snar framtid berörs också i boken.

28 tom

29 Folkrätt, Avsnitt Folkrätt Reciprocitet Folkrätten är det rättssystem som reglerar förhållandet mellan stater. Dessutom berör folkrätten vissa internationella organisationer såsom FN, Röda Korset och Internationella domstolen i Haag. Folkrättsliga tvister mellan stater kan avgöras vid domstolen i Haag om staterna godkänt domstolens domsrätt (jurisdiktion). Domstolens avgöranden är bindande för staterna. I första hand löses folkrättsliga tvister mellan stater genom medling eller skiljedom. Stater kan inte åtalas eller bötfällas om de bryter mot folkrätten. Folkrätten brukar indelas i en allmän del (sedvanerätten) och i en del som avser internationella överenskommelser (traktaträtten). 1.1 Sedvanerätt Sedvanerätten är den del av folkrätten, som utvecklats genom sedvänjor och praxis. Den anses automatiskt bindande för alla stater, oavsett om staterna samtycker. För att sedvanerätten inte ska stå i motsättning till nationell rätt brukar staterna genomföra (införliva) den i sina nationella lagar genom att hänvisa till t.ex. folkrättslig sedvana. De allmänna folkrättsliga reglerna om diplomatisk immunitet och havens frihet är exempel på detta. När det inte finns en internationell överenskommelse tillåter ändå lagstiftningen i vissa stater att utländska exekutionstitlar erkänns och verkställs i den egna staten. Tillämpningen grundar sig på det sedvanerättsliga begreppet Comity of Nations (hövlighet mellan stater). Oftast är erkännandet förenat med särskilda villkor. Ett vanligt villkor är krav på ömsesidighet mellan staterna (reciprocitet), dvs. att den egna statens motsvarande exekutionstitlar erkänns i den andra staten. Även andra villkor än reciprocitet kan förekomma, t.ex. att ett erkännande inte får strida mot grunderna för rättsordningen (ordre public) i de berörda staterna.

30 30 Folkrätt, Avsnitt 1 Ny process Traktat Några stater som inte förefaller kräva ömsesidighet för erkännande av utländska avgöranden på civilrättens område är Argentina, Brasilien, Brittiska Jungfruöarna, Indien, Kanada (Ontario och Quebec), Uruguay och Venezuela (Enforcement of Foreign Judgments). I USA kan i vissa fall en utländsk exekutionstitel erkännas och verkställas när det inte finns en internationell överenskommelse (Hesslén s ). Sverige tillämpar inte reciprocitetsprincipen. För att en utländsk exekutionstitel ska kunna erkännas och verkställas krävs att det finns stöd i EU-rätten eller i internationella överenskommelser som Sverige tillträtt. Om det saknas en internationell överenskommelse och den främmande staten inte erkänner exekutionstiteln återstår endast för borgenären att undersöka möjligheterna att inleda en ny process i denna stat. Detta förutsätter att det finns ett rättegångsforum enligt den statens processlagstiftning som gör det möjligt att erhålla en giltig exekutionstitel. En utländsk exekutionstitel som inte erkänns i Sverige kan ändå ha ett bevisvärde. I ett avgörande från Högsta domstolen har en grekisk tredskodom tillerkänts sådant bevisvärde (NJA 1973 s. 628). 1.2 Traktaträtt Sedvanerättens regler om internationella överenskommelser har lagfästs (kodifierats) i Wienkonventionen om traktaträtten av den 23 maj Sverige har godkänt (ratificerat) konventionen som har trätt i kraft Konventionen ger stater rätt att mellan sig ingå bindande internationella överenskommelser. Både muntliga och skriftliga internationella överenskommelser som sluts i olika sammanhang är folkrättsligt bindande. Wienkonventionen om traktaträtten gäller dock bara skriftliga överenskommelser. Enligt Wienkonventionen om traktaträtten är en traktat en internationell överenskommelse sluten mellan stater i skriftlig form och underkastad internationell rätt. Det gäller oavsett om överenskommelsen tagits in i ett enda dokument (instrument) eller i två eller flera sammanhängande instrument och oavsett dess särskilda beteckning (artikel 2.1 a). En överenskommelse kan träffas mellan två parter (bilateral) eller mellan flera parter (multilateral).

31 Folkrätt, Avsnitt 1 31 Tillkomst av överenskommelse Ingående av överenskommelse Ratifikation och anslutning Internationella överenskommelser kan förekomma under olika benämningar. Vanligast är benämningarna konvention, avtal, fördrag, överenskommelse, traktat och protokoll. Benämningen är inte avgörande för en överenskommelses rättsliga status. Det avgörande är överenskommelsens innebörd och om den innefattar förpliktelser. Exempel på folkrättsliga överenskommelser är: Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna av den 4 november 1950 (Europakonventionen) Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser av den 18 april 1961 Wienkonventionen om konsulära förbindelser av den 24 april 1963 Att ingå och tillträda en internationell överenskommelse är ett omfattande förfarande. Här lämnas endast en kortfattad redogörelse. För ytterligare information, se Ds 2007:25. En internationell överenskommelse föregås vanligen av förhandlingar där staterna är representerade genom ombud. Ombud har rätt att föra statens talan, delta i omröstning samt underteckna en slutakt eller ett slutprotokoll. Det innebär inte att staten blir bunden av överenskommelsen. När en stat ingått en överenskommelse måste regeringen besluta om den ska underteckna överenskommelsen. Normalt undertecknas den av representant eller ombud för regeringen. I vissa fall är en stat bunden av överenskommelsen redan genom undertecknandet. Oftast krävs dessutom att staten tillträder överenskommelsen genom att ratificera den eller genom att ansluta sig till en överenskommelse, som redan trätt i kraft. I Sverige måste riksdagen i de flesta fall godkänna en överenskommelse innan regeringen kan ratificera den. Det sker genom att regeringen i en proposition föreslår att Sverige ska ratificera eller ansluta sig till överenskommelsen. Först när riksdagen godkänt propositionen och regeringen anslutit sig till överenskommelsen eller ratificerat den blir Sverige folkrättsligt bundet av överenskommelsen. För att en överenskommelse ska träda i kraft krävs som regel att två eller flera stater har ratificerat den.

32 32 Folkrätt, Avsnitt 1 Införlivande Inkorporering Transformering Internationell privaträtt Privaträttslig fordran Den internationella överenskommelsen blir inte automatiskt en del av den nationella rätten i och med ratificeringen. En sådan överenskommelse måste införlivas med den svenska rätten för att bli gällande för svenska domstolar och myndigheter. Det kan antingen ske genom inkorporering eller transformering. Förslag till hur införlivande ska ske samt eventuell lagtext framläggs av regeringen i den proposition som underställs riksdagen för godkännande av överenskommelsen. Inkorporering innebär att det i en lag eller annan författning anges att överenskommelsens bestämmelser gäller direkt i Sverige. Så har skett när man införlivat t.ex. de folkrättsliga reglerna om diplomatiska privilegier och immunitet samt Europakonventionen. Denna metod är också vanlig när man införlivar dubbelbeskattningsavtal. Transformering innebär att texten till överenskommelsen antingen översätts till svenska och därefter tas i en svensk författning eller att överenskommelsen omarbetas till svensk författningstext. Om de materiella bestämmelserna i en överenskommelse överensstämmer med innehållet i gällande svensk rätt behövs ingen ny svensk lagstiftning. Från folkrätten skiljer man den internationella privat- och processrätten. Den omfattar internationella rättsförhållanden mellan enskilda och behandlar i huvudsak följande tre frågor: vilken stat som har domsrätt vilken stats lag som ska tillämpas (lagvalsregler/kollisionsregler) om en dom som meddelats i en stat kan åberopas i en annan stat (erkännande och verkställighet) Den internationella privat- och processrätten anger således vilken stats lag som ska tillämpas av en nationell domstol eller myndighet vid en internationell tvistefråga, men inte hur och på vilket sätt själva tvisten ska lösas. Om tvisten rör en fordran måste man också fastställa om den är privaträttslig enligt den lag som ska tillämpas. En privaträttslig fordran har sin grund i rättshandlingar mellan rättssubjekt enligt privaträttslig (civilrättslig) lagstiftning. Rättshandlingar mellan såväl fysiska som juridiska personer, inklusive myndigheter, kan ge upphov till en privaträttslig fordran.

33 Folkrätt, Avsnitt 1 33 Offentligrättslig fordran Konventionstolkning Territoriell omfattning Från en privaträttslig fordran skiljer man en offentligrättslig fordran. En offentligrättslig fordran kännetecknas bl.a. av att den har sin rättsliga grund i författningar och har tillkommit genom beslut av t.ex. myndigheter. En fordrans rättsliga karaktär samt den aktuella konventionens tillämplighet på privat- eller offentligrättsliga fordringar är avgörande vid en bedömning om en fordran omfattas av konventionen eller inte. Svensk och internationell rättspraxis och juridisk doktrin ger vägledning vid en sådan konventionstolkning. Det har ingen betydelse hur en fordran betecknas enligt nationell rätt. Det innebär att en fordran som Kronofogdemyndigheten (KFM) handlägger som ett allmänt mål (amål) enligt utsökningsbalken (UB) m.fl. författningar kan vara privaträttslig till sin natur. Ett exempel på ett sådant a-mål är arbetsgivares regressfordran på arbetstagare för utbetald skatt. Regressfordran anses som en privaträttslig fordran och omfattas av tioårig preskription (prop. 1981/82:96 s. 142 och avsnitt 3.3.1). På motsvarande sätt kan en utländsk fordran som är offentligrättslig handläggas som ett enskilt mål (e-mål) i Sverige. Ett exempel är återkrav på felaktigt utbetalda socialförsäkringsförmåner (avsnitt 6.3). Internationella överenskommelser på privaträttens område är bl.a. konventioner och EU-rättsakter om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område samt om erkännande och verkställighet av underhållsbidrag (avsnitt 7). 1.3 Exekutiv behörighet Principen om staters suveränitet i den allmänna folkrätten innebär att en stat inte får ägna sig åt maktutövning på främmande stats territorium. KFM får därför inte använda exekutivt tvång annat än i Sverige. Det medför att KFM måste begära handräckning för verkställighet av offentligrättsliga fordringar med stöd av EU-rätten eller en internationell överenskommelse för att få en svensk exekutionstitel verkställd i en annan stat. KFM har ingen behörighet att begära handräckning utomlands av privaträttsliga fordringar. En förutsättning för exekutiv behörighet är att det finns en exekutionstitel som är verkställbar i Sverige. KFM kan

34 34 Folkrätt, Avsnitt 1 verkställa både mot person och egendom som finns i Sverige. Det betyder att en gäldenärs tillgångar som finns i Sverige kan bli föremål för verkställighet, även om gäldenären bor utomlands. Betalningsanmaning Fordran Distansutmätning av svenskregistrerat fartyg Distanskvarstad på svenskregistrerat fartyg KFM kan skicka en betalningsanmaning till en gäldenär med utlandsadress. KFM kan samtidigt upplysa gäldenären om att myndigheten kan ha behörighet att begära handräckning i gäldenärens hemland om denne inte frivilligt betalar skulden. Den exekutiva behörigheten att betalningsanmana omfattar både privat- och offentligrättsliga fordringar. KFM kan utmäta utländska värdepapper som finns i Sverige. Fordringar eller rättigheter kan också utmätas om sekundogäldenären har hemvist eller säte i Sverige (NJA 1905 s. 527 och NJA 1980 s. 84). Däremot kan en fordran inte utmätas om sekundogäldenären har hemvist eller säte utomlands, då en sådan utmätning inte kan säkerställas enligt 6 kap. UB. En gäldenärs banktillgodohavande i en utländsk bank kan därför inte utmätas av KFM. KFM kan utmäta svenskregistrerade fartyg (skepp och luftfartyg) som befinner sig i Sverige. Dessutom kan myndigheten distansutmäta ett svenskregistrerat fartyg som befinner sig utanför Sveriges gränser. Distansutmätning kan göras även om det föreligger hinder mot säkerställande av utmätningen (4 kap. 7 UB). Sedan hindret bortfallit ska säkerställande ske utan dröjsmål (6 kap. 1 andra stycket UB). KFM kan inte tvinga ägaren att föra fartyget till Sverige för att säkerställande och försäljning ska kunna ske. Om fartyget inte säkerställs består utmätningen tills vidare. Utmätning av svenskregistrerat skepp har enligt den juridiska doktrinen också ansetts kunna ske när skeppet är till havs, även om det inte brukar anlöpa svenska hamnar (Gregow s. 106 och Fartygsexekution s ). Ett svenskregistrerat fartyg som befinner sig utomlands kan också kvarstadsbeläggas enligt reglerna för distansutmätning av fartyg (4 kap. 7 och 16 kap. 13 UB). Kvarstadsbeslutet kan därför verkställas utan hinder av att fartyget inte kan säkerställas. Om domstolens kvarstadsbeslut omfattar själva fartyget och fartyget inte beräknas kunna säkerställas inom överskådlig tid är det som regel meningslöst att ansöka om att KFM ska verkställa beslutet. Redan genom domstolens beslut uppnår man vad man kan vinna med beslutet, nämligen att kvarstaden antecknas i sjö- eller luftfartsregistret.

35 Folkrätt, Avsnitt 1 35 Utländskt registrerat fartyg Immaterialrätt Patenträtt Internationell patentansökan Europeiskt patent Mönsterrätt Om domstolens kvarstadsbeslut inte omfattar själva fartyget måste ansökan inges till KFM för att myndigheten ska kvarstadsbelägga fartyget på distans och för att KFM ska underrätta berört register om kvarstaden (Fartygsexekution, s ). Utmätning av ett utländskt registrerat fartyg kan ske enligt svenska regler (1 kap. 8 första stycket UB). Ett utländskt registrerat fartyg måste befinna sig i Sverige för att kunna utmätas. En distansutmätning kan därför inte ske (1 kap. 8 andra stycket UB). Kvarstad för sjöfordringar av ett utländskt skepp som befinner sig i Sverige är också möjligt (4 kap. sjölagen [1994:1009]). Immaterialrätten utgör en del av den nationella förmögenhetsrätten. Immaterialrätt ger ensamrätt till intellektuella prestationer och kännetecken. Ensamrätten kan som regel överlåtas eller upplåtas (licensieras) samt med vissa undantag utmätas om den har ett förmögenhetsvärde. De immaterialrättsliga ensamrätterna brukar indelas i upphovsrätt och industriellt rättsskydd. Under vissa förutsättningar kan KFM bl.a. utmäta utländska rättigheter till patent, mönster, varumärken och växtförädling. Den som har gjort en uppfinning som kan utnyttjas industriellt eller den som förvärvat uppfinnarens rätt kan efter ansökan beviljas patent på uppfinningen i Sverige (1 kap. 1 patentlagen [1967:873]). Förutom att ansöka om ett svensk patent kan den som vill ha ett patent i flera länder tillämpa reglerna om internationell patentansökan (3 kap. patentlagen). Beviljas ansökan får den samma rättsverkan som ett svenskt patent och kan således utmätas. Enligt Europeiska patentkonventionen av den 5 oktober 1973 (reviderad 2000) beviljas och registreras ett europeiskt patent av det Europeiska patentverket (EPO) med säte i München. Ett sådant patent kan bli giltigt som ett svenskt patent om det i ansökan anges att patentet ska omfatta Sverige (11 kap. patentlagen). Ett amerikanskt företag var innehavare av ett europeiskt patent som var giltigt i Sverige. Patentet har ansetts kunna utmätas (NJA 2006 s. 354). Möjlighet att förvärva mönsterrätt genom registrering tillkommer i första hand formgivaren och i andra hand den som förvärvat formgivarens rätt (1 a mönsterskyddslagen [1970:485]).

36 36 Folkrätt, Avsnitt 1 EU-formgivning Varumärkesrätt Internationell varumärkesregistrering Inom Europeiska unionen (EU) finns rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning. Skyddsföremålet är formgivningen (utseendet) av en produkt. Mönsterskydd i hela EU uppstår genom registrering hos registreringsbyrån Office for Harmonization in the Internal Market/Trade Marks and Designs (OHIM) i Alicante, Spanien. En gemenskapsformgivning behandlas i förmögenhetshänseende som ett nationellt formskydd i den medlemsstat där innehavaren har sitt hemvist, säte eller driftställe (artikel 27). En registrerad gemenskapsformgivning kan bli föremål för exekutiva åtgärder (artikel 30.1). KFM är behörig exekutiv myndighet om innehavaren har sitt hemvist, säte eller driftställe i Sverige (artikel 30.2). På begäran av en av parterna ska en exekutiv åtgärd införas i registret hos OHIM och offentliggöras (artikel 30.3). För att få ensamrätt till ett varumärke måste varumärket registreras (1 kap 6 varumärkeslagen [2010:1877]). Ensamrätt kan också förvärvas genom inarbetning utan att det registreras (1 kap 7 ). För att kunna utmätas måste varumärket vara registrerat (10 kap. 9 ). En internationell varumärkesregistrering kan göras och bli giltig i Sverige (5 kap. varumärkeslagen). Likaså kan vissa utländska varumärken på ansökan registreras i Sverige (förordningen [1970:495] om utländska varumärken m.m.). EU-varumärke Inom EU gäller rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken. Varumärkesskyddet uppnås genom registrering och offentliggörande hos OHIM. Ett registrerat varumärke gäller inom hela EU. Gemenskapsvarumärket anses som ett särskilt förmögenhetsobjekt utan samband med det företag vars varor och tjänster det betecknar. Det kan därför överlåtas. Varumärket likställs med ett nationellt varumärke som registrerats i den medlemsstat där innehavaren har sitt säte, hemvist eller driftställe (artikel 16). Varumärket kan bli föremål för exekutiva åtgärder (artikel 20.1). KFM är behörig exekutiv myndighet om innehavaren har sitt säte, hemvist eller driftställe i Sverige (artikel 20.2). På begäran av en av parterna ska OHIM registrera och offentliggöra en exekutiv åtgärd (artikel 20.3).

37 Folkrätt, Avsnitt 1 37 Växtförädlarrätt EU-växtförädlarrätt Europeisk konvention Den som i Sverige har framställt eller förvärvat en ny växtsort kan få ensamrätt att utnyttja växtsorten (växtförädlarrätt). Det gäller också under vissa förutsättningar växtsorter som framställts utomlands (1 växtförädlarrättslagen [1997:306]). Inom EU finns rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt. En växtförädlarrätt uppstår i hela EU genom registrering hos växtsortsmyndigheten i Angers i Frankrike. Växtförädlarrätten kan bli föremål för verkställighet (bl.a. utmätning) i den medlemsstat där den anses finnas förmögenhetsmässigt (artikel 24). 1.4 Exekutiv immunitet Principen om utländsk stats immunitet har främst uppstått genom sedvanerätt och traktater. I Wienkonventionen från 1961 om diplomatiska förbindelser samt i Wienkonventionen från 1963 om konsulära förbindelser finns bestämmelser om immunitet och privilegier för staters beskickningar och konsulat. Konventionerna är införlivade i svensk lagstiftning genom lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall (LIP). Vad som föreskrivs om immunitet och privilegier ska gälla utan hinder av bestämmelse i annan författning (1 LIP) Statsimmunitet Normalt innebär statsimmunitet att utländska stater med vissa undantag åtnjuter immunitet mot domsrätt och exekution. Sverige har inte tillträtt den europeiska konventionen om statsimmunitet av den 16 maj Konventionen har ändå betydelse för Sverige eftersom den utgör en del av den internationella sedvanerätten. Konventionen är publicerad på Europarådets hemsida. Konventionen gör en tydlig skillnad mellan den immunitet mot domsrätt, som främmande stater har när det gäller handlingar som avser suverän myndighetsutövning, och den domsrätt som saknas avseende rättshandlingar som främmande stater vidtar i kommersiella situationer. Enligt konventionen får inga verkställighetsåtgärder vidtas i förhållande till en konventionsstats egendom, som finns på en annan konventionsstats territorium, utan att denna stat uttryckligen skriftligen har medgivit det i det särskilda fallet (artikel 20 jämförd med artikel 23).

38 38 Folkrätt, Avsnitt 1 FN-konvention Domsrätt Sverige har ratificerat Förenta nationernas konvention om immunitet för stater och deras egendom av den 2 december 2004 (SFS 2009:1541). Konventionen har ännu inte trätt i kraft men utgör i huvudsak en kodifiering av gällande sedvanerätt. Som en allmän princip anger konventionen att en stat åtnjuter immunitet för sig och sin egendom mot en annan stats domsrätt. Konventionen anger också ett antal fall där immunitet inte får åberopas, t.ex. i tvister som rör en stats affärstransaktioner med utländska fysiska och juridiska personer. För att fastställa om ett avtal eller en transaktion är en affärstransaktion ska avtalets eller transaktionens natur och syfte beaktas (artikel 2). En stat får inte åberopa immunitet mot domsrätt vid annan stats behöriga domstol i mål som bl.a. gäller fastställande av förpliktelse som följer av statens besittning eller användning av fast egendom (artikel 13). Enligt konventionen åtnjuter stater immunitet mot tvångsåtgärder i samband med domstolsförfaranden. Det finns dock vissa begränsningar (artikel 18). Tvångsåtgärder efter dom kan ske om den främmande staten uttryckligen samtyckt till att sådana åtgärder får vidtas eller avsatt medel för att gottgöra det krav som målet avser (artikel 19 a-b). Dessutom kan tvångsåtgärder efter dom vidtas i rättegångsstaten mot egendom som den främmande staten använder i statliga icke-kommersiella syften om egendomen har samband med den enhet som målet riktar sig mot (artikel 19 c). Med enhet avses en stat som en oberoende juridisk person, en delstat i en förbundsstat, en stats underenhet, ett statligt organ eller annan enhet som har status av självständigt rättssubjekt. Svensk domstolspraxis är ifråga om statsimmunitet mot domsrätt relativt begränsad. Sedan länge har statsimmunitet ansetts gälla som en sedvanerättslig princip i svensk rätt. Svensk domstolspraxis förordar numera den restriktiva immunitetsteorin. Det innebär att immunitet beviljas endast för statliga höghetshandlingar men inte för staters privaträttsliga handlingar (prop. 2008/09:204 s ). I rättsfallet NJA 2009 s. 905 konstaterade Högsta domstolen att en främmande stat (Belgien) inte kunde åberopa varken statsimmunitet eller diplomatisk immunitet mot en talan grundad på avtal om hyra av lokal för statens ambassad i Sverige. Vad gäller gränsdragningen mellan statsimmunitet och privaträttsligt handlande åberopade Högsta domstolen principerna i 2004 års FN-konvention.

Gränsöverskridande indrivning av fordringar. 1. Inledning. Gruppe C Av Nils-Bertil Morgell

Gränsöverskridande indrivning av fordringar. 1. Inledning. Gruppe C Av Nils-Bertil Morgell Gränsöverskridande indrivning av fordringar Gruppe C Av Nils-Bertil Morgell 1. Inledning Enligt grundläggande statsrättsliga principer får en stat endast bedriva myndighetsutövning inom det egna territoriet.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

1 Internationell delgivning... 1

1 Internationell delgivning... 1 Förord I samband med att nätversionen av handboken Internationell verkställighet reviderades under våren 2014 lyftes avsnitt 9 Delgivning ut ur boken för att istället ingå i Kronofogdens kommande delgivningshandbok.

Läs mer

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU EFFEKTIVITET V. RÄTTSSÄKERHET Malin Thunberg Schunke IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förkortningar 13 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet 19 1.2 Bakgrund 20 1.2.1

Läs mer

Konsumentens skydd i handeln över landgränserna

Konsumentens skydd i handeln över landgränserna Konsumentens skydd i handeln över landgränserna MARIE LINTON IUSTUS FÖRLAG Innehåll 15 FÖRKORTNINGAR OCH ORDLISTA 17 1 INLEDNING 23 Konsumenten i handeln över landgränserna 23 1.2 Olika typer av konsumentskyddsregler

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna; SFS 2014:256 Utkom från trycket den 13 maj 2014 utfärdad den 30 april 2014. Regeringen

Läs mer

Privaträtten inom räckhåll

Privaträtten inom räckhåll Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område Privaträtten inom räckhåll Välkommen till vår webbplats på Internet, ett nytt initiativ för att underlätta tillgången till rättvisa för alla EU-medborgare

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2010 Ö 5591-09 KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Ombud: Chefsjurist R S MOTPART

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 juli 2011 Ö 170-10 KLAGANDE Ryska federationen Ryska federationens ambassad Gjörwellsgatan 31 112 60 Stockholm Ombud: Advokat TT MOTPART

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kronofogdemyndigheten; SFS 2006:883 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1

Läs mer

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version)

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version) 16.6.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 152/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

Regeringens proposition 1999/2000:61

Regeringens proposition 1999/2000:61 Regeringens proposition 1999/2000:61 Internationell rättslig hjälp i brottmål Prop. 1999/2000:61 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 9 mars 2000 Göran Persson Laila Freivalds

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Skatteavtal Norden. Danmark, Färöarna, Finland, Island och Norge. (1996 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 2006:1331 har beaktats.

Skatteavtal Norden. Danmark, Färöarna, Finland, Island och Norge. (1996 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 2006:1331 har beaktats. Skatteavtal Norden HO Danmark, Färöarna, Finland, Island och Norge (1996 års avtal) Författningar t.o.m. SFS 2006:1331 har beaktats. Innehåll 5 Innehåll Förord,.... 3 Läsanvisningar...: 9 Förkortningslista

Läs mer

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m.

Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. 1(8) Ansökan om verkställighet av underhållsbidrag i utländsk valuta m.m. Vid prövningen av ansökningar om verkställighet där Försäkringskassan trätt i barnets ställe enligt 19 kap. 28-29 socialförsäkringsbalken

Läs mer

Realisation av aktier och fondandelar

Realisation av aktier och fondandelar 1(5) Realisation av aktier och fondandelar Vid försäljning av utmätta börsnoterade aktier och fondandelar ska följande förfarande tillämpas. Utmätta aktier eller fondandelar får inte utan gäldenärens samtycke

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2015 Muu Mnro vvvv om sättande asia i kraft av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv, testamente

Läs mer

KONVENTION OM AVTAL OM VAL AV DOMSTOL. som önskar främja internationell handel och internationella investeringar genom förstärkt rättsligt samarbete,

KONVENTION OM AVTAL OM VAL AV DOMSTOL. som önskar främja internationell handel och internationella investeringar genom förstärkt rättsligt samarbete, KONVENTION OM AVTAL OM VAL AV DOMSTOL De stater som är parter i denna konvention, som önskar främja internationell handel och internationella investeringar genom förstärkt rättsligt samarbete, som anser

Läs mer

Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav

Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav 1(9) Tvångsförsäljning av bostadsrätt - förfarande och formkrav Vid tvångsförsäljning ska följande förfarande och formkrav jämte bifogad promemoria tillämpas. Bostadsrättshavaren ska skriftligen underrättas

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom 830 1549-12/121 1(5) Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom Kronofogdemyndigheten (KFM) kan inte underlåta att utmäta egendom enbart av anledningen att det antingen kan väcka

Läs mer

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer.

2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning. Rutinen gäller även i tillämpliga delar för utlandsbosatta gäldenärer. % Kronofogden 1(5) 2/11/VER - Delgivning av beslut om utmätning Beslut om utmätning ska delges som huvudregel. Delgivning kan underlåtas när kostnaderna för delgivningsförfarandet inte uppvägs av den utmätta

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 743-11 KLAGANDE Siv Ing Benum AS Drammensveien 130 B12 NO-0277 Oslo Norge Ombud: Advokat LL MOTPART Kinovox-Benum AB

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om europabolag; SFS 2004:575 Utkom från trycket den 18 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack

Nr 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack 1(7) 18/08/IND Processägarens ställningstagande avseende utmätningsförrättning i bankfack * Underrättelse om förrättning i bankfack 1 ska lämnas endast om det kan antas att målets handläggning främjas

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen.

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen. A ktieboken av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Ett aktiebolag har alltid en aktiebok som ska innehålla en förteckning över bolagets aktier och dess aktieägare. Aktieboken är offentlig som vem som

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2001 Nr 43 45 INNEHÅLL Nr Sidan 43 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 67/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelsen om ändring av den nordiska äktenskapskonvention samt med lag om ikraftträdande av de bestämmelser i nämnda överenskommelse

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.07.2006 KOM(2006) 400 slutlig GRÖNBOK OM LAGVAL I FRÅGOR OM MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN, SÄRSKILT NÄR DET GÄLLER DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH ÖMSESIDIGT

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Svensk rättspraxis i internationell familje- och arvsrätt

Svensk rättspraxis i internationell familje- och arvsrätt LENNART PÄLSSON Svensk rättspraxis i internationell familje- och arvsrätt Andra upplagan NORSTEDTS JURIDIK Innehäll Förord till andra upplagan 5 I förkortad form citerad litteratur 11 Vissa andra förkortningar

Läs mer

KONVENTION OM DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH OM ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR PÅ PRIVATRÄTTENS OMRÅDE

KONVENTION OM DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH OM ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR PÅ PRIVATRÄTTENS OMRÅDE KONVENTION OM DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH OM ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR PÅ PRIVATRÄTTENS OMRÅDE CONV/JUD/sv 1 INGRESS DE HÖGA AVTALSSLUTANDE PARTERNA I DENNA KONVENTION, SOM ÄR FAST BESLUTNA att

Läs mer

Lydia Lundstedt, Stockholm universitet

Lydia Lundstedt, Stockholm universitet Lydia Lundstedt, Stockholm universitet C-145/10, Painer/Standard Verlag Österrikisk domstol Österrikisk svarande tidningar distribueras i Österrike Fyra tyska svaranden -tidningar distribueras i Fyra tyska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i utsökningsförordningen (1981:981); SFS 2006:879 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver i fråga om utsökningsförordningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om lokalt ledd utveckling; SFS 2015:407 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 11 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. Normgivningsbemyndigande 1

Läs mer

Vägledning 2006:1 Version 6. Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden Försäkringskassan som centralmyndighet

Vägledning 2006:1 Version 6. Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden Försäkringskassan som centralmyndighet Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden Försäkringskassan som centralmyndighet Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen.

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1

Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 BFD12 080926 1 (7) Rättslig styrning 2014-04-14 RCI 11/2014 Rättsligt ställningstagande angående Migrationsverkets handläggning och utfärdande av intyg enligt den s.k. Haagkonventionen 1 1. Sammanfattning

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2011:1103 Utkom från trycket den 8 november 2011 utfärdad den 27 oktober 2011. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX [...](2012) XXX utkast BILAGA TILL EASA:S YTTRANDE 06/2012 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) NR / av den XXX om ändring av rådets förordning (EU) nr / om tekniska krav

Läs mer

Vem pantsätter sin immaterialrätt, och hur? SFIR, torsdagen den 5 mars 2015 Louise Jonshammar

Vem pantsätter sin immaterialrätt, och hur? SFIR, torsdagen den 5 mars 2015 Louise Jonshammar Vem pantsätter sin immaterialrätt, och hur? SFIR, torsdagen den 5 mars 2015 Louise Jonshammar Den rättsliga ramen för pantsättning av patent och varumärken i Sverige Panträtten uppstår genom registrering

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM)

Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-10-27 Stockholm Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor Dnr 478-09 Ds 2009:28 Ny delgivningslag m.m. (Ju2009/5326/DOM) Inledning Hovrätten noterar inledningsvis

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 30 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0021 (NLE) 10010/15 CORDROGUE 49 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Utkast till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om nordisk konvention om social trygghet; utfärdad den 14 mars 2013. SFS 2013:134 Utkom från trycket den 26 mars 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 Konventionen

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar

Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Sakrättsligt skydd för licenser samt parters avtalade rätt till teknikförbättringar Professor Bengt Domeij IMK, Uppsala universitet Sakrättsligt skydd för licenser Patent kan utmätas och ingå i konkurs.

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Barn som olovligen förs bort eller kvarhålls i ett annat land. Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm

Barn som olovligen förs bort eller kvarhålls i ett annat land. Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Barn som olovligen förs bort eller kvarhålls i ett annat land Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Innehåll Inledning 3 När är bortförandet eller kvarhållandet olovligt? 4 Svensk rätt 4 Vem är vårdnadshavare?

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 6.11.2003 KOM(2003) 664 slutlig 2003/0258 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om skyldighet för medlemsstaternas behöriga myndigheter att systematiskt

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Handbok för tillämpningen av förordningen om ett europeiskt betalningsföreläggande. Rättsliga frågor

Handbok för tillämpningen av förordningen om ett europeiskt betalningsföreläggande. Rättsliga frågor Handbok för tillämpningen av förordningen om ett europeiskt betalningsföreläggande Rättsliga frågor 2 Handbok för tillämpningen av förordningen Innehållsförteckning I. Inledning: Det europeiska civilrättsliga

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

Förteckning över lagar m.m. (A Ö)... 5 Konkurs... 9. Förmånsrätt... 187. Företagsrekonstruktion... 265. Arbetsrätt och lönegaranti...

Förteckning över lagar m.m. (A Ö)... 5 Konkurs... 9. Förmånsrätt... 187. Företagsrekonstruktion... 265. Arbetsrätt och lönegaranti... Förteckning över lagar m.m. (A Ö)... 5 Konkurs... 9 Förmånsrätt... 187 Företagsrekonstruktion... 265 Arbetsrätt och lönegaranti... 291 Skuldsanering... 353 Brott och näringsförbud... 367 Indrivning av

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2006 Utgiven i Helsingfors den 23 mars 2006 Nr 187 193 INNEHÅLL Nr Sidan 187 Lag om ändring av lagen om domännamn... 593 188 om domännamnsförvaltning i landskapet Åland...

Läs mer

Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister

Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister Svensk domstols behörighet vid gränsöverskridande varumärkestvister särskilt om Internetrelaterade inträng av Ulf Maunsbach INNEHÄLLSFÖRTECKNING FÖRORD INNEHÄLLSFÖRTECKNING FÖRKORTNINGAR FÖRKLARINGAR I

Läs mer

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att det stiftas en ny

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2004 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2004 Nr 174 176 INNEHÅLL Nr Sidan 174 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2001:971 Utkom från trycket den 7 december 2001 utfärdad den 29 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL 585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN REPUBLIKEN ÖSTERRIKE OCH KONUNGARIKET SVERIGE FÖR UNDVIKANDE

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om gränstullsamarbete med Danmark; SFS 2000:604 Utkom från trycket den 4 juli 2000 utfärdad den 15 juni 2000. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juli 2011 Ö 5155-10 KLAGANDE MB Ombud: Advokat ÅG MOTPART AW Ombud: Advokat AK SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

7 Vägtrafikförfattningar m.m.

7 Vägtrafikförfattningar m.m. 1 Tullfrihet m.m. 2 Dumpad eller subventionerad import 3 Skatter m.m. 4 Mervärdesskatt 5 Vägtrafikskatt 6 Trafikförsäkring 7 Vägtrafikförfattningar m.m. 8 Ändring nr 62 till TFH II Tullverkets författningshandböcker

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Rubrik: Lag (2004:575) om europabolag

Rubrik: Lag (2004:575) om europabolag Rubrik: Lag (2004:575) om europabolag Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. - SFS

Läs mer

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2014:798 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kassaregister m.m.; SFS 2007:592 Utkom från trycket den 27 juni 2007 utfärdad den 14 juni 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken

Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken Ett axplock av rättspraxis i utmätningsmål 5 kap utsökningsbalken 2 Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten inte enbart tillvarata utmätningssökandes (borgenärens) intresse av att få betalt för sin fordran.

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

ISBN 978-91-38-32400-4 KFM 901 utgåva 5. 106 47 Stockholm Tel 08-690 91 90 Fax 08-690 91 91 order.fritzes@nj.se www.fritzes.se

ISBN 978-91-38-32400-4 KFM 901 utgåva 5. 106 47 Stockholm Tel 08-690 91 90 Fax 08-690 91 91 order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Utmätning 106 47 Stockholm Tel 08-690 91 90 Fax 08-690 91 91 order.fritzes@nj.se www.fritzes.se ISBN 978-91-38-32400-4 KFM 901 utgåva 5 Illustrationer: Keje Gustafsson, Gustafsson & Löthman AB Elanders

Läs mer

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010 EUROPAPARLAMENTET 2009-200 ANTAGNA TEXTER DEL 3 från sammanträdet torsdagen den 23 april 2009 P6_TA-PROV(2009)04-23 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 425.402 Förenade i mångfalden INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER ANTAGNA

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om avtal med Danmark om mervärdesskatt för den fasta vägförbindelsen över Öresund; SFS 2000:142 Utkom från trycket den 11 april 2000 utfärdad den 23 mars 2000. Enligt riksdagens

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer