31. oktober og 1. november 1977 i Oslo. Driftdirektør Sven Lalander. Statens Vattenfallsverk Vattenfa11 Stockholm
|
|
- Tobias Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 S e m i n a r om V A R M E K R A F T V E R K 31. oktober og 1. november 1977 i Oslo V A R M E K R A F T I DEN S V E N S K E E L F O R S Y N I N G E N av Driftdirektør Sven Lalander Statens Vattenfallsverk Vattenfa11 Stockholm
2 Varmekraft i den svenska elf5rsorjningen (FOredrag av Driftdirektdr Sven La land er i Oslo den 31 oktober 1977) For att no r s ka energiexpert er skall ha full nytta av svenska erfarenheter inom elforsbrjningen kråvs till en borjan en jåmfsrelse mellan norsk och svensk energifdrsorjning. Jag mena r då" r vid hela energif6rs6rjningen, eftersom elforsorjningen idag inte långre kan betraktas såsom en isolerad sektor. 1. ElfOrsOrjningen som en del av den totala energif6rs6rjningen Egentligen å'r elene> gi endast en distributionsform f6r energi. Den finns inte i kommersiell skala till gan gl i g i naturen utan erhålles genom omformning från prim åra energikållor: Vattenkraft, olja, kol, kårnbrånsle, vind etc. Elenergin kan heller inte såsom sådan utnyttjas direkt av konsum ente r- na utan om form as på konsumtionsplatsen till nyttoenergi: Ljus, mekaniskt arbete, kemisk energi, varme - kyla Trots dessa dubbla orcformningsprocesser omfattar elenergin idag en stoi del av den totala energi som levere ras till konsum ente rna, speciellt om man ser till energins varde. Orsakerna hårtill ar elenergins Overlågsna kvalitéer i flera avseenden, som det skulle f6ra fttr langt att forscka redovisa i detta sammanhang. Elenergins st&rsta nackdel ar dess beroende av omvandlingsprocesser i produktionsledet. Tillgång till billig vattenkraft i stora msngder - vilket hitt ills varit forhållandet i Norge - medffir mojligheter till en mycket expansiv elsektor. 2. Jamforelse mellan energiforsqrjningen i Norge och Sverige Utan tillgång till lokalt bundna, billiga energikållor maste elproduktionen baseras på brånslen vilkas kostnad beståms av véirldsmarknadens priser. Normalt sker omformningen av detta brånsle i kondenskraftverk med deras forhållandevis laga verkningsgrad. I Sverige har elforsorjning
3 sedan lange varit delvis beroende av iroportbransle, vilket givit elenergin en mindre franntrcidande del av den totala energiforsttrjningen étn i Norge. 2. Figur 1 Skillnaden mellan de bada landerna framgår klart av figur 1. Vi ser att elfors&rjningen Sr ungefår lika stor i Norge som i Sverige, trots att Sverige har ungefar dubbelt så många invånare. Den rena brånsleforsorjningen (exkl vårmekraftverkens brånsleforbrukning) år daremot nå" ra fyra ganger større i Sverige å'n i Norge. Den norska elfsr- «Orjningens andel av den totala energiforbrukningen ar alltså våsentligt mycket storre an den svenska. Skillnaden utgtires fram st av elenergins større anvåndning fttr bostadsuppvålrmning - elektrotermisk och elektrckemisk energi. oz I lo- Figur 2 Det kan ockaå noteras, att enligt foreliggande prognoser - redovisade i Nordels senaste årsberåttelse - elfbrbrukningen vaxer procentuellt snabbare i Sverige, medan motsatta forhållandet råder fbr branslefbrsflrjningen. Nuvarande stora skillnader mellan de bada lånderna synes alltså komma att minska. Den ovre bilden å figuren belyser vattenkraftens dominans i norsk elfttr- Orjning och varmekraftens våxande betydelse f dr svensk elforsbrjning. 3. Historisk utveckling av elforssrjnineen i Sverige Ser vi utveeklingen av elf0rs6rjningen i Sverige i ett ISngre tidsperspektiv (figur 2) finner vi att den svenska vattenkraften Snda sedan andra varldskrigeta slut komplette rats med en mindre andel varmekraft. Anda till mitten av I960-talet kunde dock vattenkraftutbyggnaderna i stort sett tacka de kontinuerligt vaxande elbehoven. Kompletteringskraften f6rblev en liten andel av elforsorjningen, omkring 5 %. Under senare halften av 1960-talet intradde en radikal find ring med starkt véixande varmekraftandel. Den ekonomiskt mest gynnsarrrra vattenkraften var utnyttjad. Genom ie laga oljepris erna hade kondenskraftverken blivit konkurrenskraftiga och flera stora kondenskraftverk med olja som brånsle hade byggts ut,- bland annat Vattenfalls Stenungsundsanlaggning och Sydkrafts Karlsharrnsanlaggning. Samt idig t fick utbyggnaden av
4 f kraftvå"rmeverk for kom bine rad produktion av elenergi och fjårrv&rme betydande omfattning i de storre ståderna. Under torråret 1969/70 våxte vårmekraftandelen till ca 30 %. 3. Redan under 1960-talet hade emetlertid de nu aktuella tankegångarna om begrensningen av vfirldens oljetillgångar fått insteg bland kraftforetagen, Samtidigt hade den korrmersiella karnkraften fått sitt genombrott» Sverige hade mycket goda forutsfittningar f Or utbyggnad av kårnkraft med sina stora urantill gangar och sin hogt kvalificerade verkstadsindustri. En stor satsning på kårnkraftutbyggnad inleddes. Den ledde till dyra lårpengar. Den så kallade svenska ksrnkraftlinjen med naturligt uran som br&nsle och tungt vatten som kylmedel ledde fram till kraftvårmeverket i Agesta med ca 10 MW eleffekt och 60 MW vsrmeeffekt. Det fungerade vål under sin 10-åriga driftperiod. Nå 5 ta stora projekt i Marviken kunde eirellertid ej fullfoljas utan anlåggningen fick så småningom byggas om till oljeeldning. Liksom f le ra andra lander senare gjort, Overgick vi till så ' låtttvattenreaktorn, men av inhemsk tillverkning. 4. Den aktuella elkraftbalanaen i Sverige C-E Wikdahl kommer i ett senare foredrag att redo vis a drifterfarenheterna från de svenska ka r nkraf tverken. Jag skall hår endast notera, att vi nu har sex ksrnkraftverk med en total effekt på ca MW i drift och att karnkraftproduktionen natt en omfattning på ca 20 TWh per år, eller drygt 20 % av den totala svenska elproduktionen. Det motsvara r en besparing av oljeimport i eljest nodvåndiga kondenskraftverk ( på drygt 5 mil joner ton olja per år, som skulle kostat ca 2 miljarder svenska kronor per år. Karnkraftverken har alltså redan blivit en stor ekonomisk tillgång f&r inte båra kraftindustrin utan for hela landet. ' Ja Den aktuella va'rmekraftandelen i svensk elfttrsttrjning framgår av en nyligen uppgjord elkraftbalans f Or innevarande driftår, Tabell (tabell 1). Kårnkraftverken berå"knas ge 22 TWh eller 24 % av den totala elproduktionen. D<? konventionella varmekraftverken ger under normalår drygt 11 TWh eller 12 %, varav storre delen från mottrycksverken. Under torrårsforhållanden va'xer kondenskraftproduktionen
5 t 4. betydligt. Det kan dock noteras, att aven under dessa førhållanden finns ett stort produktionsøverskott, som kan anvåndas t ex for export av tillfållig kraft till Norge, om T.å skulle erfordras. Vattenkraftens andel har sjunkit till 64 % under normalår och 54 % under torrår. 5. Optime ringen av elproduktior.en a- Is- Tabell 2 I ett blandat vatten- och vårmekraftsystem som det svenska kørs kraftstationerna efter låg sta marginalkostnad, for att få lågsta møjliga totalkostnad f Or systemet. Hårvid medråknas endast de r6rliga kostnaderna. Typiska energikostnader vid nuvarande brånslepriser frarrgår av tabell 2. ta till Jag skall ej hair ge mig in på dei relativt komplicerade matematiska modellen, som utnyttjas før att optimera produktionsapparaten och som våra vanner i Samkjøringen och Vassdragsvesenet kanner vål till. Jag vill endast påpeka, att ksrnkraftens laga rorliga energikostnader medfør att denutnyttjas i forstå hand som bottenkraftverk vid sidan av vattenkraf- ' ten. Vattenkraftenergin år ju given av tillrinninga rna till de vattenkraf tproduce rande anla"ggningarna och optimeringsstrategin medfør att denna energi utnyttjas i størsta møjliga utstråckning. S k kraftbalansspill førbi vattenkraftaggregaten år idag en mycket ovanlig foreteelse i Sverige. er a- Figur 3 Detta innebar em elle r tid inte att vattenkraften skulle utnyttjas i botten av belastningskurvan. De svenska va ttenkraftproduce rande ål va rna år i likhet med de nor ska vål regle råde och vattenkraftproduktionen kan d årfør anpassas till førbrukningens tidsvariationer. Såsom figur 3 visar, føljer vattenkraften i Sverige v&l belastningens årvariationer under nortnala vattenår som år Da*rut Øver utnyttjas vattenkraftverken f Ør vecko- och dygnsreglering. De svenska varmekraftverken kan dårfør køras relativt jårnnt.vilket år en stor førdel så vål från teknisk som från ekonomisk synpunkt. >nen Optime ringen av kørningen av de svenska kraftstationerna går utøver føretags grans erna genom utbyte av tillfållig kraft mellan føretagen. Priserna før dessa elkraftutbyten beståmmes av de rørliga kostnaderna før den marginella produktionen. Inget kraftføretag behøver t ex anvånda sina kondenskraftverk, om samkørningens marginalkostnader ligger under de do svenska øre/kwh, som idag år rørlig energikostnad før ett modernt kondenskraftverk»
6 Samkttrningens marginalpriser varierar kraftigt från år till år, vilket framgår av figur 4, beroende på den aktuella kraftbalanssituationen. Det kan speciellt noteras, att prisskillnaderna mellan dag och natt år relativt små. Det beror på de goda regleringsmojligheterna i de svenska vattenkraftverken, som Itan utreglera belastningens dygnsvariationer Den nordiska samkorningen Samk6rningen Sr emellertid inte be gran a ad till Sverige. Genom de betydande internordiska kraftledningsforbindelserna ar i sjalva verket ( praktiskt taget alla nordiska kraftverk anslutna till ett gemensamt samkorningsnat. Vi har da'rfor i realiteten en nordisk samkbrning av liknande ka r akta r som jag nyss antytt fdr Sverige. Utbytespriserna bet tam s / av relationen mellan de nationel la samkgrningspriserna och syftar till or att de deltagande foretagen skall få varsin del av de vinster, som uppstår genom samkorningen. raf- Den våxande vårmekraftandelen i Sverige tillsammans med den anda mera dominerande varmekraftandelen i Finland och Danmarks 100 %-iga : vårmekraftproduktion har lett till att utbytespriserna kommit att knytas nsrmare till vfirmekraftverkens r&rliga kostnader. Det har Norge under perioden haft stor fttrdel av genom de relativt httga forsåijningspriser, som uppnåtts vid export av va ttenkr aft Ove r skotten dessa år. Motsatt forhållande har sjslvfallet rått i år, då de nor ska kraftverken / mast importera betydande mångder elenergi, som producerats i dans ka S och svenska oljekondensverk. ar, w Det klagas på-att priserna vid samkorningsutbyten ibland kan variera ^- kraftigt. Så var fallet i våras, då ett kortvarigt vattenkraftoves-skott In upptrådde aven i Sverige. Såsom framgår av priskurvan foll hsrigenom marginalpris erna kraftigt. Sjalvfallet kan kraftfdretagen i Sverige då ej betala mer for importerad vattenkraft från Norge an som motsvarar kostnaden for alternativ kraftanskaffning i Sverige. En månad senare 'rivar situationen helt fbråndrad och marginalpriserna hade stigit kraftigt. i ir De tillfalliga kraftutbytena mellan de nordiska lélnderna har under senare Figur 5 år fått stor omfattning såsom fiamgår av figur 5. Under åren
7 exporterade Norge år från år vaxande elmangder upp till ca 6 TWh nettoexport år I jamforelse harmed var elkraftutbytena mellan Sverige och Finland samt mellan Sverige och Danmark av relativt blyg- «am omfattning. Tyvarr har det nyligen startade kraftutbytet mellan Norge och Danmark ej kommit med på bilden. De norska kr aft6ve r skotten utnyttjades i Sverige vasentligen for minskning av den svenska varmekraftproduktionen, i forstå hand vid kondenskraftverken men under vissa perioder aven vid mottrycksverken. 6. n- v Inne va rande år har skett en radikal omsvangning på grund av den dåliga vattentillgången i Norge. Sverige har levererat betydande kraftbelopp till Norge, vasentligen producerad i egna kondenskraftanlåggningar. år ja i re '6 7. Varmekraftens inverkan på elprisnivån I stort synes Norge idag stå infor a amma situation inom elforsorjningen som Sverige gjorde i borjan av 1960-talet. Man ser framfor sig att vatten kraftutbyggnaderna ej långre racker till f Or att tacka de fortsatt vaxande! elbehoven. Sverige kunde den gangen komplettera vattenkraft med olje- ' kraft, som då var billig, och senare karnkraft. Vårmekraftandelen fick så lange oljan var billig ej någon kraftigare inverkan på prise rna fdr den fasta elforsaljningen. Annorlunda har ut ve eklingen va r it efter oljekrisen 1973/74. De rorliga kostnaderna i varmekraftverken har fyrdubblats. Samtidigt har såval anlåggningskostnaderna f Or nya karnkraftverk som de rorliga energikostnaderna i dessa verk vuxit ( myeket kraftigt, FOljden har blivit en myeket kraftig stegring av de nor- Figur 6 mala elpriserna i Sverige (se figur 6). Oljan har dock stigit åndå kraftigare, vilket delvis mildrat prisstegringens inverkan på utvecklingen av den svenska elforbrukningen. c Jag har velat namna denna prisutveckling, darfor att man val knappa st kommer ifrån en liknande utveckling under den narmaste årsperioden i Norge. Ekonomerna havdar ju bsstamt, att elpriserna skall aétttas efter va r det av energins alternativanvandnxig och i stort sett har vi: foljt den prisprincipen i Sverige. i
8 7. 8. Framtidsutveckling for svensk elforaorjning Mur kommer då elfttrsorjningen att utvecklas i framtiden i Sverige? Jag skulle Ønska att jag kunde ha redovisat detta hair idag. Den stora osåkerheten om kå r nk raftens f ramtidsutve ekling gor ennellertid att jag endast kan antyda sannolika utvecklingster.denser. Låt mig emellertid utgå ifrån det riksdagsbeslut, som fattades våren 1975 med stor majoritet. Det fastslog den målsattning fttr svensk energipolitik som framgår av figur 7. r F6r perioden forutsågs att den totala energifdrbrukningen skulle stiga med ca 2 % per år mot ungefår dubbelt så htig Okningstakt under 1960-talet. F Or elforbrukningen forutsågs en vasentligt hogre Okningatakt eller ca 6 % per år, vilket angav en fortsatt elekt rifiering av energiforsorjningen.. De Okade elbehoven skulle våsentligen tackas av kårnkraft, såsom fram- Figur 8 går av figur 8. Totalt skulle 13 ksrnkraftaggregat vara i drift 1985, och dåj ge nsra 40 % av den totala svenska elforbrukningen på ca 160 TWh. Mottrycksproduktionen inozn industrin samt i stadernas kraftvårmeverk skulle Sven expandera kraftigt. Det ar som bekant inte alltid verkligheten foljer uppgjorda prognoser och 1975 års energiprognos har hittills dr abba ts hårt av detta 6de. Det Sr emellertid inte prognosmakarnas fei, utan den internationella f Figur 9 lågkonjunkturen. Såsom figur 9 visar har elforbrukningen fram till mitten av 1977 endast uppnått halva den prognoserade okningstakten. Det beror helt och hallet på industrins elfsrbrukning. Den svenska industriproduktionen ligger idag snara st under 1973 års produktionsnivå och det- amma galler industrins elbehov. Detaljffirbrukningen, som hittills ungefoljt 1975 års prognos, står i sjalva verket f Or hela Økningen av elforbrukningen sedan Vad skall man då tro om framtiden. Det råder idag en myeket pensimistisl istamning inom svensk industri och de stora utbyggnadsprojekten ar få. i Det &r uppenbart att industrins elbehov år 1985 ej alis kommer att uppnå 1975 års prognosvarde. Var vifiamnar åir en i hog grad oppen fråga.
9 8. Så mycket år dock klart, att en fortsatt ekonomisk utveckling i Sverige, sådan den återspeglas i BNP-okning kraver mera elenergi. Enligt en nyligen publicerad internationell energistudie - den s k WAES-studien - skulle en årlig Okning av BNP i Sverige mc></ 3 å 4 % per år krava en okning av elkonsumtionen med 6 % per år (se figur 10). Nyligen gjorde utredningar i Sverige, i figur intecknad som cirkeln SIND. antyder att 5 % årlig elkonsumtionsdkning skulle vara tillracklig. Man får vål forutsåtta att de svenska politikerna raknar med fortsatt ekonomisk utveckling, trots de dagsaktuella svårigheterna. Då maste man åwn rakna med 5kad elforbrukning. De senast aktuella prognoserna tyder på att 1985 års elforbrukning uppskattas komma att ligga vid ca 130 TWh. 9. Industriutvecklingens inverkan på elfsrsdrjningen Det &r uppenbart att de kraftigt sankta elprognoserna medfor att produktionsutbyggnaderna kan begrånsas i fdrhållande till 1975 års riksdagsbeslut. Vi behbver inte långre ha 13 kårnkraftverk i drift år En från ekonomisk synpunkt optimal produktionsutbyggnad kraver emellertid fortfarande att åtminstone 10 a" 11 kårnkraftaggregat år i drift vid denna tidpunkt. Det motsvarar exakt nuvarande 6 aggregat i drift j*rte de 4 å 5 aggregat som nu år under utbyggnad och av vilka 2 aggregat ar klara f Or idrifttagning under år Rent tekniskt-ekonomiskt borde svensk kraftindustri sitta i en myckei formåhlig situation. Situationen år em elle r tid i verkligheten helt annorlunda på grund av det politiska spelet om kårnkraften. f 10. Politikernas ansvar f Or denfortsatta utvecklingen TyvSrr har kårnkraften blivit helt politiserad i Sverige. Två partier motsatte r sig idrifttagning av de under utbyggnad vårande kårnkraftverken, metiari de tre ovriga stora partierna kraver fu'.lffiljande av de pågåen de ksrnkraftutbyggnaderna och eventuellt aven påborjande av ytterligare några kårnkraftbyggen, som ingick i 1975 års riksdagsbeslut. En klar majoritet av riksdagsledarnoterra torde favorisera kå.rnkraftutbyggnade rna. Problemet år emellertid att den svenska statsministern
10 9. och det sto" r sta regeringspartiet år kårnkraftens storsta motståndare. Det ar en Oppen fråga hur den nuvarande regeringen skall losa karnkraf tdilemm at. )IND, e srna f Vid regeringsbildningen foregående host lostes regeringspartiernas oenigj^gj. j karnkraftpolitiken genom tillkomsten av den s k villkorslagen. Den kraver att kraftf ore tågen kan fårete for regeringen godtagbara avtal om upparbetning av det utbrånda kårnbrånslet]'é"iler kan visa att kårnbråns let kan deponeras f6r slutlig forvaring på ett helt såkert satt. De svenska kraftf Oretagen har startat en mycket omfattande utredning f Or att uppfyl la dessa villkor, och anser sig ha goda forutsåttningar ha rfor. Sist och slutligen år det dock regeringen som skall fatta det slutliga besiutet, vilket innebar en betydande osåkerhetsfaktor for kraftindustrin. n I Den nya regeringen tillsatte aven en sarskild Energikommission som i mars 1978 skall framlagga en plan f Or den framtida utvecklingen av svensl energif6rs6rjning. Inom råmen for detta kommissionsarbete pågår ett mycket omfattande utredningsarbete inom nedanstående fem expertområden miijo och såkerhet energitillforsel energihushållning energipolitiske styrmedel forskning och utveckling. or- (^ v ^ V Det kommer genom detta arbete fram nya ron inom samtliga områden r&rande den framtida energif6rs6rjningen inte minst betråffande olika energiformers inverkan på miljo- och såkerhet. FOrsOk g6rs att jåmfbra de mycket diskuterade riskerna ''id kårnkraftutbyggnad med de risker som foreligger vid den alternativa olje- och kolfttrbrånningen. r- j^en Olika handlåggningsalternativ utarbetas for elproduktionens fortsatta utre byggnad. Fyr^ aktuella huvudalternativ studeras nårtra re, se figur 11. r FOrutom det tidigare av 1975 års riksdag fasts tå Ilda utbyggnadsalternative Btnderas två alternativ, dår ka'r nkr aften skall avvecwas samt ett alternativ
11 Figur 12 med stdrre satsning på ka'rnkraft I figur 12 skisseras sannolika foljder av dessa olika handlings linje r får produktionsapparatens sammansåttning. 10. >emg- Oen bråns Or. rin. Det kommer våren 1978 att finnas ett frllstsndigt och mycket detaljerat underlagsmaterial fsr de beslut som regering och riksdag maste fatta detta år f6r den svenska energifdrsorjningens utveckling under 1980-talet. Vad resultatet blir ar svart att forutse. Den svenska kraft - i ndustrin och det svenska nåringslivet står i stort sett enat bakom uppfattningen att kårnkraf tprogrammet maste fullfdljas. Enligt opinionsundersdkningarna synes det tidigare starka motstå ndet mot kårnkraften bland allmånheten minska. Detta kan knappast ungå att pave r ka de politi ska partiernas agerande. i venal Min personliga uppfattning år att kårnkraf tens framtidstuveckling i Sverige knappast avgors av de svenska politikerna. Det Sr har en internationell fråga av mycket stor betydelse och Sverige kan i långden ej handla annorlunda ån vasterlandets stora industrilender. Jag tror Sven att den målmedvetna satsningen på kårnkraft i Sovjetunionen och ovriga Osteuropeiska stater kommer att inverka på vårt eget agerande. "Ora ut- 1. a ti ve nativ
12 OQ P I g. " 0" i C" Svensk elkraftbalsos c^ftåret 1977/78 Vattenkraft Kårnkraft Mottryckskraft Kondenskraft Netto elimport Summa elproduktion Prod kapacitet - 22,0 8,2 27,3 - Prognoserad produktion Normalår Torrar 57,8 22,0 8,2 3,0-91,0 48,6 22,0. 8,2 12,2-91,0 Prognoserad elfbrbrukn ina Vattenkraft: inkluderar fast kontrakterad elimport från Norge Torrår: vattenkraftproduktion 80 % av normalårsproduktion Barsebåck B2 fdrutsåttes hållas i drift Elfbrbrukningen inkluderar fbrvantad export av fast elfbrsaljninr N* ^
13 Rbrliga energikostnader for olika typer av varmekraft Vattenkraft (vid samkdrning = Kårnkraft Stbrre mottrycksverk Stbrre modem kondenskraft Aldre kondenskraft Gasturbiner 0 sv bre/kwh "vattenvårde") 3, 0 sv bre/kwh 5, 0 10, 0 13 ^ ^ C Tung lagsvavlig eldningsolja kostar vid stbrre kondenskraftverk 450 kr/ton Kårnkraftens rbrliga energikostnad jnkluderar 0,3 sy bre/kwh for deponering och slutfbrvaring L-$
14 >/" / Jåmforelse mel lan Norges och Sveriges energiforsorin. TWh Elforsorjning 120 ^ 20 ' Mtoe 30 Brånsiefdrbrukning S exkl for elproduktion s s -: j 25 c 20 -V 15 ' i 10 5 N JJ \ i -v M i? N i; «! 1970 'it «Ul SEIimport I P^ilnhmnska fc»brfinsle!olja Irnkraft i
15 Utvecklingen av elf orsorjningen i Sverige GWh/år Srn ESflMottryck I IKondens N V-s
16 /,; & I3: C o CM co: e g o 4= 2 JQ. S CD O s
17 SAMKORNINGENS MARGINALPRiiiRTi Torrår + kyla 1971 "' 1972^"
18
19
20 It FOR'SVENSK Att dampa okningen av energikonsumtionen Att driva en aktiv oljepolitik genorrt dels ckad import av andra brånslen dels diversiftering av oljeimporten Att trygga behovet av eienergi ' ; : X Att dslta i internatéonell samvsrkan / for energihushåflning ;? )
21
22
23
24 // Utvecklingsalternati v for svensk energ i fbrsbrjn ing (Energ ikommi ssionens fyra energ ialternat i v] 1. Måttlig kårnkraftutbyggnad ca 13 aggregat 2. Avveckling av kårnkraften till Avveckling av kårnkraften till Fortsatt kårnkraftutbyggnad inkl utbyggnad av anlåggningar i kårnbranslecykeln
25 «! : ;. '. ' * TWh 150-i Utvecklingsaljjprnativ for svensk^lenergiforsorjning t t $ ".4 -A 50- '"?' -. -t ' *' I»*'. ' "" Ti; ^5 ;; i i?.'; 1 i Vattenkraft C3 Kamkraft EH Mottryckskraft G Fbssiikondenskraft LJ Alt.kraftslag LJ Import
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.
Läs merEnergianskaffning, -förbrukning och -priser
Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var
Läs merBehöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016
Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska
Läs merKärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB
1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis
Läs merKonsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Läs merSol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.
3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merEl- och värmeproduktion 2009
Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen
Läs merPrisbildning på den nordiska elmarknaden
Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.
Läs merElenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel
Campus Helsingborg 2018 Industrial Electrical Engineering and Automation Elenergiteknik Energi och effekt Extra exempel Industriell Elektroteknik och Automation Lunds Tekniska Högskola Effekt och energi
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2011 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Läs merKRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE
Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de
Läs merEl- och värmeproduktion 2012
Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och
Läs merEl- och värmeproduktion 2010
Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 213 Energiskaffning och -förbrukning 213, 2:a kvartalet Med träbränslen producerades mer energi än tidigare Korrigerad 23.9.213. Den korrigerade siffran är markerad med rött, var tidigare 33,3.
Läs merElprisutveckling samt pris på terminskontrakt
Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se
Läs merEnergianskaffning, -förbrukning och -priser
Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Läs merEl- och värmeproduktion 2011
Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska
Läs merTrots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.
1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 14 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan
Läs merKraftläget i Sverige. Vecka 18 30 apr - 6 maj år 2012, version: A
Vecka 18 3 apr - 6 maj år 212, version: A Total tillrinning i Sverige (ej spillkorrigerad) 1 %, Median och 9 % sannolikhet 196-29 källa: Svensk Energi /vecka 1 9 8 7 Nuvarande period Föregående period
Läs merVecka 33 12 aug - 18 aug år 2013, version: A
Vattensituationen Vecka 33 12 aug - 18 aug år 213 version: A /vecka 7 Tillrinning per vecka (ej spillkorrigerad) Median 1% resp 9% sannolikhet 1 8 4 3 2 4 1 jul sep nov jan mar maj jul sep 2 % 1 9 8 7
Läs merVägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning
Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg
Läs merFortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.
1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent år 2012 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merElmarknadsrapport Q3-14
Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merEl- och värmeproduktion 2013
Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.
Läs merEn rapport från Villaägarnas Riksförbund
VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med
Läs merFör en bred energipolitik
2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 3 Energiskaffning och -förbrukning 3, 3:e kvartalet Andvändingen av trä och stenkol ökade inom energiproduktionen under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Läs mer2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merKorttidsplanering av. mängder vindkraft
HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merNedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur
1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna
Läs merEffektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp
Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu
Läs merEnergiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 2:a kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 7 procent under januari-juni Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var den totala energiförbrukningen
Läs merKommissionen har utvalt fyra energialternativ för närmare studier. Vad beträffar inriktningen på kärnkraftområdet gäller följande i kommissionens
Kommittédirektiv Konsekvenser av en kärnkraftavveckling Dir 1979:56 Dir 1979:56 Beslut vid regeringssammanträde 1979-06-07. I Statsrådet Tham anför. För att förbereda 1978 års energipolitiska beslut tillsattes
Läs merDe svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 42 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet I genomsnitt gick priserna ner med 3 procent under förra veckan. Nedgången kan delvis förklaras av att
Läs merEnkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20
Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag
Läs merA 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Läs merKTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream
KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för
Läs merFortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två månader.
1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 16 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Fortsatt kyla och utebliven snösmältning medförde att onsdagens systempris blev det högsta på över två
Läs merKraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning
Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning Erik Hellström Marknads- och systemutveckling Energianalys (ME) Kraftbalansrapporten > Enligt regleringsbrevet ska affärsverket Svenska Kraftnät
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merFortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.
1 (1) Läget på elmarknaden Vecka 5 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lungren@ei.se Veckan i korthet Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens
Läs merDen svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder
Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att
Läs merVecka 3 14 jan - 20 jan år 2013, version: A
Vattensituationen Vecka 3 14 jan - 2 jan år 213 version: A /vecka 7 Tillrinning per vecka (ej spillkorrigerad) Median 1% resp 9% sannolikhet 1 8 4 3 2 4 1 dec feb apr jun aug okt dec feb 2 % 1 9 8 7 4
Läs merBiokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Läs merFarväl till kärnkraften?
Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien
Läs merLåg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.
1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden
Läs merRekordlåga spotpriser under mars månad. Osedvanligt god tillgång i vattenmagasinen är den främsta orsaken.
1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 13 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Rekordlåga spotpriser under mars månad. Osedvanligt god tillgång i vattenmagasinen är den främsta
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se
1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften
Läs merPOTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT
POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT Energilunch den 2 december 2015 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi Bakgrund Idag och i framtiden förväntas mer elproduktion som
Läs merPrisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, trots stigande kol- och oljepriser.
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 17 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet Under vecka 17 har vårfloden tagit ordentlig fart i både Sverige och Norge, vilket har ökat vattenkraftproduktionen
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Läs merLägesrapport Nordisk elmarknad
214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 43 Ansvarig: Lovisa Elfman lovisa.elfman@ei.se Veckan i korthet Mildare väderlek och nederbörd ledde till fallande priser på den nordiska spotmarknaden. Även på den finansiella
Läs merSynpunkter på TIMBRO rapporten
Synpunkter på TIMBRO rapporten Svensk vindkra, - 215 miljarder senare av Fredrik Dolff ElprodukBon i Sverige Enligt TIMBRO 100% Enligt Svensk Energi Elåret 2007-2010 1,0% 1,4% 1,9% 2,4% 3,8% 2% 90% 9,5%
Läs merNedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2206,8 GWh 27,9 EUR/MWh Temperatur
1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 33 Ansvarig: Sigrid Granström Sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under
Läs merEn rapport från Villaägarnas Riksförbund
FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp
Läs merEl från förnybara källor. Den nya torktumlaren
El från förnybara källor Den nya torktumlaren Många stora förändringar Ved (förnybart) Kol och olja Kol och olja Kol, olja och vattenkraft (förnybart) Kol, olja och vattenkraft Vattenkraft och kärnkraft
Läs merProjektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.
Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik
Läs mer100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar
100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges
Läs merEnergiförsörjningens risker
Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merSverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist
Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt
Läs merLägesrapport Nordisk elmarknad
214-12-15 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 51 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 31,2 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar
Läs merFortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 46 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.östberg@ei.se Veckan i korthet Fortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern En stark magasinfyllnadsgrad
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 45. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 45 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Priserna fortsatte att falla i hela Norden under den gångna veckan. De fallande priserna kan förklaras
Läs merENERGISEMINARIUM I GLAVA
www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 46. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 46 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Vecka 46 blev en vecka med varmt väder i Sverige med en temperatur nästan 3 grader över normalt för årstiden.
Läs merEnergiförbrukning 2009
Energi 2010 Energiförbrukning 2009 Totalförbrukningen av energi sjönk med nästan 6 procent år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över energiförbrukning var totalförbrukningen av energi i Finland
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 47 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Under vecka 47 var prisskillnaden stor mellan de svenska spotprisområdena. I veckogenomsnitt var priset i
Läs merKärnkraften kör med en kapacitet på 95 procent under måndagen. Det är i dagsläget endast en reaktor (O1) som inte producerar.
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 7 Ansvarig Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Spotpriserna steg något under vecka 7, till stor del på grund av kallare väderlek i delar av landet.
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merPrisförändringarna på terminsmarknaden har varit små under veckan, kol- och oljepriserna har också de visat små prisrörelser.
1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 21 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 21 har flera svenska kärnkraftsreaktorer varit ur drift för årliga revisioner, vilket har resulterat
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merPriserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek.
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 45 Ansvarig: Lovisa Elfman lovisa.elfman@ei.se Veckan i korthet Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en
Läs merHur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.
Läs merEfter en avvaktande vår har nu vårfloden kommit igång ordenligt. Spotpriserna föll därför på elmarknaden under veckan som gick.
1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 21 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Efter en avvaktande vår har nu vårfloden kommit igång ordenligt. Spotpriserna föll därför på elmarknaden
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merHur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014
Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft
Läs merFÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI
FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA
Läs merStörre efterfrågan av el som en följd av kallare väderlek fick spotpriserna att öka under veckan som gick.
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 49 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Större efterfrågan av el som en följd av kallare väderlek fick spotpriserna att öka under veckan som
Läs merwww.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås
Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Småskalig vattenkraft naturnära energiutvinning F = H * Q * g F är effekten i kw H är fallhöjden i meter Q är flödet i m 3 /s g är jordens dragningskraft
Läs merEnergikällor Underlag till debatt
Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.
Läs mer