Grosshandlare i konkurs. Stockholm 1746 till 1799

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grosshandlare i konkurs. Stockholm 1746 till 1799"

Transkript

1 Grosshandlare i konkurs Stockholm 1746 till 1799 Som jag ansedt och med mitt kännbaraste lidande rönt, att jag icke så snart kunnat indrifwa mina fordringar som mina skulder och Borgenärernas rätt fordrat. Så har jag, för att wisa det min afsigt alltid warit att giöra hwar mans lika rätt, sedt mig tvingad att uppgifva... Inledningen till Grosshandlare Jan Snickers konkursansökan, 21 januari 1788 UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk historiska institutionen D uppsats, hösten 2011 Författare: Eva Nicklasson Handledare: Klas Nyberg Opponent: Alexander Jendi Ventilationsdatum: 19 december 2011

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Inledning Syfte Frågeställningar Material och metod Ord och begrepp Allmänt Konkurs eller cession? Likviditet Begränsad rättskapacitet Bakgrund, 1700 talets samhällsbild Forskningsläget Grundläggande Lagstiftningen 1734 till Att begära cession Hur domstolarna agerar Schematisk process Utdömda belopp Slutsats Bokföringens roll eller biroll Kredit av tvång eller av fri vilja Bestraffning av gäldenär Staten, staden och pensionskassan Undersökningen Stockholm i slutet av 1700 talet Undersökningens struktur Perioden en bakgrund, undersökning A Representativitet hos den undersökta gruppen Konkursens förlopp, undersökning B Konkursernas ekonomiska struktur Gäldenärerna var och en för sig

3 8.5.3 Gemensamma drag och olikheter Borgenärerna Borgenärens ställning och aktivitet, undersökning C Resultatet av borgenärernas ansträngningar Borgenärernas utdelning Borgenärernas fordringar, hur såg de ut? Analys Allmänt Socialt kapital Vem är skyldig vem Kreditorer som inte blir borgenärer Resultat Samhällets reaktion Är de verkligen grosshandlare? Gäldenärerna Borgenärerna Svaret på frågan Slutet på historien? Bilagor Bilaga I, Undersökning A Bilaga II, Staden, staten och pensionskassan Bilaga III, Konkursorsak och domslut per gäldenär Bilaga IV. Aktsammanställning Litteraturlista

4 1. Bakgrund Konkurser erbjuder en väldigt intressant möjlighet att studera historiska skeden. Den fryser ett ögonblick, som inte är slumpmässigt valt, och handlingen har betydelse för vad som skall ske därefter. Den sker inte utan orsak och det är någon, en fysisk person, som väljer att starta den processen utifrån den överblick han/hon har över framtiden vid det tillfälle. Varje tid och plats har sin uppsättning regler för när och hur detta skall ske, och vad det får för följder kom den lagstiftning i Sverige som till stora delar fortfarande används, och den innehöll regler för hur konkurssituationer skulle lösas. Det har gått 277 år sedan dess, och konkurser har i ökande omfattning inträffat ända sedan dess. Man kan då fråga sig vem det egentligen är som har gått i konkurs? Om lagstiftningen till stora delar är likartad, är det likartade skeenden som lett och leder till konkurser? Om dagens konkurser delvis kan beskrivas i bokföringstekniska termer var det annorlunda på 1700 talet eftersom bokföringen inte fördes på samma sätt. Under 1700 talet gjordes affärer i än högre grad baserade på personligt förtroende hos de inblandade än idag även om det naturligtvis fördes någon slags böcker. Gemensamt för konkurserna då och nu är dock att man inte kunnat leva upp till de åtaganden man har tagit på sig. Ett slags obestånd i ekonomisk verksamhet, som uppkommit av oskicklighet eller bedräglighet. Idag visar sig välkända och välrenommerade företag med namn som Madoff och HQ bank vara fulla av diskutabla åtaganden. Rent tekniskt var de på obestånd långt innan de kraschade. På samma sätt som 1700 talets grosshandlare i Stockholm, sträckte de sitt förtroende så långt det gick innan de blev tvungna att bekänna färg. Idag skulle man kunna fråga dem som går i konkurs varför det gick som det gick, och möjligen få ett svar. Till dem som levde för 270 år sedan är det inte ens möjligt att ställa frågan. Men människor har alltid motiv för vad de gör. Kanske de inte uppfattas som rationella av alla, speciellt inte långt senare, men de är logiska utefter de förutsättningar den personen hade. I en konkurs finns förutbestämda roller för alla inblandade, dvs de enskilda aktörerna måste agera enligt ett visst mönster om de skall delta i konkursen. Individernas egenskaper spelar mindre roll och deras handlingar blir alltså i högre grad ett uttryck för den rådande ordningen än deras personlighet. Så genom att studera konkursernas utseende i Sverige skulle man kunna skapa sig en bild om motiven för, och genomförandet av, konkurser har förändrats under de 277 år som förflutit. 2. Inledning Den här uppsatsen behandlar grosshandlarna i Stockholm av två orsaker. Den första är helt enkelt att de var först. Med först avses här att de ägnade sig åt det man med dagens språkbruk skulle kunna kalla affärer på ett sätt som liknar dagens företag. De var ingalunda först med att misslyckas med sina affärer, men gruppen grosshandlare utgör en tydlig, ekonomiskt aktiv grupp, som avtecknar sig mot samhället i övrigt. I medvetandet, och språket, existerar de även idag tydligare än grupper som idag har övertagit deras faktiska roll. Uttrycket grosshandlarvilla understryker att det handlar om ett visst ekonomiskt överdåd. Likaså schablonen av den cigarrökande frackklädde mannen med pondus, speciellt kring midjan, som ofta kallas grosshandlare. Vad var då en grosshandlare i 1700 talets Stockholm? Den grupp som omfattas av studien är de som fått burskap som grosshandlare under perioden. De bedriver också handel av varierande omfattning i Stockholm och på andra ställen i Sverige, och världen. Genom att studera akter och bearbeta informationen på olika sätt framträder de förutsättningar som fanns. Dels för hur själva konkursen gick och dels för hur de olika aktörerna 4

5 påverkade, och påverkades, av resultatet. Rent generellt inskränks antalet aktörer till gäldenärer, borgenärer och företrädare för en rättslig instans. Det borde underlätta identifieringen av handlingsmönster då frihetsgraden för varje individ blir begränsad under förutsättning att man höll sig till regelverket. Eftersom det inte skulle vara görligt att studera alla konkurser som skett måste ett urval göras så att det avspeglar det som skall undersökas så väl som möjligt. Det är det andra skälet att studera just dessa grosshandlare. De är möjliga att studera då det finns relativt gott om material kring deras konkurser. Det har också gjorts en hel del tidigare arbeten kring denna grupp som gör att den omgivning de agerar i finns beskriven på flera olika sätt. Det är viktigt då många frågor kring en konkurs har att göra med hur den betraktas från andra än de aktivt inblandade. Riktar man strålkastarljuset på grosshandlarna verkar de vara en relativt stabil grupp i samhället. Ett sätt att undersöka deras stabilitet som grupp är att använda deras gemensamma förmåga att möta samhällets krav. Går man en nivå djupare, dvs. letar efter förändringar inom gruppen blir det möjligt att se om det finns en förändring inom gruppen, även om den inte syns på ytan. För just grosshandlare kan man använda skattekraften, contribution, som ett mått på ekonomisk aktivitet hos gruppen. I fasta priser är aktiviteten hos grosshandlare mellan 1740 och 1790 i stort sett oförändrad. Men det är en skenbar stabilitet då antalet större grosshandlare minskar samtidigt som deras andel av contributionen ökar. Vilket i sin tur måste innebära att andelen små aktörer visserligen ökar, men att de blir fattigare. Eftersom den sociala gruppen redan är definierad av sin tillhörighet till Grosshandlarsocieteten är de redan placerade i en social rangordning. Men enbart titeln säger kanske inte så mycket om deras möjligheter att agera, och lyckas, i sin yrkesutövning. Minst lika viktigt blir då vilka resurser de hade till sitt förfogande. De fyra delarna, gäldenärens agerande, borgenärens agerande, den övergripande förutsättningen för konkursen, samt den enskilda konkursens inplacering på skalan mellan små och stora aktörer bör kunna svara på frågan om det finns ett typsikt konkursförlopp hos grosshandlare under senare delen av 1700 talets Stockholm. Och om det inte gör det, hur ser då skillnaderna ut. 3. Syfte Syftet är att undersöka grosshandlare i Stockholm som går i konkurs mellan 1740 och Dels med avseende på hur en konkurs faktiskt gick till. Dels genom att jämföra om och hur grosshandlarnas storlek (i ekonomiskt avseende) avspeglar sig i konkursens orsak, genomförande och/eller resultat samt dels med avseende på borgenärer. 4. Frågeställningar För att kunna svara på frågan om det finns ett typiskt konkursförlopp hos grosshandlare i Stockholm på 1700 talet, och om hur det i så fall ser ut, har frågan splittrats upp i ett antal mindre frågeställningar. För det första, hur såg förändringen över tiden ut, dvs. skedde några stora förändringar i konkursernas utseenden med avseende på det formella agerandet hos parterna? För det andra, vad kännetecknar en konkurs med avseende på gäldenärernas ekonomiska ställning orsaken till konkursen och resultatet av den. Kan man utifrån konkurserna se en segregering inom gruppen med avseende på deras ekonomiska ställning? 5

6 För det tredje, hur såg borgenärernas aktivitet ut i stort, dvs var de inblandade i många konkurser och vilken typ av fordringar ställde de? 5. Material och metod Den undersökta gruppen är grosshandlare, 70 stycken, som ansökte om konkurs i Stockholm mellan åren 1740 och Ingen av dessa överklagades till högre rätt. Grundmaterialet utgörs av konkursakter och domböcker som ingår i Stockholms Magistrats och Rådhusrätts serie. När det gäller arbetet med grundmaterialet har jag haft stor hjälp av databasen som håller på att växa fram hos Stadsarkivet i Stockholm 1. I en konkurs finns två huvudaktörer, gäldenär och borgenär, som balanseras av någon form av rättslig instans. Dessutom finns ett omgivande samhälle som belönar och bestraffar. För att kunna se konkursens mönster har vissa aspekter av samhället och det legala regelverket studerats. I själva undersökningen har tre olika studier gjorts på materialet I undersökning A studerades ett antal konkurser, jämt utspridda över tidsperioden, , för att fastställa om det sker några väsentliga förändringar i konkursförloppet över tiden. 9 av 70 (12%) konkurser studerades med huvudfokus på dokumentstruktur och fördelning. I genomförandet av undersökningen framkom en hel del annan information. I valet mellan att utelämna den eller använda resultatet valde jag det senare då en del av resultaten var intressanta med avseende på de övriga undersökningarna. I undersökning B var avsikten att grundligare studera hur konkursen gick till med avseende på de inblandades aktiviteter, förhållandet mellan skulder och tillgångar, och om det fanns olika huvudtyper av konkurser. I diariet framgår att 36 av 70 konkurser inträffade perioden vilket gör det rimligt att anta att en undersökning av konkurserna under den perioden skulle vara representativ för konkurserna under hela perioden. Detta bör den första undersökningen kunna ge svar på. 12 konkurser valdes ut för att granskas i detalj. Urvalet styrdes av att konkursen skulle anges som normal, dvs. inte behandla en bodelning och att gäldenären inte skulle ha dött. I undersökning C studeras borgenärerna som inte riktigt låter sig fångas i någon av dessa två undersökningar. Omfattningen på deras aktivitet som just borgenärer kräver ett ännu större material för att kunna analyseras. För att komma åt den aspekten gjordes en bredare granskning av borgenärernas aktiviteter i ett större antal konkurser under perioden 1770 till1780. I 26 av de 36 konkurserna fanns uppropslistan enkelt åtkomligt. Från den listades samtliga borgenärer som lämnat en fordran. Naturligtvis finns också de vanliga problemen med tydande och tolkande av dokument. Ett kapitel för sig är de komplicerade valutaförhållandena, speciellt med tanke på den oroliga perioden och deras affärer utanför Sverige. Eftersom den här uppsatsen inte fokuserar på enskilda affärstransaktioner har jag valt att analysera siffermaterialet på ett översiktligt sätt. Övrig litteratur har valts för att belysa omständigheterna kring perioden och konkursförlopp. Det vore fel att påstå att det inte skrivits mycket om konkurser i allmänhet, och även Sveriges 1700 tal bjuder på en rik läsning för den intresserade. Även inom skönlitteraturen finns en omfattande utgivning. Det finns en rik litteratur i många europeiska länder med konkurser som dramatisk kärna 1 Databasen presenteras närmare i litteraturlistan. 6

7 även från den här perioden. Men i Sverige publicerades den första romanen år , och någon roman som skulle kunna kasta ljus över konkurser i Sverige dök inte upp förrän långt senare. I mitt fall har problemet snarare varit att hitta litteratur som har varit tillräckligt djup för att kunna teckna bakgrunden tillräckligt tydligt för just det här specialfallet. Att utvidga undersökningen ytterligare till andra länder (än England) och möjligen hitta bättre, mer djuplodande litteratur, har inte gjorts med hänsyn till arbetets omfattning. Huvudkällorna till den här uppsatsen är konkursakter enligt listan i kapitel En central frågan är hur kritisk man skall vara till dem som källor. Akterna sammanställdes efter att konkursen avslutats och aktiverades sedan i Magistartens 3 samlingar. Syftena med arkiveringen kan ha varit flera, men frågan är om syftet har påverkat innehållet så att det ger en skev bild av händelserna. Enligt min uppfattning är slarv 4 är en större orsak till att dokument saknas eller är ofullständiga än medvetna manipulationer. Det finns gott om slarvigt skriva och nästintill oläsliga lappar inbundna tillsammans med prydligt renskrivna protokoll. Det tyder på att man hellre band in ett dokument, oavsett skick, än utelämnade det. Det är dessutom få dokument som saknas 5. Den formaliserade ordningen gör det möjligt att uppskatta vad som borde finnas. När det gäller innehållet i texterna kan man utgå från att inlagor sammanställts och skrivits med en tydlig avsändare och med ett tydligt mål vilket gör att de naturligtvis är partiska. Avsändaren vill framstå i så bra dager som omständigheterna tillåter. Men eftersom alla inblandade parter kan läsa alla inlagor, och protesterar när de uppfattar att något inte är korrekt har jag utgått från att de i huvudsak är korrekta när det gäller rena sakförhållanden. Till exempel att en viss person skrivet på en viss växel vid en viss tidpunkt. Det är betydligt svårare att hantera frågan om en icke namngiven kreditor verkligen pressade en blivande gäldenär på ett otillbörligt sätt, bara för att gäldenären påstår det i sin konkursförklaring. Utifrån materialet finns ingen möjlighet att avgöra om det är sant i absolut mening. Om det är svårt att avgöra sanningshalten bör man dock kunna utgå från att det som skrivs ner uppfattas som relevant i sammanhanget. På så vis blir det intressant för den här typen av undersökning. Om man godtar källorna kan man fortsätta med frågan om den vetenskapliga metoden. Är detta en bra metod att ta fram svaren på frågorna? Det är svårt att se en alternativ metod till att gå direkt till grundmaterialet för den här studien. Ett jämförelsematerial i form av en tidigare studie eller en alternativ källa har inte identifierats inom ramen för denna studie. Om en kvantitativ metod som förutsätter någon slags sanning som beskrivs med statistiskt behandlande observationer utgöra ena änden av skalan. Och en kvalitativ metod som istället utgår från en mer djuplodande undersökning av ett begränsat material utgöra den andra, hamnar man någonstans mittemellan. Delar av materialet har analyserats för att kunna göra jämförelser baserade på mer matematiskt behandlade underlag, medan andra delar i större utsträckning har handlat om resonemang utifrån ett rätt litet antal observationer. Med tanke på materialets karaktär och de frågor som ställts har den metod valts som bäst passat frågeställningen. 2 Adalrik och Göthildas äventyr av Jacob Mörk. Som var en historisk roman och idag anses vara i stort sett oläsbar. Jacob Mörk var präst verksam utanför Uppsala, och hamnade senare i klammeri med censuren. 3 Stockholms stads samlingar av rättshandlingar, finns idag arkiverade på Stockholms stadsarkiv 4 I Ulla Johanssons artikel framhålls att det var lite si och så med ordningen hos notarierna. Det förekommer också att vissa dokument har hamnat på fel ställe vilket gäller Müllers dom, eller är ofullständiga som Werdermans dom 5 Till exempel saknas Totties libell i Ulmgrens konkursakt. Att den måste ha funnits styrks av att domaren hänvisar till den och tilldömer Tottie Kopparmynt 7

8 Uppsatsens disposition har gjorts med syfta att gå från en mer översiktlig bild till en mer detaljerad granskning av konkursens förlopp. I första delen av uppsatsen ges de förutsättningar som behövs för att förstå hur konkursen går till och vilka faktorer, institutioner och individer. I första undersökningen behandlas översiktlig framställning om hur konkursen ser ut över hela perioden. Syftet är att ge en bakgrund till den djupare undersökning som följer i undersökning två där konkurserna inträffar under en kortare tidsperiod. Med dessa två undersökningar fås en relativt heltäckande bild över förloppet. Den sista undersökningen avser att förtydliga borgenärernas ställning och aktivitet. Därefter följer en analys av resultatet av såväl förutsättningarna i inledningen och de tre undersökningarna. Skiljt från analysen presenteras slutligen resultatet. 6. Ord och begrepp Ord och begrepp är centrala när man skall berätta något. De begrepp som används dagligen är ofta bra men lite fel. I ett sammanhang där man vill vara precis blir det än viktigare att inte slentrianmässig använda begrepp som riskerar att leda tanken fel. För de begrepp som jag kommer att använda i uppsatsen där jag uppfattar att man lätt vilseleds av ordets användning idag har jag försökt klargöra min förståelse och användning av dem i den här uppsatsen. Vilket också gäller de begrepp jag själv infört. Kap 6.1 behandlar enklare förklaringar, medan övriga kapital tar upp mer komplicerade begrepp. 6.1 Allmänt Ed. Avläggs för att intyga att något är sant, har ett mycket starkt bevisvärde i domstolen. För att en inlaga skall beaktas måste den ovillkorligen vara beedigad. Om en person inte kan närvara kan beedigandet ske via ombud, under förutsättning att ombudet kan uppvisa en fullmakt. Kreditor Är benämning på en person som har en fordran på någon annan. I den här uppsatsen avses med kreditorer de personer som finns upptagna i den sammanställning av skulder som gäldenären lämnar in tillsammans med konkursansökan. Borgenär Är benämning på en person som har ett ekonomiskt krav på en gäldenär, vanligtvis efter att konkursen offentliggjorts. En borgenär kan ha varit kreditor, men behöver inte ha varit det. I den här uppsatsen används borgenärer om de individer som ställer krav på gäldenären på proclamadagen. Debitor Är benämning på den person som har en skuld till någon annan. I den här uppsatsen är det alltså en person, eller företag, som är skyldig gäldenären pengar. Mark om mark När borgenärernas krav av domaren anses ha samma prioritet fördelas tillgångarna mark om mark, dvs. i förhållande till varje borgenärs andel av den totala omfattningen av borgenärernas sammanlagda krav. Cession (bonorum) Att en person avträder sina tillgångar till sina borgenärers förnöjande. Det kan ske frivilligt eller av tvång. 8

9 Avträdesförmån att gäldenären efter cession, dvs efter att ha avträtt alla sina tillgångar, skall vara fri från vidare krav från borgenärerna. Motsatsen innebär att gäldenären för all framtid svara för skulden med alla tillgångar han kan komma att förfoga över. Proclamadag På anslaget som slås upp på rådhuset när konkursen offentliggörs anges ett datum, sex månader senare, där alla som har krav att ställa skall inställa sig personligen eller genom ombud. Det är proclamadagen. Libell. Det huvuddokument som sammanfattar frågeställningen och inlämnas till domstolen av såväl gäldenär som av borgenär. Bilagor som stöder påståendet i dokumentet bifogas. Excerptio. En inlaga som innehåller kompletterande uppgifter. Dessa skickas in efter att borgenären haft möjlighet att studera material som kommit domstolen till proclamadagen. Replica. Protest (av svarande mot kärande), följer efter excerptio. Konversationsdokument. Det är ett samlingsord för de dokument som i handlingarna benämns libell, exerptio och replica. Anledningen till att ge dem en särskild benämning är att de utgör det formella samtalet mellan domstolen och de inblandade parterna. Eftersom vi inte har tillgång till det samtal som skedde blir detta enda sättet att avgöra hur samtalet fördes. Omfattningen av dessa dokument i förhållande till hela akten säger en del om hur mycket protester och invändningar som gjordes. De dokumenten uppträder efter proclamadagen, dvs. efter att man inlett och praktiskt börjat arbeta med fallet. Bysättning När en individ sätts i fängsligt förvar för att framtvinga betalning av en skuld. En kreditor kunde begära hos en rättslig instans att en person sattes i häkte (gäldstuga) till dess att skulden betaldes. Förskrivningar Enligt svenska akademins ordbok är det en skriftlig förbindelse varigenom någon till någon annan överlåter egendom, eller ett skriftligt erkännande av skuld, skuldförbindelse. I akterna används det som synonym till skuldsedel. En viss summa skall betalas till en viss person, till en viss ränta. Dessa kan överlåtas, eller förses med texten Till sedelhavaren.. Grosshandlare Enligt svenska akademins ordbok är det en person som säljer varor i gross i motsats till en som säljer varor i minut. I 1734 års lag (HB kap 4: 1) beskrivs i detalj vad som menas med att sälja i gross. Till exempel får man inte sälja annat än hela och halva läster, hela och halva skeppspund, hela och halva tunnor o.s.v. Drycker måste säljas i minst ett halv ankare. I en vidare betydelse används titel för personer som sysslar med handel i stor omfattning, speciellt med gods från/till andra länder. För att få kalla sig grosshandlare skall man dessutom ha erhållit burskap som grosshandlare i Stockholm. För det krävdes att man blir rekommenderad av två personer som redan är medlemmar av Grosshandlarsocieteten. Handelsman Använt om, eller av svenska personer, gäller det en person som tillhör gruppen närmast under grosshandlare i socialt anseende. Men när det gäller utländska personer används det konsekvent om alla som sysslar med handel. Det innebär att en handelsman från Amsterdam sannolikt är mer att jämföra med en grosshandlare, än en svensk handelsman. 9

10 Ränta. Den tillåtna räntenivån i Sverige under 1700 talet var 6%. Hur räntan egentligen beräknades är lite oklart, men man verkar inte ha tillämpat kumulativ ränta (dvs. att räntan läggs till kapitalet om den inte betalas ut, vilket gör att en skuld växer betydligt fortare). Snarare har man beräknat ränta för varje år på det innestående kapitalet, men inte lagt räntan till kapitalet. Sedan har man helt enkelt summerat de olika årens räntor till ett belopp som adderas till den ursprungliga skulden. 6.2 Konkurs eller cession? Inte i någon av akterna säger man att man går i konkurs, utan att man inte kan förnöja samtliga sina borgenärer. Ordet konkurs används i stadgan från 1773 men i det språkbruk som används under förhandlingarna och i domarna talar man om cession. I SAO 6 definieras orden snarlikt, och de verkar kunna används synonymt. Idag används genomgående ordet konkurs och det har i vissa avseenden givits en mer exakt innebörd. Om skillnaden inte ligger i ordet som det användes på 1700 talet, så finns det en skillnad i hur man tolkar innebörden av begreppet. Som en skillnad mellan mina skulder överstiger mina tillgångar och jag kan inte betala det som behövs just nu till de som kräver något av mig Alltså inte primärt skillnaden mellan tillgångar och skulder i en strikt matematisk mening. Vilket idag är den tidpunkt man idag (förenklat) anser att ett bolag befinner sig i konkurs 7. Man kan, teoretiskt, i varje givet ögonblick veta vid vilken ekonomisk belastning en konkurs skall inledas. I praktiken är det inte så enkelt, men skillnaden är att det idag faktiskt finns en glasklar gräns för ett otillåtet obestånd. Det lite mer vaga begreppet att kunna förnöja sina borgenärer ger större utrymme för tolkningar. I bokförningsteknisk mening, med dagens innebörd, är det rimligt att anta att samtliga firmor var på obestånd för det mesta. Med obestånd avses i det här sammanhanget det tillstånd, där skulderna möjligen överstiger tillgångarna. Eller riskerar att göra det. I praktiken var det ett permanent tillstånd för hela gruppen eftersom man inte hade möjlighet att ha en tillräckligt god kontroll över sina affärer för att vara säker på att man verkligen befann sig på torra land. Att skaffa sig en tillräcklig säkerhetsmarginal blir en omöjlighet (eller snarare en teoretisk gissningslek) om man inte känner till grundförutsättningen. Bortsett från de komplikationer som olika valutor, långa och osäkra kredittider, politiska konflikter och allt annat den enskilde inte rådde över utgjorde för att kunna beräkna såväl tillgångar och skulder, indikerar det en skillnad i hur man ser på tidpunkten för att utlösa en konkurs. Som gör att begreppet Att ha förlorat kontrollen över sitt obestånd är en bättre beskrivning över vad som händer när en konkurs inte kan undvikas. 6.3 Likviditet Likviditeten är något som har stor betydelse för handlingsutrymmet i ett givet ögonblick. Det är i det avseendet lika begränsande att ha stora, men låsta, tillgångar som att inte ha något alls. Den stora skillnaden är att man kan låna på sina tillgångar och därmed få tillbaka sitt handlingsutrymme. Men när möjligheten att låna inte längre finns blir låsta tillgångar utan betydelse för att klara likviditeten. I handel (och all ekonomisk verksamhet) uppstår en tidsskillnad mellan när man betalar ut pengar och när man får tillbaka. Köper man till exempel ett parti råg, fraktar och lagrar det måste man ligga ute med pengar tills rågen säljs. Har man lånat pengar för inköpet måste man dessutom klara av att betala ränta under tiden. Man tar dessutom en risk ifall försäljningspriset blir lägre än inköpspriset. Grosshandlarna i undersökningarna levde med en ständig brist på reda pengar vilket, åtminstone 6 Svenska Akademins ordbok, nätupplaga, november Enligt Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) 25 kap, 10 måste ett bolag ansöka om konkurs när dess kapital understiger halva det registrerade aktiekapitalet, eller bolaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringar. 10

11 delvis, härrörde sig från den tidsobalans som uppstod mellan deras utgifter och inkomster. Denna obalans gör dem än mer sårbara när växelkurserna förändras, eller när de inte kan driva in sina fordringar. 6.4 Begränsad rättskapacitet Kvinnorna 8 som agerar i konkurserna är inte många, men de som finns agerar inte så som man förväntar sig av omyndiga personer. I alla fall inte med den innebörd vi idag lägger i ordet. Det beror på att ordet omyndig leder fel. Mer korrekt är att påstå att de hade en begränsad rättskapacitet 9. Det vill säga att de hade olika möjligheter att agera beroende på omständigheterna. Till exempel gäller ofta olika regler för en mö, en hustru och en änka års lag skriver om vem som skall ha en förmyndare 10 för att hantera egendom; den som inte fyllt 20 år, mö av vilken ålder hon vara må, den som av vanvett inte kan vårda sitt gods. Änka råder sig själv. Alltså ingen förmyndare. Identiteten kvinna används inte i det lagavsnittet. I kapitlet om kvinnofrid 11 används begreppet kvinna på samma sätt som idag, dvs. antingen är aktören en man eller en kvinna. Men även här används begreppen mö, änka och annan mans hustru (det var olika straff för att med våld föra bort dem, där det var hårdast straff för att föra bort en annan mans hustru). Ett sista exempel är från Ärvda balken XVI Cap. 1 inleds med orden Vill någon, man eller kvinna göra testamente så Här görs ingen skillnad mellan män och kvinnor. 2 lyder i sin helhet Mö, som till godt och moget förstånd kommen är, hafva våld giöra testamente, ändoch hon under förmyndares värjo är. Alltså, den förment omyndiga personen kan upprätta en så viktig handling som ett testamente oavsett vad förmyndaren tycker om den saken. Lägger man till att domaren i instruktionerna 12 uppmanas att döma efter lagens anda, inte dess bokstav blir min konklusion att kvinnors handlingsutrymme inte låter sig definieras av det fyrkantiga begreppet omyndig. Jag vill dock inte påstå att män i allmänhet inte hade makt över kvinnor, men bilden är inte så enkel i den sociala klass som konkurserna utspelar sig. De kvinnor som agerade gjorde det med lagens bokstav, inte emot den. Det är exempelvis långt ifrån ovanligt att en kvinna beedigar en fordran eller en egendomsförteckning, vilket skulle vara meningslöst om man inte ansåg att kvinnor var vittnesgilla. Den vanligaste handlingen för en kvinna i ett konkursärende är en begäran att få undanta sig egendom ur konkursboet Bakgrund, 1700 talets samhällsbild Det kan vara svårt att dra en gräns mellan vad som är kunskapsmässigt allmängods, dvs. inte behöver förklaras eller ges en källa. Den allmänna uppfattningen om vad som är sant för 1700 talets värld varierar över tiden och platsen. Eftersom konkurser sker i ett samhälle och en studie över dessa med 8 Till exempel Jungfrun Fredrika Holmberg i Appelroots konkurs (libell 26) som i rollen som sin brors företrädare både kan begära en utmätning och lämna in ett borgenärskrav (utan någon förmyndare inblandad) som godtas och behandlas på samma sätt som övriga krav. 9 Det är idag det formellt korrekta sättet att beskriva personer som av någon anledning har inskränkningar i sin rättsliga kapacitet. Som till exempel har god man, eller på annat sätt inte rår själv över sin egendom. Den enda grupp som idag anses vara omyndiga är barn (under 18 år) års lag, Ärvda Balken, XIX Cap ås lag, Missgiernings Balken, XXII Cap 12 Sveriges Rikes lag, 1734 Domare Regler. Ett avsnitt efter själva lagen och registret över lagen. Där domaren i 46 punkter får instruktioner hur lagen skall tillämpas. Den inleds Någre almennelige Regler, ther en Domare skal sigh aldeles effter rätta 13 I uppsatsen Ekonomisk omyndig (S. Paulsson) har 20 konkurser ( ) studerats. I 14 av konkurserna har detta skett. I 7 av fallen hänvisas till någon form av egendomsförteckning, i de övriga handlar det mer om vädjanden. 11

12 nödvändighet måste inbegripa det omgivande samhället måste i vissa fall ett resonemang utgå från en bredare bild av omgivningen. I litteraturlistan finns ett antal böcker och artiklar särskilt markerade som utgjort delar av inläsningen av denna bakgrundsbild. 7. Forskningsläget 7.1 Grundläggande Att studera misslyckanden, kan det vara något? Vore det inte bättre att ägna sig åt dem som åstadkom något nytt och drev på utvecklingen? För att citera Julian Hoppit 14 finns det en mycket god anledning till det om man vill kunna uppskatta dem som lyckades. The pioneering spirit would be exaggerated, the likelihood of successful risk taking misunderstood, the fore sight of businessmen too readily assumed, the availability of opportunities misrepresented, profit levels magnified, completion belittled, the achievements eulogized and the mistakes ignored Att studera misslyckanden, och konsekvenserna av dem, ger en djupare förståelse för samhällets grundläggande värderingar. Forskningen kring affärslivet på 1700 talet har ofta fokuserat på enskildheter, personer, företag, expeditioner och liknande. Eller kungar, krig och konst. Ett fjärde K, konkurser, har inte ägnats lika mycket intresse. Dels kan det bero på att det finns begränsat material att studera, dels kan det bero på att det är lättare att fascineras av storslagna framgångar än sorgkantade misslyckanden. Men om forskningen inte har sysselsatt sig så mycket med konkurser har det varit ett kärt ämne i åtskilliga tidiga romaner. Där det nervpåfrestande spelet mellan den skuldsatte och hans kreditorer drivit berättelsen mot den oundvikliga katastrofen. Det lämpar sig också väl för att utmejsla moraliska frågeställningar och låta huvudpersonerna agera utifrån dessa frågeställningar. Men i romanerna dröjer man inte vid invecklade resonemang kring de strikt affärsmässiga övervägandena, eller förlorar sig i beräkningar för att bäst utföra en ekonomisk transaktion. I romaner bedöms hjälten olika beroende på om hans konkurs beror på slöseri eller om skeppet sjönk. I England har Hoppit mfl visat på att konkurserna ökade mycket kraftigt under 1700 talet. Det finns många möjliga orsaker till det, men själv driver han tesen att det kan kopplas till växande ekonomier 15. I sin bok pekar han dock på att man i England har mycket få akter att studera (153 bevarade akter av möjliga konkurser 16 ) vilket innebär att materialet sannolikt visar en skev bild av verkligheten. Eftersom man i England inte begärde sig själv i konkurs, utan någon annan begärde en utredning som kunde leda till att man försattes i konkurs har man mycket få förstahandskällor till varför man gick i konkurs 17. Alltså där personen själv ger en förklaring till varför han/hon går i konkurs. I Sverige finns betydligt mer material kring konkurser, fler bevarade akter, av varierande storlek och omfattning vilket innebär att man får en mer heltäckande bild (dock med besvärande luckor). Det faktum att varje gäldenär var tvungen att redovisa sina skäl till varför han/hon begärt cession ger också en bättre bild av orsakerna till konkursen. Naturligtvis måste dessa utsagor granskas och ifrågasättas, men de ger i alla fall bilden av hur den drabbade själv såg på 14 J. Hoppit (1987) s Ibid sid Ibid Ibid sid 32 12

13 saken. Och hur man rättfärdigade sig inför sina kreditorer och domstolen. I England fanns inte samma krav på att gäldenären skulle förklara sig, det fanns också en möjlighet till en slags privat uppgörelse 18 som inte fanns i Sverige. Vilket ur ett historiskt perspektiv är olyckligt då det har lett till att ännu färre tvister hamnat i offentliga arkiv. Denna skillnad i hur konkursen inleddes får också en stor påverkan på konkursens fortsättning. I Sverige var det gäldenären som själv tog initiativet, i England var det någon annan. Vilket har betydelse för när och vilket tillstånd som utlöste handlingen. Någon annan bör rimligen ha vetat än mindre om hur det stod till än den blivande gäldenären. Då blir det inte en fråga om vad gäldenären visste eller trodde om sin ekonomiska ställning. Utan vad någon annan visste eller trodde om hans ställning, och vad någon annan trodde/visste andra skulle göra som i förlängningen kunde påverka värdet på det egna kravet. Det som gäller för Sverige behöver alltså inte alls gälla för England och tvärtom. Det vill säga att det finns en grundläggande skillnad som är av betydelse för när en konkurs utlöses. Eftersom en konkurs i Sverige formellt skedde på gäldenärens initiativ blir hans position starkare visavi en enskild borgenär än i England genom att alla borgenärer omedelbart adresseras samtidigt. I all litteratur finns en samstämmighet om att konkursen betraktades som ett personligt misslyckande, en ohederlighet mot samhället. Både Finn 19 och Muldrew 20 påtalar att den ökande graden av skuldsättning hos personer leder till ett samhällsproblem som kräver att staten griper in och stramar åt tyglarna. De är också överens om att det över tiden i större utsträckning betraktas som ett kontraktsbrott med samhället än en i första hand moralisk fråga. I både England och i Sverige försökte man förändra detta genom en lagstiftning som skilde på hederliga och ohederliga konkurser. Det finns anledning att tro att det utvecklades en förståelse från staten för konkursens (den rent affärsmässiga, om man nu kan använda det uttrycket om den här tiden) nödvändighet för att en ekonomisk utveckling skulle vara möjlig. Dock hade man att brottas med en äldre uppfattning om omoral i samband med ränta, profit och andra affärsmässiga processer och termer. Det fanns också en föreställning om att konkursen var en olycklig omständighet, inte en konsekvens av ett eget handlande. Men i takt med att antalet konkurser ökade, ökade trycket på lagstiftningen 21 att skapa en kraft som kunde ingripa när man inte förmådde lösa tvisten på annat sätt. I sammanblandningen mellan individens ägande och finansiella ställning och en verksamhet, firman, hamnar fokus oftast på det individuella perspektivet. Redogörelser för företag/firmor kan vara nog så intressanta, och det har skrivits en hel del sådana, men det döljer kanske den större bilden, den grå vardagen bland konkurser om man så vill. Konklusionen blir att det inte finns så mycket skrivet med utgångspunkten i vad en konkurs egentligen är. Eller hur den går till under den perioden med fokus på verksamheten istället för individen. En viktig figur i en konkurs är borgenären, dvs. den som är (eller borde vara) vinnaren. I den studerade litteraturen har han/hon inte ägnats så stort utrymme. Däremot visar det sig att synen på honom inte har varit okomplicerad. I viss mening är det helt enkelt en person som inte har fått betalt för en rättmätig fordran. Men eftersom människor alltid skapar regler och ritualer kring sina handlingar har han eller hon ett antal sådan att hålla sig till, som ibland gör borgenärens roll mycket svårspelad. I Finns 22 bok tar hon upp ett exempel om en skomakare som skickar en räkning till en 18 Ibid sid M. Finn (2007) sid C. Muldrew (1998) sid Ibid sid M. Finn ( 2007) sid 96 13

14 kund tidigare än vad som ansågs lämpligt. Följden blev att räkningen visserligen betalades men kunden ansåg sig kränkt av skomakarens misstro, och skulle i framtiden vända sig till en skomakare som inte var mean, gready and shabby. I olika varianter dyker samma historia upp oberoende av skuldernas storlek. Det var alltså viktigt att kräva in sin skuld vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Forskningen kring ekonomisk utveckling har ofta handlat om risk, dvs. ägnade man sig åt riskminimering eller vinstmaximering? Eller om hur handelshus/familjer agerade för att befästa sin framtida överlevnad. Varuströmmar och betalningsströmmar, tillväxt av industrier och avveckling av andra. Den komplicerade valutastrukturen och alla andra instrument som användes istället för pengar. Hur man agerade för att skapa sig ett tillräckligt bra rykte för att få tillgång till den kredit som var absolut nödvändig i den över tiden utdragna verksamheten. Den frågan är mycket central då det inte fanns något alternativ till krediter som byggde på andras förtroende. Muldrew 23 poängterar att det i praktiken inte fanns något alternativ till att agera tillsammans med andra och att lita på andra. Det gällde oavsett om man ville ge kredit (mot någon slags framtida avkastning) eller ha kredit. Så länge det inte fanns någon struktur i samhället som kunde hantera krediter (eller skydda kreditsystem från manipulation) förblev det enda möjliga sättet att få kapital för alla sorters verksamhet ett system som byggde på tilltro till andra. Att den ofta brast var olyckligt, men så var spelets regler. Det var inte heller önskvärt att vara helt skuldfri 24 eftersom det indikerade att man inte deltog i samhällslivet. Vad gäller Stockholms grosshandlare så finns det naturligtvis mycket studier gjorda kring deras liv och leverne. Inte minst därför att det finns kopplingar till den Ostidindiska handeln, även om en stor del av den handeln skedde i Göteborg. Men när det gäller konkurser har det största intresset rört sig kring de stora handelshusen/familjerna. Vilket gör att det finns mycket information på bredden, men när det gäller specifikt kring konkursförloppets utseende på en detaljerad nivå blir det betydligt påvrare. Inte heller när det gäller frågan om konkursernas olikheter inom gruppen grosshandlare finns mycket publicerat. I en fallstudie över handelshuset Björkman, Kopparkungen, 25 från samma period har dock en viktig frågeställning diskuterats. I boken finns en sammanställning av material som visar att contributionsnivån i fasta priser för gruppen grosshandlare som helhet förblir relativt konstant under senare delen av 1700 talet. Ställer man det mot den sammanställningen av de enskilda individernas contributionsförmåga 26 blir bilden helt annan. Andelen stora grosshandlare sjunker samtidigt som deras andel av contributionen ökar, dvs. det sker någon slags förändringar rörande den ekonomiska förmågan för enskilda individer i en stabil omgivning. Grosshandlarna i Stockholm har också studerats ingående i Karin Ågrens bok Köpmannen i Stockholm. Deras livsmönster, sätt att skaffa sig kredit och på andra sätt möjliggöra sin verksamhet. Genom att i detalj studera hur förmögenhet vid dödsfall, giftermålsmönster och kontribution m.fl. påverkade deras framgångar har hon visat att det finns en stor spridning mellan de mest framgångsrika och minst framgångsrika grosshandlarna i Stockholm. Tidsspannet för hennes studie ligger något före det som är huvudfokus för denna undersökning, men det finns anledning att tro att denna skiktning kommer att återfinnas i resultatet. 23 C. Muldrew (1998) sid L. Fontaine (2001) sid K. Nyberg (2006) sid Ibid sid 335 och

15 7.2 Lagstiftningen 1734 till 1773 Det finns inget avsnitt i allmänna lagen från 1743 som heter konkurslagstiftning, utan man tillämpar olika delar av Handelsbalken, Ärvda balken och Utsökningsbalken. Det ställde säkert inte till några problem då antalet konkurser i modern mening var få. Men 1750 kommer en förklaring från Kungl. Majt 27 där ett förtydligande görs angående bysättning av gäldenärer. Det går ut på att gäldenären kan bysättas, även om han gör allt enligt lagboken, om en kreditor kräver det. Men kan han visa att hans fattigdom beror på olyckor utom hans kontroll kan domaren befria honom. Dock, först efter att de närvarande borgenärerna är hörda kommer en betydligt större skärpning av kraven kring denna typ av mål, och det är intressant att notera att förklaringen från Kongl. Majt inleds med hänvisning till de allt fler konkurserna, de allt fler gäldenärers oförmögenhet och rymmande ur riket. Då Allmänna lagen 29 inte räcket till för att komma till rätta med detta kände man sig tvungen att ge betydligt mer detaljerade instruktioner för hur processen skall gå till. Det regleras tydligare vad som förväntas av domaren, gäldenären och borgenären och hur de skall interagera med varandra. Till exempel stramar man upp hur förvaltningen av gäldenärens gods skall ske under den tid som rättegången pågår. Men fortfarande har borgenären en stark ställning då de får sköta förvaltningen av egendomen. Tydligen räcker inte detta till för att få ordning på situationen för år kommer ytterligare ett förtydligande om hur reglerna skall tolkas. Den inleds med följande ord Wi, Adolph Friedrich allt fler konkurser, och de tidigare förändringarna i lagen inte ha warit tillräckliga för att å ena sidan, befordra thet, til näringarnas bestånd och förkofran, nådige förtroende Medborgare emellan, och å andra sidan, förebygga et obilligt lidande för them, som af förefallne olyckshändelser kunnat blifwat oförmögne til theras gälds betlning, och therföre begärt, at på en gång få afstå all sin egendom til borgenärerne och sedermera från theras kraf frie warda: Alltså hafwa wi härmedelst, uppå Riksens Ständers undernådiga tillstyrkande welat följande theruti ytterligare förklara I denna inledning har man markerat att det handlar om att få näringarna att fungera. Det vill säga att konkurser (i alla fall en del av dem) må vara olyckliga, men oundvikliga. I skriften stärks gäldenärens ställning såtillvida att han, om han gjort vad på honom ankommer, är en fri man tills dom faller. Domaren skall också starta processen direkt efter att gäldenären lämnat in sin ansökan 31 (och tillhörande underlag) utan att höra borgenärerna. Borgenärernas förvaltning av den avträdda egendomen ersätts av en ordning där domstolen skall förorda om en omedelbar försäljning på auktion av lös egendom, och där fast egendom skall förvaltas av gode män med redovisningsskyldighet. Om någon borgenär vill lyfta kapital ut det förvaltade boet kan han göra det, mot 6 % ränta, men först efter att ha lämnat en pant och under förutsättning att domaren godkänner det hela. I den stadga som kommer sammanförs alla dessa förändringar och de inbördes parterna balanseras mot varandra. I inledningen återkommer Adolph Friedrich till den skada som näringarna 27 Stockholms rådskammare, 19 oktober Stockholms rådskammare, 8 maj års Allmänna lag 30 Stockholms rådskammare, 23 mars Det är alltså gäldenären som själv begär sig i konkurs. 32 Kongl majts förnyade stadga, angående afträdes och förmons samt boskillnads och urarfwa mål, 26 augusti

16 och de borgerliga rörelserna lider av de förfallna krediterna. Som en av skadeorsakerna anges det minskade förtroende som bankrutterna skapar mellan medborgarna. Min uppfattning är att man i denna stadga har gjort ett försök att få en balans mellan borgenärer och gäldenärer, och en rimligt effektiv process utan alltför många krumbukter. Den detaljerade processen och de tydligt beskrivna rättigheter och skyldigheter som åligger alla inblandade gör att det är, och måste ha varit, klart vad man kunde respektive inte kunde göra. Gäldenären skyddas mot borgenärernas påtryckningar, om han gjort vad som ankommer på honom. Borgenärerna skyddas mot varandra genom en tydlig förvaltning av egendom, och en tydlig beskrivning av fordringarnas inbördes värde. Bägge två skyddas mot domaren/domstolen i och med att det är en helt styrd process, och med tydliga regler för överklaganden och jäv, krav på att alla dokument skall hållas tillgängliga samt att domaren skall lottas. Staten skyddar sina fordringar genom att ha absolut företrädesrätt. Om det här berodde på rättspatos, eller kom sig av en insikt om hur viktigt det var med tydliga spelregler för näringslivets utveckling utreds inte här, men det är en intressant frågeställning. 7.3 Att begära cession Formellt inträffar det när en person inte längre kan fullgöra sina skyldigheter mot sina kreditorer. När det inträffar och på vilka grunder är en av huvudfrågorna för uppsatsen, så det behandlas inte i detta stycke som beskriver hur, men inte varför. Rent praktiskt skedde det genom att personen gick till domaren och lämnade en ansökan om att få avstå all sin egendom till sina kreditorer (blivande borgenärer). I denna angav han/hon också sina skäl till att han/hon begärde cession. Tillsammans med denna ansökan lämnade han/hon också en uppteckning av sina egendomar (fast och löst), sina skulder, sina böcker och andra handlingar av intresse samt en förklaring till vad som lett till att han/hon tvingades ta detta steg. Därefter kallades borgenärer till ett möte där de kan presentera sina krav. Kallelsen skedde dels skriftligen till de kreditorer som fanns angivna i underlagen, dels via ett offentligt anslag och via Post och Inrikes tidningar. 7.4 Hur domstolarna agerar Schematisk process Domarna är, naturligt nog, lika i sin uppställning och följer i stort sett samma mönster. Akten inleds med en variant av följande mening. XX har anhållit om att rådet skall sammankalla alla borgenärer för att gäldenären skall kunna avstå all sin egendom till dem, och därefter för all framtid vara fri från deras krav. Därefter beskriver domstolen att detta har gjorts, att de har anslagit uppropet i rätt tid, att de har meddelat i posttiden och utsett curatorer och/eller gode män. Gäldenärens totala skuld och hans tillgångar redovisas i klumpsummor. Sedan följer en (oftast numrerad lista) över de borgenärer som lämnat in krav. Domstolen värderar kravet och slår fast vilket krav de kommer att pröva, eller om de av någon anledning underkänner kravet. Det vanligaste skälet till underkännande är att fordran inte beedigats på ett korrekt sätt. Domstolen kan dock ta hänsyn till att det finns giltiga skäl 33. I den här delen refererar domstolen till de inlagor som inkommit, och till de förhör de har haft med borgenärerna. Förhören sker dels vid borgenärsmötena, dels kallar domstolen till sig vissa borgenärer 33 I domen från Müller konkurs förekommer Victualiehandlare Johan Bergdahl, som har vistats på landet, och därför inte inkommit i tid. Efter skriftligt bevis på hans vistelse godtar domstolen hans krav. Spannmålshandlaren Warnberg erkänner försumlighet och glömska i sin begäran, men det godtas inte av domstolen som underkänner hans fordran. 16

17 när de behöver fördjupa sig i något speciellt. Det egentliga utlåtandet över kraven inleds oftast med efter avslutad skriftväxling så Domstolen börjar om och tar varje krav för sig och avger sitt utslag. Man börjar med de borgenärer som har förmånsrätt till egendom. Vilka och i vilken ordning anges i 1734 års lag och förändras egentligen inte under perioden 34. Därefter de som har korrekta panter. Sedan förklarar man att alla övriga borgenärer har lika rätt, och får dela mark om mark. Efter det tar man upp frågan om gäldenärens sökta befrielse. Har han kunnat visa på skäl som finns angivna i lagen och konkursförordningen godtas dessa. Men man prövar inte den frågan mot några andra omständigheter. I domen listas också noga vilka som bestridit ansökan om befrielse, vilket också fungerar som en obönhörlig sortering. Om gäldenären inte lyckas visa att oförmögenheten 35 beror på något av de skäl som räknas upp i konkursstadgan blir han, eller hon 36, tvungen att svara för skulden under resten av sitt liv. Det gäller dock bara inför de borgenärer som bestridit gäldenärens ansökan om befrielse. För en mer poetisk, men korrekt version, av proceduren kan man läsa Bellmans Handlingar rörande Bacchi Concours Utdömda belopp Domstolen verkar inte snegla på det tillgängliga beloppet när man avkunnar sin dom. Domstolen gör ingen egen värdering av egendom och/eller skulder. Man tilldöms det man har rätt att kräva, och sedan placeras man i en kö ordnad efter styrkan i kravet. Att i efterhand veta vad som egentligen delades ut är nästan omöjligt då det skulle kräva att man kan ta reda på vad varje fordran egentligen gav när den väl löstes in. Lösören och andra säljbara tillgångar utgör oftast en liten del av tillgångarna 37. Rent formellt är det inte domstolens sak att ta ställning till det. Den har bara att uttala sig om en fordran är korrekt, och i vilken ordning den skall beaktas. Men eftersom man har rätt att återfå ett fysiskt föremål om det finns kvar kan man förstå den noggranna uppräkningen av fysiska ting. Som visserligen kan vara mindre värda än en kontantfordran, men har fördelen av att de existerar Slutsats Så hur domstolen skulle resonera måste ha varit väl känt för alla inblandade. Det är också så att fordran prövas i sin helhet, eller förkastas i sin helhet. De fall den är ändrad beror det på att omständigheterna kring fordran påverkats under den tid som förflutit sedan ansökningsdagen (delbetalning, försäljning av varor, etc.). Det betyder att (i det här underlaget) man har lämnat sådana krav som man kunnat styrka. De som ofta är inblandade i konkurser bör alltså vetat precis vad som är lönt att göra. Bluffaktorn, alltså hur mycket man överdrivit sina tillgångar, kan man inte söka efter i domstolsutslagen. Det domstolen tar ställning till är huruvida kraven är korrekta utan att ta hänsyn till vad som finns. Man gör inga egna ekonomiska värderingar av fordringarna. Någonstans måste man naturligtvis ha vetat skillnad på en dålig och bra fordran. Men domstolens prövning rör rätten, inte möjligheten, att få del av tillgångarna. Det blir då logiskt att fästa stort avseende på formerna. Det handlar om att kraven är korrekt formulerade etc. Dvs. rätten att ställa gäldenären till svars års allmänna lag, handelsbalkens 17 Kap 35 Det är det begrepp som används i akterna kring det tillstånd de befinner sig i när de begär cession. 36 Vilket för oss är en märklig ordning när en kvinna inte får råda över sitt eget gods. Änka undantagen 37 För Strandberg Nilsson 25%, för Müller 27%, och för Appelroot 18%. Eftersom skulderna i allmänhet var betydligt större än tillgångarna inser man den stora vikten av att få sin fordran prioriterad 17

18 beaktas. Att det sedan inte gav utdelning i klingande mynt (eller överlåtna fordringar) blir av underordnad betydelse. I den enda dom som avviker (i det avseendet) handlar om en utblottad person 38 där det utdöms precis så mycket som det de facto finns. Men enbart till de enligt lag mest prioriterade fordringarna. Men det sker först efter att alla övriga borgenärer dragit tillbaka sina fordringar, dvs. avsagt sig rätten att pröva sina krav. Så även i det fallet prövar domstolen kravens formella korrekthet, och tillerkänner det belopp som enligt konstens alla regler krävts, utan att förhandla summan. 7.5 Bokföringens roll eller biroll. I akterna finns ett stort antal avskrifter av handelsböcker, man refererar ofta till böcker och det är helt klart att samtliga (gäldenärer och borgenärer) har fört böcker i någon form. Dock förekommer det också klagomål på oredliga, eller slarvigt förda böcker 39. Vissa böcker har kommit bort, eller tagits av sysslomännen 40. I stort sett alla avskrifter är vidimerade, så att böckerna fanns står utan alla tvivel. Men, hur användes de egentligen? Att utifrån det underlaget räkna fram om en affär är lönsam, eller göra bokslut måste ha varit oerhört komplicerat. Det närmaste bokslut man redovisar är att man avslutar en räkning med någon. Min tolkning är att böckerna användes som listor för vilka personer/firmor man handlade med, vilka affärer man påbörja/avslutat. Man använde en bokföring med kredit och debet som är bekant för dagens ekonomer i sina böcker och handlingar. Men som underlag för att göra en balansräkning, eller förutsäga en ekonomisk utveckling de närmaste 6 månaderna verkar de inte ha fungerat. Men de måste ju ha använt någonting för att hålla sig ajour med sina affärer, och för att åtminstone i inledningen göra en beräkning om de skulle kunna vara lönsamma. I akterna finns inga beskrivningar över hur man i förhand har värderat en affär, eller om man gjort några efterkalkyler. 7.6 Kredit av tvång eller av fri vilja. Att låna ut pengar, eller lämna kredit, var inte en fråga om en kameral beräkning huruvida det var en god affär eller inte. I sin verksamhet var man helt beroende av andras goda vilja och det ledde till att man gjorde andra avvägande. Så länge någon ansågs solvent var han kreditvärdig, i alla fall på sikt. Att personen hörde till någon känd familj/firma underlättade säkert saken eftersom det då fanns fler solventa personer som stod bakom. Bristen på kontanta medel, som under 1700 talet var ett ständigt bekymmer för alla, måste ha lett till att man helt enkelt var tvungen att hitta andra sätt att finansiera verksamheten. Då blir krediter ett tvingande inslag i den vardagliga verksamheten, även om man egentligen inte skulle behöva skuldsätta sig. Craig Muldrew 41 framför att handlare ofta hade ett antal skulder (små) som de inte räknade med att kunna driva in. De var enligt honom att betrakta som en form av välgörenhet där riktigt fattiga människor fick handla trots att det var uppenbart att betalningen skulle dröja länge. I viss mån betraktades som ett naturligt svinn, även om det för ordningens skull fördes in i böckerna. 38 Plongstedt, se bilaga III 39 I domen mot Apppelroot & Spalding sid 866 I synnerhet uti de senare åren med mindre grannlagenhet vårdat sin handel och rörelse därav följden blivit. deras böcker och handlingar ej äro i lagligt skick, som vara bort..finna sig Rätten ej kunna bifalla sökandes påstående. De nekas alltså befrielse från vidare krav från sina borgenärer på grund av det sätt de fört sina böcker. 40 De personer som tillsattes efter konkursen för att ta hand om egendomen till dess domen fällts. 41 C. Muldrew (1998), sid

19 Också det faktum att familjen och företaget var sammanlänkat ledde till att man var tvungen att lämna krediter credit could not be refused by family members. 42 Så även om man säkert visste hur illa det låg till, var det ingen enkel sak att neka ytterligare kredit till redan svårt skuldsatta släkting. I det undersökta materialet syns inte så många kopplingar mellan släktingar. Det kan bero på att det rör sig om ett för litet material. Eller att de undersökta konkurserna har en mer affärsmässig prägel. 7.7 Bestraffning av gäldenär Lagen är en sak, men hur ser samhället på en person som varit inblandad i en konkurs? I ett samhälle statt i utveckling (och vilket samhälle vill vara i det motsatta) stöter man alltid på gränsdragningsproblem kring vad som är tillåtet, och vad som inte är det. Någon, eller några, kommer att befinna sig vid gränsen för det tillåtna. Problemet är att man först i efterhand vet exakt var den låg. Bakvänt kan man säga att misslyckandet i efterhand talar om var gränsen låg, och att man olyckligtvis inte insåg det i tid. I underlaget förekommer dock både eftergifter och ömkanden på gäldenärernas vägnar. Min uppfattning är att man insåg att en konkurs faktiskt inte måste innebära att personen i fråga var en omoralisk individ. I inlagan från gäldenärerna vädjar man regelmässigt till sina borgenärers ömhet och godhet. Det stereotypa ordvalet 43 gör att det verkar vara mer av en formsak, men icke desto mindre verkar man förvänta sig en relativt mild behandling. Beror det på den godhet som faktiskt anbefalls i lagen 44 eller om det beror på att de är så inknutna i varandras nät att risken för att själv stå där får dem att undvika alltför hårda nypor? Det ger inte underlaget svar på. En annan aspekt som kan ha påverkat viljan att bestraffa gäldenärer är det faktum att själva affärsprocessen byggde på projektliknande samarbeten 45. Alla större affärer krävde att man samarbetade i olika konstellationer, under olika tidsperioder och med olika funktioner. Ett samarbete innehåll såväl svaga som starka länkar. En person som inte höll måttet vid ett tillfälle, var kanske den enda rätta vid ett annat. Det blir därför rationellt att inte stänga dörrar i onödan genom att bestraffa sina partner, kollegor eller konkurrenter mer än nödvändigt. 7.8 Staten, staden och pensionskassan Staten är den mest gynnade borgenären. I nästan alla konkurser finns fordringar från staten och olika former av kassor. De blir regelmässigt tilldömda beloppet med förmånsrätt. I en del fall är de till och med dessa betalda innan domen faller, och då nöjer sig domstolen med att avföra dem från målet med kommentaren att saken är utagerad. De kommer inte att behandlas ytterligare då kraven från staten inte kastar ljus över frågan om konkursförloppet, eventuella förändringar över tid eller inom gruppen, se bilaga II 42 L. Fontaine, (2001) sid Till exempel inleder Appelroot sin ansökan om konkurs at samma skäl hos rättvisa domare och ömsinta kreditorer vid deras övervägande i sitt sammanhang skulle förmå dem att bevilja den ansökta befrielsen från vidare krav. Samma inlaga avslutas på följande sätt Inneslutna i högaktade rådhusrättens höga samt våra kreditorers ömhet och medlidande, framsände vi med vördnad.. ödmjuka tjänare osv. 44 I lagen från 1734 uppmanas domaren att visa mildhet och ta hänsyn till den felandes uppsåt när han dömer. I Förordningen från 1773, 16 moment 5 anger att pensioner och benådningar inte skall gå till betalning av skulden, utan lämnas därhän 45 C. Muldrew (1998) sid

20 8. Undersökningen 8.1 Stockholm i slutet av 1700 talet. Innan jag griper mig an själva undersökningen känns det som en artighet mot de inblandade att ge en liten bakgrund av platsen de verkade på. Deras tillkortakommanden som affärsmän kan ses i lite mildare ljus om man betänker hur deras värld såg ut. Stockholm var under den här perioden stadd på tillbakagång 46. Lönerna sjönk och det var speciellt svårt att hitta arbete för män under vintern. Kvinnor klarade sig lite bättre, men till priset av usla arbetsvillkor. Men utlänningar som kom till Stockholm och skrev hem om ett vackert, renligt och tämligen välfött folk 47 såg någonting annat. Som alltid finns sanningen någonstans däremellan. På den politiska scenen var oron stor förlorar mössorna makten till hattarna och säkerhetsakten tillkommer avlider Adolf Fredrik, och redan 1772 tar Gustav III makten och enväldet inleds. Motsättningen mellan adeln och borgarklassen (begynnande medelklassen) där kampen om den framtida makten skapar lojaliteter som tar andra än ekonomiska hänsyn även i affärer. I början av 1770 talet rådde missväxt och hungersnöd. Politiken, och hela Sveriges ekonomiska bas, vilade på alldeles otillräckliga inkomster, speciellt om man betänker de krig som Sverige fört. Mutor var vanliga och kom från såväl inhemska som utländska intressenter och 1773 infördes nya konkursförordningar för att korta de långa handläggningstiderna och skapa lite ordning i procedurerna var ett år med många konkurser i England 48, ett land som Sverige handlade med. Utrikeshandeln stördes av krig och blockader. Stormakter som Frankrike och Ryssland intrigerade för att skaffa sig inflytande i Sverige. Informationen som är kritisk för att fatta korrekta, affärsmässiga, beslut cirkulerade i detta sammelsurium. Fördröjdes och förvrängdes i det oändliga. Tidplaner sträcktes ut i månader och år. Sjukdomar och olyckor grasserade även hos bättre folk. De i Bellmans diktning så livligt beskrivna fylleslagen antyder att det dracks långt mycket mer än vad som är nyttigt. Och alkoholmissbruk är ingen bra förutsättning för affärsutveckling. Att i den här miljön fatta affärsmässiga beslut utan att kunna förutse vare sig krig, valutaförändringar, eller politiska vindkantringar på hemmaplan eller i London måste ha varit svårt. För att inte säga helt omöjligt. Att vårda sig om sitt rykte som pålitlig och kreditvärdig var nödvändigt, och krävde en gemensam insats från hela hushållet. Att lyckas med det var en absolut nödvändighet för att alls få agera som handelsman eller grosshandlare. Ett olyckligt yttrade på fel plats kunde få förödande konsekvenser. Det finns inga bevis i underlaget, men det är svårt att tro att Stockholm på den tiden skulle ha varit mer befriat från illvilligt skvallrande än någon annan plats i tid och rum. Ett olyckligt yttrande, en obetald räkning eller strypt kredit måste ha gett anledning till ryktesspridning som kunde få ödesdigra följder. Det finns all anledning se på deras misslyckande från ett perspektiv som lyfter sig lite över dem som enskilda personer. Att sitta hemma på kammaren och titta på sina mynt var helt enkelt inte en möjlighet. Omgivningen krävde handling om man ville undgå social isolering. Så att säga visa sig på börsen eller andra offentliga rum var nödvändigt för att undanröja tvivel på svaghet 49. Banker i vår mening fanns inte, så för att förränta det kapital man hade, var man tvungen att på något sätt ge sig in i affärer. Om man nu besatt både tillgångar och affärsnäsa, var man dessutom också tvungen att hålla sig väl med fru Fortuna. Och för det har det aldrig funnits någon säker metod. Valet av affärer dikterades dessutom kanske ibland mer av vilka affärer som fanns, än de man i första hand skulle ha valt. 46 Vilket sammanfattar boken A stagnating metropolis J. Söderberg 47 C. O Reagan(2005) sid J. Hoppit (1987), sid Braudel (1986) Marknadens spel, sid 87 20

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 juni 2007 Ö 2852-06 KLAGANDE Nordea Bank AB, 516406-0120 Obestånd P340 405 09 Göteborg MOTPARTER 1. ACB 2. Kronofogdemyndigheten 171

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 DELEGATIONEN REKOMMENDATION 9 1 (6) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 ÅTERVINNING I KONKURS 1 ALLMÄNT Rättshandlingar som konkursgäldenären har vidtagit före konkursen och som kränker borgenärernas rättigheter

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006)

Datainspektionen informerar. Värt att veta om inkasso. (reviderad den 1 april 2006) Datainspektionen informerar 8 Värt att veta om inkasso (reviderad den 1 april 2006) En viktig regel i vårt samhälle är att man ska betala sina räkningar och andra skulder i rätt tid. Ibland händer det

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24 Skellefteå Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 juni 2011 T 3459-10 KLAGANDE GS Ombud och god man: Advokat KS MOTPART Advokatbyrån Kaiding Kommanditbolag, 994700-9438 Box 385 931 24

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 mars 2012 Ö 298-12 KLAGANDE Duveholms Rehab Center AB, 556646-6297 c/o HT och GT Konkursförvaltare: Advokat JA Ställföreträdare:

Läs mer

Policy fakturerings- och kravverksamhet

Policy fakturerings- och kravverksamhet Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2/2015 Policy fakturerings- och kravverksamhet 2015-01-25 1. Innehåll 2. Omfattning... 2 3. Syfte... 2 4. Målsättning... 2 5. Organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2007-11-26 Meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DOM Meddelad i Stockholm Mål nr Sid 1 (7) PARTER KÄRANDE Aktiebolaget Zelda, 556057-3056 Box 2084 182 02 Danderyd Ombud: advokaten Michael Nordstrand, jur. kand. Konstantin Sabo Advokatfirman

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet

Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datum Diarienr 2011-10-05 466-2011 Likviditetskontroll Kreditfakta i Norrköpings KB Linköpingsvägen 55 602 36 Norrköping Tillsyn enligt inkassolagen (1974:182) användande av konkursinstitutet Datainspektionens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2008 T 399-07 KLAGANDE NFC Siljanhus AB:s konkursbo, 556446-2298 Adress hos konkursförvaltaren Konkursförvaltare: Advokat G.B.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret GOD MAN/ FÖRVALTARE Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m Överförmyndarkontoret Innehållsförteckning Vem kan få god man?...3 God man för omyndiga (FB 11 kap 1 och 2 )...4 God man

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28. Herrelösa fastigheter samt ansvar för konkurskostnader

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28. Herrelösa fastigheter samt ansvar för konkurskostnader 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-10-28 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Herrelösa fastigheter samt

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN PREAMBEL Med insikt om att de nationella rättsliga regleringarna rörande familj, trots rådande skillnader, ändå gradvis närmar sig

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT understrykning. 1 (5) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 14 1 mom. lagen om finansinspektionen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 juni 2005 Ö 1204-04 SÖKANDE TS MOTPART VF Finans Aktiebolag, 556454-8237, Box 16184, 103 24 STOCKHOLM Ombud: advokaten JL SAKEN Resning

Läs mer

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti

Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti Februari 2015 1 (7) Allmänna villkor för rörelsekreditgaranti 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med BETALNINGSDRÖJSMÅL: kredittagarens underlåtenhet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning

Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning Ställföreträdarens 1 dödsboförvaltning A. Omyndiga barn föräldrar/förmyndare Om omyndigt barn har del i ett dödsbo ska förmyndarna (normalt sett föräldrarna) vårda barnets rätt i boet. Omyndigt barn kan

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN Ga vor KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN Gåvor FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som är möjligt enligt lag när det gäller gåvor till och från

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 december 2014 T 2133-14 KLAGANDE 1. MH Ombud: Advokat P-O N 2. JL Ombud: Advokaterna AN och MS MOTPART Deloitte AB, 556271-5309 Ombud:

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Öf 1 1. Delegationsordning för Överförmyndaren. Lagrum Innehåll Delegat Ersättare

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Öf 1 1. Delegationsordning för Överförmyndaren. Lagrum Innehåll Delegat Ersättare HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Öf 1 1 Delegationsordning för Överförmyndaren Lagrum Innehåll Delegat Ersättare Föräldrabalken 10 kapitlet Om förmyndare 10:14 Förslag till

Läs mer

Delegationsordning för överförmyndarnämnden

Delegationsordning för överförmyndarnämnden Föreliggande dokument är antaget av överförmyndarnämnden 2013-05-02 34 Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att ny mandatperiod inletts.

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014

Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Allmänna villkor Garanti för investeringskrediter November 2014 Sida 1 Allmänna villkor för garanti för investeringskrediter 1 Definitioner I dessa allmänna villkor avses med Betalningsdröjsmål: kredittagarens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument; SFS 2005:558 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 16 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30

Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30 Bokföringsnämnden Stockholm 2012-10-22 Box 7849 103 99 STOCKHOLM Svar på remiss avseende kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3) Dnr 07-30 Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om införande av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2004:298 Utkom från trycket den 2 juni 2004 utfärdad den 19 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet.

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet. Svensk författningssamling Lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220); SFS 2009:244 Utkom från trycket den 7 april 2009 utfärdad den 19 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om stiftelselagen

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

Delegationsordning för överförmyndarnämnden

Delegationsordning för överförmyndarnämnden Författningssamling ÖFN Antaget av överförmyndarnämnden: 2007-08-27 75 Senaste ändring: 2008-12-01 131, 2009-04-02 170, 2011-03-24 28, 2012-11-08 48, 2013-03-26 11 Delegationsordning för överförmyndarnämnden

Läs mer

Antagen av överförmyndarnämnden den 27 oktober 2005. Senast ändrad av överförmyndarnämnden den 9 december 2009

Antagen av överförmyndarnämnden den 27 oktober 2005. Senast ändrad av överförmyndarnämnden den 9 december 2009 Delegeringsordning Antagen av överförmyndarnämnden den 27 oktober 2005 Senast ändrad av överförmyndarnämnden den 9 december 2009 Med handläggare i denna delegeringsordning avses tjänsteman hos kommunen

Läs mer

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 oktober 2013 B 2523-11 KLAGANDE SÅL Ombud och offentlig försvarare: TP MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Oredlighet

Läs mer

Upphandling av inkassotjänster. Diarienr 07-12 172

Upphandling av inkassotjänster. Diarienr 07-12 172 Upphandling av inkassotjänster Diarienr 07-12 172 Innehåll 1 Om PTS... 3 2 Upphandlingens syfte... 3 3 Krav på anbudsgivaren... 3 3.1 Inkassotillstånd... 3 3.2 Teknisk förmåga och kapacitet... 4 3.2.1

Läs mer

Svedala Kommuns 4:10 Författningssamling 1(7)

Svedala Kommuns 4:10 Författningssamling 1(7) Författningssamling 1(7) Delegationsordning för Svedala kommuns överförmyndarnämnd antagen av kommunfullmäktige 1995-09-13, 54 Gäller från 1995-09-01 1) 10:14 Förslag till tingsrätten på person lämplig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 juni 2012 Ö 5134-10 KLAGANDE Skatteverket HK Rättsavdelningen 171 94 Solna Ombud: Verksjurist MW MOTPART MK Ombud: BÅ SAKEN Utmätning

Läs mer

Eda kommuns styrdokument

Eda kommuns styrdokument Dokument: Delegeringsordning Beslut Diarienummer Gäller fr.o.m. Antagen: ÖFN 2005-11-15, 15 2005-12-14 Reviderad: ÖFN 2010-02-17, 2 2010-03-19 Överförmyndarnämndens delegeringsordning Med handläggare i

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2015 Muu Mnro vvvv om sättande asia i kraft av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv, testamente

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om utgivning av säkerställda obligationer; SFS 2003:1223 Utkom från trycket den 14 januari 2004 utfärdad den 18 december 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3

KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 november 2009 Ö 4090-08 KLAGANDE Rimbo Centrum Fastigheter AB, 5565 80-2955 Köpmannagatan 1-3 76231 Rimbo Ombud: Advokat HB MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juli 2013 T 5702-11 KLAGANDE EW Ombud: Advokat C-OK och advokat KG MOTPARTER 1. MS 2. MWO Ombud för 1 och 2: Advokat TR-S SAKEN Klander

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 mars 2014 Ö 4317-12 KLAGANDE CN MOTPART Nordea Bank AB, 516406-0120 Box 24 201 20 Malmö Ombud: Bolagsjurist DUL SAKEN Invändning mot

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2008:910 Utkom från trycket den 2 december 2008 utfärdad den 13 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 juli 2014 Ö 2697-13 KLAGANDE GL MOTPARTER 1. Aktiv Kapital Portfolio AS, Oslo, Zweigniederlassung Zug Zeughausgasse 3 6300 Zug Schweiz

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 november 2012 T 153-11 KLAGANDE BP Ombud: Advokat KH MOTPART OS Ombud: Advokat JL SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts dom

Läs mer

Villkor Debetvärdepapper DEGIRO

Villkor Debetvärdepapper DEGIRO Villkor Debetvärdepapper DEGIRO Innehåll Artikel 1. Definitioner... 3 Artikel 2. Avtalsförhållande... 3 Artikel 3. Debetvärdepapper... 3 Artikel 4. Endast utförande... 4 Artikel 5. Order... 4 Artikel 6.

Läs mer

I kärlek och fredlig tacksamhet JAG ÄR. FÖRSÄKRAN OM AVSLAG UTAN VANÄRA AV JAG ÄR

I kärlek och fredlig tacksamhet JAG ÄR. FÖRSÄKRAN OM AVSLAG UTAN VANÄRA AV JAG ÄR JAG ÄR, eviga essensen helt faktabaserad i kroppen, 30 juli 1972, även uppfattad som Heather Ann Tucci-Jarraf, vederbörligen, förgodkänd, för-auktoriserad, för-betald, registrerad, säkrad, kännetecknad,

Läs mer

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB

Nyckeltalsrapport 3L Pro 2014. Nyckeltalsrapport. Copyright VITEC FASTIGHETSSYSTEM AB Nyckeltalsrapport Innehåll NYCKELTAL... 3 REGISTRERA NYCKELTAL... 3 Variabler... 4 Konstanter... 5 Formler... 6 NYCKELTALSRAPPORTEN... 9 ALLMÄNT OM NYCKELTAL... 10 Avkastningsnyckeltal... 10 Likviditetsnyckeltal...

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

Lagstiftning 2014-09-22 2

Lagstiftning 2014-09-22 2 2014-09-22 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635) Preskriptionslagen (1981:130) 9 kap. 5 och 10 kap HB 2014-09-22 2 Terminologi Borgenär

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Allmänna villkor för växelgaranti

Allmänna villkor för växelgaranti Allmänna villkor för växelgaranti December 2005 Allmänna villkor för växelgaranti Definitioner I dessa allmänna villkor avses med ACCEPTANT: köpare eller annan växelbetalare som accepterat en dragen växel

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 februari 2009 T 4474-07 KLAGANDE AA Ombud: Advokat NH MOTPART AKJ Ombud: Advokat BK SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida

Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida 2004-09-07 = Verkställande direktören FI Dnr 04-435-313 Enligt sändlista Publicering av fonders innehav på Finansinspektionens hemsida Sammanfattning Finansinspektionen återgår i samband med kvartalsrapporteringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 juni 2015 Ö 4842-14 KLAGANDE HK med uppgiven firma ATB Tjänst Ombud: Advokat E-LK MOTPART Finants Collect OÜ Pallasti 28 Ok 1224 10001

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 T 407-13 KLAGANDE Secora Sverige AB, 556707-8976 Strandbergsgatan 61 112 51 Stockholm Ombud: Advokat HDK och advokat TS

Läs mer

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening STADGAR för SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening 1 FIRMA, ÄNDAMÅL, SÄTE Namn Föreningens namn är SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening Ändamål Föreningens ändamål är att främja och

Läs mer

Svedala Kommuns 4:10 Författningssamling 1(7)

Svedala Kommuns 4:10 Författningssamling 1(7) Författningssamling 1(7) Delegationsordning för Svedala kommuns överförmyndarnämnd Antagen av överförmyndarnämnden 8 oktober 2013 2 Med de förbehåll, som sägs i kommunallagen 6 kap 34, uppdrar överförmyndarnämnden

Läs mer

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ).

BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015. Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt (publ). Bilaga 1 BOLAGSORDNING I FÖRESLAGEN NY LYDELSE Org. nr. 556917-4377 BOLAGSORDNING antagen vid årsstämma den 7 maj 2015 1 Firma Bolagets firma skall vara Hemfosa Fastigheter AB. Bolaget skall vara publikt

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2011-03-09 i mål nr T 3930-10, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE BrilliantSmile Nordic AB, Styrgången

Läs mer

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

KLAGANDE MOTPART SAKEN ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 mars 2015 Ö 3938-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm Ombud: Jur.kand. JZ MOTPART JH SAKEN Ersättning till konkursförvaltare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen?

Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Vad gör en förmyndare, god man och förvaltare egentligen? Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta

Läs mer

Lagstiftning 2013-09-23 2

Lagstiftning 2013-09-23 2 2013-09-23 1 Lagstiftning Lag (1936:81) om skuldebrev, SkbrL Konsumentkreditlagen (2010:1846), KkrL Räntelagen (1975:635), RteL Preskriptionslagen (1981:130), PreskrL HB 9 kap. 5 och 10 kap 2013-09-23

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom

Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom 830 1549-12/121 1(5) Rättsligt ställningstagande om hantering av vissa slag av lös egendom Kronofogdemyndigheten (KFM) kan inte underlåta att utmäta egendom enbart av anledningen att det antingen kan väcka

Läs mer

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS

GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS GALLERIX SVERIGE AB I KONKURS Information om din anställning med anledning av konkurs Gallerix Sverige AB försattes i konkurs den 3 september 2013. Till konkursförvaltare har förordnats advokat Christoffer

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer