Sirenen. Jobben försvinner. nr Rapport från Brand Gasolexplosion på krogarna. Dåligt brandskydd i gästhamnar. Räddningsverkets tidning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sirenen. Jobben försvinner. nr 4 2004. Rapport från Brand 2004. Gasolexplosion på krogarna. Dåligt brandskydd i gästhamnar. Räddningsverkets tidning"

Transkript

1 Sirenen Räddningsverkets tidning nr Jobben försvinner sid 4 Rapport från Brand 2004 sid 10 Gasolexplosion på krogarna sid 14 Dåligt brandskydd i gästhamnar sid 24

2 2 Inledaren Sirenen Nr Nya EU kräver ödmjukhet av gamla medlemsländer Imitten av maj hölls ett historiskt möte i Dublin: det första med generaldirektörerna inom räddningstjänstområdet sedan utvidgningen av europeiska unionen den första maj. När Sverige 2001 hade ordförandeskapet i EU kom de tio ansökarländerna informellt med i gemenskapen. Nu är de med som fullvärdiga medlemmar och kan formellt bidra till en positiv utveckling inom civil protection-området, som vårt område kallas inom EU. Svensk räddningstjänst och Räddningsverket har under de senaste 15 åren haft omfattande samarbete med framförallt de baltiska staterna och Polen. Vi har bilateralt eller multilateralt verkat för ökat samförstånd och utveckling i de länder, som nu ingår i gemenskapen på samma villkor som vi. De baltiska länderna har fått stöd för att bygga upp sin räddningstjänst med ökad kunskap och förbättrad utrustning. Oljeskyddsberedskapen för Östersjön har förstärkts i hög grad genom att samtliga länder runt innanhavet engagerats i samma angelägna uppgift. Detta samarbete har i huvudsak bedrivits på myndighetsnivå, men också kommuner emellan. De värdefulla kontakter och nätverk som har etablerats kommer att utvecklas ytterligare i EU-samarbetet. Innehåll Gränslösa räddningsinsatser Utvidgningen av EU innebär i detta sammanhang en klar förändring eftersom biståndspengar inte längre kommer att styras till de länder vi haft samarbete med sedan i början av 1990-talet. På samma sätt som Räddningsverket under åren pläderat för en långt driven kommunal samverkan här hemma, argumenterar vi för gränslösa räddningsinsatser i Europa. För att bistå och stötta varandra över gränserna, för att bidra till ett säkrare samhälle för oss alla som lever i Europa, har Sverige aktivt deltagit i genomförandet och utvecklingen av EUs gemenskapsmekanism för räddningsinsatser. Om något land inom EU, Norge, Liechtenstein, Island, Bulgarien eller Rumänien behöver hjälp kan det drabbade landet skicka en förfrågan till EUs 24 timmars beredskapspunkt för räddningstjänst. Den förmedlar i sin tur begäran till alla länders kontaktpunkter. Räddningsverket ansvarar för den svenska 24-timmarsberedskapen. Uppdraget innebär samordning av det nationella arbetet med att bygga upp och upprätthålla en insatsberedskap tillsammans med andra berörda myndigheter så att Sverige kan ställa resurser till det drabbade landets förfogande. Ansvaret hos medlemsländerna Civil protection-arbetet inom EU har fått ökad politisk tyngd de senaste åren och ska nu präglas och utvecklas av 25 länder i stället för 15. EUs roll inom detta område är att i första hand stimulera och stödja medlemsstaternas egna verksamheter. Ansvaret för frågorna ligger hos medlemsstaterna, men intensiva diskussioner förs om hur EU ska kunna vidta åtgärder som är till fördel för medlemsstaterna. Sverige verkar för att EU-arbetet ska kunna jämföras med lagen om skydd mot olyckor, som slagit fast ett antal nationella mål att kompletteras med lokala säkerhetsmål. På samma sätt bör EU ställa upp de europeiska målen och varje medlemsstat anta sina egna nationella handlingsprogram utifrån sina förutsättningar. Från olikhet till likhet EU vilar på fyra hörnstenar: fred, välstånd, demokrati och respekt. Det Europa som kännetecknats av olikhet, konflikt och motsättningar ska på sikt gå mot likhet, samförstånd och enighet. Inom vår sektor finns den gemensamma målsättningen om ökad säkerhet med färre olyckor och minskad miljöbelastning. Den skarpa gräns mellan öst och väst, som fanns till för snart 15 år sedan, är på väg att försvinna. Unionen får en sammansättning med betydligt större olikheter än tidigare. Politiska bakgrunder, kulturella olikheter och kraftigt varierande resurser gör EU till en heterogen samling länder. Detta ställer på varje medlemsstat större krav på flexibilitet och improvisation. Svenska modellen inte alltid bäst Vi i Sverige liksom övriga 14 gamla medlemsstater måste lära oss bli mera öppna, lyhörda och ödmjuka. En svensk modell kanske inte i alla lägen är överlägsen en östeuropeisk. Svensk räddningstjänst är direkt eller via Räddningsverket mer eller mindre engagerat i EU. Räddningsverket företräder Sverige i en rad EU-sammanhang. Räddningstjänstfrågorna växer i politisk prioritet i syfte att skapa ett säkrare och tryggare samhälle för oss EUmedborgare. Vi kan därför räkna med att bli mer och mer delaktiga i det europeiska samarbetet. Vi ska se det som en fullständigt naturlig del av den dagliga verksamheten. Vi får akta oss för att tro att vi bara har att ge vi behöver också höja vår egen kunskap genom EU. Christina Salomonson Generaldirektör, Räddningsverket Nyheter Många brandmannajobb försvinner 4 Arboga rustar ner 6 Ludvika certifierar fritidsföreningar 8 Framtidsvisioner för Räddningsverket 9 Brand 2004 sid Resurserna finns hos räddningstjänsterna 10 Krångla inte till handlingsprogrammen 11 Olycksutredningar blir viktigt 12 Polisens piketstyrkor fyller arbetstiden 13 Gasol ny risk på krogarna 14 Dålig beredskap för stor oljeolycka 15 Rakel upphandling överklagad 16 Rosengård utanför mitt i stan 18 Ekonomi går före brandskydd i gästhamnar 24 Utbildning Blir experter på folkhälsa 20 Nya Mästargården eldorado för sotare 21 Lärare tar pedagogisk examen 22 SMO-elever praktiserar i Brasilien 23 Sirenens räddningsskola Ytlivräddning Erfarenheter Hotellbranden i Borgholm Ordet fritt Arbetsmiljön hotas när jobb försvinner 30 Vad står Räddningsverket för? 31 Lämplighet ska avgöra vem som anställs 32 Näst sista Nytt om namn, kolumn 39 Sista sidan Fullfjädrad fotograf 40 Omslagsbilden Foto: PER LARSSON Räddningstjänsten står inför kraftiga nedskärningar. I Arboga försvinner heltiden på kvällar och helger. Det blir tomt på brandstationen tvingas Per Svahnström och Carl-Magnus Ericsson konstatera.

3 Debatt Sirenen Nr När vi vågar sätta mål blir säkerhet en del av vardagen Foto: LASSE FREDRIKSSON, Strömstads kommun Vartefter kan vi höja vår målsättning. Det kan handla om att alla barn ska kunna simma och att utbilda äldreomsorgspersonal, skriver Anna Jacobsson, lokalpolitiker i Strömstad. S itter här i den vackraste av tider och funderar över hur förryckt jag är som lovar att skriva en debattartikel när jag den lilla lediga tid jag har, helst drar mig till trädgårdsarbetet. Sådan är nu människan, optimist till naturen. Arbetet med handlingsprogrammet är här i Strömstad, som i landet i övrigt, i full gång. Det som i förstone verkade helt övermäktigt på den av myndigheten utsatta tiden känns nu mycket tack vare vår eminente räddningschef samt medarbetare väldigt positivt. Positivt därför att jag som politiker får en insikt i verksamheten och att det resulterar i ett engagemang, som ger mer kunskap vilket är behövligt när man har ett ansvar. Tidigare var vår nämnd en stor miljönämnd med gata, VA, renhållning, hamn, miljö & bygg, räddning och folkhälsa under samma klubba. I år ingår enbart de fyra sistnämnda. Det blir mer hanterligt och det känns extra roligt att få möjlighet att vara med och utforma framtidens räddningsverksamhet. Målstyrt utifrån behoven Vi går från en centralstyrd verksamhet, där vi i nämnden fick redovisat gjorda insatser. Vi går till en målstyrd verksamhet, där vi gemensamt sätter upp vad vi vill uppnå förutom att följa de nationella kraven och som ska spegla de behov vi har i kommunen. Vi är precis där nu, i arbetet att tydliggöra målen och det är stimulerande att se vår verksamhet som katalysator för ett utvidgat förebyggande arbete tillsammans med enskilda och andra verksamheter, privata såväl som offentliga. Det krävs inte bara tålamod som Glenn Nordlund mycket riktigt påpekade på debattsidan i förra numret av Sirenen. Det behövs även mod att formulera de mål som av andra vid första anblicken kan verka krångliga och kostnadskrävande. Förankra och få igång Genom att sätta mål där man tydliggör vikten av det egna ansvaret för individ, fastighetsägare och verksamheter för att förhindra olyckor och dess efterräkningar, kan vi förankra och få igång processen. Vartefter kan vi sedan höja vår målsättning. Säkerhetstänkande blir en del i vardagen och inte bara vid speciella övningstillfällen. Det kan exempelvis handla om att alla barn ska kunna simma och använder cykelhjälm, att vi utbildar äldreomsorgspersonalen och samarbetar med bovärdar och fastighetsägare som tar ansvar för brandvarnare och annat. Nämndens ansvar I annars kärva budgettider krävs det att ansvarig nämnd Namn: Anna Jacobsson Ålder: 44 Hemort: Strömstad Yrkesbakgrund: Mellanstadielärare1986, administratör Detta arbete delas sedan 2002 med att vara ordförande i Miljö- och byggnämnden. Fritidsintressen: Tre barn i tonåren. Trädgård, hästar och böcker. håller i och lyfter fram nyttan av information och utbildning, för att på sikt rädda liv och egendom. Det förebyggande arbetet synliggörs och tar vid när det administrativa arbetet med själva programmet är färdigt. Risken är annars att det viktiga förebyggandet arbetet får stryka på foten när budgeten går åt till att täcka de insatser den operativa delen ställs inför. Det måste vara givet att när samhället växer, så växer också kraven på våra insatser såväl förebyggande som operativa. Det kan tyckas självklart, men verkar vara lätt att förbise när det kommer till resurstilldelning. Sjudubblad befolkning Vi lever i en härlig kommun med god tillväxt, nybyggnation och expansion av näringslivet. Därtill har vi förmånen att kunna erbjuda en miljö som tilltalar många människor sommartid. Vi verkar i en kommun med invånare. Befolkningen sjudubblas sommartid, med livlig handel, båtturister, campinggäster och en ännu ej motorvägsutbyggd E-6. Allt detta försvårar planeringen av vår verksamhet. Att dimensionera verksamheten för ett maxläge är inte realistiskt, men vi har hittills kunnat hålla en god beredskap året runt. Det är inte bara vi, utan även gatuunderhåll, renhållning, äldreomsorg och liknande som får svårt att få debet och kredit att gå ihop. Närma oss varandra Mellan turistkommunerna pågår i dag ett samarbete kring hur de ökande kostnader som drabbar den kommunala ekonomin ska hanteras. Det finns förslag på en faktor i beräkningen av utjämningsbidraget, del av fastighetsskatten till kommunerna, 5/12 taxering för delårsboende, med mera. Den här diskussionen måste fortsätta och ges bäring uppåt bland våra folkvalda. Samverkan är en del av framtiden i många kommunala verksamheter, helst utifrån ett inifrån växande behov. Ibland behövs styrning, bland annat därför att ekonomin kräver att resurserna används på absolut mest optimala sätt. I allt detta är det viktigt att vi närmar oss varandra, antingen det är lokal räddningstjänst kontra övriga verksamheter eller mellan kommuner, med en positiv och ödmjuk inställning till varandras olika sätt att förhålla oss till den verklighet vi vill ska vara trygg och säker för alla. Anna Jacobsson Välkommen att delta i Debatt! Inläggen på denna sida måste vara undertecknade med namn. Kontakta redaktionen innan du skriver. Telefon Textlängd: Cirka tecken (inklusive mellanslag). Adress: Debatt, Sirenen, L 257, Karlstad. e-post:

4 4 Nyheter Allt färre brandmän Jobben går upp i rök Antalet brandmän i landet minskar kraftigt. Sirenen har varit i kontakt med 25 procent av landets räddningstjänster. Runt 270 tjänster försvinner eller riskerar att försvinna. Säkerheten blir sämre, säger Annika Falk, ombudsman på Kommunal. Många kommuner brottas med ekonomiska bekymmer. Det får konsekvenser för räddningstjänsterna, och för brandmännen som yrkesgrupp. Sirenen har varit i kontakt med 59 av landets räddningstjänster, drygt 25 procent. En del av dem har redan minskat antalet tjänster, många andra är på väg att göra det. Några har eller kommer att anställa personal. Totalt minskar antalet tjänster i dessa kommuner kraftigt. Det handlar om cirka 70 heltids- och 200 deltidstjänster. Nedskärningarna är alldeles för många. Vi har ärenden liggande hos oss nu. Det är ingen bra situation för räddningstjänst-sverige, säger Greger Sundgren, ordförande i Brandmännens riksförbund (BRF). Lagen underlättar? De båda fackförbunden Kommunal och BRF, som organiserar heltids- respektive deltidsbrandmän, inser de ekonomiska problemen. Men de är också överens om en annan företeelse: den nya lagen har gjort det lättare för kommunerna att skära ned i räddningstjänsterna. Det upptäckte vi redan innan lagen trädde i kraft, säger Sundgren. I den gamla lagstiftningen fanns normer och man kunde inte ge sig på räddningstjänsten på samma sätt. Nu tycker kommunerna att de kan spara som de vill. Effekterna av lagen blev som vi befarat, säger Annika Falk. Thord Eriksson, Kommunförbundet, köper inte resonemanget. Han tror inte kommunerna kommit så långt i anpassningen till nya lagen att det går att koppla samman lagen med förändringar av organisationer. Det här handlar inte om en ny utveckling, utan om det ekonomiska läget. Kommunerna har högre ambitioner än tillgång på pengar. Räddningstjänsten drabbas som alla andra förvaltningar, säger han. Eriksson hänvisar också till strukturella förändringar. Utflyttning och nedläggning av företag följs av att äldreboendenoch skolor stängs. Många småorter är numera bara villasamhällen. Finns det inte pengar så... Landets största räddningstjänstförbund, Storgöteborg, har det också tufft tjänster kommer att försvinna. Ekonomiskt fattas 24 miljoner kronor, vilket motsvarar 6,5 procent av budgeten. Nu gör man inte om 90-talets misstag att vänta, det blir åtgärder direkt. Och finns det inte pengar så gör det inte och 2007 ser också mörka ut, säger räddningschefen Åke Jakobsson. Kommunal har fått indikationer att nedskärningarna i Göteborg ska klaras utan uppsägningar. Så är det på många håll. Men i förlängningen handlar det om en yrkesbransch som minskar. Kommunal räddningstjänst brukar uppskattas ha heltidsanställda och deltidare. Siffrorna kan snart behöva revideras. Det är inte alla anställda som är fackligt anslutna, men effekterna är tydliga. De senaste tio åren har vi tappat runt medlemmar, säger Greger Sundgren. Slåss för 1+4 Kommunal slåss för att lägsta bemanning på skiftstyrka ska vara 1+4. Det hävdar vi med envishet. Visst, man kan säga att rökdykning kanske inte sker så ofta. Men när det behövs är det roligt om det kommer någon, säger Annika Falk. Greger Sundgren ser möjlighet till flexibilitet när det gäller storlek på styrkor, men inte på var de ska finnas. Risken är att landsbygden utarmas till förmån för centraliserade styrkor. Är det acceptabelt att människor ska behöva vänta 30 minuter? Vi är ute efter bemanning istället för att slå igen. Det är dags att hitta nya lösningar. Differentierade styrkor är ett sätt. Något som tycks bli vanligare, är att räddningstjänsten har heltidsstyrka dagtid och deltid under kvällar och helger. En trend? Det kan jag inte säga. Men jag tror man måste bli mer flexibel, analysera när det krävs att räddningstjänsten är bra bemannad, säger Thord Eriksson. PER LARSSON Röster i landet Likvärdigt skydd blir lika dåligt Med nya lagen och med den kommunala friheten, flexibiliteten och ambitionen i sin förädlade form, kommer som ett brev på posten också möjligheterna och insikten för politikerna att göra saker som tidigare var otänkbara eller obekväma. Det likvärdiga skyddet kommer förmodligen att bli lika dåligt i de flesta kommuner, inte lika bra. Efter sex år med samma ekonomiska ram och långsiktig utarmning har Strömstads kommmun ett sparbeting på kronor för budgetåret Det motsvarar uppsägning av åtta brandmän och därmed ett antal olika arbetsuppgifter som inte längre kan utföras innan förstärkning från annan kommun anlänt. Avslutningsvis en fundering från svensk kommunal räddningstjänst varför supporten i andra länder verkar vara ett viktigare uppdrag för Räddningsverket än att stödja verksamheten i Sverige. (Bernt Eriksson, räddningschef i Strömstad) Det som händer är positivt Vi har genomfört en omfattande organisationsutredning och tillsammans med politikerna tagit fram förutsättningar för hur framtiden ska se ut. Det innebär förändring i ledningsstruktur och dimensionering. Insatsstyrkan kommer att utökas med en man per lag, totalt nio man. Vi kommer också att vara fem arbetslag, där varje lag arbetar dagtid var femte vecka med inriktning på förebyggande arbete och utbildning. På så vis har vi två insatsstyrkor dagtid, lite ersättning för den deltidsstyrka som försvann. Jag ser mycket positivt på det som händer och att politikerna både gasar och bromsar för att möta framtiden och den riskbild som råder. (Per Andersson, räddningschef Alingsås)

5 5 Här är läget i landet Nedskärningar här, nedskärningar där. Sirenen har frågat hur läget ser ut i ett antal kommuner. I många fall handlar det om minskning av beredskapsstyrkorna. Generaldirektörernas fina ord... Det går en våg av ekonomiska sparbeting över räddningstjänsten i landet. Tillsammans med regeringens brutna löfte om höjda statsbidrag för kommunernas säkerhetsarbete år 2005, i vårt fall över en halv miljon kronor, medför det varsel av personal. Jag misstänker att det saknas samförstånd mellan regeringen, KBM och Räddningsverket. Hur ska vi kunna leva upp till generaldirektörernas fina ord om förebyggande och säkerhetsarbete, när medlen uteblir? Jag är ingen motståndare till effektiviseringar, men de olika myndigheternas brandtal stämmer inte med de resurser vi har idag och som hela tiden minskar. (Krister Ejeros, räddningschef Leksand) Lägsta ambitionsnivå Foto: PER WESTERGÅRD Med den nya lagen kommer också möjligheterna och insikten för våra politiker att lägga en lägsta ambitionsnivå för räddningstjänsten. Skyddet kommer att försämras avsevärt för kommunens innevånare. Det pratas om likvärdigt skydd Tanums räddningstjänst är redan märkt av politikers ambitionsnivå, övningar har minskats till cirka hälften, ett flertal outbildade brandmän har inte kunnat skickas på utbildning. (Sven-Erik Laundal, räddningschef Tanum) Alingsås Utökning med en heltidsbrandman per lag och fem skiftlag i stället för fyra från Totalt nio fler tjänster. Varje lag ska jobba dagtid var femte vecka med inriktning på förebyggande arbete och utbildning. Deltidsstyrka på 1+3 lades ner i mars. Arjeplog Ska minska utgifterna med tio procent, fyra deltidsbrandmän ska bort under året. Bergslagen Bemanningen minskas, men vakanser och svårighet att rekrytera deltidsbrandmän gör att man hoppas slippa säga upp personal. Karlskoga och Kristinehamn tappar vardera en heltidstjänst per skift. Därtill försvinner tre dagtjänster. Hällefors deltid minskar beredskapen med två man och Filipstad med en. Åtorps deltidskår läggs ner (1+2), men Kristinehamn och Degerfors kommuner betalar kåren året ut för att ge tid för eventuell framtida lösning. Botkyrka/Salem Kommunstyrelsen har föreslagit att söka medlemskap i Södertörns förbund. Beräknas medföra neddragning på fyra tjänster i utryckningen. Bjuv Kåren i Ekeby lades ner, sju deltidsbrandmän uppsagda. Dala-Mitt Bemanningen av deltidsstyrkor i Bjursås, Borlänge och Säter föreslås minskas med totalt fem man i beredskapen. Dals Ed Har minskat beredskapen med en man. Skälet är besparingar och samarbete med grannkommuner. Fri inryckning tillämpas vid större tillbud. Emmaboda Beredskap i Algutsboda/Åfors har minskats från tre man till en. Främsta orsak är problem att rekrytera deltidare. Av de som inte klarar att ha beredskap har bildats räddningsvärn. Enköping Vid årsskiftet minskades beredskapsstyrkan med en man på samtliga fyra deltidsstationer. Nedskärning med naturlig avgång. Totalt minskning med 15 deltidstjänster. Eslöv Fullmäktige har tagit inriktningsbeslut att ta bort heltidsstyrka kvällar och helger och ersätta med en extra deltidsstyrka. Några heltidsanställda flyttas till förebyggande arbete dagtid. Det beräknas ändå bli en övertalighet på elva man. Falköping Deltidsstyrka i stan har tagits bort, 13 tjänster försvann. Insatsledarna har minskat från fem till fyra man. Gagnef Neddragning av någon av tre stationer föreslogs. Det ändrades i stället från 1+3 till 1+2 i bemanning på stationerna. Som tidigare tvåstationslarm för att klara rökdykning. Gästrike Älvkarleby har gått med i förbundet. Rationalisering av dagtid och en man i beredskap deltid i Skutskär har genomförts. Totalt cirka 15 heltidare och tio deltidare fler i förbundet. Troligen kommer en station, en övningsplats och en räddningscentral att byggas mellan Gävle och Sandviken. Styrkan blir 1+2 heltid samtidigt som styrkan i Gävle minskas med en man och insatsledaren flyttar till nya stationen. Höga kusten-ådalen Beredskapen för deltid har totalt minskat med tre man. Heltiden i Sollefteå har under kvällar och helger skurits ner från 1+4 till 1+2. Samtidigt har både Sollefteå och Kramfors fått utökning med en brandinspektör i kombitjänst. I Härnösand planeras en brandinspektörstjänst att försvinna och deltidsbemanningen att minska från 1+4 till 1+2. Leksand En heltidstjänst försvinner. Nerike Neddragning på sex stationer. Totalt minskning med en heltidstjänst och sex deltidstjänster i beredskapen. Dessutom har Hasselfors förvandlats till räddningsvärn. Norrhälsinge Fyra heltidsbrandmän bort efter neddragning från 1+4 till 1+2 i Hudiksvall under kvällar och helger. Det efter sparkrav på en miljon. Inför 2005 finns ett nytt sparkrav på kronor. Klarälvdalen Nio deltidstjänster har försvunnit. Stationerna i Hagfors, Munkfors och Ekshärad har förlorat en brandman vardera i beredskapen. Kävlinge/Lomma Samgående mellan räddningstjänsterna diskuteras. Kan medföra indragning av några tjänster. Landskrona Den egna larmcentralen har försvunnit och Landskrona anslutit sig till SOS. En tjänst av fyra i ledningen kommer att försvinna. Åttonde man i utryckningsstyrka jobbar numera dagtid och har jour i bostaden. fortsättning på nästa uppslag

6 6 Nyheter Sirenen Nr Arboga rustar ner Nedskärningarna hänger tungt över räddningstjänsten i Arboga. Många sa tidigare att de aldrig kommer att jobba dagtid. Det är det ingen som säger nu, man är glad över att få vara kvar, säger förman Per Svahnström. De har varit 19 heltidsanställda, snart återstår bara sex tjänster. Arboga lamslogs 1997 när Volvo Aero meddelade att verksamheten skulle flyttas till Trollhättan. Det handlade om 650 arbetstillfällen. Det är inte det senaste negativa beskedet. Efter det har även ABB försvunnit, andra företag varslat. De senaste tio åren har kommunen förlorat invånare, skatteunderlaget sviktar. Det som händer hos oss känns som en följd. Dilemmat är att Arboga är så beroende av försvarsindustrin. Risken finns att det blir fler kallduschar i framtiden, säger tidigare räddningschefen Tage Andersson. Han har inte följt med in i Västra Mälardalens räddningstjänstförbund som Arboga, Köping och Kungsör bildade 1 januari. Tage Andersson har något år kvar till pensionen, jobbar kvar i kommunen med att avveckla epoken Arboga räddningstjänst där han själv varit anställd i 41 år. De senaste tio åren som chef. Dämpad stämning Jag är uppväxt med verksamheten här och tycker förstås att vi ska ha en heltidsorganisation. Men förändringen är ett politiskt beslut vi får ta. Den innebär att heltid dygnet runt (1+3) försvinner i Arboga. Kommunen kommer att ha heltidsbemanning (1+4) på Risken finns att det blir fler kallduschar i framtiden dagtid måndag-fredag och en deltidsstyrka på 1+4 dygnet runt. Stämningen på brandstationen känns inte uppgiven, men dämpad. Per Svahnström och Carl-Magnus Ericsson, företräder Kommunal respektive SKTF. De tycker att det lättat lite nu. Ett besked är ett besked och trots allt bättre än ovisshet. Det vänder lite av sig självt. Nu väntar vi på att allt ska genomföras, så att vi kan sätta punkt för det som varit, säger Per Svahnström. Foto: PER LARSSON Glada att de har jobbet kvar. Carl-Magnus Ericsson och Per Svahnström konstaterar att det värsta lagt sig. Nu vill de se framåt. Kunde blivit värre Förändringarna, som började träda i kraft 5 april, är ingen omedelbar följd av förbundsbildningen. Nedskärningen var planerad sedan tidigare. Arbogas politiker ville minska budgeten med 30 procent, då blir det stora konsekvenser. Politikernas besked bemöttes, men inte med stormande protester. Vi vet hur landet ligger. Hade det inte bildats förbund kunde konsekvenserna blivit än värre, säger Carl-Magnus Ericsson och fortsätter: Det handlar ju bara om ekonomi i kommunerna i dag. Äldreomsorg, barnomsorg, det skriks efter resurser överallt. Jag vet inte hur det ska sluta med välfärdssamhället Sverige. Alla lovade jobb Av de som inte får jobba kvar i Arboga har en fått jobb som brandman i Katrineholm, två har flyttats över till Köping, två har bytt bransch, någon har gått i pension. Två är fortfarande oplacerade. De är lovade tjänster i kommunen, och har kanske hopp om att komma tillbaka till räddningstjänsten den dag någon går i pension. Förändringen har varit jobbig. Samtidigt har jag lärt mig mycket av detta, exempelvis att man inte ska lita på någon, säger Per Svahnström. Just nu har Arboga en bemanning på 1+2. Enbart dagtid blir det när tolv nya deltidare rekryterats. Men tanken på att jobba skift har inte helt övergetts. Från Arboga lämnades ett förslag att alla heltidare i Köping och Arboga borde bilda fem skiftlag. Det skulle innebära att alla jobbade dagtid i Arboga var femte vecka, att brandmännen från Arboga spreds ut på alla skift. Vi såg det som nyttigt för alla. För att lära känna varandra, öka lokalkännedomen. Direktionen sa nej, men vi tror inte förslaget är helt lagt åt sidan, säger Per Svahnström. Mindre i plånboken För brandmännen i Arboga väntar också ett ekonomiskt bakslag. OB-tillägget på kronor i månaden försvinner. Säffle kan mista heltidskåren Vad innebär en neddragning med 4,5 miljoner kronor? För Säffle att heltidskåren försvinner. Räddningschef Thomas Erlandsson har fått i uppdrag av politikerna i Säffle att utreda en kraftig nedskärning. Räddningstjänsten ska nå en besparing på 4,5 miljoner, och då blir det inte mycket kvar, säger han. Politikerna har inför utredningen talat för deltidskår i Säffle och räddningsvärn i Nysäter och Säffle. I dag har Säffles heltidskår en bemanning på 1+3 plus en man i beredskap hemma. En platschef jobbar dagtid, utbildning och information sköts av skiftpersonal. Totalt finns 16 heltidsanställda. Nysäter och Svanskog har bemanning på 1+1. Chefstjänsterna köps från Arvika där Thomas Erlandsson jobbar. Han är tveksam till vad det blir för räddningstjänst om budgeten minskas från tolv miljoner kronor till drygt sju. Kan man uppfylla det skadeförebyggande programmet? Och om det blir övergång till deltid är det frågan om det är acceptabelt med värn i Nysäter och Svanskog. Det kan ta uppåt en halvtimme innan hjälpen kommer. I juni ska Erlandsson presentera för politikerna vad en eventuell förändring skulle innebära. Lägger ner förebyggande? Norra Älvsborg kan förlora i stort sett hela sin förebyggande avdelning. Räddningstjänsten måste skära ner, och ägarkommunerna har meddelat förbundsdirektionen att utryckningsverksamheten inte ska röras. Då finns ingen annanstans att spara, säger förbundschefen Ulf Mörkås. Ekonomiskt fattas det 5,9 miljoner kronor för räddningstjänsten. En neddragning av fyra-fem tjänster på dagtid minskar utgifterna med 1,8 miljoner. Vi kommer bara att ha en person kvar som klarar myndighetsutövning, säger räddningschefen Lars Malmquist. Frågan är hur förbundet ska klara uppgifterna, speciellt med den inriktning lagen kräver. Kan förbundet bli en ren utryckande organisation och att medlemskommunerna får sköta sitt förebyggande arbete själva? Det kan bli så. Men det mest logiska är att det samsas inom förbundet, säger Johnny Stücken i förbundsdirektionen. Ulf Mörkås säger: Det här kan kanske vara ett sätt att väcka processen, att ägarkommunerna tar mer aktiv roll i arbetet med den nya lagen. På sikt kanske det blir bra. I räddningstjänstförbundet ingår Trollhättan, Vänersborg, Mellerud och Färgelanda.

7 Sirenen Nr Nyheter 7 Facket ska försöka förhandla upp grundlönen, bland annat med motivet att enbart dagtidsjobbande brandmän är mer produktiva, dödtider på nätter försvinner. Grundlönen är ju inte hävlig. Man kan gå in på vilken verkstad som helst och tjäna några tusenlappar mer i månaden. Men det finns förstås andra värden också, som bra arbetsmiljö. Tage Andersson befarar att räddningstjänsten kan drabbas av fler besparingar och att Arboga i en framtid enbart har deltidsbrandmän. Men då tror jag också att vi får de stora bränderna. Det kommer att märkas om branden får tio minuter på sig att utvecklas. PER LARSSON Vilken väg väljer kommunerna för sina räddningstjänster? I höst räknar Räddningsverket med besked, då förväntas länsstyrelserna få en anstormning med förslag till handlingsprogram. Foto: PER LARSON Tage Andersson följde inte med in i nya förbundet, han stannade kvar och monterar ner Arboga räddningstjänst. Andersson befarar fler kallduschar för kommunen Arboga. Nya tider ger nya namn På Öckerö föreslås räddningstjänsten och räddningsnämnden försvinna. Men det handlar inte om ekonomiska besparingar, utan en tydlig markering om förändringar i organisationen. Kommunstyrelsen har föreslagit att den politiska nämnden 1 januari 2005 ersätts av ett reglemente för riskhanteringsutskott. Räddningstjänsten döps om till Öckerö kommun, riskhanteringsenheten. Vi får en tydlig roll som Lagen om skydd mot olyckor ger kommunerna större möjlighet att forma räddningstjänsten efter eget behov. Det finns farhågor runt om i landet att det resulterar i nedskärningar. Jag har också hört det, men jag vill inte bilda min uppfattning om utvecklingen efter vad jag hört, säger Jan-Erik Gustavsson på Räddningsverkets tillsynsavdelning. Han väntar med synpunkter tills han sett förslagen till handlingsprogram. Senast 1 januari 2005 ersätter de räddningstjänstplanerna. För tillsynsmyndigheterna lär det bli ett digert pappersgranskande. Jan-Erik Gustavsson räknar med att det blir fler handlingsprogram än det finns kommuner. Det finns säkert de som väljer att göra ett program för stödfunktion inom kommunförvaltningen. Men vi bibehåller benämningen räddningstjänst för räddningsverksamheten, säger räddningschef Kenneth Ericson. Förändringarna innebär också att ställföreträdande räddningschefen och två brandmästare byter titlar till koordinator, säkerhetssamordnare och säkerhetsinspektör. En heltidstjänst görs om till fyra kombitjänster på 25 procent som delas av två lärare och två drifttekniker vid kommunens fastighetsbolag. operativ räddningstjänst och ett för förebyggande arbete. Det tyngsta tillsynsuppdraget vilar på länsstyrelserna. Det är främst med dem kommunerna ska samråda och det är länsstyrelserna som ska granska handlingsprogrammen. fortsättning från föregående uppslag Motala Minskning med två heltidsanställda sedan tidigare. Inga nedskärningar på gång, men förvaltningen har besparingskrav. Mälardalen Förbundet har utökats då Hallstahammar anslutit till Västerås och Surahammar. Problem i Tillberga där samtliga utom en i deltidskåren blivit uppsagda från sin huvudarbetsgivare. Norduppland Deltidskåren i Öregrund hotas av nedläggning. Norra Älvsborg Fyra-fem heltidstjänster på väg bort. Kan bli fler. Piteå Deltidskåren i Norrfjärden (1+2) föreslås läggas ner och ersättas av räddningsvärn. Protester lokalt och inga beslut tagna. Skellefteå Står inför nedskärningar på närmare sju procent. Det klaras inte utan indragning av tjänster. Har en heltidsstation och elva deltidsstationer. Stockholm Inga personalnedskärningar men stor omorganisation, bland annat har de tre områdeschefer som tillsattes för några år sedan nu avsatts och omplacerats. Storgöteborg Hårda besparingskrav. 24 miljoner fattas både i år och nästa år tjänster på heltidssidan och 8-20 deltidsbrandmän kommer att försvinna. Minimiberedskap för heltid föreslås minskas från 86 till 76. Strömstad Står inför nedskärningar. Kan bli två tjänster i beredskapsstyrka (totalt åtta brandmän) som försvinner eller att en mindre station läggs ner. Sundsvall/Timrå Inga nedskärningarna för dagen, men prognosen mot är mer dyster. Sydöstra Skåne Minskning med fyra deltidare och en brandinspektör på heltid försvinner en akutbil och därmed fem tjänster inom region Skåne. Säffle Heltid kan ersättas av deltid. Berör 16 heltidsanställda. Söderhamn Deltidskåren i Ljusne föreslås läggas ner. Brandmännens riksförbund motsätter sig nedläggning och hoppas på stöd av Räddningsverket. Sörmlandskusten Förslag om neddragning från sju till sex man i beredskap i Trosa, drabbar tre deltidare. Tanum Sparkrav har medfört halvering av övningstillfällen och att flera outbildade brandmän ej kunnat skickas till skola. Valdemarsvik Deltidskåren i Ringarum har förvandlats till brandvärn. 12 deltidsbrandmän har sagts upp. Värnamo Ett kraftigt underskott har tvingat kommunen att varsla sju heltidsbrandmän. Det är dock inte klart att de sju sägs upp. Räddningstjänsten ska också titta på besparingar inom deltidsorganisationen. Åsele Räddningstjänsten har övertagit kommunens tekniska beredskap samt fastighetsjouren för bostadsbolaget. Inga personella förändringar. Östra Blekinge Neddragning av bemanning vid deltidskåren i Eringsboda, Holmsjö hotas av samma sak. Östra Kronoberg Verksamheten måste bli två miljoner billigare. En vakant heltidstjänst tillsätts inte. Återstår cirka 1,5 miljoner. Skulle det sparas inom deltidsorganisationen motsvarar det sju-åtta man i beredskap. Östra Norrbotten Minskad ekonomisk ram har medfört en deltidsbrandman mindre i beredskap i både Haparanda och Kalix. Räddningstjänster Sirenen varit i kontakt med som inte planerar några stora förändringar är: Eksjö, Finspång, Flen, Jönköping, Habo, Mark, Markaryd, Mullsjö, Stenungsund/Lilla Edet, Torsby, Torsås, Tranås, Vaggeryd, Vårgårda, Västra Blekinge och Öckerö. Tillsynen mer komplex när handlingsprogram ska granskas Frihet att skära ner? Avsikten är att handlingsprogrammen ska finnas i ett digitalt arkiv som både Räddningsverket och länsstyrelserna har tillgång till. Vad innebär den ökade möjligheten för kommunalt anpassade lösningar om det kommer till nedskärningar? Lagen innebär ingen sänkning av säkerhetsmålen. Men det ger lokala politiker möjlighet att själva prioritera, säger Torkel Schlegel, jurist på Räddningsverket. Det innebär i sin tur att handlingsprogrammen kan komma att se mycket olika ut och att tillsynen blir mer komplex. Enkelt uttryckt ska i handlingsprogrammen anges vilka risker som finns, vilka mål kommunen har och hur de ska uppnås. Kommunerna måste leva upp till de nationella målen. De säger att insats ska påbörjas inom rimlig tid och genomföras på ett effektivt sätt. Där har förutsättningarna inte ändrats, säger Jan-Erik Gustavsson. Om Räddningsverket anser att säkerheten åsidosätts har verket fortfarande möjlighet att driva frågan till regeringen. Men, och det framgår av lagen, det ska finnas synnerliga skäl för ett sådant ingripande och att kommunen inte rättat sig efter påpekanden från länsstyrelsen.

8 8 Nyheter Sirenen Nr Inget snus under tränarläppen i säker och trygg förening I Ludvika kommun finns ett 30-tal säkra och trygga föreningar. Barnsäkerheten är eftersatt på många håll. En väg är att säkra fritiden, säger MariAnn Sand. Ett jobb som hon driver från kommunens kultur- och fritidsförvaltning. I dag registreras cirka olyckor per år i Ludvika kommun. Målet är att lindra och förhindra att skador uppstår. År 2006 ska vi ha minskat skadorna med 15 procent, säger Sand. Upprinnelsen är att Ludvika år 2000 utsågs till Säker och trygg kommun, en utmärkelse som delas ut av WHO och Räddningsverket. Sedan dess har kultur- och fritidsförvaltningen tagit fram en säkerhetsplan som föreningarna kan jobba efter. Det har gjorts i samarbete med räddningstjänsten, Röda korset och försäkringsbolag. Pengar en morot Kommunala pengar i form av extra verksamhetsbidrag blev en morot att spela med. I början var det motigt. Det är inget för oss, vi har inte tid, hörde vi då. Men när folk i föreningarna har börjar förstå att de också tjänar på det här, går det lättare. I Ludvika finns drygt 350 föreningar. Efter tre års arbete är drygt 30 av dem certifierade som säkra och trygga. Det är allt MariAnn Sand från handbolls- och skoterföreningen till teaterföreningen. Det betyder en extra slant på kronor i föreningskassan och bra reklam. Föräldrar vill givetvis lämna sina barn i trygga händer. För att certifieras som säker och trygg förening ska det finnas två säkerhetsansvariga som arbetar skadeförebyggande inom föreningen. Det innebär att man går igenom brandsäkerheten i lokalerna, att funktionärer utbildas i första hjälpen, hjärt-lungräddning och brandkunskap. Tränare får inte snusa Det kan vara utbildning i att köra minibuss, skaderapportering och översyn av försäkringar. Säkerhetsarbetet handlar också om att stå för en sund drogpolicy. Gränges bandy tillåter exempelvis inte tränare att snusa eller röka när de är aktiva. Det handlar om att vuxna ska vara bra förebilder, menar MariAnn Sand. Ett annat exempel var när en fotbollsförening ansökte om att få ha öltält i samband med en cup. Hör det verkligen ihop, vilka signaler ger det till unga utövare? Det är ständigt en fråga om attityder som vi vuxna måste överväga och kanske förändra. För att inte tappa fart varar certifieringen bara i ett år. Sen är det upp till bevis för föreningen att visa sina dokument att man fortfarande driver sitt säkerhetsarbete. KATARINA SELLIUS Extra dagskift tillvaratar brandmästarnas kompetens Umeå har startat ett försök att tydliggöra brandmästarnas arbetsledarroll och bättre utnyttja deras kompetens. Brandmästarna ska jobba mer dagtid och därigenom få mer tid för verksamhetsutveckling. Bakgrunden är bland annat en personalenkät som genomfördes för ett par år sedan där det framkom att brandmästarnas roll var otydlig. Brandmännen tyckte att det var oklart vem som var deras närmaste chef. En annan anledning är isoleringen mellan skiften. Man jobbar på samma arbetsplats men träffas sällan. Brandmästarna har varit något av mittfältsspelare som stått och sett hur bollarna seglat förbi ovanför deras huvuden Vi vill få in dem ledningsprocessen så att kan utveckla och leda verksamheten. Brandmästarna besitter stor kompetens som vi inte kan utnyttja i dag, säger Lars Tapani, chef för skyddsavdelning. Ett problem är att brandmästarna går skiftgång och därmed har begränsad tid att arbeta med verksamhetsutveckling. Umeå bestämde sig för att testa en schemaändring som ger brandmästarna mer dagtid. Genom att byta ett dag- och ett nattskift mot tre dagskift får varje brandmästare ett ex- Ska jobba mer dagtid. Genom en schemaändring får brandmästarna i Umeå mer tid för verksamhetsutveckling. Brandmästare Hans Forsberg är positiv. I dag är det svårt att hinna med alla nya arbetsuppgifter vi fått. tra dagskift under en fyraveckorsperiod. Profilera arbetsledare Ett syfte är att profilera brandmästarna som arbetsledare och de ska gå kommunens egen arbetsledarutbildning. Försöket är frivilligt men vi måste göra en förändring. Brandmästarna har en stor kompetens som inte utnyttjas och det håller inte längre att enbart producera beredskap. Brandmästarna i är i stort positiva till försöket. Allt fler arbetsuppgifter har lagts på brandmästarna. Det är kontakter med myndigheter och annat som man aldrig får tid med när man jobbar skift. Det är också svårt att hinna med utvecklingssamtalen med brandmännen, säger brandmästare Hans Forsberg. Samtidigt ser han vissa risker med att jobba för mycket dag. Gruppen är viktig. Blir man borta för mycket tappar man kontakten med gruppen. Alla frågor är inte lösta än, bland annat lönefrågan, och först efter semestrarna kommer försöket att dra igång på allvar. GUNNO IVANSSON Umeå fokuserar på stora samlingslokaler Nuvarande brandsyn gäller fram till årsskiftet men Umeå skrotar brandsynen direkt samtidigt som man gör en storsatsning på brandskyddet i samlingslokaler. Förändringen i nya lagen som ersätter brandsyn med tillsyn innebär nyheter för alla. Många undrar vem som ska göra vad: ägaren eller verksamhetsinnehavaren? Vi varit ärliga och sagt att vi är heller inte hundraprocentigt säkra på allt. Vi ställer kraven på fastighetsägaren men för att det ska fungera måste innehavaren ge underlaget. De måste komma överens sinsemellan om skötsel och underhåll av brandskyddsanordningarna. Det måste växa fram en praxis och det kommer att ta tid, säger Lars Tapani, chef för skyddsavdelning vid Umeås räddningstjänst. Stora samlingslokaler Umeå har parat slopandet av brandsynerna med att fokusera på stora samlingslokaler. Räddningstjänsten har skickat ut information och bjudit in till frukostmöten för att berätta om nya lagen. Vi erbjuder också en halvdagsutbildning i systematiskt brandskyddarbete och använder då brandstationen som exempel. Den nya lagen har ännu inte fått genomslag bland näringsidkare och utbildningen har hittills mest körts internt i kommunen. Syftet med Lars Tapani satsningen på samlingslokaler är att nå ut med ett enhetligt budskap och komma fram till vilka krav som är rimliga att ställa. Måste finnas larm En sak som vi diskuterar mycket just nu är utrymningslarm. Krav på utrymningslarm finns i nybyggnadsreglerna och de är inte tillämpliga på befintliga byggnader. Vi gör en bedömning vad som är rimligt i förhållande till lagen om skydd mot olyckor och för en dialog med innehavaren. Men ibland säger vi att här måste det finnas ett utrymningslarm. Målet att innehavarna eller ägarna ska hinna skicka in sin redogörelse för brandskyddet till 1 januari 2005, men det tror han inte att alla hinner. Enligt lagen ska de skicka in en sammanfattning, men vi vill även se underlaget, dokumentationen bakom, säger Lars Tapani. GUNNO IVANSSON

9 Sirenen Nr Nyheter 9 Räddningsverket 2010 I dag utbildningsfabrik i morgon kunskap på begäran Från dokumentfabrik till säkerhetsombudsman Från utbildningsfabrik till kunskap på begäran. Så kan framtiden för Räddningsverket se ut enligt Thord Eriksson, Kommunförbundet. Han var inbjuden att måla upp sin framtidsvision när Räddningsverkets ledning höll en strategidag i slutet av april. Temat var Räddningsverkets roll som säkerhetsmyndighet år Han underströk direkt att det är resultatet som räknas och att det krävs förändringar. Ska ni nå målen att färre ska skadas och dödas och att mindre ska förstöras måste ni göra något annat. Fortsätter ni att göra som vi alltid gjort är chansen att nå ett bättre resultat väldigt liten. I Lund har räddningstjänsten och Civilförsvarsförbundet bestämt sig för att göra något åt problemet med fallolyckor och otrygghet bland äldre. Tillsammans erbjuder de pensionärer kursen Säkrare seniorer. Kursen har blivit en succe i och under våren har 400 skånska pensionärer lärt sig undvika risker i vardagen. Intresset har varit jättestort och vi har inte behövt marknadsföra oss alls, säger Marianne Danell Kindberg. Kursen är på tre timmar och indelad i tre delar: hemsäkerhet, brandsäkerhet och personlig säkerhet. Rädda för brott Äldre är även överrepresenterade i dödsbrandsstatistiken och kursen tar inte bara upp En jätteomställning Lagen om skydd mot olyckor innebär en större förändring än många insett. Det är en jätteomställning. Nu är det kommunen som är målet inte räddningstjänsten. Ni ska inte öka resurserna för räddningstjänsten utan öka säkerheten för medborgarna. Förr var det räddningstjänst och räddningsinsatser nu är det skydd mot olyckor och medborgarnas säkerhet i fokus. Han liknade Räddningsverket i stort vid en dokumentfabrik, en papperstiger som producerar dokument. Men den verksamheten har ingen framtid i en värld med internet och där företag flyttar personal och verksamhet till Indien har Räddningsverket gått från dokumentfabrik till att bli säkerhetombudsman; det goda samvetet när det gäller säkerhetsfrågor. Utbilda överallt Stora fasta resurser som Räddningsverkets fyra skolor behövs inte alltid. I framtiden gäller rörlighet; att kunna vara överallt. I dag utbildningsfabrik, men 2010 handlar det om kunskap på begäran. Man måste kunna starta utbildningar när som helst, var som helst. Jag har svårt att tänka mig att kommunerna i framtiden låter anställda åka iväg för utbildning och bo på internat i flera veckor. Thord Eriksson hittar både styrkor och svagheter hos Räddningsverket. Han lyfte särskilt fram två guldägg: Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor (NCO) och den nya utbildningen Skydd mot olyckor (SMO). Räddningsverket har sagt att man behöver mer pengar och NCOs framtid är oviss om inte fler myndigheter än Räddningsverket vill bidra med finansiering. Ni kan inte mena att det står Marianne Danell Kindberg demonstrerar en Heimlich manöver på en av deltagarna i kursen Säkrare seniorer. och väger om NCO ska överleva eller inte? NCO ska ni aldrig släppa. Och SMO-utbildningen. Det är otroligt hur mycket eleverna lärt sig och hur positiva de är till Räddningsverket som utbildare. Snacka om ambassadörer för Räddningsverket. De kommer att vara positiva till Räddningsverket hela livet. De kommer att ha en efterfrågad kunskap och kommer att vara attraktiva för en stor mängd olika arbetsuppgifter och arbetsgivare under sitt yrkesverksamma liv. Finns orosmoln Samtidigt finns det orosmoln som kan utgöra ett hot mot Räddningsverket. Myndigheterna har blivit allt fler och risken är att några försvinner. Vem ser skillnad på Skydd mot olyckor och krishantering? Dessa båda områden skulle enligt min uppfattning ha organiserats i en ny myndighet. Thord Eriksson anser också att Räddningsverket förlorat en del av sina kontakter med departementet och politiker. Ni är för dåliga på att följa det politiska spelet och det beror delvis på lokaliseringen utanför Stockholm. Ni måste satsa mer på omvärldsanalys, säger Thord Eriksson. GUNNO IVANSSON Skånskt initiativ ger säkrare seniorer hur man förebygger olyckor och bränder. Äldre är rädda för att utsättas för brott och går inte gärna ut om kvällarna. Därför ger vi tips om hur man rör sig på stan, hur man går till väga vid bankautomaten och att man ska begära legitimation av okända som ringer på dörren. Bra upplägg Ulla Nessmar som är engagerad i en pensionärsförening i Lund har gått kursen och hon tycker det är ett mycket bra iniativ. Hon tycker om upplägget. Kursen var mycket bra och vi har fått många fina tips. Inte minst viktigt var att kursen gav oss en personlig kontakt och tillfälle att ställa frågor. Kurserna finansieras genom Civilförsvarsförbundets självskyddsbidrag och ska nu spridas över hela landet genom utbildning av instruktörer i föreningarna. Lagnytt i korthet Nytt allmänt råd om farlig verksamhet Räddningsverket har utkommit med ett nytt allmänt råd om farlig verksamhet, SRVFS 2004:8. Det allmänna rådet ersätter meddelande från Räddningsverket 1994:2 som var kopplat till 43 i räddningstjänstlagen. Rådet vänder sig främst till ägare och utövare av farlig verksamhet enligt 2 kap 4 lagen om skydd mot olyckor, men även till länsstyrelser och kommuner. I rådet ges rekommendationer om vilka typer av anläggningar som bör omfattas samt vad en riskanalys i detta sammanhang bör innehålla. Vidare berörs bland annat beredskap, varning och underrättelse vid olycka samt information till myndigheter. Rådet kan kostnadsfritt hämtas på verkets webbplats, gå in under Författningssamling. Räddningsverkets författningssamling SRVFS (föreskrifter, allmänna råd och meddelanden). Kan också beställas som lösnummer eller prenumeration från Fritzes Offentliga Publikationer, e-post: fax , telefon Kort om handlingsprogram Till årsskiftet ska de kommunala handlingsprogrammen enligt lagen om skydd mot olyckor vara klara. En folder med kortfattad information om arbetsgången för att utarbeta ett handlingsprogram samt kraven enligt lagen finns nu att hämta som på Räddningsverkets webbplats, gå in under Lagen om skydd mot olyckor. Foldern ger en introduktion för dig som behöver en snabb överblick om vad arbetet med handlingsprogram innebär. Efterfrågade seminariepärmar Räddningsverket genomförde under perioden januari till mars en serie seminarier med anledning av lagen om skydd mot olyckor. Seminarierna var välbesökta och uppskattade och efterfrågan på de pärmar med dokumentation som delades ut till deltagarna betydligt större än tillgången. För seminarierna om Sotning och brandskyddskontroll och Skriftlig redogörelse och kommunal tillsyn av brandskyddet finns nu hela pärminnehållet för respektive seminarium att hämta kostnadsfritt på verkets webbplats, gå in under Lagen om skydd mot olyckor. Konferens om sotning och brandskydd på Rosersberg Räddningsverket arrangerar den 9-10 juni på Rosersberg en konferens om sotning och brandskydd. Syftet med konferensen är att sprida tankar och idéer och ge utrymme för dialog kring de förändringar som sotningsverksamheten just nu genomgår. Konferensen erbjuder ett digert program med föreläsare. Dag ett, som är mer allmänt hållen gästas av bland andra Räddningsverkets överdirektör Ivar Rönnbäck och Elisabeth Söderberg, nytillträdd chef för avdelningen för olycksförebyggande verksamhet. Andra dagen är mer tekniskt inriktad med föreläsare som Björn Björkman, Skorstensfejarmästarnas Riksförbund, Dan Loyd, Linköpings universitet och Sven Magnäs, Skorstensentreprenörernas riksorganisation. Vägledning i riskhantering De kommunala översiktsplanerna har de senaste åren fått en förstärkt roll och högre status som beslutsunderlag i kommunerna. Planerna har alltmer kommit att bli kommunala utvecklingsplaner. Samtidigt har riskbegreppet vidgats och kommunerna måste i dag i sina planer ta hänsyn till betydligt fler faktorer för att förebygga risker för olyckor. Räddningsverket har i en nyutkommen rapport Riskhantering i översiktsplaner en vägledning för kommuner och länsstyrelser samlat goda exempel från ett flertal kommuners översiktsplaner. Avsikten med rapporten är att ge tips och idéer om hur risker kan hanteras i översiktsplaner utifrån ett vidgat perspektiv på risk. Rapporten har utarbetats av Eleonor Björnberg, Räddningsverket, och kan kostnadsfritt hämtas på Räddningsverkets webbplats, under rubriken Riskhantering. Räddningsverkets kontaktperson är Veronica Djerf,

10 10 Brand 2004 Sirenen Nr Försvarsministerns sakkunnige Nog finns resurserna Är svag ekonomi ett hinder för räddningstjänsterna att genomföra förändringar? Det tror inte Magnus Edin, försvarsdepartementet, på: Svensk räddningstjänst har tillgång till tre-fyra miljarder kronor varje år. Så nog finns det resurser, säger han. Magnus Edin är försvarsminister Leni Björklunds tvåbenta kunskapsbank i räddningstjänstfrågor, eller politiskt sakkunnige om ni så vill. Han var det även åt Björn von Sydow. Med närmare fyra år på posten har han följt framtagandet av ny utbildning och ny lag. Från departementsperspektiv handlar det om vad man kallar att skapa ett robust säkert samhälle. Begrepp som kan bli en floskel, om man inte tar det på allvar. Det gör Magnus Edin. Många timmar med frågorna handlar inte bara om arbetsbelastning, utan också om ett stort intresse. På Brand 2004 i Gävle fanns han på plats samtlig dagar. Inmtresset utvecklades under studietiden i Lund när Magnus Edin engagerade sig politiskt och hamnade i kommunala räddningsnämnden. Nu handlar det om säkerhet i hela landet. Vi har fattat att situationen i Stockholm inte är den samma som i Kristianstad eller Kramfors. Det går inte att detaljstyra längre. En enkel förklaring till varför arbetet med ett likvärdigt skydd ska styras i kommunerna och inte centralt. Vi kan inte leva med samma räddningstjänst och ha kvar förtroendet Subjektivt säkert Magnus Edin pratar om ett samhälle som ska vara säkert inte bara objektivt, utan även subjektivt. Det spelar ingen roll om olyckorna uteblir om människorna ändå inte känner sig säkra. Lagen ger er politiska möjligheter att bestämma vad ni vill med ett säkert samhälle. Våga ta vara på den möjligheten. Arbetet med att människor ska känna sig säkra måste vi göra varje dag, i varje by, sa Edin till konferensdeltagarna. För att människorna ska känna sig trygga, måste räddningstjänsterna lämna det de varit trygga med. Det är Magnus Edins uppfattning. Och det är den stora utmaningen. Jag tror inte vi kan leva med samma räddningstjänst om 15 år och ha samma förtroende hos allmänheten. Ungefär som regeringen yttrat att antalet kvinnor och mångfalden inom räddningstjänsten måste öka. Det handlar inte bara om en tillgång på arbetsplatsen, utan också om förtroendet hos utomstående. NCO utreds På Magnus Edins bord finns också framtiden för NCO (nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor) i Karlskoga. Räddningsverkets pengar räcker inte för att utveckla verksamheten Vi håller på att titta på hur verksamheten ska finansieras. Beslut kommer med budgetpropositionen i höst. Myndigheter har i remissvar grovt uttryckt sagt att de tycker NCO är bra men att de inte vill betala. Är du förvånad? Kan regeringen komma att öronmärka pengar i anslag hos myndigheter att gå till NCO? Det är för tidigt att säga hur det kommer att gå till. Bred kompetens Nu utreds också om Räddningsverket ska ta ansvar för barnsäkerhet. Det finns kritik mot att Räddningsverket ägnar sig åt för många uppgifter. Det är en viktig fråga. Räddningsverket har bred kompetens och vi har ett bredare säkerhetsarbetare i dag. Lagen om skydd mot olyckor är ett exempel på det. Jag kan i viss mån se vidgade arbetsuppgifter, men det får inte ske på bekostnad av de uppgifter man redan har. Ser du en risk att Räddningsverket kommer att spreta åt för många håll? Räddningsverket är i fas. Man har vidgat från ren räddningstjänst till skydd mot olyckor. Det är inte brandstyrelsen längre. Om uppgifter läggs till, är det då troligt att andra kommer att tas bort? Det är i så fall inget nytt. Det har verket redan gjort längs vägen, exempelvis civilförsvarsdelen. PER LARSSON vanliga 3 frågor till Magnus Edin Vad menas med de nationella målen och likvärdigt skydd? Jag tycker alla som bor och vistas i Sverige har samma värde. De insatser som behövs för att uppnå det är olika. Det är inte svårare än så. Men det slutliga svaret på vad det innebär har vi när vi fått ett juridiskt fall. Det kan ta några år. När verksamheten ska målstyras, är det inte risk kommunerna prioriterar ner räddningstjänsten? Till lagen måste vi ha en fungerande tillsyn. Det är därför länsstyrelserna och Räddningsverket har en mer renodlad tillsynsfunktion. Vi har ett år på oss att skapa handlingsprogram, är inte det lite kort tid? Tidsfixering. Det här är ett levande arbete och det perfekta handlingsprogrammet tar tid. Det viktiga är att arbetet kommer igång. Och våga tänk nytt. Låt inte det bästa bli det godas fiende.

11 Brand 2004 Sirenen Nr Handlingsprogram Bättre stabil grund än färdigt luftslott Krångla inte till det. En uppmaning till alla som pustar tungt när de hör ordet handlingsprogram. Vid årsskiftet ska kommunerna kunna presentera handlingsprogram för skydd mot olyckor. Vad ska vi ha med? Hur ska vi klara av alla uppgifter? Det råder en viss frustration på sina håll. Men det behöver inte vara så knepigt. Magnus Edin, sakkunnig på försvarsdepartementet, konstaterade på Brand 2004 att handlingsprogrammen och lagen i grunden handlar om två saker: Det är lagens första paragraf om ett tillfredställande skydd, samt att färre ska dö, skadas och mindre förstöras. Målen behöver inte vara svårare än så, sedan gäller det att bryta ner det kommunalt och hitta metoder för arbetet. En grund att bygga ett första handlingsprogram på. Handlingsprogram är inte som en räddningsplan, ett fastställt dokument till dess att verksamheten eller riskerna förändras. Handlingsprogrammen ska ständigt uppdateras, minst vart fjärde år vid ny mandatperiod. Därför behöver det inte bli rätt direkt, sade Fredric Jonsson, brandingenjör i Jönköping. Med andra ord: hellre en stabil grund 1 januari 2005 som det går att bygga vidare på, än ett färdigt luftslott. Ta efter gamla program Efter den principen jobbas redan på många håll. I Malmö kallas det handlingsprogram 1.0, något som snart ska uppdateras för att bli bättre. Handlingsprogram är inget unikt. Vi har tagit fram hundratals sådana inom andra områden. Gör de här på samma sätt, så Fredric folk känner Jonsson igen sig, uppmanade Leif Landén, politiker i Örebro. Hur brett ska man tänka från början? Fredric Jonsson visade med statistik att personer dör genom olyckor varje år. 25 procent av olyckorna föranleder räddningsinsatser. Att skydd mot de 25 procenten av olyckorna beskrivs i handlingsprogrammen är ett minimikrav, sade han. En snabbenkät på konferensen visade att hälften av kommunerna tänker nöja sig med att ta upp de traditionella räddningsinsatserna i första handlingsprogrammet, övriga tar sats mot hela olycksområdet där fallolyckor i hemmet är en stor del. Om prioriteringen konstaterade Fredric Jonsson: Ingen accepterar att 100 personer dör i en olycka, men det är lättare att acceptera att 100 personer dör i 100 olyckor. Prioriteringar handlar om värderingar, vilket innebär att det handlar om politik. Handlingsprogrammen uppmuntrar till en helhetssyn. Men då måste man börja samverka inom kommunen, med olika organisationer och staten, konstaterade Magnus Edin. PER LARSSON Hur långt har ni kommit med handlingsprogrammen? Foto: STIG DAHLÉN Förändring är ingen engångsföreteelse, anser Magnus Edin. Balansgången så att det inte blir för mycket eller för lite av något kan vara svår. Men varje organisation måste ständigt reflektera över vad den gör och inte gör. Uppdragsgivaren måste fundera över vilka uppgifter som ska stoppas in i organisationen. John-Erik Jansson räddningschef Söderhamn Det har gått lite segt. Oklart var vi skulle börja. Det har saknats ett tydligt politiskt mandat. Vi har ett program för räddningstjänst, som är på remiss till länsstyrelsen och grannkommunerna, och ett program för förebyggande. Vi vidgar riskanalysen till andra delar av kommunen och har påbörjat risk- och sårbarhetsanalys. Målet är att ha detta klart under hösten, även om det inte blir klart i alla delar. Markus Sandvik stf räddningschef Dala-Mitt Inte speciellt långt. Men att politikerna ska förstå vad det handlar om har kommit en bit. Vi har väntat lite på kommunernas initiativ, men nu har vi tagit det. Det innebär att arbetet blir avgränsat mot lagen om skydd mot olyckor. Längst av våra kommuner har Borlänge kommit som gjort en liten riskinventering. Även om kommunerna får varsina handlingsprogram försöker vi samordna arbetet. Patrik Oxelgren brandingenjör Linköping Det är bestämt att kommunstyrelsen ska äga frågan och ett uppdrag har getts till teknik- och samhällsbyggnadskontoret som vi tillhör. Tjänstemän från kontoret och räddningschefen ska ansvara för arbetet. Riskanalysen är gjord. Jan Wisén räddningschef Södra Roslagens förbund Vi diskuterar med medlemskommunerna var gränssnittet ska ligga. Försöker renodla till räddningsinsatser och förebyggande och här tar vi ett grepp för alla fem kommunerna. Vi ska även ta itu med det övriga säkerhetsarbetet, däremot ska inte förbundet ta över detta i enskilda kommuner. För tillfället prioriterar vi inventering och grundläggande utbildning om nya lagen för all personal. I höst blir det fokus på handlingsprogrammet och vid årsskiftet ska vi vara klara med det första steget. Sedan får vi jobba vidare, vitsen med handlingsprogrammet är att det aldrig blir färdigt det är ju ett levande dokument. Ken Henningson räddningschef Malmö Vi arbetar i två grupper, med inriktning på kommunen respektive räddningstjänsten. Har börjat titta på struktur och innehåll. Vi ska ha fyra träffar med politikerna, i maj, juni och september. Vi processar fram handlingsprogram med särskilt fokus på några få områden, exempelvis äldre, ungdomar och Malmös invandrarproblematik. Operativt blir det förmodligen inga stora förändringar under Vi har en målbild för ett ledningssystem för skydd mot olyckor med sikte på Mats Granat räddningschef Gästrike förbund Det går bra, men kommer att ta tid. Vår vision är att ha ett riktigt bra handlingsprogram om sex år, där vi tänker ta in hela begreppet skydd och säkerhet. På kort sikt arbetar vi enligt lagen med det som kan föranleda räddningsinsats. Vi har fem kommuner, så det kommer att ta tid, men räknar med att vara klara i december. Claes Cahier räddningschef Umeå Ett mycket stort arbete, som om det ska omfatta alla risker i hela kommunen inte hinns med före årsskiftet. Vi ska klara av räddningstjänsten och förebyggande åtgärder mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats och brand med lagens krav på riskanalyser. Därutöver har samtliga förvaltningar fått i uppdrag att presentera en egen risk- och säkerhetsanalys före årsskiftet. SBA kommer att ta tid. För kommunens egna fastigheter krävs det timmar att ta fram dataprogram för alla uppgifter. Det kommer att ta ett-tre år. Om tre år tror jag att vi är framme med SBA till 90-95procent.

12 12 Brand 2004 Sirenen Nr Olycksundersökning viktig del i säkerhetsarbetet Från 1 juli ska kommunerna enligt lagen undersöka alla olyckor som räddningstjänsten ryckt ut till. Det blir en viktig del i kommunernas säkerhetsarbete, sa brandingenjör Anders Bergqvist på Brand Bergqvist jobbar till vardags hos räddningstjänsten i Stockholm, i år är han halvtidsanställd vid Räddningsverket för att ta fram en metodhandbok för undersökningarna. På Brand 2004 ledde han ett grupparbete om olycksundersökningar och intresset var stort. Liksom tidigare ska alla insatser dokumenteras i en insatsrapport. En något modifierad mall gäller från årsskiftet. Textrutor finns för olycksorsak, förlopp och insatsens genomförande. Insatsrapporten kan sägas vara första steget i en olycksundersökning. Känner räddningsledaren eller någon annan att man kan lära av den aktuella insatsen eller att den innehåller andra intressanta uppgifter kan man gå vidare, säger Anders Bergqvist till Sirenen i en paus. Brandman ett yrke i förändring Ska vi brandmän nå ut till allmänheten måste det ske när folk är hemma, alltså efter kontorstid. Det var en av många åsikter som framfördes efter ett grupparbete om brandmannens framtida roll. Lagen om skydd mot olyckor och det nya utbildningssystemet är faktorer som påverkar brandmannarollen i framtiden. Och ännu viktigare är kanske de krav som ställs på räddningstjänsten från olika delar av samhället. Kring bland annat detta ledde Erling Johansson (räddningstjänsten, Malmö) och Claes Jansson (räddningsskolan, Revinge) en session som orsakade livliga diskussioner och utmynnade i många förslag. Behoven styr Jansson redovisade den nya utbildningen, som innebär annat innehåll, större utbud och nya möjligheter för enskilda. Räddningstjänstens utbildning har varit väldigt lika i landet i alla år. Den tiden är förbi, nu blir det behoven som kommer att styra, sa Claes Jansson. Det är just hur man lodar djupare som Anders Bergqvist och Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring (NCO) nu jobbar med. Idéerna bollas mot fyra försökskommuner. Grupparbetena på Brand 2004 gav också en del intressanta signaler. Vid de flesta insatser räcker det med insatsrapporten. Vill man gå längre kan det göras i ett eller flera steg, olycksundersökning och fördjupad olycksundersökning. Även andra myndigheter kan komma att genomföra undersökningar, säger Anders Bergqvist. Nivån sätts i kommunen Det är upp till kommunerna själva att fastställa ambitionsnivå för olycksundersökningarna. Detta bör beskrivas i handlingsprogrammet. En fråga som ventilerades i grupparbetena på konferensen var: Varför ska min kommun undersöka olyckor som inträffat? En grupp sammanfattade så här: För att få underlag som kan förhindra en upprepning, sänka kostnader, höja kompetensen, bidra till en nationell samlad Anders Bergqvist vill satsa på lättåtkomliga lösningar. statistik som vi själva kan dra nytta av och för att få in underlag för det fortsatta säkerhetsarbetet. En annan fråga löd: Vilka typer av olyckor bör undersökas mera grundligt? En grupp redovisade: Återkommande olyckor, olyckor med stora konsekvenser, olyckor som kunnat ge stora konsekvenser, områden där kunskaperna är bristfälliga, olyckor med miljöpåverkan och insatser med intressanta erfarenheter. Grupperna sammanfattade på ett bra sätt vad det handlar om, var Anders Bergqvists betyg. Flera i grupparbetena tyckte att räddningsledaren är den Framtiden innebär stora förändringar för brandmännen. Det var Erling Johansson och Claes Jansson rörande överens om. Centrum för risk- och säkerhetsutbildning presenterar i höstens kurskatalog flera nya utbildningar. Vad som ska ingå är lite tidigt att säga, men vi diskuterar exempelvis specialutbildningar för övningsledare, hur man blir en säker och trygg kommun, ledarskapsutbildning och kompletterande utbildning för dagens befäl. Dessutom kan vi förstås skräddarsy kurser efter kundernas önskemål. Vad kännetecknar framtidens brandman? Det var en fråga i grupparbetena. Förslagen var många. Några exempel: Trovärdighet, mental styrka, förmåga till erfarenhetsåterkoppling, ökat ansvar i samhället och informatör. Enligt gruppredovisningen kommer framtidens brandman att använda arbetstiden effektivare, grupperna kommer att delas och rycka ut från olika håll när larmet går, systematiskt brandskyddsarbete blir en del av brandmannens vardag och denne kommer att ta ett större ansvar för sin egen kompetens. I en grupp på sju brandmän kommer man i framtiden att diskutera roller utifrån behoven och låta individer gå specialkurser för att få upp styrkans totala kompetens, sa Erling Johansson. som bör avgöra om insatsrapporten ska följas av en djupare undersökning. Men någon invände: Det är även viktigt att få fram erfarenheter från en insats där taktiken visade sig felaktig. I ett sådant fall är knappast räddningsledaren intresserad av att olyckan och insatsen granskas närmare. En nyckelfråga är givetvis hur erfarenheterna från olycksundersökningarna kan användas och hur de ska spridas. Västerås kommun visade på ett exempel, där man bildat ett säkerhetsråd på hög nivå som samlar in uppgifter från hela kommunen (trafik, hem, tekniska verken, räddningstjänsten med flera). Säkerhetsrådet fungerar som en slags analysgrupp. Den fördelar uppdrag som ska leda till förbättringar. Inloggning på nätet? För spridning av erfarenheter från räddningsinsatser till räddningstjänst-sverige i övrigt eftersträvar Anders Bergqvist en lättåtkomlig lösning. Vi studerar olika varianter, där erfarenheterna ska vara lätta Varje gång det sker en dödsolycka i kommunen, borde då information om händelsen ske inför fullmäktige? Så gör Vägverket. Vi drar alla dödsolyckor regionalt inför ledningsgrupp och vägdirektören. Den uppmärksamheten är viktig, säger Matts- Åke Belin på Vägverket. Vägverket jobbar hårt med nollvisionen. Satsningen är inriktad på att minska de svåra olyckorna. Och det går åt rätt håll. Vägverket gör djupstudier och dokumenterar olyckorna. Vad hände? Varför hände det? Vad kan man göra för att det inte ska hända igen? Vi lägger alltid skuldfrågan åt sidan. Det skapar större engagemang. Säkra i stället genomförandet av förbättringar genom att göra åtgärderna synliga, säger Mats Artebranth, olycksutredare på Vägverket. att komma åt, eventuellt på nätet via inloggning. Framför allt ska materialet vara praktiskt användbart för räddningstjänsten och övriga aktörer inom kommunen. Kanske behövs någon form av nationell samordning. På motsvarande sätt kan man lägga upp ett system med erfarenheter från säkerhetsarbete, exempelvis förslag på möjligheter att lösa identifierade säkerhetsproblem. Anders Bergqvist meddelar att det fortsatta arbetet med olycksundersökningar kommer att redovisas på Räddningsverkets hemsida (under lag om skydd mot olyckor /olycks undersökning). Inför halvårsskiftet kommer fortlöpande information att läggas ut. Där finns även information om kurser i orsaks- och olycksförlopp. Anders Bergqvist tar gärna emot synpunkter och frågor om olycksundersökningar på e-post: STIG DAHLÉN Vägverket Alla dödsolyckor dras på hög nivå Matts-Åke Belin Det är viktigare att lösa problem än att hitta syndabockar, anser Vägverket. Vägverkets satsning på olycksutredningar har skett utan ekonomiska tillskott, resurser har i stället omfördelats. Generellt finns inte mer resurser i vårt samhälle. Vi måste bli bättre på att avveckla för att kunna utveckla. Vi måste ta jobbiga prioriteringar, säger Belin. I arbetet med olycksutredningar hade Artebranth en liten önskelista till räddningstjänsterna: Vi har stort behov av utökad information. Vi får insatsrapporter från dödsolyckor. Men de säger inte allt. Vi vill gärna även ha noteringar om de drabbade använt bälte, om ni dragit isär fordon med mera. Vi får ofta jaga uppgifterna och det är viktig information som vi går igenom med obducenter.

13 Sirenen Nr Brand Om tio år har vi 25 procent tjejer i räddningstjänsten Mentometer-omröstning utan mentometer, men med gröna och röda lappar. Konferensdeltagarna fick avslutningsvis vädra sina åsikter i frågor som diskuterats under Brand 2004: Jag är en förändringsledare? Ja: 99 procent. Nej: 1 procent. Om fem år har samhällets kostnader för bränder minskat med minst 10 procent som en följd av systematiskt brandskyddsarbete? Ja: 60 procent. Nej: 40 procent. Blir trygghet, säkerhet och skydd en viktig valfråga 2006? Ja: 30 procent. Nej: 70 procent. Har ni påbörjat arbetet med handlingsprogram i er kommun? Ja: 95 procent. Nej: 5 procent. Nästa brandman som anställs i din kommun är SMO-utbildad? Ja: 30 procent. Nej: 70 procent. Om fem år arbetar en heltidsbrandman i olyckans alla skeden? Ja: 95 procent. Nej: 5 procent. Om fem år utgör information minst 5 procent av kommunens budget för SMO-arbete? Ja: 60 procent. Nej: 40 procent. Om tio år har vi 25 procent tjejer inom räddningstjänsten? Ja: 60 procent. Nej: 40 procent. Om tio år har vi tio procent med annan etnisk bakgrund inom räddningstjänsten? Piketstyrkorna halverades Ja: 50 procent. Nej: 50 procent. Ska vi ha en nollvision avseende alla olyckor? Ja: 70 procent. Nej: 30 procent. Jag tror att det går att uppfylla målen i lagen om skydd mot olyckor utan tillskott av extra pengar? Ja: 95 procent. Nej: 5 procent. Många likheter med räddningstjänsten Kontrasten var stor mellan första dagens första programpunkt (Kerstin Bäck) och den sista (Zen Zen-gruppen). Sämsta tänkbara timing Det var stor bredd i programmet första dagen på Brand Konferensen öppnades med en rolig, uppskattad och eftertänksam monolog av traversföraren och ståupp-komikern Kerstin Bäck. Budskapet var att kvinnor kan och behövs även i räddningstjänsten. Samma kväll bjöds konferensdeltagarna till ett nöjesställe i Gävle för att fira Gästrike räddningstjänsts första tio år som förbund. De möttes av lättklädda damer som sedan underhöll gästerna (mest herrar) under kvällen. Osmakligt och sämsta tänkbara timing med dagens första programpunkt, tyckte flera. Räddningschefen Mats Granat: Zen Zen-gruppen har rykte om sig att vara jätteduktig och uppträder ofta i Gävle. Men jag ska medge att jag i förväg inte visste att de var så lättklädda. Konferensen avslutades på torsdag förmiddag med ett uppträdande av Babsan (Lars- Åke Wilhelmsson). Humor mest under bältet och Babsan fick inte direkt stående ovationer. Styrkorna har halverats, arbetet effektiviserats. Personalen jobbar mer förebyggande. Situationen på en svensk brandstation? Nej, det handlar om Stockholmspolisens piketstyrka. Piketpolisen är bland det mer macho och operativa man kan tänka sig. Men den var inte tillräckligt effektiv, enligt länspolismästaren. Han frågade vad vi egentligen sysslade med, säger insatsledaren Thomas Carlsson. Det hade konstaterats att huvudarbetsuppgifterna täckte 20 procent av arbetstiden, utbildning lika mycket. Återstod 60 procent oplanerad arbetstid som ägnades åt vanlig polistjänst, exempelvis att finnas synliga på stan. Thomas Carlsson Kravet på effektivisering ledde till halvering av antalet styrkor, från 16 till åtta. Och de åtta som blev kvar (1+9 dagtid och 1+4 på natten) belades med fler uppgifter. Det kvirrades först, det är aldrig kul att bli ifrågasatt. Men förändringen öppnade för kreativitet. När uppgifter lades ut på fler, fick också fler chansen att kliva fram. Kvaliteter som inte synts förut kom fram, säger Thomas Carlsson. Huvuduppgifterna ingrepp mot farlig person, räddningstjänst, eskorter och ingrepp mot folkmassa har kompletterats med mer förebyggande arbete. Styrkan splittras ofta i smågrupper på mindre uppdrag, men som snabbt kan stråla samman vid akut larm. Hundraprocentig täckning Det finns många likheter med diskussioner inom räddningstjänsten, som grovt uppskattat befinner sig på larm fem procent av arbetstiden. Förändringen hos polisen skedde För tretton år sedan. Nu har vi hundraprocentig täckning av arbetstiden. Vi jobbar mot grov kriminalitet, exempelvis med spaningsuppdrag.

14 14 Nyheter Sirenen Nr Krögarna går över till gasol stora brister i säkerheten Gasol är trendigt. Duktiga kockar jobbar helst på gasolspis och antalet gasolanläggningar ökar stadigt. Många krögare har inte koll på sin gasol och det känner räddningstjänsterna till, säger Bo Jensen, insatsledare vid Södertörns brandförsvarsförbund. Jensen slår larm om slarvet med gasolhanteringen. Han tror att varannan restaurang i Södertörn använder gasol. Oftast lämnar gasolleverantören flaskorna på lastkajen och skickar sen en faktura. Vad som händer med gasolen därefter har de inget ansvar för. Det är ett problem. Ofta vet inte krögarna hur gasolen ska skötas på ett tillräckligt säkert sätt, de lämnas vind för våg och det finns ingen uppföljning av hur gasolen hanteras på restaurangen, säger Bo Jensen. Han får medhåll från Tomas Grut vid Räddningsverkets enhet för brandfarliga och explosiva varor. Kunskaperna är dessutom dåliga hos dem som beviljar tillstånden. Jag påstår att man sitter och håller tummarna ute i byggnadsnämnderna för att ingen olycka ska hända, säger han. Hantering av gasol kräver en säker anläggning och tillstånd. Lagen om brandfarliga och explosiva varor säger att det ska finnas erforderlig kompetens. Med detta menas att det ska finnas en utbildad gasolföreståndare restaurangens egen gasolexpert. En person som förstår riskerna, har kontakten med myndigheterna, håller koll på att inga läckage uppstår och ser till att personalen vet var gasolen stängs av. Inget sätt att mäta Innan drifttillstånd ges ska byggnadsnämnden och räddningstjänsten kontrollera att anläggningen är säker och att erforderlig kunskap finns. Detta kallas avsyning, en många gånger bortglömd process. När räddningstjänsten gör tillsyn på stället har de ingen aning om ägaren verkligen har de rätta kunskaperna. Det finns nämligen inget sätt att mäta detta i dag. Att utföra tillsyn och kolla på installationen är en sak men det svåra är att mäta kompetensen, säger Jensen. Tyvärr händer det att man ser mellan fingrarna för att inte stjälpa verksamheten för krögaren. Problemet är att det inte finns någon lättillgänglig utbildning. Visst, du kan gå en tredagars utbildning hos Brandskyddsföreningen till en kostnad av cirka kronor. Då blir du godkänd som föreståndare på en bensinstation. Men det är förstås inte aktuellt för en krögare som Ett större ansvar från gasolleverantörerna. Det efterlyser Bo Jensen, Södertörn (till vänster) och Tomas Grut, Räddningsverket. enbart använder gasol för matlagning. Det borde finnas en mer anpassad utbildning. Såg ett skräckscenario Det är byggnadsnämnden som i samarbete med räddningstjänsten beviljar tillstånd att hantera brandfarlig vara. I flera kommuner har beredningen av tillstånd lagts ut på räddningstjänsten. Så är fallet i Huddinge, Haninge, Tyresö och Nykvarns kommuner där tillsynsavdelningen på Södertörn bereder tillstånden åt byggnadsnämnderna. Själv har Bo Jensen slutat se mellan fingrarna. Droppen var när ett stort nöjespalats skulle invigas för några år sedan. Ett upplevelsecentrum med biografer, restauranger och affärer, besökare varje dag. Det var pompa och ståt och vi var där i elfte timmen och skulle utverka tillstånd för gasol till ett antal restauranger. Men kraven var inte uppfyllda, krögarna hade ingen som helst utbildning och jag kunde inte ta på mitt samvete att bereda och tillstyrka tillstånd. Bo Jensen såg ett skräckscenario framför sig. Fastighetsägaren fick kalla fötter, blixtsnabbt klev gasolleverantören in och skötte installation av gasol och utbildning av personal för att få alla papper klara i tid. Enligt lagen om skydd mot olyckor är det den enskildes skyldighet att se till att ha en säker anläggning, men förutsättningarna för att kunna ta detta ansvar är dåliga, menar både Grut och Jensen. De anser att gasolbranschen bör ta ett större ansvar för sina kunder. Dyrt och krångligt Tomas Grut ser ytterligare risker med den ökande gasolanvändningen. Ett tillstånd kan kosta uppemot kronor. Det är mycket pengar och risken finns att vissa struntar i att söka tillstånd, eftersom det dessutom är ganska krångligt. Det strider mot allt säkerhetstänk. Kommunen ser pengarna in, men effekten blir sämre säkerhet. Det är ju tvärtemot vad som är meningen med tillståndet, säger Grut som anser att kunden borde få något för sin tillståndspeng: En kvalificerad genomgång av hur man sköter sin gasolanläggning på ett säkert sätt. Vägledning och telefonnummer till en känd installatör som kan koppla in gasolen så att den uppfyller kraven. Så att man inte hamnar hos vilken rörmokare som helst, vilket är vanligt. En anledning för restaurangerna att gå över till gasol är att pressa ner elräkningen. Det är dyrt att hålla ett stekbord varmt en hel kväll. Gasolspisen sätts på när det är dags att steka. Det har också gått mode i gasolen. Det kan vara svårt att få en duktig kock till restaurangen om du inte har gasol, säger Grut. Utbildning på gång Sedan problemet lyfts upp har också en del leverantörer vaknat. Som ett första steg har Aga Gas i samarbete med Räddningsverket, Södertörns räddningstjänst och Fogas tagit fram en informationsbroschyr som ska göra det enklare att söka tillstånd och uppnå en säker anläggning. Aga Gas håller även på att sy ihop ett enkelt och lättillgängligt utbildningspaket för gasolföreståndare. Samma brister finns även i skolornas laboratoriesalar och träslöjdslokaler. Kunskaperna är jättedåliga och det är ofta oklart för skolorna vem som har det förebyggande ansvaret för gasolanläggningen, säger Grut. KATARINA SELLIUS Foto: KATARINA SELLIUS Gasolspisarna blir allt populärare. Tomas Grut, Räddningsverket, och Bo Jensen, Södertörn, oroas över den slarviga hanteringen av gasolen. De anser att gasolleverantörerna bör ta ett större ansvar för kunden. Här diskuterar de ämnet med kocken Chico. FOTNOT: Broschyren Att söka tillstånd för gasol på restaurang kan beställas hos Aga Gas AB, e-post:

15 Sirenen Nr Nyheter 15 Om Prestige förlist i Östersjön: Vi klarar inte en sådan olycka Vad hade hänt om oljetankern Prestige hade kolliderat mellan Bornholm och Öland? En katastrof som skulle påverka människors vardag i flera år framåt, säger Karl- Erik Kulander, Räddningsverket. Den maj samlades företrädare för regionerna runt södra Östersjön för att diskutera just denna fråga. Syftet med konferensen var att höja sjösäkerheten och minska miljöriskerna i det hårt trafikerade farvattnet. Ett hundratal politiker och experter fanns på plats i Trelleborg, den kommun som är belägen vid det mest trafikerade stråket i det känsliga innanhavet. Karl-Erik Kulander vid Räddningsverket målade upp ett verklighetstroget scenario där en oljetanker av samma typ som Prestige (som förliste utanför Galicien 2002) kolliderar med ett mindre fartyg utanför svenska sydostkusten. Kustbevakningen tar upp ton olja ute till havs men ton driver iland på en sträcka mellan Kalmar och Blekingekusten. Utifrån detta scenario beskrev vi arbetsgången, vad händer och vem har ansvar för vad, säger Kulander. Allt från att länsstyrelserna får samordningsansvar, vilka aktörer som behövs för sanering, hur oljan transporteras bort och hur den tas om hand. En väckarklocka? Förhoppningsvis blev scenariot en väckarklocka. Vi har ingen, eller mycket liten, beredskap att klara en olycka som den här, menar Kulander och fortsätter: En oljekatastrof av den här storleken får inte bara stora konsekvenser på miljön, utan även stora socioekonomiska konsekvenser. Det påverkar människor och deras vardag under många år framåt, turismen, näringslivet, fisket, fastighetspriser. Kommunernas beredskap sätts ur spel, räddningstjänsten får reducerad förmåga att rycka ut. Det tar ett par år att städa upp efter ett sådant utsläpp fartyg dagligen Östersjön är olycksdrabbat och dagligen finns fartyg i trafik samtidigt, fartyg med last av olja eller andra miljöfarliga ämnen. Kustbevakningen övervakar trafiken via flyg, satelliter och fartyg, men trots det inträffade 314 oljeutsläpp förra året. Nyligen beslutade FN att klassificera Östersjön som särskilt känsligt havsområde. På konferensen diskuterades hur detta ska få effekt och inte stanna vid tomma ord. Ett syfte med konferensen var att få fram ett dokument där man deklarerar hur regionen ska arbeta för att minska risken för fartygsolyckor. Man vill kunna sätta press på sina respektive regeringar för att skydda havsmiljön och höja säkerheten, säger Kulander. KATARINA SELLIUS Blåljuspersonal och grov brottslighet har redan utbildats i NBC-hot brandmän, poliser och ambulanspersonal har utbildats i NBC-hot och i hur farliga ämnen ska hanteras. Bakgrunden är den ökande grova brottsligheten. NBC står för nukleära, biologiska och kemiska (Chemical) ämnen. Även om hoten funnits länge blev de mycket mer påtagliga efter attackerna 11 september Efter den händelsen beslutade man att höja kunskapen och beredskapen, vilket skapat ett unikt samarbete mellan Räddningsverket, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen. Vi har också sett en ökad grov brottslighet som påverkar de här yrkesgrupperna. Polisen har länge utsatts för hot och våld, men nu börjar även brandmän och personal inom akutsjukvård utsättas för våld, säger Torbjörn Jansson, projektledare för NBCE i samverkan. Under resans gång har man lagt på ett E i projektet. Det står för explosiver, eftersom även bomber i bilar och väskor har blivit verklighet. Sådant måste vi också kunna skydda oss mot. Gemensamt paket Gemensamma åtgärder och utbildningar har tagits fram och hittills har 400 handledare utbildats. Dessa ska i sin tur genomföra endagsutbildningar med så kallade first responders inom blåljusmyndigheterna, det vill säga brandmän, polis och sjukvårdare som är först på plats vid en olycka. Det handlar om cirka personer i operativ tjänst och hittills har en tredjedel genomgått utbildningen. Man ska veta vilka hot som finns och hur man ska hantera dem. Man ska veta hur man upptäcker och skyddar sig mot kemiska, biologiska och radioaktiva ämnen som skulle kunna uppstå både vid attentat och vid olyckor. Man ska känna till vem som har ansvar för vad, säger Monica Rhodiner, chef för Räddningsverkets enhet för farliga ämnen. På uppdrag av regeringen gör Räddningsverket i samråd med Socialstyrelsen en översyn av den svenska beredskapen mot NBC-olyckor. Ett problem är att lagstiftningen är oklar inom området personsanering. Är det räddningstjänsten eller sjukvården som har ansvaret för saneringen av personer vid exempelvis en kemikalieolycka? För att lösa detta föreslår vi en helt ny skadeplatsorganisation med het, varm och kall zon, där endast räddningstjänst går in i het zon. Men dessa ansvarsfrågor måste lösas genom särskilda samverkansavtal mellan räddningstjänst och sjukvård i kommunerna, säger hon. KATARINA SELLIUS Norrtälje skriver avtal med Sjöräddningssällskapet Räddningstjänsten i Norrtälje tar ett unikt grepp för räddningstjänst i skärgården. De säljer sina räddningsbåtar och börjar samverka med Sjöräddningssällskapet, SSRS. På sikt kommer vi att tappa vår egen unika kompetens som gjort det möjligt att ha räddningsbåten Eldorado på Blidö. Dessutom måste vi spara, säger Jan Eriksson, räddningschef i Norrtälje. Vi har lyft blicken och sett att vi inte måste hålla på våra revir när det finns massor med båtar och kompetent sjöfolk i vårt område. SSRS ska därmed klara att transportera en räddningsstyrka på 1+5 inom 15 minuter efter larm. Norrtälje har cirka 15 utryckningar i skärgården varje år. Allt från gräsbränder och kvarglömda grillar till hus- och båtbränder. SSRS är organiserade som räddningsvärn och kan åka själva på mindre bränder. Avtalet med Sjöräddningssällskapet kostar räddningstjänsten kronor om året. Räddningsverket långt fram med miljöarbete En undersökning som Svenska Dagbladet genomfört visar att endast 1 procent av de svenska myndigheterna har infört ett genomgripande miljöarbete, trots att det är ett krav från regeringen. Däremot omnämns Räddningsverket som ett av de få goda exemplen i undersökningen. Det kan handla om att införa system för miljöledning i myndighetsarbetet, som att använda färre kopieringspapper, stänga av datorn och minska sopmängden. Och exempelvis utbilda personalen i hur verksamheten påverkar miljön, som Räddningsverket gjort. Fortsatt få dödsbränder 2004 Frånsett april, då elva människor omkom, fortsätter dödsbrandstatistiken att visa minskande siffror. Under årets tre första månader omkom sammanlagt 15 människor, en ovanligt låg siffra. Efter uppgången i april har den nedåtgående trenden kommit tillbaka. Till och med Kristi Himmelsfärdshelgen 20 maj har vi bara fått rapport om två dödsbränder under maj månad, säger Ulf Erlandsson, som följer upp dödsbränderna för Räddningsverket. Det är svårt att hitta en förklaring till de förbättrade siffrorna. På Räddningsverket vill vi gärna tro att det beror på den ökade användningen av brandvarnare och det gedigna arbete som kommunerna lägger ner på att informera vårdpersonal och andra yrkesgrupper om hur de ska agera vid en brandsituation, säger Erlandsson. År Jan Febr Mars April Maj Sa * 28 * till och med 20 maj Brandutredarkurser i nya lokaler Räddningsskolan i Revinge har uppfört tre permanenta byggnader för att arrangera brandplatser av olika slag. Sammanlagt kan nio grupper med brandutredare arbeta samtidigt med att tyda de spår och avtryck som bränderna lämnat efter sig. Under våren 2004 har brandbyggnaderna redan använts för flera grupper: - Treveckors grundkurs för polistekniker och kommunala brandutredare - Påbyggnadskurs i brandutredning för danska polistekniker - Utbildningsdagar för brandutredare arrangerade av Föreningen för brandutredare. Tom Cruise stöder brandmän Tom Cruise gör en insats för brandmännen i New York. Många brandmän och poliser som arbetade i ruinerna efter World Trade Center inandades förorenad och giftig luft som gett bestående besvär. Enligt danska Beredskapsinfos nyhetsbrev stöder Cruise organisationen New York Rescue Workers Detoxification Project, som samlat in stora belopp och behandlat fler än 200 personer. Brandmän och poliser får bland annat hjälp med vitaminer och mineraler, som ska rensa kroppen från giftrester. Många är sjuka och något måste göras, säger Cruise om sitt engagemang.

16 16 Nyheter Sirenen Nr Nytt radionät för blåljusmyndigheterna Överklagan kan försena utbyggnad Det nya nationella radionätet för blåljusmyndigheterna blir för dyrt tycker många kommuner. Många är kritiska till kostnaderna, men i långa loppet blir det ohållbart att stå utanför, säger Räddningsverkets Niklas Andrén. Han är en av ett tiotal personer vid Räddningsverket som mer eller mindre på heltid arbetar med det nya systemet. Det kallas Rakel, en förkortning som står för radiokommunikation för effektiv ledning. Frågan om ett gemensamt digitalt radiokommunikationssystem har stötts och blötts i många år, en långbänk på över ett decennium. Men nu har riksdagen äntligen fattat de nödvändiga besluten och garanterat investeringen i infrastruktur. Risk för förseningar Rakel byggs ut i sju etapper perioden Första etappen omfattar de tre sydligaste länen, Skåne, Blekinge och Kalmar län. Målsättningen är att systemet ska vara i drift i dessa län redan 1 januari Men det finns några hakar. Konsortiet Saab, Nokia och Swedia Networks blev 1 april utsett att leverera system och tjänster till Rakel, en order värd 2,3 miljarder kronor. Försvarets Materielverks (FMV) upphandling har överklagats, till att börja med till länsrätten och detta riskerar att försena första etappen. En annan faktor som stör utbyggnaden till ett heltäckande nät för blåljusmyndigheterna är driftskostnaderna. Många användare tycker att driftskostnaderna är för höga och säger att de ställer sig utanför om inte prislappen ändras. Kommunerna och landstingen i de tre länen i etapp 1 uppvaktar den 26 maj statssekreterare Jonas Bjelfvenstam på näringsdepartementet. Målet är att regeringen ska sänka driftskostnaderna. Överklagandet av FMV-upphandlingen försenar också den upphandling Räddningsverket ansvarar för, ramavtal för samtliga användare av mobilstationer, både handburna och fordonsmonterade. Billigare om fler går med Rakel-enheten, som finns på Krisberedskapsmyndigheten, har skissat på användare, därav cirka i polisen och lika många i kommunal räddningstjänst. Vid användare landar den årliga driftskostnaden per mobilstation på kronor, skulle användarantalet öka till sjunker priset till kronor per enhet, säger Räddningsverkets Niklas Andrén. Å andra sidan, ansluter sig färre än användare, då stiger den årliga driftskostnaden per enhet. I kommunerna finns det ett kraftigt motstånd mot de beräknade driftskostnaderna. Till dessa ska läggas investeringar i stationer och mobila enheter, cirka kronor styck. De nuvarande bärbara B96- apparater som Räddningsverket investerat miljoner kronor i för krigsorganisationen har kommunerna kunnat använda i fred. B96-orna passar inte in i Rakel-systemet. Niklas Andrén har senaste året besökt många räddningstjänster och diskuterat Rakel. Alla är positiva till systemet, samtidigt tycker många att det blir för dyrt. Senaste halvåret har jag dock märkt en svängning, allt fler ser till nyttan. Detta är framtiden En del hävdar att protesterna är ett förhandlingsspel. När prisbilden blir definitiv kommer blåljusmyndigheterna att hoppa på tåget. Första etappen kan bli ganska avgörande för fortsättningen. Det är viktigt med en bra start, att många användare ansluter sig och att tekniken fungerar så att kunderna blir nöjda, säger Niklas Andrén. Vad tror du själv, hur kommer det att gå? Jag tror på systemet. Det är det här som är framtiden. Jag har träffat finska användare som kört samma system i några år och de är väldigt nöjda. De skulle aldrig kunna tänka sig att gå tillbaka till det gamla. Så blir det i Sverige också. STIG DAHLÉN Ett lätt val för räddningschefen: Behåller hellre deltidskår än går in i nya systemet Västerviks och Ölands räddningstjänster säger nej till Rakel om inte driftskostnaderna sänks drastiskt. Rakel skulle kosta oss en miljon extra per år. Det motsvarar vad det kostar att driva en deltidskår. Självfallet prioriterar jag deltidskåren, säger Pierre Strid. Han är räddningschef i Västervik i Kalmar län. Därmed finns han i det område som omfattas av etapp 1 i utbyggnaden av Rakel. Det nya radiosystemet är säkert bra för polisen och storstäderna. Givetvis också för de riktigt stora olyckorna, sådana Niklas Andrén som inträffar en gång vart tionde eller tjugofemte år i det här länet, säger Strid. Han känner inget omedelbart behov att gå med i Rakel. Staten och kommunerna har nyligen investerat i ett bra radionät i Kalmar län. Det fungerar utmärkt. Att i det läget hoppa in i ett system som kostar oss en miljon om året gör mig mycket tveksam. Men ytterst är detta en fråga för kommunens politiker gånger dyrare Kollegan Bengt Andersson på Öland är inne på samma linje: Ingen tvivlar på den nya tekniken, den är säkert bra och framåtsträvande, men allt överskuggas av driftskostnaderna. De blir gånger högre än de vi har i dag. De statliga myndigheterna, frånsett Sjöfartsverket och Luftsfartsverket, har varit ivriga påhejare av Rakel. Det gör Bengt Andersson upprörd: Statens representanter gasar på och snackar bara om fördelarna, men det är väl lätt när de inte tycks bry sig om kostnaderna utan enbart förutsätter att de får medelstilldelning för de ökade kostnaderna. I det sammanhanget känner vi oss i kommunerna som ett jäkla B-lag. Vi har en annan ekonomisk verklighet att hantera. Bengt Andersson är mycket bestämd när det gäller driftskostnaderna. Måste sjunka drastiskt Ska Rakel bli en angelägenhet för hela räddningstjänsten i Sverige, då måste driftskostnaderna sjunka drastiskt. Jag hoppas att den samlade uppvaktningen hos näringsdepartementet i slutet av maj från kommunerna och landstingen i de tre länen i etapp 1 leder till ändrade ekonomiska förutsättningar. STIG DAHLÉN Räddningsverket aktivt i Rakel Upphandlingen av ramavtal för användarnas inköp av mobilstationer blir en viktig uppgift för Räddningsverket. Den leds av Lars Olsson med stöd av Sten Jansson. Per Andersson ansvarar för att ta fram den tekniska kravspecifikationen. För själva uppbyggnaden av nätet är flera från Räddningsverket redan involverade. Mats Gustafsson har varit utlånad till Rakel-enheten på KBM i ett år för att arbeta med kravspecifikation och radioplanering (säkerställa radiotäckning). Även Christer Wiklund är utlånad till KBM. Han ska bland annat planera och övervaka själva utbyggnaden. Tommy Nilsson arbetar med utbildningsfrågor och hur systemet kan användas för utlarmning. För utbildning kommer CRS fyra skolor att få en viktig roll. Revinge arbetar redan för fullt med etapp 1. Enhetschefen Hans Berged sitter med i Rakel-delegationen på KBM och ingår i grupp som arbetar med hur systemet ska införas hos användarna. Niklas Andrén är engagerad i sambandsanalys (bland annat hur alla stationer ska numreras). Thomas Igelström analyserar operatörsterminaler vid ledningsplatser.

17 Sirenen Nr Nyheter 17 Foto: STIG DAHLÉN Gamla radioapparater byts mot ny teknik? Karlstad har ännu inte bestämt om man ska gå med i Rakel. Räddningsverkets Niklas Andrén (till höger) hälsar på och diskuterar frågan med brandmästare Per-Erik Johnsson (till vänster) och Nils Weslien, chef för räddningstjänstavdelningen. Projektledaren: Enklare samverkan och nya möjligheter Ny teknik som förenklar samverkan på bred front och som öppnar många möjligheter att tänka i nya banor. Jörgen Persson, projektledare för etapp 1 i Rakel-utbyggnaden, ser mer till möjligheterna än pengarna. Till vardags är Persson ställföreträdande räddningschef i förbundet Östra Blekinge och säger sig ha förståelse för de räddningstjänster som av kostnadsskäl tvekar ansluta sig till Rakel. Förutsättningarna varierar från kommun till kommun. En del har investerat mycket under senare år i sambandsutrustning och då ligger det väl nära till att man vill avvakta en tid. Andra har gammal utrustning och dålig radiotäckning. Där är nog viljan att ansluta sig större, säger Jörgen Persson. Som etappledare är Persson förstås fylld av argument varför det är viktigt att räddningstjänsten ansluter sig. Här är hans viktigaste: Bättre samverkan. Det går förvisso att samverka också med nuvarande utrustning, men det är krångligare och kräver mycket utbildning. Går man med i Rakel flyttas handhavandet till kommuniktations/ledningscentral. Det underlättar på fältet, särskilt vid större olyckor. Tekniken öppnar många möjligheter att tänka i nya banor. Den gamla tekniken innebär låsningar. Bättre dataöverföring, statussignalering och positionering. Vi behöver heller inte lika många apparater i fordonen. Avvaktar inledningsvis Etapp 1 anses särskilt viktig, dels för att visa att tekniken fungerar, dels att många ansluter sig. Hur ser du på villigheten att gå med? Inledningsvis får vi nog mest se de statliga myndigheterna som användare. Kommuner och landsting avvaktar antagligen i högre grad även om jag tror att en hel del kommuner blir användare, säger Jörgen Persson. Hans egna kommuner Karlskrona och Ronneby (förbundet Östra Blekinge) har ännu inte tagit ställning till övergång till Rakel. I slutet av maj ska jag dra detta för vår direktion. Jag ser många fördelar och hoppas vi går med. Dock vore det en nackdel om inte landstinget och grannkommunerna samtidigt går med. STIG DAHLÉN Nej även från storstaden Målgruppen borde breddas Inte heller räddningstjänsten i storstaden Malmö tänker gå in i Rakel från starten. Det har ryktats att vi ska gå med därför att vi är en storstad, men det är fel, säger räddningschefen Ken Henningson. Han deltar i den delegation från de tre sydligaste länen som 26 maj uppvaktar näringsdepartementet. Staten har äntligen tagit beslut om ett gemensamt radiokommunikationssystem. Det är bra, tyvärr gjorde man det bara till 98 procent. Varför inte ta steget fullt ut och möjliggöra driftskostnader på en nivå som är rimlig och som gör att flertalet har råd att ansluta sig, säger Henningson. Ansluter sig på sikt På sikt tror han att Malmö och andra räddningstjänster ansluter sig, men i nuläget kommer de flesta att avvakta om inte abonnemangsavgifterna sänks rejält. Vi har ett väl fungerande system i Malmö i dag. Visst skulle det vara bra om alla vore med i Rakel, men det får inte ske till vilket pris som helst när Fakta om Rakel ekonomin ser ut som den gör i kommunerna. Kanske köper vi i första skedet fyra-fem apparater, så att vi hjälpligt kan kommunicera med andra som gått med, men det är inget lyckat system. Alltför snäv avgränsning Ken Henningson hoppas på en lösning där staten endera subventionerar driftskostnaderna eller breddar målgruppen för att få med fler användare. Gärna en kombination av dessa lösningar. Då tror han att kommunerna i Skåne får råd att ansluta sig på bred front. Det vore ju väldigt bra om vi och grannkommunerna kunde gå över till Tetra relativt samtidigt. Hittills har det nya radionätet fokuserats i huvudsak på de så kallade blåljusmyndigheterna. Det är enligt Henningson en alltför snäv avgränsning. Ett nationellt krishanteringssystem byggs upp och inom detta finns väldigt många tänkbara användare, till exempel elbolagen och kommunal ledning. Öppnas Rakel även för krishanteringssystemet kan antalet användare öka dramatiskt, vilket i sin tur sänker avgiften per abonnemang. Rakel är ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydds- och säkerhetsmyndigheter. Största presumtiva användare är polis, kommunal räddningstjänst och ambulanssjukvård. Nätet kommer att byggas med så kallad Tetra-teknik, som är den europeiska standarden för digitala mobilradionät. Ett liknande system för blåljusmyndigheterna finns sedan slutet av 1990-talet i Finland. Systemet byggs ut länsvis i sju etapper åren Etapp 1, 2004: Skåne, Blekinge och Kalmar. Etapp 2, 2005: Kronoberg, Stockholm, Uppsala, Gävleborg och Västmanland. Etapp 3, 2006: Halland och Västra Götaland. Etapp 4, 2007: Östergötland, Jönköping och Västernorrland. Etapp 5, 2007: Örebro, Värmland och Dalarna. Etapp 6, 2008: Jämtland och Västerbotten. Etapp 7, 2009: Norrbotten och Gotland. Ekonomi: Beräknad kostnad i utbyggnad och infrastruktur är 2,3 miljarder kronor, pengar som staten garanterat. Årlig driftskostnad har beräknats till 390 miljoner kronor (ska täcka drift, underhåll, förvaltningskostnader, kapitalkostnader med mera). Användarna måste betala en avgift för varje mobilstation som ansluts. Om användare går med blir den årliga avgiften cirka kr per station. Billigare ju fler som ansluter sig, dyrare per mobilstation om färre än går med. Konsortiet Saab, Nokia och Swedia Networks tog i våras hem miljardordern att bygga ut Rakel-systemet. Försvarets Materielverks upphandling har dock överklagats till länsrätten. Nokias andel av ordern på 2,3 miljarder är cirka 50 procent. Läs mer på Rakels hemsida:

18 18 Nyheter Sirenen Nr Rosengård utanför Det gick så långt att brandmännen vägrade rycka ut till Rosengård. Nu är förman Per Jakobsson där mest varje dag. Vi skulle behöva några muslimer i kåren, säger han. Kapprummet på Rosengårdsskolan fylls av elever. Det är rast, lite stökigt och stimmigt som det brukar vara på en högstadieskola. Per Jakobsson fungerar som en magnet. Eleverna flockas kring honom. Om det beror på att han är ett obekant ansikte, eller på emblemet med Malmö brandkår på hans tröjärm, är svårt att säga. Kanske är det emblemet som drar. Har du varit på värsta branden? frågar någon. Ja, jag har varit där det varit helt övertänt. Så att det brunnit i kläderna? Nej, vi har skyddskläder. Hur blir man brandman? frågar någon annan. Till att börja med måste du se till att du har avgångsbetyg när du slutar skolan, svarar Jakobsson. Han säger senare: Många elever har inte betyg att läsa vidare när de går ur nian. De har inget att göra, kommer tillbaka till sin gamla skola och gör hyss. Frågorna haglar. Spontaniteten och nyfikenheten är stor. Vi skulle behöva några muslimer i kåren Per Jakobsson bara finns där, och det är egentligen vad det handlar om. Tillgänglighet, skapa kontakter och förståelse mellan människor och myndighet i en stadsdel där medborgarna lätt kan känna sig satta på undantag. Vi finns och räddningstjänsten får ett ansikte. Tre dagar i veckan är Mats Wendt och jag i Rosengård, säger Per Jakobsson. Eländet som syns Det finns många fördomar om Rosengård. Där sker säkert mycket bra. Men där finns också elände, och det är sånt vi hör talas om. Det hade hänt att sten och ölburkar kastats efter brandbilar. När en slägga kastades och träffade rutan på en brandbil. blev det droppen. Brandmänförsta reaktion var att vägra åka till Rosengård. Efter en del rabalder startades ett projekt. Per Jakobsson och Mats Wendt jobbar numera halvtid i utryckning, övrig tid med att få en dialog med Rosengårdsborna. Första dagen åkte de ut till ett möte i Islamic center, moskén som brann och var på väg att skapa konflikt mellan muslimer och räddningstjänsten. Man får förstå att folk blir upprörda när deras kyrka brinner. Men det cirkulerade uppgifter om att brandmän spelade dataspel i brandbilen under insatsen. Vi fick förklara att de arbetade i ledningsbilen. Muslimer i kåren Per Jakobsson fick frågan varför det inte finns några invandrare bland brandmännen. En fråga han tycker är berättigad. Muslimer litar mer på mus-

19 Sirenen Nr Nyheter 19 mitt i stan limer, det får man förstå. När svenskar utvandrade till Amerika sökte de sig till varandra. 30 procent av Malmös befolkning är invandrare. Vi skulle behöva några muslimer i kåren. I dagsläget får det duga med Jakobsson och Wendt. De rör sig på skolor, besöker föreningar, går på möten. De rör sig i en stadsdel tio minuter från Malmö centrum där få infödda svenskar säter sin fot. Och många som bor här är sällan utanför Rosengård, en del har aldrig varit i Malmö centrum. Jakobsson och Wendt har pratat mycket om det som uppfattats som trakasserier av räddningstjänsten. Och om sabotage av verksamheten. Kundvagn i ambulans Vid ett tillfälle var ambulanspersonal i en lägenhet för att livrädda en hjärtpatient. När de kom ner med båren till ambulansen hade någon placerat en kundvagn inne i ambulansen. För att få ut vagnen och in patienten fick behandlingen tillfälligt avbrytas. Patienten dog. Vi hade också en containerbrand som gjorde att räddningstjänsten försenades till en lägenhetsbrand och folk brann inne. När vi pratar om det här väcker det både känslor Rosengård Stadsdelen Rosengård har invånare (1 mars 2003). 83 procent av invånarna är födda i utlandet eller är barn till föräldrar som båda är födda i utlandet. 36 procent av befolkningen i åldern år har arbete (2001). Den mest invandrartäta delen av Rosengård är Herrgården, ett område med endast hyreslägenheter. Herrgården har invånare. 97 procent är födda i utlandet eller är barn till föräldrar som båda är födda i utlandet. 13 procent av befolkningen i åldern år har arbete. Sammanlagt finns cirka 50 språkgrupper representerade i Rosengård. De fem största invandrargrupperna kommer från Jugoslavien, Irak, Bosnien-Hercegovina, Libanon och Polen. Av Malmö kommuns totala befolkning ( ) är 32 procent födda i utlandet eller barn till föräldrar som båda är födda i utlandet. (Källa: Malmö stad) Foto: PER LARSSON Teknik lockar. Per Jakobsson får förklara för några högstadiegrabbar i Rosengård hur kommunikationsradion fungerar. Brandmannayrket kanske vore något, men först måste ni få betyg i skolan, betonar Per. och tankar. Och de angrepp vår personal utsatts för tycker man inte är kloka. Enligt Jakobsson var det naturligt att välja Rosengård för projektet, eftersom problemen varit störst där. Men det brinner inte oftare där, däremot slås det upp mer i pressen. Det är så med sånt som sker i Rosengård. I höst ska en ungdomsbrandkår startas i stadsdelen i samarbete med skolan. Ytterligare ett steg för att förbättra kontakterna, och kanske ett sätt att på sikt öka mångfalden inom räddningstjänsten. PER LARSSON Växjös heltidare vill inte jobba med deltidare Heltidsbrandmännen i Växjö vill vid frånvaro inte ersättas av deltidare och har vänt sig till regeringen för att få stöd. Kommunal anser att medlemmarna utsätts för osäkerhet om okänd personal används. De har också kallat det att använda okvalificerad personal, vilket medfört att deltidsbrandmännen känt sig påhoppade. Det har förekommit en del närmast kränkande och diskriminerande formuleringar. Men vår hållning är solklar, vi vill använda våra duktiga deltidare som vikarier. Det känns helt naturligt, säger Jörgen Walldén, räddningschef i Värends räddningstjänstförbund. Arbetsmiljöinspektionen gjorde ett besök före jul. Beskedet blev att en sjukskriven heltidsbrandman kan ersättas med en deltidsbrandman. Kommunals representanter vände sig då till regeringen för att få stöd och näringsdepartementet beställde ny inspektion. En sådan har genomförts av Arbetsmiljöverket centralt. I juni kommer regeringen att få Arbetsmiljöverkets syn på saken. BRF varslar om konflikt Brandmännens riksförbund (BRF) varslar om konflikt 14 juni. Skälet är att förbundet inte är nöjt med villkoren i avtalsförsäkringar och för distansutbildning. Deltidsbrandmän har ingen ersättning vid sjukdom. I nya utbildningen ska 120 timmar genomföras på distans. BRF anser att medlemmarna ska ha ersättning för studietimmarna. Vi skulle haft ett nytt avtal 1 april och är nu avtalslösa. Vi har inte fått någon öppning från Kommunförbundet. Är vi inte överens innan 1 juni träder konflikten i kraft 14 juni, säger BRF:s ordförande Greger Sundgren. Åtgärder från BRF vid konflikt kan bland annat bli stopp för fri inryckning vid larm, att man inte går in och ersätter i heltidsstyrka, säger stopp för utbildning av nya deltidsbrandmän, inte utför teknisk service eller fordonsöversyn förutom återställning efter larm. Närmare av landets deltidsbrandmän tillhör BRF. Kostnadseffektivt satsa på defibrillator Defibrillatorer utgör en stor samhällsnytta. Det har de som använder dem tyckt länge. Nu får de också stöd från forskarhåll. Björn Sund, Karlstads universitet, har fått fram resultat som tyder på att det är samhällsekonomiskt lönsamt att utrusta räddningstjänsterna med defibrillatorer. Beräkningar visar att fördelarna är 42 gånger större än kostnaderna. I jämförelse med andra beräknade åtgärder inom räddningstjänstens områden är kvoten betydligt högre. Det konstaterar Sund i rapporten Insats av räddningstjänstpersonal vid hjärtstopp en kostnadsanalys som han gjort på uppdrag av Räddningsverket. Kostnader som beräknats är inköp av defibrillatorer, förbrukningsmaterial, utbildning, utökade sjukvårdsinsatser och fler utryckningar. Dessa ställs mot den ökade överlevnad som uppnås genom en tidigare defibrillering. Bostäder trygghetscertifieras I Helsingborg har man börjat trygghetscertifiera bostäder. Bostadsbolaget Helsingborgshem samarbetar med Brottsförebyggande rådet (Brå) och försäkringsbolagen. Helsingsborgshem har fått ett helt bostadsområde certifierat. För arbetet har ett protokoll med 60 säkerhetspunkter tagits fram. 25 av dem är krav som måste uppfyllas för att certifiering ska ske. Det är bland annat förekomst av brandvarnare i alla lägenheter, att trapphus har bra belysning och att lägenhetsdörrar ha godkända lås. Övriga 35 punkter ska uppfyllas till minst 50 procent och tar upp förekomst av jordfelsbrytare, nödtelefon i hiss med mera. Frågor och svar om sotning Sotning är en hjärtefråga för många. Sedan lagen om Skydd mot olyckor trädde i kraft har telefonerna på Räddningsverket gått varma. Många frågor handlar just om sotning. Räddningsverket har sammanställt de vanligaste frågorna och svaren om sotningen på hemsidan: Där kan man bland annat hitta svar på frågor om egen sotning och brandskyddskontroll.

20 20 Utbildning Sirenen Nr Samarbete mellan CRS Rosersberg och Karolinska Institutet: Blivande experter på folkh Foto: KATARINA SELLIUS Morgondagens brandmän. Just nu pluggar de Säkerhet och samhälle, om några veckor ställer de räddningscheferna till svars: hur kommer ni att ta emot oss ute i verkligheten med de kunskaper vi har med oss? undrar Magnus Kindlund, Patrik Karlsson, Karin Sognevi, Tommy Persson, Johanna Pufke, Markus Gustavsson och Miljana Glavocevic. Ämnet är säkerhet och samhälle. SMO-eleverna diskuterar epidemier och våld med professor Leif Svanström från Karolinska Institutet. Ett samarbete mellan högskolan och CRS i Rosersberg. Utanför lektionssalen i Rosersberg promenerar andra termins elever förbi i larmställ. De övar rökdykning i dag. Av de 43 eleverna i bänkarna är det bara en som har räddningstjänstbakgrund en deltidare. Aha, säger Svanström, hur ser skademönstret ut i din kommun? Det var väl det första du fick veta när du började där som brandman? Professorn är ironisk. Han vet att räddningstjänsterna inte kan sina skademönster, att de inte känner till vilka skador som är vanligast i kommunen, var de uppstår och vad de kostar. Men han hyser en förhoppning om att denna vetskap snart är lika självklar som brandbilarna i vagnhallen. Allt om skador och risker De närmaste veckorna kommer eleverna på den tvååriga utbildningen i skydd mot olyckor (SMO) att lära sig allt om skador, risker och hur samhället hanterar och förebygger dessa. CRS i Rosersberg har samarbetat med Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet, KI, sedan SMO-utbildningen startade. KI planerar och genomför kursen Samhällets säkerhet under termin 1 och kursen Systematiskt säkerhetsarbete termin 2. Leif Svanström är en av föreläsarna och han tycker SMO-utbildningen är ett klyftigt grepp: Att blanda fysisk utbildning med teori är framgångsrikt. Jag kommer visserligen från den akademiska världen, men egentligen är det så här det borde vara mycket mer. Han ser många nya uppgifter för morgondagens brandpersoner, som han kallar dem. De blir lite av experter på folkhälsa. De ska kunna kartlägga och analysera skademönster ute i kommunerna, kostnadsberäkna och de kommer att ha breda kunskaper i förebyggande arbete, menar Svanström. Krävs ihärdighet De blir en viktig kunskapsresurs ute i räddningstjänsterna, en yrkeskategori som är ihärdig och uthållig. Det krävs nämligen för att jobba förebyggande. En förhoppning är att räddningstjänsten ska ta ledningen i det tvärsektoriella säkerhetsarbetet ute i kommunerna. Samarbetet med Karolinska institutet är ett sätt för CRS att närma sig högskolevärlden. Pär-Ola Klang är kursansvarig vid CRS i Rosersberg: KI forskar och har kunskap kring folkhälsoarbetet, som exempelvis konceptet säker och trygg kommun. Och eftersom vi själva saknar den kompetensen blev det aktuellt att ta in föreläsare som är experter på området, förklarar han. I gengäld får KI ett kontaktnät ut i Räddningstjänstsverige. En vision är att på sikt utveckla ett samarbete mellan våra studerande och eleverna på KI. De kan få tips och hjälp av oss till sin forskning. Reser till Prag I slutet av terminen reser SMOklassen på termin 2 till Prag för att delta i en internationell konferens om arbetet med Säker och trygg kommun. Där ska de presentera den svenska SMO-utbildningen. I slutet av kursen Säkerhet och samhälle möter studenterna tre räddningschefer i en paneldebatt och ställer frågan: hur kommer ni att ta emot oss ute i räddningstjänsterna med den kunskap vi har? Det har varit väldigt lyckat och man har insett vilka fynd som är på gång. Välutbildade brandpersoner som både kan släcka bränder, ta fram skademönster och jobba förebyggande, konstaterar professor Svanström. Måste vara ödmjuka Samtidigt flaggar Pär-Ola Klang för att de måste närma sig räddningstjänsterna med ödmjukhet. Det finns självklart en stor erfarenhet och auktoritet på räddningstjänsten ute i kommunerna och det är den man ska bygga vidare på. Det handlar inte om att studenterna ska komma ut och skriva folk på näsan, säger han.

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan Presentation av Mål/syfte Att genom samverkan bli effektivare och kraftfullare i vår strävan att skapa trygghet och säkerhet för de som verkar, bor och vistas i RäddSamF:s område. RäddSamF skall kunna

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Går det att samordna larmen i alla kommuner inom ett kommunalförbund?

Går det att samordna larmen i alla kommuner inom ett kommunalförbund? Går det att samordna larmen i alla kommuner inom ett kommunalförbund? Förbundschef Per Anderson Enhetschef LC Hans Därnemyr Organisation 2014-10-01 Historik Våren 2007 föds tanken om en egen LC. Bristfällig

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 5/2012 Omfattar perioden 30 januari - 3 februari samt kompletteringar från 26 och 27 januari Komplettering från 26 januari

Läs mer

Kommunal räddningstjänst 2002. En lägesredovisning

Kommunal räddningstjänst 2002. En lägesredovisning Kommunal räddningstjänst 2002 En lägesredovisning 2003 Räddningsverket, Karlstad Tillsynsenheten ISBN 91-7253-202-5 Beställningsnummer I99-103/03 2003 års utgåva Kommunal räddningstjänst 2002 En lägesredovisning

Läs mer

Förslag till beslut Dokumentet Budgetförutsättningar 2016 godkänns och tilläggsanslag 1 415 tkr begärs från medlemskommunerna.

Förslag till beslut Dokumentet Budgetförutsättningar 2016 godkänns och tilläggsanslag 1 415 tkr begärs från medlemskommunerna. TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Datum: 2015-09-11 Micael Lundmark 063-14 80 20 micael.lundmark@ostersund.se Direktionen för Jämtlands räddningstjänstförbund Budgetförutsättningar 2016 Förslag till beslut Dokumentet

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Mål och budget 2015 2017 Mål 2015 2016 Enligt vår målprocess genomför vi en mer genomgripande revidering av målen vart fjärde år efter att val till fullmäktige i kommunerna

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Ann Malmström, divisionschef Social omsorg Kristina Silverarfve, enhetschef Social omsorg Susanne Arnberg, stabschef Tekniska divisionen Stefan Ekholm, räddningschef

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Protokoll. Förbundsdirektionen 2015-06-12 12-19

Protokoll. Förbundsdirektionen 2015-06-12 12-19 Förbundsdirektionen 12-19 2 12 Godkännande av dagordning... 5 13 Utseende av justeringsperson... 6 14 Firmatecknare för Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund... 7 15 Vitesföreläggande asylboende

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

FÖR KOMMUNENS OLYCKSFÖREBYGGANDE- OCH UTRYCKANDE VERKSAMHET

FÖR KOMMUNENS OLYCKSFÖREBYGGANDE- OCH UTRYCKANDE VERKSAMHET FÖR KOMMUNENS OLYCKSFÖREBYGGANDE- OCH UTRYCKANDE VERKSAMHET 1 Inledning...3 1.1 Lag om skydd mot olyckor...3 1.2 Bakgrund...3 1.2.1 Allmänt...3 1.2.2 Riskbild...4 1.2.3 Kommunens olycksförebyggande arbete...4

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Förslag till beslut Förbundsledningen föreslår att direktionen fastställer tjänstemännens förslag om organisationsförändring inom ramen för VP2015.

Förslag till beslut Förbundsledningen föreslår att direktionen fastställer tjänstemännens förslag om organisationsförändring inom ramen för VP2015. TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Datum: Dnr: 740.2014.02164 063-148020 micael.lundmark@ostersund.se Direktionen för Jämtlands räddningstjänstförbund Organisationsförändring Förslag till beslut Förbundsledningen föreslår

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014 Dokumenttyp: Nämndsplan Datum: 2013-04-24 Tjänsteställe: Räddningsnämnden Handläggare: Per Hampus E-postadress: per.hampus@malung-salen.se Telefonnr: 0280-182 61 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: 2013.33

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

LIA handledarträff 20 21 mars i Revinge

LIA handledarträff 20 21 mars i Revinge MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (6) Antecknat av Monica Frick Närvarande Mötesdatum 2012-03-20--21 Frånvarande Mötestid LIA handledarträff 20 21 mars i Revinge

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Protokoll. Förbundsdirektionen 2011-06-10 15-21

Protokoll. Förbundsdirektionen 2011-06-10 15-21 Förbundsdirektionen 15-21 Förbundsdirektionen sammanträde 15. Godkännande av dagordning 16. Utseende av justeringsperson 17. Ramar och finansiella mål 2012-2014 18. Säkerhetssamordning ny uppgift för Räddningstjänstförbundet

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande

Verksamhetsberättelse 2012. Region Mitt Meddelande Verksamhetsberättelse 2012 Region Mitt Meddelande ST inom Posten Region Mitt lämnar följande verksamhetsberättelse för perioden 2012-01-01 2012-12-31. Region Uppsala Arbetsplatsombud under året. Brevterminal

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Katrineholms kommuns författningssamling. Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund

Katrineholms kommuns författningssamling. Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund Katrineholms kommuns författningssamling Nr 5.03 Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund Ändrad av kommunfullmäktige 2003-06-16, 164, 2004-10-18, 149, 2006-12-18, 33, 2009-05-18, 84

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND Inbjudan till Brandmännens Riksförbunds kongress 3-4 oktober 2015 Till kongressen skall ni utse ombud som skall representera er avdelning. Det är viktigt att avdelningsstyrelsen

Läs mer

Mats Berglund Magnus Kärvhag Lars-Håkan Svensson Per Enberg Anna Johansson Melissa Millbourn Nelly Alvarsson

Mats Berglund Magnus Kärvhag Lars-Håkan Svensson Per Enberg Anna Johansson Melissa Millbourn Nelly Alvarsson Sida 1 Plats och tid brandstationen i Olofström, 09.00-11.00 ande Ej tjänstgörande ersättare Mats Lindstén Per-Olof Larsen Nelly Alvarsson Carl-Eric Birgersson Jan Maltestam Bengt-Åke Karlsson Anita Martinsson

Läs mer

Kommunal räddningstjänst 2001

Kommunal räddningstjänst 2001 Kommunal räddningstjänst 2001 - en lägesredovisning Räddningsverkets kontaktperson: Jan-Erik Gustavsson, Tillsynsenheten, tel 054-13 52 18 2 Innehållsförteckning Inledning...5 Underlag för lägesredovisningen...6

Läs mer

Intern utbildning. Hur skall vi förändra attityden till intern utbildning?

Intern utbildning. Hur skall vi förändra attityden till intern utbildning? Intern utbildning Vid träff i Kramfors 2007-05-23 deltog Hampe Wiklund, Lars Hanson och Björn Mattson. Det var livliga och givande diskussioner, och vi konstaterade att det var väldigt olika övningsverksamhet

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Räddningstjänsten i samarbete med Fritidsförvaltningen Morgan Michel Instruktör 0706-29 70 92 Det som inte får hända, kan hända er! Drabbad skola står

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (15) Brandstationen, Ludvika Dag och tid Måndag den 2 februari 2009, kl 14.00-16.05

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (15) Brandstationen, Ludvika Dag och tid Måndag den 2 februari 2009, kl 14.00-16.05 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (15) Plats Brandstationen, Ludvika Dag och tid Måndag den 2 februari 2009, kl 14.00-16.05 ande Grandelius Sören, s Melin Strandberg Kitty, s Fahlborg Lars-Göran, m Karlsson Tore,

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde 2005-01-20.

Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde 2005-01-20. Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde. 1. Bokslut/årsredovisning för 2004. 2. Årsbudget för 2005. 3. Ansökan om att själv få rengöra (sota): Mats Lindberg, Piteå. 4. Uppdrag

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 OCH TILLSYNSPLAN 2012-2014 Räddningstjänsten 2012-08-03 Kommunstyrelsen 2012-10-10 198 Dokumentet Brandförebyggande

Läs mer

SLÄPVAGNAR. Dalarnas län Hemsida Plats Bokas Kåpa Grind. Avesta www.villaagarna.se/avesta PREEM 0226-59964 x

SLÄPVAGNAR. Dalarnas län Hemsida Plats Bokas Kåpa Grind. Avesta www.villaagarna.se/avesta PREEM 0226-59964 x ven SLÄPVAGNAR Dalarnas län Hemsida Plats Bokas Kåpa Grind Avesta www.villaagarna.se/avesta PREEM 0226-59964 Falun www.villaagarna.se/falun Ej tillgänglig Gagnef www.villaagarna.se/leksandgagnef Bil o

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Beslutsunderlag Framtida hantering av brandskyddskontroller Södertörns brandförsvarsförbund Box 563 Tfn: 08-721 22 00 www.sbff.se Org.nr.: 222000-0737 136 25 Haninge Fax:

Läs mer

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar!

Namninsamling: Vi kräver fortsatt dygnet-runt-bemanning på brandstationen i Östhammar! VI KRÄVER FORTSATT DYGNET-RUNT-BEMANNING PÅ BRANDSTATIONEN I ÖSTHAMMAR! Bemanningen ska inte understiga den som finns nu: 1 styrkeledare + 1 brandman dygnet runt Bakgrund och motivering till kravet: Uppsala

Läs mer

INFORMATION. Ny insatsrapport

INFORMATION. Ny insatsrapport INFORMATION 2014-0 4-01 Ny insatsrapport Den arbetsgrupp som arbetat med att utveckla insatsrapporten har nu kommit med ett förslag till ny insatsrapport. För att rapporten ska bli riktigt bra behövs nu

Läs mer

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1 Inledning IOGT-NTO-rörelsens personalpolicy har fyra övergripande syften: 1. Alla medarbetare ska väl känna till IOGT-NTO-rörelsens och det egna

Läs mer

Brandstationen Köping, kl. 09.00-10.30

Brandstationen Köping, kl. 09.00-10.30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (6) Brandstationen Köping, kl. 09.00-10.30 Beslutande Olle Ytterberg (S), Arboga ordförande Elizabeth Salomonsson (S), Köping vice ordförande Per Strengbom (S), Kungsör vice ordförande

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer