Tävlingsinstinkt. Inte bara sport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tävlingsinstinkt. Inte bara sport"

Transkript

1 de facto. JURIDISKA FÖRENINGEN UMEÅ UNIVERSITET NR Tävlingsinstinkt. Inte bara sport

2 Är du vår nya sommartrainee? Varje sommar erbjuder vi ett 30-tal studenter möjligheten att prova på rollen som affärsjurist vid något av våra kontor i Sverige. Under det sex veckor långa sommartraineeprogrammet får du en värdefull insyn i byrån genom att arbeta med aktuella ärenden och delta i vårt utbildningsprogram. Ett nära samarbete med faddrar och kollegor gör att du får det stöd och den feedback du behöver för att utvecklas i juristrollen. Det finns även möjlighet att delta i föreläsningar, case-övningar och inspirationsföreläsningar av klienter. Därutöver finns en rad sociala aktiviteter som gör att du snabbt lär känna både oss och de andra sommartraineerna. Du som söker ska ha läst minst sex terminer på juristprogrammet och ha ett starkt intresse för affärsjuridik. För oss är din personlighet minst lika viktig som goda formella meriter. ansökan Rekryteringen till programmet påbörjas i början av december och sista ansökningsdag är 25 januari Ansök gärna i god tid eftersom vi går igenom urvalet löpande. Ansökan görs via vår hemsida, Sök till det kontor du helst vill arbeta på. Kan du tänka dig flera kontor ange det i ditt personliga brev. välkommen med din ansökan!

3 LEDARE & REDAKTION de facto nr 4, 2013 The end of the beginning Du håller ett historiskt nummer av de facto i handen. Det är nämligen första gången som tidskriften distribuerats till medlemmar och sponsorer via utskick. Inte genom utdelning eller prenumerationer. Men varför är det viktigt och något som vi i redaktionen är stolta över? Jag ska förklara. Sedan föregångaren till de facto, Jurplågar n, startades 1986 har tidskriften utvecklats. Från svartvitt tryck till färg, från standardtypsnitt till Garamond, från kopieringspapper till obestruket. För att nämna några lyft. Kvalitén på innehållet har också stegrats i samma takt. Under mitt år som redaktör har jag försökt vidareutveckla de facto i samma anda och för det har jag fått mycket stöd, uppmuntran och goda idéer. Det har varit en förmån att få göra de facto för er. För mig finns ett naturligt steg när kvalitén ökar. Alla medlemmar, och inte endast de fåtal som är med vid utdelningstillfällena, ska kunna ta del av tidskriften. Det är själva definitionen av en medlemstidskrift! Jag tror att utskick kommer leda till att redaktionen gör ett ännu bättre jobb, att tidskriften därmed blir ännu mer läsvärd och att de facto på så sätt fortsätter utvecklas. Med det sagt känns det fantastiskt att avsluta mitt redaktörskap just så; med att de facto till sist är en riktig medlemstidskrift. För mig finns ett naturligt steg när kvalitén ökar Under året har jag intervjuat många intressanta personer, blivit säkrare stilist och lärt mig att man inte ska köpa gamla ekskutor. Det är upplevelser och kunskaper jag kommer ha nytta av under lång tid framöver. Men jag har framförallt lärt mig hur hjälpsamma personer är. Det finns helt enkelt många sköna typer på programmet, i Umeå och inom skrået i allmänhet lustigt nog. Att dessa personer ställer upp är en absolut förutsättning för de facto och för JF i allmänhet så fortsätt på samma spår! Av alla personer förtjänar Theresa, min redaktionschef, och Anders min layoutansvarig, att hyllas lite extra. De två är strålande exempel på det engagemang som för lite större projekt i hamn. För det gör du inte ensam. Carl Matz Chefredaktör de facto. de facto. Chefredaktör och ansvarig utgivare Carl Matz Redaktionschef Theresa Karlström Skribenter Taymaz Tahmasebi Aria Ulrika Byström Annica Edgarsson Maja Edlund Maria Eklund Louice Gustavsson Henrik Johansson Tove Larsson Tahmina Sahibli Ester Sandgren Jeanne Sinclair Oscar Svanholm Erik Wennerholm Fotografer Taymaz Tahmasebi Aria Annica Edgarsson Maja Edlund Carl Matz Korr Jon Sydberg Adress De facto Juridiska föreningen/ juridiska institutionen Umeå Universitet, Umeå Repro och tryck Helhet reklam AB Helhetreklam.se Layoutansvarig Anders Liljeberg De facto ges ut två gånger per termin. av Juridiska föreningen vid Umeå Universitet. Bidrag skickas till tidningens adress. Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera och redigerar inlämnat material. För insänt och ej beställt material ansvaras ej. De åsikter som framförs är skribenternas egna och återspeglar inte Juridiska föreningens eller Juridiska institutionens värderingar eller åsikter. 3

4 Borgenärsskyddet har du järnkoll på. Men vet du vem som dömde finalen i fotbolls-vm 1994? Vi vet redan att du kan lagen och är intresserad av affärer. Det gäller alla i den här branschen. Berätta hellre för oss om det där barndomsintresset som har vuxit till en fascination, hobbyn som lägger beslag på halva din fritid eller din besatthet av områden vi andra knappt kan stava till. Lindahl är en av Sveriges ledande advokatbyråer och vi växer. Vi har tagit oss hit genom att kombinera jobberfarenhet med kunskap hämtad från världen utanför kontoret där affärer görs. Därför söker vi dig som kan och vet saker även utanför affärsjuridiken. Du som i slutänden kan visa oss och våra klienter vad riktig specialistkunskap är. Besök oss på lindahl.se/karriar och facebook.com/lindahlkarriar

5 ORDFÖRANDE HAR ORDET de facto nr 4, 2013 de facto. nr 4, 2013 Tack för i år! Ledare Med blicken framåt 3 Ordförande har ordet Lärdomar och svordomar 5 Intervju och porträtt Fru Magdas Glöd 6 Debatt och aktuellt Ja till samtyckesreglering 16 Varför har du hajblick i rättssalen? 18 Om drevets baksidor 22 Reportage Livet på Lindahl 20 På programmet Jurister och ekonomer byter plats 12 Huvudstaden med JF! 14 Bli en del av redaktionen 17 Senhösten i bilder 23 Annica och Maja frågar dig! 24 Program för juristens dag 26 Krönikor Men säg emot då! 10 Med span på ritualen Ulrika Byström Ordförande Juridiska Föreningen Den nya styrelsen har nu blivit vald, min tid som ordförande går mot sitt slut och det är svårt att tro att det var nästan ett år sedan som de första stapplande stegen togs tillsammans. Resan har gått upp och ner, det har både varit otroligt roligt och samtidigt har jag vissa dagar velat dra täcket över huvudet och stänga av mobilen. Bortsett från de jobbiga men ändå utvecklande delarna av ordförandeskapet har det varit en inspirerande resa, en tid fylld med intressanta möten och fantastiska människor. Jag vill passa på att tacka alla de som jag har fått äran att arbeta med under den gångna perioden, utan er skulle JF inte finnas och juristprogrammet skulle se väldigt annorlunda ut. Det har varit en inspirerande resa Allt har ett slut och även fast det kännas jobbigt att lämna min post och JF så ser jag med glädje tillbaka på det gångna året. Att sitta ett år som ordförande i JF är ett av det bästa beslut som jag har tagit under min studietid på grund av allt jag har lärt mig och hur mycket jag har utvecklats. Om du inte utmanar dig själv kommer du inte utvecklas och det är precis vad JF handlar om. Föreningen innebär en möjlighet att utmana dig själv för att göra JF och juristprogrammet ännu bättre samtidigt som du själv får nya kunskaper och lärdomar som du kommer ha nytta av i framtiden. Här vill jag även slå ett slag för Juristens dag som kommer äga rum den 23 januari. Som JF:s största event är det en utmärkt chans att få träffa framtida arbetsgivare och se att möjligheterna är oändliga för en juriststudent. Avslutningsvis vill jag säga tack till styrelsen och alla ni andra som engagerat er i JF på olika sätt. Ni har gjort ett kanonjobb. Tack även alla fantastiska medlemmar för det här året. Samtidigt vill jag passa på att välkomna de nya som är på väg in i styrelsen, i utskotten eller på andra sätt kommer engagera er. Lycka till och hoppas ni får en lika rolig och utmanande tid som jag haft! 5

6 de facto nr 4, PORTRÄTT

7 PORTRÄTT de facto nr 4, 2013 Magdalen Alatalo håller Glöden vid liv Hon är bloggerskan som jagar älg men som också jobbar på en av Umeås största juridiska arbetsplatser. Det är viktigt att man försöker se människan bakom det hela säger Magdalen. Magdalen Alatalo jobbar på Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum. Handslaget är fast och tonen, med norrländsk dialekt, genast trevlig och inbjudande. Magdalen har inte riktigt kommit i ordning på sitt nya kontor. Något hon ursäktar sig för. Bland de mera udda fynden jag gör på rummet är en påse garn som samlar damm i hörnet. Den tidigare innehavaren har lämnat kvar den. - Stickar du? frågar jag. - Ja, jag gjorde det förut, svarar Magdalen. Men nu tar andra saker upp tiden. Vilka saker? Där och då vill jag veta mera. Vem är du och hur kommer det sig att du hamnade här? Magdalen växte upp i Saivomuotka i norra Norrland. Det är tur att Magdalen gav mig stavningen. Mitt uttal av ordet skrattar hon deltagande åt. Samhället ligger några mil söder om Karesuando som i sin tur ligger uppskattningsvis 18 mil nord/nordost om Kiruna. I Kiruna gick hon gymnasiet och det var där hon hittade Glöden. - I mitten av 90-talet rullades det upp en massa sexuella övergrepp på kvinnor och barn i media. Jag var 16 år och fly förbannad. Jag ska förändra världen tänkte jag. Men hur förändrar man världen? Magdalens svar var att bli jurist. Hon pluggade järnet för att ta sig in på utbildningen och flyttade ner till Umeå. Vi börjar prata om studietiden, om skillnader mellan då och nu. Det är sent 90-tal, tidigt 2000-tal. Då fanns inget offentligt tryck på internet och följden var att studenter gömde bland annat propositioner i biblioteket. Något sådant har vad jag vet aldrig hänt under min tid här. Snacka om positiv effekt av teknikutvecklingen. Trots affärsjuridiskt svärmeri i perioder fanns Glöden kvar när hon tog examen. Den förde henne till Brottsoffermyndigheten direkt efter utbildningen. Året var Myndigheten hade i den vevan precis startats upp i Umeå och var enligt Magdalen lite av Norrlands svar på TV-serien Ally McBeal, bortsett från alla märkliga intriger då. Många unga nyexade jurister anställdes från universitetet, några från hennes egen klass. Vissa är som Magdalen kvar än idag. Hon blev beslutsfattare och fick börja handlägga brottsskadeersättning, myndighetens huvudverksamhet. - Brottsoffer måste ansöka till myndigheten för att få statlig brottsskadeersättning. För att få den måste de krav som brottsskadelagen ställer vara uppfyllda. Det är den kontrollen beslutsfattarna gör. Att man i princip uteslutande ägnar sig åt skadeståndsrätt gör att många av landets bästa skadeståndsrättare sitter på enheten, förklarar Magdalen, inte utan stolthet i rösten. - Hur blir man då en duktig beslutsfattare? undrar jag. Hon sätter sig tillrätta, tror på sitt svar; - I grunden måste man ha ett intresse för juridiken, i synnerhet skadeståndsrätten. Men det är också viktigt att man försöker se människan bakom det hela. Jag tror engagemanget är viktigt. Det är här jag börjar ana vilket förhållande Magdalen har till sitt jobb. Jag ser och upplever hennes engagemang, hennes Glöd. 7

8 de facto nr 4, 2013 PORTRÄTT Juridiken på enheten var spännande och utmanande, men efter elva år kände hon att hon i princip nått botten på skadeståndsrätten. Det fanns inte mycket mer att hämta tekniskt sett. Dessutom var det en ganska monoton arbetssituation: - Jag handlade ärenden och tog beslut, är hennes egna korta sammanfattning. Sagt och gjort. Hon fick chansen att göra någonting annat inom myndigheten och tog den. Sen augusti jobbar hon på Kunskapscentrum. Här ska hon samla och sprida information: dels om den ersättning som hon tidigare handlade och dels om brottsofferfrågor i allmänhet. Jobbet består bland annat av att åka på mässor och att ta fram olika typer av informationsmaterial. Det senare höll hon på med innan jag kom. Myndigheten vill ha en informationsfilm som ska visas dels på hemsidan men också i en kortversion på SVT:s Anslagstavlan. - Att få jobba med att kommunicera juridiken och inte bara tillämpa den är en spännande utmaning för en jurist. Föga anade jag att juridikstudierna skulle leda mig till ett jobb där jag plötsligt sitter och skriver manus och väljer ut skådespelare till en film! Under de elva år som beslutsfattare hann hon dock med att göra mycket annat. Bland annat att få tre barn, skaffa stor gård med tillhörande fyra dala-pälstackor och börja med egenodling. Hon är dessutom jägare. Jag förstår varför hon inte har tid till att sticka. 8 Magdalens svar var att bli jurist Egenodlingen har blivit alltmer omfattande och Magdalen kan sälja skörden på bondens marknad. Hon bloggar dessutom. Gå in på Fru Magdas blogg om ni vill ha odlings och trädgårdstips! Hennes engagemang har lett till att hon kommer vara med i en trädgårdstävling på SVT. Programmet spelades in i Skåne i somras. Magdalen måste både vara ambitiös och driven tänker jag. Men en karriärsjurist är hon inte, svarar hon när jag frågar. Hon värdesätter livet utanför jobbet alltför mycket. - Med den inställningen är det bra att jobba på myndighet. Jag slipper dessutom oftast ha en klump i magen för att jag ska missa någon tidsfrist. Vi pratar jakt en stund. Eller Magdalen pratar, jag lyssnar. Jag försöker skylla mina bristfälliga, för att inte säga obefintliga jaktkunskaper på att jag är född och uppvuxen på Södermalm i Stockholm. För mig innebär det att jag har hållit i ett luftgevär och säkert trampat på en snigel någon gång. Därför försöker jag försiktigt leda in samtalet på hennes arbete igen. Innan intervjun gjorde jag en slagning i lagboken. Brottsskadeersättning har brottsoffer kunnat få sedan brottsskadelagen trädde i kraft Personligen

9 PORTRÄTT de facto nr 4, 2013 hade jag dock ingen koll på vad brottsskadeersättning var för något innan utbildningen. Vet människor i allmänhet om att de kan begära brottsskadeersättning och under vilka förutsättningar de kan göra det? Magdalen svarar initierat: - Det anmäls runt brott mot person per år och vi handlägger ansökningar om brottsskadeersättning. Det döms ut i runda slängar skadestånd i brottmål och så tillkommer försäkringsärenden. Du hör själv att det inte hänger ihop, även om det inte är så att offren för dessa brott alltid har rätt till ersättning. Men det är klart att det faller bort människor som har rätt till ersättning och det är självklart ett problem. Mitt och myndighetens uppdrag är att se till att inte det sker. Det faller bort människor som har rätt till ersättning På det flesta arbetsplatser finns det problem och hinder. Det kan vara alltifrån krånglande kopieringsmaskiner till trilskande affärspartners eller kanske en paragraf som ofta orsakar problem. Jag är nyfiken. - Finns det någonting som ställer till det på din arbetsplats? Magdalen svarar igen utan betänketid. Det märks att hon kan ämnet. - När du säger paragraf så finns en regel om vårdnadshavares principalansvar i 3 kap. 5 skadeståndslagen som ofta ställer till problem för brottsoffret. Brottsoffers rättigheter är någonting jag brinner för Magdalen berättar att förutsättningen för att brottsoffer ska kunna få brottsskadeersättning är att han eller hon uttömt alla andra möjligheter till ersättning. Förr var de två möjligheterna försäkringar och gärningspersonens betalningsförmåga. Nu är det, om skadevållaren är under arton år, dessutom barnets föräldrars betalningsförmåga. Det händer ofta att de måste besvara en ansökan med att brottsoffret måste stämma föräldern också. - Att regeln har den effekten visar på vikten av att tänka ett steg längre, säger Magdalen eftertänksamt. Jag kan inte annat än hålla med. Jag måste fråga en sista fråga. Kanske den viktigaste. - Har du kul på jobbet? Magdalen tvekar inte. - Ja! Brottsoffers rättigheter är någonting jag brinner för. Min övertygelse, som jag berättade om i början, har jag fortfarande med mig. Jag kommer ihåg varför jag gör det här. Härligt med sådana människor som kan hålla Glöden vid liv, tänker jag när jag lämnar myndigheten för novemberregnet utanför. Det måste ju vara det som är målet. Text & foto: Carl Matz, T5 Det här är brottsoffermyndigheten Ligger i: Umeå Övergripande uppdrag: Främja brottsoffers behov och intressen. Detta förverkligas genom: Brottsskadeenheten, Brottsofferfonden, Regressenheten och Kunskapscentrum Brottsskadeenheten: handlägger och fattar beslut om brottsskadeersättning. Brottsofferfonden: ger ersättning till olika former av brottsofferinriktad verksamhet Regressenheten: kräver gärningspersoner på den brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten, i deras ställe, betalat ut till brottsoffer. Kunskapscentrum: ska sprida och samla information och forskningsresultat för att bidra till ett bättre bemötande och behandling av brottsoffer 9

10 de facto nr 4, 2013 REDAKTIONSCHEF Vem är jag att ifrågasätta? Theresa Karlström Redaktionschef de facto Diskussioner. På seminarium, vid matbordet, på förfesten eller i Agenda. Formen spelar inte någon större roll. Jag blir löjligt uppspelt när saker ifrågasätts och det rörs om i grytan. Då det skapas en sådan spänning i rummet att du på allvar kan känna den. Efter att ha spenderat över ett år här på juristprogrammet så har jag noterat att jag inte är ensam i mitt intresse. Vissa diskuterar vilt huruvida elitfotboll är en del av underhållningsindustrin medan andra försöker få klarhet i om en författningsdomstol är något för Sverige. Allt kan debatteras och allt kan ifrågasättas, även om den erfarne juriststudenten gärna garderar sig med ett ja, jag är ju inte så insatt i frågan men. Detta oberoende av hur insatta vi de facto är i frågan för det är lite skamfullt att inte vara påläst. Irritationen som följer av hur folk uttalar sig om domslut efter att ha läst ett referat i aftonbladet är uppenbart påtaglig. Det gnager i oss, för de undertecknade har inte hela bilden men drar ändå slutsatser som fördömer och vi vill försvara vår juridik som sådan. Men att andra felaktigt tycker sig ha förståelse för domskäl är enligt min mening inte ett problem i förhållande till det faktum att vi som faktiskt läser domarna väljer att inte uttala oss. Diskussionen dör när gällande rätt är klarlagd, då finns det inget mer att diskutera. Högsta domstolens domar ses som en absolut sanning. På seminarium, när läraren frågar vad vi anser om olika domar är ett vanligt svar att det var väl rätt vilka är vi att ifrågasätta. Det är som om vi har en föreställning om att vi är bättre juriststudenter om vi håller med. För det innebär att vi har förstått. Vi är så ängsliga för att säga något irrelevant, så rädda för att tolka fel. Diskussionen dör när gällande rätt är klarlagd, då finns det inget mer att diskutera Rädda för att inte verka sakliga, att glida ifrån det juridiska och komma in på ett känslomässigt plan. För vad du känner i en specifik fråga hör inte till saken så länge praxis är klar. Men ska vi på allvar nöja oss med att fastställa gällande rätt om vi sedan anser att gällande rätt brister. Nej det ska vi inte göra, det får vi inte göra. För vi har ett allvarligt demokratiskt problem om vi inte kan ifrågasätta högsta instansens domar. Rätten är under ständig omvandling, läget är aldrig absolut. Se bara till utvecklingen för äktenskap de senaste åren. En aktiv och nyanserad rättspolitisk debatt är avgörande för en rättsstat. Ett måste för att lagen ska kunna följa med samhällets värderingar och här spelar vi som studenter en central roll. Om vi vill vara framtidens jurister måste vi också våga vara med och föra den juridiska utvecklingen framåt. Det handlar inte om att vara tvärsemot bara för att. Naturligtvis kan du ha samma åsikt som HD, annat vore inte rimligt med tanke på att deras beslut i regel är välmotiverade. Men det är viktigt att fråga sig själv varför man håller med. Ifrågasätt din slutsats, är den självständig? För vem är egentligen du att ifrågasätta om inte den som verkligen borde. 10

11 MARIANNE LuNDIuS Expand your career. Vill du göra karriär på den ledande globala advokatbyrån i Norden? Såväl globalt som på den nordiska marknaden är vi regelbundet involverade i de största och mest komplexa affärsjuridiska uppdragen. En förutsättning för detta är vårt sätt att arbeta integrerat i gränsöverskridande team. Linklaters stockholmskontor rekryterar löpande biträdande jurister till vårt Junior Associate Program. Inom ramen för programmet får du prova på verksamheten i tre olika arbetsgrupper under det första året. Vi söker dig som är nyutexaminerad från juristutbildningen och som har ett genuint intresse för affärsjuridik tillsammans med ett utpräglat kommersiellt tänkande och klientfokus. Du har även mycket goda akademiska meriter. Vi kan erbjuda dig mycket goda utvecklingsmöjligheter i en internationell och utmanande arbetsmiljö där du får arbeta tillsammans med skickliga och engagerade kollegor. Läs mer om tjänsterna på vår hemsida där du också kan söka direkt online. Linklaters lämnar juridisk rådgivning till världens ledande företag, finansiella institutioner och statliga organisationer i deras mest komplexa transaktioner och ärenden. Med 29 kontor i de främsta affärs- och finanscentra, levererar Linklaters en unik service till klienter över hela världen. Linklaters är den enda ledande globala advokatbyrån med lokal närvaro i Norden. wwww.facebook.com/linklaterssweden

12 de facto nr 4, 2013 PROGRAMBYTE FÖR EN DAG En ekonom och en jurist byter värld för en dag Ekonomstudenten: Redaktionen har återigen samlats för planeringen av kommande nummer. Vår chefredaktör, Emelie går som vanligt igenom strukturen och vad för ämnen som skall inkluderas i tidningen. När hon plötsligt nämner att ett utav artiklarna ska skrivas med juristernas motsvarighet till Ekbladet, tidningen de facto, hör jag mig själv frivilligt ropa ja efter att flera i redaktionen instämmande tyckte att artikeln lät som en rolig idé. Några sekunder senare slår det mig vad som egentligen har hänt. Tydligen har jag åtagit mig att agera student på juristprogrammet för en dag. Hur skulle nu detta gå till efter alla år av erfarenheter jag har fått uppleva på Jurister Vs. Ekonomer med bland annat utgångar som knappt ens går att nämna, turneringar och gemensamma sittningar där gliringar och glåpord haglat mellan studenterna i de olika programmen? Förutsättningarna kunde varit godare. Med andra ord var detta uppdrag upplagt för att misslyckas. Innan det allra första mötet med personen som skulle agera ekonom för en dag spred sig fördomarna i huvudet. Bilden jag hade skapat var en person iklädd kostym med bakåtslickat hår, den klassiska bruna Cederqvist-väskan hängande på axeln samt ett iskallt bemötande från juristen som hade tagit på sig samma uppdrag som jag. Denna bild raserades direkt. Framför mig sitter nämligen en avslappnad skåning utan några hämningar överhuvudtaget och på något mirakulöst sätt lyckas vi föra en konversation där vi planerade in våra dagar då vi skulle genomföra utbytet. Jag kliver in på föreläsningen om processrätt, som kort och gott handlar om de regler som styr rättegångar. Jag har blivit förvarnad om att denna föreläsning klassas som viktig framförallt för rättegångsspelet som skulle äga rum kommande dagar. Jag tittar runt omkring mig och noterar en blandad skara av killar och tjejer där klädstilen även här är lättsam och inte alls för ansträngd. Direkt när studenterna tagit plats och suttit ner i hörsalen dyker bärbara datorer upp en efter en. Endast fåtal studenter använder sig av anteckningsblock. Vi använder också oss av detta, men långt ifrån det jag fick åskåda på den föreläsningen. När jag sitter i föreläsningssalen är jag glad att jag redan stiftat bekantskap med juridikens värld. Språkbruket på juristprogrammet är från och till väldigt uråldrigt, vilket kräver att studenterna i början av sin första termin behöver en schemalagd genomgång av sin älskade lagbok för att helt enkelt förstå vad som står i ett av deras viktigaste redskap. Inte undra på att de avvisar människor som försöker prata med dem då det råder allmän förvirring bland juristerna själva, när de knappt förstår sig på sitt eget språk. Årets nollor i juristprogrammet bär en ryggsäck med JF:s emblem. Deras territorium döljer sig djupt in i biblioteket, kallat djurparken. Anledningen till att jag skriver nollor är för att de fortfarande inte har tagit sina första högskolepoäng på universitetet. Juristerna skriver nämligen sin tenta i slutet av varje termin. Så om ni har undrat varför biblioteket kryllar av lagböcker i slutet av terminerna är anledningen att tentan är värd 30 högskolepoäng. Trots att ekonomer och jurister inte tillhör samma institution så har vi en del saker gemensamt. Akademisk kvart gäller här såväl som obligatoriska momenten att läsa varandras kurser. Jag måste också passa på att nämna att vi även har en hel del talanger från båda programmen, både sportmässigt och musikmässigt. Jag låter bli att nämna denna bit alltför mycket. Den som vill ta reda på vad jag menar kan säkert hitta detta på ett eller annat sätt. Jag tänkte avsluta med att säga att det har varit ett riktigt trevligt och roligt utbyte och jag hoppas att dagens fattig bonddräng fått en lite klarare bild av hur det är att vara ekonom i samma veva som jag upplevde hur det är att vara jurist. Taymaz Tahmasebi Arian 12

13 PROGRAMBYTE FÖR EN DAG de facto nr 4, 2013 R ättsvetaren: De säger att det finns en inneboende rivalitet mellan jurister och ekonomer, en sorts syskonkärlek som, enligt ryktet, tidigare år varit av tämligen otrevliga tonårsproportioner. Att det finns många fördomar mot ekonomen är ingenting jag kan förneka. Det finns villfarelser om klädsel och karriärmöjligheter. Våra fördomar om vår egen överlägsenhet gentemot ekonomerna, är något vi måste jobba på, eftersom fördomar som bekant sällan stämmer. Jag har haft förmånen att följa förstaårsekonomerna på nära håll vid några tillfällen. En infiltration för att undersöka deras jaktmarker. Första gången var två dagar före deras andra tenta. De hade ett uppsatsseminarium i kursen Företagets ledning och organisation, där de med stöd i beteendevetenskapliga teorier skulle föreslå en lösning på en konflikt som uppstått inom ett företag. Ekonomerna lever och verkar i samma miljö som vi, men likt ett syskon som inte städar sitt rum ligger det väskor och jackor härligt hullerombuller över hela s210 så att man knappt ser borden. Mac samsas med PC, och i hörnet sitter ett gäng som halvt engagerat face-bookar i väntan på att seminariet ska börja. Stämningen är laddad. Opponentgruppen tittar en sista gång igenom det de ska framföra till författarna. Författarna drar lugnande, djupa andetag, och därefter börjar seminariet. Det är en kamratlig ton mellan grupperna, och luften blir snabbt lättare. Konstruktiv kritik framförs och tips på hur problemformuleringar kan bli bättre levereras. Det efterlyses en bättre röd tråd i arbetet, och andra bra saker som vi T1:or borde ta med oss inför den uppsats vi ska skriva nu i höst. Ekonomerna har, vad jag har förstått, redan författat tre. Det andra tillfället då jag fick träffa ekonomerna var strax efter deras tenta när kursen i Redovisningens grunder precis dragit igång. Baktunga efter tentafesten, men hungriga efter kunskap slår sig ekonomerna ner i bänkraderna. Det är skratt och vänskapligt prat. Alla sitter med samma rosa lärobok, Den nya affärsredovisningen, där räkneuppgifter i balans- och resultaträkning hjälper studenterna genom det träsk som är debet och kredit. Sakligt och informativt går läraren igenom hur siffrorna ska trixas runt för att allt ska stämma vid bokslutet. Det är nästan så att jag inbillar mig att jag faktiskt förstår vad som händer. Jurister och ekonomer har så mycket mer gemensamt än vad vi kanske vill erkänna, något som tydligt märks i vardagen. Vi delar samma pub, samma föreläsningssalar, samma mikrovågsugnar, samma passion för vetande. Vi festar med varandra, skrattar med varandra, älskar med varandra, tränar med varandra. Men framför allt är vi som jurister beroende av den ekonomiska utvecklingen eftersom vi i slutändan inte kan komma ifrån att det de facto är så att ekonomin styr det som juridiken har att rätta sig efter. Med ett annat ekonomiskt system hade vi jurister studerat en annan rättsordning. Tanken med den här texten var att skriva ett reportage om ekonomerna där rivaliteten mellan programmen inte skulle överdrivas, men inte heller utelämnas. Men efter att ha varit med på seminarier och föreläsningar med våra syskon, kan jag konstatera att rivaliteten endast existerar från juristernas sida. Ekonomerna hyser inget agg mot oss. Och till skillnad från agget skåningar hyser mot svenskar, är juristernas agg mot ekonomerna oerhört obefogat. Det är dags för småsyskonen att växa upp. Henrik Johansson, T1 13

14 de facto nr 4, 2013 STOCKHOLMSRESAN 2013 En blandning av sött och salt. S tockholmsresan är en studiersa anordnad av och för Juridiska föreningen. Ett fyrtiotal medlemmar besöker tillsammans potentiella arbetsgivare av olika slag. Tanken är så klart att vi medlemmar ska få inspiration, vägledning och förhoppningsvis ett svar på den ständigt återkommande frågan: Vad ska jag egentligen göra när jag tar examen? Vi som studerar i Umeå har minst sagt ett geografiskt handikapp, framförallt när det kommer till affärsjuridiska byråer. De stora drakarna har inte kontor här uppe och därför erbjuder Stockholmsresan en unik möjlighet. Vi kan tillsammans med vänner, besöka dessa arbetsgivare och förhoppningsvis få vägledning inför framtiden. Men den affärsjuridiska flådigheten lockar ju inte alla, och därför innehåller Stockholmsresan också besök 14 Men den affärsjuridiska flådigheten lockar ju inte alla hos olika humanjuridiska verksamheter men även myndigheter, såsom UD och Ekobrottsmyndigheten. Det ger resan i mina ögon ännu en dimension. Oerhört charmigt är det också att kliva in på Centrum för Rättvisas kontor, beläget i en källare i Gamla Stan och lyssna när VD Clarence Craaford pratar om korvlådor och rättvisa. Lika ocharmigt är det samtidigt att lyssna på när en biträdande jurist på valfri affärsjuridisk byrå för tionde gången försöker intala en att man inte alls behöver jobba sent många kvällar vi vet att du gör det. Men detta speglar också det stora område inom vilket juridiken är verksam och i förlängningen det område inom vilket vi i framtiden kommer att arbeta. Det finns någonting för alla. Det gäller bara att hitta det.

15 STOCKHOLMSRESAN 2013 de facto nr 4, Clarence Craaford pratar om korvlådor och rättvisa Det är dock inte bara en resa för att knyta kontakter med framtida arbetsgivare. Resan ger studenter ett utmärkt tillfälle att också lära känna människor i andra terminer än sin egen, något som för mig var en minst lika viktig del som att få se hur det juridiska arbetet fungerar i praktiken. Jag, och många andra, kom tillbaka till Umeå med nya vänner i de andra terminerna, vilket öppnar upp för nya utbyten och i förlängningen också stärker gemenskapen inom programmen. Sedan är det så klart oerhört mysigt att dela rum tillsammans med fem andra pratsugna grabbar. programmet. Som förstaårsresenär var Stockholmsresan en oerhört lärorik upplevelse för mig även om jag fortfarande inte vet exakt vad jag vill göra efter det att jag tagit examen. Men jag har kommit till en minst lika viktigt insikt: Jag vet nu vad jag inte vill göra. Avslutningsvis vill jag uppmana samtliga läsare att ta chansen nästa år och delta i denna fantastiskt lärorika resa. Ni kanske inte återvänder från Stockholm med en kristallklar plan inför framtiden, men jag kan garantera er att ni kommer att lära er oerhört mycket under resans gång och komma tillbaka till Umeå med en bättre känsla inför framtiden. Oscar Svanholm, T3 Stockholmsresan ger oss inte svar på alla frågor, men erbjuder en väldigt bra vägledning som jag tror fyller ett stort behov hos många av studenterna på jurist15

16 de facto nr 4, 2013 DEBATT Det är dags att införa samtyckesreglering Sex tonårspojkar fälldes i tingsrätten för en gruppvåldtäkt i Tensta i mars. I Svea Hovrätt, mål B , friades ungdomarna. Domen har väckt starka reaktioner. Många tycker att domen var felaktig och en namninsamling som uppgått till tiotusentals namn har krävt att ärendet ska överklagas till HD. Något som inte kommer att ske. Bör något göras åt lagstiftningen? Tove Larsson anser att det är hög tid att införa en samtyckesreglering. En samtyckeslag skulle innebära att det ska krävas att alla inblandade i en sexualakt sagt ja, samtyckt. I dagens lagstiftning krävs att någon genom våld eller hot tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag eller på samma sexuella handlingssätt som ovan otillbörligt utnyttjar en person som varit försatt i en särskilt utsatt situation. Det ska det tydligt framgå att offret sagt nej eller varit i en särskilt utsatt situation för att någon ska kunna dömas till ansvar. Genom ett krav på samtycke flyttas fokus från offrets beteende till hur förövaren uppträtt. Istället för att frågan i rätten blir om offret sagt nej, när det är oklart om samtycke förelagat får den misstänkte en förklaringsbörda: Vilka åtgärder vidtog hen för att försäkra sig om att samtycke förelåg? Att inhämta samtycke till sex låter ganska trivialt kan tyckas. Reaktionerna låter dock inte vänta på sig när någon förespråkar att en samtyckeslagstiftning införs. Den främsta invändningen tycks vara att den nya lagen skulle skapa rättsosäkerhet eftersom den skulle medföra en omvänd bevisbörda där den potentiella gärningsmannen måste bevisa sin oskuld. Detta stämmer inte självfallet är det som alltid åklagaren som ska bevisa huruvida det funnits samtycke eller ej. Dessutom måste det alltid vara ställt utom all rimlig tvivel att den tilltalade begått brottet för att hen ska kunna dömas. Detta gäller i alla typer av mål och skulle naturligtvis också vara fortsatt gällande även vid tillämpning av en samtyckeslag. Andra hävdar att en samtyckeslag inte nödvändigtvis skulle leda till fler fällande domar, ord skulle fortfarande stå mot ord i rättsalen, och därför behövs heller ingen lagändring. Huruvida en lagändring verkligen skulle påverka utgången i målen kan vi bara spekulera i men en viktig aspekt som dessa kritiker tycks missa är att en samtyckeslag framför allt skulle fungera norm-givande i samhället. En förändring av lagen är ofta nödvändig som ett första steg för att förändra människors attityder kring en fråga. Till exempel ansågs kriminalisering av våldtäkt inom äktenskapet tidigare som en högst kontroversiell idé. En samtyckeslag skulle innebära att vi får en klar och tydlig regel som säger att ingen får använda en annans kropp för sex utan att den andra personen är med på det är man inte övertygad ska man låta bli. I juli 2013 genomgick lagen en förändring för att stärka den sexuella integriteten. Enligt den gamla lydelsen kunde offret befinna sig i ett hjälplöst tillstånd när övergreppet skedde och det skulle ändå räknas som våldtäkt. Detta begrepp har utvidgats och ersatts med särskilt utsatt situation. Därmed kan lagen även komma åt de våldtäkter där offret paralyseras av skräck och inte gör motstånd under övergreppet. Händelsen i Tensta ägde rum innan den nya lagändringen trädde i kraft och det kan spekuleras om domen hade blivit fällande om den nya lagen tillämpats. Huruvida den nya lagen verkligen täcker in liknade fall återstår att se men trots att lagen skärpts finns stora luckor. Det är dags att politiker och makthavare tar krafttag mot sexualbrotten och inför en samtyckeslag som lägger skulden där den hör hemma. Tove Larsson, T3 16

17 ENGAGERA DIG! de facto nr 4, 2013 Ge uttryck för din kreativitet, var med i defactos redaktion Skriv, bolla idéer, fota eller jobba med layout - få ut något konkret av ditt arbete Tack till alla er som kom på JF-mötet och röstade. Jag är väldigt stolt över att få sitta i JF-styrelse tillsammans med de andra invalda och känner mig peppad inför arbetet som väntar. För mig som blivande chefredaktör är det första som måste göras är att hitta folk som vill engagera sig i tidningen. Det kan vara att skriva, bolla idéer, fota eller jobba med layout. Mycket på juristprogrammet handlar om att ta in fakta, lära sig metoder, traggla och traggla. Därför är det fruktansvärt roligt och givande att få jobba med de facto och jag hoppas verkligen att ni vill vara med. Du får ut något konkret av ditt arbete och det ska inte att underskatta! De facto är till för er medlemmar så även om ni känner att jobbet med tidningen inte är något för er men har något speciellt som ni vill läsa om så skriv, hugg tag i mig eller kom på redaktionsmötet och berätta. Och ja ryktet är sant, fikat på redaktionsmötena är helt klart campus trevligaste så jag hoppas vi ses där till våren. Hälsningar Tillträdande chefredaktör Theresa Karlström, T3 17

18 de facto nr 4, 2013 juridiken och tävlingsintinkten Juristens tävlingsinstinkt Taller, bigger, faster, stronger? Människors perception av jurister förmedlas inte sällan genom tv-rutan där historien ofta centreras kring den drivna och drillade advokaten som går över lik för att vinna målet, tvisten eller klientens gunst. Men hur väl stämmer egentligen bilden av jurister som tävlingsmänniskor? Erik Wennerholm tog en promenad bort till beteendevetarhuset för att prata juridik och jävlar anamma. I nom juridikens många områden existerar flertalet gemensamma nämnare med idrott. I såväl tvistemål som brottmål finns oftast två parter (lag) som inför en rättskipare (domaren) avgör en fråga genom huvudförhandling (matchen) i rättssalen (arenan). Skillnaden består i att anfall och försvar utgörs av välpolerad retorik och att våra tillställningar är klart mer sparsamt besökta. Kan juridikens tävlingsinslag göra oss jurister mer tävlingslystna som personer och attraheras tävlingsmänniskor av juridiken just på grund av dess mäta-krafter -inslag? Det första stämmer, i alla fall om du fråga Stefan Holmström, universitetslektor på institutionen för psykologi och specialist på idrottspsykologi. Situationen och miljön vi befinner oss i har en stark inverkan på oss människor, säger han. Och om den 18 juridiken miljön i en del avseenden är tävlingsorienterade så kommer det också påverka människorna som utövar den, åtminstone kommer det uppfattas mer som en tävling. Tittar du på exempelvis brottmål så har du faktiskt det gemensamt med idrott. Det blir i båda fallen ofta en tydlig vinnare. Holmström menar att juridiken på det sättet skiljer sig en del jämfört med andra läror. Att miljön och tävlingskontexten som kan finnas på vissa moment saknar motsvarighet på andra akademiska områden. Den situationen, med en vinnare och förlorare, liknar en tävlingssituation på ett annat sätt än inom många andra områden här på Umeå Universitet. Du kan jämföra med två läkare: de tävlar ju inte alls mot varandra på samma sätt som två jurister faktiskt kan göra som till exempel företrädare för två parter.

19 juridiken och tävlingsintinkten de facto nr 4, 2013 Att tävlingsliknande situationer kan påverka människor är belagt enligt vedertagna psykologiska teorier. Och juridiken utgör alltså inget undantag. Det är helt enkelt svårt att som människa förbli opåverkad av den miljö man vistas i. Miljön lockar så att säga fram vinnarskallen i dig. Du kan till och med skapa olika situationer där du triggar fram den här instinkten hos människan, säger Holmström. Vi har ibland liknande övningar på psykologprogrammet. Det är märkbart hur tävlingsinriktade vissa människor, som i vanliga fall inte alls har dessa personlighetsdrag, kan bli under vissa förutsättningar. Allt handlar om situationen man försätts i. Medan juridiken till sin natur må ha klara tävlingsinslag är det inte lika självklart att jurister från barnsben har gillat att mäta sina krafter. Frågar du ett antal jurister om varför man just sökt sig just dit tror lektorn att risken är stor att du kommer få lika många svar som personer du frågar. Det är svårt att säga om människor som söker in till juristlinjen överlag skulle vara mer tävlingsinriktade. Du kan ju tävla på så oerhört många sätt, långt ifrån bara inom idrott eller juridik. Anledningen kan vara allt från att du gillar skatterätt, mänskliga rättigheter eller brottmål. Men också att det är ett statusyrke, press hemifrån osv. Vad är drivkraften just för dig? Istället är det troligare att man under sin studieperiod utvecklar de personlighetsdragen i samband med tävlingsorienterade övningsmoment såsom rättegångsspel och liknande, menar han. Utöver de tävlingsinslag som finns inom juridiken lyfter Holmström fram en annan aspekt som skulle kunna leda till att vissa jurister har en extra tävlingsträng på lyran utformningen av betygen: Här på psykologprogrammet, liksom på de allra flesta institutioner, använder vi bara U och G. Inom juridiken ser det helt annorlunda ut. Era betyg är sedan viktiga för att få sitta ting etc. Det här en sådan sak som gör att du nästan tvingas utveckla tävlingsinstinkten för att klara studierna. Ännu en gång: miljön och omgivningen påverkar människan! I förlängningen skulle tävlingsmomenten och betygssystemet leda till att människor som definitivt inte är lagt åt det hållet prövar lyckan inom andra yrkesområden. En sorts av utgallring: Man måste nog vara stark för att överleva i en sådan miljö, annars kan det bli jobbigt. Speciellt om man inte har bra stöd från en miljö utanför skolan. Ni har väl haft en del som hoppat av i din klass kan jag tänka mig. Det är inte alls omöjligt att det i vissa fall är av just den här anledningen. Samtidigt fungerar en miljön som katalysator för tävlingsinstinkten - man skolas långsamt in i tävlingstänket. Det blir till ett sätt att under tid utveckla den här instinkten hos dig som person. Den väcks till liv så att säga. Långt ifrån alla som inte är lagda åt tävlingshållet avbryter såklart sina juridikstudier. Istället kan graden av tävlingsmoment inom respektive juridisk gren fungera som en vattendelare till vilken typ av människor som senare kommer jobba inom dem. Holmström tror att de människor som saknar den naturliga tävlingsinstinkten istället kommer söka sig åt andra, icke-tävlingsorienterade områden av juridiken. Jag har inga empiriska underlag när det gäller just juridik men det låter rimligt att det är så, säger han. Jag har till exempel en kompis som är verksam jurist och som inte alls uppskattade betygshetsen under sin studieperiod. Hon är som person inte tävlingsinriktad och har kanske just sökt sig till en annan del juridiken på grund av det. Som jag sade, alla har en personlig drivkraft som gör att man sökt sig till juridiken. Tror du att juriststudenter utvecklar sin tävlingsnerv mer under studieåren och yrkeslivet än innan? Om jag skulle gissa så ja, snarare under studieåren. Tävlingsinstinkten behöver inte finnas där från tidig ålder men kan även vara ett resultat att man på olika sätt blivit belönad som barn genom tävling. Det finns egentligen få gemensamma nämnare när det gäller tävlingsmänniskor. Men det är svårt att sia om hur tävlingsinriktade jurister är innan påbörjade studier. Det vore faktiskt ett intressant ämne att skriva en uppsats om! Så, vad tror ni? Är vi jurister tävlingsmänniskor från tidig ålder, blir vi det allt eftersom eller är vi kanske bara precis som genomsnittet? Vem tar på sig att skriva uppsatsen? Erik Wennerholm, T5 19

20 de facto nr 4, 2013 LIVET PÅ LINDAHL Juridik, taxibåt och vildsvinshuvuden Ester Sandgren har läst fram till halva termin 7 på juristprogrammet i Umeå. I nuläget har hon lite norrlandspaus och gör ett gästspel på Stockholms universitet där hon läser sina specialkurser. I somras lyckades hon lägga beslag på en av de åtta åtråvärda platserna på Lindahls sommarnotarieprogram. Här berättar Ester om livet på Lindahl. I somras var jag sommarnotarie på Lindahl advokatbyrå i sex intensiva veckor. Jag hade varit intresserad av att testa byråvärlden sedan jag började utbildningen och att vara sommarnotarie kändes som en utmärkt prova-på möjlighet. Lindahl är Sveriges tredje största affärsjuridiska byrå och finns representerade på sex kontor runt om i Sverige. På stockholmskontoret, där jag gjorde min notarietjänst, jobbar lite drygt 100 jurister. Lindahl är en så kallad fullservice byrå vilket innebär att de jobbar inom alla affärsjuridiska områden. På kontoren är man indelade i olika verksamhetsgrupper, t ex fastighet, corporate finance eller tvistelösning, processgruppen och så vidare. Som sommarnotarie placeras man i någon av dessa verksamhetsgrupper. Jag var i bank och finansgruppen. Bank och finanssidan jobbar både med finansiering och obestånd. På finansieringssidan handlar det till exempel om att upprätta låneavtal och vad gäller obestånd handlägger man bland annat konkurser. Hur var det då att arbeta som sommarnotarie i bank och finansgruppen? Först var jag nervös för att det skulle vara supersvårt och att jag inte skulle fatta någonting. Men det mesta gick bra även om jag fick hets-googla några gånger för att förstå vad jag höll på med. Alla på kontoret var dock väldigt förstående för det faktum att man inte kunde vissa saker och var noga med att förklara hur saker och ting hängde ihop. Varje sommarnotarie tilldelas en senior handledare och en nyanställd biträdande jurist som fadder. Deras uppgift är att ta hand om sin sommarnotarie och sätta den i arbete. Det innebar att man alltid hade någon att vända sig till med sina problem eller om något var oklart med arbetsuppgifterna. Både min handledare och fadder var måna om att jag skulle få prova på så många olika arbetsuppgifter som möjligt för att få en uppfattning om vad arbetet handlar om. Att jobba med affärsjuridik är väldigt brett och arbetsuppgifterna varierar utifrån vilka klienter man har. För min del medförde det att jag ena dagen åkte taxibåt till Sandhamn för att inhämta en avtalsparts signatur för att nästa dag sitta på edgångsförfarande i tingsrätten. Eller också upprättade jag aktiebrev eller sålde egendom i ett konkursbo i form av uppstoppade vildsvinshuvuden, väldigt blandat med andra ord. Jag, som många andra, har hört ryktena om hur mycket du jobbar på byrå. Därför ställde jag in mig på en low-life sommar där jag inte skulle hinna med socialt liv, träning eller grillsessions. Turligt nog stäm- 20

21 LIVET PÅ LINDAHL de facto nr 4, 2013 de inte ryktena, eller i vart fall inte för oss sommarnotarier. På sommaren är det generellt lite lugnare i den affärsjuridiska världen vilket gjorde att jag inte behövde dygna i Lindahls konferensrum. Jag jobbade i snitt mellan 8.45 till snåret, men arbetstiderna varierade åt båda håll. Man fick helt enkelt vara lite flexibel och hugga i när det krävdes. Det väldigt varierande arbetsuppgifterna innebar stor skillnad mot hur det är att gå i skolan. Där läser vi som bekant en kurs som behandlar uppgifter som faller inom kursbeskrivningen. I somras svängde mina uppgifter över ett stort spann av områden. Den största skillnaden mellan att jobba på byrå och gå i skolan var dock tidspressen. Ofta skulle saker vara klara snabbt och ändå vara bra. I skolan kan man ju sitta och knata på sitt PM i sju år och hamnar man i tidsbrist är det ju ofta en följd av ens egna (bristande) planering. Även om det var stressigt ibland blev ens inlärningskurva tre gånger så brant som i skolan och jag gillade utmaningarna. När jag fick schemat inför sommaren kändes det inte som att jag skulle jobba utan mer åka på sommarkollo. Några av de aktiviteter vi hade schemalagda var ponnyridning, brännbollsturnering, massor av AW:s och middagar. Jag har aldrig haft en arbetsgivare som har engagerat sig så mycket för att man ska trivas och ha en bra tid under anställningen. Ofta skulle saker vara klara snabbt och ändå vara bra Man hade alltid någon att vända sig till med sina problem Rent generellt tyckte jag att de på Lindahl var måna om att hålla bra stämning och gemenskap. Något som bidrog till det var Lindahls egna restaurang. Där samlades många av de anställda för lunch, fredagsfika (som för övrigt var det bästa som har hänt mig, en sockerbuffé som fick vilket bageriutbud som helst att blekna), eller sommarfest. Restaurangen var ett superbra ställe att mingla runt och lära känna folk från andra verksamhetsgrupper och träffa sina sommarnotariekompisar. Vi var totalt åtta sommarnotarier. En helg fanns det alltså många man kunde hänga med. Vidare var det bra att kunna fråga en annan notarie alla sina dumma frågor (till exempel hur man nu sparade ett dokument igen) och därmed slippa fråga sin fadder. Lindahl hade tagit in sommarnotarier från alla lärosäten och det var en jämn mix av tjejer och killar, vilket jag upplevde som positivt. Jag hade verkligen en toppensommar på Lindahl (det vore ju i och för sig konstigt annars, jag menar vi hade ju ponnyridning på schemat) och jag kan verkligen tänka mig att jobba på byrå efter examen. Ester Sandgren, T7 Esters intervju- & jobbsökartips För att ta sig in på ett sommarnotarieprogram kan det krävas en smart ansökan. Här kommer Esters bästa jobbsökaroch intervjutips: 1. Börja söka jobb i tid, många byråer rekryterar löpande så skicka in ditt CV innan alltför många platser gått åt till andra. 2. Be någon med skarp hjärna läs igenom din ansökan och komma med synpunkter. 3. Sök alla jobb du kan tänka dig, det ökar ju chanserna att man får ett, och får man fler så är ju valmöjligheter trevligt. 4. Öva lite intervju med någon, fundera ut bra svar till varför man har sökt tjänsten, vad man kan bidra med och varför de ska anställa dig osv. 5. Skriv upp lite relevanta frågor och ta med till intervjun, intresse brukar uppskattas. 21

22 de facto nr 4, 2013 SAMHÄLLE & JURIDIK Reaktioner på våldtäktsdomar - Mediedrevets baksida Ingen som konsumerar nyheter i någon form kan ha undgått den sista tidens kontroversiella hovrättsavgöranden, bland annat den friande våldtäktsdomen från Svea hovrätt, mål I samband med en fest hade en 15-årig flicka sex med flera jämnåriga pojkar, och av utredningen framgick att i alla fall några av samlagen var ofrivilliga. Såsom våldtäktsparagrafen var utformad vid tiden för gärningarna blev den centrala frågan om flickan befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Hovrätten gjorde en mer restriktiv tolkning av begreppet hjälplöst tillstånd än tingsrätten och friade pojkarna från våldtäktsanklagelserna. Den mediala stormen kring våldtäktsdomen och den senare s.k. smygfilmingsdomen från Göta hovrätt har tagit upp spaltmeter efter spaltmeter på såväl tidningarnas ledarsidor som bloggar. Den överväldigande majoriteten av inlägg i debatten har varit kritiska mot hovrätterna, och bland annat krävt att våldtäktsmålet ska tas upp av HD. Riksåklagaren valde dock att inte överklaga domen, då lagstiftningen redan har ändrats och målet inte längre kan ge vägledning i rättstillämpningen. Det senare smygfilmingsmålet är emellertid överklagat och det ska bli spännande att se om HD bekräftar hovrättens bild av rättsläget. Just uppropet på Facebook som krävde att våldtäktsmålet prövas av HD aktualiserar en intressan frågeställning. Vilken bild har allmänheten av domstolens upp-gifter, och vilka friheter ska allmänheten kunna ta sig, i förhållande till lagstiftaren, för att säkerställa att rättvisa skipas? I målet säger domstolen bland annat att flickan befann sig i en särskilt utsatt situation (vilket är den nya formuleringen av våldtäktsparagrafen). Eftersom den gamla lagstiftningen gällde var dock domstolen hindrad att döma pojkarna. Att döma efter gällande rätt är domstolens uppgift. Men när kraven från allmänheten inte längre är att döma efter gällande rätt, utan att skipa rättvisa, skapas Vilken bild har allmänheten av domstolens uppgifter, och vilka friheter ska den kunna ta sig, i förhållande till lagstiftare, för att säkerställa att rättvisa skipas? en konflikt. Det är väldigt lätt att kasta undan rättssäkerhetens krav på förutsägbarhet när ett stötande fall tas upp i media. Fall som verkar gå emot det allmänna rättsmedvetandet. De flesta skulle nog hålla med om att pojkarnas agerande var vidrigt, men domstolen har ingen möjlighet att beakta en sådan personlig aspekt i sin dömande verksamhet. Om förutsägbarhetsprincipen kan åsidosättas för att åtgärda en orättvisa i ett enskilt fall, har den upphört att existera. Många av de jurister som uttalar sig, exempelvis Madeleine Leijonhufvud, vill istället reformera lagstiftningen och införa ett samtyckeskrav (läs Tove Larssons inlägg i den debatten på sidan 14). Kanske finns hos den här kategorin debattörer en större förståelse för det förhållningssätt domstolen måste ha i förhållande till rätten. Om jag ska försöka sammanfatta min poäng, landar jag vid en som jag knappast är först med att framföra, men som tål att repeteras. Anklaga inte domstolen för att döma fel, när det som egentligen åsyftas är att det är fel på reglerna. Inlägg som går till attack mot domstolen riskerar att urholka förtroendet för rättsväsendet, samtidigt som lagstiftaren kommer undan den kritik som i många fall är befogad. Slutligen vill jag också tillägga att jag inte på något sätt menar att det ska vara förbjudet att kritisera domstolen. Men ska det göras ska den kritiseras för felaktigt tillämpad juridik, inte på grund av ett utfall som inte är önskvärt. Fredrik Sandström, T7 22

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Välkommen till Hammarskiöld & Co

Välkommen till Hammarskiöld & Co Välkommen till Hammarskiöld & Co På 1700-talet låg näringslivets centrum inte på Stureplan utan i Gamla Stan. Till stor del ligger det fortfarande här, närmare bestämt hos Hammarskiöld & Co på Skeppsbron

Läs mer

Där du kan välja vad och var. www.glimstedt.se www.facebook.com/advokatfirmanglimstedt

Där du kan välja vad och var. www.glimstedt.se www.facebook.com/advokatfirmanglimstedt Där du kan välja vad och var. www.glimstedt.se www.facebook.com/advokatfirmanglimstedt Var vill du jobba? Vi har 14 kontor i Sverige, tre i Baltikum och ett i Vitryssland. Vi är en av Sveriges största

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1

H A M M A R S K I Ö L D & CO 1 HAMMARSKIÖLD & CO 1 Välkommen till Hammarskiöld & Co! Hammarskiöld & Co är en av Sveriges ledande advokatbyråer inom affärsjuridik. I den här broschyren kan du läsa om vår inriktning, hur vi arbetar och

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Engagerade medarbetare skapar resultat! Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena

Läs mer

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet Uppstart Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet VÄLKOMMEN INNEHÅLL Hej! Hej! Välkommen till oss rättsvetar- och juriststudenter

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med

Mentorskapsprogram 2013/2014. i samarbete med Mentorskapsprogram 2013/2014 i samarbete med REDIRE - att återvända och avkastning Mentor - handledare och förebild med uppdrag att vägleda en yngre person i dennes personliga och professionella utveckling

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Juristbarometern. Svarsfrekvens på 31 % 66,4 % juridikstudenter 9,4 % tingsnotarier 24,3 % biträdande jurister

Juristbarometern. Svarsfrekvens på 31 % 66,4 % juridikstudenter 9,4 % tingsnotarier 24,3 % biträdande jurister 1 Juristbarometern Totalundersökning Sveriges juridikstudenter, tingsnotarier och biträdande jurister Population 10 823 individer varav 3 366 besvarade enkäten Svarsfrekvens på 31 % 66,4 % juridikstudenter

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Konkreta tips inför anställningsintervjun

Konkreta tips inför anställningsintervjun Konkreta tips inför anställningsintervjun Ofta är det intervjun som till slut avgör om du får jobbet och därför är det viktigt att du förbereder dig. Gör du ett gott intryck och lyckas presentera dig på

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! Filmgruppen FUF-bladet Studentpanelen Biståndsdebatten.se NY! Projektgruppen NY! Vem kan söka

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Din karriär är lika viktig för oss som den är för dig.

Din karriär är lika viktig för oss som den är för dig. Hammarskiöld & Co Hammarskiöld & Co är en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer. Det innebär att vi frekvent anlitas av stora företag och myndigheter och att våra jurister arbetar med de mest

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Utbildning Katalog Hösten 2015

Utbildning Katalog Hösten 2015 Utbildning Katalog Hösten 2015 Trivs bättre prestera mera - med klar och dialogisk kommunikation i kulturmöten och i konflikter! - Det är lönsamt att investera i medarbetarnas utbildning! På våra kurser

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Safeminds Intervjuguide

Safeminds Intervjuguide Safeminds Intervjuguide Inledning En anställningsintervju är att jämställa med en säljares kundbesök. Det handlar om att marknadsföra sig själv på ett professionellt sätt under en mycket begränsad tid.

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Utvecklingssamtal. En introduktion för chefer. Kompetensforum vid Uppsala universitet

Utvecklingssamtal. En introduktion för chefer. Kompetensforum vid Uppsala universitet Utvecklingssamtal En introduktion för chefer Kompetensforum vid Uppsala universitet Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte och innehåll... 5 Varför utvecklingssamtal?... 5 Utvecklingssamtal en del

Läs mer

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Nyheter Nu kan Nyheter24 berätta om en ny sluten Facebook-grupp som skriver rasistiska och sexistiska inlägg, sprider hat, hänger ut feminister och

Läs mer

Personligt varumärke. Jag vill till toppen, hur ska jag nå dit?

Personligt varumärke. Jag vill till toppen, hur ska jag nå dit? Personligt varumärke Jag vill till toppen, hur ska jag nå dit? CV Korrekturläs! Framhäv dina kunskaper och din kompetens, men utan att skryta Ta med relevant erfarenhet för jobbet du söker Var ödmjuk Använd

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor?

ATT STARTA FÖRETAG Vad ska du bli när du blir stor? Vad ska du bli när du blir stor? Svaret blir förmodligen olika beroende på vem som frågar. Men säkert är att CSN- blanketternas och tentornas tid är den period i livet då du bestämmer hur resten skall

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR

FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR FÖRSLAG TILL SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS RIKTLINJER GÄLLANDE UTLANDS- ÖVERGÅNGAR FÖR SPELARE UNDER 18 ÅR Inledning... 1 Vem har tagit fram detta?... 1 Internationellt regelverk och ersättning... 2 Föreningens

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Huddingetrainee: socionom

Huddingetrainee: socionom Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder

Läs mer

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man

Läs mer

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013

Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivning Tri4Fun Väst 2013 Projektbeskrivningen är tänkt som ett komplement till återrapporten i IdrottOnline för att ge en inblick i projektet utöver de siffror som redovisas i återrapporten.

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Effektiv dialog Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund De gröna näringarnas verksamheter styrs av många olika regler, obligatoriska och frivilliga. Dessa

Läs mer

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!)

Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) Information till dig som önskar bli fadder för våra internationella studenter isk@kau.se Preliminärt schema VT2013: (Observation förändringar av både dagar och aktivitet kan förekomma!) 11 14 Jan Ankomstdagar.

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Ersättning vid brott

Ersättning vid brott Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter Barn Funktionsnedsättning Integration Jämställdhet Nationella minoriteter Sexuell läggning Ålder Underlag för diskussioner

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Frösundas fototävling.

Frösundas fototävling. > VD har ordet: Ett viktigt steg mot ett kundfokuserat Frösunda > Välkommen Mjölby! > Från personlig assistent till verksamhetschef Det här fotot av Maria Wahlgren är en av tre vinnare i Frösundas fototävling.

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer