Vasa stad och stadsregion

Transkript

1 Vasa i stadsregionjämförelse

2 Innehållsförteckning INLEDNING Vasa stad och stadsregionen s. 3 5 Lyckliga människor s. 6 Vasaregionen på kartan s. 7 Vasa med grannregioner på kartan s. 8 9 KONKURRENSKRAFT OCH LIVSKRAFT Regionprofiler s. 10 Konkurrenskraft s. 11 Livskraft s BEFOLKNING Befolkningstillväxt s ARBETSPLATSER OCH SYSSELSÄTTNING Industriarbetsplatser s Ökningen av antalet arbetsplatser s De största arbetsgivarna s EKONOMI FoU-satsningar s Exportvärde s EnergyVaasa s BNP s. 33 Försörjningskvot s. 41 Förädlingsvärde s UTBILDNING Studiemöjligheter s. 36 Andelen högskoleutbildade s. 40 INTERNATIONALITET Länkar till världen s KOSTNADER Priser på bostäder s. 39 2

3 Vasa stad och stadsregion Vasaregionen hör till landets livskraftigaste, konkurrenskraftigaste och snabbast växande stadsregioner. Den är bland de bästa i sin storleksklass då det gäller befolkningstillväxten och ökningen av arbetsplatser. Detta visar stadsregionjämförelser och undersökningar som berör livskraft samt konkurrenskraft. Den viktigaste orsaken till tillväxten är regionens energikluster, som omfattar 140 företag inom branschen. I dem arbetar personer, av vilka sysslar med utvecklingsarbete. Företagens årliga FoU-satsningar uppgår till ca 160 milj. och de ökade med nästan 100 milj. åren Det är den andra största ökningen efter Helsingfors ekonomiska region. 3

4 Vasa stad och stadsregion Energiklustrets export är cirka 3,5 miljarder euro. Det motsvarar ungefär en tredjedel av landets export inom energiteknologi. Energiklustrets framgång märks. Vasa har som enda stad lyckats öka antalet industriarbetsplatser betydligt under de senaste åren. Under åren ökade antalet industriarbetsplatser med över Också inom andra branscher har antalet arbetsplatser ökat kraftigt. Under åren har dessa branscher skapat ytterligare ca arbetsplatser. 4

5 Vasa stad och stadsregion Regionens folkmängd har ökat med nästan invånare sedan år Ökningen märks speciellt i antalet barn och unga vuxna. Antalet åringar har ökat med över och antalet 0 6- åringar med över på tio år. Nativiteten har länge varit hög och man kan t.o.m. säga att en babyboom är på gång. Prognoserna visar att antalet barn och unga vuxna kommer att fortsätta växa kraftigt. Vasaregionen är en av landets mest internationella regioner. Orsaken är våra exportföretag, internationella högskolor och de över 120 nationaliteter som bor i regionen. 5

6 Lyckliga människor Sysselsättningssituationen har varit bland de bästa i landet redan i 10 år Hög inkomstinvå och förmånligt boende På 30 minuter till arbetet, snabbt till resten av världen Hög förväntad livslängd Lågt sjuklighetsindex Finlands enda naturarv på UNESCO:s världsarvslista En av Finlands mest internationella regioner Arbetslöshetsgrad (%) Arbetslöshetsgrad enligt ekonomisk region 2/2016 6

7 Vasaregionen på kartan invånare ( ) Uleåborg Vasa Korsholm Vasa Vörå 6714 Umeå Tammerfors Korsnäs 2201 Malax 5545 Laihela 8090 Storkyro 4785 Stockholm Helsingfors 7

8 Vasa med grannregioner växer kraftigt Inom en radie av 120 km från Vasa bor cirka invånare. I området finns cirka högskolestuderande. Befolkningen i områdets regioner ökade med över invånare åren och antalet arbetsplatser med över åren Om det vore frågan om en enhetlig region så skulle den vara den 2:a största i Finland enligt befolkning. Den vore den snabbast växande enligt ökningen av arbetsplatser och den 4:de snabbast växande enligt befolkningstillväxt. 8

9 Vasa med grannregioner växer kraftigt Befolknings- och arbetsplatsutvecklingen samt antalet högskolestuderande i Vasa-, Umeå-, Seinäjoki- och Jakobstad-Karlebyregionen SAMMANLAGT invånare i regionerna (2015) (ca invånare i hela området) * invånare ( ) * arbetsplatser (2014) * arbetsplatser ( ) högskolestuderande *Regionernas siffror (ej hela områdets) UMEÅ invånare (2015) ( ) arbetsplatser (2014) ( ) högskolestuderande Umeå Vasa Karleby Jakobstad JAKOBSTAD - KARLEBY invånare (2015) ( ) arbetsplatser (2014) ( ) högskolestuderande VASA invånare (2014) ( ) arbetsplatser (2014) ( ) högskolestuderande SEINÄJOKI invånare (2015) ( ) arbetsplatser (2014) ( ) högskolestuderande 9

10 Vasaregionen etta bland Finlands regionprofiler! Regionprofiler 2016 för Finlands ekonomiska regioner För infopaketet Regionprofiler 2016 har information insamlats om den regionala utvecklingen från uppgångsåren i mitten på 1990-talet fram till finanskrisen och därefter fram till år 2016 via åren präglade av den ekonomiska recessionen. Publikationen består av en analys av den nationella utvecklingen, ett statistikpaket över landskapen och de ekonomiska regionerna samt utvecklingens fokusområden. I konsultbyrån MDI:s undersökning var Vasa det bästa området i Finland och gick förbi Helsingfors och Åbo. Vasa Helsingfors Åbo Kuopio Borgå Tammerfors Tavastehus Seinäjoki Uleåborg Karleby 8,5 8,5 8,8 8,8 8,7 8,7 9 9,1 9,5 9,6 Villmanstrand 8,3 Raumo 8,3 Jyväskylä 7,9 Joensuu 7,9 De 15 stadsregioner som fått de bästa vitsorden Källa: MDI (2016) 10

11 Vasaregionen har den bästa konkurrenskraften i landet Konkurrenskraften i de finländska ekonomiska regionerna 2013 I undersökningen granskades konkurrenskraften i de finländska ekonomiska regionerna år 2013 med ett mätarpaket bestående av sex parametrar (det finns totalt 70 ekonomiska regioner). Parametrarna är arbetets produktivitet, sysselsättningsgrad, innovativitet, utbildningsnivå, företagens dynamik och hur industriell regionen är. Vasa ekonomiska region kom på första plats och dess styrkor är innovativitet, arbetets produktivitet, sysselsättningsgraden och utbildningsnivån. 15 regioner med den bästa konkurrenskraften Björneborg 22,50 (det finns totalt 70 ekonomiska regioner). Källa: Turun yliopiston kauppakorkeakoulu, Porin yksikkö (2015) Vasa Helsingfors Tammerfors Borgå Södra Birkaland Uleåborg Tavastehus Jakobstadsregionen Villmanstrand Åbo Karleby Salo Raumo Seinäjoki 9,00 13,00 13,67 14,17 16,50 17,67 18,33 19,17 19,33 19,50 19,67 20,83 21,00 22,17 11

12 Vasa stad hör till landets livskraftigaste Jämförelseanalys av städernas livskraft åren I undersökningen jämfördes Finlands 26 största städers livskraft med 5 teman och 40 parametrar åren Den relativa livskraften visar vilka städer som har kunnat förbättra sin ställning och konkurrenskraft mest. Starkast på uppgång är Seinäjoki, Vasa och Karleby. En bra placering i absolut livskraft baserar sig på en långvarig positiv utveckling speciellt då det gäller regionekonomi, arbetsplatsutveckling, kunnande och dragningskraft. I fråga om den absoluta livskraften är Vasa på 4:de plats. Endast Esbo, Vanda och Helsingfors är före. Om Vasas utomordentliga placeringar då det gäller absolut och relativ livskraft räknas ihop är staden Finlands livskraftigaste stad! Esbo Vanda Helsingfors Vasa Tammerfors Uleåborg Borgå Hyvinge Seinäjoki Jyväskylä Placering, absolut livskraft Placering, relativ livskraft 10 bästa enligt absolut livskraft Källa: Timo Aro (2015) 12

13 Vasa ekonomiska region är i likhet med Vasa stad i topp i fråga om livskraftsindexet Vasa ekonomiska region utmärker sig (tillsammans med Borgå och Mariehamn) som den andra livskraftigaste ekonomiska regionen efter Helsingforsregionen. De livskraftigaste regionerna finns längs tillväxtkorridoren Helsingfors- Vasa. Vasaregionen placerade sig bland den bästa femtedelen i fråga om nio av tio mätare. 13

14 Vasa ekonomiska region är i likhet med Vasa stad i topp i fråga om livskraftsindexet REGIONERNAS LIVSKRAFTSINDEX Indexet innehåller 10 strukturindikatorer som beskriver områdets livskraft. Alla 70 regioner har indelats i fem femtedelar på basen av 10 indikatorers medeltal. Varje region har vidare rangordnats genom att räkna ihop värdepoängen av 10 indikatorer. För varje indikator får en region 1-70 poäng (1=det bästa värdet och 70=det sämsta värdet) Indikatorerna är: BNP euro per invånare (2013) BTV-indexet (2013) Utbildningsnivå (2014) Sysselsättningsgrad % (2014) Arbetslöshetsgrad % (2014) Inkomsttagarnas medianinkomster (2014) Ekonomisk försörjningskvot (2014) Kommunal- och samfundskatt totalt euro per invånare (2014) Total nettoinflyttning promille ( ) Forsknings- och utvecklingssatsningar /inv. (2014) Den bästa femtedelen Den andra bästa femtedelen Den tredje bästa femtedelen Den andra sämsta femtedelen Den sämsta femtedelen Källa: Seutukuntien elinvoimaindeksi, Timo Aro (2016) 14

15 Kraftig befolkningstillväxt Vasaregionens befolkning ökar med nästan 900 invånare, och stadens befolkning med över 600 invånare per år. Enligt vårt befolkningsmål har Vasaregionen ca invånare och Vasa stad ca invånare år Befolkningsmålets antagande är att den kraftiga befolkningsökningen accelererar. Det nuvarande invånarantalet i Vasaregionen är och i Vasa stad (2015) Vasaregionens mål inv. år 2040 Vasa stads mål inv. år Källa: Statistikcentralen ( ), Vasa stad och BRC 15

16 Befolkningstillväxten i regionen en av de bästa i sin storleksklass Vasa pendlingsområde Seinäjoki pendlingsområde Vasaregionens befolkningstillväxt är störst bland pendlingsområden i samma storleksklass. Bland alla pendlingsområden i landet (37 st.) är regionens befolkningstillväxt sjätte störst. Vasaregionen är Finlands 10:de största pendlingsområde enligt befolkning. Kuopio pendlingsområde Joensuu pendlingsområde Villmanstrands pendlingsområde Björneborgs pendlingsområde Kotka pendlingsområde Kouvola pendlingsområde Befolkningsförändringen i pendlingsområden med invånare Källa: Statistikcentralen 16

17 Befolkningstillväxten i regionen en av de bästa i sin storleksklass Befolkningen i Vasaregionen Källa: Statistikcentralen 17

18 Befolkningstillväxten i regionen en av de bästa i sin storleksklass Årlig befolkningsförändring Källa: Statistikcentralen 18

19 Antalet barn och unga ökar Prognosticerad befolkningsförändring enligt åldersgrupp i Vasaregionen Antalet barn och unga vuxna ökar kraftigt i Vasaregionen, vilket är mycket positivt. Hela befolkningen Regionen har ett flyttningsöverskott speciellt bland unga vuxna, av vilka många är studerande. De behövs eftersom det finns ett stort behov av ny arbetskraft. Antalet åringar har ökat med över under de senaste tio åren Under samma tidsperiod har antalet 0 6-åringar ökat med över och nativiteten varit hög. Man kan t.o.m. säga att en babyboom är på gång! Källa: Vasa stad 19

20 Stark och växande industri I Vasa ökade antalet industriarbetsplatser med över under åren , vilket var överlägset mest i hela landet! Antalet industriarbetsplatser minskade i de flesta andra städer. I Vasa finns sjunde mest industriarbetsplatser. Antalet är nästan lika stort som i Åbo och Uleåborg, vilka båda har en befolkning som är tre gånger större. I Vasa finns cirka och i Vasaregionen cirka industriarbetsplatser. 20

21 Stark och växande industri Förändringen i industripersonalen i de 25 största städerna Vasa Seinäjoki Vanda Rovaniemi Hyvinge Lahtis Karleby Esbo Nurmijärvi S:t Michels Borgå Björneborg Tavastehus Joensuu Kuopio Villmanstrand Lojo Kotka Jyväskylä Kouvola Uleåborg Åbo Helsingfors Tammerfors Salo Källa: Statistikcentralen 21

22 Stark och växande industri Helsingfors Industripersonalen 2013 i de 25 största städerna 2014 Tammerfors Esbo Vanda Åbo Uleåborg Vasa Lahtis Jyväskylä Björneborg Seinäjoki Borgå Joensuu Villmanstrand Kouvola Tavastehus Salo Kotka Hyvinge Karleby S:t Michels Kuopio Lojo Rovaniemi Nurmijärvi Källa: Statistikcentralen 22

23 Ökningen av arbetsplatser Ökningen av antalet arbetsplatser i Vasaregionen är störst bland pendlingsområden i samma storleksklass och femte störst bland alla pendlingsområden i landet. Vasa pendlingsområde Kuopio pendlingsområde Seinäjoki pendlingsområde Joensuu pendlingsområde 704 Villmanstrands pendlingsområde 147 Björneborgs pendlingsområde Kotka pendlingsområde Kouvola pendlingsområde Förändringen i antalet arbetsplatser i pendlingsområden med invånare Källa: Statistikcentralen 23

24 Ökningen av arbetsplatser Arbetsplatserna i Vasaregionen Källa: Statistikcentralen 24

25 Ökningen av arbetsplatser Årlig förändring Källa: Statistikcentralen 25

26 Också övriga branscher växer Förändringen i antalet arbetsplatser, de fem största näringsgrenarna Regionen har genererat över nya arbetsplatser på 2000-talet (nettoökning). Ökningen av antalet arbetsplatser har varit störst inom de stora branscherna. Både den privata och den offentliga sektorn växer. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster Utbildning 466 Parti- och detaljhandel 407 Byggverksamhet 367 Tillverkning 330 Vasaregionen Källa: Statistikcentralen 26

27 FoU-satsningarna på toppnivå i landet FoU-satsningarna i Vasa ekonomiska region Företagens FoU-satsningar i Vasa ekonomiska region är 161 miljoner per år (sjätte mest bland de ekonomiska regionerna). Satsningarna ökade med nästan 100 miljoner (158 %) åren Ökningen är andra störst efter Helsingfors ekonomiska region. De ökade satsningarna är tecken på företagens starka tro på framtiden. Också den offentliga sektorns FoUsatsningar har ökat. De totala FoU-satsningarna i Vasa ekonomiska region uppgår till nästan 200 miljoner ,7 62,6 13,1 Totala FoU-satsningar : +118,6 milj. / +156,7 % Offentliga sektorns FoU-satsningar : +20,0 milj. / +152,7 % Företagens FoU-satsningar : +98,6 milj. / +157,5 % 194,3 161,2 33,1 Källa: Statistikcentralen Totala satsningar: företagen, den offentliga sektorn + icke-vinstdrivande verksamhet* och högskolesektorn Företagen Offentliga sektorn *) Icke-vinstdrivande verksamhet betyder: stiftelser, föreningar, fonder ooch arbetstagarorganisationer 27

28 FoU-satsningarna på toppnivå i landet Andra största ökningen i företagens FoU-satsningar efter Helsingfors Helsingfors Vasa Uleåborg Björneborg Åbo Raumo Seinäjoki Lahtis Villmanstrand Joensuu S:t Michels Rovaniemi Kouvola Kemi-Torneå Kuopio Salo Tavastehus Kotka-Fredrikshamn Jyväskylä Tammerfors -1,6-1,7-6,4-6,5-6,8-8,6-41,8-51,3 98,6 47,5 24,8 20,5 19,3 19,2 17,6 7,9 4,8 2,9 0,6 431,2 Företagens FoU-satsningar, förändringen (milj. ), de 20 största ekonomiska regionerna Källa: Statistikcentralen 28

29 Störst exportvärde / invånare Exportens värde i Österbotten är 4,6 miljarder, vilket är fjärde störst bland landskapen Nyland 20,7 Egentliga Finland Birkaland Österbotten Norra Österbotten Satakunta Lappland 5,6 4,7 4,6 4,4 3,8 3,4 Mellersta Finland Kymmenedalen Södra Karelen Norra Savolax Päijänne-Tavastland Egentliga Tavastland Norra Karelen Mellersta Österbotten Södra Österbotten Södra Savolax Kajanaland 2,2 1,9 1,9 1,6 1,5 1,3 1,0 0,9 0,8 0,6 0,1 mrd. Värdet på landskapens export (mrd. ) 2012 Källa: Statistikcentralen 29

30 Störst exportvärde / invånare Österbotten Lappland Satakunta Exportvärdet/invånare är överlägset störst i landet ( ) Södra Karelen Nyland Mellersta Österbotten Egentliga Finland Norra Österbotten Kymmenedalen Birkaland Mellersta Finland Päijänne-Tavastland Egentliga Tavastland Norra Savolax Norra Karelen Södra Österbotten Södra Savolax Kajanaland Värdet på exporten ( / invånare) i landskapen 2012 Källa: Statistikcentralen 30

31 EnergyVaasa Nordens ledande energikluster 31

32 EnergyVaasa Nordens ledande energikluster Från Vasaregionen exporteras teknologi 140 företag Flera är globala marknadsledare arbetstagare 1/4 av arbetstagarna inom energibranschen i Finland utvecklare Betydande mänskliga resurser inom FoU-arbetet 4,4 miljarder Sammanlagd omsättning för energiklustrets företag Exportens andel 80 % Cirka 3,5 miljarder 30 % av Finlands energiteknologiexport 2 % av befolkningen Vasaregionens andel av Finlands teknologiexport Vasaregionens andel av Finlands energiteknologiexport 12% 30% Vasaregionens andel av Finlands befolkning 2% energyvaasa.vaasanseutu.fi Källa: Vasaregionen, Tullen och Statistikcentralen 32

33 Vasa är liten men naggande god inom ekonomin Vasaregionen har störst BNP/invånare av alla regioner i samma storleksklass. Av de 20 största städerna är inkomsterna i Vasa stad fjärde störst. Vasa pendlingsområde Villmanstrands pendlingsområde Seinäjoki pendlingsområde Kouvola pendlingsområde Kotka pendlingsområde Kuopio pendlingsområde Björneborgs pendlingsområde Joensuu pendlingsområde BNP ( ) / invånare 2012, stadsregioner med invånare Esbo Helsingfors Vanda Vasa Tavastehus Uleåborg Seinäjoki Tammerfors Kuopio Åbo Villmanstrand Kouvola Jyväskylä Salo Rovaniemi Björneborg Lahtis Kotka S:t Michel Joensuu I statsbeskattningen skattepliktig medelinkomst / inkomsttagare, de 20 största städerna Källa: Statistikcentralen 33

34 Arbete finns för kunniga arbetare 1 Vasa stad (affärsverken medräknade) De största arbetsgivarna i Vasaregionen 2015/ Wärtsilä-koncernen Vasa har tredje lägst arbetslöshetsgrad bland de 20 största städerna (genomsnittlig arbetslöshetsgrad 1-12/2015) 9,4 % 10,8 % 13,4 % 3 Vasa sjukvårdsdistrikt skn / Centralsjukhuset ABB Ab Korsholms kommun Vacon Abp Vasa universitet KPO-koncernen Laihela kommun 420 Vasaregionen Vasa Finland 10 SÖFUK 351 Källa: ANM De 25 största arbetsgivarna i Vasa stad: 34

35 Arbete finns för kunniga arbetare C Tillverkning Q Vård och omsorg; sociala tjänster G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Inom industrin finns 1/5 av regionens arbetsplatser P Utbildning F Byggverksamhet O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och H Transport och magasinering A Jordbruk, skogsbruk och fiske J Informations- och kommunikationsverksamhet I Hotell- och restaurangverksamhet S Annan serviceverksamhet K Finans- och försäkringsverksamhet R Kultur, nöje och fritid Totalt arbetsplatser X Näringsgrenen okänd 530 L Fastighetsverksamhet 375 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering 288 Arbetsplatserna enligt näringsgren i Vasaregionen Källa: Statistikcentralen 35

36 Utbildning regionens företag I Vasa kan man studera på finska, svenska och engelska från förskolan till doktor yrkesstuderande Över 30 universitets- och yrkeshögskoleexamina: Vasa universitet, Åbo Akademi, VAMK, Novia, Hanken och Helsingfors universitet. Det internationella studerande- och forskarutbytet är livligt högskolestuderande Utbildningsprogrammens tyngdpunkter: Teknik Ekonomi Social- och hälsovård Tätt samarbete med företagen: Praktikplatser Forskningssamarbete Finansiering av professurer Investeringar i laboratorier invånare Källa: Högskolorna och läroinrättningarna i Vasa & BRC 36

37 Vasaregionen är genuint internationell 37

38 Vasaregionen är genuint internationell Företagen blir internationella tack vare industrin som verkar på den globala marknaden I Vasaregionen talas ca 100 olika språk I regionen är över 120 nationaliteter representerade t.ex. vid Wärtsiläs Vasaenhet arbetar ca 47 olika nationaliteter En av Finlands livligaste flygplatser håller fågelvägen ut i världen öppen passagerare år 2015 Den kortaste sjövägen till Sverige garanteras av den smidiga och traditionella färjförbindelsen från Vasa till Umeå Wasaline är Finlands nordligaste regelbundna linje för passagerartrafik passagerare år ,3 % finskspråkiga 5,9 % andra språk 35,7 % svenskspråkiga 38

39 Det blir också pengar över för att leva Medelpris för en rad- och egnahemshusbostad ( /m²) 2016 Q Genomsnittlig månadsinkomst 2014 I Vasa är medelpriset på en radhus- eller egnahemshusbostad ( /m²) betydligt lägre än i de större städerna. Lönenivån är dock hög högre än t.ex. i Tammerfors och Åbo. I handen får man således mycket mera pengar att leva för Esbo Helsingfors Vanda Vasa Tammerfors Åbo Källa: Statistikcentralen 39

40 Högskoleutbildades andel är stor Andelen som avlagt universitets- eller YH-examen är tredje störst i Vasaregionen. Andel som har avlagt högskoleexamen (YH & universitet) av alla som avlagt examen i pendlingsområdena Källa: Statistikcentralen, Stadsutvecklingen Helsingfors pend. omr. Uleåborgs pendl.omr. Vasa pend. omr. Tammerfors pendl.omr. Åbo pendl.omr. Jyväskylä pendl.omr. Hela landet Kuopios pendl.omr. Villmanstrands pendl.omr. Raumo pendl.omr. Seinäjoki pendl.omr. S:t Michels pendl.omr. Salo pendl.omr. Lahtis pendl.omr. Jakobstads pendl.omr. Mariehamns pendl.omr. Joensuus pendl.omr. Kajanas pendl.omr. Björneborgs pendl.omr. Kotka pendl.omr. Karleby pendl.omr. Kouvolas pendl.omr. Varkaus pendl.omr. Närpes pendl.omr. Nyslotts pendl.omr. Kemi pendl.omr. Loimaas pendl.omr. Jämsäs pendl.omr. Keuruus pendl.omr. Kristinestads pendl.omr. Imatras pendl.omr. Alajärvis pendl.omr. Nystads pendl.omr. Kankaanpääs pendl.omr. Mänttä-Vilppulas pendl.omr. Iisalmis pendl.omr. Brahestads pendl.omr. Äänekoskis pendl.omr. Alavus pendl.omr. Nurmes pendl.omr. Parkanos pendl.omr. Kitees pendl.omr. 44,1 % 44,1 % 43,8 % 43,4 % 43,2 % 42,3 % 39,9 % 39,6 % 39,0 % 38,3 % 38,2 % 38,0 % 38,0 % 37,2 % 37,2 % 36,9 % 36,8 % 36,7 % 36,7 % 36,4 % 35,4 % 35,3 % 34,9 % 34,6 % 34,5 % 33,4 % 33,0 % 32,9 % 32,6 % 32,4 % 31,8 % 31,7 % 31,7 % 30,6 % 30,3 % 30,2 % 30,1 % 30,0 % 27,8 % 27,6 % 27,5 % 51,4 % 40

41 Den ekonomiska försörjningskvoten är bland de bästa i landet Vasaregionen har den tredje förmånligaste ekonomiska försörjningskvoten bland Finlands 37 pendlingsområden. I regionen finns per en arbetande person 1,27 personer utanför arbetslivet. Den ekonomiska försörjningskvoten visar hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det finns per en arbetande person. Till personer utanför arbetskraften räknas alla utanför arbetskraften, dvs. bl.a åringar, studerande, beväringar och pensionärer. Den ekonomiska försörjningskvoten i pendlingsområdena 2014 Källa: Statistikcentralen Mariehamns pendlingsområde Helsingfors pendlingsområde Vasa pendlingsområde Närpes pendlingsområde Jakobstads pendlingsområde Åbo pendlingsområde Nystads pendlingsområde Tammerfors pendlingsområde Seinäjoki pendlingsområde Hela landet Karleby pendlingsområde Jyväskylä pendlingsområde Raumo pendlingsområde Kuopio pendlingsområde Villmanstrand pendlingsområde Uleåborgs pendlingsområde Kristinestads pendlingsområde Loimaa pendlingsområde S:t Michels pendlingsområde Kankaanpää pendlingsområde Lahtis pendlingsområde Björneborgs pendlingsområde Joensuu pendlingsområde Kouvola pendlingsområde Alavus pendlingsområde Kajanas pendlingsområde Iisalmi pendlingsområde Parkano pendlingsområde Kotka pendlingsområde Brahestads pendlingsområde Imatra pendlingsområde Nyslotts pendlingsområde Kemi pendlingsområde Alajärvi pendlingsområde Varkaus pendlingsområde Äänekoski pendlingsområde Keuruu pendlingsområde Nurmes pendlingsområde 1,00 1,15 1,27 1,31 1,33 1,37 1,39 1,40 1,40 1,41 1,42 1,49 1,49 1,50 1,50 1,51 1,53 1,55 1,56 1,57 1,58 1,58 1,61 1,62 1,66 1,67 1,70 1,74 1,74 1,76 1,78 1,79 1,81 1,84 1,87 1,88 1,92 1,97 41

42 I Vasa är ökningen i förädlingsvärdet störst bland de ekonomiska regionerna inom den mest betydande industribranschen Vasa Raumo Seinäjoki Tavastehus Lahtis Björneborg Villmanstrand Joensuu Åbo Förändringar i förädlingsvärdet* i de 20 största ekonomiska regionerna Rovaniemi S:t Michel Kuopio I Vasa ekonomiska region har ökningen varit mer än den dubbla jämfört med näst bästa region. Branscher: Förädling av metaller samt tillverkning av metall- och elektronikprodukter, elapparater, andra maskiner och anordningar samt motorfordon och andra färdmedel. Kouvola Kotka-Fredrikshamn Kemi-Torneå Jyväskylä Uleåborg *)Förädlingsvärde = produktion till baspris - insatsförbrukning Förändringar i förädlingsvärdet brutto till baspris och enligt gängse priser (milj. ) I de 20 största ekonomiska regionerna Tammerfors Helsingfors Salo milj. Källa: Statistikcentralen 42

43 Storleken på förädlingsvärdet bland landets största städer Helsingfors Tammerfors Uleåborg Vasa Åbo Förädlingsvärdet* i de 20 största ekonomiska regionerna 2013 Förädlingsvärdet i Vasa ekonomiska region var år 2013 fjärde störst bland de 20 största ekonomiska regionerna. Branscher: Förädling av metaller samt tillverkningar av metall- och elektronikprodukter, elapparater, andra maskiner och anordningar samt motorfordon och andra färdmedel. *)Förädlingsvärde = produktion till baspris - insatsförbrukning Björneborg Lahtis Raumo Seinäjoki Tavastehus Kemi-Torneå Jyväskylä Joensuu Salo Villmanstrand Kotka-Fredrikshamn Kuopio 81 Kouvola 80 Förädlingsvärde brutto till baspris och enligt gängse priser (milj. ) I de 20 största ekonomiska regioner 2013 Rovaniemi S:t Michel milj. Källa: Statistikcentralen 43

44 I förhållande till invånarantalet skapar invånarna i Vasa ekonomiska region det största förädlingsvärdet jämfört med andra städer Vasa Kemi-Torneå Raumo Uleåborg Tavastehus Björneborg Tammerfors Salo Seinäjoki Helsingfors Åbo Förädlingsvärdet* / invånare i de 20 största ekonomiska regionerna 2013 I förhållande till antalet invånare var förädlingsvärdet i Vasa ekonomiska region störst bland de 20 största ekonomiska regionerna. Branscher: Förädling av metaller samt tillverkningar av metall- och elektronikprodukter, elapparater, andra maskiner och anordningar samt motorfordon och andra färdmedel. Lahtis Joensuu Jyväskylä Villmanstrand Kotka-Fredrikshamn Rovaniemi Kouvola S:t Michel *)Förädlingsvärde = produktion till baspris - insatsförbrukning Kuopio 609 Källa: Statistikcentralen 44

45 Hela landet och hela nationalekonomin (enligt gängse priser) mrd. Branscher totalt 174,4 Fastighetsverksamhet; Yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet 18,3 Hälsovårds- och socialservice 17,5 Uthyrning och förvaltning av bostäder 17,2 Parti- och detaljhandel, reparation av motorfordon och motorcyklar 17,2 Förädling av metaller samt tillverkning av metall- och elektronikprodukter, elapparater, andra maskiner och anordningar samt motorfordon och andra färdmedel Övrig industri 14,3 Byggande 11,2 Offentlig förvaltning och socialförsäkring 11,2 Utbildning 10,2 14,3 Förädlingsvärdet branschvis (miljarder ) i hela landet 2013 Företagen inom Vasaregionens energikluster hör huvudsakligen till industribranschen med det största förädlingsvärdet av alla industribranscher (förädlingsvärde 14,3 mrd. ). Förädlingsvärdet inom denna industribransch är femte störst bland alla branscher i landet. Förlagsverksamhet; Audiovisualisk verksamhet; Telekommunikation; Databehandlingsservice 9,2 Transport och lagerverksamhet 8,9 Konst, underhållning och rekreation; Övrig serviceverksamhet 5,3 Träindustrin; Pappersindustrin och tryckning 4,4 Finansierings- och försäkringsverksamhet 4,3 Skogsbruk och fiskerinäring 3,4 Inkvarterings- och näringsverksamhet 2,8 Näringsindustrin med mera 2,7 Jordbruk och jakt 1,8 Hushållsservice 0,2 Källa: Statistikcentralen 45

46 46 I Vasaregionen går allt som på Strömsö

47