31. oktober og 1. november 1977 i Oslo. Driftdirektør Sven Lalander. Statens Vattenfallsverk Vattenfa11 Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "31. oktober og 1. november 1977 i Oslo. Driftdirektør Sven Lalander. Statens Vattenfallsverk Vattenfa11 Stockholm"

Transkript

1 S e m i n a r om V A R M E K R A F T V E R K 31. oktober og 1. november 1977 i Oslo V A R M E K R A F T I DEN S V E N S K E E L F O R S Y N I N G E N av Driftdirektør Sven Lalander Statens Vattenfallsverk Vattenfa11 Stockholm

2 Varmekraft i den svenska elf5rsorjningen (FOredrag av Driftdirektdr Sven La land er i Oslo den 31 oktober 1977) For att no r s ka energiexpert er skall ha full nytta av svenska erfarenheter inom elforsbrjningen kråvs till en borjan en jåmfsrelse mellan norsk och svensk energifdrsorjning. Jag mena r då" r vid hela energif6rs6rjningen, eftersom elforsorjningen idag inte långre kan betraktas såsom en isolerad sektor. 1. ElfOrsOrjningen som en del av den totala energif6rs6rjningen Egentligen å'r elene> gi endast en distributionsform f6r energi. Den finns inte i kommersiell skala till gan gl i g i naturen utan erhålles genom omformning från prim åra energikållor: Vattenkraft, olja, kol, kårnbrånsle, vind etc. Elenergin kan heller inte såsom sådan utnyttjas direkt av konsum ente r- na utan om form as på konsumtionsplatsen till nyttoenergi: Ljus, mekaniskt arbete, kemisk energi, varme - kyla Trots dessa dubbla orcformningsprocesser omfattar elenergin idag en stoi del av den totala energi som levere ras till konsum ente rna, speciellt om man ser till energins varde. Orsakerna hårtill ar elenergins Overlågsna kvalitéer i flera avseenden, som det skulle f6ra fttr langt att forscka redovisa i detta sammanhang. Elenergins st&rsta nackdel ar dess beroende av omvandlingsprocesser i produktionsledet. Tillgång till billig vattenkraft i stora msngder - vilket hitt ills varit forhållandet i Norge - medffir mojligheter till en mycket expansiv elsektor. 2. Jamforelse mellan energiforsqrjningen i Norge och Sverige Utan tillgång till lokalt bundna, billiga energikållor maste elproduktionen baseras på brånslen vilkas kostnad beståms av véirldsmarknadens priser. Normalt sker omformningen av detta brånsle i kondenskraftverk med deras forhållandevis laga verkningsgrad. I Sverige har elforsorjning

3 sedan lange varit delvis beroende av iroportbransle, vilket givit elenergin en mindre franntrcidande del av den totala energiforsttrjningen étn i Norge. 2. Figur 1 Skillnaden mellan de bada landerna framgår klart av figur 1. Vi ser att elfors&rjningen Sr ungefår lika stor i Norge som i Sverige, trots att Sverige har ungefar dubbelt så många invånare. Den rena brånsleforsorjningen (exkl vårmekraftverkens brånsleforbrukning) år daremot nå" ra fyra ganger større i Sverige å'n i Norge. Den norska elfsr- «Orjningens andel av den totala energiforbrukningen ar alltså våsentligt mycket storre an den svenska. Skillnaden utgtires fram st av elenergins større anvåndning fttr bostadsuppvålrmning - elektrotermisk och elektrckemisk energi. oz I lo- Figur 2 Det kan ockaå noteras, att enligt foreliggande prognoser - redovisade i Nordels senaste årsberåttelse - elfbrbrukningen vaxer procentuellt snabbare i Sverige, medan motsatta forhållandet råder fbr branslefbrsflrjningen. Nuvarande stora skillnader mellan de bada lånderna synes alltså komma att minska. Den ovre bilden å figuren belyser vattenkraftens dominans i norsk elfttr- Orjning och varmekraftens våxande betydelse f dr svensk elforsbrjning. 3. Historisk utveckling av elforssrjnineen i Sverige Ser vi utveeklingen av elf0rs6rjningen i Sverige i ett ISngre tidsperspektiv (figur 2) finner vi att den svenska vattenkraften Snda sedan andra varldskrigeta slut komplette rats med en mindre andel varmekraft. Anda till mitten av I960-talet kunde dock vattenkraftutbyggnaderna i stort sett tacka de kontinuerligt vaxande elbehoven. Kompletteringskraften f6rblev en liten andel av elforsorjningen, omkring 5 %. Under senare halften av 1960-talet intradde en radikal find ring med starkt véixande varmekraftandel. Den ekonomiskt mest gynnsarrrra vattenkraften var utnyttjad. Genom ie laga oljepris erna hade kondenskraftverken blivit konkurrenskraftiga och flera stora kondenskraftverk med olja som brånsle hade byggts ut,- bland annat Vattenfalls Stenungsundsanlaggning och Sydkrafts Karlsharrnsanlaggning. Samt idig t fick utbyggnaden av

4 f kraftvå"rmeverk for kom bine rad produktion av elenergi och fjårrv&rme betydande omfattning i de storre ståderna. Under torråret 1969/70 våxte vårmekraftandelen till ca 30 %. 3. Redan under 1960-talet hade emetlertid de nu aktuella tankegångarna om begrensningen av vfirldens oljetillgångar fått insteg bland kraftforetagen, Samtidigt hade den korrmersiella karnkraften fått sitt genombrott» Sverige hade mycket goda forutsfittningar f Or utbyggnad av kårnkraft med sina stora urantill gangar och sin hogt kvalificerade verkstadsindustri. En stor satsning på kårnkraftutbyggnad inleddes. Den ledde till dyra lårpengar. Den så kallade svenska ksrnkraftlinjen med naturligt uran som br&nsle och tungt vatten som kylmedel ledde fram till kraftvårmeverket i Agesta med ca 10 MW eleffekt och 60 MW vsrmeeffekt. Det fungerade vål under sin 10-åriga driftperiod. Nå 5 ta stora projekt i Marviken kunde eirellertid ej fullfoljas utan anlåggningen fick så småningom byggas om till oljeeldning. Liksom f le ra andra lander senare gjort, Overgick vi till så ' låtttvattenreaktorn, men av inhemsk tillverkning. 4. Den aktuella elkraftbalanaen i Sverige C-E Wikdahl kommer i ett senare foredrag att redo vis a drifterfarenheterna från de svenska ka r nkraf tverken. Jag skall hår endast notera, att vi nu har sex ksrnkraftverk med en total effekt på ca MW i drift och att karnkraftproduktionen natt en omfattning på ca 20 TWh per år, eller drygt 20 % av den totala svenska elproduktionen. Det motsvara r en besparing av oljeimport i eljest nodvåndiga kondenskraftverk ( på drygt 5 mil joner ton olja per år, som skulle kostat ca 2 miljarder svenska kronor per år. Karnkraftverken har alltså redan blivit en stor ekonomisk tillgång f&r inte båra kraftindustrin utan for hela landet. ' Ja Den aktuella va'rmekraftandelen i svensk elfttrsttrjning framgår av en nyligen uppgjord elkraftbalans f Or innevarande driftår, Tabell (tabell 1). Kårnkraftverken berå"knas ge 22 TWh eller 24 % av den totala elproduktionen. D<? konventionella varmekraftverken ger under normalår drygt 11 TWh eller 12 %, varav storre delen från mottrycksverken. Under torrårsforhållanden va'xer kondenskraftproduktionen

5 t 4. betydligt. Det kan dock noteras, att aven under dessa førhållanden finns ett stort produktionsøverskott, som kan anvåndas t ex for export av tillfållig kraft till Norge, om T.å skulle erfordras. Vattenkraftens andel har sjunkit till 64 % under normalår och 54 % under torrår. 5. Optime ringen av elproduktior.en a- Is- Tabell 2 I ett blandat vatten- och vårmekraftsystem som det svenska kørs kraftstationerna efter låg sta marginalkostnad, for att få lågsta møjliga totalkostnad f Or systemet. Hårvid medråknas endast de r6rliga kostnaderna. Typiska energikostnader vid nuvarande brånslepriser frarrgår av tabell 2. ta till Jag skall ej hair ge mig in på dei relativt komplicerade matematiska modellen, som utnyttjas før att optimera produktionsapparaten och som våra vanner i Samkjøringen och Vassdragsvesenet kanner vål till. Jag vill endast påpeka, att ksrnkraftens laga rorliga energikostnader medfør att denutnyttjas i forstå hand som bottenkraftverk vid sidan av vattenkraf- ' ten. Vattenkraftenergin år ju given av tillrinninga rna till de vattenkraf tproduce rande anla"ggningarna och optimeringsstrategin medfør att denna energi utnyttjas i størsta møjliga utstråckning. S k kraftbalansspill førbi vattenkraftaggregaten år idag en mycket ovanlig foreteelse i Sverige. er a- Figur 3 Detta innebar em elle r tid inte att vattenkraften skulle utnyttjas i botten av belastningskurvan. De svenska va ttenkraftproduce rande ål va rna år i likhet med de nor ska vål regle råde och vattenkraftproduktionen kan d årfør anpassas till førbrukningens tidsvariationer. Såsom figur 3 visar, føljer vattenkraften i Sverige v&l belastningens årvariationer under nortnala vattenår som år Da*rut Øver utnyttjas vattenkraftverken f Ør vecko- och dygnsreglering. De svenska varmekraftverken kan dårfør køras relativt jårnnt.vilket år en stor førdel så vål från teknisk som från ekonomisk synpunkt. >nen Optime ringen av kørningen av de svenska kraftstationerna går utøver føretags grans erna genom utbyte av tillfållig kraft mellan føretagen. Priserna før dessa elkraftutbyten beståmmes av de rørliga kostnaderna før den marginella produktionen. Inget kraftføretag behøver t ex anvånda sina kondenskraftverk, om samkørningens marginalkostnader ligger under de do svenska øre/kwh, som idag år rørlig energikostnad før ett modernt kondenskraftverk»

6 Samkttrningens marginalpriser varierar kraftigt från år till år, vilket framgår av figur 4, beroende på den aktuella kraftbalanssituationen. Det kan speciellt noteras, att prisskillnaderna mellan dag och natt år relativt små. Det beror på de goda regleringsmojligheterna i de svenska vattenkraftverken, som Itan utreglera belastningens dygnsvariationer Den nordiska samkorningen Samk6rningen Sr emellertid inte be gran a ad till Sverige. Genom de betydande internordiska kraftledningsforbindelserna ar i sjalva verket ( praktiskt taget alla nordiska kraftverk anslutna till ett gemensamt samkorningsnat. Vi har da'rfor i realiteten en nordisk samkbrning av liknande ka r akta r som jag nyss antytt fdr Sverige. Utbytespriserna bet tam s / av relationen mellan de nationel la samkgrningspriserna och syftar till or att de deltagande foretagen skall få varsin del av de vinster, som uppstår genom samkorningen. raf- Den våxande vårmekraftandelen i Sverige tillsammans med den anda mera dominerande varmekraftandelen i Finland och Danmarks 100 %-iga : vårmekraftproduktion har lett till att utbytespriserna kommit att knytas nsrmare till vfirmekraftverkens r&rliga kostnader. Det har Norge under perioden haft stor fttrdel av genom de relativt httga forsåijningspriser, som uppnåtts vid export av va ttenkr aft Ove r skotten dessa år. Motsatt forhållande har sjslvfallet rått i år, då de nor ska kraftverken / mast importera betydande mångder elenergi, som producerats i dans ka S och svenska oljekondensverk. ar, w Det klagas på-att priserna vid samkorningsutbyten ibland kan variera ^- kraftigt. Så var fallet i våras, då ett kortvarigt vattenkraftoves-skott In upptrådde aven i Sverige. Såsom framgår av priskurvan foll hsrigenom marginalpris erna kraftigt. Sjalvfallet kan kraftfdretagen i Sverige då ej betala mer for importerad vattenkraft från Norge an som motsvarar kostnaden for alternativ kraftanskaffning i Sverige. En månad senare 'rivar situationen helt fbråndrad och marginalpriserna hade stigit kraftigt. i ir De tillfalliga kraftutbytena mellan de nordiska lélnderna har under senare Figur 5 år fått stor omfattning såsom fiamgår av figur 5. Under åren

7 exporterade Norge år från år vaxande elmangder upp till ca 6 TWh nettoexport år I jamforelse harmed var elkraftutbytena mellan Sverige och Finland samt mellan Sverige och Danmark av relativt blyg- «am omfattning. Tyvarr har det nyligen startade kraftutbytet mellan Norge och Danmark ej kommit med på bilden. De norska kr aft6ve r skotten utnyttjades i Sverige vasentligen for minskning av den svenska varmekraftproduktionen, i forstå hand vid kondenskraftverken men under vissa perioder aven vid mottrycksverken. 6. n- v Inne va rande år har skett en radikal omsvangning på grund av den dåliga vattentillgången i Norge. Sverige har levererat betydande kraftbelopp till Norge, vasentligen producerad i egna kondenskraftanlåggningar. år ja i re '6 7. Varmekraftens inverkan på elprisnivån I stort synes Norge idag stå infor a amma situation inom elforsorjningen som Sverige gjorde i borjan av 1960-talet. Man ser framfor sig att vatten kraftutbyggnaderna ej långre racker till f Or att tacka de fortsatt vaxande! elbehoven. Sverige kunde den gangen komplettera vattenkraft med olje- ' kraft, som då var billig, och senare karnkraft. Vårmekraftandelen fick så lange oljan var billig ej någon kraftigare inverkan på prise rna fdr den fasta elforsaljningen. Annorlunda har ut ve eklingen va r it efter oljekrisen 1973/74. De rorliga kostnaderna i varmekraftverken har fyrdubblats. Samtidigt har såval anlåggningskostnaderna f Or nya karnkraftverk som de rorliga energikostnaderna i dessa verk vuxit ( myeket kraftigt, FOljden har blivit en myeket kraftig stegring av de nor- Figur 6 mala elpriserna i Sverige (se figur 6). Oljan har dock stigit åndå kraftigare, vilket delvis mildrat prisstegringens inverkan på utvecklingen av den svenska elforbrukningen. c Jag har velat namna denna prisutveckling, darfor att man val knappa st kommer ifrån en liknande utveckling under den narmaste årsperioden i Norge. Ekonomerna havdar ju bsstamt, att elpriserna skall aétttas efter va r det av energins alternativanvandnxig och i stort sett har vi: foljt den prisprincipen i Sverige. i

8 7. 8. Framtidsutveckling for svensk elforaorjning Mur kommer då elfttrsorjningen att utvecklas i framtiden i Sverige? Jag skulle Ønska att jag kunde ha redovisat detta hair idag. Den stora osåkerheten om kå r nk raftens f ramtidsutve ekling gor ennellertid att jag endast kan antyda sannolika utvecklingster.denser. Låt mig emellertid utgå ifrån det riksdagsbeslut, som fattades våren 1975 med stor majoritet. Det fastslog den målsattning fttr svensk energipolitik som framgår av figur 7. r F6r perioden forutsågs att den totala energifdrbrukningen skulle stiga med ca 2 % per år mot ungefår dubbelt så htig Okningstakt under 1960-talet. F Or elforbrukningen forutsågs en vasentligt hogre Okningatakt eller ca 6 % per år, vilket angav en fortsatt elekt rifiering av energiforsorjningen.. De Okade elbehoven skulle våsentligen tackas av kårnkraft, såsom fram- Figur 8 går av figur 8. Totalt skulle 13 ksrnkraftaggregat vara i drift 1985, och dåj ge nsra 40 % av den totala svenska elforbrukningen på ca 160 TWh. Mottrycksproduktionen inozn industrin samt i stadernas kraftvårmeverk skulle Sven expandera kraftigt. Det ar som bekant inte alltid verkligheten foljer uppgjorda prognoser och 1975 års energiprognos har hittills dr abba ts hårt av detta 6de. Det Sr emellertid inte prognosmakarnas fei, utan den internationella f Figur 9 lågkonjunkturen. Såsom figur 9 visar har elforbrukningen fram till mitten av 1977 endast uppnått halva den prognoserade okningstakten. Det beror helt och hallet på industrins elfsrbrukning. Den svenska industriproduktionen ligger idag snara st under 1973 års produktionsnivå och det- amma galler industrins elbehov. Detaljffirbrukningen, som hittills ungefoljt 1975 års prognos, står i sjalva verket f Or hela Økningen av elforbrukningen sedan Vad skall man då tro om framtiden. Det råder idag en myeket pensimistisl istamning inom svensk industri och de stora utbyggnadsprojekten ar få. i Det &r uppenbart att industrins elbehov år 1985 ej alis kommer att uppnå 1975 års prognosvarde. Var vifiamnar åir en i hog grad oppen fråga.

9 8. Så mycket år dock klart, att en fortsatt ekonomisk utveckling i Sverige, sådan den återspeglas i BNP-okning kraver mera elenergi. Enligt en nyligen publicerad internationell energistudie - den s k WAES-studien - skulle en årlig Okning av BNP i Sverige mc></ 3 å 4 % per år krava en okning av elkonsumtionen med 6 % per år (se figur 10). Nyligen gjorde utredningar i Sverige, i figur intecknad som cirkeln SIND. antyder att 5 % årlig elkonsumtionsdkning skulle vara tillracklig. Man får vål forutsåtta att de svenska politikerna raknar med fortsatt ekonomisk utveckling, trots de dagsaktuella svårigheterna. Då maste man åwn rakna med 5kad elforbrukning. De senast aktuella prognoserna tyder på att 1985 års elforbrukning uppskattas komma att ligga vid ca 130 TWh. 9. Industriutvecklingens inverkan på elfsrsdrjningen Det &r uppenbart att de kraftigt sankta elprognoserna medfor att produktionsutbyggnaderna kan begrånsas i fdrhållande till 1975 års riksdagsbeslut. Vi behbver inte långre ha 13 kårnkraftverk i drift år En från ekonomisk synpunkt optimal produktionsutbyggnad kraver emellertid fortfarande att åtminstone 10 a" 11 kårnkraftaggregat år i drift vid denna tidpunkt. Det motsvarar exakt nuvarande 6 aggregat i drift j*rte de 4 å 5 aggregat som nu år under utbyggnad och av vilka 2 aggregat ar klara f Or idrifttagning under år Rent tekniskt-ekonomiskt borde svensk kraftindustri sitta i en myckei formåhlig situation. Situationen år em elle r tid i verkligheten helt annorlunda på grund av det politiska spelet om kårnkraften. f 10. Politikernas ansvar f Or denfortsatta utvecklingen TyvSrr har kårnkraften blivit helt politiserad i Sverige. Två partier motsatte r sig idrifttagning av de under utbyggnad vårande kårnkraftverken, metiari de tre ovriga stora partierna kraver fu'.lffiljande av de pågåen de ksrnkraftutbyggnaderna och eventuellt aven påborjande av ytterligare några kårnkraftbyggen, som ingick i 1975 års riksdagsbeslut. En klar majoritet av riksdagsledarnoterra torde favorisera kå.rnkraftutbyggnade rna. Problemet år emellertid att den svenska statsministern

10 9. och det sto" r sta regeringspartiet år kårnkraftens storsta motståndare. Det ar en Oppen fråga hur den nuvarande regeringen skall losa karnkraf tdilemm at. )IND, e srna f Vid regeringsbildningen foregående host lostes regeringspartiernas oenigj^gj. j karnkraftpolitiken genom tillkomsten av den s k villkorslagen. Den kraver att kraftf ore tågen kan fårete for regeringen godtagbara avtal om upparbetning av det utbrånda kårnbrånslet]'é"iler kan visa att kårnbråns let kan deponeras f6r slutlig forvaring på ett helt såkert satt. De svenska kraftf Oretagen har startat en mycket omfattande utredning f Or att uppfyl la dessa villkor, och anser sig ha goda forutsåttningar ha rfor. Sist och slutligen år det dock regeringen som skall fatta det slutliga besiutet, vilket innebar en betydande osåkerhetsfaktor for kraftindustrin. n I Den nya regeringen tillsatte aven en sarskild Energikommission som i mars 1978 skall framlagga en plan f Or den framtida utvecklingen av svensl energif6rs6rjning. Inom råmen for detta kommissionsarbete pågår ett mycket omfattande utredningsarbete inom nedanstående fem expertområden miijo och såkerhet energitillforsel energihushållning energipolitiske styrmedel forskning och utveckling. or- (^ v ^ V Det kommer genom detta arbete fram nya ron inom samtliga områden r&rande den framtida energif6rs6rjningen inte minst betråffande olika energiformers inverkan på miljo- och såkerhet. FOrsOk g6rs att jåmfbra de mycket diskuterade riskerna ''id kårnkraftutbyggnad med de risker som foreligger vid den alternativa olje- och kolfttrbrånningen. r- j^en Olika handlåggningsalternativ utarbetas for elproduktionens fortsatta utre byggnad. Fyr^ aktuella huvudalternativ studeras nårtra re, se figur 11. r FOrutom det tidigare av 1975 års riksdag fasts tå Ilda utbyggnadsalternative Btnderas två alternativ, dår ka'r nkr aften skall avvecwas samt ett alternativ

11 Figur 12 med stdrre satsning på ka'rnkraft I figur 12 skisseras sannolika foljder av dessa olika handlings linje r får produktionsapparatens sammansåttning. 10. >emg- Oen bråns Or. rin. Det kommer våren 1978 att finnas ett frllstsndigt och mycket detaljerat underlagsmaterial fsr de beslut som regering och riksdag maste fatta detta år f6r den svenska energifdrsorjningens utveckling under 1980-talet. Vad resultatet blir ar svart att forutse. Den svenska kraft - i ndustrin och det svenska nåringslivet står i stort sett enat bakom uppfattningen att kårnkraf tprogrammet maste fullfdljas. Enligt opinionsundersdkningarna synes det tidigare starka motstå ndet mot kårnkraften bland allmånheten minska. Detta kan knappast ungå att pave r ka de politi ska partiernas agerande. i venal Min personliga uppfattning år att kårnkraf tens framtidstuveckling i Sverige knappast avgors av de svenska politikerna. Det Sr har en internationell fråga av mycket stor betydelse och Sverige kan i långden ej handla annorlunda ån vasterlandets stora industrilender. Jag tror Sven att den målmedvetna satsningen på kårnkraft i Sovjetunionen och ovriga Osteuropeiska stater kommer att inverka på vårt eget agerande. "Ora ut- 1. a ti ve nativ

12 OQ P I g. " 0" i C" Svensk elkraftbalsos c^ftåret 1977/78 Vattenkraft Kårnkraft Mottryckskraft Kondenskraft Netto elimport Summa elproduktion Prod kapacitet - 22,0 8,2 27,3 - Prognoserad produktion Normalår Torrar 57,8 22,0 8,2 3,0-91,0 48,6 22,0. 8,2 12,2-91,0 Prognoserad elfbrbrukn ina Vattenkraft: inkluderar fast kontrakterad elimport från Norge Torrår: vattenkraftproduktion 80 % av normalårsproduktion Barsebåck B2 fdrutsåttes hållas i drift Elfbrbrukningen inkluderar fbrvantad export av fast elfbrsaljninr N* ^

13 Rbrliga energikostnader for olika typer av varmekraft Vattenkraft (vid samkdrning = Kårnkraft Stbrre mottrycksverk Stbrre modem kondenskraft Aldre kondenskraft Gasturbiner 0 sv bre/kwh "vattenvårde") 3, 0 sv bre/kwh 5, 0 10, 0 13 ^ ^ C Tung lagsvavlig eldningsolja kostar vid stbrre kondenskraftverk 450 kr/ton Kårnkraftens rbrliga energikostnad jnkluderar 0,3 sy bre/kwh for deponering och slutfbrvaring L-$

14 >/" / Jåmforelse mel lan Norges och Sveriges energiforsorin. TWh Elforsorjning 120 ^ 20 ' Mtoe 30 Brånsiefdrbrukning S exkl for elproduktion s s -: j 25 c 20 -V 15 ' i 10 5 N JJ \ i -v M i? N i; «! 1970 'it «Ul SEIimport I P^ilnhmnska fc»brfinsle!olja Irnkraft i

15 Utvecklingen av elf orsorjningen i Sverige GWh/år Srn ESflMottryck I IKondens N V-s

16 /,; & I3: C o CM co: e g o 4= 2 JQ. S CD O s

17 SAMKORNINGENS MARGINALPRiiiRTi Torrår + kyla 1971 "' 1972^"

18

19

20 It FOR'SVENSK Att dampa okningen av energikonsumtionen Att driva en aktiv oljepolitik genorrt dels ckad import av andra brånslen dels diversiftering av oljeimporten Att trygga behovet av eienergi ' ; : X Att dslta i internatéonell samvsrkan / for energihushåflning ;? )

21

22

23

24 // Utvecklingsalternati v for svensk energ i fbrsbrjn ing (Energ ikommi ssionens fyra energ ialternat i v] 1. Måttlig kårnkraftutbyggnad ca 13 aggregat 2. Avveckling av kårnkraften till Avveckling av kårnkraften till Fortsatt kårnkraftutbyggnad inkl utbyggnad av anlåggningar i kårnbranslecykeln

25 «! : ;. '. ' * TWh 150-i Utvecklingsaljjprnativ for svensk^lenergiforsorjning t t $ ".4 -A 50- '"?' -. -t ' *' I»*'. ' "" Ti; ^5 ;; i i?.'; 1 i Vattenkraft C3 Kamkraft EH Mottryckskraft G Fbssiikondenskraft LJ Alt.kraftslag LJ Import

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Vecka 33 12 aug - 18 aug år 2013, version: A

Vecka 33 12 aug - 18 aug år 2013, version: A Vattensituationen Vecka 33 12 aug - 18 aug år 213 version: A /vecka 7 Tillrinning per vecka (ej spillkorrigerad) Median 1% resp 9% sannolikhet 1 8 4 3 2 4 1 jul sep nov jan mar maj jul sep 2 % 1 9 8 7

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A

Kraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A Vecka 18 3 apr - 6 maj år 212, version: A Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-29 källa: Svensk Energi /vecka 1 9 8 7 Nuvarande period Föregående period

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Kommissionen har utvalt fyra energialternativ för närmare studier. Vad beträffar inriktningen på kärnkraftområdet gäller följande i kommissionens

Kommissionen har utvalt fyra energialternativ för närmare studier. Vad beträffar inriktningen på kärnkraftområdet gäller följande i kommissionens Kommittédirektiv Konsekvenser av en kärnkraftavveckling Dir 1979:56 Dir 1979:56 Beslut vid regeringssammanträde 1979-06-07. I Statsrådet Tham anför. För att förbereda 1978 års energipolitiska beslut tillsattes

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Korttidsplanering av. mängder vindkraft HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

KRAFTSAM STRATEGI FÖR ELFÖRSÖRJNING 1987-2010^^

KRAFTSAM STRATEGI FÖR ELFÖRSÖRJNING 1987-2010^^ KRAFTSAM STRATEGI FÖR ELFÖRSÖRJNING 1987-2010^^ STRATEGIFÖR SVERIGES ELFÖRSÖRJNING 1987-2010 SAMMANFATTNING STRATEGI FÖR SVERIGES ELFÖRSÖRJNING 1987-2010 Grundläggande förutsättningar för denna rapport

Läs mer

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk?

1/7. Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? 1/7 Varför är svenskar mycket sämre än finnar på att köra kärnkraftverk? En rapport av EME Analys, Stockholm den 26 november 27 2/7 Låg total tillgänglighet Nedanstående diagram visar att Finland har ett

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Marknadsmakt eller fundamenta? Bo Andersson Analyschef, Graninge Trading AB Systempris Nord Pool 800 700 600 500 400 300 NOK/MWh 200 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Hur investerar vi för framtiden?

Hur investerar vi för framtiden? Hur investerar vi för framtiden? SVC-dagarna, 27-28 januari 2010 Hans Lindström Asset manager Vattenfall Vattenkraft Vattenfall 100 år 1909 Vattenfall bildas 1910 Vattenkraft (Olidan) 1952 Transmission

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Behovet av snabbreglerad elkraft

Behovet av snabbreglerad elkraft Lunds Universitet Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Energivetenskaper MVKN10 Energitransporter Behovet av snabbreglerad elkraft Författare: Axel Andell Hansén Christian Kempe Handledare: Svend

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

RÄKNA MED VINDKRAFTEN

RÄKNA MED VINDKRAFTEN Vi skulle kunna ha betydligt mer vindkraft i Sverige. Med hjälp av vattenkraften kan de oberäkneliga vindarna jämnas ut. Men miljöhänsyn begränsar utbyggnaden. RÄKNA MED VINDKRAFTEN AV LENNART SÖDER Den

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter?

Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Rörligt eller fast? Vem valde rätt vintern 2014/2015? Vad blir valet inför kommande vinter? Sammanfattning Rapporten - rörligt eller fast? - presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om

Läs mer

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad)

Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-213 TWh/vecka 7 6 5 4 3 Innevarande period Föregående period 1 resp 9% sannolikhet, 196-213 2 1 okt dec feb apr jun

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015

Projektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Projektuppgift E Denna projektuppgift är uppdelad i fyra uppgifter, som täcker prisbildning på elmarknader,

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar

Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET 10 OKTOBER 2011 Effektbalansen i Sverige kalla vinterdagar Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner

Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner Grundad 1999 Ett 40-tal medlemskommuner i skogslänen Föreningens syfte Föreningens syfte är att skapa opinion för att vattenkraftskommunerna får del i det värde

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2015 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent ifjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år

Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år Vindkraft är en baktung investering som behöver elcertifikat under 15 år 2014-01-14 2014-01-16 Page 1 Det som ger oss problem är inte vad vi inte vet utan vad vi är helt övertygade om, men som visar sig

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

FVF 1996:5 KRAFTVÄRME I NORDEN. En jämförelse av kraftvärmeutnyttjandet i Sverige, Danmark och Finland. Maj 1996 FJÄRRVÄRME

FVF 1996:5 KRAFTVÄRME I NORDEN. En jämförelse av kraftvärmeutnyttjandet i Sverige, Danmark och Finland. Maj 1996 FJÄRRVÄRME FVF 1996:5 KRAFTVÄRME I NORDEN En jämförelse av kraftvärmeutnyttjandet i Sverige, Danmark och Finland Maj 1996 FJÄRRVÄRME KRAFTVARME I NORDEN En jämförelse av kraftvärmeutnyttjandet i Sverige, Danmark

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Modellbakgrund

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013

Innevarande period. Föregående period. 10 resp 90% sannolikhet, 1960-2013. Innevarande period. Föregående period. Max - min, 1960-2013 Vattensituationen Vecka 1 7 apr - maj år 15, version: A Tillrinningsenergi per vecka /vecka källa: Nord Pool 7 7 tillrinningsenergi 5 1 resp 9% sannolikhet, 19-1 5 1 jun % 1 9 7 5 % 1 9 7 5 1 Fyllnadsgrad

Läs mer