Andel elever som når målen i åk 1-7, hela kommunen, tre terminer. ht-10 vt-11 ht-11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Andel elever som når målen i åk 1-7, hela kommunen, tre terminer. ht-10 vt-11 ht-11"

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport Sammanställning alla enheter A. Nationella mål Måluppfyllelse årskurs 1-7 görs i kvartal 3 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% Andel elever som når målen i åk 1-7, hela kommunen, tre terminer ht-10 vt-11 ht-11 Antalet elever i årskurs 1-7 är 652. Alla ämnen läses inte i samtliga årskurser, t ex har man NO och SO bara i årskurs

2 Den här tabellen visar antalet elever i åk 1-7 som inte når målen sådant det redovisats i de skriftliga omdömena. Slottsskolan Att måluppfyllelsen i ämnena svenska, matematik och engelska skiljer sig mot övriga ämnen kan bero på att dessa ämnen följs upp av nationella prov under hela grundskolan. Tillsammans med de observations-, kartläggnings- och bedömningsstöd som bland annat nätverken arbetet fram finns alltså ett gott bedömningsstöd i svenska, matematik och engelska. Vilket bedömningsstöd används i övriga ämnen i de tidigare årskurserna? På högstadiet ser vi att elever som har svaga kunskaper i svenska ofta har svårigheter även i andra ämnen, något som statistiken ovan inte speglar. Förhoppningsvis kommer de nya kunskapskraven och kursplanernas centrala innehåll att göra skillnad. Vi konstaterar att de ämnen som har nationella prov som stöd i bedömningen har lägst måluppfyllelse! Det är överlag hög måluppfyllelse, över 90 procent. Med en annan skala skulle det se annorlunda ut. Fördelas resurser efter måluppfyllelse? Mellan skolor/mellan klasser? 2

3 Vad gäller svenska och matematik är det förmodligen så att utvecklingsarbetet med språk-, läsoch skrivutvecklare och matematikutvecklare börjar ge resultat. I ämnet svenska som andraspråk är det förvånansvärt hög måluppfyllelse i jämförelse med ämnet svenska. Vilket bedömningsmaterial används idag? Hur ser bedömningskompetensen ut? Arbetet med att ta fram riktlinjer pågår just nu. Hur kan så många elever nå målen i NO och SO jämfört med svenska, engelska och matematik i årskurs 6? Är blockläsning i NO och SO på mellanstadiet en förklaring? Kanske kommer måluppfyllelsen att förtydligas i respektive ämne i och med att betyg införs i årskurs 6. Rektor och ämneslärarna Strukturerade ämnesträffar varje vecka där måluppfyllelsen står i fokus. Veckovis under hela terminen. Mari Blad Fortsatt arbete med att skapa struktur kring undervisning och bedömning i ämnet svenska som andraspråk. Nästa träff är den 5 december 2012 Åkerboskolan I engelska är måluppfyllelsen lägre än i andra ämnen. Nationella prov och betyg i åk 6 börjar nästa läsår. Det kommer att påverka resultaten och bedömningen. Vi kommer också att få fler tillfällen, elever och möjligheter att jämföra den summativa bedömningen kontra den formativa dvs betyg och skriftliga omdömen. Läsåret 2012/13 Rektor Undervisande lärare Inför nästa läsår kommer vi att ha lärarförstärkning på engelska för möjliggöra ett intensivare arbete i det ämnet. Vi fortsätter också med lärarförstärkning på matematiken. Fortbildningen av lärare i matematik fortsätter. Viktoriaskolan Svar år 1-2 Resultatet är relativt bra även om ambitionen är att alla ska nå målen. Ett par av eleverna har stora svårigheter. Inlärningsproblem kan ha många aspekter, det kan handla om en sen motoriska utveckling men också andra begränsningar som försvårar inlärning. T.ex. förmågan att fokusera och koncentrera sig. Det kan röra sig om elever som inte har det svenska språket tillräckligt utvecklat ännu. Svar år 3-6 Den elev det berör i år 3B och den elev det handlar om i 4A kommer fortsättningsvis att ha stort behov av stöd. I 4A har det tillkommit fler åtgärdsprogram. Två elever i 4B har stora behov. Tre 3

4 av eleverna i 4B som inte har nått kunskapskraven i svenska förväntas nå dessa vid vårterminens slut. Behoven för eleverna i 5A kommer att kvarstå. Behov av stöd för de två eleverna i 5B i engelska kvarstår. I 5B har det också tillkommit en elev under våren med behov av stöd i engelska, ytterligare en i matte och en elev i svenska. I 6A handlar det om en och samma elev som inte når kraven för engelska, matte, musik, biologi, religion, geografi, historia och samhällskunskap. De elever i 6B som inte har nått kunskapskraven under hösten har fått stort stöd i framförallt matte och engelska. Av dessa förväntas samtliga fem elever att nå kraven för engelska vid vårterminens slut. I matte förväntas tre av de fem eleverna i matte att nå kraven. Väldigt många elever når inte målen i Kemi. Behörig lärare undervisar i ämnet. Dessutom finns klassläraren med under lektionen som förstärkning. Bedömningen har läraren gjort utifrån de nya kunskapskraven i Läroplan En av orsakerna till det dåliga resultatet kan vara att eleverna har jobbat utifrån en tidigare läroplan med en viss inriktning medan man nu bedöms utifrån ett centralt innehåll och kunskapskrav som inte fanns tidigare. Under våren kommer flertalet av dessa sju barn förmodligen att nå målen. Flera lärare har läst en högskolekurs i Kemi vilket gör att man skulle kunna förvänta sig en högre måluppfyllelse i just detta ämne. Vi har också diskuterat behovet av att uppdatera läromedel i olika ämnen så att de väl stämmer med den nya läroplanen. Vi har också skickat två av våra lärare till Rikskonferensen för lärare i Naturorienterande ämnen. De ska på en APT få sprida sin nyvunna kunskap till de andra. De har också lektionsförslag som de gärna presenterar. Vad beträffar slöjden är det tyvärr rapport från våra slöjdlärare att det är flera elever som uppför sig illa och underpresterar när det kommer till en ny skola. Vi får inte samma rapport när de går till Slottskolan och har musik trots att det handlar om samma elever. Kanske närheten mellan Slottskolan och Viktoriaskolan har ett psykologiskt inflytande. Vår önskan är att slöjden skulle ligga på Slottskolan. Bussresan tar tid och känns kostnadskrävande samtidigt som närheten till hemskolan troligen skulle gynna elevernas resultat. Svar lärare år 1 och 2 Svar lärare år 1 och 2 Rektor klasslärare och specialpedagog samverkar. Utarbetande av åtgärdsprogram. Kontinuerlig uppföljning genom fortlöpande kommunikation runt eleven. Diskussioner i arbetslaget med specialpedagogen och samtal förs när vi har möte med elevhälsan. Svar lärare år 1 och 2 Så snart behov uppkommer. Som en stående punkt på våra arbetslagsträffar. Svar lärare år 3-6 Rektor, speciallärare, klasslärare Svar lärare 3-6 Uppmärksamma elever i behov av stöd, organisera arbetet så att dessa elever får rätt stöd. Elever med åtgärdsprogram får extra stöd under vårterminen. Tid för lärare att diskutera bedömning och resursbehov. Utvärdera resursbehoven kontinuerligt. Ta hjälp av Elevhälsans stöd team vid behov. Läxhjälp för elever i år 3-6 eftersom Svar lärare 3-6 Som en stående punkt på våra arbetslagsträffar. Diskussioner förs när vi har möte med elevhälsan. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra måluppfyllelsen. Under vt-12 så att 4

5 många elever saknar stöd hemifrån. Under hösten 2012/13 kommer alla elever i årskurs 5 och 6 undervisas av behöriga Nolärare för att se om vi kan höja resultaten. Många lärare på skolan har dock läst en kortare högskolekurs i just Kemi så de dåliga resultaten förvånar. Detta behöver vi analysera djupare. behoven tillgodoses ännu effektivare från höstterminen 12/13 sker i samband med de skriftliga omdömena och vid utvärderingen av åtgärdsprogrammen. Åtgärdsprogrammen utvärderas var 6: e till 10: e vecka. Södra området Vi konstaterar att det åter igen är ämnena svenska, engelska och matte som har lägst måluppfyllelse. I dessa ämnen finns det nationella prov som ger ett riktvärde vid bedömning och gör det lättare att bedöma måluppfyllelsen. Det ska bli intressant att se om det blir någon skillnad i bedömning av måluppfyllelsen framöver när det blir fler nationella prov i årskurs 6. Rektor Rektor Alla pedagoger Från klasslärare till ämneslärare fr.o.m. åk. 3. Ha ämneskonferenser även i So och No Har tyvärr inte mäktat med det denna termin vilket var min ambition. Berättar för eleverna om vad målet för ämnet och lektionen är. Detta har vi redan gjort i de flesta ämnen. Ht Varje lektion Köpings skola Måluppfyllelsen är sammantaget god på Köpings skola. Samtliga elever som inte når målen har åtgärdsprogram och får stödinsatser. Dokumentationen, pedagogisk kartläggning och åtgärdsprogram, runt elever i behov av stödinsatser; görs i samarbete med klasslärare/ resurslärare och specialpedagog. Arbetssättet är nu inarbetat och fungerar väl. Det sker täta uppföljningar av åtgärdsprogrammen och vi strävar efter att skriva tydliga mål som elev och föräldrar är delaktiga i. Alla pedagoger på skolan har 7,5 poäng specialpedagogik. I nuläge når eleven i årskurs 1 målet i svenska. De två elever i årskurs 2 som ej når målen i svenska och matematik har extraresurs och specialpedagogiskt stöd. av habiliteringsutredning pågår och stöd av talpedagog har återupptagits. I årskurs 3 är det fyra elever som inte nådde målet pga momentet läsa. I årskurs 5 har det blivit en miss i dokumentationen: eleven som noterats ej nå målen i samhällskunskap gör det. Rektor Fortsatt kontroll att det goda arbetet inte avstannar. Kontinuerligt. 5

6 Betyg årskurs 8 och 9 görs i kvartal 3 Antal elever som ej når målen/får betyget F samt antal MVG/betyget A i åk 8 Antal elever som ej når målen/får MVG i åk 9, ht 2010 och ht 2011 Når ej mål/betyg Årskurs 8 F MVG/Betyg A Årskurs 9 Når ej målen MVG pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor BD BD EN EN HKK HKK IDH IDH MA MA Språk Språk BI MU FY BI KE FY TK KE GE TK HI GE RE HI SH RE SL SH SV SL SVA SV Summa SVA Summa

7 Meritvärde Meritvärde fördelat per klass och kön årskurs 8 och 9 ht 2011 Slotts p f 8A B C D A B C Åkerbo p f Meritvärdet de tre senaste höstterminerna för årskurs 8 och Meritvärde ht-09, ht-10 och ht Åkerbo 8 Slotts 8 Åkerbo 9 Slotts 9 Åkerboskolan Meritvärdet i tabell och diagram korrsponderar inte med varandra. När man korrigerar för två elever som inte ska ingå i materialet så har meritvärdet inte sjunkit. Om man tar hänsyn till detta ligger meritvärdet över 200 även detta läsår. Årskurs 8 betygen ligger fortfarande betydligt under åk 9. Rektor Det nya systemet med betyg och kunskapskrav från åk 6 kommer att leda till än ännu större diskussion av betygen och betygsnivån i åk 7 och 8. Dessa diskussioner måste ske både på skolnivå och kommunnivå. Lämpliga fora är arbetslag ämneslag och nätverk. Läsåret 2012/13 7

8 Slottsskolan Årskurs 8: Det är tydligt att betyget A är svårare att nå än betyget MVG, särskilt i ämnet slöjd. Störst skillnad i betyget F (ej nått målen) för matematik som gått från 11 till 1 för pojkar. Betygen i geografi och religion har försämrats, från 4 till 11 respektive från 5 till 12. I övrigt och för flickor, inte så stor skillnad i F/ej nått målen. Årskurs 9: 2010 verkar överlag vara en årskull där flickorna når fler MVG än För pojkarna är det tvärtom. Tyvärr verkar många års pojkar ha svårt att nå målen, antalet IG fördubblas från 2010 till För flickorna ett mera jämnt resultat. Årgången spelar stor roll för resultatet då vår kommun inte så stor att skillnader jämnas ut av antalet. Meritvärde: Anmärkningsvärt mycket högre betyg för flickorna. Det är jämnt mellan skolorna men pojkarna i Åkerboskolans årskurs nio når högre än Slottsskolans. Stark årskull? Hur används meritvärdena? Resurser till svaga klasser hjälper/hjälper ej? Åkerboskolan närmar sig Slottsskolan. Vi har svårt att förstå syftet med statistiken. Ser man IG och MVG som varandras motpoler utifrån någon form av normalfördelningstänkande eftersom det är de resultaten som jämförs? Hur ska vi stödja pojkar att kunna nå betyget A/MVG? Möjliggörs/ges förutsättningar för pojkar att nå högre mål? Behövs ämneskompetensutveckling för att kunna möta pojkarna där de befinner sig kunskapsmässigt? Det är viktigt att vi har ett genusperspektiv när vi planerar undervisningen. Har vi det? Finns det tillräckligt med arbetsuppgifter som motiverar pojkar att visa sina förmågor? Rektor, Ämneslärarna Vid planering och Lppskrivning (Lokal pedagogisk planering) ta hänsyn till alla elever men i synnerhet pojkar när det gäller val av arbetssätt, stoff, redovisningssätt med mera. Kontinuerligt men framförallt inför uppstart av nytt ämnesområde. Rektor, Mari Blad Synliggöra och reflektera över val av arbetssätt, metoder, stoff, redovisningssätt och bedömning Följa upp och utveckla arbetet utifrån analysarbetet ovan. I samband med analyser av kommunövergripande screening. 8

9 Så går det för våra elever på gymnasiet görs i kvartal 1, 2013 För andra året i rad har SYV Anette Westerholm undersökt hur det går för våra elever på gymnasiet: Undersökningen handlar om hur det gick för de elever som började på någon av Gymnasieförbundets skolor höstterminen 2008 och som sedan inte fick ett slutbetyg på gymnasiet vårterminen Det rör sig om 15 elever, av dessa är det fyra som gått över till någon av friskolorna och en som har börjat på folkhögskola. Återstår tio elever, åtta från Slottsskolan och två från Åkerboskolan. Av dessa tio har sex 9

10 fått ett så kallat samlat betygsdokument, vilket innebär att de inte fått ett fullständigt slutbetyg och således inte är behöriga för högskolestudier. Dessa sex hade samtliga ett meritvärde från årskurs nio på över 190 poäng och de gick samtliga på högskoleförberedande program. Tre av de tio (samtliga från Jenny Nyström-skolan) avbröt sina studier och en pojke avled. Efter telefonkontakt vet vi nu vad dessa ungdomar gör idag: Arbetslösa, arbetssökande 5 (3p, 2f) varav 1 f från Åkerbo Arbetar 1 (p) Studerar (Komvux + designutb) 2 (1p, 1f) Hemma med barn 1 (f) Avliden 1 (p) från Åkerbo Undersökningen gäller Gymnasieförbundets skolor, de elever som 2008 valde att gå till någon av friskolorna finns inte med. Detta på grund av att vissa friskolor valt att inte svara på förfrågan från mig och jag anser att informationen inte blir rättvis om man inte har med alla berörda friskolor om man vill få en översikt över samtliga elever på friskolorna i regionen. Friskolorna omfattas inte av offentlighetsprincipen enligt tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen (2004:400) och arkivlagen (1990:782), därmed har de ingen skyldighet att lämna ut de begärda uppgifterna. Nya bestämmelserna träder i kraft läsåret 2011/2012, skollagen 2010: kap. 18, då ska friskorna skicka in slutbetyg till den kommun där skolan är belägen. Slottsskolan Variation mellan årskullar syns tydligt och vi tolkar det som att den variationen har större påverkan än skolan och lärarna. Det ser bra ut för Slottsskolan men vi vet att Åkerboskolans elever flyttar till Kalmar i samband med att de börjar på gymnasiet.(..som fick slutbetyg, var trogen..) Nedgång för Åkerboskolan. Slottsskolan ligger nära Gymnasieförbundets linje och det tolkar vi som bra. Slottsskolans resultat går stadigt uppåt och det är positivt. Men det är viktigt att komma ihåg att kurvorna ger stora utslag på relativt små förändringar. Slottsskolans elever håller bra på gymnasiet. Det bör hållas i åtanke när måluppfyllelse diskuteras. Åkerboskolan Att friskolorna inte är med försvårar analysen, då vi inte vet hur stor andel som går till friskolor från olika kommener och framförallt olika skolor. Åkerboskolan ligger något lägre än gymnasieförbundet när gäller andel slutbetyg efter tre år, vilket är en konsekvens av att eleverna från Åkerbo i de allra flesta fall måste bo i Kalmar för sina gymnasiestudier. När det gäller insatser för de som inte fått slutbetyg är underlaget för litet för att dra några generella slutsatser. 10

11 B. Kommunala mål Budgetuppföljning görs i kvartal 2 Den här gången behandlas uppföljningen för månad 13 månad 13 Åkerboskolan Åkerboenheten har på helårsbasis ett positivt resultat. Intäkterna för förskolorna Solvändan och Sandhorvan är lägre än budgeterat. Personalkostnaden på Sandhorvan resp Solvändan är högre än budgeterat vilket i huvudsak beror på att vi har barn som tidigare varit beviljade sk resurs och stödbehovet har kvarstått under Grundskolan gör som helhet ett positivt resultat. Rektor Fortsätta att anpassa organisationen efter det minskade elev- och barnantalet samt göra minskningen till läsårsstart för att inte behöva ändra organisationen vid budgetårets ingång. För att få en bättre och mer jämförande uppföljning har vi detta år i uppföljningen slagit samman avdelningarna inom förskolan för att se helheten ur det ekonomiska perspektivet.. Viktoriaskolan Vi lyckades håll budget. Överskott på det administrativa kontot beror på sjukskrivning och att en liten del av min tjänst i november och december betalas av Lundegårdskontot. Rektor kontinuerligt Varje månad eller oftare om det finns oklarheter. sker månadsvis av mig, skolassistent och arbetslagsledare. Södra området När jag tittar på budget så ser jag på helheten för södra ro. Varje månad får arbetslagsledarna information om hur deras ansvarsområde ligger samt helheten för rektorsområdet. Jag poängterar att det alltid är helheten som är viktigast. Totalt för södra området hade vi sek. Men modulen till Gärdslösa förskola samt städning av den var inte budgeterat så räknar man bort det hade vi sek. Intäkterna blev högre än budgeterat vilket gjorde att vi 11

12 kunde lämna ett överskott. Fritidshemmet Gärdet hade över 200 % i intäkter men det beror på ersättning för en av personalen som gått Lärarlyftet. Jag fick också ett stort överskott på pedagogisk omsorg eftersom en av personalen varit tjänstledig ett par dagar per vecka för studier. Under förra året satsade vi också på att utrusta flera klassrum med smartboard. För att göra sammanställningen tydligare vill jag att man i årets budgetsammanställning räknar samman hela södra ro på sista raden. Det vore också bra om arbetslagsledarna kunde få tillgång till X-webb så att de kan se hur de ligger till. Linda K Räkna samman debet och kredit för hela södra ro. I årets budgetuppföljning. Köpings skola Vaktmästare: Bra utfall på 99,7% Köpings Skola: Bra utfall totalt på 98,7% Avvikelser är förskoleklass där förklaringen är utökad personal p.g.a stor barngrupp och kostnaden sannolikt inte omfördelad i budget (inte heller nödvändigt) och kontot kortidsvikariat. Fritidsgårdar: Bra utfall på 99,35% Rektor Omfördelning av kostnader är gjorda i Redan gjort. budget Kortidsvikariat och övrigt har tillförts medel från andra konton för att bättre stämma med tänkt utfall. Centrala Borgholms förskolor Totalt har enheten hållt sig inom budgetram. 12

13 Nätverkens årsrapporter görs i kvartal 1, 2013 I år ombads nätverken i sina rapporter besvara följande fyra frågor: 1. Identifiera och lyft fram de metoder och arbetssätt som lett till högre måluppfyllelse för alla elever under året! 2. Hur har ovan identifierade metoder spridits och implementerats på alla enheter? 3. Vilka metoder har använts för att utvärdera och redovisa resultatet av ovanstående? 4. Redovisa kortfattat årets arbete. Engelska Matematik NO Praktiskt-estetiskt SO Specialpedagogik Svenska Genus Slottsskolan Nätverken i svenska, matematik och engelska har funnit en längre tid och är stabila. Övriga nätverk har under perioder varit instabila. Nätverket för genus saknar tydligt uppdrag. Sidan 3 i denna rapport borde vara något för genusnätverket att arbeta med tillsammans med andra nätverk. Genusnätverket bör inte utföra sitt uppdrag fristående utan medlemmarna bör ingå i de andra nätverken. Finns behov av samtliga nätverk? Finns intresserade och engagerade medlemmar till alla nätverk? Sker ökningen av antal nätverk på bekostnad av att de stabila och bäst fungerande nätverken mister engagerade medlemmar? Nybildade nätverk behöver en inkörningstid för att bli väl fungerande. För ett givande nätverksarbete krävs intresserade och engagerade deltagare och samordnare! Rektor Anette Swenninger, samordnarna för nätverken Anette har ett övergripande ansvar för kommunens nätverksarbete och ska tillsammans med samordnarna arbeta efter den roll- och uppdragsbeskrivning som finns. Alla nätverk redovisar sitt arbete en gång per år enligt ovan. Anette träffar samordnarna två gånger per termin. Entreprenörskap görs i kvartal 1, 2013 Rektorerna på Åkerbo och Slottsskolan redovisar hur långt ni kommit i arbetet. era nuläget och redovisa vilka konkreta åtgärder ni tänkt vidta för att utveckla arbetet nästa läsår. LPP - Entreprenörskap Kursmål åk 7-9 Kursinnehåll 13

14 Slottsskolan I enlighet med det centrala innehållet i Lgr 11 för ämnena samhällskunskap, historia och geografi har eleverna i årskurs 7 på Slottsskolan under läsåret arbetat med medier och dess roll som informationsspridare och opinionsbildare. Fått insikter om hur hushållens, företagens samt den offentliga ekonomin hänger ihop. Lärt om förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter det kan få exempelvis ifråga om försörjningsmöjligheter, främst ur ett lokalt perspektiv samt börjat fundera över sina framtida studier och eventuella yrkesval. De har även studerat hur historia kan användas för att förstå den tid vi lever i och hur tidens rådande ideal påverkar vardagen och våra värderingar liksom hur människors försörjningsmöjligheter och handelsmönster förändrats men även kvarstår över tid. Detta har skett genom lärarlett arbete i skolan, besök på lantbruk och hos lokala företagare. Introduktion av Reiner Fölster rörande syftet med entreprenörsarbetet. Delaktighet i ett historiskt rollspel med inriktning sekelskiftet och badortstidens Borgholm under ledning av Kalmar läns museum (för- och efterarbetet i klassrummet och genom stadsvandring med mera). Sist, innan läsåret är till ända, engagemang i Operation Dagsverke och en veckas Prao. Till kommande läsår planeras ungefär samma upplägg som beskrivs ovan för årskurs 7. Blivande åttor kommer i september att börja med företagsdatabasen enligt den modell som finns för arbetet med entreprenörskap. Rektor och ämneslärarna i SO. Anette Westerholm Kontinuerligt i undervisningen. Samarbete med studie- och yrkesvägledare Anette Westerholm gentemot kommunens företagare (prao mm). Inom ramen för skapande skola sker ett strukturerat samarbete med Kalmar läns museum. I samband med omdömesskrivningen i SO. På lektioner under läsåret. En frukostträff med kommunens företagare och besök hos lantbruk under oktober Rollspel under vårterminen. Åkerboskolan Åkerboskolan håller sig till stora delar till den LPP som är upprättat. Det som sticker ut är de regelbundna företagsluncherna i årskus 8. De är mycket uppskattade och givande för både elever och företagare. Databasen över företagare har inte kommit igång i undervisningen ännu. Läsåret 2012/13 Rektor SO-nätverket Både IT-samordnare på förvaltningen och ITsamordnare lokalt på skolan måste bli mer involverade i databas-arbetet för att det ska komma igång ordentligt. Prao-utläggningen för eleverna i åk 7-9 bör tittas över så att det blir en naturligare del i projektets arbete både vad gäller insamlande av uppgifter och som kunskapsbas. 14

15 Förvaltningschefens fråga Q Utbildningsnämnden har tre verksamhetsmål för mandatperioden. Dess första mål är att Borgholms barn ska vara kunnigast i Kalmar län. En indikator för detta är bland annat att meritvärdena ligger högst i länet. Verksamheterna ska givetvis styra mot målen. Eftersom denna kvartalsrapport fokuserar på kunskapsmål vill jag att varje rektor/förskolechef verkligen fördjupar sig i och själv besvarar nedanstående strategiska frågeställning: Hur analyserar du, planerar du, vidtar du åtgärder, följer du upp och utvärderar arbetet i ditt verksamhetsområde för att säkerställa att målet Borgholms barn ska vara kunnigast i Kalmar län är uppnått vid mandatperiodens slut? Era svar kommer att bilda ett naturligt underlag för ett kommande kvalitetsseminarium. Åkerboskolan Vilka framgångsfaktorer har varit viktiga för Åkerbo hittills är en viktig grundfråga. En del av svaret finns i svaret på Q2 kring elevinflytande. Det visar sig när vi av skolinspektionen fick kritik kring elevinflytandet så ser vi med hjälp av självskattningen i Bruk och samtal i a-lagen att vi har ett brett register av åtgärder som stödjer elevinflytande. Vi har också undersökt några av Positiva Hattieeffekterna på Åkerbo. Där jag kan se att vi är duktiga på att göra mångsidiga insatser för elever som behöver extra stöd i lärandet för att uppnå kunskapskraven. En annan kraftig Hattiefaktor formativ bedömning är svårare att identifiera i den skriftliga dokumentationen i form av tex IUP. Jag kan dock se att i det vardagliga samtalet kring elevernas lärande finns en tydlig formativ dimension. Implementeringen den nya läroplanen har också lett till samtal kring vad ska eleverna kunna och vad är det vi ska bedöma. Där är LPP ett sätt att få en grund både för undervisningen och vad som ska bedömas. LPP rätt använd är också ett verktyg för att få den formativa bedömning som leder till att den summativa betygsättningen kommer att visa att våra elever kan mer. Förskolan har på samma sätt fått ett verktyg i den nya läroplanen som trycker mer på språkutveckling, matematik och naturvetenskap än tidigare. Planerade åtgärder är att använda det vi är bra på men också utveckla det vi är mindre bra på. Vi måste utveckla den formativa bedömningen fortsätta att ha fler ämnesspecifika lärare även för de yngre barnen. Detta kräver då att vi arbetar utifrån en gemensam pedagogisk syn på hela enheten. En skolutvecklingsgrupp kommer att ha detta som sin huvuduppgift. Tryggheten på den lilla skolan utnyttjar vi så alla känner till alla barn och deras möjligheter och eventuella svårigheter. Värdegrundsgruppen dvs de som går utbildning kring detta får och tar ett ansvar för det främjande arbetet kring värdegrundsfrågor. Vi utnyttjar också de kontakter med högskola och universitet som vi har på olika sätt genom poängkurser både vad gäller ämnesutbildning, värdegrundsfortbildning och vidareutbildning i tex specialpedagogik. Utvärderingen sker genom att vi försöker använda läroplansbaserat utvärderingsmaterial tex Bruk både inom förskola och grundskola. Vi måste också förbättra oss i att analysera betygen för att förändra tex arbetsformer och resursfördelning. Där alla bör vara med i analysarbetet dvs det är intressant för förskolans planering av sin verksamhet hur betygen i tex sv och kemi ser ut. Vi ska också kanske ges möjlighet till att säga nej till inslag från andra aktörer som just nu inte gagnar våra mål och uppdrag. 15

16 Slottsskolan era Jag analyserar och stämmer av alla pågående arbeten med våra elever på individ, grupp och skolnivå vid kontinuerliga träffar med stöd av de kompetenser vi har att tillgå på Slottsskolan; elevhälsa, Navet/specialpedagoger, arbetslagsledare, AMG. Planera Utifrån analyserna planeras verksamheten utefter de behov vi ser. Tillsammans med mentorer besöker jag nu alla klasser i syfte att öka elevernas motivation att höja sitt eget och klassens meritvärde. Periodläsning inleds nu i syfte att öka måluppfyllelsen då eleverna ges större möjlighet till fördjupade kunskaper inom periodens ämnen. Pilotprojekt med ipads i samarbete med Gleerups inleds vecka 44. I samarbete med elevhälsa, arbetslagsledare och Navet planerar jag arbetet för elever i behov av särskilt stöd. Även på klasskonferenser planeras arbetet för de elever som behöver extra stöd. Ämnesspecifik planering utifrån Lgr11 sker på ämneskonferenser en gång per vecka. I elevens IUP. Åtgärda för enskild elev anges i eventuellt åtgärdsprogram. På EHM, Navetmöte och klasskonferenser beslutas åtgärder för elever i behov av särskilt stöd på individ, grupp och skolnivå. Vi har god tillgång till och använder oss av alternativa verktyg. Läxläsning erbjuds på eftermiddagstid och är också schemalagd dagtid istället för att elever har håltimmar. Följa upp Jag följer elevers/klassers meritvärden. På kontinuerliga träffar (se ovan) följs arbetet med elever upp. Kopior på alla åtgärdsprogram finns hos mig och är därmed lätta att följa upp. Protokoll från ämneskonferenser skickas till mig. Elevens kunskapsinhämtning följs upp i elevens IUP. Utvärdera Tillsammans med elever/klasser och mentorer stämmer jag av aktuella meritvärden. Jag utvärderar kontinuerligt inom olika forum; EHM, SLG, arbetslag och navet. Pilotprojektet med Gleerups utvärderas i slutet av terminen. Periodläsningen ska utvärderas i slutet av terminen. Ökade meritvärden? Läxläsningen på skolan ska utvärderas efter första perioden. Utnyttjas erbjudandet av våra elever? Utvärdering för enskild elev finns angivet i eventuellt åtgärdsprogram. I elevens IUP. Köpings skola Grunden för måluppfyllelsen kontrollerar jag i Edwise. Det är inga överraskningar där egentligen då alla elever som inte når målen diskuteras dels mot respektive lärare men framförallt med specialpedagog. Elever som inte når målen känner jag redan till när så framgår i omdömena. Det är tyvärr en del tekniska problem med Edwise då jag inte kan öppna alla klasser men det är anmält till Tieto. Samtliga pedagoger är mycket aktiva om de märker att någon elev inte hänger med riktigt och 16

17 tar tidigt kontakt med specialpedagog för kontroll och eventuell utredning. Specialpedagogerna prioriterar hela tiden sina insatser för att optimera resurserna till de elever som vid varje tillfälle bäst behöver extra stöd. LPP kommer att bli ett bra stöd i arbetet mot bättre måluppfyllelse men implementeringen går trögt. Sammantaget följs måluppfyllelsen upp både via informella/formella samtal och dokumentation i Edwise där jag anser mig ha en god kontroll på att fokus hela tiden ligger på målet om kunnigast elever i Kalmar län. Viktoriaskolan er av våra resultat sker på flera sätt. Det allra vanligaste och mycket viktiga är det som sker i klassrummet under varje lektion. Läraren observerar det som händer och gör en egen analys för att planera hur man går vidare i sin planering på grupp och individnivå. Över tid har jag som rektor sett en stor förändring i hur medvetet man arbetar med att få eleverna att förstå vad målet med lektionen är och också att man efter lektionens slut samlar ihop klassen och kontrollerar att eleverna har förstått. Detta har man säkert gjort tidigare men inte lika tydligt markerat för eleven. Jag är säker på att detta på sikt kommer att öka elevernas resultat. Utifrån de kvartalsrapporter vi får kan hela skolan analysera våra resultat genom diskussioner. Här får vi en möjlighet och se på resultat i förhållande till andra och till oss själva över tid. Detta är ett bra sätt att få till intressanta pedagogiska diskussioner. För mig som skolledare är detta mycket intressant då jag både tar del av personalens tankar och får bild av hur andra skolor lyckas. På Elevhälsans möte, konferenser, Apt, klassrumsbesök, och personalfika får jag som rektor också en bra överblick om hur väl skolan fungerar och lyckas. Den informationen vävs samman till en bild som jag utfår ifrån när man analysera behoven. För att nå bra resultat måste man ha en gemensam bild av vilken väg man ska gå för att målen. Här blir arbetslags ledare väldigt viktiga som stöd för rektor. Feedback på de resultat man får är viktigt. Både när resultaten är bra och när de behöver förbättras. Då är själva analysen av resultatet viktig. Det tar tid att fundera över varför det blev som det blev och vad man ska göra för att antingen utveckla det goda resultatet ytterligare eller hur man ska arbeta för att vända ett dåligt resultat. Här måste man få tid att diskutera detta tillsammans i arbetslaget och i skolan. T.ex. Diskutera vilka resurser har vi och hur använder vi dem på bästa sätt? Hur nöjda är våra elever och föräldrar med det vi gör? Har vi kommunicerat målen tillräckligt tydligt? Hur ska vi bli bättre på kort och lång sikt? Vad gör vi just nu för att jobba för en ökad måluppfyllelse? Vi arbetar medvetet för att skapa en trygg och lugn miljö. Arbetsro och trygghet är en förutsättning för ett effektivt lärande. Vi arbetar för att medvetet berätta för eleverna om vilka mål de ska nå och att vi finns där för att hjälpa och stödja dem i deras lärande. Personalen ska känna sig stolta över sitt viktiga uppdrag, ta fasta på det vi gör bra, våga titta på det som inte fungera och hitta vägar för att förbättra det. En vision om trygga elever med bra resultat hjälper oss att dra åt samma håll. Vi har nu i höst påbörjat arbetet med att få behöriga lärare i alla ämnen. Vi ar inga problem när de gäller behörighet under de första åren men nu har vi omorganiserat tjänsterna i år 5 och 6 och där är vi nu nästan i mål vad beträffar behörighet. Nästa år tar vi ytterligare ett steg. Erfarna lågstadielärare går in och hjälper elever som inte är funktionella läsare vilket vi säkert tror kommer att hjälpa några elever. Våra nyanlända elever behöver mycket hjälp. Här saknar vi fortfarande lite resurs för att känna oss nöjda. Varje lärare följer upp hur det går för sin klass. Rektor och lärare träffas och följer elevernas utveckling. Detta sker på arbetslagsmöten, på Elevhälsomöten, klasskonferenser och vid möten 17

18 med föräldrar. Rektor kan även följa resultat genom Edwise. Det är bra. Lärarna har ett viktigt möte med elev och föräldrar vid utvecklingssamtal där man samtalar om nuläge och framtid. Jag ser fram emot att arbetslags ledare får en fördjupad kunskap om elever i behov av särskilt stöd och hur man arbetar med område. Genom den fortbildning de ska få blir det säkert större fokus på frågan under arbetslagsmöten. Skolinspektionen har varit en bra hjälp att få oss att fokusera på det som behöver bli bättre. Södra området 1. Vi har tagit fram ett dokument som visar hur vi ska arbeta för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att nå goda resultat. All personal är delaktig i processen vid framtagande av detta vid personalmöten och APT. Vi kallar det för våra tre grundpelare och de är följande: Social kompetens Kunskaper Livsstil och hälsa Under våren 2012 arbetade vi fram området kunskaper. Där får förskolan, skolan och fritidshemmet berätta hur man arbetar för att nå målet. Vi har också informerat föräldrarna på föräldramöten. Det handlar mycket om vilken syn vi har på barnet/eleven och att vi utmanar dem och tror på deras förmåga! Förskolan All personal på förskolan gick en tvådagars fortbildning i pedagogisk dokumentation våren Under våren 2012 fyllde vi på med ytterligare en halvdagsutbildning. För att arbetet ska utvecklas vidare har vi också bildat ett nätverk för detta inom rektorsområdet med tre träffar per termin 2 timmar/gång. Man kommer då två stycken från varje förskola och har med sig exempel på sin pedagogiska dokumentation som man sedan redovisar och får synpunkter på från de övriga. Susanne Wiberg som går pedagogista-utbildningen håller i dessa samlingar. Vi har nu haft detta under ett läsår och tycker att det är utvecklande. Alla tre förskolorna inom rektorsområdet har aktivt arbetat med utomhuspedagogik i ett projekt som kallats sol och vind. Man har kopplat samman detta med en gemensam nyfikenhetsfråga för hela området Hur lär barn matematik ute? Det har varit intressant att se hur man har arbetat utifrån den på de tre förskolorna. En stimulerande miljö är mycket viktig vid all inlärning och naturen är en fantastisk resurs som har precis runt hörnet. Förskoleklass När vi under förra läsåret arbetade med den nya läroplanen fick lärarna i förskoleklass tillsammans gå igenom vad som gällde specifikt för dem. De har också haft gemensamma träffar då de har planerat temadagar då barnen från de tre skolorna har strålat samman och haft en aktivitet tillsammans. Detta arbete har varit mycket uppskattat av både personal, elever och föräldrar. Vi har också på Rälla bjudit in alla kommunens lärare i förskoleklass för fortbildning och utbyte av idéer. Jag tror att det är mycket viktigt att man får inspiration från varandra. Klass 1-6. Vi har under flera år försökt att vara noga med att man är behörig i det ämne som man undervisar i. Från början gällde det särskilt i engelska och matematik. Under förra läsåret gick vi vidare och började också ha ämneslärare i so och no/teknik. Detta har slagit väl ut och både lärare och elever tycker att det har fungerat bra. Man är mer rädd om sina timmar när man är ämneslärare mot om man har alla ämnen. Jag har frågat eleverna om de tycker att det är rörigt med att det kommer in 18

19 olika lärare i klassen men de tycker att det blir mer omväxlande och intressant. På detta sätt får vi bättre kvalité på undervisningen och ger alla elever utmaningar utifrån sin nivå. Vi har dock inte gjort på detta sätt i 1-2:an då det är viktigare för dem med att knyta an till en lärare och få in rutiner. Under detta läsår har vi börjat med något som vi kallar för gemensam ämneskonferens för södra ro. Vi har lagt in tre sådana träffar per termin då vi alternerar runt mellan skolorna. Vi har då delat in oss i följande grupper: Lärare i F-1-2 Lärare i So Lärare i No Lärare i Eng Syftet med dessa grupper är kunna utbyta erfarenheter och ge varandra tips. Man ska också kunna ta med sig elevarbeten och hjälpas åt med att tolka kursplanekriterierna och göra en gemensam bedömning av elevarbetet. Specialpedagog. Under detta läsår har vi försökt att lägga ett schema som innebär att områdets specialpedagog gör en satsning lite extra under en period för vissa elever och sedan släpper dem helt. Tanken är att de ska känna att de når resultat och få igång sin egna motor. Vi samarbetar också väl med elevhälsan och försöker att dra nytta av deras specialkompetens för att se till att vi gjort allt vi kan för att hjälpa våra elever. Fritidshem Under föregående läsår har fritidspedagogerna i rektorsområdet fått träffas ett par tre gånger per termin. Dessa träffar har varit inspirerande för dem då de fått tid att utbyta erfarenheter och se varandras arbetsplatser samt planera gemensamma aktiviteter. Vi försöker också att dra nytta av fritidspedagogernas specialkompetens så att vi tillsammans kan utveckla verksamheten och hjälpa eleverna att nå målen. Vi erbjuder också läxhjälp på fritidshemmet om man vill ha det. 19

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012/13 skall sändas in till Bu-kansliet senast 30 juni resp 30 sept

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012/13 skall sändas in till Bu-kansliet senast 30 juni resp 30 sept SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2012/13 skall sändas in till Bu-kansliet senast 30 juni resp 30 sept för förskoleklass- grundskola grundsärskola år 2012/13. Resultatuppföljning på sid 1 samt på separata blanketter,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete på Kyrkskolan läsåret 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete på Kyrkskolan läsåret 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete på Kyrkskolan läsåret 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Kyrkskolan Läsåret 2012-2013 Hur blev det? Verksamhetsmål för Kyrkskolan 2011-2012 Alla elever i behov av särskilt

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Hedängskolan arbetsplan 2015-2016

Hedängskolan arbetsplan 2015-2016 Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) Birgitta Wikström 2015-08-28 Hedängskolan arbetsplan 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2015 Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Påminna vårdnadshavare så att de lämnar in enkätsvar till skolan. Detta

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap i praktiken

Pedagogiskt ledarskap i praktiken Pedagogiskt ledarskap i praktiken -En möjlighet att förbättra elevernas resultat och skolans kvalité Aronsborg 2013-10-25 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 43 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idri

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Kompetensutvecklingsplan vårterminen 2014 läsåret 2014/2015

Kompetensutvecklingsplan vårterminen 2014 läsåret 2014/2015 Kompetensutvecklingsplan vårterminen 2014 läsåret 2014/2015 Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-01-16 Kompetensutvecklingsplan vårterminen 2014 samt läsåret 2014/2015 Kompetenutvecklingsplaner finns

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Arbetsplan 2014-2015

Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan 2014-2015 Brinells högstadium Grundskola och Grundsärskola Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Brinells högstadiums Kvalitets- och Arbetsmiljöarbete 2014/15

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Inledning... 2 Förutsättningar... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse... 4 Beslutade mål och förbättringsåtgärder... 6 Slutord...

Inledning... 2 Förutsättningar... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse... 4 Beslutade mål och förbättringsåtgärder... 6 Slutord... 1 Sjöfruskolan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14 Innehåll Inledning... 2 Förutsättningar... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse... 4 Beslutade mål och förbättringsåtgärder... 6 Slutord...

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden Samverkan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor 1 juli 2011 Vad är nytt Systemskifte för friskolor Det som gäller för kommunala skolor gäller för friskolor Myndighetsutövningen blir samma för både friskolor och kommunala skolor Fristående skolor omfattas

Läs mer

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013 Krungårdsskolan

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013 Krungårdsskolan Sida 1 av 12 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2013 Krungårdsskolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser 32 Blomstermåla fkl/grundskola/fritids Intäkter -2 150 000-2 567 826 119,4% Personalkostnader 19 262 037

Läs mer

Västangård skola åk 7-9 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/12

Västangård skola åk 7-9 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/12 1 Västangård skola åk 7-9 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2-3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3-6 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 6 Bilaga

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Vision för f Klagshamns ro På Klagshamns rektorsområde ska elever, personal och föräldrar f känna k stolthet över sin skola och förskola. f Ledorden kunskap,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

KVALITETSRAPPORT. Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

KVALITETSRAPPORT. Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit grundskolans uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt arbetslagens utvärdering

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Tingvallaskolan Upprättad av

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun

Beslut. efter tillsyn i Svenljunga kommun Beslut Svenljunga kommun Beslut efter tillsyn i Svenljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING RÅSUNDA SKOLA 6-9 2012/2013

KVALITETSREDOVISNING RÅSUNDA SKOLA 6-9 2012/2013 KVALITETSREDOVISNING RÅSUNDA SKOLA 6-9 2012/2013 Verksamhetens förutsättningar Styrning och ledning Råsunda skola 6-9 leds av rektor och en biträdande rektor på 37,5%. Som stöd i sitt arbete har de lagledare,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/2012 Grundskolan Lena

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/2012 Grundskolan Lena 1(16) Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/2012 Grundskolan Lena 2(16) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal... 2 Arbetsprocesser i grundskolan...... 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer