RÖSTER MOT RASISM. Berättelser om motstånd och vardagsrasism

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RÖSTER MOT RASISM. Berättelser om motstånd och vardagsrasism"

Transkript

1 RÖSTER MOT RASISM Berättelser om motstånd och vardagsrasism

2 form av personliga berättelser, men också i form av musik och poesi. Personer som bidrog till kampanjen valde att komma ut som antirasister. Genom att komma ut som antirasist har var och en av dem tagit avstånd från de rasistiska strukturerna som genomsyrar vår värld, och som missgynnar individer på grund av deras religion, kultur och etnicitet. Genom att komma ut som antirasister visar var och en av dem att de är en kraft att räkna med i den antirasistiska kampen för alla människors lika värde. För att ta del av fler berättelser än de som finns med i boken, besök kampanjsidan aiv.umr.nu! OM BOKEN Syfte Målet med kampanjen Röster Mot Rasism var att framhäva individen som aktör i den antirasistiska kampen individen med egna upplevelser Boken du just har öppnat är inte skriven av någon. Ingen enskild person har på förhand satt sig ner och tänkt ut en bok med ett budskap och för ett ändamål. De här sidorna inrymmer berättelser, berättade av många och erfarenheter. Detta eftersom individen är den främsta uttolkaren av sina rättigheter, och för att rasism, i grund och botten, är en rättighetsfråga som berör oss alla. människor som har uppmärksammat orättvisor i vår värld, och bestämt sig att kämpa för en bättre värld; för alla människors lika rättigheter och möjligheter. På 2012 års kongress beslutade Ungdom Mot Rasisms medlemmar att vårt fokusår i år ska vara rasism i vardagen. Rasismen människor upplever i sin vardag lyfts sällan fram i samhällsdebatten. Med Berättelserna har sedan sammanställts till detta inspirationsmaterial, som förhoppningsvis inspirerar dig att ta nästa steg i ditt antirasist iska engagemang. Syftet med boken är inte att ge svar, utan att väcka intresset för och ge nya perspektiv på en av vår tids mest brännande samhällsfrågor. Berättelserna kan fungera som underlag för vidare kampanjen Röster Mot Rasism ville vi förändra detta och bredda förståelsen av hur rasismen påverkar individer och i förlängningen hela samhället. Vi ville ta reda på hur det antirasistiska engagemanget tar sig olika uttryck, och uppmana fler att ta ställning för antirasism, mångfald och demokrati vår och många andras värdegrund. diskussioner och reflektioner, oavsett om du läser själv eller i sällskap med andra. Vill du ha praktiska verktyg, tips och metoder som kan vägleda dig i ditt arbete mot rasism? Kontakta Ungdom Mot Rasism så hjälper vi dig hitta rätt! Denna bok ger en bild av vad vi har lärt oss, av individens orubbliga vilja och kamp, och av rasismens som ett hot mot alla människors självförverkligande. Denna bok är ett resultat av Ungdom Mot Rasisms kampanj Röster Mot Rasism, som har samlat antirasistiska ställningstaganden i 2 Slutligen ville vi uppvärdera antirasismen, och inge en gnista av hopp och gemenskap till alla dem som emellanåt tror sig stå 3

3 ensamma med den antirasistiska fanan i topp. Vi besökte musikfestivaler, kramades för mångfald, spelade och sjöng, visade film och arrangerade antirasistiska poesikvällar. I slutet av boken kan du läsa och se några av de kreativa bidragen vi har fått in under kampanjens gång. Förhoppningsvis triggar de också din kreativitet, motivation och glädje för den antirasistiska kampen. Vad hände sen? KAPITEL ETT RASISM I VARDAGEN Kampanjen Röster Mot Rasism är nu avslutad och Ungdom Mot Rasism har ett nytt mål: tusentals och åter tusentals röster, som på olika sätt skildrar att rasismen är ett verkligt strukturellt problem som påverkar allas vår vardag, direkt eller indirekt. En kör av röster som vet att rasismen går att bekämpa, och visar på hur detta är möjligt. Vår ambition är att om fem år överlämna denna stora videosamling till framtidens makthavare, och insistera på förändring! Vill du höja din röst mot rasismen? Rasism är enligt Ungdom Mot Rasism ett medvetet eller omedvetet uttryck för makt som innefattar generaliseringar av grupper av människor utifrån dessas fysiska och/eller kulturella egenskaper samt en uppfattning om mänsklig över- och underordning. Alla Olika Alla Lika En antirasistisk Vision & Värdegrund Besök och läs om hur du kan lämna ditt bidrag. 4 5

4 STAFFAN & KAROLINA RASISTISKT VÅLD År 2011 innehöll knappt 3940 brottsanmälningar främlingsfientliga/rasistiska motiv. 97 % av dessa rör brott som begicks mot minoritetsgrupper i samhället. 700 var våldsbrott, och 1650 hatbrottsanmälningar kategoriseras som olaga hot/ofredande. (Källa: BRÅ) 6 7

5 Vad hade hänt om jag inte var svensk? Hade jag levt idag? Jag vaknar med ett knytnävslag i ansiktet, eller tre, jag tror att de fick in tre slag i ansiktet på mig, och jag säger liksom Nej, nej sluta, sluta. Och då får jag höra, det är två killar, och den ena säger, när jag har sagt Nej, nej sluta, då säger han till sin kompis då Sluta, sluta, han är ju svensk! Och jag var ju omtumlad så jag tänkte inte mycket på det, men de slutade slå då i vilket fall och gick därifrån. Vad hade hänt om jag inte var svensk? Hade jag levt idag? STAFFAN 8 9

6 Och min man frågade: Vad är the description? Ja, du är en mörkhyad ung man. Helt plötsligt så hör jag vår dörrsignal nere i tamburen. Min man skriker Kom hit, kom hit kom hit! Jag springer ner och då ser jag hur New York NYPD drar ut min man. Fyra eller fem stycken poliser drar ut min man på gatan och ställer honom mot en polisbil och börjar känna på honom, precis som om de börjar arrestera honom. Och jag springer dit och jag säger: Var gör ni för nånting? På vilka grunder tar ni min man? De sa: Vi kan inte prata med dig, vi vill att du går härifrån. Jag står på gatan och lyssnar, och så frågar min man: På vilka grunder stoppar ni mig utanför mitt eget hem?, och de säger: You fit the description. Och min man frågade: Vad är the desciption? Ja, du är en mörkhyad ung man. KAROLINA 10 11

7 MARTIN & LOVE RASISM SOM PRIVILEGIER Ett fältexperiment som gjordes på Linnéuniversitetet visar att personer med svenskklingade namn har 50 % större chans att bli kallade till jobbintervjuer jämfört med personer med arabiskt klingande namn. Två likvärdiga ansökningar skickades till fler än 1500 olika jobb, med den enda skillnaden att namnunderskrifterna var olika. Resultatet visar att det förekommer etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden

8 Varför skulle jag få det här privilegiet? Jag minns särskilt ett tillfälle jag arbetade på en arbetsplats, där majoriteten av dem som arbetade hade invandrarbakgrund och även många tjejer som jobbade där. Vi vita svenska män var verkligen i minoritet, och jag hade börjat och inte jobbat där alls särskilt länge, och ändå blev jag ganska omgående erbjuden att få nån form av chefsposition på det här arbetet. Och jag blev naturligtvis väldigt smickrad initialt, men samtidigt kände jag ändå en viss olustkänsla till när jag tänker på varför blev jag så förfördelad. Varför skulle jag få det här privilegiet? Det är ju en situation i vardagen där man ändå kan uppleva nån form av diskriminering, och där man kanske till en början tenderar att inte reflektera över det, för att det är väldigt bekvämt att bara acceptera att man bli positivt behandlad. Men det lämnar ändå en bitter eftersmak i munnen. MARTIN 14 15

9 De behandlade mig som en VIP-gäst. Jag har erfarit rasism när jag nu under våren var i Kambodja där jag upplevde en internaliserad rasism då jag bodde hos en kambodjansk familj. De behandlade mig som en VIP-gäst. Beror säkert på den vithetsnorm som finns i hela världen, och de har varit en fransk koloni och bombade av USA. Men det sättet de behandlade mig på hade jag inte förtjänat överhuvudtaget. LOVE 16 17

10 SELMA, NEIL & AXEL RASISM INOM EN SJÄLV År 2010 publicerade Forum för levande historia undersökningen Den mångtydiga intoleransen. Däri undersöks gymnasieelevers inställning till invandrare, muslimer, romer, judar och homosexuella utifrån tre förhållningssätt: positivt, ambivalent och negativt. Med ambivalenta svar menas uttryck för tveksamma och försiktiga attityder, eller mittensvar. 46 % av eleverna med svensk bakgrund hade en ambivalent inställning till invandrare, jämfört med 36 % av eleverna med utländsk bakgrund. Den totala andelen elever som hade ambivalent inställning till muslimer uppgick till 51, 7 %. Av de elever som själva definierade sig som muslimer hade 33 % en ambivalent inställning till muslimer. I used to think I was a race, until I went and I swabbed. Att känna motstånd och ambivalens gentemot den egna gruppen kan förklaras med internalisering. Internalisering handlar om motsättningar inom en själv som grundas i samhällets syn på den gruppen man tillhör. I used to think I was a race, until I went and I swabbed. I did my DNA. And now, beyond that, I don t look at myself as race anymore, or the thought of what race is. Vid frågan vilka egenskaper som är viktiga för att man ska betraktas som svensk, anger 82 % av samtliga elever att NEIL det åtminstone är ganska viktigt att man pratar svenska helt utan brytning, 76 % att man är född i Sverige och 46 % att det inte syns på utseendet att man har rötter i ett annat land

11 Åh, du pratar så bra svenska, man hör inte ens att du kommer från ett annat land Rasism har jag mött på många olika sätt, mest kanske inom mig. Jag föddes i ett annat land än i Sverige, och kom hit som väldigt liten. Så att rasism för mig har nånstans kommit inifrån mig själv och strävan att hela tiden försöka bli som alla andra, eller som man ska vara. Att det är jag själv som har kämpat och upplevt det här trycket från utsidan på att man ska vara på ett visst sätt. Att jag kunde känna såhär att när lärare eller någon sa Åh, du pratar så bra svenska, man hör inte ens att du kommer från ett annat land, att jag kände mig stolt i det. Och att det samtidigt omedvetet i mig skapade nån slags icke-stolthet. För jag visste ju egentligen att jag är ju så himla mycket, jag är ju kanske inte svensk SELMA 20 21

12 Han sa då att han bara undrade var nånstans man kunde köpa en tågbiljett med kontanter. För lite mer än en vecka sen var jag på Köpenhamns flygplats. Jag möttes då utav en svart man med hundra kronor i sin hand. Jag avfärdade honom direkt och tänkte att: Nej, han är bara ute efter mina pengar. Men så tio sekunder efter det så insåg jag på vilka grunder som jag hade avfärdat den här mannen på, och gick då lite skamset tillbaka till honom och frågade vad han ville ha hjälp med. Han sa då att han bara undrade var nånstans man kunde köpa en tågbiljett med kontanter. Det fanns alltså ingenting och vara rädd över. Min rädsla var helt irrationell. Min handling var helt irrationell. Han förtjänade verkligen inte det initiala sättet som jag bemötte honom på. Han gjorde verkligen inte det, och jag vill inte bemöta folk i min omgivning på det sättet. Jag vill inte ha det förhållningssättet. Likväl reagerade jag på det här sättet, och det enligt mig tyder på att rasism är ett strukturellt problem. AXEL 22 23

13 ERIK & DICK RASISM I MEDIA Justitiekanslern är den enda svenska myndigheten som företräder allmänheten i brottsmål som gäller otillåtna uttalanden i media; tidningar, TV, radio, Internet med mera. Mediernas rättigheter och skyldigheter finns nerskrivna i yttrandefrihetsgrundlagen, samt i tryckfrihetsgrundlagen fick justitiekanslern in 452 anmälningar om tryck- och yttrandefrihetsbrott, varav 97 anmälningar gällde hets mot folkgrupp, det vill säga hot och missaktning som riktas mot minoritetsgrupper i samhället. I endast ett fall väcktes åtal för yttrandefrihetsbrott på Internet

14 Jag och många med mig förutsatte nog att det var en islamistisk terrorist som stod bakom. Jag vet inte ifall ni minns hur det kändes de där första timmarna efter det fruktansvärda dådet på Utöya? Jag och många med mig förutsatte nog att det var en islamistisk terrorist som stod bakom. Det fanns en moralpanik i svensk media, och norsk media, och hela världen faktiskt, kring att det var just islam som på nåt sätt var fienden. Hur det ändrades dan efter blev för mig en väldigt tydlig påminnelse om våra egna fördomar. Hur det ändrades när vi såg att det här var en person, gärningsmannen, som såg ut som majoritetsnorrmannen eller majoritetssvensken. Då såg vi att det var en enskild galning och vi gick från kollektiv skuld till individuellt ansvar. ERIK 26 27

15 Vid ett tillfälle så brann det i Rosengård, och det kom cirka 20 journalister till Rosengårds centrum. Det handlar om medias bild av en utav Malmös och Sveriges mest kända och ökända stadsdelar, som kan ibland ta lite konstiga uttryck. Vid ett tillfälle så brann det i Rosengård, och det kom cirka 20 journalister till Rosengårds centrum. Och det som hade hänt det var att det var ett elfel i ett fläktaggregat. Och man åker dit, helt onyanserat, helt utan att kolla sina källor, vilket är ganska uppseendeväckande. DICK 28 29

16 EMELIE, MATILDA, ELVIRA, JOHANNA & SOFIA RASISMEN I SKOLAN Ungdom Mot Rasisms skuggutredning från 2012, En skola för alla? Gymnasieelevers upplevelser och kunskap om rasism, visar att 16 % av alla ungdomar i gymnasieåldern någon gång har blivit utsatta för rasism. De som är mest utsatta är utrikesfödda ungdomar, varav 48 % uppger att de upplevt rasism. 40 % av eleverna som deltog i undersökningen svarade att den rasistiska händelsen skedde i skolan

17 Jag har upplevt rasism i vardagen. Jag har upplevt rasism i vardan, och mycket bland ungdomar i min skola. Och det beror på att jag bor i Göteborg, och det är en väldigt segregerad stad. Vilket betyder att när ungdomar flyttar från en stadsdel till en annan så sker det väldigt mycket rasistiska tankar, och blickar och ageranden och jag är så trött på det här, jag är så trött på att bevittna och vara den enda som faktiskt agerar. EMELIE 32 33

18 På min skola var det ett nynazistgäng som dominerade På min skola så var det ett nynazistgäng som dominerade, och bestämde reglerna och vilka människor som skulle få prata och vilka som inte skulle få prata. MATILDA 34 35

19 Några i vår klass vägrade umgås. Vi har bevittnat rasism en gång när vår skola hade utbytesprojekt med en skola i Biskopsgården, och några i vår klass vägrade umgås med vissa av eleverna eftersom de var invandrare. JOHANNA & SOFIA Jag har sett rasism när jag har fått lappar från rasistiska partier inlagt i mitt skåp i skolan. ELVIRA 36 37

20 RASISM I KUBIK Varje år publicerar SOM-institutet vid Göteborgs universitet flera undersökningar som kartlägger den svenska befolkningens vanor och attityder till en rad olika företeelser. Boken I framtidens skugga innehåller statistik och analys av 2011 års riks-som-undersökning. Undersökningen visar att den positiva synen på invandring ökar, trots främlingsfientliga organisationers ihärdiga motståndskamp. Fortfarande idag anser dock 41 % av de tillfrågade att Sverige bör ta emot färre flyktingar, och 37 % svarar att invandring, helt eller delvis, utgör ett hot mot svensk kultur och svenska värden. Detta synsätt förekommer mest bland personer med låg utbildning och bland Sverigedemokraternas sympatisörer. Men trots dessa extrema svarstoppar, syns det att rasism och främlingsfientlighet förekommer överallt i vårt samhälle, inom alla riksdagspartier, oavsett utbildningsgrad och oavsett ålder

21 Då tycker jag att det börjar bli obehagligt, när inte ens han själv kan uppmärksamma att han har blivit särbehandlad. Till exempel så har jag en vän och kollega som är en stor och tuff juggesnubbe. Han är väldigt trevlig, väldigt professionell, beter sig alltid jättebra, men hans sätt att vara trevlig på är att han ofta är väldigt öppen, väldigt pratsam, tycker om att synas och höras. Och det har han fått lida för väldigt, väldigt mycket. Och jag tror att mycket utav det beror på att han inte är lång blond svensk kille, utan han har utrikiskt påbrå. Jag tycker att det blir väldigt otäckt när man märker att han har tagit till sig kritik som är obefogad. Då tycker jag att det börjar bli obehagligt, när inte ens han själv kan uppmärksamma att han har blivit särbehandlad. LINN 40 41

22 De fick inte den uppmärksamheten, om vi nu ska kalla det så. Det var så att när man gick in i affären förr, som invandrare, så kände man sig förföljd. Och det var alltid folk som kom fram och som frågade: Hej, behöver du hjälp? Och det kunde vart svenskar där i affären eller nån som var lite ljusare än vad jag är. De fick inte den uppmärksamheten, om vi nu ska kalla det så. Och då kände jag mig förföljd på nåt sått, och jag upplevde som att det var med min hårfärg, eller bakgrund eller vad det är. Så upplevde jag, och det var inte kul. ADRIAN 42 43

23 Många gånger så ordnades det grillfester på området, och de var aldrig inbjudna. Jag kommer från en liten by i Skåne och där är det ganska så rasistiska tendenser som råder. Folk har väldigt skeva uppfattningar. Och det genomsyrar ganska mycket. Och det är ganska rakt ut de säger en massa hemska saker om folk som flyttar dit, och jag har flera gånger upplevt att familjer som har kommit från Afghanistan till exempel, och Pakistan, när jag var mindre, att de flyttar ganska snabbt därifrån för de upplevde att det inte fungerade. För att de var utsatta. Många gånger så ordnades det grillfester på området, och de var aldrig inbjudna. Och de snackade bara skit om de här familjerna som kom hit. MARCUS 44 45

24 Vad gör du med barnet? När han är ute med våran dotter, som är autistisk, och hon kanske flippar ut och gråter på tunnelbanan, eller vill springa och hoppa, då kan folk komma fram och fråga Vad gör du med barnet? Medan när jag är ute med våran dotter och hon gör samma sak, så är det aldrig nån som ifrågasätter vad jag gör med vårat barn. Och då är hon ändå mycket mer lik honom till utseendet än vad hon är lik mig. LENA 46 47

25 Uppdelningen mellan vilka miljöer man vistas i beroende på hudfärg. Jag kommer att tänka på en händelse som jag förknippar med rasism när jag var på operan med en god vän som är från Togo, väldigt mörk i hyn. Och när vi kom in på operan så upplevde han att alla vände sig om efter honom och kollade vad han gjorde där. Och när han tittade runt så såg han att han var den enda svarta som var där. Så just den här uppdelningen mellan vilka miljöer man vistas i beroende på hudfärg, tyckte jag kom fram ganska tydligt i den händelsen. SARA 48 49

26 Och jag fick en, men min kompis fick ingen ballong. Mitt första tydliga starka minne av när jag upplevde rasism, det var när jag och min kompis, fem år gamla, skulle gå fram till mannen på stan som delade ut ballonger. Och jag fick en, men min kompis fick ingen ballong. Vi upplevde båda två tydligt att det var för att hon var mörk, och hon blev självklart jätteledsen för att hon inte fick någon ballong. ELLEN 50 51

27 Du måste ju förstå att dina föräldrar har lite svårt med det här att du är bög. Ett exempel är när medlemmar hos oss som folk tänker är icke-svenskar bemöts av ett annorlunda bemötande. Till exempel om man säger att Du måste ju förstå att dina föräldrar har lite svårt med det här att du är bög. Nånting som jag aldrig hört sägas till någon som ser blond och blåögd ut. EMELIE 52 53

28 They always choose a Danish origin person. Personally I experienced a lot of racist aspects, for example in my life here in Denmark, I live in Denmark. And for example when I was applying for some kind of job, always when there s a choice for my employer between Danish origin and immigrant origin, they always choose a Danish origin person, because they are against people who speak with accent, or who for example maybe have another cultural origin and background. XENIA 54 55

29 Han föreslog också att man skulle kunna jämföra etnicitet på de olika skolorna. Till exempel som nu senast i kommunfullmäktige där jag sitter, i min kommun där jag bor, så gick det upp en person från Sverigedemokraterna och gav sig in i debatten rörande jämförelsesystem för de kommunala skolorna, och icke-kommunala skolorna i våran kommun. Och han föreslog att man inte enbart skulle kunna jämföra vad skolan erbjuder, utan han föreslog också att man skulle kunna jämföra etnicitet på de olika skolorna, till exempel vad eleverna som går där, vad de har för etnicitet. JOHANNES 56 57

30 Jag kände, fan; hade samma sak hänt om det var nån ljus person som bara kom förbi och råkade nudda väskan? Inne i stan med min lillebror. Han hade en liten ballong som han höll i och jag var med en flickvän då. Och ballongen flög, landade på någon som var lite äldre, ljus, vit, svensk eller inte, jag vet inte. I alla fall, jag kommer ner och dyker ner och plockar upp ballongen då jag kommer åt hennes väska och hon vänder sig om. Först var det ingen fara, men jag tror att hon såg att jag var mörkhyad och det första hon gör är lägger ner väskan, börjar rota i den. Och då blev det lite jobbigt. Jag kände, fan; hade samma sak hänt om det var nån ljus person som bara kom förbi och råkade nudda väskan? PA MODOU 58 59

31 KAPITEL TVÅ ANTIRASISM I VARDAGEN Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

32 För Timbuktu, liksom för flertalet antirasister som deltog i kampanjen Röster Mot Rasism, innebär antirasism tron på alla människors lika värde. Denna tro betyder att man verkligen förstår något så grundläggande som att vad, vem eller hur en människa är, inte beror på deras religion eller hudfärg, om de är man eller kvinna, lång, kort, brun, gul, röd eller blå. Vem man är som människa definieras av ens handlingar, ens ord, ens empati och ens utstrålning., säger Timbuktu. Denna grundläggande förståelse finns också nerskriven i FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, där det i inledningen står att varje lära om överlägsenhet på grund av olikheter mellan raser är vetenskapligt falsk, moraliskt fördömlig, socialt orättvis och farlig, samt att rasdiskriminering aldrig kan rättfärdigas vare sig i teori eller praktik. Emelie klargör vad denna förståelse innebär i praktiken: Alla är lika mycket värda och det finns ingenting som gör oss så pass olika att det är rätt att trycka ner någon annan för dess olikheter. Att alla människor är lika värda innebär att alla har samma mänskliga rättigheter. Alla rättigheter ska tillgodoses alla människor, eller som Dror säger: Alla människor bör vara lika och jämlika, och våra rättigheter är inte delbara, oavsett vem vi är, var vi kommer ifrån, vilken könsidentitet vi har osv. UPPMANING TIMBUKTU ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE Läs FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering och fundera över vad de enskilda artiklarna innebär i praktiken. Hur och när kan dessa rättigheter ha betydelse för dig i ditt liv? Jämför även med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och fundera över hur dessa två dokument kompletterar varandra och hur de skiljer sig åt. Varför tror du att båda behövs? 62 63

33 För Maja innebär antirasism att hela tiden ifrågasätta sig själv och hur ens egna tankar och agerande påverkas av de rasistiska strukturerna som präglar vårt samhälle på alla plan. Faktum är, menar Maja, att det finns djupt rotade strukturer som gör att personer som är vita får fördelar och makt, medan icke-vita personer inte anses ha samma rätt att leva och vara i Sverige. Dessa strukturer genomsyrar vårt samhälle i så pass stor utsträckning att, även om man som Maja jobbar och verkar för ett samhälle fritt från rasism, så kan man komma på sig själv med att säga eller göra något rasistiskt. För jag är ju uppväxt i det här landet, jag är uppväxt i ett samhälle som är uppbyggt på rasistiska strukturer, vilket innebär att jag tänker rasistiska tankar, jag säger rasistiska saker. Och det förklarar varför jag gör det, men det försvarar inte att jag gör det., säger Maja. Det är också en av de viktigaste sakerna i att vara antirasist, enligt Axel, att hela tiden ifrågasätta sig själv och hur man bemöter andra människor, att våga ifrågasätta de rasistiska tanketraditionerna som vi matas med var dag, att hela tiden tänka en gång till, försöka tänka utifrån sig själv och sina egna värderingar, och att hela tiden ifrågasätta de värderingarna, sina fördomar och åsikter. UPPMANING MAJA SJÄLVRANNSAKAN Spräck en fördom! Anordna en miniaktion där du, tillsammans med ett gäng kompisar, skriver era egna och förbipasserandes fördomar på uppblåsta ballonger. Diskutera era fördomar med varandra: vad grundar de sig på, varför har ni fördomar om just dessa grupper och hur ofta möter ni personer från de grupper ni har fördomar mot? Spräck sedan ballongerna i ett löfte till er själva och omvärlden att ni ska arbeta aktivt för att inte låta era fördomar påverka ert bemötande av andra människor

34 BELLA & DANA BEAKTA OCH BRYTA NORMEN På högstadiet, när Bella skulle skriva prov om islam, var en av uppgifterna att eleverna skulle jämföra sitt liv med en muslims liv. Bella stannade upp och tänkte: Vad tar de för givet då att jag ska vara som går i den här klassen i en svensk skola? Kan inte jag vara muslim? Den dagen uppenbarades en norm för Bella. Denna norm är att man som svensk inte är muslim. Dana, i sin tur, berättar hur hon har blivit kallad för analfabet, enbart för att hon kommer från ett annat land. Normen förutsätter att människor som har en renodlat svensk bakgrund är mer bildade än människor som flyttar hit. Och överallt omkring oss finns normer, eller oskrivna regler, som säger hur man ska vara och inte vara för att passa in. Hela tiden i Sverige så förutsätter vi att folk ska vara på ett visst sätt. Och om man inte är på det sätter så ses man som konstig, eller annorlunda eller jobbig. Det är helt enkelt inte anpassat efter en, säger Bella. Bella vill därför jobba för att alla människor ska vara välkomna, och att man ska förväntas vara precis så som man är. Man ska inte ta för givet att folk är på ett visst sätt. Även Dana anser att antaganden av det slaget som hon har fått uppleva, absolut inte är någonting man ska tolerera

35 Det finns många exempel genom historien på personer som motsatt sig orättvisa samhällsnormer. En av dessa personer är Rosa Parks; en afroamerikansk kvinna som hade tröttnat på att hela tiden behöva underställa sig vita personer i samhället. Därför vägrade hon ställa sig upp och överlämna sin bussittplats till en vit man. På Rosa Parks tid var detta högst ovanligt till och med olagligt. Hon arresterades och fälldes för brott, men hennes mod att motsätta sig sociala normer inspirerade en hel generation rättvisekämpar. Inom kort fick hon anhängare och den amerikanska medborgarrättsrörelsen kunde ta vid. UPPMANING Läs Ungdom Mot Rasisms bok Den onorma boken

36 Reportaget var säkerligen menat som ett positivt exempel på hur islam växer och tillåts ta plats i Sverige. Men det görs också ett antal antaganden, utifrån samhällets rådande normer. Det förutsätts bland annat att personer som invandrat till Sverige inte är svenskar, och att islam är en främmande religion som etablerade svenskar ska känna motstånd till. Det dras skiljelinjer mellan människor utifrån vissa bestämda kategorier: svenskar, invandrare, flyktingar, kristna, pingstvänner och muslimer. Dessutom tas det för givet att det finns en motsättning mellan dessa kategorier. Adam berättar att vi måste upphöra med kategoriseringar och ändra på det offentliga samtalet. För honom handlar antirasismen om att se bortom etiketterna, att sluta minimera människor till uttryck och på så sätt humanisera debatten. Det vi diskuterar, det handlar inte om invandring, det handlar inte om kultur, det handlar inte om att det inte går att komma överens det handlar om människor., säger han. Enligt Adam är det viktigt att framhäva personer bakom etiketterna, personer med egna historier, personer med egna värderingar ADAM SE BORTOM ETIKETTERNA personer! Genom att humanisera debattklimatet har vi också bättre förutsättningar för att känna med våra medmänniskor. Man måste humanisera förhållandena mer än vad man gör. Nu har man bara minimerat det till ett uttryck. Det är klart att man inte känner så I en nyhetssändning i SVT (30/ ) visas ett reportage med rubriken Pingstkyrka blir moské. Reportaget handlar om att Flens Pingstkyrka säljer sina lokaler till den muslimska församlingen och att den mycket för en annan kultur, för en annan kultur är bara några andra ord på ett papper. Man tror på en annan gud, eller... Man blir liksom inte jag tror personligt berörd utav det, tyvärr. före detta kyrkan blir till moské. Reportern kommenterar händelsen med följande uttalande: Moskén har hållit till i en källarlokal i 17 år. När den nu flyttar innebär det också en flytt från ett miljonområde med invandrare, rakt in i ett medelklassområde där svenskar dominerar. Därefter intervjuas flera personer som antas ha helsvensk bakgrund, och tillfrågas bland annat om de inte har något emot moskéns flytt till den gamla kyrkobyggnaden. Reportern menar att det mest slående med händelsen är att Flens innevånare inte har reagerat med större motstånd. UPPMANING Tänk efter när du själv framhäver andra personers etnicitet, religion och kulturella bakgrund. På vilket sätt är det viktig information? Vad händer om du tar bort dessa etiketter? Enligt svensk lag finns det sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Med dessa i åtanken, läs en tidning och fundera över när personers sexualitet, etnicitet, ålder och andra egenskaper skrivs ut, och varför

37 HANNES KUNSKAP OCH EMPATI För Hannes grundar sig rasismen i människors oförståelse för andras kulturer. Hans mål i livet är därför att leva i alla de stora världsreligionerna ett år per religion. Med det vill han utöka sin egen förståelse av andras människors sätt att leva, sprida denna nyfunna förståelse till andra och därmed också motverka rasismen. I grunden pratar Hannes om empati förmågan att förstå och känna med andra människor. Den tyske journalisten Günter Wallraff har i många år gjort så som Hannes tänker göra. Han har iklätt sig olika förklädnader och levt med olika identiteter, i syfte att utmana sina egna fördomar och för att avslöja orättvisor. I boken Svart på vitt skriver han om sina upplevelser från det året han levde som somaliern Kwami Ogonno. Han berättar om den utbredda vardagsrasismen i Tyskland, och om det våld och de kränkningar han upplevde enbart på grund av sin hudfärg. Min mörka hy förändrade allt, säger Günther. Boken finns också som film med samma namn. UPPMANING Se filmen eller läs boken och reflektera över dess innehåll. Försök att under en vecka leva med en annan etnisk bakgrund eller trosuppfattning än din egen. Vad har du lärt dig och vilka svårigheter har du mött på vägen? 72 73

38 IKKA LOTUS DET ÄR INTE VI OCH DOM När Ikka Lotus fick frågan Vad hade de tillfört i vårt land?, blev hon ställd av den uppdelningen mellan människor som personen som ställde frågan hade gjort. Hon visste inte hur hon skulle bemöta den i grunden rasistiska kommentaren. Idag vet hon. Hon hade påpekat att det är inte är vi och dom. Ska det finnas ett vi och dom, så är det mellan dom som grupperar och kategoriserar människor utifrån deras fysiska och kulturella egenskaper, och oss som kämpar för en värld där alla är lika mycket värda i egenskap av människor - en värld fri från rasism. I så fall är du mot mig, om du är mot dom!, säger Ikka Lotus. UPPMANING Minns du några tillfällen då du stod upp för antirasismen? Spela in en egen video och dela med dig av dina erfarenheter! 74 75

39 MONA & JENNY SÄG EMOT Mona och Jenny pratar båda om hur viktigt det är att säga emot direkt när man hör eller ser något rasistiskt. För Mona är detta grunden i det antirasistiska arbetet. Hon har upplevt vikten av att säga emot när hennes dotter, som var ihop med en icke-vit person, blev hånad på bussen och ingen sa något. Kanske är det en känsla de flesta av oss kan relatera till; situationer då vi kände oss kränkta och önskade att omgivningen hade gått till vårt försvar och sagt ifrån. Rasistiska yttranden handlar om att förminska individer eller grupper, och på så sätt beröva dem deras mänskliga värdighet. Det är också en känsla som ofta infinner sig hos dem som blir utsatta. Att säga emot innebär att försvara alla människors lika värdighet och jämlikhet

40 Det kan ibland kännas som att personen vi säger ifrån till inte bryr sig och inte kommer att ändra sina åsikter enbart på grund av det vi säger. Men som Jenny påpekar så händer ändå något i den stunden vi säger ifrån. Vi visar att vi inte bekräftar personen och dennes rasistiska åsikter. Tystnad kan däremot tolkas som medhåll, och bidrar på så sätt till att upprätthålla de rasistiska strukturerna och tanketraditionerna som missgynnar en stor grupp människor i vårt land. UPPMANING Läs Ungdom Mot Rasims bok Svar på tal Gå ihop med några kompisar och bestäm att ni under en veckas tid ska säga ifrån varje gång ni ser eller hör något rasistiskt. Oavsett var eller när det sker. Slut sedan upp och prata igenom veckans händelser. Hur kändes det? Var det lätt eller svårt? Är det något ni kommer att fortsätta med framöver? 78 79

41 CIZZI & AUGUST SMÅ MARKERINGAR Att vara antirasist innebär inte att man behöver göra jättemycket. Man kan göra små markeringar också, säger Cizzi. Själv har hon valt at göra något åt främlingsfientliga partiers informationsspridning, och tillverkat en skylt som hon satte på sitt brevinkast. På skylten står det Jag vill inte ha någon nazistpropaganda. August, i sin tur, har för vana att riva ner främlingsfientliga klistermärken som står fastklistrade på elskåp och lyktstolpar. För tänkt om alla gjorde bara det? Hur skulle vår värld se ut då? Små handlingar spelar roll och påverkar ofta mer än vad vi tror. Dalai Lama uttryckte det såhär: Om du tror att du är för liten för att göra skillnad, försök då sova med en mygga i rummet! 80 81

42 I mars 2012, när Israels och Irans regeringar återigen hotade varandra med krig, valde israelen Ronny Edry att göra en liten markering. Han postade en bild på Facebook där han står med sin dotter i famnen, med texten Iranier, vi kommer aldrig att bomba ert land. Vi älskar er. Bilden spreds via sociala medier och inom några veckors tid hade många tusen bilder, med samma kärleksbudskap, postats av både iranska och israeliska användare. Åratal av hatpropaganda började sköljas bort i ljuset av denna enkla fredsuppmaning. Människor började prata med sina medmänniskors och inom kort fördjupades samtalet mellan de två folkgrupperna. De berättade sina livshistorier för varandra och diskuterade stora livsfrågor - allt utifrån en liten markering. UPPMANING Designa en egen lapp som du sätter på ditt brevinkast. Hur ser den ut? Skicka den till Fundera vidare på hur du med små medel kan ta ställning mot rasism

43 MARIA DIALOG OCH VÄRDIGHET Med värdighet kan man försvara antirasismen, säger Maria. Mänsklig värdighet, som ligger till grund för den universella principen om allas lika rätt och värde, kan också handla om att bemöta människor som hyser förargande åsikter på ett respektfullt sätt. Maria, som jobbar på en nättidning och för en daglig debatt med tidningens läsare, menar att det är viktigt att hålla denna dialog levande och inte släppa taget om den, eftersom då blir väldigt många människor exkluderade som kanske skulle kunna vrida debatten åt ett annat håll. Hon menar att även de som inte tycker som henne förtjänar ett värdigt bemötande. Den rasismen som synliggjordes i början av boken är en rasism som yttrar sig i form av fördomar, okunskap och hat gentemot minoritetsgrupper, och som kan komma från helt vanliga människor på släktträffen, i klassrummet, på arbetsplatsen och i busskuren. Att säga något rasistiskt innebär inte per automatik att personer som säger det är en ond rasist. Det kan röra sig om andra mekanismer, såsom omedvetenhet om skeva samhällsstrukturer och normer. Att ge människor en chans att förklara sig och utveckla sitt resonemang, för att sedan bemöta det med fakta och lugn är viktigt. Det är viktigt därför att, som Selma säger, I grunden så är vi alla lika värda, och har en rättighet att nå vår allra fullaste potential. Och det är jag redo att slås för, även för de människor som har åsikter som skiljer sig från mina. UPPMANING Skriv att du är antirasist i din personinfo på Facebook, Twitter och andra eventuella nätverkssajter. Om du får frågor och kritik, så bemöt dem med lugn och värdighet. Kom ihåg att du som antirasist har mängder med fakta som stödjer ditt ställningstagande! 84 85

44 CAROLINE, CHRISTIAN OCH NYKÖPINGS UNGDOMSFULLMÄKTIGE ORGANISERING Ett känt ordspråk säger att det är när gräsrötterna sluter sig samman som de bildar en gräsmatta. Att gå ihop med andra och tillsammans jobba för en rättvis värld har länge varit den antirasistiska kampens styrka och förutsättning. Enda sättet till förändring, det är organisering, menar Christian. Efter att ha upplevt rasism på nära håll och förstått att främlingsfientlighet förekommer överallt i vårt vardagssamhälle, bestämde Christian sig för att bli del av den organiserade antirasistiska rörelsen. Idag engagerar han sig både lokalt och nationellt, och är en flitig aktör och förkämpe för den antirasistiska ideologin. Även Caroline anser att förändring uppnås i samarbete med andra. Hon är politiker och riksdagsledamot, och arbetar antirasistisk, dels inom ramen för sitt parti, men också tvärpolitiskt, inom det antirasistiska riksdagsnätverket som startades med Ungdom Mot Rasism som initiativtagare

45 Det finns mängder med grupper som kan lyftas fram och hyllas för deras extraordinära samhällsinsatser. En som kanske inte är internationellt känd, men som ändå gör stor skillnad är Nyköpings ungdomsfullmäktige (NU). NU består av ett 40-tal ideellt aktiva ungdomar, som jobbar för att alla Nyköpings ungdomar ska trivas och må bra i sin hemstad. De har motionsrätt i kommunstyrelsen, och har UPPMANING Läs ungdom mot Rasisms bok Makt & mod att agera antirasism i praktiken Bli medlem i Ungdom Mot Rasism. Anslut sig till en lokalgrupp eller starta en egen, och arbeta aktivt för en värld fri från rasism. drivit igenom en rad viktiga förändringar. En arbetsgrupp inom NU är KomPeace, som jobbar särskilt med frågor rörande rasism och antirasism. De är också Ungdom Mot Rasisms äldsta lokalgrupp, och bedriveren bred aktivism som är både betydelsefull och kul. De har bland annat haft fika mot rasism, anordnat en uppmärksammad ljusmanifestationpå Kristallnatten, och kramats för mångfald. Just nu jobbar KomPeace aktivt med att höja elevers och lärares kunskap om rasism och främlingsfientlighet i Nyköpings skolor

46 KAPITEL TRE KREATIV ANTISASISM Allt man kan göra är att höja rösten mot rasismen, Sprida något budskap i form av denna dikten, Det är dikten från blattebikten. Öppna dörren, sätt dig ner i biktstolen och berätta ditt min vän, Våra röster mot rasism kan vara botens sakrament. Hagir Bokani, Antirasistiskt Poetry Slam i Stockholm, 13 oktober

47 AMER SARSOUR FÖREBILDENS FOTSTEG Vi lär oss att hata snabbare än vad vi lär oss att älska. Det är därför dom känner sig frälsta, när pistolen hålls hårt i den högra handen, och drogen i den vänstra. Ruset, illusionen kommer först, sist kommer din hälsa. Makten är en känsla som uppstår tack vare andras rädsla. Det sägs att pengar är makt, men det kan inte vara rätt, för att pengar är bara ett verktyg, typ pistoler, ett sätt som kan användas mot personer som dallrar med sina ben som fett. Men det är viktigt att förstå att många av dessa mördare, såsom mördade, baxare och knarklangare, är egentligen goda grabbar i smutsen. Men är tyvärr bara en intressant story för journalister och nyhetsankare, fast i nyhetsvärde-rushen pengaduschen, massmedian har fått folk att tappa lusten på livet och dom hittar ni hängandes vid viadukten. Ibland så tar jag tag i min tröja, trycker upp mig själv mot väggen och frågar: När ska gatuvåldet avta?!?! men det verkar enbart bara vara ett avtal, mellan parter som aldrig har avsmak av våldets blodiga resultat - men jag antar att det hela handlar om en smaksak. Det är typ samma sak som när politiker försöker sälja JAS-plan i en pågående anti-krigskampanj...haha en jävligt smart plan! 92 93

48 Det handlar dock sällan om att det är sinnessjuka grabbar som dödar varandra. Gatan är politik - rikspolitiken densamma. Så nästa gång broshan sitter i häktet finns det även andra vi kan klandra. Om jag...om jag, lever tills den dagen jag får barn så ska dom; lära sig att älska, innan dom lär sig att hata. Lära sig att vara raka, i ryggen, så dom inte behöver att skaka, på benen, och dom ska lära sig att prata. Använda sig av ord istället för mord, det är det som gör oss smarta. Lär barnen boken, inte vapnet - snälla sluta lata. För att kostymen går dit, dit vi inte får, Jag hoppas hoppet får oss att hitta tillbaka.. SÅ DET ÄR KLART ORTBARNEN SJUNGER ORTEN ÄR VÅR!! Och dom enda gångerna vi är där, är då vi spelar Monopol, och det är då vi lär oss att trampa ner på varandra, dags att lägga på ett kol. Men ibland så kommer någon i vägen, och då förvandlas dina stålar till stål, och bly penetrerar kroppar Man brukar säga att ungdomarna är framtiden, men fortsätter det i den här takten så är det inte i framtiden vi kommer att vakna. För att framtiden, och det har ni mitt ord på, är någonting hela mänskligheten KOMMER att sakna... - får se hur mycket du tål! Sorgen den dämpas av pillren som poppar när din mamma fäller en tår, men du har glömt hur FUCKED UP dina nära kommer må??...men jag älskar dig ändå. Pistolen gör inte skillnad, och visst vem är jag för att blanda in mig i era affärer. För jag vet att det ibland kan handla om pengar när ungdomar försöker göra gatukungskarriärer. För att skina, och hoppa över barriärer - som skapats av misslyckade politiska åtgärder. Så när mina svenska, arabiska, kurdiska, afrikanska, jugoslaviska bröder ligger med blod rinnandes för deras tinning, och blodet på händer från en annan bror - är det bara vår förlust, ingen har fått sin vinning. Ni dödar varandra över droger som om det vore Afghanistan, så tillslut kommer ni döda oskyldiga som, israeliska flygplan... Ni som redan är i spelet, ni är det, jag kan inte säga något mer - Men tänk på att barnen tror att det är en rolig lek, ser er, och följer förebildens fotsteg

49 FELICIA PILTZ PAPPERSLÖS HEN Blattar stick hem står det skrivet i stora bokstäver på skåpen i skolan Stick hem? Skolan slutar ju inte förrän fyra. Det är om sex timmar! Har ni hört talas om skolplikt?! Vi kan ju inte sticka hem nu. Vart bor du? Rent teoretiskt är det ju där min underklädeslåda är och där min familj finns Men ibland är min familj någon annanstans för att inte tala om mina underkläder Är det var jag bor då? Boende efter boende men jag hittar aldrig hem Vart ska jag sticka då? när dörrarna inte är öppnade på vid gavel Vart ska jag gå då. Om man är en papperslös hen som söker hem Landskrona är inte mitt hem Man är bara en RIKTIG landskronit om man är född här Jag är på låtsas Vi är på låtsas 96 97

50 Vi är aldrig en del av det blågula folkhemmet Jag för att jag bryter alldeles för många normer och vi för att vi inte är födda här Här i denna staden Men hur farligt är det egentligen Några normer måste vi ju bryta I alla fall en Här i denna staden där miljöpartiet är konverterade högermän och sverigedemokraterna daskar allt som kommer dom i vägen det ska vara köttigt Där poliserna åker runt på öster i cirklar tills sent på kvällen Öster ligger närmast mcdonalds Här i denna staden där det finns fler poliser än feminister Där lyxbyggen vid havet väger tyngre än bostäder för alla där det är fler som lever i mörker än folk som vistas i ljuset Jag är en papperslös hen som söker hem jag har varit i alla städer och letat efter dig som Håkan säger Jag finner aldrig dig mitt hem Men jag har många år kvar att leta Behöver jag tillhöra någonstans Kan man inte bara finnas Vara en del av allt ta del av allt få ta del av allt Jag är en papperslös hen som söker hem Men jag har inte bråttom Jag behöver inget hem än

51 NADIA SAHLIN HUMAN EXPERIMENT Intro: Love, peace, happiness, understanding, faith and dreams x2 1: Itʼs not your fault and nor itʼs mine, but weʼve all got responsibility and weʼre running out of time. So if weʼd all just be a bart of it and participate we could fight injustice, global warming and hate. Erase inequality and racial segregation and you can still be fond of your nation and keep your good reputation. Making all sexual orientations okay whether youʼre lesbian, transsexual or gay. This doesnʼt mean that weʼre all the same, no we are individuals with different abilities and names. Still weʼre all flesh, skeleton, blood and bones we ainʼt got no heart of stones so come on make sure it shows. Ref: Human experiment, it isnʼt fun no more. Human experiment, it should have stopped a long time ago. Human experiment, thought that we had learnt but no. Human experiment, just donʼt let it fall so low

52 2: Iʼm sure most of us will realise one day that we all have the same value but that day might be to late. No matter religion, faith, what you believe in you shouldnʼt be thrown in some fucking human bin. Although the colour of youʼre skin might kind of show where you have been it surely doesnʼt show if you should lose or win. What matters are the things you make, what you do, and hopefully these things arenʼt fake but true. Even if youʼre handicaped in some way it doesʼn make you less worth, cause youʼre still almost just the same and living on this earth. After all weʼre part of the humanity how hard to get can it possible be. Ref: Human experiment, it isnʼt fun no more. Human experiment, it should have stopped a long time ago. Human experiment, thought that we had learnt but no. Human experiment, just donʼt let it fall so low. Bridge: No matter colour of your skin, sex, religion, age, sexual orientation and where youʼve been. Killing all this people yeah I shot you in the head just realise that the blood thatʼs flooding now is gonna be nothing but red, and youʼre dead. No matter colour of your skin, sex, religion, age, sexual orientation and where youʼve been. Weʼre just continuing with war but hey no one know what for no more. No matter colour of your skin, sex, religion, age, sexual orientation and where youʼve been. Stop hating start dating and youʼll realise oh freaking shit all those rumours were nothing but lies, surprise. No matter colour of your skin, sex, religion, age, sexual orientation and where youʼve been. You will see a whole new world once youʼve dropped all your bias, itʼll be the opposite of absurd, whatcha prefer. Ref: Human experiment, it isnʼt fun no more. Human experiment, it should have stopped a long time ago. Human experiment, thought that we had learnt but no. Human experiment, just donʼt let it fall so low

53 ALEXANDRA PALMQUIST SKJUT MIG, MALMÖ Vintern 2010 var det extra kallt i den här stan (ni vet vad jag pratar om) Det gick kalla kårar längs min ryggrad varje dag. Jag är inte rädd för våldtäkt Jag är inte rädd för Norra Grängesbergsgatan sent på natten För falafel, för kulturkrockar, för religion För knark, för spindlar, för döden Jag är inte rädd för mörka ögonbryn, för Amer, Saman, Jimmie Jag är inte rädd för Sverigedemokraterna Jag tror inte på invandrare För jag tror inte på gränser Men jag tror på medmänsklighet och öppna armar Jag tror på människans storhet På att vi är kapabla till vad som helst Och jag är fan inte rädd för det heller Jag är inte rädd för hybris; Jag vill göra något åt att den här stan är på väg åt fel håll De säger att man inte ska kasta sten i glashus Men i den här stan är det nya lasermannen som dansar på glasgrus

54 Som river Öresundsbron och fastnar i skiten I tragedin och drömmen om eliten Det är jag som är Sverige Det är du som är Sverige Men vet du, att försöka döda olikheter tar dig ingen vart du kommer bara fortsätta springa så fort det blir svart För så länge det finns hat så finns ingen trygghet Och i de skuggor du skapar växer mer och mer stygghet Välkommen till Malmö. Jag ska ställa mig utanför din butik och hålla vakt Jag ska sitta mellan dig och fönstret när du äter middag Jag ska cykla tätt intill dig när du är på väg hem Jag betalar hellre hela min lön i skatt Jag ska stå bakom dig när du väntar på bussen Än bidrar till att människor inte kan sova inatt Det talas om att flyktingar ska skickas hem Jag tycker att hem är här, så jag brer ut madrasser i vardagsrummet Sedan ska jag älska med dig och föda dina barn Som blir som broar över alla klyftor, Plåster över alla sår Så häller vi kärlek över allt, Jag trodde att vi hade kommit längre än inskränkta inkvisitioner Att förföljelse hörde till det förflutna, men Verkligheten överbevisar mig igen För det är som kontaktlim mellan människor och den enda långsiktiga lösningen Det finns de som säger att det handlar om politik Men det är bara förvirrad retorik och Mystisk symbolik Jag ska finnas emellan dig och idiotin Mellan dig och galenskapen Dig och rädslan Det handlar om att det inte ska bli så jävla Tro mig, det ska aldrig bli sådär kallt i den här stan igen kallt på gatorna varenda vinter, Om att vi ska värma varandra för det är det som kallas so-li-da-ri-tet För mitt hår under armarna spelar ingen roll För mig kan kulturministern äta sig rund som en boll Men verkliga konflikter gror på asfalten här utanför På trottoaren där människor lever och dör

55 OSCAR FREDHAGE POLITISKT KORREKT Jag är något otäckt. Man ser det inte direkt Men jag är riktigt fasansfull Så hemsk att man faller omkull Ja, jag är en riktig djävul. För jag är med i en gräslig sekt Den är mer än suspekt: Den är horribelt defekt i varje aspekt Och namnet på den är Politiskt korrekt Så mina åsikter är knäppa Ja, de är helt åt skogen Jag är riktigt godtrogen och omogen. Exempelvis tycker jag, att homosexuella är okej Att andras sex inte rör mig Att det är klart att de får gifta sig Och att man givetvis får skaffa barn även när man är gay. Jag tror inte att varje muslim, vill störta vår regim Jag vill inte ha censur, på våran mångkultur Jag tror att hen Är vår vän. Och hör sen

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande Ett steg fram Vilka möjligheter du har till jobb, bostad och utbildning varierar mycket beroende på exempelvis din hudfärg, kön och sexualitet, vilken klass du kommer ifrån och vilken funktionsförmåga

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Caroline. af Ugglas. vad var det jag sa

Caroline. af Ugglas. vad var det jag sa Caroline af Ugglas vad var det jag sa Caroline af Ugglas vad var det jag sa VILL KUNNA SÄGA FÖRLÅT Text: Caroline af Ugglas Vill kunna säga Att jag behöver dig, att jag behöver dig Alla gånger vi bråkat,

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Text & Musik Hans Isacsson. Emma Mobbare En tuff tjej som mår dåligt. Elak.

Text & Musik Hans Isacsson. Emma Mobbare En tuff tjej som mår dåligt. Elak. Rädda Ana Text & Musik Hans Isacsson En pjäs byggd på några av FN,s barnartiklar. Skriven på beställning av Rädda Barnen i Motala 1999 inför 10-års dagen av Barnkonventionens tillkomst år 1989 Barnens

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/14 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA

MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA MBT 2012 JAG ÄR I GUDS HJÄRTA Undervisning av Ulrika Ernvik VEM ÄR JAG? Vi har alla en berättelse! Gud skickade mej till världen med ett hemligt uppdrag. Vilket är mitt hemliga uppdrag? För att veta det

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN Text Karl-Gunnar Svensson, 1992 Musik: Karl-Gunnar Svensson och Diana Stigsson (Kärlek) 1991-1992 Arrangemang: Karl-Gunnar Svensson, 2013 1 En m usikal om att

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande). 1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet.

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Monstret Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Jag bara satt och väntade, jag var så jävla irriterad av att ingen Kunnde komma in så de kan börja

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

SANKTA LUCIA SÅ MÖRK ÄR NATTEN

SANKTA LUCIA SÅ MÖRK ÄR NATTEN SANKTA LUCIA 1 (Ingång) Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt glans av din fägring. : Drömmar med vingesus under oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia : 2 (Utgång) Kom i din vita

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät "wha wha"

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät wha wha Författare: Filip Sahlberg 2014 Kapitel 1 Ljudet Alexander och Kalle var i deras hemliga kemirum i källaren. En otrevlig källare med gamla tegelväggar och avloppsvatten rör som läckte. Plötsligt hörde

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö Ungdomsgruppen Ungdomar ur Malmös Unga och Mångfaldsgruppen inledde ett samarbete kring hur man kan förbättra dialogen mellan unga och polisen i Malmö. Ungdomsgruppen

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer