Förmoderna livshållningar Dygder, värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förmoderna livshållningar Dygder, värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen"

Transkript

1 Marie Lindstedt Cronberg & Catharina Stenqvist (red.) Förmoderna livshållningar Dygder, värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen nordic academic press

2 Innehåll Förmoderna livshållningar från antiken till upplysningen 7 Marie Lindstedt Cronberg & Catharina Stenqvist i. Människan i sin tillvaro Livets bräcklighet 27 Ett resonemang om livshållningar Catharina Stenqvist Vännerna och jaget 50 Att bli individ tillsammans med andra Eva Österberg Kärleken några drag i en begreppshistoria 73 Ronny Ambjörnsson Patientia tålamod och förtröstan 90 Kenneth Johansson Heder och ära i tidigmodern tid 117 Marie Lindstedt Cronberg ii. Politik och etik Statsräson och moral 141 Bo Lindberg Politisk klokhet 163 En aristotelisk anteckning Björn Badersten Kyrkoherden och krigskrönikören 184 Synen på militärt våld under 1600-talet Christopher Collstedt

3 iii. Kunskapsvägar Helvetet på jorden 209 Resor till Stora Kopparbergs gruva David Dunér Anekdoter om dygd 234 Värdenas retorik i Johannes Schefferus bok om det svenska folkets minnesvärda exempel (1671) Kristiina Savin Ethos i vetenskapen 259 Vetenskapliga hållningar i Michael Enemans Resa i Orienten Joachim Östlund Descartes Cogito och den skeptiska utmaningen 278 Per Lind iv. Den nära moralen En sedelärande historia från Kisa 307 Domkapitlet i östgötskt 1600-tal Annika Sandén Kvinnors vandel och brutet äktenskapslöfte 328 Äktenskapstvister i Cerisy Charlotte Christensen Nugues Författarpresentation 346

4 Marie Lindstedt Cronberg & Catharina Stenqvist Förmoderna livshållningar från antiken till upplysningen Att veta att älska och dö är att veta att leva. Platon Inledning Denna bok har tillkommit inom ramen för ett nätverk med namnet Livshållningar: Idéer, Dygder och Värden i förmodern och tidigmodern tid, under ledning av historikern Marie Lindstedt Cronberg och religionsfilosofen Catharina Stenqvist. Nätverket ingår i den satsning på forskning om samhällen och kulturer före det moderna som Riksbankens Jubileumsfond, RJ, påbörjade 2006 på förslag av sin dåvarande ordförande Eva Österberg samt handläggaren Kjell Blückert. RJ initierade en områdesgrupp vars uppgift är att stimulera vetenskapliga satsningar, såsom nätverk och konferenser, kring de perioder som i ett västerländskt perspektiv fångas under rubrikerna det förmoderna och tidigmoderna, alternativt från antiken till upplysningstiden. Bakom RJ:s beslut låg iakttagelsen att samtidens problem och de nu levande språken under senare år kommit att attrahera de yngre forskarna och studenterna långt mer än de klassiska språken och forskningen kring förmodern och tidigmodern tid. Detta är i och för sig förståeligt i den dynamiska nutid vi lever. Men det är i ett djupare perspektiv och inte minst vid internationell jämförelse oroväckande. Nya kunskaper om människors villkor och tankar under äldre tid är nödvändiga också i nutid och inför framtiden som underlag för kritik av vår egen tid eller som existentiell och etisk kommunikation över seklen som berikar oss som samhällsvarelser. 1 RJ:s satsning har bland annat lett till flera tvärvetenskapliga nätverk, 7

5 förmoderna livshållningar med olika fokus vad gäller tematik och discipliner. Vårt nätverk koncentrerar sig särskilt kring den föreställningsvärld som förmoderna människor levt i och, mer eller mindre, delat eller opponerat sig emot. Här ingår normer, värderingar, dygder, genomtänkta filosofier, religiösa uppfattningar, men också sådant som kan ses som kombinationer av värden, känslor och relationer (till exempel kärlek och vänskap). Också varierande sätt att söka kunskap och förmedla kunskap ingår i vårt tema. I vår antologi har ordet livshållningar valts som det övergripande begreppet för de olika bidragen, men ordet är inte självklart. När det talas om vilka uppfattningar om livet vi har förekommer traditionellt flera ord: livsåskådning, livsattityd, livssyn, livsfilosofi, livsgestaltning och livsstil. Fler finns förstås. Berömd är filosofen Arthur Schopenhauers bok, Die Welt als Wille und Vorstellung (1818). Titeln på svenska är Världen som vilja och föreställning. Ordet som intresserar här är föreställning. Människors olika synsätt är just föreställningar, menar vi, om världen, verkligheten, människan, vadan och varthän. Föreställningarnas rötter står att finna i livets olika existentiella förhållanden, i insikten om människans ändlighet, och därav resulterande grundfrågor som ger upphov till olika livshållningar. Livsaktiviteten, där även individers forskning kan ingå som en vital del, går ut på att fundera, söka, få kunskaper och insikter om våra liv. Den handlar om att fundera över skälen till vår ändlighet och en eventuell möjlighet att spränga ändligheten. Platon och Aristoteles menade att filosofins början är undran. Man kan gärna använda ordet förundran som en beteckning för frågorna kring det mysteriösa varat. Undran och förundran är grundläggande i våra liv och ofrånkomliga drivkrafter som gör att vi ställer frågor, finner tentativa svar och bygger upp mer eller mindre provisoriska livssyner och livshållningar. Nya tider ställer nya frågor utifrån nya och förändrade perspektiv, men de existentiella grundfrågorna, menar vi, är konstanta och transhistoriska. 2 Det är just eftersom grundfrågorna är konstanta som vi förstår varandra och kan samtala över tidens och kulturens gränser. Förhållandet mellan förundran och förändring är ett komplicerat samspel mellan praktik och teori där människor på olika sätt gjort stora och fascinerande investeringar. 8

6 förmoderna livshållningar från antiken till upplysningen Den trygga början Utgångspunkten för flera resonemang som förs i den europeiska kultursfären är den västerländska tanketraditionen från antiken och senare. Platon och hans dialoger har bestämt, kanske överbestämt, vår västerländska filosofi- och teologitradition. Filosofen Alfred N. Whitehead, Bertrand Russells vän och kollega, påstod att den europeiska filosofiska traditionen utgörs av en rad fotnoter till Platons verk. 3 Lika lite som man i senare tid kan tänka bort eller gå förbi upplysningsfilosofen Immanuel Kant kan man göra det med Platon. Detta ger hissnande perspektiv. Är det enskilda individer som skapar vår historia, vår tradition, vårt vetande, eller vad är det? Filosofin vill gärna framställa det som om det är de filosofiska heroerna, eller ännu hellre, deras fritt svävande tankar, som utgör historieskrivningen. Men varken vårt tänkande eller vår historieskrivning har en självklar början, den är alltid en konstruktion. I anslutning till funderingar över vad som utgör en begynnelse väcker Edward Said frågan om den metodologiska betydelsen av att i ett humanistiskt arbete finna ett första steg, en ut - gångspunkt, en inledande princip och formulera denna. 4 Said menar att det inte finns någon klart given eller lättillgänglig utgångspunkt. Man måste åstadkomma en början för varje projekt. Said skriver: Idén om en början, ja själva den handling det innebär att börja innebär med nödvändighet en begränsning varigenom något väljs ut ur en myckenhet material, skiljs ut från detta och både får stå för och utgöra utgångspunkten. 5 Det är lätt hänt att man som forskare fastnar i vad som har kommit att stelna till att utgöra början. Det behöver alltid problematiseras var vi som människor och forskare tar vårt avstamp. Det finns en tendens i många, sinsemellan olika sammanhang, att gå till det förflutna och tämligen oreflekterat utgå från vad som där är början. Det är som om en särskild sorts aura eller magi omger det första. Hos Freud till exempel är själva poängen att gå tillbaka till begynnelsen, det vill säga barndomen. Människan på sin dödsbädd, som funderar över sitt liv, går gärna tillbaka till barndomsupplevelser. I många biografier utmålas barndomen i nostalgiska ordalag. Vi minns det första. Det förefaller bättre än vad som sedan följer. Dået tjusar, lockar och fascinerar genom sin avlägsenhet, sin oåtkomlighet, samtidigt som den utgör början och förklaringen till fortsättningen. Som forskare måste vi dock förhålla oss kritiskt till det förflutna likaväl som till nuet, och aldrig ta det för givet att historien är ett lineärt förlopp med uppenbara utgångspunkter och periodiseringar. Icke desto mindre 9

7 förmoderna livshållningar är det vår mening att människor i nuet på olika vis kommunicerar med det förflutna, genom minnen, tankefragment, omtolkningar och om - formuleringar av idéer och värden. Det är bland annat detta som märks i vår antologi. Till de historiska perspektiven hör också det som faller utanför, till exempel under långa perioder av historieskrivning kvinnor, barn, så kallade obemärkta människor, obevarade texter och så vidare. Man kan jämföra med beslutsprotokoll. Här finner vi besluten, inte diskussionerna bakom, och vi kan inte veta vad och vilka röster som inte kommer med. Majoriteten vinner. Kanske var minoritetens uppfattningar bättre men röstades ner av olika skäl. Den ständigt levande frågan bör alltid vara närvarande: Vilken historia? Vad har kommit med och varför? Vi har valt ordet livshållning som en huvudtitel på vår antologi. Vi har funnit det vara ett välvalt ord, det fastnar lätt och är kreativt att leka med. I ordet ryms stora möjligheter. Ordet antyder ofrånkomligen ett intellektuellt drag och därmed också ett slags abstrahering från vardagslivets myllrande aktiviteter, men vi vill även introducera en handlingsdimension i begreppet. Det intellektuella livet har ofta förbundits med det stillasittande tankelivet. När vi talar om livssyn och livsåskådningar är det just det passiva som understryks, ett betraktande och en intellektuell hållning. Visserligen vet vi att här också finns en tanke om handling och aktivitet, men den kommer sällan fram i diskussionerna. Men aktiviteten finns faktiskt med från början i antikens tänkande. Sokrates, till exempel, menade att den som vet det rätta gör det rätta. Ett dygdigt liv är ett aktivt liv. Den för svenska förhållanden mest kände livsåskådningsforskaren är religionsvetaren Anders Jeffner. Jeffner bestämmer en livsåskådning på följande sätt: En livsåskådning är de teoretiska och värderingsmässiga antaganden (1) som utgör eller har avgörande betydelse för en övergripande bild av människan och världen och (2) som bildar ett centralt värderingssystem och (3) som ger uttryck åt en grundhållning. 6 Jeffners definition följer det som har kommit att bli bestämmande, trots avvikelser, i vår västerländska tradition, nämligen en betoning av den intellektuella hållningen. Inte så att det programmatiskt har ansetts oviktigt med handling och aktivitet, endast att det har fallit bort på grund av betoningen av intellektuella moment. Till detta resonerande kring livsåskådning och livshållning återkom- 10

8 förmoderna livshållningar från antiken till upplysningen mer Catharina Stenqvist i sin inledande artikel. En livshållnings grundläggande funktion är, framhåller hon där, ett försök att finna svar på grundläggande existentiella frågor. Svaren kommer framförallt till uttryck i olika valsituationer, det vill säga i handlingar, i glädje och sorg, i lycka och olycka. Inte minst är konfliktsituationer intressanta, här visar sig gärna en individs livshållning, här tvingas handling fram. För att uppfattas vara autentisk bör en livshållning uttrycka ett samband mellan en människas övertygelse och hennes handlingsliv, eller snarare, vara så väl integrerad att den manar till handling. Sammanfattningsvis kan sägas att en autentisk livshållning rör frågor om livsmening. En livshållning utvecklas och fördjupas i samspel med andra och den utgår från att livet äger ett värde utöver det materiella. Frågor som motiveras av en livshållning är: Hur förhåller vi oss till livet och andra människor? På vilka grunder intar vi den hållning vi väljer? Hur argumenterar vi för våra val? Skulle vi kunna välja annorlunda? Vilka är våra kunskapsvägar? Individen önskar utveckla och berika det egna och det gemensamma livet och är öppen för nya uppfattningar. Hon låser sig inte i färdiga system som om de vore uttömmande och slutgiltiga. Hon vågar riskera sin trygga och kanske slutna livssyn. För individen handlar en livshållning i hög grad om att lära känna sig själv men också andra. Beredskap till omprövning och sökande efter kunskap är därför en vital aspekt i en livshållning. På detta vis är Aristoteles resonemang om människan som en aktiv social varelse, som både Eva Österberg och Björn Badersten utgår ifrån i denna antologi, i grunden också en livshållning. Detsamma gäller till exempel den förmoderna människans tänkande i metaforer eller exempla, som David Dunér och Kristiina Savin belyser. De för ett spännande resonemang kring hur människan söker och får kunskap som ett sätt att orientera sig i till varon. Eller den handlingsinriktning som hedersföreställningar se Marie Lindstedt Cronbergs text eller religion kunde ge människan. Finns en särskild filosofisk livshållning? Filosofi är ett slags aktivitet, ett tankearbete. Det är någonting som människor gör. Under senare år har till och med en nygammal terapiform sett dagens ljus, filosofisk terapi. Tanken är att människor med olika typer av frågor och bekymmer kan söka och få hjälp hos filoso- 11

9 förmoderna livshållningar fins klassiker. Detta avslöjar naturligtvis en syn på vad filosofi är och att filosofi är en aktivitet. Alain de Botton inleder sin bok Filosofins tröst, 2000, förstås, med en redogörelse för antikens klassiska tankar. de Botton stannar sär skilt inför Sokrates och dödsdomen mot honom. Sokrates försvarar sig under bibehållet sinneslugn mot anklagelserna. Trots att Sokrates getts möjlighet att avsvära sig sin filosofi i domstolen, står han för vad han tror är sant snarare än att ändra uppfattning till det han visste skulle bli populärt, skriver de Botton. 7 I Försvarstalet säger Sokrates: så länge jag andas [ ] kommer jag aldrig att sluta upp med att filosofera, förmana er och undervisa vem av er jag än träffar på [ ] Därför säger jag [ ] antingen ni frikänner mig eller inte tänker jag aldrig leva på något annat sätt än jag gör, även om det ger mig döden många gånger om. 8 de Botton funderar vidare över bekymret att inte ha tillräckligt med pengar. Här kan Epikuros hjälpa oss. Epikuros argumenterar för att om vi har pengar, men saknar vänner, frihet och ett liv fyllt av tankearbete, så kommer vi aldrig att uppleva den äkta lyckan. Omvänt gäller, att om vi har detta, utom rikedom, kommer vi aldrig att vara olyckliga. Följande är naturligt och nödvändigt för lyckan, enligt Epikuros: vänner, frihet, tankearbete, mat, bostad, kläder. Följande är naturligt att åtrå men onödigt att önska för lyckan: praktfullt hus, privatbad, festmåltider, tjänstefolk, fisk och kött. Följande är varken naturligt eller nödvändigt för lyckan: berömmelse och makt. En filosofisk livshållning skulle kunna bestå av följande: att våga lita på sitt omdöme, att efterleva sin sanning, att fånga kunskap i nya och oväntade sammanhang, att vara beredd till omprövning, att låta omdöme och sanning genomsyra hela personen vilket visar sig i val av livshållning och handlingar. Att bedöma vad som är rätt och fel, sant och gott. För att kunna förvärva en sådan livshållning kan vi ta hjälp av antikens filosofer liksom senare filosofer och också historisk kunskap om andra människors sätt att leva och tänka under olika perioder, deras livsstil, deras resonemang och deras tankearbete. Tankearbete ingår enligt Epikuros i ett lyckligt liv och bör därför också finnas med i en livshållning. Said citerar Gramsci: Utgångspunkten för en omsorgsfull kritik är medvetenheten om vad man själv verkligen är och det är ett känn dig själv som produkt av en historisk process fram till dags dato vilken inom dig har avlagrat ett oändligt antal spår utan att lämna någon inventarieförteckning. 9 12

10 förmoderna livshållningar från antiken till upplysningen Livshållning som historisk och etisk praktik Som framgått av det ovan sagda kan antikens tänkande ses som en grund för vår kultur utan att därmed vara en sakrosant utgångspunkt för en lineär process av ren reproduktion. 10 De antika tankarna har traderats från epok till epok och fortlöpande fogats in i nya kulturella sammanhang där de fyllts med förnyad betydelse. Den antika filosofins tankar skall inte uppfattas som stelnad teori utan har snarare fungerat som redskap för livet. Den förmoderna och tidigmoderna människan förväntades arbeta aktivt med sig själv, med sitt tänkande, sin hållning till livet och sitt handlande. Det antika arvet överfördes och inlemmades i den kristna tankevärlden. Det kom att åligga var och en att tukta och forma sig själv till en rättrådig, gudfruktig människa som valde det goda och dygdiga livet och vände ryggen åt lasten. Livet var en väg att vandra där summan av de vägval man gjort, goda och onda, blev till debet och kredit på räkenskapens dag. Den världsliga bildningens ideal och krav och det religiösa livets fordringar smälte delvis samman. Gudsfruktan, pietas, var den främsta av dygder i tidigmodern tid. Den som inte fruktade Gud saknade dygd. Och den som var gudfruktig hade ingenting att frukta. 11 Denna syn på tillvaron och individens vandring på livets stig möter vi exempelvis i de svenska hovrätterna i 1600-talets Sverige där lärda jurister värderade den brottsliges väg genom livet, och i domen vägde in om man gjort dygden eller lasten till sin vana. 12 Den som skolat sig själv i last och odygd gick ett annat öde till mötes än den som tillfälligtvis förirrat sig, menade man. Den som valt ett lastbart liv blev till ett ont exempel. Just exemplets pedagogiska betydelse, exempla, och den förmoderna kunskapsformen där det gällde att dra rätt lärdom av dygdigt respektive odygdigt handlande undersöker Kristiina Savin i sin text i denna antologi. Det förmoderna och tidigmoderna samhället representerade en annan kunskapskultur där kunskapen inte enbart skulle tala till förnuftet utan i synnerhet bidra till att skola själen i moraliskt och etiskt hänseende. Människors identitet har bland annat att göra med hur vi orienterar oss i det moraliska rummet, i uppfattningar om ont och gott och rätt och fel, säger Charles Taylor i Sources of the Self (1992). Människan blir människa i samvaro med andra, i vardagligt umgänge, i utbyte av idéer, i etisk praxis och existentiella betingelser som gett upphov till olika livshållningar. 13 För den tidigmoderna människan framstod det moraliska rummet som särskilt viktigt. Den religiösa tidsandans krav 13

11 förmoderna livshållningar och förväntningar på individen och den stränga moralitet som lyser fram i såväl kyrklig som världslig lag avspeglar ett stort moraliskt tryck på individen. Det moraliska trycket gällde inte minst samlevnaden mellan man och kvinna som kyrkan tidigt gjorde till sitt intresseområde. Från 1100-talet kopplade den katolska kyrkan ett fast grepp om den sexuella dygden genom egna domstolar och ett välutvecklat rättssystem. Under 1500-talets reformation och motreformation följde en ny våg av uppmärksamhet riktad mot samlevnadsrelationer, äktenskap och sexuell dygd. Detta belyses i två av texterna i denna antologi av Charlotte Christensen Nugues och Annika Sandén. Religiösa tankar men också andra etiska resonemang kunde ligga bakom synen på krig under 1600-talet, visar Christoffer Collstedt i denna volym. Religionen, vi-dom-tänkande och en empirisk kunskapssyn blandas i en karolinsk resenärs möte med Orienten, som Joachim Östlund diskuterar. Dygder handlar om värdefrågor och har som sådana diskuterats i alla tider. De fångar därmed också djupare mentala strukturer i de tider vi undersöker. De klassiska dygderna är mod, rättrådighet, måttfullhet, vishet och pietet eller respekt för det heliga. Men dygderna är också sammanlänkade med bestämda laster som girighet, högmod, vrede, avund och lättja, och dygd och last kan knappast tänkas utan varandra. Begreppen dygd och last har alltid ytterst berört människors vardagliga liv och tjänat som vägledning i olika beslutssituationer. Att leva efter dygden och ha det goda för ögonen uttryckte den livshållning en människa skulle ha. Individen erhöll dygderna som ett led i sin fostran men omsatte sedan dessa i sin sociala praktik in i nya sammanhang där dygden successivt förändrades och anpassades till nya verkligheter, menar historikern Peter Aronsson. 14 Dygderna var, med andra ord, i ständig rörelse. Nära dygdetiska föreställningar låg också antikens doktrin om vänskap där den ideala vänskapen förknippades med dygd och vishet också i det offentliga livet. Aristoteles idéer om vänskap handlade mer om etik och politik än om känslor, vilket Eva Österberg uppmärksammar i sin text om vänskap som livshållning. I modern tid har vänskapen däremot privatiserats och mera förvandlats till känslor. 15 Även Kristiina Savin betonar att gamla dygder i modern tid omvandlats och blivit känsloladdade. Kärlek och vänskap som förr var mentala attityder i själens förnuftiga del, placeras senare i historien närmare känslorna i dess rörliga del. 16 Ronny Ambjörnsson lyfter fram kärlekens filosofi och visar hur även kärleksbegreppet förändrats. Den sanna kärleken utgår hos Aristoteles från likhet medan den hos Rousseau utgår från olikhet. 14

12 förmoderna livshållningar från antiken till upplysningen Dygd och last framstår således som centrala begrepp i för- och tidigmodern tid och fungerade som rättesnöre för handlande. En dygd av betydelse för vår förståelse av det medeltida tänkandet är tålamod, patientia, som utgör motsatsen till vrede. Förmågan att uthärda, att lida, tålmodigt och med förtröstan till Gud, speglar en särskild hållning i livet som var högt värderad, men som idag kan kännas främmande. Kenneth Johanssons text handlar om just patientia, tålamodet, i övergången från antiken till den tidigmedeltida världen. Sedlighet och moral bevakades inte enbart av kyrka och världslig rätt utan även genom andra kontrollordningar som upprätthölls människor emellan. Heder och ära var centrala värden i människors liv som påverkade den egna självbilden och identiteten liksom hur man såg på och värderade personer i omgivningen. Heder var en nödvändig egenskap för tillhörighet i det förmoderna och tidigmoderna samhället och den som saknade heder uteslöts från umgänge med andra, ärbara personer. 17 Marie Lindstedt Cronbergs artikel behandlar just hedern som värdegrund i det tidigmoderna samhället. Olika tematiker Denna antologi består av 14 texter som samtliga berör människors livshållningar i olika sammanhang i det förmoderna och tidigmoderna samhället det handlar om kärlek, vänskap, tålamod, klokhet, helvetesbilder, dygder och laster som fostran, heder, statsnytta, sedlighet, krigsetik, filosofi och kunskapssökande. I antologin återfinns en spännande dynamik mellan det tidsbundna och det transhistoriska. Somliga bidrag accentuerar det som förenar människor och ett samhälle tider igenom. Andra bidrag är mer bestämt kontextualiserade till en tid och plats med en specifik problematik. Boken är indelad i fyra olika avdelningar. Den första benämner vi Människan i sin tillvaro. Därefter följer Politik och etik. Den tredje delen har fått rubriken Kunskapsvägar. Antologin avslutas med texter som handlar om Den nära moralen. Människan i sin tillvaro I delen Människan i sin tillvaro samlas fem bidrag som vart och ett på sitt sätt behandlar allmängiltiga och i viss mån tidlösa begrepp och fenomen. Den centrala frågan gäller vad som kännetecknar individens 15

13 förmoderna livshållningar existentiella situation och hennes behov av en grundläggande moral. Vi finner bland annat reflektioner kring omdömesförmåga, subjektets formering och vänskap, vänskap och kärlek, jämlikhetens betydelse, förmågan till eftertänksamhet och tålamod, samt hederns betydelse för individ och samhälle. Catharina Stenqvist inleder med ett principiellt hållet resonemang om innebörden och betydelsen av en livshållning. Hon menar att våra livshållningar fyller funktionen att vara ett värn mot livets bräcklighet. Stenqvist visar hur frågor om vår existens, dess mening och karaktär framträder som universella. Undran över vilka vi är, varför vi lever, hur vi uppfattar verkligheten och oss själva förenar människor i alla tider. Med inspiration i stoikern Epiktetos tankar tar Stenqvist sig an uppgiften att i dialog med andra filosofer definiera begreppet livshållning. Två drag lyfts fram som centrala, å ena sidan en handlingsdimension som ofta har blivit förbisedd i livsåskådningsdiskussioner, å andra sidan vikten av överensstämmelse mellan liv och lära. En livshållning är beroende av att individen känner sig själv. Det gör hon genom att befinna sig i relation till andra och pröva sig själv och sina handlingar i ett socialt sammanhang. Denna prövning är livslång och utgör en integrerad del av vårt gemensamma mänskliga liv. På ett naturligt sätt fortsätter resonemanget med Eva Österbergs artikel om vänskap som livshållning och en fördjupad individreflexion. För de antika filosoferna var den ideala vänskapen förbehållen visa och dygdiga män och innebar i förlängningen ett värdefullt bidrag till det offentliga livet i det moderna samhället har vänskapen däremot placerats i den privata sfären. Österberg undersöker om perioder av tydlig subjektsformering antiken, den lilla renässansen på 1100-talet, den stora renässansen på och 1500-talen, upplysningstankarna under 1700-talets andra hälft och moderniteten även kan länkas till ett tilltagande lärt samtal om vänskap. Sammanföll dessa perioder av ökad reflexion kring individualisering med bestämda tankar om vänskap? Utvecklades subjektet i en dialog mellan vänner, mellan mig och dig, och i vilken utsträckning har vänskap betytt något viktigt för människornas hållning i livet och till livet, undrar Österberg. Ronny Ambjörnsson funderar i sitt bidrag över kärlek och menar att det naturligtvis finns en mängd olika kärlekar. Liksom Österberg börjar Ambjörnsson i antiken och med vänskapens och kärlekens filosof, Aristoteles, för att gå vidare och uppehålla sig vid 1700-talet och Jean Jacques Rousseau. För Aristoteles är kärlek ett slags vänskap som 16

14 förmoderna livshållningar från antiken till upplysningen känne tecknas av ömsesidighet. Kärlek och vänskap är delar av den sociala gemenskap utan vilken människan inte kan existera. En ensam människa är ingen riktig människa, enligt Aristoteles. Ett nytt synsätt tar sin början i och med Rousseau. Ambjörnsson skriver att Rousseau är den moderna heteronormativitetens tidigaste uttolkare. I hans kärleksuppfattning ligger föreställningen om könen som två olika, men kompletterande poler som attraherar varandra i en strävan efter balans. Den sanna kärleken utgår här från olikhet och inte som hos Aristoteles från likhet. Kenneth Johansson har skrivit bidraget Patientia tålamod och förtröstan. Johansson uppehåller sig vid antiken och den kristna föreställningsvärlden. Utläggningar om tålamodet har genom åren varit många, skriver Johansson. För att kunna lära ut förmågan att av godhet vända andra kinden till har begreppet tålamod vänts och vridits på. Johansson intresserar sig för vad som hände i västvärlden när begreppet tålamod lånades in från antiken och gavs ett stort utrymme i kristen tradition. Framförallt ägnar sig Johansson åt kyrkofadern Tertullianus. Vi finner bland annat hur Tertullianus låter tålamodet i allegorisk form få en kvinnas gestalt. Det finns över huvud taget flera intressanta och upplysande genusperspektiv att inhämta i denna text om tålamodet. Johansson menar vidare att när kristenheten växte fram kom somligt från de äldre traditionerna att överleva medan annat kom att rensas ut. Här liksom i så många andra sammanhang gällde frågan vem som hade tolkningsföreträde. Marie Lindstedt Cronberg undersöker i sin artikel hederskulturen i det tidigmoderna Sverige (ca ) utifrån rättsliga källor. I det tidigmoderna Sverige framtonar heder och ära som centrala värden i människors liv och hedersdimensionen blir viktig för att vi ska förstå människornas tankar och handlingar. Lindstedt Cronberg ställer frågor om hederns roll både på individ- och samhällsnivå. Vad innebar det egentligen att ha heder och vilka konsekvenser medförde hederns förlust? Och hur skall vi uppfatta hedern som en integrativ kraft som höll samhället samman? Genom de tusentals hederskonflikter som förekom i svenska domstolar vid denna tid får vi goda inblickar i hur hedern verkade och vilka värden den upprätthöll. I det äldre samhället där skriftliga källor fortfarande var sparsamma och det talade ordet viktigt blev individens förmåga att tala sanning, vara ärlig och vittnesgill väsentlig. Hedern kopplades till detta behov. När hederns moralitet sammanföll med kyrkans krav och religionens budord uppstod 17

15 förmoderna livshållningar en dubbel vakthållning kring dessa värden med långtgående konsekvenser. I delen Politik och etik samsas tre texter. De två första behandlar politiskt beslutsfattande, hur man konkret fattade svåra och avgörande beslut om krig och fred i det svenska riksrådet i tidigmodern tid, den andra texten diskuterar vad som kan uppfattas som politisk klokhet. Den tredje texten berör etiska problem som kopplades till krigföring i det tidigmoderna samhället. Idéhistorikern Bo Lindberg blottlägger den politiska debatten i det svenska riksrådet under 30-åriga kriget, Statsräson eller statsnyttan framstår som ledstjärna för den förda politiken samtidigt som religion och moral spelade en förvånansvärt liten roll såväl i den politiska debatten som för fattade politiska beslut. Lindberg finner att den förda politiken visar influenser av Machiavellis politiska cynism. Enligt denna tilläts en furste svika löften, undanröja motståndare och bryta mot moralens övriga bud för att behålla sin maktställning. Sverige inskred visserligen i det tyska kriget för att återställa de evangeliska trosbekännarnas frihet, men alliansen med Frankrike 1633 innebar ett definitivt avsteg från en konsekvent politik styrd av religiösa hänsyn. När Sverige 1643 önskade starta krig mot det lutheranska Danmark överordnades statsintresset religionens krav. Kriget motiverades uttryckligen med argument om statsnyttan och distinktionen mellan religionsskäl och statsskäl. Det är lätt att häri se en sekularisering, skriver Lindberg. Det statsrationella tänkandet kan i själva verket beskrivas som ett moment i den sekulariseringsprocess som inletts i Europa redan i slutet av medeltiden. I Björn Baderstens bidrag om politisk klokhet tas ännu en gång utgångspunkten i Aristoteles. Badersten ställer frågor om vad det innebär att vara klok i politiken och vad som kännetecknar ett klokt politiskt beslut. Här drivs en tanke om att klokhet har större räckvidd än tidsbundna, individuella föreställningar om det goda livet. Detta är ett synsätt vi sett hos flera andra bidragsgivare. I hans resonemang aktualiseras å ena sidan den tidsbundna innebörden, å andra sidan framstår möjligheten av icke tidsbundna föreställningar. Här kombineras en uppfattning om situerade synsätt med transhistoriska perspektiv. Vad är det att vara klok? Badersten skriver att i både äldre och moderna ordböcker definieras klokheten ofta som att ha omdömesförmåga. Ett gott omdöme är en förmåga att avgöra vad som i olika situationer är mest lämpligt. Här finns också en praktisk dimension. Klokhet blir 18

16 förmoderna livshållningar från antiken till upplysningen därmed ett slags utövat förnuft som förutsätter en konkret handling. Hos Aristoteles finner vi begreppet fronesis, praktisk klokhet. Fronesis är etisk i bemärkelsen att klokheten innefattar det goda. Det går inte att vara klok utan att samtidigt arbeta för det goda. Badersten kommer så småningom till den utmanande slutsatsen att klokheten har konflikter som levebröd. Från klokhet till krig rör vi oss i och med Christopher Collstedts bidrag, som behandlar synen på krigets våld utifrån en läsning av prästen Stehn Jacobsens skildring av kriget i Skåne under 1600-talets andra hälft. Jacobsen levde i krigets mitt och skugga under mer än femtio år. Under sin tid som student i Köpenhamn deltog han i försvaret av huvudstaden under den svenska belägringen och han tycks senare på nära håll ha bevittnat slagen vid Landskrona och Lund och de grymheter, plundringar, övergrepp och bestraffningar som följde i krigets spår. Collstedt analyserar på ett intressant sätt synen på militärt våld och hur olika tänkesätt, nya och gamla, bröts mot varandra. Collstedt lyfter fram att kunskaper och föreställningar om militärt våld efter hand systematiserades och blev till en vetenskap. Under och 1600-talen tycks diskussionerna kring det militära våldets etik ha intensifierats, utvidgats och fördjupats, skriver Collstedt. Det militära våldets praktik skulle genomsyras av logik och disciplin. Det våld som Jacobsen skildrar visar dock ett helt annat ansikte med kaotiska krigsscener och grymma övergrepp på civila. Kunskapsvägar Under denna rubrik återfinner vi fyra bidrag som utifrån skilda ut - gångspunkter aktualiserar sökandet efter kunskap, och förmedlingen av kunskap, som en väsentlig aspekt i våra livsmönster. Människan utvecklar sitt tänkande i samspel med sin fysiska miljö och hon tänker ofta metaforiskt. Hennes tänkande är inte ett stillasittande utan en aktivitet. Människan behöver tänka tillsammans med andra för att kunna tänka självständigt och fritt. Kunskaper kräver ett sammanhang för att bli betydelsefulla. David Dunér utvecklar i sitt bidrag om helvetet på jorden innebörden av situerad kognition, det vill säga att vår belägenhet i tid och rum, i ett sammanhang, skapar förutsättningar för tänkandets organisering. Läsaren möter inledningsvis en gastkramande skildring av fasorna i Stora Kopparbergs gruva i Falun under 1600-talet. Dunér 19

17 förmoderna livshållningar menar att gruvan användes som metafor för helvetet och detta byggde på ett tänkande där erfarenheter om det kända, gruvan, gjorde att människorna kunde begreppsliggöra det nya och okända, helvetet. Stora Kopparbergs gruva stod både för något ohyggligt och för rikedom. Gruvan var ett svart hål som slukade mängder av ved och innebar en förödelse av miljön. Genom att uppväcka bilderna av gruvans omänsklighet kunde man föreställa sig hur helvetet måste ha tett sig för den gudfruktige. Gruvan sammansmälts i tankarna med yttersta domen. Dunér driver tesen att geografisk förståelse är ett av det mänskliga tänkandets sätt att organisera sina tankar. Med hjälp av sin gruvmetafor vill han visa hur våra sinnen och kroppens rörelse i det fysiska landskapet har skapat förutsättningar för hur vi tänker i metaforer och analogier. Kristiina Savin undersöker den förmoderna och tidigmoderna kunskapssynen i sin analys av Uppsalaprofessorn Johannes Schefferus verk Memorabilia från Boken innehåller 282 minnesvärda berättelser ur den svenska historien och var ämnad för skolundervisning. Dessa anekdoter har i många fall bevarats och letat sig in i historiska och populärhistoriska framställningar. Berättelserna ur den svenska historien illustrerar olika dygder gudsfruktan, rättrådighet, mildhet och så vidare. Här är historien gjuten i en form som historievetenskapen lämnat bakom sig, konstaterar Savin. Verket speglar en skillnad i världsbild med kapitel om järtecken, varsel och drömmar som är relaterade till den främsta av dygderna gudsfruktan. I för- och tidig - modern tid åtnjöt exempla en hög status. Exemplen användes som tankeverktyg för att träna de ungas omdömesförmåga och ge moralisk vägledning. Med sin analys av Schefferus verk visar Savin att den förmoderna och tidigmoderna kunskapskulturen var en annan än den moderna. Den förmoderna kunskapen talade inte enbart till förnuftet och det vore därför fel att uppfatta dessa anekdoter som inkorrekta återgivningar av verkligheten istället handlar det om gestaltning av centrala kategorier i ontologin. Om kunskapssökande och forskarens ethos i tidigmodern tid handlar Joachim Östlunds bidrag om Michael Enemans resa till Orienten Eneman var en lärd person och hade studerat grekiska, orientaliska språk och teologi fick han konungens klartecken att ge sig ut på en orientexpedition. I centrum för Enemans reseskildring står försöket att bygga upp en faktabakgrund till de förhållanden som rådde i Orienten. Han ger ögonvittnesskildringar och detaljuppgifter 20

18 Den nära moralen I denna avslutande del av boken återfinns två texter som båda handlar om den vanliga människans möte med kyrkan i det medeltida katolska Europa och det tidigmoderna Sverige. De kyrkliga domstolarna preciserade och utvecklade dygdeföreställningar som kom att prägla mäns och kvinnors hållningar till varandra i kärleksrelationer. Annika Sandéns artikel handlar om hur man hanterade äktenskapsförmoderna livshållningar från antiken till upplysningen om företeelser som tidigare varit okända. Eneman vill nå fram till en historisk sanning genom att använda sin blick och göra observationer. Reseskildringen blir härigenom utformad till ett vetenskapligt betraktelsesätt, ett professionellt ethos. Hos Eneman finner man en för denna tid vanlig vetenskaplig hållning byggd på en förening mellan tro och vetande. Eneman förenar en luthersk bibelsyn med en pietistisk fromhet och en strikt empirism. Hans vetenskapliga metod bygger på dekonstruktionen och används för att nå fram till sanningen i texten och i världen. Sökandet efter det sanna leder i olika fall till åsikter om det rätta. Denna drivkraft kan liknas vid en livshållning, och som sådan medverkar den både till att skapa och till att överbrygga kulturella olikheter. Det metaforiska tänkandet, sådant vi fann det i Dunérs bidrag, får i viss mån en naturlig fortsättning i och med Per Linds bidrag om den skeptiska utmaningen. Inledningsvis konstaterar Lind att filosofi enligt en allmän uppfattning är en världsfrånvänd syssla. Utifrån träffande metaforer redovisar han situationen för västerländskt analytiskt filosofiskt tänkande: att lyfta blicken och att sätta sig över specifika kontexter i vår strävan efter det objektiva. Lind vill nu inte betrakta filosofi på det sättet utan söker sig till livsfilosofier som inte intresserar sig för att upprätthålla skillnaden mellan filosofisk analys och existentiellt sökande. Lind ställer den retoriska frågan: vad hjälper det en människa om hon genom sin livsfilosofi kan utverka svar på alla slags frågor, om inte dessa är integrerade i hennes livsmönster och karaktär? Ett exempel på en integrerad livshållning är just skepticismen eller pyrrhonismen som återupplivades under och 1700-talen, som vill åstadkomma sinnesfrid genom att verkligheten uppfattas fri från tänkandets bojor och förutfattade meningar. Lind menar att pyrrhonismen är ett exempel på hur filosofisk analys kan bryta sig ut från den rena intellektualismens fängelse. 21

19 förmoderna livshållningar frågor i Sverige i tidigmodern tid. I denna tid var det den religiösa makten, representerad av domkapitlet, som handlade ärenden om äktenskaps ingående och upplösning. Sandén jämför domkapitlets verksamhet med den moderna äktenskaps- eller samtalsrådgivningen och finner att steget visserligen är ganska stort. Ändå vill hon se en sorts rådgivning i domkapitlets artikulerande av dygder. Människor vände sig till domkapitlet när de kände sig kränkta, lurade, bedragna eller mycket förälskade, skriver Sandén. Domkapitlet verkade mitt i spänningsfältet mellan formella regler och folkliga livshållningar. Dygden var mer än en samling föredömliga handlingar, menar Sandén, den var en hel kosmologi, där husbonden skulle styra sitt hushåll på samma sätt som prästen styrde sin församling och kungen landet. Den harmoniska helheten bestod i att var och en, på sin position, utförde sina förutbestämda sysslor, i samhället eller inom hushållet. Dom kapitlet kunde, intressant nog, framhålla kärleken som en dygd, och betona kärleken som motiv för det egna domsförfarandet. Charlotte Christensen Nugues undersöker äktenskapstvister i det högmedeltida samhället. Allt sedan 1100-talets senare del hade kyrkan exklusiv jurisdiktion i äktenskapsfrågor. I Sverige finns tyvärr inte det rättsliga praxismaterialet bevarat som skulle kunna ge oss upplysning om hur kyrkan hanterat och dömt i sådana ärenden men Christensen Nugues undersöker hur en kyrklig domstol i Frankrike under och 1400-talen dömde i äktenskapsmål. Hon nyanserar den forskning som betonat och 1600-talens betydelse för ökad kyrklig och statlig kontroll över vanliga människors kroppar och själar. Christensen Nugues visar istället att kyrkan redan under högmedel - tiden förfogade över ett sofistikerat rättssystem med ambitionen att stävja exempelvis utomäktenskapliga sexuella förbindelser. Andra områden för den kyrkliga domstolen var svartkonst, kätteri och ocker. Kyrkan förde en intensiv kamp mot människor som levde i lösa eller informella förhållanden. Och på sikt tycks verkligen människors beteende ha förändrats så att folk allt mer gifte sig i enlighet med den kyrkliga normen. Volymen har förberetts genom två konferenser på Åkersberg i Skåne. Vid den andra förelåg texter eller textutkast till de flesta artiklarna. Medverkade gjorde också Peter Aronsson som nu inte bidragit till volymen men vars kommentarer vi haft glädje av. Boken har tryckts med bidrag från Riksbankens Jubileumsfond: vi tackar varmt för stödet. 22

20 förmoderna livshållningar från antiken till upplysningen Noter 1 Österberg & Blückert, Ordet transhistorisk syftar till ett gränsöverskridande i tiden och inte över tiden som ordet transcendens bland annat gör. 3 Tyerman Williams, 1997, s Said, 1993, s Ibid., s Tage Kurtén, Tillit, Verklighet och Värde, Nora: Nya Doxa, 1995, s. 18. Jeffners definition förekommer i olika tappningar och framställningar. Vi har valt Kurténs eftersom den är tydlig och tillgänglig. För den som önskar läsa Jeffners egna överväganden kring begreppet livsåskådning hän - visas till artikeln Att studera livsåskådningar, s , i Carl-Reinhold Bråkenhielm, Carl-Henric Grenholm, Lennart Koskinen, Håkan Thorsén (red.), Aktuella Livsåskådningar. Del 1. Existentialism. Marxism, Karlshamn: Doxa, de Botton, 2001, s Platon, 1993, s Said, 1993, s Se exempelvis Ronny Ambjörnssons arbete om västerlandets idéhistoria, Människors undran, Se också Kristiina Savins bidrag i denna volym. 12 Se till exempel Lindberg, 1992; Bergenlöv, Taylor, 1992; Österberg, Aronsson, Se även Österberg, Se Kristiina Savins artikel i denna antologi. 17 Sandmo, Referenser Ambjörnsson, Ronny, Europas idéhistoria. Antiken. Människors undran. Stockholm Aronsson, Peter, Dygder som drivkraft och föredöme. Stockholm Bergenlöv, Eva, Skuld eller oskuld. Barnamord och barnkvävning i rättslig diskurs och praxis omkring Lund de Botton, Alain, Filosofins tröst. Stockholm Bråkenhielm, Carl-Reinhold, Grenholm, Carl-Henric, Koskinen, Lennart, Thorsén, Håkan (red.), Aktuella Livsåskådningar Del 1, Existentialism, Marxism. Karlshamn Lindberg, Bo H., Praemia et poenae. Etik och straffrätt i tidig ny tid. Uppsala

21 förmoderna livshållningar Platon, Om kärleken och döden. Gästabudet, Försvarstalet, Faidon, Översättning: Jan Stolpe, Inledning: Staffan Bergsten. Lund Said, Edward D., Orientalism. Stockholm Sandmo, Erling, Voldssamfunnets undergang. Oslo Schopenhauer, Arthur, Världen som vilja och föreställning. Nora Taylor, Charles, Sources of the Self, The Making of the Modern Identity. Cambridge Tyerman Williams, John, Puh och Filosoferna. Stockholm Österberg, Eva & Blückert, Kjell, Tankar och traditioner i bruk, återbruk och omvandling från antiken till upplysningen, PM Österberg, Eva, Vänskap en lång historia. Stockholm

22 Catharina Stenqvist Livets bräcklighet Ett resonemang om livshållningar Frågorna hur vi ska leva, vad en människa är, vad som uppfattas som gott och vad som är ont, vad vi strävar efter och vad vi hotas av, tenderar att återkomma. Den amerikanske filosofen Charles Taylor menar att det hänger samman med att vårt sökande efter det goda är grundläggande, och till och med ett villkor för vår identitet. 1 Om vi inte söker efter eller är orienterade mot det goda får det förödande konsekvenser för vår identitet, eller åtminstone argumenterar Taylor på det sättet. 2 Utöver att vara ett villkor för vår identitet, är vårt sökande också, enligt mitt synsätt, oundgängligt av det skälet att vi tvingas tackla olika slags hot mot vårt av dödlighet märkta liv. Att söka det goda blir då som ett slags värn, ett skyddande hölje, mot dessa olika hot. Hoten kan gälla sjukdom, olycka, misär, fattigdom, och en mängd andra omständigheter som dels hotar att spränga det goda livet, dels i slutändan bringar död. För människor i alla tider och alla kulturer gäller vissa grundvillkor, som reser frågor om vilka vi är. I livets alla former och sammanhang, från vardagsgöromål till avancerad forskning och vetenskap, handlar det om en bearbetning av existensens gemensamma grundvillkor, menar jag. Religionsfilosofen Eberhard Herrmann skriver insiktsfullt om vad som förenar oss människor oavsett kultur i samband med att han diskuterar vad som utmärker en god person. Det som förenar enligt Herrmann är att vi delar livets oundvikligheter. 3 Våra existensvillkor är universella och därför också gemensamma av just det skälet som Herrmann anger. Vår universalitet medför att vi har somliga frågor gemensamma, om än de kan formuleras i en oändlig mängd variationer och olikheter beroende på kultur, religion, sociala förhållanden 27

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14

inlaga_978-91-88552-84-6.indd 9 2009-03-27 01:26:14 1 i n l e d n i n g Denna bok, I glädje och sorg, vill bidra till reflektion över vad det innebär att predika vid vigsel respektive begravning. Det har skrivits hyllmeter om hur man predikar. Varför då

Läs mer

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 På liv och död aktivt lärande av, med och för barn och unga Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer 2012 2014 SFHM:s uppdrag Statens försvarshistoriska museer (SFHM) har till uppgift

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN 2008-2009 NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN Sammanställd av: Arbetslaget Holmsjö fritidshem Ansvarig: Rektor Ulf Ebbesson

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013 Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Holistics grundare berättar

Holistics grundare berättar Vår väg hela vägen Holistics grundare berättar När Holistic bildades hade vi en tydlig idé om vad vi ville åstadkomma genom företaget, nämligen att hjälpa människor bli friskare och samtidigt mer medvetna.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Instuderingsfrågor Frågorna utgår från den litteratur som är aktuell under VT14. Observera att frågorna liksom tentamen täcker hela kurslitteraturen, inklusive Axplock och Frängsmyrs Svensk idéhistoria.

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Var är själarna efter döden?

Var är själarna efter döden? Var är själarna efter döden? Vad är meningen med "livet" efter döden? Vart hamnar själarna? Finns dom hela tiden omkring oss? LS Frågan utgår från ett påstående om att det finns ett enskilt liv efter döden.

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor

Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor Uppsala universitet vt 2014, Filosofins klassiker, den nya tiden. Lärare: Robert Callergård Seminarier - instruktioner och instuderingsfrågor På seminarierna diskuterar vi tre klassiska texter två seminarier

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Familjerekonstruktion Så gör jag. Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04

Familjerekonstruktion Så gör jag. Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04 Familjerekonstruktion Så gör jag Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04 Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje till livets slut det kan uppväcka obehag

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer