1 INLEDNING RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER... 5

Transkript

1 Landstinget i Kalmar län Granskning av årsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Ansvarig nämnd Metod och avgränsningar RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER Bokslutsprocessen Efterföljsamhet av riktlinjer Förändrade redovisningsprinciper Årsredovisningen Resultaträkningen Balansräkningen (Iakttagelser vid granskningen) Kassaflödesanalys Bedömning UPPFÖLJNING AV MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Finansiella mål Balanskravet Förvaltningarnas resultatutveckling samt åtgärder för att nå budget i balans Bedömning DEN INTERNA KONTROLLEN INOM REDOVISNINGSOMRÅDET Bedömning SLUTSATSER... 16

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund Revisionen skall enligt kommunallagen årligen pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. För att revisionen skall kunna uttala sig om räkenskaperna för 2012 varit rättvisande och om verksamheten sköts från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, genomförs denna granskning av årsbokslut och årsredovisning för Landstinget i Kalmar län Syfte och revisionsfrågor På uppdrag av revisorerna har vi granskat Landstinget i Kalmar läns årsbokslut och årsredovisning per , med däri ingående balans- och resultaträkningar, kassaflödesanalys och noter. Vi har dessutom granskat delårsbokslutet per och granskningen har avrapporterats till revisorerna i revisionsrapport, daterad 30 oktober Granskningens huvudsakliga syfte är att bedöma huruvida årsbokslutet ger en rättvisande bild av resultatet och ställningen och är framtaget i enlighet med god redovisningssed inom kommunal verksamhet. Liksom i granskningen av delårsbokslutet per skall en bedömning göras av måluppfyllelse avseende de finansiella målen samt huruvida balanskravet uppnåtts. Revisionsmålen kan sammanfattas i följande frågor: Har den finansiella redovisningen tagits fram i enlighet med Lag om kommunal redovisning och god redovisningssed? Föreligger rättvisande räkenskaper? Är redovisat resultat förenligt med de av fullmäktige fastställda målen för god ekonomisk hushållning? Har balanskravet uppnåtts? Föreligger en tillfredsställande intern kontroll inom redovisningsområdet? Rapporten innefattar väsentliga iakttagelser och sammanfattande bedömningar. 1.3 Revisionskriterier Granskningen sker i enlighet med kommunallagen och andra författningar om revision, revisionsreglementet samt enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Vidare kommer de rekommendationer och utkast till rekommendationer som SKYREV (Föreningen Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer) utger att vara vägledande. Landstingsstyrelsens ansvar för rättvisande räkenskaper och årsredovisningen regleras i följande lagar, mål och normer, vilka utgör den norm/ de kriterier som granskningens resultat värderas mot: 3

4 lag om kommunal redovisning (KRL). Kommunallagen Landstingets fastställda mål för god ekonomisk hushållning God redovisningssed 1.4 Ansvarig nämnd Granskningen ska omfatta samtliga styrelser och verksamhetsområden inom landstinget. Ansvaret för upprättande av årsredovisningen och för att landstinget har rättvisande räkenskaper ligger på landstingets styrelse. 1.5 Metod och avgränsningar Granskningen är utförd i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Detta innebär att revisionen planerats och genomförts på ett sådant sätt att den skall upptäcka om informationen i årsredovisningen innehåller väsentliga felaktigheter. Riskbedömningen är central i vår metod. Kombinationen av inneboende risk, kontrollrisk och revisionsrisk utgör grunden för vår bedömning av granskningsinsatser vad avser art och omfattning. Granskningen utgår från bokslutet som upprättats av den centrala administrationen och årsredovisningen per Uppföljning har skett mot landstingets samlade budget och verksamheternas budgetar samt mot prognoser lämnade under Jämförelse har även skett mot föregående års utfall. Granskning av resultaträkningen på totalnivå samt per förvaltning har skett genom s.k. analytisk granskning vilket innebär att vi jämfört utfallet med såväl budget som tidigare års utfall. Samtal har härefter skett med ansvariga ekonomichefer för att följa upp oväntade och oförklarade avvikelser likväl som att vi diskuterar kvalitet i redovisat utfall. Landstingets balansräkning har substansgranskas utifrån gjorda balanskontoutredningar. Vi har kontrollerat att samtliga balanskonton är avstämda och verifierade med underlag som styrker existens och värdering. Granskningsinsatsens omfattning för respektive konto är beroende av vilken risknivå som kontot utgör. Siffermaterialet i årsredovisningen har kontrollerats mot landstingets huvudbok. Härtill har vår granskning tillgodosett att årsredovisningen innehåller den information som krävs enligt gällande lagtexter och god redovisningssed i kommunal verksamhet. Denna rapport har vederbörligen kommunicerats med Landstingets centrala ekonomiledning. 4

5 2 Rättvisande räkenskaper 2.1 Bokslutsprocessen Vår samlade bedömning efter utförd granskning är att ekonomistaben och förvaltningarna förfogar över kompetent personal för den ekonomiska rapporteringen. Landstinget bedöms ha en väl utvecklad och fungerande bokslutsprocess. Dokumentationen och kvaliteten i bokslutet bedöms över lag hålla hög nivå och granskningen har inte påvisat något annat än att deadlines och uppsatt tidplan har efterföljts. Interna bokslutsinstruktioner finns upprättade och bedöms i allt väsentligt ha efterföljts. Vi vill dock framföra följande iakttagelser: Landstinget har under slutet av 2012 och inledningen av 2013 uppmärksammat att byggnationerna i Kalmar och Oskarshamn väsentligen har fördyrats jämfört med ursprungliga investeringsramar. Det finns olika förklaringar till de ökade kostnaderna och Landstinget arbetar idag med att analysera orsakerna samt bedöma kvarvarande och tillkommande kostnader för färdigställande. Analysen beräknas först vara klar i slutet på april månad. Sett mot denna bakgrund och att vi inte haft tillgång till fullständiga revisionsbevis, rekommenderar vi revisorerna, som ett led i sin risk och väsentlighetsanalys, pröva behovet av att en fördjupad granskning företas av Landstingets investeringsprocess under Ett kontinuerligt arbete pågår med att säkerställa korrekta periodiseringar mellan perioder, månader och år. I samband med detta arbete bör rutinen för ankomstregistrering av leverantörsfakturor i redovisningen ses över. Nuvarande rutin möjliggör inte tillfredsställande periodiseringskontroller i efterhand. Under pågående periodavslut bör systemet utnyttjas genom att ankommande fakturor registreras i två perioder efter vilken period den avser. Bokslutsprocessen bör härefter säkerställa att alla fakturor ankomna avseende bokslutsmånaden blir slutkonterade på respektive kontotillhörighet. Som vi återgav i vår delårsrapportering har organisationen under året kommit tillrätta med flertalet av de avstämningsproblem som förelegat till följd av de under 2011 gjorda systemomläggningarna. Tillrättaläggandet har inneburit att Landstingets resultat för 2012 har påverkats positivt med 11 Mkr i form av intäktsjusteringar. Vi har härtill noterat att fortsatta utredningar företagna under 2013 medfört ytterligare justeringar. Härvid har Folktandvårdens intäkter och därmed resultat under 2013 påverkats negativt med 2 Mkr. Uppfattning är nu att Landstinget kommit tillrätta med de avstämningsproblem, till följd av systemomläggningar, som förelegat och som vi tidigare påtalat i lämnade revisionsrapporter. Gällande de genomförda och pågående ny- och ombyggnationerna för samtliga länets tre sjukhus har vi noterat att investeringsutgifterna till ingen del redovisas som byggnadsinventarier med kortare avskrivningstakt utan samtliga kostnader aktiveras som byggnad och skrivs av på 30 år. Eftersom ingen fördelning sker mellan byggnad och byggnadsinventarier föreligger det enligt vår bedömning en uppenbar risk att fastigheterna därmed skrivs av under för lång tid. Landstinget bör överväga, mot bakgrund av de stora investeringar som genomförts under och som nu börjar färdigställas, att dela upp investeringsutgifterna i betydande byggnadskomponenter, som exempelvis byggnadsstomme, ventilationsaggregat, hissar, ställverk, värmecentraler etc. Komponenter som förbrukas på väsentligt olika tid tilldelas därefter olika avskrivningstider. Komponentmetoden ger en bättre bild av re- 5

6 sultat och ställning då den även ger möjlighet att reaktivera ersättningar och på så vis minska långtidsplanerad underhållskostnad. Mot bakgrund av förekomsten av individuellt stora innestående skulder för jourkompensation rekommenderar vi en översyn av regelverket och tillämpad redovisning för läkares jourkompensation. Vår granskning av resultat- och balansräkningen samt resultatutvecklingen under 2012 kommenteras vidare i avsnitt 2.5, 2.6 och 3.3 nedan. 2.2 Efterföljsamhet av riktlinjer För de fall avsteg från Rådet för kommunal redovisning, RKR:s, rekommendationer förekommer, skall skäl för detta anges i årsredovisningen. Upprättad årsredovisning anger inga avsteg förutom att man i likhet med tidigare år anger och motiverar varför landstinget inte upprättar någon sammanställd redovisning för hela koncernen. Vår granskning har inte påvisat några ytterligare avsteg. 2.3 Förändrade redovisningsprinciper Vår granskning har inte identifierat några förändrade redovisningsprinciper av väsentlig karaktär. I rapporten efter granskningen av delårsbokslutet kommenterade vi den redovisningsmässiga hanteringen av biljettsystemet i Kalmar Länstrafik (fortsättningsvis benämnt KLT), som del i gjort inkråmsförvärv. Vi har noterat att biljettsystemet, till följd av bristande funktionalitet, blivit föremål för en kritisk prövning och bedömning i bokslutsprocessen och därvid nedskrivits. Den gjorda nedskrivningen har belastat 2012 års resultat med 24 Mkr. 2.4 Årsredovisningen Årsredovisningen bedöms i allt väsentligt vara upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och i överensstämmelse med god redovisningssed. 6

7 2.5 Resultaträkningen Översiktlig sammanställning över resultatet Belopp i Mkr Resultat helår 2012 Resultat helår 2011 Budget helår 2012 Prognos helår 2012 (delårsrapport) Budgetavvikelse helår 2012 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar, plan Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Summa skatteintäkter och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Årets resultat Utfall för helåret Årets resultat för Landstinget i Kalmar län uppgår till 148 Mkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 41 Mkr. Styrelsen redovisar på ett tydligt sätt i sin årsredovisning att årets resultat har påverkats positivt av engångseffekter. Engångsintäkter i form av återbetalda socialförsäkringspremier om 80 Mkr och periodiseringseffekter av intäkter som rätteligen skulle ha tillförts tidigare perioder har påverkat med 11 Mkr. Mot dessa engångsintäkter om sammanlagt 91 Mkr har resultatet belastats med en ej budgeterad nedskrivning avseende en immateriell tillgång hörande till inkråmsförvärvet i KLT om 24 Mkr. Budgetavvikelsen för verksamhetens nettokostnader, redovisad till 30 Mkr, uppgår utan ovan nämnda engångseffekter till 97 Mkr. Övertagandet av KLT-verksamheten har medfört en volymökning som påverkar analysen såväl inkomst- som kostnadsmässigt. Förklarande analyser i årsredovisningen åskådliggör på ett tillfredsställande sätt denna påverkan med bakomliggande förändringsfaktorer för de mer betydande intäkts- och kostnadsslagen. Budgetavvikelsen är främst orsakad av högre personalrelaterade kostnader än budgeterat. Vår granskning har inte påvisat några avvikelser i förhållande till den beskrivna utvecklingen. Intäkter utanför landstingets egentliga kontroll, som skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och statsbidrag jämte finansnettot bidrar till resultatet med en sammanlagd positiv budgetavvikelse om 71 Mkr. Den procentuella utvecklingen av verksamhetens nettokostnader redovisas i årsredovisningen till 4,9 procent respektive 1.9 procent, efter justering av tillkomsten av KLT-verksamheten och engångseffekt av återbetalda socialförsäkringspremier. Vad som inte lika tydligt framgår är att intäkterna i form av skatteintäkter och generella statsbidrag endast har ökat med 0,7 procent, efter hänsyn tagen till den gjorda skatteväxlingen och skattehöjningen till följd av 7

8 införlivandet av KLT-verksamheten. Förhållandet bör ses som en varningssignal då det är fundamentalt för en långsiktigt stabil ekonomi att intäktsökningen överstiger kostnadsökningen. Inte minst gäller detta i tider då viss osäkerhet råder om hur skatteintäkter, utjämningsbidrag och statsbidrag utvecklas framgent. Av årsredovisningen framgår det härtill att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under hösten informerat om de fortsatt mycket låga räntenivåerna som medför en ökad risk för att diskonteringsräntan måste sänkas igen. Ytterligare en osäkerhetsfaktor inför kommande år är att nuvarande pensionsavtal, KAP-KL, har sagt upp av SKL och Pacta. Syftet är att upprätta ett nytt helt avgiftsbestämt pensionsavtal. Hur ett sådant avtal kommer att se ut är ännu inte klart Prognos för helåret Av vår sammanställning av resultatet ovan framgår att prognosavvikelsen sett till verksamhetens nettokostnader avviker positivt med 14 Mkr. Vår slutsats är därför att Landstinget bedöms ha en god förmåga att prognostisera sitt resultat. Gemensamt för de intäkts- och kostnadsslag som ingår i verksamhetens nettokostnader och som jämförs, är att de ligger inom landstingets egen möjlighet för påverkan. Övriga prognosavvikelser, utanför landstingets egen egentliga kontroll, utgörs av minskade skatteintäkter och generella statsbidrag om sammanlagt 47 Mkr medan finansnettot avviker positivt med 17 Mkr. Sammantaget avviker årets resultatutfall negativt med -16 Mkr jämfört med det prognostiserade årsresultatet på basis av delårsbokslutet per augusti månad. En relativt sätt liten avvikelse Utförd granskning av resultaträkningen Förutom en genomförd analytisk granskning av intäkts- och kostnadsslagen i resultaträkningen har vi utfört en avstämning av landstingets finansiering visavi staten. Vår genomförda granskning har inte påvisat några avvikelser i förhållande till hur landstingets resultat har redovisats i årsredovisningen. Vi har vidare i vår granskningsprocess inhämtat kommentarer från ekonomicheferna på respektive förvaltning om hur verksamhetsresultaten har utvecklats under året och vilka åtgärder man vidtagit för att nå en budget i balans. Resultatet av denna granskning redovisas under punkten 3.3 nedan. 2.6 Balansräkningen (Iakttagelser vid granskningen) Immateriella anläggningstillgångar I samband med förvärvet av inkråmet från Kalmar Läns Trafik AB, övertogs tillgångar i form av ett biljettsystem. Systemet har uppvisat vissa brister i funktionalitet varför beslut har tagits under 2012 om ytterligare investeringsutgifter, kompletterande den tidigare gjorda investeringen, om 7,4 Mkr. Landstinget har som vedertagen princip att inte aktivera utgifter för dataprogram utan att löpande kostnadsföra dessa kostnader. Stöd för denna hantering återfinns som huvudregel i Bokföringsnämndens uttalande, BFN U 88:16. Vid årsbokslutet 2012 har Landstinget valt att skriva ned biljettsystemet med 23,6 Mkr, vilket innebär att en kostnad på motsvarande belopp redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningen avser dels biljettsystemet vid inkråmsförvärvet, utrangering av äldre hårdvara samt den del som investerats under året. 8

9 Vi accepterar den redovisningsmässiga hanteringen och bedömer att den är i enlighet med BFNs uttalande samt i enlighet med Landstingets redovisningsprinciper Materiella anläggningstillgångar Bokfört värde för fastigheter uppgår till 1 987,8 Mkr (fg år 1 905,0 Mkr) varav pågående byggnationer utgör 436 Mkr (fg år 789 Mkr). Investeringar i fastigheter uppgår under 2012 till 189 Mkr (fg år 297,5 Mkr). Största investeringarna är Kalmar hus 19, 70,4 Mkr, Kalmar hus 11, 28 Mkr och Kungshuset 3, 18,7 Mkr. Under 2012 har byggnadsprojekt uppgående till 542 Mkr avslutats. I samband med granskningen 2011 inhämtade vi investeringsbeslut samt förkalkyl på de största projekten. Projekten avsåg främst nybyggnationen på sjukhuset i Kalmar. Vid granskningen föregående år var inte dessa projekt färdigställda varför ingen efterkalkyl eller slutlig bedömning på projekten kunde göras. Vid årets granskning har det framkommit att Landstinget under slutet på 2012 och inledningen av 2013 uppmärksammat att det finns risk för väsentliga överdrag på investeringarna på sjukhusen i Kalmar och Oskarshamn. Vid årets revision har vi efterfrågat förkalkyl, investeringsbeslut samt efterkalkyl på de större projekten som färdigställts och aktiverats under året. Landstinget har av olika anledningar inte kunnat ta fram efterfrågat material till oss varför vi inte kunnat slutföra denna granskning. Se även gjord notering under avsnitt 2.1, noteringar från bokslutsprocessen ovan. Vi har stickprovsvis granskat fakturor med avseende på gränsdragningen mellan aktivering och kostnadsföring av väsentliga kostnader för reparation och underhåll och bedömer att det i allt väsentligt är rätt redovisat. Bokfört värde för inventarier uppgår till 458,5 Mkr (fg år 461,6 Mkr). Anläggningsregister finns upprättade för samtliga inventarier med fördelning på hjälpmedel och övriga inventarier. Investeringar i inventarier har under 2012 skett med 151,5 (fg år 159 Mkr) varav hjälpmedel utgör 9,5 Mkr. Vi har stickprovsvis granskat gjorda investeringar mot fakturor. De största investeringarna avser medicinteknisk utrustning. En stor del av Landstingets hjälpmedel har under året sålts till kommunerna. Försäljningspris har utgjorts av bokfört restvärde. Byggnader skrivs av på 30 år och inventarier på 3-10 år beroende på typ av inventarier. Avskrivningarna uppgår i år till 234 Mkr att jämföra med 221 Mkr föregående år, en ökning med ca 13 Mkr. Ökningen beror främst på att Landstinget aktiverat byggnadsprojekt under året varför avskrivningar på byggnader ökat med ca 17 Mkr. Samtidigt har hjälpmedel sålts till kommunerna varför avskrivningar på hjälpmedel minskat med 11 Mkr. När det gäller ny- och ombyggnationen på Västervik, Oskarshamn och Kalmars sjukhus så beräknas den totala investeringen uppgå till närmre en miljard kronor. Vi har noterat att inga kostnader under 2012 redovisas som byggnadsinventarier med kortare avskrivningstakt utan samtliga kostnader aktiveras som byggnad och skrivs av på 30 år. Det är vår bedömning att det finns en risk att fastigheterna skrivs av under för lång tid då ingen fördelning görs av investeringen mellan byggnad respektive byggnadsinventarier. Se ytterligare notering ovan under Bokslutsprocessen och noteringar kring komponentmetoden Finansiella anläggningstillgångar Landstinget har under 2012 förvärvat resterande 50 % av aktierna i Kalmar Läns Trafik AB för 3,5 Mkr vilket motsvarar 50 % av aktiekapitalet i bolaget. Kalmar Läns Trafik AB är därefter ett helägt dotterbolag till Landstinget och bokfört värde på aktierna uppgår till 7 Mkr. Landstinget har under året även lämnat ett lån till Kalmar Läns Trafik AB. Lånet uppgår till 9

10 55,2 Mkr och löper med ränta. Amortering skall enligt skuldebrev ske vid anfordran. En finansiell anläggningstillgång skall årligen prövas och bör skrivas ned även om värdenedgången inte kan antas vara bestående. Härtill har Landstinget utfärdat en så kallad kapitaltäckningsgaranti, redovisad inom linjen, innebärande att Landstinget garanterar att bolagets egna kapital vid varje tillfälle skall uppgå till minst till det registrerade aktiekapitalet. Med bedömning utifrån upprättad kontrollbalansräkning i bolaget gör landstingsledningen bedömningen att inga justeringar av bokförda värden är erforderliga per Kortfristiga placeringar Förvaltning av pensionsmedel Landstinget har placerade pensionsmedel i Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Placeringarnas bokförda värde uppgår till 922 Mkr per 31 december 2012 att jämföra med 857 Mkr föregående år. Placeringarna är värderade enligt lägsta värdets princip. Marknadsvärdet har under 2012 ökat från 905 Mkr till Mkr, inklusive årets investeringar. Portföljen har orealiserade vinster vid årets slut som uppgår till 96 Mkr Kundfordringar Kundfordringar uppgår totalt till 83,8 Mkr (fg år 64,4 Mkr) varv osäkra kundfordringar utgör - 30,7 Mkr (fg år -26,9 Mkr). Främsta förklaringen till ökade kundfordringar är att KLT tillkommit som förvaltning fr o m Förra året fanns det i kundfordringar outredda differenser för Tandvårdsförvaltningen samt avseende Cosmic. Organisationen har under 2012 utrett differenser vidare. Utredningen har för Folktandvården inneburit att ca 8 Mkr resultatförts avseende frisktandvårdsintäkter som till följd av systemproblematiken egentligen tillhörde 2011 och tidigare. På motsvarande sätt har 3 Mkr avseende öppenvårdsintäkter avseende 2011 och tidigare resultatförts under Inom Tandvårdsförvaltningen har fortsatt utredning visat på ca 2 Mkr för högt redovisade intäkter, har kostnadsförts 2013 men avser Uppfattning är nu att Landstinget kommit tillrätta med de avstämningsproblem, till följd av systemomläggningar, som förelegat och som vi tidigare påtalat i lämnade revisionsrapporter. Kostnaden 2012 för konstaterade och befarade kundförluster uppgår till 4,8 Mkr att jämföra med 4,6 Mkr fg år. Osäkra kundfordringar uppgår till 27 %, fg år 29 %, av totala kundfordringar. Generellt reserveras samtliga fordringar som är äldre än ett år, vilket är samma princip som använts tidigare år. Det finns oreglerade fordringar sedan 2001 i reskontran, vilket förklarar att saldot uppgår till drygt 30 Mkr. Kundreskontran inkluderar per balansdagen fordringar på KLT AB om 13,0 Mkr. Bakgrunden härtill är att Landstinget under året felaktigt betalat kostnader som egentligen avsåg KLT AB. Förhållandet har reglerats i december 2012 genom att vidarefakturering av kostnaderna har skett till KLT AB Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Leverantörsfakturor som periodiseras direkt i affärsredovisningssystemet Raindance görs både i debet och kredit på samma konto. Fordran och skuld nettoredovisas således på samma konto (konto 1733), vilket inte är en tillfredsställande redovisningsprincip. Årets saldo utgör en fordran på +2,8 Mkr medan det föregående år visade en skuld på -5,9 Mkr. Använd metodik har sin grund i en systemmässig begränsning. 10

11 Vi har inte funnit någon anledning att befara att det föreligger risk för väsentliga klassificeringsfel i balansräkningen men vi rekommenderar en översyn av hanteringen i samråd med systemleverantör Avsättningar Avsättningar för pensioner uppgår till totalt 1 093,7 Mkr att jämföras med 1 014,2 Mkr föregående år. Hela beloppet utgör avsättning till KPA i enlighet med erhållna engagemangsuppgifter. Till det kommer löneskatt på 265,4 Mkr. KLT:s personal har tillkommit vilket förklarar viss del av ökningen mot föregående år. Övrig ökning är framförallt hänförbar till förändrade livslängdsantaganden Långfristiga skulder Skulden avser Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF), 151,3 Mkr, redovisat i enlighet med erhållen engagemangsuppgift Leverantörsskulder Leverantörsskulder uppgår till 334 Mkr jämfört med 316 Mkr föregående år. Ökning bedöms relevant med tanke på att KLT-verksamheten under 2012 införlivats i landstingets organisation. I balansposten ingår ett debetsaldo på 93 Mkr, föregående år 101 Mkr. Detta avser ankomna leverantörsfakturor som inte blivit slutattesterade på En specifikation över de aktuella fakturorna går inte att ta fram på ett tillfredsställande sätt i Raindance. För att säkerställa en korrekt redovisning mellan år och för att möjliggöra periodiseringskontroller i efterhand rekommenderar vi att en översyn sker av tillämpad rutin, se även avsnitt 2.1 ovan Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader uppgår till 648 Mkr jämfört med 677 Mkr föregående år, en minskning med ca 29 Mkr. Upplupna löneskulder har ökat ca 24 Mkr (5,4 %) jämfört med föregående år samtidigt som övriga interimsskulder har minskat med ca 55 Mkr. Förändringen av interimsskulder förklaras främst av två olika poster, KLT har tillkommit vilket medfört att övriga interimsskulder har ökat med 39 Mkr samtidigt som skulden till Landstinget i Östergötland minskat med 89 Mkr, se ytterligare förklaring nedan. Föregående år hade Landstinget en upplupen kostnad till Landstinget i Östergötland, p g a att landstinget i Östergötland under 2011 hade problem med sin fakturering då de övergått till Cognos. Upplupen kostnad per 31 december 2011 uppgick till ca 101 Mkr att jämföra med ca 12 Mkr i år. Per årsskiftet 2012 finns det en differens mellan huvudboken och lönesystemet Heroma. Den totala differensen uppgår till 2,5 Mkr. Differensen är idag ej fullt ut utredd, men bedömningen är att huvudboken i allt väsentligt är rätt och att det är fel i den ingående balansen i lönesystemet. Semesterskulden inklusive sociala avgifter uppgår till 236 Mkr i år att jämföra med 226 Mkr föregående år. En ökning med ca 10 Mkr eller drygt 4 %. Enligt Landstingets riktlinjer får antalet sparade semesterdagar inte sammanlagt överstiga 40 dagar. Överstigande dagar utbetalas i februari året därpå. Vi har erhållit uppgifter om att per 31 december 2012 fanns det ca 11

12 500 personer som hade över 40 sparade semesterdagar. Totalt uppgick dessa sparade dagar till dagar. Av dessa dagar så har dagar utbetalats i februari I snitt har varje anställd person på Landstinget ca 20 sparade semesterdagar. Landstinget har kalenderår som semester år. Landstinget i Kalmar län och fackliga organisationer tecknade år 2000 ett lokalt flextidsavtal som fortfarande gäller. Flextidssaldot får uppgå till högst + 60 timmar respektive lägst - 20 timmar. Enligt praxis inom Landsting så redovisas inte flexsaldot som skuld i bokföringen. Per 31 december 2012 uppgår flextidssaldot till timmar. Bedömd skuld inklusive sociala avgifter uppgår till ca 23 Mkr, vilket alltså inte finns redovisad i Landstingets balansräkning. Enligt uppgifter vi har erhållit så sker utbetalning i regel i samband med att en person slutar eller byter anställning inom Landstinget. Utbetalt flexsaldo 2012 uppgår till drygt 0,5 Mkr. Mot bakgrund av att likvidreglering förekommer vid anställnings upphörande, rekommenderar vi ekonomiledningen att överväga att redovisa skuld respektive fordran för flextidssaldo eller del härav vid boksluten. Tillämpad princip för värdering bör härtill framgå av redogörelsen för redovisningsprinciper i årsredovisningen. Jourkompensation till läkare uppgår per 31 december 2012 till 63 Mkr inklusive sociala avgifter att jämföra med 60 Mkr föregående år. Enligt Landstingets riktlinjer får innestående kompensation uppgå till 200 timmar och överstigande timmar skall utbetalas i januari året därpå. Per uppgår jourkomp till totalt timmar, vilket motsvarar ca 150 timmar per person. Ca tio personer har jourkomp uppgående till mellan timmar, vilket motsvarar en skuld på ca 0,9 2,1 Mkr per person inklusive sociala avgifter. Enligt uppgift finns det särskilda skäl till varför inte dessa timmar utbetalats. Vi har följt upp utbetalningen som gjordes under januari månad 2013 och den uppgår endast till ca 3 Mkr. Komptimmar per 28 februari 2013 uppgår till timmar. Vi kan konstatera att Landstinget inte följer riktlinjerna om att utbetala komptimmar överstigande 200 timmar. Det bör noteras att ersättningen per timme uppräknas vid den årliga lönerevisionen även på innevarande jourskuld, vilket gör att kostnaden årligen ökar för Landstinget. 2.7 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen bedöms i allt väsentligt vara upprättad i enlighet med god redovisningssed och enligt samma princip som föregående år. 2.8 Bedömning Landstingets bokslutsprocess bedöms i huvudsak vara väl fungerande. Vi rekommenderar att en översyn företas av rutiner för investeringsprocess, ankomstregistrering av fakturor och jourkompensation samt att utgifterna för byggnadsinvesteringar delas upp i väsentliga komponenttillhörigheter för att möjliggöra en framtida tillämpning av komponentavskrivningsmetoden. Inga väsentliga principförändringar har noterats. Granskningen har inte påvisat att några avvikelser från centrala instruktioner eller riktlinjer skulle ha föranlett väsentliga fel i bokslutet per Beaktat gjorda noteringar i denna rapport gör vi bedömningen att landstingets resultat- och balansräkning i allt väsentligt ger en rättvisande bild av resultatet för 2012 och ställningen per

13 3 Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning 3.1 Finansiella mål Fullmäktige skall fastställa mål för god ekonomisk hushållning och uppföljning av dessa mål skall göras i delårsrapport och i årsredovisning. Revisorerna skall granska och bedöma måluppfyllelsen. Mål för god ekonomisk hushållning omfattar både finansiella mål samt verksamhetsmål och det är endast av fullmäktige fastställda mål inom ramen för god ekonomisk hushållning som är obligatoriska att utvärdera och bedöma i delårsrapport och årsredovisning. I denna granskning följs endast de finansiella målen upp. I Landstinget i Kalmar Läns Landstingsplan har tre finansiella mål angetts: Resultatmål respektive års resultat skall uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Finansieringsmål landstinget ska med egna medel finansiera ny- och återinvesteringar i fastigheter och inventarier Balansmål soliditeten, exklusive ansvarsförbindelser, ska långsiktigt uppgå till minst 48 procent. Det redovisade resultatet om 148 Mkr utgör 2,5 procent av summa skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning under 2012 vilket överstiger resultatmålet med 0,5 procentenheter. Noteras bör dock att målet nås med hjälp av positiva engångsintäkter i form av återbetalda socialförsäkringspremier. Utan denna ersättning hade årets resultat endast uppgått till 1,2 procent av summa skatteintäkter och statsbidrag. - Resultatmålet bedöms vara uppfyllt. Årets investeringar har finansierats utan extern upplåning. - Finansieringsmålet bedöms därmed vara uppfyllt. Balansmålet, som är långsiktigt, har till följd av det positiva resultatet förbättrats med en procentenhet under Soliditeten, mätt exklusive landstingets pensionsförpliktelser redovisat som ansvarsförbindelse, har ökat från 41 % till 42 %. Vi bedömer dock måltalet om 48 procent som svåruppnåeligt vid utgången av innevarande planperiod. 3.2 Balanskravet Kravet på balans mellan intäkter och kostnader, balanskravet, är lagstadgat enligt Kommunallagen 8 kap. 4. Avstämning av balanskravet skall ske såväl i delårsrapporten, på basis av det prognostiserade och justerade resultatet för året samt i årsredovisningen. Styrelsen gör i sin årsredovisning denna avstämning och redovisar ett balanserat justerat resultat för 2012 om 137 Mkr, efter att realisationsvinster uppkomna till följd av avyttrade materiella anläggningstillgångar frånräknats. Balanskravet för 2012 bedöms vara uppfyllt. 3.3 Förvaltningarnas resultatutveckling samt åtgärder för att nå budget i balans Vår granskning och uppföljning av rapporteringsperioden har, i likhet med tidigare, inkluderat kontakter tagna med verksamhetsföreträdare. Detta sker bland annat genom att vi låter förvaltningarnas ekonomichefer svara på ett antal centrala frågeställningar av typen; 13

14 avgörande faktorer till avvikelser mot budget och tidigare avlämnade prognoser, hur avvikelserna kommuniceras uppåt till ledning respektive inom organisationen, vilka finansiella mål som erhållits/åtagits, huruvida eventuella oklarheter beträffande de finansiella målen råder, bedöms målen realistiska att kunna genomföras av verksamhetsledningen, väsentliga åtgärder som vidtagits under perioden för att nå målen, åtgärder inför kommande period/nästa budgetår för att nå finansiellt mål? Kontakten med ekonomicheferna kan, i likhet med tidigare avgivna rapporter sammanfattas med att de finansiella målen upplevs som tydligt ställda såväl för landstinget i stort som för respektive förvaltning. Flera ekonomichefer beskriver vid våra kontakter omständigheter som gör att relevansen för vissa förvaltningars ekonomiska förutsättningar kan ifrågasättas. De negativa avvikelser som förekommer beror i stor utsträckning på känd problematik som exempelvis; brist på egen specialkompetens medförande dyra lösningar från bemanningsföretag för att klara uppsatta verksamhetsmål, svårigheter att åstadkomma en optimal planering med begränsningar i kapacitet utan att tillgängligheten påverkas negativt, mer eller mindre beständig underskottsproblematik för vissa kostnadsslag och enheter. Det bör noteras att vi i vår granskning och uppföljning har identifierat väsentliga kostnadsslag, som exempelvis kostnader för bemanningsföretag, som inte har beaktats i budgetarbetet trots att man på förhand vet att de är oundvikliga och att kostnaden för utnyttjande är den dubbla mot de budgeterade vakanserna. Landstingsledningen har kontinuerliga avstämningsdialoger med förvaltningarna. Nettokostnadsutvecklingen utgör en viktig del i denna uppföljning. Härvid omfattas speciellt utvecklingen av externa intäkter och kostnader för löner, köpt vård, läkemedel, bemanningsföretag och medicinskt material. För några förvaltningar har det redan vid budgetåtagandet stått klart att budgeten inte kommer att kunna hållas. Denna situation är naturligtvis inte tillfredsställande. Genom realistiska förutsättningar skapas möjligheter att på ett tålmodigt sätt arbeta mot erhållna åtgärdsplaner i syfte uppnå de samlade besparingskrav som ställs. De kostnadsminskningar som diverse igångsatta åtgärder förväntas medföra har hittills endast kunnat infrias i en begränsad omfattning. Underskottet i verksamheten uppgick till 82 Mkr under Inför 2013 har vi noterat att 50 Mkr finns avsatta i landstingsplanen med syfte att utjämna den obalans som förelegat mellan verksamhetens rådande förutsättningar och lagda budgetramar. En målsättning inför 2013 uppges härtill vara att fortsätta utveckla planerings- och uppföljningsprocessen och förbättra den ekonomiska styrningen ytterligare genom att personal- och verksamhetsdata, som DRG och KPP, integreras i processen. Härigenom skapas bättre möjligheter att fördela resurser till uppdragen för de olika verksamheterna inom hälso- och sjukvården. Vi har i bilaga till denna rapport kommenterat vår granskning och uppföljning av resultatutveckling och vidtagna åtgärder för de större förvaltningarna. 14

15 3.4 Bedömning Finansiella mål följs upp i årsredovisningen och det kan konstateras att fullmäktiges resultatmål uppfylls för Detta har dock skett med hjälp av erhållna intäkter av engångsnatur. Finansieringsmålet, om att investeringar ska finansieras med egna medel, är härtill också uppfyllt för Det långsiktiga soliditetsmålet är inte uppnått vid utgången av 2012 men har till följd av det redovisade resultatet förbättrats med en procentenhet till 42 procent. Vi bedömer dock måltalet om 48 procent som svåruppnåeligt vid utgången av innevarande planperiod. Balanskravet bedöms vara uppfyllt. För förvaltningar med väsentliga underskott, krävs bättre precisering av åtgärder för att nå budget i balans. Våra kontakter med verksamhetsföreträdare indikerar härtill på att realismen i erhållna förutsättningar under året kan ifrågasättas sett till erhållna uppdrag. De negativa avvikelser som förekommer beror i stor utsträckning på historisk känd problematik. 4 Den interna kontrollen inom redovisningsområdet I Kommunallagen 9 kap. 9 stadgas att revisorerna skall pröva om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. I utförd granskning har vi översiktligt bedömt huruvida förvaltningarna genomfört och avrapporterat 2012 års intern kontrollarbete i enlighet med landstingets riktlinjer för intern kontroll. Vår sammanfattande bedömning efter gjord uppföljning är att man inom landstinget har genomfört och rapporterat de kontrollansatser man planerat under 2012 men att förbättringspotential i såväl metodik som tillvägagångssätt och rapportering föreligger. I våra uppföljande dialoger med ekonomistab och förvaltningars ekonomichefer framkommer tydliga tecken på att den interna kontrollprocessen bedrivs med större fokus än vad som varit fallet tidigare. Inför 2013 kommer härtill planering och rapportering av den interna kontrollgranskningen att ske integrerat med övrig rapportering i landstingets rapporteringssystem Stratsys. Härigenom erhålls en bättre helhetsbild av dokumentationen genomförd riskanalys, utfört granskning och resultat och som i sin tur ger värdefull input inför fastställande av kommande års granskningsplaner. Vidare har arbete med ny atteststuktur tillsammans med ny delegationsordning påbörjats för att förtydliga attestansvaret. Under 2012 har kontrollplanen omfattat två landstingsövergripande samt två förvaltningsspecifika moment. Förvaltningarna inom Landstinget har granskat leverantörsfakturor och attester av dessa för att se om registrering, kontering och ev periodisering sker enligt gällande rutiner. Särskild granskning har gjorts av fakturor gällande representation, kurser och konferenser. Brister som framkommit och som behöver åtgärdas är bland annat relaterade till ofullständig beslutsattestering till följd av avsaknad av information om syftet med konferensen eller resan, avsaknad av uppgifter om deltagare och underlag avseende program mm. De förvaltningsspecifika momenten har omfattat områden som intäktsrutin, lönerutin, fysisk kontroll av anläggningsregister, riktlinjer för köpt vård och köpta tjänster från bemanningsföretag. Ofullständighet i riktlinjer för köpt vård, köpta bemanningsföretagstjänster och läkemedel har härvid noterats. Vidare har brister uppmärksammats gällande attestering av fakturor och utanordningslistor. Under året har härtill en händelse rapporterats till landstingsledningen 15

16 gällande felaktigt utbetalda leverantörsfakturor inom IT-förvaltningen. Händelsen har vederbörligen utretts och polisanmälts. Vi har vidare i avsnitt 2.1 ovan kommenterat brister i hantering och dokumentation gällande investeringsprocessen. Verksamheten i KLT har från 2012 införlivas i förvaltningen och omfattas därmed av samma processer och uppföljningar som övriga enheter inom Landstinget. Förvaltningen har dock inte deltagit aktivt i processer och rutiner som ingår i intern kontrollplan för Landstinget under 2012, vilket också avrapporterats till Landstinget. Arbetet har istället koncentrerats kring förvaltningsspecifika frågor såsom att finna en struktur för kontering i Landstingets kontoplan och att hitta fungerande rutiner för uppföljningar m.m. Förvaltningen har arbetat med att identifiera och dokumentera verksamhetens löpande intäkter. Dokumentationen är av stor vikt i samband med att ekonomitjänster överförs från förvaltningen till Landstingets Serviceförvaltning under våren Under hösten 2012 anställdes en ny verksamhetscontroller på KLT för att öka möjligheterna till uppföljningar och analyser. De rekommendationer vi lämnade vid delårsbokslutet 2012 kvarstår. 4.1 Bedömning Baserat på vår erfarenhet av landstingets system och rutiner, tillsammans med våra granskningar av delårs- och årsbokslut och de dialoger vi underhand haft med landstingets ekonomipersonal, gör vi bedömningen att det, i allt väsentligt föreligger en tillfredsställande intern kontroll inom redovisningsområdet. Vi vill understryka vikten av att noterade brister, med anledning av den genomförda egenutvärderingen av interna kontrollen, leder framåt i kommande risk- och väsentlighetsanalyser. 5 Slutsatser Efter genomförd granskning bedömer vi att den finansiella redovisningen i allt väsentligt har tagits fram i enlighet med Lag om kommunal redovisning, god redovisningssed och landstingets centrala riktlinjer, räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av uppnått resultat 2012 och ställning per , fullmäktiges resultatmål och finansieringsmål uppnåtts för 2012, balanskravet är uppfyllt, samt att det, i allt väsentligt, bedöms föreligga tillfredsställande intern kontroll inom redovisningsområdet. Kalmar den 8 april 2013 Thomas Almqvist Auktoriserad/certifierad revisor Peter Bjureberg Auktoriserad/certifierad revisor Bilaga till avsnitt 3.3: Kommentarer från granskning och uppföljning av större förvaltningar 16