SJÖLIV. Åland vinner mark till havs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SJÖLIV. Åland vinner mark till havs"

Transkript

1 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGENS TEMABILAGA 14 MARS Åland vinner mark till havs Den åländska sjöfarten har dragit upp ankaret och tar sikte på framtiden. Antalet anställda ökar både på kontoren och till havs. Det sjuder av framtidstro inom lastfartygsbranschen och Viking Lines nybeställningar andas optimism. Bror Husell Chartering går från klarhet till klarhet efter att ha köpts av Bore. Du möter ett rederi fyllt av framtidstro i Sjöliv. Antalet landanställda har fördubblats under det senaste året och nu täcks skrivborden av nybyggnadsplaner. SIDORNA 8 10 Med toppjobb på kryssningsjätte Josefine Lindblom är sjökaptenen som har arbetat på nästan alla åländska rederier. I dag har hon drömjobbet som förste styrman på en enorm karibisk kryssare. SIDORNA Därför tappar Tallink fart Just nu är Tallinks egna misstag ålänningarnas största fördel. Det säger kryssningsspecialisten Christer Gorschelnik. SIDORNA 4 5 De överlevde skräckfärden Bror Lundberg, Erik Nordlund och Harry Jansén berättar om en resa med ångaren Indus som de sent ska glömma. Året var 1967 och vädret var inte nådigt. SIDORNA Jhonny Husell är kommersiell direktör vid Bore i Mariehamn. Han har fått dubbelt fler arbetskompisar på kontoret jämfört med i fjol. Flottan växer kraftigt. Ett av skälen till framgången är nytänkande. Fartyget på bilden är Transgard som byggts om till biltransportfartyg. JACOB SAURÉN I DAG PROVKÖRS VIKINGS NYA TALLINNFÄRJA SIDORNA 12 13

2 2 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 14 MARS 2008 Hej sjömän och -kvinnor! Det här är er tidning. Du som på något sätt lever av och på sjön har förstatjing till läsning. De andra får vänta tills efteråt. Vi vill med Sjöliv berätta att även om Åland i dag är tusen branscher och tusen viljor börjar extremt mycket med sjön och havet och folks drift att resa och transportera. Ingen vinner ensam De borde vara synonymer, begreppet Åland och näringsgrenen sjöfart. Försök själv att beskriva Åland för en utlänning utan att nämna shippingen. Ni fattar. Det går inte. Därför gör vi denna specialtidning om sjöfart. Det finns alldeles för mycket att säga för att få plats i en vanlig dagstidning. Sjöliv berättar om livet ombord och i land, vi berättar om framgångar, nybyggen och det oblodiga men våldsamma slaget om resenärerna på Östersjön. Och så har vi en riktig nagelbitare Reportaget om skräckresan på ångaren Indus borde du spara till senare i kväll, efter middagen. Häll upp en kopp starkt kaffe (eller te) och sätt dig ner i bästa fåtöljen. Be omgivningen vara tyst för en stund. Läs. Det är värt det. Ole Lundbergs reportage är sjöfart när det är som allra värst. När dramatiken skapar minnen som sedda i backspegeln är som allra bäst. Sjöliv berättar om livet ombord och i land, vi berättar om framgångar, nybyggen och det oblodiga men våldsamma slaget om resenärerna på Östersjön. Överst i kedjan Överst i den åländska näringskedjan finns alltså sjöfarten. Kring den har samhället som vi känner det byggts och formats. Ibland har det gått långsamt och ibland fort, men alltid framåt. Utvecklingen har för det mesta kommit inifrån, av en egen vilja att växa och bli större. Rederier har skapats och utvecklats huvudsakligen av privata entreprenörer som sett ett behov, satsat egna pengar och skördat rikligt. Som ensamseglare är tillvaron förvisso lugn. Men särskilt framgångsrik blir den inte. Åländsk sjöfart har byggts upp tack vare många händer på däck. Många som satsat har gått på öronen också, shipping är inget självspelande piano. Den kräver långsiktighet, noggrannhet och fingertoppskänsla. För att inte tala om ett brett kontaktnät. Människorna som jobbar i branschen är inte extremt många, ens om man ser på hela världen. Misstag sprider sig blixtsnabbt och så blir plötsligt vägen tillbaka väldigt lång. Därför gäller det att lyckas redan första gången. Det har häpnadsväckande ofta åländska rederitjänstemän lyckats med. Några av skälen till det är framsynthet, skicklighet, djärvhet och förstås lite tur. Men också hjälp av andra och varandra. Vid sidan av att sjöfarten utvecklats INGA-BRITT WIKTORSSON har ringeffekter uppstått som i sin tur hjälpt näringen framåt. De flesta, om inte alla, stora arbetsgivare på Åland i dag har dels dragit nytta av sjöfarten, dels hjälpt redarna. Banken vore inget Ålandsbanken vore inget utan pengarna som genererats till sjöss, både från rederierna och från de anställda. Detta gäller även alla andra banker på Åland. Paf skulle överhuvudtaget inte finnas utan passagerartrafiken. Där lärde man sig spel från grunden vilket resulterat i omfattande knowhow som nu förs ut i världen med internet där de nya stora kundgrupperna finns. Åländsk idrottsrörelse skulle inte vara lika framgångsrik utan möjligheten att snabbt och effektivt ta sig österut och västerut för tävlingar. Snackskoncernen Chips hade aldrig klarat sig utan möjligheten att transportera produkterna från fabriken i Haraldsby till yttervärlden. Bilhandlarna hade inte sålt lika många bilar, butikerna hade haft det kämpigt, samhället hade aldrig klarat av en tvåtidningssituation, med mera, med mera. Listan kan göras oändlig. Men. Och detta är det intressanta. Rederierna hade heller inte blivit vad de är utan samspel med alla dessa företag och sektorer. På en ö klarar sig ingen ensam. Lyssnar på marknaden Sjöfarten har sett över tid lyckats vara lyhörd mot marknaden och begripa vad den vill ha. Det kan låta enkelt men är i själva verket den svåraste konsten som finns. För vid sidan av det ska man hålla koll på debet och kredit det tar i många fall ett helt liv att förstå det, på riktigt. Det räcker inte bara att begripa vad som är pop för stunden. Det gäller också att veta vad marknaden vill ha innan marknaden vet det själv. I det lilla ser vi i dag ett litet men talande exempel på att landskapet Åland byggt in sig i ett litet eget bo där själv är bästa dräng och marknaden kan flyga och fara. Skulle till exempel Skiftet vara en konkurrensutsatt färja skulle aldrig kafeterian ha byggts om på det sätt som gjordes. De som tävlar bland andra vet att kunden kommer först, sedan kommer kunden och därpå kunden. Det offentliga har alltså en hel del kvar att lära innan man når högre upp på näringskedjan. Till sist: Det skulle vara skoj att höra reaktioner på denna tidning om vår viktigaste näringsgren. Mejla eller ring! Eller langa i väg ett sms till Messa Åland: ! Syns! JÖRGEN PETTERSSON tel:26640 VÅRA FÖRSTA SJÖFARTSMINNEN Vi har varken vågor i håret eller vatten i knäna, men vi håller ändå den åländska sjöfarten högt. Och har alla våra egna minnen av äventyr till sjöss. Redaktionen Petter Lobråten Fyra år gammal höll jag andan när pappa skulle köra ombord på bilfärjan. Någon mer komplicerad manöver kunde jag inte föreställa mig. Jag minns det än i dag, varje gång jag själv parkerar Volvon på Ålfen. Erika Elfsberg Jag fick en glass av mina föräldrar varje gång vi åkte med Skiftet eller Gudingen till Kökar. Det var den absoluta höjdpunkten på den två och en halv timme långa resan. Jag köper fortfarande en glass varje gång jag åker skärgårdsfärja jag kan bara inte låta bli. Anna Selander Jag minns enorma upplysta isbrytare i mörka vinterhamnar. För några kryssningsfartyg fanns det inte i min barndoms omgivningar. Däremot ett kustartilleri. Mathias Jonsson Jag växte upp vid havet, var dock sällan på detsamma. Men efter bara några månader på Åland befann jag mig ensam i en liten snurrebåt i den stora farleden norr om Föglö. Så kan det vara när det ska bli reportage i Ålandstidningen. Christer Carlsson Jag reste med farbror Kalle till Simpnäs från Mariehamn.Vi satt på däck och åt glass.vilken smak? Kom igen nu Jacob Saurén De enarmade banditerna och karatespelen på Skiftet och Tre Måsar tänker jag på. För att inte tala om mockarutorna ombord. Världsklass! Jörgen Pettersson Pappa var till sjöss. Juicy Fruity och Coca Cola på burk i hytten var oslagbart. Fruit of the Loom var klädmärket för dagen. Daniel Eriksson Man kan nog säga att jag är uppväxt på sjön. När jag inte körde egen båt i Lemland hängde jag med på farsans jobb på Birka Lines kryssningsfartyg Baronessan på helgerna. Där fick man lära sig allt ifrån navigation till hur resenärerna inte klarade att navigera till sina hytter. På bryggan styrde jag båten och i nattklubben spelade jag trummor med orkestern när jag inte glassade med en alkoholfri drink i baren. Det ni, det är en viktig kunskap när det gäller åländsk sjöfart. Tone Nordling Det började med utflykter i min farmors lilla båt där vi klämde in sex personer.vi åkte kring Höga kustens alla holmar och skär och stannade för matpaus med grillad kyckling, chips och juice. SJÖLIV Ålandstidningens temabilaga 14 mars 2008 Ansvarig utgivare: Niklas Lampi. Redaktör: Jörgen Pettersson. Form: Mathias Jonsson. Tryck: Tidningstryckarna på Åland.

3 FREDAG 14 MARS 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 3 Handla gott ombord! Prisexempel: Pilgrimsmusslor utan rom, 500 g, EUR 14,00 Fråga DNV om... kompetens för tekniska inspektörer Vill du arbeta inom sjöfart? Kontrollerar man hur effektiv skolningen är? Mäter man kompetensnivån? Jämför man företagets mål med behovet av kompetens? Kontakta oss! Tekniska inspektörerna spelar en viktig roll vid skötseln av fartygen. DNV har tillsammans med branschexperter definierat kompetenskraven för en framgångsrik teknisk inspektör. Vi kan nu vid våra testcenter globalt erbjuda certifiering av personal enligt kompetensstandard för tekniska inspektörer. Det Norske Veritas Oy/Ab Kägelhamnen 5, Esbo Auragatan 18, Åbo tel Ålandsvägen 31, tel , e-post:

4 4 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 14 MARS 2008 Åland drar ifrån i slaget Det går bra för de åländska rederierna. Passagerartillströmningen är god och Viking Line och Birka Line stjäl kryssningspassagerare av Tallink Silja. Christer Gorschelnik. Förra året var ett glädjande år för passagerarutvecklingen på både Viking Line och Birka Line. Rederierna ökade sin passagerarmängd på kryssningarna mellan Sverige och Finland samtidigt som passagerare flydde från konkurrenten Tallink Silja. Viking Line har en bättre service och lyssnar på sina passagerare. Tallink Silja visar däremot en arrogant inställning gentemot sina passagerare, säger Christer Gorschelnik, journalist på tidningen Cruise Business Review. Under förra året tappade Tallink Silja passagerare på sträckan Sverige Finland. En avgörande orsak till det har varit problem med rederiets bokningssystem, enligt Christer Gorschelnik. Familjer har gjort bokningar som sedan har försvunnit. Det är inte konstigt att de känner sig strandsatta, säger han. Dessutom sprids ryktet snabbt efter en negativ upplevelse. Viking vinner marknadsandelar Viking Line visar ökade siffror under 2007 både för sträckan Åbo Stockholm (+1,7 procent) och Helsingfors Stockholm (+4,2). Dessutom för kryssningarna mellan Stockholm och Mariehamn (+1). Ökningen håller i sig hittills i år för Åbo Stockholm. Där syns en ökning på 4,3 procent i januari och 14 procent i februari jämfört med förra året. Mellan Helsingfors och Stockholm minskade passagerarmängden något i februari. Totalmarknaden för Finland Sverige har stått stilla från 2000 och i fjol krympte den. Med tanke på det är ökningen mycket positiv, säger Viking Lines vice vd Boris Ekman. Hans förklaring till att Viking Line vinner marknadsandelar är en satsning på förbättrad kvalitet av alla aspekter ombord. Vi strävar efter att servera den mest prisvärda maten. Bra underhållning är en annan viktig komponent. Han håller med om att servicetänkande är viktigt för att locka passagerare. fakta PASSAGERARTRAFIKEN SVERIGE FINLAND 2007 Passagerare Andel* 1.Viking Line ,5 (+0,5) 2.Tallink Silja ,4 ( 3,1) 3. Eckerö ,5 ( 0,4) 4. Birka Line ,3 (+0,5) 5. Ånedinlinjen ,3 ( 0,1) * marknadsandel jämfört med Källa: Dagens Industri Därför satsar vi mycket på vidareutbildning och skolning på det området, säger han. Gabriella byggs om En annan satsning för ökad trivsel är att det ska vara helt och rent ombord. Under 2008 lägger Viking Line 20 miljoner euro på förbättringar av hytter och gemensamma utrymmen. Till exempel dockas ms Gabriella under tre veckor i maj. Då byggs alla hytter, samt butikerna inklusive taxfreebutiken, om. Självklart har vi också haft hjälp av att vår huvudkonkurrent har varit upptagen med att integrera företagen Silja och Tallink. När de har haft fokus på annat håll märks våra satsningar mer, säger Boris Ekman. Men passagerarna ska vara glada för konkurrensen, den driver ner priserna och höjer kvaliteten ombord. Birka Line ökade passagerartrafiken på Birka Paradise med nära fem procent. Men Christer Gorschelnik tror ändå inte att Birka Folk blir kantstötta så lätt, därför är det viktigt att tänka på sin framtoning. Det är svårt att tvätta bort ett dåligt rykte när det har börjat sprida sig. Christer Gorschelnik Paradise är ett vinnande koncept. De vet själva att de har hamnat i taxfreefällan. För att komma ur den måste man våga tänka nytt. Men hur man ska lyckas göra det är en tuseneurosfråga, säger han. Han tror att det blir svårt i längden att klara konkurrensen om alltför stort fokus hamnar på taxfreeförsäljningen. Viking Line tar marknadsandelar på sträckan Sverige Finland medan Tallink Silja fortsätter hämta sig. Han anser också att Birka Line måste ändra strategi och komma ur taxfreefällan, Januari och februari visade en ökning i passagerarantal jämfört med samma period förra Vårdad framtoning viktig Klart är att slaget om sträckan Finland Sverige kommer att fortsätta framöver i hård konkurrens om resenärerna. Tallink Silja kommer att söka strategier för att hämta upp förlorade passagerare, konkurrenterna kommer knappast att ge efter frivilligt. Christer Gorschelniks recept för framtida framgång är servicetänkande, lyhördhet, att rederiet håller vad man utlovar och att man sköter sin pr ordentligt. Folk blir kantstötta så lätt, därför är det viktigt att tänka på sin framtoning. Det är svårt att tvätta bort ett dåligt rykte när det har börjat sprida sig, säger han. TONE NORDLING tel:26654 Både Viking och Eckerö ökar på Ålands hav Björn Blomqvist. Boris Ekman. Även ms Eckerö och Ålandsfärjan ser ett ökande passagerarantal. Förra årets minskning har vänts och passagerarna strömmar till hittills i år. Januari och februari strålar med plussiffror för både Ålandsfärjan och ms Eckerö jämfört med samma period förra året. Årets inledande månader för Eckerölinjen har varit bättre passagerarmässigt än någonsin tidigare, säger vd Björn Blomqvist. I januari reste passagerare med ms Eckerö, i februari Totalt passagerare mot förra årets under samma period. Det tycks som om rederiet börjar återhämta sig efter sitt passagerartapp förra året då passagerarmängden minskade med 3,5 procent. Det ser positivt ut, men jag vill inte dra för höga växlar utifrån två månader, tillägger Björn Blomqvist. Ålandsfärjan dubblade sitt passagerarantal i januari, från till Ökningen är markant även i februari. Passagerarantalet ökade från till , en ökning med 43 procent. En del av ökningen beror på att vi hade en kortare dockningsperiod i år på grund av att Ålandsfärjan dockades vid grundstötningen i höstas, säger Viking Lines vice vd Boris Ekman. Men det handlar inte bara om det. Enligt Boris Ekman har marknaden över Ålands hav ökat. Generellt per tur ser vi ökade passagerarvolymer. Samma sak gäller för Eckerölinjen vilket är positivt. Det tyder på ett tilltagande intresse, säger han. Pensionärerna viktiga Viking Line räknar med att utvecklingen kommer att fortsätta. Det var huvudorsaken till att vi beställde nya Ålandsfärjan. Därför är det positivt när våra beräkningar nu stämmer. Den viktigaste målgruppen i framtiden är det tilltagande antalet pensionärer i Viking Lines och Eckerölinjens upptagningsområde. Boris Ekman berättar att andelen personer i åldrarna år kommer att öka med nära 43 procent de närmaste åren. I och med det kommer en större del av kundkretsen att kunna resa med oss även på vardagar, säger han. Att utveckla Åland som turistdestination är också viktigt för rederierna framöver. Enbart båtresa tur och retur räcker inte som lockbete. Det är viktigt att kunna erbjuda aktiviteter, som golf och kultur, som lockar pensionärerna, säger Boris Ekman. TONE NORDLING

5 FREDAG 14 MARS 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 5 om resenärerna att halka efter. Enligt sjöfartsskribenten Christer Gorschelnik måste Tallink Silja bli bättre på servicetänkande om rederiet ska ha en chans att återäven om Birka Paradise ökar sitt passagerarantal. Eckerölinjen tappade passagerare förra året, men har hittills i år brutit den negativa trenden. året. Ålandsfärjans år har också börjat bra. FOTO: DANIEL ERIKSSON,MARGITA ENEGREN OCH ECKERÖLINJEN Tallink Silja blickar längre österut Tallink Silja planerar att etablera sig i den nya passagerarhamnen som anläggs i Sankt Petersburg. Ryssland är en intressant nisch när marknadsandelar försvinner på sträckan Finland Sverige, säger Niklas Mannfolk, aktuell med en uppsats i ämnet. Kanske är det Ryssland som är framtidens kryssningsmål i Östersjön. Den frågan undersöker Niklas Mannfolk i sin kandidatuppsats i internationell handel framlagd vid Åbo universitet. Den ryska befolkningen visar ett allt större intresse för resande, säger han. Ryssland satsar dessutom stort på att bygga nya hamnar för att kunna ta emot mer passagerartrafik. Det i kombination med att fler ryssar får det bättre ställt ekonomiskt och av att Ryssland har öppnat sig mer för utländska företag borde göra marknaden intressant för Östersjöns rederier, säger Niklas Mannfolk. I första hand tror jag att Tallink har anledning att sikta mot Ryssland. Viking Line klarar sig bättre i trafiken mellan Finland och Sverige än vad Tallink gör. Men på sikt kan det förstås även vara en intressant marknad för Viking Line. Många möjliga krokben Det är inte första gången rederier försöker etablera kryssningsverksamhet och passagerartrafik till Ryssland. Till exempel har Silja Line försökt i ett par omgångar, Tallink har prövat att köra med ms Melodia och Birka Line har gjort ett gästspel under en höst. Problemet har varit att få lönsamhet i verksamheten. I dag har vi inga planer på att satsa i Ryssland, jag ser ingen lönsamhet i det, säger Boris Ekman, vice vd på Viking Line. Flera saker försvårar en etablering. Visumkrav gör att passagerare måste planera sin resa veckor i förväg om de vill stiga av. Köerna riskerar bli långa förbi gränsbevakningen. Dessutom har hamnavgifterna hittills varit höga i jämförelse, enligt Boris Ekman. Niklas Mannfolk ser däremot Ryssland som en intressant destination ur kryssningsperspektiv. Allt hänger på vilket upplägg man har, om Ryssland skulle vara en av flera hamnar längs med en kryssningsrutt skulle det inte behöva bli krångligt. Däremot kan det i dagsläget bli svårt med färjetrafik. Efterlyser förändrat koncept Niklas Mannfolk ser en tydlig utveckling hos de finländska och svenska passagerarna. De är mätta på 24-timmars färjeturer. Efterfrågan minskar eftersom konceptet i stort har sett likadant ut sedan 1970-talet. Nytänkande krävs för att vända den trenden, säger han. Exempel på åtgärder är nya aktiviteter ombord och en utökning av tilläggstjänster vid de olika destinationerna. Dessutom tycker jag att det finns en lucka att fylla på Östersjön avseende kryssningstrafik. Med ett nytänkande koncept borde det vara möjligt. Länderna kring Östersjön har stor kapacitet att locka turister, inte bara sinsemellan utan också utifrån. För dåligt väder Boris Ekman har svårt att se att kryssningstrafik skulle löna sig. Sommartid är det attraktivt, men inte under vinterhalvåret, väderförhållandena är för dåliga och det är inte lätt att omplacera fartygen på andra rutter under övriga året, säger han. Men Niklas Mannfolk säger att det borde gå att hitta lösningar även vintertid. Soldäcket på Birka Paradise är ett bra exempel på hur man gör resan behagligare, och visst finns det resenärer som kan tycka att det är exotiskt att ta en biltur ut på en is, säger han. TONE NORDLING Niklas Mannfolk.

6 6 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 14 MARS 2008 By land, by sea and by air Trygghet i livets sjögång Sjömanspensionskassan (SPK) är en arbetspensionsanstalt som ansvarar för sjöfararnas arbetspensionsskydd och årligen utbetalar pensioner för ett värde av i genomsnitt 100 miljoner euro till omkring sjöfarare. Information om pensionstjänsterna är en viktig del av SPKs verksamhet. De försäkrade, pensionärerna och intressegrupperna informeras genom informationstidningen Albatrossen, mångsidiga broschyrer och guider samt informationsmöten. Vid sidan av den personliga rådgivningen har webben blivit en allt viktigare informationskanal. Numera kan de försäkrade bl.a. kontrollera sina uppgifter om arbetsförhållanden och -pensioner direkt på nätet. För att säkerställa fi nansieringen av framtida pensioner utövar Sjömanspensionskassan långsiktig, ansvarsmedveten och räntabel placeringsverksamhet. Nylandsgatan 16 A, PB Helsingfors tel fax

7 FREDAG 14 MARS 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 7»Mer information på Specialist på Marinförsäkringar Kompetens Engagemang Pålitlighet Stabilitet KASKO-, INTRESSE-, TIDSFÖRLUST-, TRANSPORT-, OLYCKSFALLS-, ANSVARS-, KRIGS- OCH P&I FÖRSÄKRING M.FL. Alandia-Bolagen, PB 121, AX Mariehamn, Åland Tel ,

8 8 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 14 MARS 2008 Shippingkontoret som Shippingföretaget Bore med kontor i Itiden i Mariehamn seglar i medvind. Fraktmarknaden är ljus och företaget går med vinst. Mariehamnskontoret har på två år vuxit från åtta till sexton anställda. Vi har mycket kompetens inom området, säger Jhonny Husell som är kommersiell chef på Bore. För lite mer än två år sedan köptes shippingföretaget Bror Husell Chartering upp av Bore, som i sin tur ägs av företaget Rettig Group. Ägarbyten leder ofta till förändringar och i Bores fall var det inte två företag som skulle samsas under samma paraply, utan tre. Även Åbobaserade shippingföretaget Rederi Ab Engship införlivades i Bore. Allt detta visade sig bli en lyckträff för kontoret i Mariehamn. Från att ha varit åtta anställda har de blivit sexton. Detta trots att man skar ner på de olika kontoren i Finland och Holland. Vi har kompetens inom rätt områden, till exempel sköter vi i stort sett all bokföring och befraktning. Vi har även den tekniska kompetensen och handhar underhåll och teknisk drift. Andra kunskapsområden finns till exempel på kontoret i Åbo. Därifrån sköts alla besättningsfrågor samt kvalitets- och säkerhetsfrågor, säger Jhonny Husell. Bore är en betydande arbetsgivare för Åland. På Rotterdamkontoret sköter personalen de holländskflaggade fartygen och på Helsingforskontoret sitter två medlemmar av Bores ledningsgrupp. Flottan förnyas Jörgen Mansnerus som är ledningsgruppsmedlem samt chef för den marina och tekniska avdelningen vet vilket skick fartygen är i. Vi har en ung flotta. Det finns två grand old ladies som fyller 30 i år, men merparten är byggd på 1990-talet. Fyra nya fartyg har köpts och två sålts under de senaste två åren. Två nya fartyg är dessutom beställda och väntas vara klara att sättas i trafik Varje fartyg dockas vartannat år. Det är ett sätt för oss att höja standarden på fartygen. Förutom dockningar görs underhåll kontinuerligt. Jhonny Husell ser väldigt ljust på framtiden, både för det åländska kontoret och för företaget i stort. Fraktmarknaden går bra och behovet växer hela tiden. Det är särskilt marknaden i Ryssland som ökar kraftigt, vi märker en stor efterfrågan därifrån, säger han. Han ser inga tecken på att detta kommer att förändras inom kort. Det köps och säljs mycket och allt ska transporteras. När marknaden är god finns förstås risken att shippingnäringen bygger fler båtar än det finns behov av. Det går i vågor. Konjunkturen känner man förstås också av, som i alla andra branscher. Men vi arbetar till stor del långsiktigt med kunder och har ofta långtidskontrakt. När konjunkturen dalar är inte vi de första som får ta smällen, säger Jhonny Husell. Fraktmarknaden går bra och behovet växer hela tiden. Det är särskilt marknaden i Ryssland som ökar kraftigt, vi märker en stor efterfrågan därifrån. Jhonny Husell Under finsk flagg Sammanslagningen av de tre shippingföretagen har inte inverkat på de sjöanställdas antal. Men när de två nya fartygen sätts in kommer mängden sjöfolk att öka med närmare 50 man. Huvuddelen av Bores fartyg är finskflaggade, 16 stycken av totalt 22. De övriga har holländsk flagg. Ägaren Rettig håller gärna fartyg under finsk flagg eftersom det är ett finskt bolag. Det är på många olika sätt lättare att ha det landets flagga där man finns. Att vissa fartyg har holländsk flagg har praktiska orsaker, eftersom de kör till Holland. Det är även anledningen till att vi har ett kontor i Rotterdam, säger Jhonny Husell. Finsk flagga kan vara ekonomiskt ofördelaktigt, bland annat avtal om ledigheter och löner för besättningsmän gör det kostsammare att ha finskregistrerade fartyg. Skulle vi hamna i en situation där det blir alltför dyrt och där våra konkurrenter är registrerade i andra länder måste man ta skeden i vacker hand. Men det är inte något vi behöver göra som det ser ut nu, säger Jhonny Husell. En annan utmaning för alla shippingföretag är ständigt skärpta miljökrav. Inom ett till två år kommer bränslekraven att skärpas så att svavelhalten i bränslet sänks till en ännu icke bestämd nivå. Innan lagen träder i kraft kommer en övergångsperiod så att man får tid att anpassa sig. Östersjön är tillsammans med Nordsjön SECA-områden (sulphur emission control areas) och där har svavelhalten redan begränsats till 1,5 procent. Svavelutsläpp i Östersjön kommer till stor del från sjöfarten. Mycket finns att göra på den punkten. Det kommer också strängare krav på ballastvattenrening. Man tror att främmande arter som exempelvis kräftdjur och kammaneter kommer in i Östersjön via fartygens ballastvatten, säger Jhonny Husell. 50 sjömän ålänningar Bore har tre anställda som sköter lönefrågor. En av dem, Per-Åke Björkvall, finns i Mariehamn. Det är allt som allt cirka 500 anställda på de fyra kontoren samt på fartygen. Fartygsbesättningen uppgår till 350 personer under finsk flagg. Av dem är cirka 50 sjömän ålänningar. De finskflaggade fartygen har finländsk besättning medan de holländskflaggade har mixed crew, blandad besättning som uppgår till 85 sjömän, säger han. Bror Husell Chartering hade totalt 100 anställda. Jhonny Husell och Jörgen Mansnerus ingår i ledningsgruppen för shippingföretaget Bore. av att ta bilar i lasten. Det motsvarar en bilkö på 4,5 kilometer. Vi har kämpat med ett nytt lönesystem drygt ett år. Det går bättre och bättre och är nu helt i bruk på de finländska fartygen, säger Per-Åke Björkvall. Trångt på kontoret Några stora förändringar i företagsstrukturen väntar man sig inte på Bore. Inte heller är en ytterligare expansion av Mariehamnskontoret på gång. Det börjar bli trångt här, säger Jhonny Husell skämtsamt och ser sig omkring. Vi har nog växt färdigt för tillfället och är på den nivå vi behöver vara. Det gäller kontoret i Mariehamn, men knappast fartygsdelen. Där fortsätter man förändra och expandera. Nya idéer sätts ständigt i rullning och ingenting står stilla. Vi håller till exempel på att sätta in satellitsystem på alla fartyg. Att ha tillgång till bra kommunikationer och internet är ett måste i dag. Det behövs även för underhållet av fartygen, säger Jhonny Husell. ERIKA ELFSBERG tel:26641

9 FREDAG 14 MARS 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 9 växer så det knakar Mariehamnskontoret har kunnat växa till dubbla personalstyrkan på bara två år. Auto Baltic är ett av Bores biltransportfartyg. Det har byggts om från ett rorofartyg och klarar JACOB SAURÉN fakta BORES PERSONAL Allt som allt är 36 personer anställda på Bores kontor som finns i Helsingfors, där högsta chefen sitter, Åbo, Mariehamn och Rotterdam. 16 personer är anställda på Mariehamnskontoret. Chefer samt ledningsgruppsmedlemmar: Jhonny Husell är kommersiell chef. Jörgen Mansnerus är chef för marine management. Jörgen Bolin är ekonomichef. Tekniska inspektörer: Stig Dahlén, Georg Karlström, Sonja Koivisto. IT: Marcus Strand. Ekonomiavdelning: Birgitta Gustavsson, Sanna Smith, Jan-Erik Sundström, Linda Weckman. Befraktning: Kim Egenfelt, Kim Wasström. Löner: Per-Åke Björkvall. Bores fartyg sysselsätter 500 personer ombord. Av dem är 350 finländare, varav cirka 50 är från Åland. HISTORIA OCH EKONOMI Omsättning: Bore hade en omsättning på 75 miljoner euro Moderbolaget Rettig Groups omsättning var 700 miljoner. Bores omsättning tredubblades efter uppköpen av Bror Husell Chartering och Rederi Ab Engship grundas företaget Bore. Det första fartyget ss Bore gick i trafik mellan Åbo och Stockholm är Bore del i att grunda Silja Line avslutar man dock engagemanget i passagerartrafik och fokuserar på frakt grundas Bror Husell Chartering (BHC) på Åland grundas Rederi Ab Engship skapar BHC tillsammans med Transfennica en ny typ av snabbare rorofartyg för pappersindustrin skapas tillsammans med Transfennica och Engship en ny fartygstyp för transport av virke köps BHC upp av Bore och inom ett år ingår även Engship i koncernen. nästa sida Jhonny Husell och Kim Egenfelt på Bore förklarar ett fraktsystem som visar sig vara mer komplext än man kan tro.

10 10 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 14 MARS 2008 Fraktfartygens väg över haven Varor från hela världen finns i butikerna. Men hur går egentligen transporterna till? Jhonny Husell och Kim Egenfelt på Bore förklarar ett fraktsystem som visar sig vara mer komplext än man kan tro. Bores fartygslaster går främst från Finland och Skandinavien ner mot Europa, till England, Holland och Ryssland bland annat. Som längst fraktas varor till Biscaya i norra Spanien. Virkes- och pappersindustrin i Finland och Sverige är storkunder, som Finnforest och svenska SCA. Stora laster går till England i regelbunden trafik, två båtar i veckan går till exempel mellan Kaskö och Englands ostkust. För Finnforest fraktar Bore kubikmeter virke per år. Bore har även ett långtgående samarbete och tidsbefraktningskontrakt med bland annat P&O, UECC, Transfennica och Mannlines. Snabba bud Det är mycket sällan fartygen går tillbaka utan last. På hemvägen tar man emot fraktbeställningar från den fria marknaden, på rätt kort varsel. Jhonny Husell visar befraktningens mejlbox. Flera mejl i minuten dimper in. De här förfrågningarna kommer från mäklare som vill förmedla olika laster. Det kan vara upp till fyra led mellan oss som fraktar och den som äger lasten. Ser vi något som passar våra fartyg och fungerar tidsmässigt så gör vi affär. Befraktningschef Kim Egenfelt håller ordning på fartygen, vart de är på väg och vad de har i lasten. FOTO: JACOB SAURÉN Först förhandlas det om priset. Är mäklaren nöjd med det första budet man ger har man gjort bort sig, säger Jhonny Husell. Koordination krävs Kim Egenfelt är befraktningschef och han skriver både korta och långsiktiga kontrakt med kunder. Han överser även rutterna och att de olika uppdragen utförs så som kunderna blivit lovade. Man har daglig kontakt med fartygen. Det är mycket att koordinera för att kunderna ska få Blåser det storm kan man lätt tappa en dag. Det kan även vara kö för att komma in till hamnarna. Om ett fartyg försenas kan det sluta med att tre andra får byta destination. Kim Egenfelt ett tillförlitligt system. Kampen mot väderleken förs förstås ständigt, men även andra saker kan krångla till det. Blåser det storm kan man lätt tappa en dag. Det kan även vara kö för att komma in till hamnarna. Då försöker man Datorprogrammet visar exakt position för alla fartyg i flottan. Även vindstyrka och vindriktning kan avläsas. fakta BORES FARTYG Rorofartyg: Norking, Norqueen, Estraden, Borden, Seagard, Norsky, Norstream. Car carriers (för transport av fordon): Auto Bank, Auto Bay, Auto Baltic. Torrlastare: Fingard, Nedgard, Belgard, Swegard, Ostgard,Westgard, Sydgard, Nordgard, Najaden,Trenden, Klenoden. pussla ihop det så att allt ska fungera ändå. Om ett fartyg försenas kan det sluta med att tre andra får byta destination. Metallskrot är guld På Bores Mariehamnskontor har man ständig uppsikt över fartygen. Ett program på datorn visar en karta över Europa där varje fartygs position syns minut Bulkfartyg: Bravaden. Två nya rorofartyg är beställda, Nb 744 och 745. De ska byggas i Flensburg i Tyskland och levereras i maj och augusti Företaget äger 22 fartyg sammanlagt varav 13 hyrs ut. 16 av fartygen är finskflaggade, 6 har holländsk flagg. för minut. Dessutom kan vindstyrka och vindriktning avläsas. Där nere i Lissabon är det ett fartyg som ligger i hamn och lossar skrot. Metallskrot är guld just nu, det genererar väldigt höga priser, säger Jhonny Husell. ERIKA ELFSBERG V E R I STAR

11 FREDAG 14 MARS 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 11 HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND Sjöbefäl Ansökningstid 15 mars - 15 april -med världen som arbetsfält Vill du få ett internationellt yrke med hela världen som arbetsfält? Högskolan på Ålands sjöutbildningar passar dig som är intresserad av teknik och samtidigt tycker om att jobba med människor. Välj bland Högskolan på Ålands sjöutbildningar: Ingenjör Elektroteknik 240 sp Utbildningen ger behörighet som elmästare till sjöss där du kan få arbete som innebär att du ansvarar för el- och styrsystem på moderna fartyg och vid annan off-shoreverksamhet. Ingenjör Maskinteknik 270 sp Det finns idag ett stort behov av maskinbefäl överallt i världen. Vid Högskolan på Åland får du en internationellt godkänd utbildning med mycket gott rykte. Efter utbildningen kan du få jobb som övermaskinmästare men har även en utbildning som är attraktiv för många jobb på land. Sjökapten 270 sp Sjökaptensutbildningen vid Högskolan på Åland följer internationella bestämmmelser och under din praktiktid får du möjlighet att se en stor del av världen. Efter slutförd utbildning och arbetserfarenhet som styrman får du behörighet som överstyrman och sjökapten. Högskolan på Åland, Neptunig. 17, Pb 1010, AX Mariehamn, Åland tel: +358 (0) , fax: +358 (0) , e-post: Finlands bästa täckning! Tack vare samarbete med operatörerna Elisa och DNA största GSM-operatören på Åland! BÄSTA TÄCKNINGEN I FINLAND! Mobilt bredband Perfekt för dig som behöver snabb trådlös internetåtkomst. Sjövädret via SMS ett samarbete mellan ÅMT och Foreca Prognosen för åländska, svenska och finska kommuner och sjödistrikt (över orter!) Skriv önskad plats, t.ex. SJÖ ÅLANDS HAV skicka som SMS till nummer Svar kommer inom någon minut för endast 0,74 /SMS. Ålands Mobiltelefon Ab Kundtjänst: Hela östersjön inom din räckvidd Stockholm SWEDEN DENMARK Copenhagen FINLAND Turku Aland Helsinki LATVIA Riga Tallinn ESTONIA Rostock GERMANY Berlin Tallink Silja Line Tallink Silja är det ledande passagerarrederiet på Östersjön. Med en flotta på över 20 fartyg erbjuder vi våra passagerare tillgång till hela Östersjöområdet. Vårt serviceutbud sträcker sig från högklassiga kryssningar till snabba och prisvärda överfarter och från äventyrliga semesterresor till professionella affärsresor. Tallink Silja rutterna sammankopplar Finland, Sverige, Estland, Lettland och Tyskland hela året runt. Tallink Silja Mariehamn, Torggatan 14, tel Contact Center, tel (1,64 /besvarat samtal + alltid lna/msa).

12 12 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 14 MARS 2008 För en vecka sedan låg Viking XPRS ännu vid kaj på Aker Yards i Helsingfors. Men för tillfället är hon ute på en fyra dagar lång provtur. På Viking Lines kontor på varvet arbetar ungefär 30 personer med övervakning och planering inför trafikstarten. KAJ JANSSON XPRS ute på havet just nu Viking Lines nybygge för rutten Helsingfors Tallinn,Viking XPRS, har lämnat varvet. Just nu är hon ute på en fyra dygn lång provtur på Östersjön. All teknisk utrustning och fartegenskaperna testas, säger projektchef Kaj Jansson. I detta nu är Kaj Jansson och ytterligare drygt 200 personer ombord på Viking XPRS någonstans på Östersjön exakt var beror på väder och vind. Provturen inleddes i går torsdag och pågår utan avbrott under fyra dygn. Sjöliv träffade Kaj Jansson på Viking Lines huvudkontor i måndags. Mariehamn är en av de tre platser han utan avbrott åker mellan de andra är Aker Yards i Helsingfors där Viking XPRS byggs och Sevilla i Spanien där Viking ADCC, nya Ålandsfärjan, börjar ta form. Den roligaste tiden är när vi har nybyggen på gång. Det är kreativt och utvecklande, säger han. Två känslor blandas. Det är jätteroligt att se hur arbetet fortskrider och går bra. Samtidigt när fartyget är färdigt ska det bara köra fram och tillbaka då är den skapande delen slut. Det är lite tråkigt. Krängningsprovet klart Viking XPRS, som kostar någonstans runt 130 miljoner euro, beställdes i november 2005 och för en vecka sedan var fartyget så pass klart att krängningsprovet genomfördes. Vatten flyttas från sida till sida i tankar ombord så att stabiliteten kan räknas fram. Det såg jättebra ut klart godkänt, säger Kaj Det är jätteroligt att se hur arbetet fortskrider. Samtidigt när fartyget är färdigt ska det bara köra fram och tillbaka då är den skapande delen slut. Det är lite tråkigt. Kaj Jansson Jansson. Annars pågår arbetet ombord intensivare än kanske någonsin. Leveransen är redan försenad. Runt 800 Kaj Jansson gick i pension 2005, men jobbar lika mycket som någonsin med Viking XPRS och Viking ADCC. FOTO: MATHIAS JONSSON personer arbetar ombord. I nästan alla publika utrymmen pågår arbeten: paneler sätts upp, mattor läggs och bord skruvas fast. Hyttavdelningarna är så gott som färdiga, säger Kaj Jansson. Efter provturen kan varvet ge definitivt besked om leveransdatum. Just nu står det Mariehamn i aktern på fartyget. Hon har byggts under finsk flagg, men ska innan hon sätts i trafik byta till svensk och få Norrtälje som hemmahamn. Denna procedur tar också sin tid. Ett exakt datum för när Viking XPRS sätts i trafik och ersätter Rosella finns därför inte än, även om det har talats om den 1 april. Men vi kanske inte får henne i trafik tills dess, säger Kaj Jansson. Viking XPRS är en blandning av en snabbgående och en konventionell färja och tar passagerare. Skillnaden mot Viking Lines övriga fartyg är ganska stor, säger Kaj Jansson. Några interiörbilder vill Viking Line inte släppa.vi vill inte visa något halvfärdigt, säger Kaj Jansson. FOTO: KAJ JANSSON Det är ett nytt fartyg och ett nytt koncept. Det var 20 år sedan vi fick ett nybyggt fartyg senast. Några bilder från insidan vill han dock inte visa förrän allt är klart. Hur tänker ni när det gäller miljön? Vi tänker stort. Vi vill vara föregångare så långt det är realistiskt. Vi har katalysatorer på alla motorer för att reducera noxutsläppen till minsta möjliga. Vi tar hand om allt grå-, svart- och bilgevatten. En del renas först ombord, men allt skickas ändå i land. Vi har också bullerdämpning så att fartyget är tyst när det ligger i hamn. Viking XPRS blir naturligtvis miljöcertifierad, säger Kaj Jansson. MATHIAS JONSSON tel:26639

13 FREDAG 14 MARS 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 13 fakta VIKING XPRS Rutt: Helsingfors Tallinn. Passagerare: Hytter: 238, totalt 732 bäddar. Bildäck: två separata, det ena endast för personbilar. Längd: 185 meter. Bredd: 27,7 meter. Djupgående: 6,55 meter. Vikt: cirka ton. Bruttoregisterton: Motorer: fyra Wärtsilä 46F. Maskineffekt: kilowatt. Marschfart: 25 knop, sträckan Helsingfors Tallinn ska gå på två och en halv timme. Isklass: 1A super (för extrema förhållanden, med över en meter tjock is). Viking XPRS beställdes den 29 november 2005, kölsträcktes den 16 april 2007 och döptes och sjösattes den 14 september Rosella, som nu går mellan Helsingfors och Tallinn, är 136 meter lång, 24 meter bred och tar passagerare. fakta VIKING ADCC Rutt: Mariehamn Kapellskär. Passagerare: Bilplatser: 320. Längd: 133 meter. Bredd: 22 meter. Marschfart: 22 knop, sträckan Mariehamn Kapellskär ska gå på två timmar. Isklass: 1A (för svåra förhållanden, med över en halvmeter tjock is). Viking ADCC beställdes den 29 januari Fartyget kölsträcks i vår och ska vara klart sommaren Ålandsfärjan, som nu går mellan Mariehamn och Kapellskär, är 105 meter lång, 19 meter bred och tar 963 passagerare. Här byggs den första sektionen av Viking ADCC.Varvets överprojektchef Luis Martin talar med Viking Lines platschef Jan Willberg. Bilden togs den 4 mars.varvet bygger just nu, förutom Viking ADCC, fyra rorofartyg och två andra fartyg. Här tar nya Ålandsfärjan form Sedan förra veckan har Viking Line två personer på plats på varvet Astilleros de Sevilla, där bygget av Viking ADCC nu är i gång på riktigt. Det snurrar på bra där, säger Kaj Jansson, som är projektchef även för den nya färjan för rutten Mariehamn Kapellskär och regelbundet åker till varvet i Sevilla. Detaljplaneringen har pågått sedan kontraktet på 60 miljoner euro undertecknades den 29 januari Nu har också det konkreta byggandet börjat med den första sektionen till däck ett, sektion 105. Det blir kölsträckning senare i vår. Något datum är inte satt, men det är inte så långt bort. Vid kölsträckningen placeras den första sektionen på byggbädden i Viking ADCC:s fall väger den 170 ton. Det spanska varvet var tidigare statligt. En rolig detalj i sammanhanget är att Viking ADCC har byggnadsnummer 001. Detta är varvets första egna order i privat ägo. De är väldigt måna om att få ett fint referensobjekt. Det är en fördel för oss, säger Kaj Jansson. MATHIAS JONSSON nästa sida KAJ JANSSON Möt gänget som ser till att Viking Line alltid har de personer som behövs på fartygen sjöpersonalavdelningen. INDUSTRIFÄRGER Vi gratulerar till ett gott hiss val JOTUN MARINFÄRGER KONE Marine Vanhatie 20,15240 LAHTI, Tel Fax

14 14 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 14 MARS 2008 På Viking Lines sjöpersonalavdelning arbetar rekryterarna Jaana Sudhoff och Leila Sundblom, controllern Mats Langels, rekryteraren Marketta Engblom, sjöpersonalchefen Mikaela Björkholm, pursern Mika Mäkinen och pursern Björn Wallén. En modell av Viking XPRS finns redan i entrén på huvudkontoret. DANIEL ERIKSSON Deras jobb är att fördela jobben De har haft högtryck på jobbet den senaste tiden. XPRS har fått sin besättning, utöver det vanliga jobbet med hundratals rekryteringar varje månad. Möt gänget som ser till att Viking Line alltid har de personer som behövs på fartygen sjöpersonalavdelningen. Jaana Sudhoff har bråttom. Hon arbetar som rekryterare på Viking Lines sjöpersonalavdelning och fick nyss ett mejl från Isabella. En bra servitör behövs till i kväll. Någon annan i personalen har blivit sjuk. Nu har jag en timme på mig att hitta någon, säger hon. Sjöpersonalavdelningen gör massor av liknande rekryteringar varje månad. Under februari blev det över 180, men då har det varit sportlov och flunsatider, förklarar Jaana Sudhoff. Telefonen ringer i ett. Men det är ett roligt jobb på samma gång. Det händer saker hela tiden. Kan förlora förmåner Det är ett heltidsjobb för en person bara att fixa vikarier för färjornas serveringar, säger Jaana Sudhoff. Vi har ett stort behov av korttidsvikarier. Personal som kan hoppa in i med kort varsel. Ofta måste de vara redo att genast packa kappsäcken och fara iväg. Andra på avdelningen arbetar med andra typer av rekryteringar. Eftersom Rosella snart ersätts av nybygget XPRS på rutten Helsingfors Tallinn har drygt 200 personer anställts för XPRS, 100 personer per arbetspass. I första hand har Rosellas personal flyttats över till de nya tjänsterna. Men eftersom XPRS får svensk flagg finns det personal som hellre vill vara kvar på ett finskflaggat fartyg. Framför allt personer som har kort tid kvar till pensionen. De kan förlora vissa förmåner om de byter till ett svenskflaggat fartyg, säger sjöpersonalchef Mikaela Björkholm. Hela avdelningen har arbetat med bemanningen av XPRS. Koordinerat det hela har rekryteraren Marketta Engblom och XPRS:s purser Mika Mäkinen. Vi har ett stort behov av korttidsvikarier. Personal som kan hoppa in i med kort varsel. Ofta måste de vara redo att genast packa kappsäcken och fara iväg. Jaana Sudhoff Språk är viktigt För att få ihop en bra besättning tittar de på fler faktorer än de arbetssökandes utbildningar. Viktigt är erfarenhet, språk och den sociala biten. Man måste kunna smälta in, säger Marketta Engblom, som arbetat på Viking Line i 39 år och med rekrytering i nästan 30 år. Hur många språk måste man kunna för att jobba på XPRS? Finska och svenska. Kunderna förväntar sig att bli bemötta på sina egna språk. Det är ett plus om man kan estniska, engelska eller ryska. Men med rätt attityd kommer man också långt, säger hon. Björn Wallén, purser på Isabella och tillfälligt inlånad till sjöpersonalavdelningen, letar även han efter personal som är samarbetsvillig, språkkunnig och serviceinriktad. Sedan måste man förstås vara yrkesskicklig, säger han. Är det svårt att hitta bra personal? Ja, det är ganska svårt nuförtiden. Det finns inga arbetslösa, egentligen. Urvalet kan bli ganska knappt. De som söker arbete till sjöss lockas ofta av konkurrenskraftiga löner och mycket fritid. Och när man går hem tar man inte jobbet med sig. Det kommer någon annan och gör det, säger Mikaela Björkholm. Arbetet är dessutom varierande och det finns en speciell gemenskap ombord, säger Mika Mäkinen. Men sjölivet passar inte alla. Det kan vara svårt att vara ny på fartyget. Man får så mycket information att det kan vara svårt att smälta allting. Det är inte lätt att vara förstagångare, säger Björn Wallén. Vilken är den största missuppfattningen som de som snabbt slutar har haft om jobbet? Livet ombord är lite speciellt. Tempot är högt. Man har kanske inte erfarenhet av att vara en hel vecka ombord i högt tempo, säger Mika Mäkinen. En del tror att man kan åka hem till kvällen och sova, säger Björn Wallén. Men det är väldigt roligt när man åker med någon av båtarna och träffar någon som man märker att det har gått bra för. Jämställda löner På Viking Lines sjöpersonalavdelning genomförs just nu en omorganisation. Två rekryterare ska ansvara för varsin linje, Åbolinjen och Helsingforslinjen. De ska även ägna sig mer åt rekrytering på lång sikt, genom information och marknadsföring. Det blir ett mer rörligt jobb och jag kommer att träffa de anställda ombord mer, säger Leila Sundblom, som ska arbeta med Åbolinjen. Hon säger att vissa yrkesgrupper är fakta REKRYTERARENS JOBBSÖKARTIPS Så här kan man få jobb på Viking Line: Börja med att skicka in en ansökan, lämpligen via nätet, säger rekryteraren Jaana Sudhoff. Därefter är det bra om man: besöker eller ringer till kontoret för att få mer information. är aktiv, håller sig framme och påminner om att man är intresserad av jobb. För att få längre sommarvikariat kan man: visa upp sig på båtarna genom att söka kortare inhopp. under inhoppen visa vad man går för. Tänk på att du tävlar med andra som kanske är mer erfarna, säger Jaana Sudhoff. Det är ett plus att ha en säkerhetsutbildning, men Viking Line kräver det inte av nybörjare. extra eftertraktade. Bland annat matroser, båtsmän, elektriker, motormän och reparatörer hör hit. Det finns mycket bra utbildningar på Åland och alla behöver inte satsa på att bli befäl, säger hon. Det här är framtidsyrken för både tjejer och killar. Några tjejer har vi redan hittat. Fördelen för dem är att lönen är densamma ombord, oavsett kön. Nu står ett annat stort projekt för dörren. Ålandsfärjans ersättare, ADCC, sätts i trafik sommaren Befintlig personal flyttas över. Men det kommer att behövas viss tilläggspersonal, säger Mikaela Björkholm. Hon säger att det finns många möjligheter till jobb hos rederiet. Men vi vill gärna att folk har Vikingandan. Så det finns en särskild anda? Visst gör det det, säger Mikaela Björkholm. Initiativkraft, ansvarstagande, öppenhet, värme, mänsklighet och ödmjukhet det beskriver den, förklarar hon. ANNA SELANDER tel:26624

15 FREDAG 14 MARS 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 15 Material costs Scheduling Productivity Innovation Technical solutions Life is about reaching new heights. Our design and build expertise can help take your ship construction to new peaks of productivity without compromising safety, thanks to our in-depth knowledge of emerging technologies, markets and designs. If you need a hand up, trust us when support matters. Communication Support matters Availability Market knowledge Impartiality Trust Rule clarity LIFE MATTERS Services are provided by members of the Lloyd s Register Group. Lloyd s Register is an exempt charity under the UK Charities Act 1993.

16 16 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 14 MARS 2008 Bor i Lemböte arbetar Sprungen ur en lemländsk bondsläkt är Josefine Lindblom i dag förste styrman på ett karibiskt kryssningsfartyg som hyser mer än en femtedel av Ålands befolkning. Alla uppgifter som rör Royal Caribbean Internationals kryssningsfartyg Explorer är svindlande. Hon tar passagerare. De betjänas av personer i personalen. Till det kommer ytterligare 200 människor i driftspersonalen som sköter själva sjömansskapet. Om hon lade till utanför Mariehamn skulle hon bli Ålands näst största samhälle, säger Josefine och ler. Hon jobbar som förste styrman på denna jätte. Hon är den fjärde i befälsordningen ovanifrån. Över sig har hon överstyrman, staff captain och kaptenen. Befälhavare själv En vacker dag ska jag vara befälhavare själv. Jag har fått några erbjudanden redan, men hittills har det inte passat när frågan kommit. Jag har haft andra jobb som jag inte har kunnat komma från. Josefine Lindblom har gedigen erfarenhet från sjölivet. Hon har arbetat på alla åländska rederier utom Lundqvists. Hon har varit anställd på redarföreningen och som prefekt för högskolans sjöbefälsutbildning. Jag hade ursprungligen tänkt att arbeta inom hotellbranschen, men så kände jag att här vill jag ju inte bli sittande och bytte bana. Vi träffar henne när hon är hemma i Lemböte i Lemland för några veckors semester i väntan på att kliva på ett nytt tioveckorspass ombord. Dagens system med kortare kontrakt är bättre än förr då man arbetade sex månader ombord. Det enda problemet är skattemyndigheten här hemma som inte går med på att jag arbetar mer än halva året utomlands skattemässigt. De har inte anpassat systemet för sjömän utan tänker enbart på landarbetare och vill att perioden ska vara sammanhängande. Det är något jag hoppas att de ändrar på. Testar vinterkryssning Hennes fartyg väntar i New Jersey. Vi testar vinterkryssning för första gången. Vi utgår från Cape Liberty, i New Jersey, och seglar ned mot bland annat Karibien och Bermuda. Vi får se hur det går. Fartyget är inte byggt för kall väderlek. Det är inte längre bara amerikanska pensionärer som kryssar, berättar hon. I takt med att konkurrensen har ökat har priserna sjunkit och fler fått råd att kryssa. Det är gott om barnfamiljer och ungdomar. Det är många som firar bröllop ombord. Royal Caribbean International har flera finländare i ledningen. Man har inspirerats av Silja Lines innovation att bygga en hög öppen gata rakt igenom fartyget så att alla hytter har fönster med utsikt. Fartyget har fem styrmän, tre förstestyrmän och två andrestyrmän. Man arbetar i åttatimmarsvakter. Josefine Lindblom arbetar som förste styrman på fartyget Explorer of the Seas som kryssar i Karibien. Kontrasten är stor mot lugnet och snön hemma i Lemböte. FOTO: DANIEL ERIKSSON Det arbetar människor från hela jorden ombord, fast väldigt få amerikaner. De tycker att lönerna är för låga. Kineser tvättar Hon har noterat att det alltid är kineser som sköter tvätteriet. Och på alla öar vi besöker i Karibien drivs de flesta butikerna av indier. En vanlig arbetsdag kan se ut som följer: Hon är i tjänst mellan klockan 8 och 16. Oftast ligger fartyget i hamn under dagen. Jag går upp på bryggan och tar över vakten, träffar båtsman och går igenom dagen. Under dagen diskuterar jag med olika avdelningar och planerar det arbete de vill ha hjälp med. Hon koordinerar allt som ska göras och sköter allt nödvändigt pappersarbete. Efter vakten går jag ofta en runda på fartyget tillsammans med båtsman och avslutar med att planera nästa dag. Jag älskade att lasta bilfärjorna när jag arbetade på Eckerölinjen. Att hitta de där metoderna som gjorde att vi kunde ta ombord tio extra bilar. Det var jättekul. Josefine Lindblom Ensam kvinna När hon började på sjön var hon en av de första kvinnorna på bryggan. Men att vara ensam kvinna i så mansdominerad miljö är inget problem. Tvärtom beskriver hon sjöyrket som det bästa man kan tänka sig ur jämställdhetsperspektiv. Du bedöms genom dina prestationer och inte efter vilket kön du har. Lika jobb, lika arbete X antal år seglade ger lika många ålderstillägg för både man och kvinna. Visst förekommer det mobbning och sextrakasserier. Men rederiet har stenhårda regler och tolererar inget sådant ombord. Där är de mycket framåt och tänker på sina anställda. Efter 11 september-attentaten mot World Trade Center ökade säkerhetsnivån markant ombord och i de amerikanska hamnarna. Josefines dåvarande fartyg låg i New Yorks hamn när ett litet privat flygplan störtade i Queens. De stängde genast hamnen och kastade ut oss på redden. Vi tvingades lämna två styrmän i land som inte hann ombord och flera hundra ur den övriga besättningen. I dag måste alla ombord ha id-brickor med fotografier som jämförs mot ett register när de går ombord. Josefine Lindblom har jobbat på nästan alla åländska rederier och på redarföreningen och Josefine Lindblom råder alla blivande sjömän att söka sig ut i världen på praktik. Det ger en värdefull erfarenhet att ha med sig under den fortsatta karriären. Högskolan här hemma är bra på att fixa praktikplatser, säger hon. Arbetar gärna hemma Men man ska nog vara säker på sin sak för det kan vara ett hårt liv. Det är lätt att försvinna i mängden på ett fartyg och känna sig ensam. Det kan vara bra att pröva på lite annat innan man far ut på sjön. Trots det varma klimat som hennes nuvarande arbetsplats erbjuder skulle hon gärna arbeta hemma på Åland om något passande arbete dök upp. Jag älskade att lasta bilfärjorna när jag arbetade på Eckerölinjen. Att hitta de där metoderna som gjorde att vi kunde ta ombord tio extra bilar. Det var jättekul. Jag arbetar gärna hemma och gillar både lastfartyg och färjor men det finns i dagsläget inget arbete som känns tillräckligt intressant, men det kommer säkert i framtiden. PETTER LOBRÅTEN tel:26633

17 FREDAG 14 MARS 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 17 på karibisk kryssare högskolans sjöbefälsutbildning. Hon rekommenderar unga sjömän att skaffa sig så bred erfarenhet som möjligt. Och att ge sig ut i världen. DANIEL ERIKSSON Royal Caribbean Internationals kryssningsfartyg Explorer hyser personer. Hon kryssar i Karibien och till Bermuda. Hon är byggd i Åbo och gick av stapeln Åbobyggda Explorer är inspirerad av Siljas idé med central shoppinggata så att alla hytter har fönster. Det mesta i underhållningsväg finns ombord, som till exempel en isbana. På kvällarna underhåller showartister på fartygets egen teater.

18 18 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 14 MARS 2008 Vi trodde inte att vi skulle Här är fortsättningen på skräckfärden med Indus I Ålandstidningens bilaga Sjöliv som kom ut den 11 oktober 2007 publicerades min berättelse Den sanna historien om pojkarna på Indus. Några ringde och tackade. En av dem var pensionerade radiotelegrafisten Harry Jansén. Han berättade: Jag var länge på I höstens Sjöliv skrev sjökapten Ole Lundberg om dramat då ångaren Indus skrämde vettet ur folket ombord och så när gick under. Eländet slutade inte där. Efter reparationen och några kortrutter styrde Indus över Atlanten. Det blev en 28 dagar lång mardrömsresa. Indus. Det finns fler dramatiska händelser att berätta om den skutan än kollisionen utanför Gotland. Hon var en riktig otursbåt. Jag var med på den förfärliga Atlantöverfarten 1967 och trodde inte jag skulle komma levande från den resan. Före det hade vi eldsvåda ombord. För att rädda livet fick jag hoppa från flera meters höjd ner på kajen. Jag slog mig illa. Harrys lågmälda berättelse grep mig. Senare kom jag i kontakt med Erik Nordlund som var förste styrman på samma Amerikaresa. Bror Lundberg, femtonårig mässkalle och första resans gosse, var också med. De tre hade samstämmiga uppgifter om en resa under vidriga förhållanden, värre än de som ofta beskrivs i berättelser från den överglamouriserade segelsjöfartens dagar. Alla tre är överens: Vi trodde inte att vi skulle klara oss Jag bestämde mig för att än en gång skriva om Indus. OLE LUNDBERG Rakt in i ett iskallt inferno Ett fartyg som på vintern seglar från Englands sydvästra udde, Land s End, och följer storcirkeln över Nordatlanten till Portland, Maine, USA, hamnar i ett av världens mest stormpinade områden. Här drar lågtrycken och orkanerna tjutande fram i sin bana mot Island, Skottland och Färöarna för att till slut, i försvagat skick, nå Skandinavien. Vågorna växer ofta till tjugo, ibland trettio, meters höjd. Det kan storma i veckor. Mot slutet av en sådan resa hamnar man i farvattnen där Titanic gick under. In i detta iskalla inferno skickades den ärrade krigsveteranen ss Indus i februari 1967 med last av ton pappersmassa från Sverige till Portland. Med den fart Indus gjorde skulle Atlantöverfarten ha tagit elva dygn. Den tog 28. En växande spricka i skrovet hotade bräcka fartyget. Bunkeroljan var på upphällningen. Med svåra stormskador och en utmattad, men sammansvetsad besättning, linkade Indus in till Portland med några få ton bunker kvar i dagtankarna. När hon anlände fanns nästan inget att förtöja skutan med. Trossar och vajrar hade spolats över bord. I dag skulle en klok kapten, om redaren godkänner kostnaden, anlita någon av de Ship Routing-tjänster som finns för att hjälpa befälhavaren att välja en rutt som är optimal gällande bunkeråtgång och påfrestningar på skutan. Ett sådant ruttförslag för februari följer nog aldrig storcirkeln från Land s End utan går mycket längre söderut, via Azorerna. Sjöfarten är det åländska samhällets motor Centern - för Ålands och sjöfartens bästa!

19 FREDAG 14 MARS 2008 SJÖLIV ÅLANDSTIDNINGEN 19 klara oss levande i land Bror Lundberg,mässkalle:Kanade bland sås och potäter Jag stannade kvar på Indus efter kollisionen utanför Gotland. Vi låg länge på Finnboda varv och reparerade. Sedan gick vi flera resor Sverige England. Efter den första svåra tiden hade jag funnit mig någorlunda till rätta. Jag trivdes inte men var fast besluten att stanna ombord till följande sommar. Jul och nyår passerade. Isarna började lägga i Östersjön och Indus måste ut på varmare vatten. Hon hade ingen isklass. Det kom order att vi skulle lasta pappersmassa för Portland. Tänk Amerika! Jag tyckte det var spännande bara värre. Inte många första resans sjömän hade varit till Amerika. Vad jag skulle skryta när jag kom hem! Stämningen ombord var god när vi började Amerikaresan. Alla såg fram emot att komma bort från den tråkiga traden Sverige England. Gubbarna i mässen hade blivit riktigt hyggliga mot mig vartefter och jag var god vän med flera av matroserna. Några av pojkarna på däck var från Nagu. Andelen svenskspråkiga i besättningen var ganska hög, vilket var ovanligt på åländska båtar. På dom flesta båtar språkades mest finska. Någon dag ut från Engelska kanalen började det blåsa. Visst hade vi flera gånger haft hårt väder på Nordsjön hösten 1966, men det här var annorlunda. Att känna hur båtens för vräktes uppåt och uppåt tills hon stod nästan på ända. Och så det hisnande fallet, kraschen, skakningarna och de korta sekunderna av lugn innan allt upprepades på nytt, timme efter timme, dag efter dag. I det här fartyget var besättningen fången under 28 dagar på ett stormande hav. När Indus till sist anlände till målet var bunkern på upphällningen och manskapet utmattat. Det var tungt att arbeta, tungt att lyssna till det eviga oväsendet från kastruller, kärl, verktyg och utrustning som kastades av och an, fram och tillbaka, i skåp och mellan slingerskott. Timme efter timme, dag efter dag. Däcks- och maskinmanskapets hytter fanns akterut i poopen. Ovanpå hytterna, på poopdäcket stod en överbyggnad där manskapsmässen och ett par avträden var belägna. Det var mitt jobb att hämta maten från byssan midskepps. Maten bar jag i särskilda backar som passade in i varandra. Backarna travades i en ställning med handtag vartefter kocken öste upp. Maten skulle sedan bäras längs femtio meter öppet däck till mässen på poopen. Hundratals ton vatten störtade oupphörligt in över däcket. Det var endast en kort stund, medan skutan klättrade upp för en våg, som det alls var möjligt att ta sig från midskeppet till poopen. Det gällde att stå i byssadörren med ett fast grepp om handtaget till backställningen och avvakta rätt ögonblick. Och så när skutan började klättra upp för nästa våg och vattenmassorna vrålande forsade ut genom stormportarna gällde det att springa utav helvete. Det var livsfarligt att halka och bli sen i rusningen. Om man inte hann akterut i skydd av poophuset innan bogen dök in i nästa våg ja då var det nog ajöss med mässkalle. Och det var just det som hände en dag. Jag hann inte över. Just när jag passerade fyrans lucka forsade en vattenkaskad över däcket och slog undan benen på mig. Jag kanade på röven ut mot relingen. Matbackarna rullade skramlande omkring. Sås och potäter blandades med Nordatlanten. Samtidigt smällde bogen in i en våg. Rädd för mitt liv kravlade jag mig upp och rusade de få metrarna till utrymmet mellan treans och fyrans lucka och dök handlöst in under en winsch, hittade något att hålla i, och höll fast för allt jag var värd. Vattnet kom forsande men winscharna och rören slog sönder kraften i den framstörtande floden och det var egentligen inte så farligt. Jag har ett minne av att jag vrålade och svor när jag genomblöt rusade akterut när Indus klättrade upp för nästa våg. Från den dagen, och kanske två veckor framåt, serverades ingen mat i aktre mässen. Det ordnades så att alla fick äta midskepps. Jag vill minnas att man turades om, åt i skift, i underbefälsmässen. Jag hade alltid öronen på helspänn för att försöka snappa upp snacket i mässen. Jag undrade ju om detta var normalt. Var det alltid så här att gå över Atlanten? Var det här hemska rullandet och stampandet normalt? Var det farligt? Var vi i fara? Det kom ju ingen information från kaptenen eller det högre befälet. Vi kunde någon gång få en liten glimt av vad som pratades på bryggan från någon av rorsmännen som hade råkat höra skepparn och styrmännen. Men oftast samtalade befälet i låg ton inne i karthytten så att inte rorsmännen skulle höra. Nå, en dag fick jag klart för mig att allt inte var normalt. Skepparn stod länge i lä av överbyggnaden midskepps, flera timmar, tror jag, och stirrade på något i skrovplåten. När han försvunnit tittade jag också. Där fanns en lång spricka. När Indus plågat vred sig och stampade i sjöarna såg man hur kanterna i sprickan rördes. Nej, det här var fan inte normalt. Jag var rädd. Det blev svårt att sova. Jag undrade om vi skulle klara oss. En morgon hörde jag att vi varit nära att förlora styrningen. Det hade varit febril verksamhet på natten och jag tycker mig minnas att någon i maskingänget var nära att klämmas ihjäl. En dag kom Nagu, lättmatrosen, vacklande in i korridoren midskepps med blödande sår i ansiktet. Han hade suttit på dasset på poopen när en våg krossade ventilglaset i dörren och slungade glassplitter i hans ansikte. Två gånger om dagen, tror jag, såg vi förste styrman med tumstock mäta sprickan i skrovet. Jag antog att han höll koll på om den blev större. Jag kunde ha talat om för honom att det blev den. Det hade jag själv sett. Stormen bara tilltog. Nu bodde ingen längre akterut. Där var allt vattenfyllt. Ventiler hade krossats. Manskapet sov midskepps i korridorer och mässar. I min tvåmanshytt, där midskeppskalle och jag hade varsin koj, sov två matroser på durken. Nu var det också slut med att ta sig mellan midskeppet och poopen över däck. Den som hade ärende akterut fick klättra ner i maskinrummet, krypa genom den fyrtio meter långa tunnel som hyste den snurrande propelleraxeln, öppna en vattentät lucka ovanför propellerhylsan och klättra uppför en lodrät lejdare upp till utrymmena i poopen. En dag tog stormen slätt på fördäcket. Dragrör, trummorna med förtöjningsvajer, trossar allt slets loss och gick överbord. En annan dag hörde vi en av eldarna säga att vi började få ont om bunker. Jag tror att jag grät lite på kvällen och tänkte på morsan. Mina systrar var väl rödbrusiga och glada, skrattade och åkte skidor alla dagar efter skolan. En matros kom från sin rortörn och berättade att han hört telegrafisten säga att en skuta, helt nära oss, hade sänt SOS-signaler och sedan sjunkit med alla man. Jag kände mig oerhört trött. Hade inte sovit ordentligt på många nätter. Jo, en sak minns jag väl. Vartefter veckorna gick och förhållandena blev allt jävligare, blev gubbarna allt hyggligare mot mig. Nu kunde jag ibland få en klapp i ryggen och någon, som jag förut tyckte var argsint, sa vänligt: Hur går det, Kalle? Du ska si på fan när vi kommer ti Portland! Då ska du me på krogen! nästa uppslag Bror Lundberg, mässkalle. Indus klättrade upp för de tjugo meter höga vågorna, tippade över vågtoppen och ramlade ner i vågdalen med ett brak. Oy Thunship Ab Founded 1954 Shipbrokers Phone: Fax:

20 20 ÅLANDSTIDNINGEN SJÖLIV FREDAG 14 MARS 2008 Nu var våra kära nära att Erik Nordlund, förste styrman. Erik Nordlund,förste styrman:jag ljög för kaptenens eget bästa När Ole bad mig berätta om resan med Indus till Portland, Maine, 1967 ställde jag gärna upp. De där veckorna finns för alltid lagrade i mitt minnes bibliotek. Det är kanske bra att balansera upp och få en reality check över hur det var, och egentligen ännu är, till sjöss. Naturlagarna och människans litenhet! Ett väl sammansvetsat gäng var vi. Överstyrman var Wiking Holmström, en släkting till mig med härkomst från Kungens i Hulta. Andre styrman var Olof Bergman, född och uppvuxen på Pungö. Bägge nämnda är avlidna. Frid över deras minne! Fina kamrater, stora personligheter. Vad kul vi hade under våra marjapussislag i mässen medan båten kämpade vidare med sitt uppdrag att föra fartyg, besättning och last säkert till bestämmelseorten som det står på de av befälhavaren undertecknade konossementen. Jag nämner några till ur det fina gänget: chiefen var en Lindblad från Åbo, försten Mattsson från Hulta, andren Kokkonen från Pielavesi, stuerten Mowall från Lemland, gnisten Harry Jansén och mässkallen Bror Lundberg. Det var många som knäppte sina händer under filten i slafen i smyg och bad till Gud på den resan. Det gjorde jag själv. Med fru och två små barn hemma på Åland, ville jag gärna överleva. Det var förresten när jag kom hem efter den resan som min hustru åkte till Vasa för att utbilda sig till sjukvårdare. Hon ville kunna ordna försörjningen på egen hand, ifall jag skulle hamna på flera liknande resor! Vi lastade cellulosabalar i Norrland. Indus var shelterdäckad, som tur var. Luckorna skalkades med presenningar och kilar även på mellandäck. Kutymen var att cellulosabalarna skulle lastas liggande på flatan, vilket är en detalj ur sjömanskapets nedärvda visdomskälla som kom att rädda fartyg och besättning från att gå under. Jag ska förklara vad som var bra med det. Om det kommer in sjövatten på mellandäck genom oavsiktliga läckor i däck eller skrov och cellulosabalarna blir våta sväller dom tiofalt eller mer, men bara i en riktning. De blir alltså tiofalt tjockare. Balarna sväller med sån kraft att fartygssidorna kan tryckas ut. Våra balar blev, som det visade sig, våta genom att bland annat dragrören på backen bröts av i orkanen och vatten strömmade ner. I Portland fick stuveriarbetarna spränga loss balarna med dynamit. Däcket var böjt och deformerat. Om balarna lastats stående hade fartygssidorna tryckts ut och jag hade inte suttit här och berättat detta. Nå, det verkar som om jag börjar gå händelserna i förväg. I princip höll vi på och stimmade hela februari 1967, i aldrig tidigare skådad motsjö, mot det hägrande Amerika. Bunkersjukan härjade. För den oinvigde är bunkersjuka det faktum att bränslet håller på att ta slut. Det sista av bränslet sas vara i dagtankarna då vi anlände Portland. Vi valde, galet nog, att navigera efter storcirkeln från Land s End mot Portland, Maine, under den värsta årstiden. Vi borde nog ha gått ner mot Azorerna först. Fatalt fel, det måste objektivt medges. Årstiden, motvinden, oddsen var emot men detta var förstås före dagens Weather Tracking Systems. Telegrafisten tog emot Gale- och Storm Warnings på morsetelegrafi stup i kvarten. All kommunikation skedde med den beprövade metoden di-di-da-di. Fartyget som var lastat med högt fribord hade stora problem att klara påfrestningarna. Kolvångmaskinen gick dock bra. Maskinfolket mätte, med tumstock, de delar som töjdes respektive drogs ihop av fartygets rörelser. I mässen sa dom: I dag har avståndet mellan flänsarna varit två och en halv centimeter. I går var det tre och en halv Man kunde bara lyssna och iaktta en galghumoristisk jargong. På däck började båten spricka upp. På babords sida, för om bryggan, uppkom en spricka från däcksplåten nedåt i utsidans tolvmillimeters skrovplåt. En spricka som jag fick i uppdrag att mäta, ett slags introvert hedersuppdrag. Varje gång jag kom upp på bryggan mötte en tagen befälhavare mig i dörren med orden: Det är ingen förändring? Nej kapten, allt under kontroll, ingen förändring har inträffat sedan sist. Sanningen var brutalt den omvända. Sprickbildningen fortsatte lodrätt nedåt mot kölen. Förste styrman for fram med denna nödlögn på goda grunder. Vi var rädda om vår hygglige och humant omtänksamme befälhavare. Han hade många sömnlösa nätter bakom och framför sig. Stuerten som bar upp mat åt kapten fick oftast ta maten tillbaka till byssan oäten. Sprickan växte. Kokkonen försökte stoppa sprickbildningens fortskridande genom att borra ett hål för änden, en väl beprövad metod. Kokkonen misslyckades. Det som räddade oss var ett nitat förband nere i lastrummet. Nämnda förstärkning löpte långskepps på insidan av skrovet. Där stoppade sprickan, åtminstone tillfälligt, såg vi. Här ser vi vilken betydelse en till synes onödig, nitad skrovförstärkning, infogad i skrovet genom seklers erfarenhet av duktiga skeppsbyggare, har för skrovhållfastheten när det blir skarpt läge. Men vi visste ju inte då hur länge förbandet skulle hålla. Med den styrmansgrad jag hade var det min nedärvda lott att köra tolv fyravakten. Därför befann jag mig på bryggan, hållande mig fast för att inte kastas omkring av de vildsinta rullningarna, klockan ett på natten när eldaren Pargas kom ramlande in genom dörren och lakoniskt stammade: D-d-de e g-g-ganska m-mytji vattn i r-r-oderrummet! Herregud! Det var bara detta som fattades. Nu var våra kära där hemma väldigt nära att bli änkor och faderlösa! Vi hade några timmar tidigare varit tvungna att kovända för att länsa undan de tjugo meter höga vågorna och vinden på fyrtio sekundmeter varvid en manlucka, oss ovetande, hade slagits upp akterut. Vid varje dykning strömmade vatten in i styrmaskinsrummet med dess elektriska motorer! Jag slog omedelbart larm. Vi anordnade ösning, langning i kedja med pytsar, för att skydda de livsviktiga likströmsmotorerna som var nödvändiga för styrningen. Vattnet som forsade från skott till skott i styrmaskinsrummet slickade elmotorerna men grabbarna slet som kameler och tömde vattenpytsarna ner i propellertunneln och några timmar senare var läget under kontroll. Om vi i det här läget hade förlorat styrningen och båten hade lagt bredsidan till, eller lovat opassligt, skulle ingenting ha kunnat rädda oss. Gnisten Harry hade inte hunnit sända det minsta lilla di-di-di-da-dada-di-di-di, SOS, från mitt i Nordatlanten februari Nya tegelstenar, med nya namn, skulle ha travats upp vid foten av Mannen vid ratten vid Sjöfartsmuseet i Mariehamn. Kovändningen, som så när hade kostat oss styrningen, gjorde att vi fick länsa undan vinden i tolv timmar innan vi vågade vända igen. Det tog nästan två veckor att inhämta den förlorade distansen. De dagliga astronomiska beräkningar som rutinmässigt gjordes om sol eller stjärnor behagade skymta fram mellan de skenande molntrasorna gav alltid samma besked: Vi stampade nästan på stället. Engelska kvalitetsbåtar ännu till denna säsong! Begär förevisning samt offert. Fairline 47 Targa 2xVolvo D9 575 EVC Diesel Elegant yacht med hard top, bra utrustning. Skrovfärg: White sand. Sunseeker 43 Superhawk 2xVolvo D6 350 hp Diesel Snabb skönhet med svart skrov. Fantastiska köregenskaper. Sunseeker 50 Manhattan 2xCAT C hp Diesel Rymlig Flybridge Yacht med fullständig utrustning. 4 hytter + salong. Skrovfärg: vit. Sunseeker 47 Portofino 2xCAT C9 Acert 575 hp Diesel Stilig och sportig kvalitetsbåt med bra utrustning och hard top. Skrovfärg: Midnight Blue. BÅTBYGGARVÄGEN 7, HELSINGFORS Max Malmström TEL

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Fynda lyxkryssning i vinter

Fynda lyxkryssning i vinter Kryssningsrederierna sjösätter nya lyxkryssare på löpande band. För att fylla fartygen med passagerare finns det gott om erbjudanden som innebär att du kan lyxkryssa till lågpris. Privata Affärer hjälper

Läs mer

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna satsar och färjetrafiken håller ställningarna Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna marknadsför Sverige och färjetrafiken håller ställningarna! Passagerarrederierna

Läs mer

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF

Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Färjetrafiken en viktig del av turistnäringen 29 miljoner tar färjan Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna en viktig del i resenäringen Passagerarrederierna har en betydande roll i den

Läs mer

lagstadgad olycksfallsförsäkring

lagstadgad olycksfallsförsäkring lagstadgad olycksfallsförsäkring Med specialistkunskap om sjöfartens behov På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd. Finlands enda sjöförsäkringsbolag Alandia Försäkring har sitt ursprung i den åländska

Läs mer

Försäkringslösningar. i världsklass

Försäkringslösningar. i världsklass Försäkringslösningar i världsklass Du står aldrig ensam! Livet förändras hela tiden. Vi studerar, bosätter oss, reser, gör affärer... Livet är en ständigt föränderlig blandning av framgångar och svårigheter,

Läs mer

visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands

visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands visit.ax Ab grundat 2007 Hemort: Föglö Turism, kommunikationer, visioner i Grundare: Otto Hojar Ekonomie magister Företagare sedan 1998 Medlem i Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolags förvaltningsråd Kommunfullmäktigeledamot

Läs mer

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE.

REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. REDERIERNAS NYTTA FÖR TURISM OCH NÄRINGSLIV I SVERIGE. För att få en så verklig bild som möjligt av färjerederiernas, som trafikerar svenska hamnar, betydelse och nytta för svensk turism och näringsliv

Läs mer

BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002

BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 BIRKA LINE ABP BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Omsättningen steg till 88,33 miljoner euro (86,93 miljoner euro år 2001). Rörelseresultatet förbättrades med 27 % till 18,70 miljoner euro (14,66 miljoner euro). Resultatet

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 3,0 miljoner passagerare (2,8 milj.) reste med Eckerökoncernens tre passagerarfartyg vilket är fler än någonsin tidigare Ro-ro-verksamheten lider av en svag marknad

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Cinderellas evenemangsdäck. Tänk i nya banor och upptäck en mötesplats utöver det vanliga

Cinderellas evenemangsdäck. Tänk i nya banor och upptäck en mötesplats utöver det vanliga Cinderellas evenemangsdäck Tänk i nya banor och upptäck en mötesplats utöver det vanliga www.vikingline.se Se möjligheterna! I en tid när efterfrågan på rymliga mötesplatser ökar kan vi presentera ett

Läs mer

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by

Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04. BestKust Feskarna 04. Sponsored by Specialtidning för BestKust Feskarna, Grovfjord 04 BestKust Feskarna 04 Bra fiske efter havskatt och torsk Sponsored by Innehåll BestKust Feskarna 04, 2:a resan till Grovfjord Nord-Norge Uppresan till

Läs mer

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik.

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik. Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik sjöfart Vård 2.

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA

TE 3:s RESA TILLL BARCELONA TE 3:s RESA TILLL BARCELONA Vart var vi? Vi tillbringade våra fem dagar i Barcelona,Spanien. Vad gjorde vi? Måndag- Bestod mest av att resa. Vi åkte från resecentrum klockan halv två på morgonen, vi flög

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Minnesord över Sven Vifors.

Minnesord över Sven Vifors. Minnesord över Sven Vifors. Första gången jag lärde känna Sven var 1980 i samband med att Johnson Chemsun byggdes och levererades från Kockums varv i Malmö där Sven var leveransövervakare av fartyget.

Läs mer

Alandia Försäkring grundades 1938 av framgångsrika åländska redare vars stora flottor och modiga manskap seglade på världshaven.

Alandia Försäkring grundades 1938 av framgångsrika åländska redare vars stora flottor och modiga manskap seglade på världshaven. Alandia Försäkring grundades 1938 av framgångsrika åländska redare vars stora flottor och modiga manskap seglade på världshaven. Alltsedan dess har sjöfartens behov vägle4 vår utveckling, och vi har vuxit

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI

MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI MEDLEMSBLAD 3/2015 JUNI-AUGUSTI Eriksgatan 8 IV våningen Verksamhetsledare Miivi Selin-Patel; 050 446 2974 00100 Helsingfors Ordförande Riitta Aarrevuo; 050 4634 4746 Telefon till kansliet; 045 863 7800

Läs mer

Kryssning från Cairns

Kryssning från Cairns Kryssning från Cairns Vill du uppleva barriärrevet och slippa alla dagsturister? Då är detta kryssningen för dig. Detta är en 4-dagars minikryssning från Cairns med mindre fartyg, avslappning, grym snorkling

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

SILJA LINE MÄSSOR& EVENEMANG. Flexibla lösningar till havs. www.silja.se/konferens/evenemang

SILJA LINE MÄSSOR& EVENEMANG. Flexibla lösningar till havs. www.silja.se/konferens/evenemang SILJA LINE MÄSSOR& EVENEMANG Flexibla lösningar till havs. www.sil.se/konferens/evenemang 2 Mässor&Evenemang våra ytor bara för er Har ni något riktigt stort på gång? Branschmässa? Releasefest? Jubileum?

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

och skär Arkö kursgård

och skär Arkö kursgård mellan kobbar och skär Arkö kursgård 1 2 arkö kursgård Välkommen. Att resa ut i skärgården är något alldeles speciellt. Årstiderna sätter sin prägel både på själva resan och på vistelsen. På Arkö kursgård

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Västerviks Flygklubbs flygrally till Estland och Lettland 2005-08-05 -- 08-07

Västerviks Flygklubbs flygrally till Estland och Lettland 2005-08-05 -- 08-07 Västerviks Flygklubbs flygrally till Estland och Lettland 2005-08-05 -- 08-07 SE-IRK klar för start 2005-08-05 Kl 10.00 på morgonen samlades vi för att påbörja årets flygrally till Baltikum. Deltagare

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

SJÖFARTSVERKET. Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens

Läs mer

Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF

Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF Rapport om Passagerarrederierna, mars 2006 Passagerarrederierna en viktig del i rese- och turismnäringen Passagerarrederiernas Förening PRF Passagerarrederierna stärker bilden av Sverige utomlands Passagerarrederierna

Läs mer

PROGRAM 2015. Tallinnkryssningar. Sparesor till Pärnu. Hotellövernattningar i Tallinn. Temaresor till Estland

PROGRAM 2015. Tallinnkryssningar. Sparesor till Pärnu. Hotellövernattningar i Tallinn. Temaresor till Estland PROGRAM 2015 Tallinnkryssningar Sparesor till Pärnu Hotellövernattningar i Tallinn Temaresor till Estland Välkomna med på resan vi hoppas att ni hittar någon resa som passar just er Vi som jobbar på Peters

Läs mer

Hej svejs bland tackel och tåg.

Hej svejs bland tackel och tåg. Nr 2 2009 Årgång 27 Hej svejs bland tackel och tåg. Detta blir den sista tidning, som kommer från min dator. Jag har skrivit i tidningen sedan 1996. Det känns som om nya idéer och bättre datakunskaper

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

USAbilForum Importera bil från USA! 2013/2014

USAbilForum Importera bil från USA! 2013/2014 20 MINUTERS-GUIDE! USAbilForum Importera bil från USA! 2013/2014 Hej och välkommen, vad roligt att du har hittat till vårt forum, men framförallt spännande att du går i tankar om att köpa hem en bil från

Läs mer

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär?

Hur ser din nuvarande vardag ut, nu när du lagt ner din crosskarriär? Premiären i Motocross SM går i Vissefjärda! SM i motocross kommer i år gå på 6 olika banor i olika delar av Sverige. Premiären i år kommer att gå på crossbanan Rövaredalen som ligger i Vissefjärda, en

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

LOGISTIK ÄR SOM ELEKTRICITET VI KONSUMENTER

LOGISTIK ÄR SOM ELEKTRICITET VI KONSUMENTER PLATS 02 TILLVÄXTPROCENT 103 % Logent med lappen i bakfickan Logistikbranschen växer så det knakar. Men ingenstans knakar det mer än det gör i Logent AB. Hemligheten är mycket enkel: En lapp i bakfickan.

Läs mer

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933.

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Stig-Åke Wallin på 1960-talet. Skrivet av Sven-Erik Nyberg 2013-07-29. seonyberg@gmail.com 1 Stig-Åke Wallin var kanske den mest språkbegåvade

Läs mer

Eva Birath och Maud Hagberg hinner umgås på dagskryssningen. SID 8 STRIDEN OM HAVET

Eva Birath och Maud Hagberg hinner umgås på dagskryssningen. SID 8 STRIDEN OM HAVET TROTJÄNARE BLEV SKROT NYHETER SID 25 ETT 70-ÅRIGT FÖRBUND MED FOKUS PÅ DE UNGA NYHETER SID 18 GASMÖTE I ALANDICA NYHETER SID 25 10 HÄSTKRAFTER hade Uno Ekbloms båt. Den körde han till Amerika. SIDORNA

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar

Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Vi på Martin & Servera: Affärsidé, vision och värderingar Din vilja, ditt engagemang och din kompetens är en viktig del av Martin & Serveras framgång. Våra värderingar Den här skriften beskriver Martin

Läs mer

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar

Så gör du fler exportaffärer. Fem företag berättar Så gör du fler exportaffärer Fem företag berättar Vi hjälper dig till fler och säkrare exportaffärer Möt fem svenska företag från fem branscher. De verkar på olika marknader och skiljer sig i storlek och

Läs mer

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK Stilguide ALLT FÖR EN DAG PÅ BRYGGAN Shopping HETASTE GRILLARNA I SOMMAR Trend SENASTE NYTT FRÅN MILANO EN DAG PÅ BRYGGAN GRILLARNA I SOMMAR NYTT FRÅN MILANO Stilguide Shopping Trend NUMMER 005 2013 ALLT

Läs mer

Turism & besök (/sv/uppleva-gora/start---turism/) / Göra (/sv/uppleva-gora/start---turism/gora/) / Båtturer

Turism & besök (/sv/uppleva-gora/start---turism/) / Göra (/sv/uppleva-gora/start---turism/gora/) / Båtturer Turism & besök (/sv/uppleva-gora/start---turism/) / Göra (/sv/uppleva-gora/start---turism/gora/) / Båtturer Båtturer Mariefred Strängnäs Aktiviteter Båtturer Dagskryssningar, räkkryssningar, kryssning

Läs mer

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller

Värderingsövningar. Avdelningsmöte. Innehåll. Material. Lek- Antingen eller Avdelningsmöte Värderingsövningar Under detta möte får scouterna möjlighet att sätta sig in i andra människors situationer från olika delar av världen och möta sin fördomar och tankar om hur vi lever.

Läs mer

BIRGER JARL VIKING CINDERELLA BIRKA PARADISE GALAXY AMORELLA SILJA EUROPA ISABELLA SEA WIND SILJA SERENADE ROMANTIKA

BIRGER JARL VIKING CINDERELLA BIRKA PARADISE GALAXY AMORELLA SILJA EUROPA ISABELLA SEA WIND SILJA SERENADE ROMANTIKA BIRGER JARL Övrigt passagerarfartyg 10-05-25, kl 15.15 Mariehamn ALLANDIA REDERI AB 10-05-25, kl 17.00 Mariehamn S105 SKEPPSBRON VIKING CINDERELLA Bilfärja för passagerare 10-05-25, kl 15.30 Mariehamn

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

TransAtlantic. Årsstämma 28 april 2010

TransAtlantic. Årsstämma 28 april 2010 TransAtlantic Årsstämma 28 april 2010 Detta är TransAtlantic idag Vi bedriver verksamheten genom två affärsområden; Offshore/Icebreaking Industrial Shipping Vi är ca 1 100 anställda varav 950 är ombordanställda

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

1. MEDLEMS-/PERSONALFÖRMÅNER...2 1.1. Helsingfors-Stockholm kryssning...2 1.2. Åbo-Stockholm Minikryssning...3 1.3. Helsingfors-Tallinn...

1. MEDLEMS-/PERSONALFÖRMÅNER...2 1.1. Helsingfors-Stockholm kryssning...2 1.2. Åbo-Stockholm Minikryssning...3 1.3. Helsingfors-Tallinn... Sida 1 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. MEDLEMS-/PERSONALFÖRMÅNER...2 1.1. Helsingfors-Stockholm kryssning...2 1.2. Åbo-Stockholm Minikryssning...3 1.3. Helsingfors-Tallinn...4 1.3.1. Dagskryssning (Nya Viking

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Några veckor i Marmarisområdet tillsammans med Malin o Martin som var här för att fira Martins 40 års dag!

Några veckor i Marmarisområdet tillsammans med Malin o Martin som var här för att fira Martins 40 års dag! Resebrev nr 4, 2014 Några veckor i Marmarisområdet tillsammans med Malin o Martin som var här för att fira Martins 40 års dag! Efter att vi själva seglat runt någon vecka hann vi med ett trevligt möte

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Silly Season i 1300RallyCup

Silly Season i 1300RallyCup Silly Season i 1300RallyCup Säsongen börjar närma sig med stormsteg, många har kämpat med renoveringar och uppgraderingar hela hösten/vintern. Nu får man lite extra tid på sig att putsa till det sista

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Jobba till sjöss nära hemma. Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid

Jobba till sjöss nära hemma. Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid Jobba till sjöss nära hemma Information till dig som vill satsa, jobba och utvecklas ombord - samtidigt som du vill vara nära hem, familj och fritid 2 Intressanta utvecklingsmöjligheter för duktigt sjöfolk

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

Vill du också synas bättre?

Vill du också synas bättre? Vill du också synas bättre? Det rör på sig... Det händer saker i blomsterbranschen. Den ökande konkurrensen från fler aktörer och ett starkare allmänt reklambrus har gjort det svårare att göra sig hörd.

Läs mer

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM

MINST LIKA MYCKET SOM FRAMTIDEN HAR SOM PLATS 04 TILLVÄXTPROCENT 81,10 % Framtiden är fortfarande här Sveriges elfte bästa arbetsplats. Det är bra. Men det duger inte för Framtiden i framtiden. Kanske är det därför tillväxten fortsätter. VD

Läs mer

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör STARTSIDA ARTIKLAR BRANSCHNYTT REDAKTIONEN ANNONSERA PRENUMERERA EVENEMANGSKALENDERN SENASTE NUMRET SSQ AWARD BRANSCHNYTT

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Kraftsamlingen. Det är lätt att se vem som har. 100 % grön el. Bäst i branschen! Husakuten, alltid till hands. Kundförmåner. El från förnybara källor

Kraftsamlingen. Det är lätt att se vem som har. 100 % grön el. Bäst i branschen! Husakuten, alltid till hands. Kundförmåner. El från förnybara källor Kraftsamlingen Information och erbjudanden från Dalakraft november 2014 Det är lätt att se vem som har dalakraft. Bäst i branschen! Så säger våra kunder 100 % grön el El från förnybara källor Husakuten,

Läs mer

Högskolan på Åland, utexaminerade 2011 - uppföljning hösten 2012

Högskolan på Åland, utexaminerade 2011 - uppföljning hösten 2012 Högskolan på Åland, utexaminerade - uppföljning hösten 2012 Examen Antal intervjuade Genomströmningsprocent Sysselsättningskvot Egen företagare Relevant arbete Ledande ställning Arbetslöshetsgrad Ålandskvot

Läs mer

Sjöfarten mot framtiden

Sjöfarten mot framtiden ÅLANDSTIDNINGENS TEMABILAGA FREDAGEN DEN 13 OKTOBER 2006 Få bort båten därifrån, gör vad du vill, sa sjöfartsrådet Stig Lundqvist till troubleshootern Jan Sundström. Så räddade 33-åringen den havererade

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Med världen som arbetsplats

Med världen som arbetsplats Foto: Wallenius Marine Med världen som arbetsplats Vill du jobba i en internationell miljö? Tycker du om att samarbeta? Är du beredd att ta ansvar? I så fall är sjöfartsnäringen branschen för dig. Sjöfarten

Läs mer

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22

Norgeresa med Fortum Power Riders. 2014-05-17 tom 2014-05-22 Deltagare: Håkan Andersson, Börje Salonen och Frank Skaufel. En kväll i februari träffades Börje och jag hemma hos honom för att titta på en trolig rutt i Norge till sommaren. Börje hade redan bokat in

Läs mer

Peters Buss AB Kryssning och Hotellövernattningar

Peters Buss AB Kryssning och Hotellövernattningar Peters Buss AB Kryssning och Hotellövernattningar Tallinnkryssningar Vi tar er till Estland sen 1997 M/S Victoria & Baltic Queen Kryssningar 3 dagar 2 nätter på fartyget 1 dag i Tallinn Vi startar från

Läs mer

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Rolf Lundblads helg & vardag i Kungliga Flottan som eldare 1957-59 Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Det började en kall höstdag, 5 november 1957. Många av oss hade kommit direkt från sjön,

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Vi är: Mats, Christer och Peter på PETERS BUSS AB

Vi är: Mats, Christer och Peter på PETERS BUSS AB Tack alla vänner som åkte med oss i år Vi önskar er en God Jul och ett Gott Nytt År Vi är: Mats, Christer och Peter på PETERS BUSS AB Jag hoppas att ni har trivts riktigt bra på våra resor, fått lite avkoppling,

Läs mer

Svensk färjeservice till öar 2014

Svensk färjeservice till öar 2014 Udvalget for Landdistrikter og Øer 2013-14 (Omtryk - 11-04-2014 - yderligere præsentation vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 126 Offentligt Svensk färjeservice till öar 2014 Ö-STATISTIK TRANSPORTER TILL/FRÅN

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ

HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Välj båtförsäkring med omsorg Vi vet vad som krävs HELSINGFORS MARIEHAMN STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ Robert Rostedt Dags att lära gammal hund sitta Så fort det ges tillfälle till lite ledighet beger jag mig

Läs mer

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN PLATS 03 TILLVÄXTPROCENT 98,94 % ApQ El följer en blå tråd Det var inte ApQ El som uppfann hjulet, men det är nästan så att man kan tro det. VD Anders Qvarfort HUVUDKONTOR Malmö STARTÅR 1997 TILLVÄXT 6

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

SEMESTERPARADIS PÅ ÅLAND

SEMESTERPARADIS PÅ ÅLAND SEMESTERPARADIS PÅ ÅLAND Bostadsaktiebolaget bastö 1 INFORMATIONSBROSCHYR Ditt boende på Åland i genuin skärgårdsmiljö Bastö BLAND KLIPPOR & SKÄR På Bastö, som är beläget ca 30 km norr om Mariehamn, skapas

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer