Han är bara en vanlig kille som gillar killar Ett normkritiskt undervisningsförsök i manusskrivande, Rörlig Bild B

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Han är bara en vanlig kille som gillar killar Ett normkritiskt undervisningsförsök i manusskrivande, Rörlig Bild B"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Han är bara en vanlig kille som gillar killar Ett normkritiskt undervisningsförsök i manusskrivande, Rörlig BildB He s just an ordinary guy who likes guys An anti-oppressive classroom study in scriptwriting Linus Lindell Lärarexamen 90hp Lärarutbildning 90hp Examinator: Haukur Viggosson Handledare: Handledare: Elisabeth Ange Söderquist handledare

2 2

3 Sammanfattning Syftet med detta arbete är att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i ämnet Rörlig Bild på gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjälp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt på vilket sätt ett normkritiskt förhållningssätt kan prägla undervisningen samt motverka kränkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlättat deras skrivande samt lärt dem skriva bättre och mer spännande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jämfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att någon har blivit kränkt. Nyckelord: normkritik, normkritisk pedagogik, undervisningsförsök, rörlig bild, manusskrivande,queerteori,intersektionalitet,diskursanalys 3

4 Förord Jag skulle vilja tacka följande personer som i hög grad bidragit under arbetet med detta examensarbete: Min handledare Elisabeth Söderquist för att du inte lät mig vara ifred när det gällde formulerandet av syfte och frågeställningar för arbetet. Lotta Nilsson för att du introducerade mig för normkritik och uppmuntrade mig att börja använda mig av denna pedagogik i min undervisning. Tack också för din väl underbyggda och extremt detaljerade respons, om jag hade haft ett halvår till på mig att skriva denna uppsats hade jag använt mig av alla dina rekommendationer och förslag! Lotta Björkman, Pia Kangas och Matilda Sjödell för er generositet med er tid och era kunskaper. Tack för alla nya infallsvinklar, intresserade frågor, goda råd och litteraturtips! Att ge sig in i det här undervisningsförsöket kändes mycket mindre läskigt efter mina samtal med er. Carl Åkerlund för att du tillsammans med Matilda lät mig observera er normkritiska workshop och för att du öppenhjärtligt delade med dig av dina normkritiska erfarenheter (medgångar så väl som motgångar). Sara Bylund för alla timmar och all energi du lagt ner på att diskutera, ifrågasätta och korrekturläsa under den här uppsatsens tillblivelse. Tack för all pepp, alla kritiska frågor och alla briljanta infall! Sasha Bylund för att du finns och för att du påminner mig om att varje dag kämpa för en skola som har ett så öppet och tillåtande klimat att du hade kunnat trivas där. 4

5 Innehållsförteckning Förord...4 1Inledning Bakgrund Syfteochfrågeställningar Teorigenomgångochlitteratur Queerteori Heteronormativitetochdenheterosexuellamatrisen Performativitet Rubinsmodellförsexuellavärdehierarkier Queerteoriskkopplingtillintersektionalitet Intersektionalitet Normkritiskpedagogik Diskursanalys Förståelseavbegreppetdiskurs Socialkonstruktionism Diskursanalys Metod Valavundersökningsmetod Datainsamlingsmetoder Urval Självförståelse ÄmnetRörligBild Genomförande/procedur SistaRörligBildB lektioneninnanundervisningsförsök1: Undervisningsförsök1: Undervisningsförsök2: Undervisningsförsök3: Bearbetningochanalys Analysmetod Etik Validitetochreliabilitet Validitet Reliabilitet Resultat Dispositionavresultatochanalys Hurkonstrueraskunskapomnormerochhurdefinierasnormer? Lektionsobservationinnanundervisningsförsöket Loggbok Lektionsobservationerunderundervisningsförsöket Elevintervjuer KurslitteraturochuppgiftkoppladetillnormerikursenPsykologiA Analysavtemat Hurkonstrueraskunskapomnormerochhurdefinieras normer? Hurkonstrueraspersonerinomnormen? Lektionsobservationer Loggboksanteckningar Elevintervjuer Analysavtemat Hurkonstrueraspersonerinomnormen?

6 4.6Hurkonstruerasskolanocheleverna? Utvärdering Elevintervjuer Analysavtemat Hurkonstruerasskolanocheleverna? Hurinkorporerasnykunskapielevernasidentitetochvärldsbild,ochhur märksdettaispråketochresonemangen? Lektionsobservationer Elevintervjuer Analysavtemat Hurinkorporerasnykunskapielevernasidentitetoch världsbild,ochhurmärksdettaispråketochresonemangen? Vilkadiskurserutgårelevernasförslagpåantidiskriminerande förändringsarbeteifrån? Lektionsobservationer Elevintervjuer Slutdiskussion Hurskulleettnormkritisktförhållningssättkunnapräglaplaneringenoch undervisningenikursmomentetmanusskrivandeikursenrörligbildb? Påvilketsättkandettaarbetssättgynnaettmeröppetförhållningssättoch motverkakränkningarochdiskriminering? Vidareforskning Källförteckning Bilaga1:Loggboksfrågor Bilaga2:Övningar Bilaga3:LappartillövningenVemfårhuvudrollenisvenskfilm? Bilaga4:Utvärderingavkursmomentetmanusskrivande Bilaga5:intervjuguideelevintervjuer Bilaga6:UppgiftSocialpsykologi 6

7 7

8 1 Inledning Under höstterminen 2008 påbörjade jag min första anställning som gymnasielärare. Jag undervisar i ämnet Rörlig Bild och ville direkt involvera mina elever i diskussioner kring värdegrund, normer och mänskliga rättigheter. I kursmomentet Intervjuteknik lät jag eleverna skriva nyfikna frågor till homo- bi- och transpersoner i samband med den årliga Regnbågsfestivalen på orten. Syftet var att eleverna skulle utmana sig själva, läsa på om hbt-frågor och sedan diskutera normer kring kön och sexualitet. Nu i efterhand kan jag se att detta arbete var problematiskt på flera olika sätt: jag signalerade tydligt i mitt upplägg att jag tog för givet att eleverna definierade sig själva som heterosexuella. Att de skulle vara nyfikna på hbt-personer innebar att jag klassade personer som inte är heterosexuella som avvikande. Genom att fokusera på avvikarna och diskutera dessa öppnade jag upp för ett samtal där risken att kränkande åsikter skulle framkomma var överhängande. I och med att eleverna tilläts tycka till om hbt-personer skapade jag en potentiellt utsatt situation för de elever som befann sig utanför normerna kring kön och sexualitet. Jag skulle kunna lägga till en lång rad aspekter på varför mitt initiativ var ogenomtänkt. Likväl var mina avsikter med detta pedagogiska grepp mycket vällovligt: jag ville motverka homofobi, fördomar och kränkande behandling. Vad jag ägnade mig åt (utan att veta om det) var något som kallas toleranspedagogik, vilket är ett vanligt sätt att inom skolans värld bemöta problem med diskriminering, trakasserier och kränkningar genom att försöka hantera elevernas intolerans. Eva Reimers (2007) påpekar att denna form av pedagogik pekar ut de intoleranta som det stora problemet, medan de normer som möjliggör förtrycket av t ex hbt-personer inte ifrågasätts utan tas som en given utgångspunkt. Toleranspedagogiken riskerar på så sätt att dels befästa normaliteten hos de som befinner sig innanför normen och dels befästa de normer som kategoriserar människor som normala respektive avvikande. De senaste åren har ett alternativ till den traditionella toleranspedagogiken börjat praktiseras i den svenska skolan. Istället för att de normala ska lära sig tolerera de avvikande fokuserar denna pedagogik på att synliggöra normer och kritiskt granska dem för möjliggöra ett förändringsarbete för lika villkor (Forum för levande historia/rfsl Ungdom 2008). Denna pedagogik, kallad normkritisk pedagogik, kräver mycket av både elever och pedagoger då den bland annat innefattar att man arbetar med sig själv och ser hur man 8

9 eventuellt är med om att upprätthålla förtryckande normer (Skolverket 2009). Första gången jag hörde talas om normkritik blev jag provocerad av flera anledningar: jag kände först en spontan känsla av att mitt sätt att arbeta med värdegrundsfrågor blev underkänt i och med vetskapen om denna pedagogik. Därefter provocerades jag av att ingen hade berättat om den för mig förut, varken på min arbetsplats eller på lärarutbildningen. Slutligen skapade den nyvunna kunskapen en osäkerhet kring huruvida jag skulle klara av att arbeta enligt denna pedagogik och vad jag eventuellt skulle lära mig om mig själv under detta arbete. Att ställa kritiska frågor till litteraturen, till utbildningens innehåll och till oss själva är en process som av Kevin Kumashiro (2002) beskrivs som en pedagogisk kris. Jag var tidigt på det klara med att jag ville att mitt examensarbete på något sätt skulle innebära nyvunna kunskaper för mig om hur jag kan utvecklas som lärare och bidra till skolutvecklingen. Jag ville hitta nya metoder för att arbeta med likabehandling, värdegrundsfrågor och mänskliga rättigheter. Denna uppsats kommer att fokusera på min strävan efter detta under mitt undervisningsförsök inom normkritisk pedagogik på gymnasieskolans medieprogram. Jag hoppas att den kan vara en inspiration till läsaren att fundera kring det egna ansvaret för värdegrundsarbetet i skolan samt leda till att fler pedagoger utmanar de begränsande normer som i dagsläget råder i den svenska skolan. 1.2 Bakgrund Den svenska skolan ska enligt skollagen 1 kap. 2 utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, med betoning på att den som verkar i skolan ska 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden (Lag 1999:886). I och med att Barn- och elevskyddslagen (BeL) trädde i kraft 2006 infördes fem diskrimineringsgrunder i läroplanerna för skolan: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Dessutom tydliggjorde lagen också kravet på skolorna att upprätta en likabehandlingsplan samt att bedriva ett aktivt, målinriktat och förebyggande arbete för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar. Den 1 januari 2009 ersattes BeL av en samlad lag, 9

10 Diskrimineringslagen (2008:567). I och med denna lag infördes två nya diskrimineringsgrunder, ålder samt könsöverskridande identitet eller uttryck, vilket gör att det för närvarande finns sju diskrimineringsgrunder som gäller för den svenska skolan och övriga samhället. I och med dessa lagändringar har barns och ungas rättigheter stärkts avsevärt. Samtidigt finns det hierarkier mellan diskrimineringsgrunderna i de olika styrdokumenten för skolan. Nordenmark och Rosén (2008) belyser att motverkandet av traditionella könsroller och främlingsfientlighet har en framträdande roll i läroplanerna medan sexuell läggning inte nämns på ett enda ställe förutom i tillägget om diskrimineringsgrunderna. Det finns även indikationer på att skolpersonalen inte alltid har de resurser som krävs för att utföra arbetet med att motverka kränkningar. I undersökningen En utmaning för heteronormen lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi (2006) framkommer att endast 8% av lärarna anser att deras utbildning har förberett dem för att hantera frågor om sexuell läggning och homofobi. Under Grundläggande värden i Lpf94 betonas alla människors lika värde och att tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling aktivt ska motverkas. Samtidigt fastslås att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med öppen diskussion. Nordenmark och Rosén (ibid.) lyfter frågan om vad denna öppna diskussion ska handla om och om till exempel intoleranta åsikter ska få komma till tals. De tar upp exempel från genomförda mångfalds- och jämställdhetsprojekt där mänskliga rättigheter gjorts till åsiktsfrågor och de som befinner sig inom normen tillåts tycka till om de avvikandes rättigheter i och med värderingsövningar kring påståenden som Homosexuella par ska få adoptera barn och Homosexualitet är onaturligt. Skolverkets rapport Diskriminerad, trakasserad, kränkt? (2009) undersöker elevers uppfattningar om och upplevelser av diskriminering och trakasserier med målsättningen att få en uppfattning om det behövs ytterligare stöd- och implementeringsinsatser för att den nya diskrimineringslagens intentioner ska uppfyllas. Studien visar att orsaken till att diskriminering, trakasserier och kränkningar uppstår i skolan är kopplat till de normer som finns i verksamheterna. Skolverket bedömer att implementeringen av diskrimineringslagen kan ske på allvar först när personal och elever blir medvetna om de normer som ligger till grund för diskriminering och trakasserier kopplade till diskrimineringsgrunderna. Rapportens rekommendation är att ökad information inte är 10

11 tillräcklig, utan grunden i ett aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling är att personalen är medveten om vikten av ett normkritiskt perspektiv. Skolverket föreslår i rapporten att det normkritiska perspektivet förs in i lärarutbildningarnas examensmål. I och med Skolverkets tydliga ställningstagande ser jag det som troligt att den normkritiska pedagogikens ställning i den svenska skolan kommer att stärkas under de kommande åren. Området är dock än så länge relativt outforskat i skol-sverige. I en av de få uppsatser som skrivits om normkritik i skolan uppmärksammar Berglund och Silow (2009) arbetet på skolan Rytmus musikergymnasium i Stockholm där delar av skolan arbetat aktivt med ett normkritiskt förhållningssätt sedan Berglund och Silow fokuserar på elevperspektivet på normkritisk pedagogik och får i sitt material fram att även om de intervjuade eleverna är mycket positiva till denna pedagogik upplever de en oro för att den ska väcka motstånd hos andra elever. Normkritiken i Sverige har hittills i hög grad utvecklats av intresseorganisationer som RFSL, RFSU, Friends och Alla Lika Alla Olika. Det tidigaste svenska normkritiska metodmaterialet jag kunnat hitta är RFSL Stockholms lärarhandledning Någonstans går gränsen (2004) av Gunilla Edemo och Joakim Rindå, som är ett metodmaterial om kön, sexualitet och normer i unga människors liv. Ordet normkritik används inte i detta material, men utgångspunkten är queerpedagogisk och fokus i materialet är att synliggöra och ifrågasätta normer. I metodmaterialet BRYT! (2005), framtaget av RFSL Ungdom och Forum för levande historia, förklaras begreppet normkritik och alla metoder och övningar i materialet utgår från det normkritiska perspektivet. Eftersom RFSL Ungdom ofta bjuds in till skolor för att informera har normkritiken kommit in i skolorna och nått elever och personal på detta sätt. Inför genomförandet av mitt normkritiska undervisningsförsök valde jag att intervjua Lotta Björkman och Pia Kangas, lärare på Rytmus musikergymnasium i Stockholm, samt Matilda Sjödell, informatör från RFSL Ungdoms normkritiska projekt Cry no more 1. Syftet med dessa intervjuer var att öka min förståelse för normkritisk pedagogik, få respons på mina idéer för mitt normkritiska kursmoment samt att få tips och exempel 1 Cry no more var ett samarbete mellan RFSL Ungdom, Riksteatern och Regionteater Väst mellan åren med syftet att motverka hatbrott och utbilda kring normer och strukturer. 11

12 på framgångar och utmaningar när det gäller att arbeta normkritiskt med gymnasieelever. Jag observerade även en normkritisk workshop som Matilda Sjödell och Carl Åkerlund från RFSL Ungdom höll för lärare och lärarstudenter i mars Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i ämnet Rörlig Bild på gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen kommer jag att genomföra och utvärdera ett undervisningsförsök i kursmomentet manusskrivande i kursen Rörlig Bild B. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande två huvudfrågor: 1. Hur skulle ett normkritiskt förhållningssätt kunna prägla planeringen och undervisningen i kursmomentet manusskrivande i kursen Rörlig Bild B? 2. På vilket sätt kan detta arbetssätt gynna ett mer öppet förhållningssätt och motverka kränkningar och diskriminering? 2 Teorigenomgång och litteratur 2.1 Queerteori Begreppet queer användes ursprungligen som ett nedvärderande ord med betydelsen konstig/pervers/sexuellt avvikande, men har på senare tid kommit att fungera som ett paraplybegrepp dels för individer som ingår i gruppen homo-, bisexuella och transpersoner och dels för personer som faller utanför normen i största allmänhet. Detta begrepp har fått ge namn åt en teoriströmning som fokuserar på sexualitet och normalitet. Queerteori förhåller sig kritisk till det normala och uppmärksammar samhällsförhållanden som är kopplade till genus, sexualitet och makt. Detta görs framför allt genom att fokusera på normen och det normala samt att undersöka och utmana för givet tagna kategorier (så som man och kvinna ), vilket gör queerteori till ett användbart redskap för att ifrågasätta samhällets för givet tagna sanningar (Ambjörnsson 2006). Det har poängterats (bl a Tiina Rosenberg 2002) att queer inte bör preciseras eller definieras eftersom poängen med queer är att störa och bryta upp kategorier, och att 12

13 denna kritiska potential skulle kunna gå förlorad om queer som begrepp låstes fast i en kategori. Queerteorins utgångspunkt kring normalitet är att det vi ser som normalt respektive avvikande är kulturella, sociala och historiska konstruktioner. Därigenom är det intressant att utforska hur dessa kategorier uppstår och upprätthålls och vilka konsekvenser de får för människors levnadsvillkor och självförståelse. Ambjörnsson (ibid.) hänvisar till Michel Foucalt, vilken anses vara en viktig influens i utvecklandet av queerteoretiska resonemang, bland annat genom kopplingen mellan normalitet och makt. Foucault menar att kategorierna normalt/onormalt lett till olika normaliseringsprocesser vilka i sin tur leder till att individen själv anpassar sitt beteende i enlighet med normen. Tillfredsställelsen i att göra rätt leder oss till att internalisera normen och följa den samt tillrättavisa andra individer som inte följer den. Foucault (2002) menar vidare att makt är något som utövas i alla mellanmänskliga relationer. Samtidigt betonar Foucault att där det finns makt finns det motstånd Heteronormativitet och den heterosexuella matrisen Ett centralt begrepp inom queerteori är heteronormativitet, vilket av Rosenberg (2004) beskrivs som antagandet om att alla är heterosexuella och att heterosexualiteten är det naturliga sättet att leva. Inkluderat i begreppet finns alla de handlingar, strukturer och institutioner som arbetar för att upprätthålla denna beskrivning av verkligheten. Heteronormativiteten leder till att en viss typ av heterosexualitet framstår som mest naturlig och eftersträvansvärd vilket leder till att andra sexualiteter ses som avvikande (Ambjörnsson 2006). Filosofen Judith Butlers begrepp den heterosexuella matrisen är ett annat nyckelbegrepp inom queerteori. Den heterosexuella matrisen är en modell av genustydlighet som beskriver hur våra kroppar, begär och könsuttryck struktureras efter strikta riktlinjer. Butler menar att kroppar inte är begripliga i sig måste utgå från en genusordning med två tydligt identifierbara kön/genus som definieras som varandras motsatser: ett kvinnligt/feminint och ett manligt/maskulint. Dessa två kategorier är sammankopplade genom en obligatorisk heterosexualitet. Den heterosexuella matrisen innebär på så vis en uppdelning av socialt godkänt respektive icke-godkänt kön och sexualitet (Butler 2005). Inom queerteorin ifrågasätts det självklara i uppdelningen av två kön med kompletterande egenskaper med utgångspunkt i att våra föreställningar om kön grundar sig i kulturella idéer om manligt och kvinnligt och sålunda är socialt 13

14 skapade och historiskt föränderliga (Ambjörnsson 2006). Exempelvis Butler menar att det inte finns någon anledning att anta att det bara måste finnas två kön (Butler 2005) Performativitet Butler har även bidragit till det queerteoretiska perspektivet genom begreppet performativitet, vilket enligt Rosenberg (2005) betyder att kön/genus inte är att vara utan att göra. Butler menar att ingen person är man eller kvinna per automatik utan görs till kvinna eller man. Kön skapas genom att vi alla ständigt anpassar vårt beteende, utseende, känslouttryck och förmågor för att passa in i en av de två tillgängliga ramarna man eller kvinna. Denna konstruktion kräver en konstant upprepning av beteenden som reproducerar socialt etablerade normer i form av exempelvis kroppspråk, tal och kläder. Genom den heterosexuella matrisen skapas en stark koppling mellan kön, könsidentitet och sexualitet, där en kropp är starkt kopplad till ett visst könsuttryck och en viss sorts begär. Individer som inte lyckas iscensätta rätt kombination av kropp, kön och begär framstår som obegripliga och hotande då de utmanar föreställningen om två naturliga och stabila kön samt föreställningen om heterosexualiteten som av naturen given. Denna förståelse av performativitet innebär enligt Butler en möjlighet till frigörelse då komponenterna kan kombineras på ett oändligt antal sätt för att bryta mot normerna för kön och sexualitet, lösa upp könskategorierna och klippa bandet mellan kön och sexualitet. Genom att dessa kategorier ständigt måste repeteras finns det utrymme för förändring då varje repetition erbjuder en möjlighet till förskjutning. Butler menar att allt som överskrider och utmanar genusnormerna har potential att vara frigörande då det ifrågasätter normernas naturlighet och giltighet, vare sig det handlar om att använda sig av kläder, beteenden och attribut som tillhör fel kön eller att manifestera homo- och bisexualitet eller transidentiteter. Butler uppmuntrar därför till systematisk olydnad mot dessa regler för sexualitet och kön (Rosenberg 2002) Rubins modell för sexuella värdehierarkier Forskaren Gayle Rubin menar att sexualiteten har en helt egen skala oberoende av andra hierarkier. För att åskådliggöra detta har hon skapat en matris för sexuella värdehierarkier som visar vilka sexualiteter som framställs som goda och normala och vilka som anses vara onaturliga och dåliga. En poäng med Rubins matris är att den visar att det inte är all heterosexualitet som får räknas in i vad som är normalt, utan samtidigt som heteronormativiteten osynliggör och förlöjligar icke-heterosexualitet osynliggör 14

15 den också oönskade heterosexuella uttryck. Genom matrisen blir det tydligt att det inte finns enbart en sorts heterosexualitet eller en sorts homosexualitet (Ambjörnsson 2006). Figur 1. Rubins modell (1984) för sexuella värdehierarkier, ur Ambjörnsson (2006) Vad är queer? s Queerteorisk koppling till intersektionalitet Queerteorin vänder sig emot behovet av att skapa kategorier och dikotomier, då dessa ofta innebär ett värderande och hierarkiserande av kategorierna. Ambjörnsson (2006) poängterar att inom queerteorin anses ett intersektionellt perspektiv på sexualitet vara nödvändigt för att belysa hur sättet som sexualitet regleras och upplevs styrs av olika maktordningar. 2.2 Intersektionalitet Enligt det intersektionella perspektivet är alla sociala kategorier ständigt sammanlänkade och samverkande med varandra. Enligt De Los Reyes och Mulinari (2005) utgår ett intersektionellt perspektiv ifrån en mångdimensionell förståelse av makt. Detta perspektiv uppmärksammar hur olika sociala kategoriseringar samverkar till att individer positioneras på ett specifikt sätt enligt den kombination av kategorier som sammanfaller hos individen. Det anses till exempel inte finnas en ren genuskategori, utan kategorier som klass, 'ras' och sexualitet samverkar konstant med genuskategorin (Mulinari 2007). 15

16 Även det intersektionella perspektivet är inspirerat av Foucault, vars teorier om makt inbegriper att makt finns i alla relationer mellan individer och grupper. Foucault menar att normen för att framstå som normal alltid är beroende av avvikaren (Ambjörnsson 2003). Inom ett intersektionellt perspektiv studeras inte de individer och grupper som kategoriseras som avvikare, utan istället undersöks de processer som skapar en ojämn fördelning av makt genom att kategorier som kön, etnicitet och sexualitet blir relevanta indelningsgrunder i samhället (de los Reyes, Molina & Mulinari 2005). 2.3 Normkritisk pedagogik I rapporten Diskriminerad, trakasserad, kränkt? (Skolverket 2009) beskrivs den normkritiska pedagogiken i termer av att den syftar till att utmana normer för att förstå vilka processer som möjliggör diskriminering. Den normkritiska pedagogiken har framför allt utvecklats av Kevin Kumashiro, som beskriver fyra strategier att arbeta mot förtryck och diskriminering i undervisningen: Att undervisa för den andre och stärka marginaliserade grupper genom till exempel könsuppdelad undervisning eller specialundervisning för elever med funktionshinder Att undervisa om den andre och öka representationen av utsatta grupper som till exempel hbt-personer för att skapa förståelse och empati. Att synliggöra och ifrågasätta de normer som möjliggör kategoriserandet av de andra och ger privilegier till vissa grupper genom att granska hur förtryck skapas och upprätthålls samt hur förtryck kan motverkas. Att förändra den dominerande berättelsen och ifrågasätta varför vi är mer bekväma med att ta till oss kunskap som inte utmanar vår världsbild än kunskap som kräver ansvar och handling av oss (Kumashiro 2002) Även om Kumashiro (ibid.) menar att alla ovannämnda strategier är användbara i arbetet mot diskriminering och förtryck finns det problem och utmaningar med samtliga. Att undervisa för eller om den andre ifrågasätter inte normen och riskerar att få avvikarna att framstå som problemet. Dessutom kan det leda till att företrädare för minoritetsgrupper ses som representativa för hela gruppen: hbt-personen som besöker skolan riskerar att göras till en representant för hur homosexuella är. De två senare 16

17 strategierna kan upplevas obekväma av elever och lärare då de ifrågasätter hur vi tänker och känner om de andra och oss själva, vilket riskerar att synliggöra ens egen del i upprätthållandet av förtryckande normer. Detta kan väcka motstånd och skapa kriser hos elever och lärare då vi sällan vill lära oss om vår delaktighet i förtrycket. Kumashiro (ibid.) anser att för att förändra skolan behövs det inte mer kunskap utan snarare omstörtande kunskap, att pedagoger och elever ifrågasätter vad de redan anser sig veta och blir medvetna om att det inte i några sammanhang finns någon objektiv och neutral sanning. Den normkritiska metodboken I normens öga (Brade m fl 2008) föreslår att den normkritiska pedagogen arbetar med dubbla strategier genom att dels synliggöra de kategorier som vanligtvis osynliggörs och inkludera dem på ett självklart sätt i undervisningen och dels synliggöra och kritisera normen. För att vara medveten om hur man som pedagog talar om kategorier och undvika att tala om vi och dem kan en utgångspunkt vara att förutsätta att den man talar om finns i rummet oavsett hur ens elevgrupp ser ut. Nordenmark och Rosén (2008) betonar vikten av att upptäcka mönster hos sig själv och i sin undervisning. Exempel på detta är att kritiskt granska sina läromedel, skriva loggbok över hur man själv bekräftar och utmanar normer, att diskutera undervisningen med eleverna och observera varandras lektioner. Reimers (2008) menar att för att förstå sig själv och sin roll som lärare är det viktigt att ständigt granska vad det är man tar för givet, att undergräva den egna positionen samt att vara öppen för att allt kan vara annorlunda. Nordenmark och Rosén (ibid.) poängterar att ett centralt fokus inom normkritiskt likabehandlingsarbete är att som pedagog ständigt ifrågasätta och synliggöra normerna i ens undervisning och ställa sig frågan vems perspektiv undervisar jag utifrån nu?. Kumashiro (2009) menar att skolor alltid arbetar med frågor som handlar om förtryck och diskriminering. Detta sker dock oftast omedvetet genom att man i skolans värld förstärker förtryck eller åtminstone tillåter förtrycket att fortgå eftersom man inte aktivt utmanar det. 17

18 Kumashiro (2002) intar ett intersektionellt perspektiv och menar att vi alltid har multipla identiteter i alla sammanhang. Nordenmark och Rosén (ibid.) tar upp att ett antidiskriminerande arbete utan intersektionellt perspektiv riskerar att dels skapa konkurrens mellan olika diskrimineringsgrunder och dels förmedla en syn på att de är skilda fenomen. Dessutom kan arbetet mot en norm leda till att en annan norm omedvetet förstärks, då till exempel jämställdhetsarbete utan fokus på sexualitet kan riskera att förstärka heteronormen. Martinsson (2008) anser att arbetet mot diskriminering inte kan hänvisas till särskilda dagar utan måste integreras i det vardagliga. Martinsson betonar också att det är viktigt att ifrågasätta lärarens roll som normöverförare, då hon menar att elever måste förstås som aktiva utmanare av normen på samma sätt som de förstås som normskapare. Eleverna är på samma sätt som lärarna delaktiga i skolans normativa meningsstrider. Den normkritiska pedagogiken handlar om att bli medveten om hur vissa grupper privilegieras och hur detta osynliggörs av den dominerande berättelsen. Elever som synliggjort detta kommer att stärkas i sitt motstånd mot förtryck (Kumashiro 2002). Martinsson (ibid.) menar att i arbetet mot diskriminering är målet inte rätten att vara homosexuell, kvinna eller svart utan att utmana kategoriseringen som möjliggör att några blir överordnade andra. Martinsson hänvisar till Edenheim och Persson (2006): målet med slavars frigörelse inte att få fria slavar, utan att få bort kategorierna slavar och slavägare. Kumashiro (ibid.) poängterar att om en del i ett binärt motsatspar ifrågasätts så ifrågasätts även den andra sidan. Genom att ifrågasätta synen på den andre ifrågasätter vi även dess motsats normen. Reimers och Martinsson (2008) betonar att en viktig dimension av att förstå förändring är att normerna är motsägelsefulla, vilket skapar ett spelutrymme och gör normerna osäkrare, då motsägelsefullheten synliggör att de är konstruktioner. Kumashiro (ibid.) menar att lära sig se att våra tankesätt och handlingar inte bara är subjektiva utan också förtryckande inkluderar att utmana vår syn på kunskap och vad vi redan lärt oss vilket kan vara obekvämt och innebära en form av kris. Kumashiro lyfter frågan om det kan anses etiskt att medvetet och kontinuerligt utsätta elever för kriser. 18

19 Han menar att detta behöver diskuteras och utforskas. Samtidigt är det viktigt att diskutera om det är etiskt att bedriva en undervisning som repeterar bekväma normer och därigenom bevarar ett förtyckande status quo. Om syftet är att motverka förtryck kan det ses som oetiskt att inte undervisa och lära sig genom krisen. Kumashiro (2002, 2009) menar att den normkritiska pedagogiken aldrig blir färdig utan är en praktik som konstant måste utvärderas och omformas. Läraryrket innehåller en stor del okunskap, och vi kan inte säkert veta vilka våra elever är eller fullt ut kontrollera vad de faktiskt lär sig. En kritisk pedagogik måste vara uppmärksam på vad den sänder ut för signaler så att den inte förmedlar att det finns ett rätt sätta att tänka eller vara på. Den normkritiska pedagogiken kräver på så vis transparens; det är av vikt att inte framhäva ett nytt paradigm eller en ny hierarki utan istället erbjuda ett sätt att arbeta mot hierarkier. För att undvika att den normkritiska pedagogiken ses som färdig betonar Kumashiro vikten av att vare sig han eller de lärare som utgår från denna pedagogik uppfattas som experter. 2.4 Diskursanalys Diskursanalysens utgångspunkt är att verkligheten och hur vi uppfattar denna skapas genom språket. Enligt diskursanalysen finns det ingen fast inre kärna i vare sig objekt, fenomen eller begrepp. Ett begrepps betydelse är aldrig fast utan är konstant föremål för diskursiv kamp. Hur vi uppfattar ett begrepp påverkar hur vi agerar, vilket innebär att de diskursiva kamperna innefattar en förändringspotential Förståelse av begreppet diskurs Winther Jörgensen och Phillips (2000) anger att en diskurs kan ses som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen eller ett utsnitt av världen. Enligt Stensmo (2002) vilar diskurser på outtalade regler som gäller i ett visst historiskt sammanhang. Börjesson (2003) beskriver diskurser som talordningar och logiker vilka bestämmer gränserna för vad som är socialt och kulturellt accepterat som till exempel sant och trovärdigt. Diskursens gränser visar därmed också vad som inte är möjligt att säga i ett visst sammanhang Socialkonstruktionism Enligt Winther Jörgensen och Phillips (2000) vilar diskursanalys på en 19

20 socialkonstruktionistisk grund. Socialkonstruktionismen i sin tur härstammar ur poststrukturalismens kritik mot den realistiskt inriktade vetenskapens tro på en universell objektiv sanning. Winther Jörgensen och Phillips beskriver socialkonstruktionismen som en gemensam beteckning på en rad moderna teorier om kultur och samhälle och hänvisar till Burrs (1995) fyra premisser för socialkonstruktionism: kritisk inställning till självklar kunskap den kunskap vi har om världen kan inte ses som en objektiv sanning då den inte speglar verkligheten utan är ett resultat av hur vi kategoriserar världen. Historisk och kulturell specificitet vår syn på världen och vår kunskap om världen är historiskt och kulturellt präglad. Den sociala världen konstrueras genom diskursiva handlingar vilka bevarar vissa sociala mönster. Våra identiteter och vår förståelse av omvärlden hade alltid kunnat vara annorlunda och är föränderliga över tid. Samband mellan kunskap och sociala processer vår kunskap om världen konstrueras genom social interaktion där gemensamma sanningar byggs upp och strider uppstår om vad som är sant. Samband mellan kunskap och social handling i en bestämd världsbild blir vissa handlingar naturliga och andra handlingar otänkbara. Olika världsbilder leder till olika sociala handlingar, vilket innebär att den sociala konstruktionen av sanning och kunskap får direkta och konkreta sociala konsekvenser. Socialkonstruktionismen är antiessentialistisk i sin syn på att den sociala världen skapas socialt och diskursivt vilket innebär att världen vare sig är bestämd av yttre förhållanden eller given på förhand. Antiessentialismen inbegriper även människorna, som anses vara socialt konstruerade och utan någon inre kärna eller några äkta och stabila karaktärsdrag. Enligt Winther Jörgensen och Phillips har de diskursanalytiska angreppssätten sin bakgrund i strukturalistisk och poststrukturalistisk språkteori, vilka hävdar att vi alltid går via språket för att få tillträde till verkligheten. Börjesson (2003) beskriver detta som en uppgörelse med det rationalistiska sättet att se på relationen mellan språk och verklighet. Med hjälp av språket skapar vi representationer av verkligheten som bidrar till att skapa denna verklighet. Enligt poststrukturalistisk språkteori kan inte orden fixeras vid en betydelse utan är föränderliga beroende på 20

21 kontexten. Socialkonstruktionisterna menar att genom att verkligheten konstrueras och framträder genom språket går det aldrig att få en sann och objektiv kunskap om de fenomen man studerar. Winther Jörgensen och Phillips beskriver språket som strukturerat i olika mönster som våra utsagor följer när vi agerar inom olika sociala domäner. Diskursanalys kan enligt dem förstås som en analys av dessa mönster Diskursanalys Winther Jörgensen och Phillips (2000) beskriver att diskursanalysens kännetecknande drag inkluderar målen att bedriva kritisk forskning genom att granska och beskriva maktrelationer i samhället, att avslöja anspråk på auktoritet samt att möjliggöra alternativa sätt att beskriva världen på. Börjesson (2003) anser att diskursanalys problematiserar själva essensen i en företeelse. För att människan ska kunna ha en uppfattning om vad någonting är krävs det att detta fenomen tidigare har benämnts och kategoriserats. Börjesson poängterar att diskurserna föregår verkligheten och därmed skapar nya sätt att se på den. Börjesson menar att granskandet av diskurser innebär att fundera över vad som sägs, hur detta sägs och hur det annars skulle kunna sägas. Vidare menar Börjesson att det är relevant att studera vem det är som får tala, då talordningen råder över vem som definieras som mest trovärdig, seriös och insatt i varje miljö som den aktuella diskursen verkar i. Börjesson hänvisar till Foucault (1980) och dennes betonande av relationen mellan makt och vetande. Enligt Foucault innefattar diskurser utestängningssystem som avgör hur världen får förstås och beskrivas. De rådande diskurserna gör det möjligt för oss att förstå vad som är sant i den aktuella kontexten. Dessa diskurser utgör en begränsning för vad som är möjligt respektive omöjligt att tänka. Börjesson menar att vi kan synliggöra makten genom att studera de kategorier som diskurser är uppbyggda av och undersöka vilka alternativa kategorier som utesluts. Winther Jörgensen och Phillips betonar att en kategori aldrig kan vara värdeneutral. Börjesson anser att det kan vara intressant att undersöka hur och varför kategorier konstrueras, vem som konstruerar dem och vad det är som möjliggör kategorierna. 21

22 3 Metod 3.1 Val av undersökningsmetod Jag har valt att göra en kvalitativ studie då jag är intresserad av att följa elevernas resonemang och attityder samt hur dessa eventuellt förändras under undervisningsförsökets gång. I min undersökning har jag utgått från Johanssons och Svedners (2006) definition av det undersökningsupplägg som kallas för undervisningsförsök. De beskriver att man i undervisningsförsöket genomför ett projekt och sedan utvärderar resultatet vilket gör att denna metod är närbesläktad med aktionsforskning, där forskaren vill förändra någonting och deltar i förändringsprocessen tillsammans med de utforskade. Undervisningsförsöket skiljer sig dock vanligen från aktionsforskningen genom att eleverna inte är fullt ut delaktiga i försökets uppläggning och genomförande. 3.2 Datainsamlingsmetoder Johansson och Svedner (2006) föreslår en modell för undervisningsförsök där forskaren planerar sitt försök noga, tar ställning till vilket material som skall samlas in och försöker samla in så mycket material som möjligt om metoden och dess resultat, då syftet med metoden är att utvärdera det alternativa undervisningsförsöket. Möjliga datainsamlingsmetoder är till exempel att samla in lektionsplaneringarna och att föra dagbok efter varje lektion. När det gäller vad eleverna tillgodogjort sig, det vill säga resultatet, är insamling av material som synliggör elevernas kunskapsutveckling, inställning till ämnet och till undervisningsmetoden av intresse. En möjlighet är också att göra för- och eftermätningar. Exempel på detta kan vara en enkät för att undersöka elevernas kunskaper och inställning före försöket och en muntlig eller skriftlig utvärdering av vad eleverna anser sig ha lärt sig och vilken inställning de har till ämnet och till den alternativa undervisningsmetoden. Min datainsamling består av följande metoder: mina lektionsplaneringar för varje lektion samt en övergripande planering för hela undervisningsförsöket, mina loggboksanteckningar efter varje lektionstillfälle, de filmmanus som eleverna skrev under undervisningsförsöket, elevernas loggböcker efter varje lektionstillfälle, skrivna uppgifter som eleverna gjorde under lektionerna, en skriftlig utvärdering i slutet av undervisningsförsöket samt inspelade intervjuer med sex elever som deltagit i 22

23 undervisningsförsöket. Jag valde att inte göra video- eller ljudinspelningar under lektionstillfällena då jag är intresserad av att följa elevernas tankeprocesser och attityder och befarade att dokumentationen skulle hämma deras beredvillighet att tala utifrån sig själva och uttrycka sina åsikter på så sätt att deras kommentarer skulle bli mer tillrättalagda. 3.3 Urval Jag har valt att genomföra mitt undervisningsförsök tillsammans med en klass som jag undervisar på Medieprogrammet på en skånsk gymnasieskola. Hartman (2004) betonar att kvalitativa undersökningar kräver ett genomtänkt urval baserat på vad forskaren är ute efter för kunskap och vad de praktiska möjligheterna tillåter. Detta kräver i sin tur att forskaren har kännedom om de personer som är möjliga att undersöka. Gruppen som deltar i undervisningsförsöket består av tretton elever i gymnasiets årskurs två. Jag har vid undervisningsförsökets inledning varit lärare för denna grupp i en och en halv termin. Det var av praktiska skäl omöjligt att ha en kontrollgrupp för undersökningen då det endast är en klass per läsår som läser Rörlig Bild B på den utvalda skolan. Johansson och Svedner (2006) poängterar att frånvaron av kontrollgrupp går att kompensera genom att man försöker urskilja olika undergrupper i klassen för att analysera hur dessa har utvecklats kunskapsmässigt. Då min undersökning till stor del fokuserar på attityder och långsiktigt förändringsarbete kommer jag dock inte att försöka urskilja undergrupper i klassen i detta syfte. Jag kommer istället att gruppera efter resonemang och attityder utan att dela in eleverna i undergrupper. Jag har valt att inte intervjua alla elever i urvalsgruppen utan begränsa antalet till sex elever. Detta eftersom det insamlade materialet från tretton intervjuer skulle bli för stort att överblicka inom ramen för examensarbetet samt att det då inte skulle finnas möjlighet för eleverna att avböja att bli intervjuade, vilket skulle åsidosätta det forskningsetiska kravet på samtycke. Jag har i mitt urval valt att intervjua elever som frivilligt anmält sig och aktivt deltagit under lektioner och i loggboksskrivande samt slutfört ett filmmanus under undervisningsförsöket. Jag har valt att inte tillämpa kategorier från diskrimineringsgrunderna såsom kön och etnicitet i mitt intervjuurval då detta kategoriserande av eleverna skulle kunna ses som motsägelsefullt i och med den normkritiska pedagogikens betoning på att kategoriseringar utgör en makthandling och innefattar en hierarkisering. I de fall där eleverna själva kategoriserar sig har jag dock valt att återge detta i de fall där jag anser det vara relevant. 23

24 3.4 Självförståelse Börjesson (2003) menar att det inte kan sägas finnas en överordnad verklighet som har objektivt tolkningsföreträde. Som forskare konstruerar jag en version av verkligheten som är präglad av de normer och diskurser jag befinner mig under och den bakgrund jag har. Min tolkning av hur verkligheten är beskaffad påverkar bland annat mitt upplägg av undervisningsförsöket, min framtoning i klassrummet, vad jag upplever mig se i mina observationer samt min analys av studiens empiri. Min bakgrund av antirasistiskt arbete och av att i mitt vardagliga arbete inkludera ett genusperspektiv präglar hur jag tolkar kommentarer och situationer i skolkontexten samt hur jag uppfattas av eleverna. Min klädsel, mitt kroppsspråk, mitt ordval och hur till exempel min medelklassbakgrund slår igenom i hur jag gör mig själv innebär med säkerhet också en påverkan på elevernas tolkningar av mina utsagor. Då de efter nio månader med mig som ämneslärare kan antas ha gjort upp en bild av vilka kategorier jag tillhör och vilka värderingar jag har är det enligt mig rimligt att anta att deras respons på mina frågor och uppgifter är anpassade till den kombination av positioner som jag innehar i den specifika kontext som undervisningsförsöket utgör. I klassrumskontexten tillskrivs jag i egenskap av pedagog en position i talordningen där mina utsagor tillskrivs stor tillförlitlighet. Kumashiro (2002) påtalar vikten av att som pedagog verksam inom det normkritiska fältet problematisera samt avskriva sig rollen som expert då normkritiken inte är menad att framhäva ett nytt paradigm eller en ny hierarki utan istället erbjuda ett sätt att arbeta mot hierarkier. Med detta i åtanke strävar jag i undervisningsförsöket att inte presentera några sanningar eller erbjuda några definitioner av vare sig normer eller kategorier utan istället låta eleverna resonera sig fram till olika positioner med hjälp av varandra samt frågor från mig. 3.5 Ämnet Rörlig Bild Rörlig Bild är en inriktning som eleverna väljer i årskurs två på den aktuella skolan. Ämnet är till stor del praktiskt och inriktat på planering och produktion av samt reflektioner kring rörliga bilder. Eleverna ska i ämnet genomföra bland annat intervjuer, reportage, tv-produktioner samt spelfilmer. I kursen Rörlig Bild B ingår kursmomentet manusskrivande. I kurslitteraturen Rörliga Bilder (Jenninger m fl 2005) betonas att elevernas filmer bör behandla ett problem som publiken kan känna igen sig i eller 24

25 identifiera sig med. Författarna menar vidare att publiken tenderar att identifiera sig med filmens huvudperson: När handlingen tar fart, väljer publiken sida och håller på huvudkaraktären. (s. 34) I kurslitteraturen Manus & dramaturgi för film ges rådet till läsaren (eleven) att hon/han bör lära känna sina karaktärer väl och göra dem till sina vänner. Även här betonas att manusets/filmens huvudkaraktär är den person som publiken tar ställning för och identifierar sig med. Författaren menar även att i spelfilm är det karaktärerna som genom sitt handlande och agerande får bära fram budskapet (Granath 2002). I mitt undervisningsförsök är ett flertal övningar och loggboksfrågor kopplade till elevernas huvudkaraktärer och hur de bryter mot normer samt vad det ger för konsekvenser. Mina avsikter med detta fokus är att genom arbete med karaktärerna möjliggöra samtal om normer samt identifikation med karaktärer/personer som befinner sig utanför normen. 3.6 Genomförande/procedur Undervisningsförsöket genomfördes under tre veckor i februari-mars 2010 och bestod av tre lektionspass på vardera 180 minuter. Av egen erfarenhet som manusförfattare samt från tidigare årskursers manusarbete är jag medveten om att manusskrivande är en tidskrävande process. Då jag dessutom bedömde att jag behövde lektionstiden för att introducera det normkritiska förhållningssättet, genomföra en rad övningar med eleverna samt lämna tid för reflektion bestämde jag mig för att låta eleverna skriva grunden till sitt manus innan undervisningsförsöket. I början av kursen Rörlig bild B (i mitten av januari 2010) gick jag igenom grunderna för manusskrivande samt delade ut manusuppgiften vilken bestod i att skriva valfritt spelfilmsmanus på 4-10 sidor med tema Beslutet. Arbetet var individuellt och fortskred under fyra veckor i januari och februari via inlämnande av manus samt respons från mig via mail. Det blev dock tydligt att vissa elever inte skulle komma att lämna in något material innan undervisningsförsöket inleddes vilket gjorde att jag delvis fick revidera mitt upplägg. Undervisningsförsöket innehåller en rad övningar som jag har utvecklat själv. Jag har dock inspirerats i utförandet och reviderandet av dessa övningar i samtal med Lotta Björkman, Pia Kangas och Matilda Sjödell. Dessutom har jag lånat övningen Ramarna från metodmaterialet BRYT! (2005). 25

26 3.6.1 Sista Rörlig Bild B-lektionen innan undervisningsförsök 1: Jag presenterar mitt upplägg för delkursen manusskrivande och förklarar att jag ämnar använda mig av processen och resultatet i mitt examensarbete. Jag går igenom de etiska övervägandena och tydliggör vad eleverna kommer att bli betygsbedömda på. Eleverna godkänner upplägget och vissa vill redan anmäla sig till att bli intervjuade. Då ett flertal elever inte slutfört sina manus och de som har lämnat in färdiga manus uttrycker att de ville ha tips på hur deras historier kan utvecklas skriver vi upp alla elevernas manusidéer på tavlan. Vi går igenom idé för idé och eleverna får ställa frågor och ge förslag till varandra. Under lektionens övriga tid skriver de som inte är klara på sina manus och de som har färdiga manus reviderar dessa. Jag handleder eleverna i manusskrivande utan att använda mig av några normkritiska resonemang eller metoder. I slutet av lektionen skriver eleverna loggbok om sina manus 2. Loggboksfrågorna för denna lektion berör även hur eleverna definierar en norm samt på vilka sätt deras huvudkaraktär i manuset är en del av normen och på vilka sätt karaktären bryter mot normen. Syftet med loggboken är att göra en förmätning av elevernas kunskap och resonemang kring normer. Denna förmätning påverkas dock av att eleverna under föregående lektion spontant tagit upp en diskussion om vad som är normalt och vad en norm är. En utveckling av denna diskussion presenteras i uppsatsens resultatdel Undervisningsförsök 1: Efter att ha repeterat upplägget och informationen om mitt examensarbete resonerar vi kring vad normer är baserat på utvalda anonyma resonemang från elevernas loggböcker. Därefter får eleverna resonera kring hur deras karaktärer bryter mot normer i grupper om 2-3. Vi går igenom exempel på karaktärernas normbrytande i helgrupp och resonerar kring vad det får för konsekvenser att bryta olika normer. Jag förtydligar hur normkritisk pedagogik fokuserar på normer kopplade till makt och att synliggöra dessa för att det ska vara möjligt att förändra dem. Jag kopplar sedan dessa normer till skolans diskrimineringslagstiftning. Eleverna får lista vilka diskrimineringsgrunder de tror finns med i lagen och sedan diskutera varför den här lagen finns. Därefter får eleverna resonera kring vad det är som gör att man kan bli diskriminerad eller trakasserad i skolan. Efter dessa diskussioner genomförs övning Se bilaga 1 för alla loggboksfrågor samlade i ett dokument 3 Se s. 33, 36 4 Se bilaga 2 för alla övningar samlade i ett dokument. där eleverna får lista alla normer 26

Likabehandlingsarbetets ramverk

Likabehandlingsarbetets ramverk Bilaga till Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Stureby förskolor 2013 Likabehandlingsarbetets ramverk - Lagar och begrepp Innehåll Likabehandlingsarbetets ramverk... 3 Lagstiftning...

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning 1 En hemlighet Material Time Age A6 2x45 min 10-12 Nyckelord: mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö, hbt Innehåll En visualiseringsövning där eleverna föreställer sig att någon har en hemlighet om sig

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa

Läs mer

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen. Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet Westerlundska gymnasiets ledstjärna Westerlundska gymnasiet är en inspirerande och utmanande arbetsplats

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Bildning, fritid och kultur Innehåll Policy för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet Westerlundska gymnasiets ledstjärna Westerlundska gymnasiet är en inspirerande och utmanande arbetsplats

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. ProAros vision: Alltid bästa möjliga möte. Definitioner: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VELANDA SKOLANS FRITIDSHEM 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VELANDA SKOLANS FRITIDSHEM 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VELANDA SKOLANS FRITIDSHEM 2015/2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VELANDA SKOLANS FRITIDSHEMS VISION 1. INLEDNING 1 2. BEGREPP OCH DEFINITIONER 2 3. VELANDA

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Läroplan

Läs mer

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 7 Upprättad 2010-10-19 Inspiras plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll 1. Vad säger diskrimineringslagen och skollagen?... 3 2. Diskrimineringsgrunderna... 3 3. Vad är diskriminering?...

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Vårby Skolor 20 augusti 2009 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR VÅRBY SKOLOR Innehållsförteckning A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Ansvarsfördelning. 1 Barns och elevers delaktighet.. 2 Barns och elevers rätt till stöd. 2 B.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Förskolan Skogsleken Varför

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola ! Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Pixbo förskola 2016-2017 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Elisefreds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elisefreds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Elisefreds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Föräldrainformation Fastställd av: Förskolechef och personal Upprättad: 2010-06-04 Reviderad: 2014-10-23 Gäller till: 2015-06-10 Elisefreds

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Nyckelpigans

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun PLAN 2015-06-02 Dnr KS14-325-000 Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun 2015-2018 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Läs mer

Plan för Isbjörnens förskola

Plan för Isbjörnens förskola Plan för Isbjörnens förskola Isbjörnens förskola ingår i enheten Hökåsens förskolor. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta för kränkande behandling av något slag.

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Utdrag ur FN:s barnkonvention: LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009 Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Förskolan i Surahammars Kommun

Förskolan i Surahammars Kommun Förskolan i Surahammars Kommun Förskolans årliga plan för främjande av likabehandling och förebyggande mot kränkande behandling. 2015/2016 Innehållsförteckning Vision, syfte, policy och ansvar 3 Definitioner

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Hållänget förskolas likabehandlingsplan Hållänget förskolas likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla på vår förskola ska visa respekt för varandra Verksamhetsåret 2014-2015 2014-09-10 Till dig med barn på

Läs mer

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 I samarbete med enhetens Likabehandlingsgrupp, Nina Holmberg specialpedagog och Andrea Skoglund förskolechef. Varför

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Arbetslagen på. Förskolechef. Vår vision På vår förskola

Läs mer

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är.

Vi vill skapa en miljö där alla barn har lika rättigheter och lika värde samt känna trygghet, uppskattning och respekt för den de är. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mineralens förskola 2015/2016 Om oss Vi är en två-avdelningsförskola i utkanten av Boliden. Vi är 6 heltidstjänster i barngrupp, 1 kokerska på heltid

Läs mer

NORMKRITISKA PERSPEKTIV. För ett långsiktigt och utvecklande likabehandlingsarbete

NORMKRITISKA PERSPEKTIV. För ett långsiktigt och utvecklande likabehandlingsarbete NORMKRITISKA PERSPEKTIV För ett långsiktigt och utvecklande likabehandlingsarbete INTRODUKTION Lotta Björkman? Arbetat i 13 år som gymnasielärare (Sh + Drama) Jobbat med likabehandlingsfrågor sedan 2007

Läs mer

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax Handläggare Datum Förskolan Lindsdal Lindeberga Sjöängens Plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Gäller från 20110901 till 20120901 Vision: Barn, föräldrar

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan för att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan för att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Trygghetsplan Likabehandlingsplan för att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Rostastugans förskola Läsår 2016/2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Visioner för barn i Örebro

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Förskolechef Ann Ståhlberg Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson Datum 2014-01-03 1 (5) Lindöskolans förskolors plan mot diskriminering

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2016-2017 Reviderad 2016-05-23 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Likabehandlingsplan Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Innehållsförteckning 2 Målsättning 3 Planens syfte 3 Definitioner vad betyder orden? 3 Förebyggande arbete 4 Att upptäcka 4 Att utreda 4 Att åtgärda

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Datum Sida 2014-03-12 1 (11) Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Upprättad 20140312 Dokumentägare Tuula Dajén Kulturchef Giltighetstid: Tillsvidare Postadress Besöksadress

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,

Läs mer