Nordiska Toppforskningsinitiativet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordiska Toppforskningsinitiativet"

Transkript

1 Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska ministerrådet inom området klimat, energi och miljö Från Norden till Jorden den 29 maj 2008 professor Peter Lund och projektgruppen från NordForsk Nordisk InnovationsCenter Nordisk Energiforskning

2 SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL BESLUTFATTARNA Statsministrarna beslöt i juni 2007 att främja nordisk toppforskning inom klimat, energi och miljö som respons på de stora globala utmaningarna. På uppdrag av Nordiska ministerrådets generalsekreterare har ett programförslag utarbetats för att bemöta statsministrarnas initiativ och vision. Det framlagda programmet är unikt och det största initiativet inom nordiskt samarbete någonsin ett förslag som inte bara tjänar de nordiska intressena utan är betydelsefullt även internationellt sett och kan lyfta Norden till världsklass i de globala klimat- och energifrågorna. Förslaget är ett starkt nordiskt toppforskningsprogram inom energi, klimat och miljö med fokus på klimatrelevanta problemställningar och lösningsmodeller. Programmet täcker hela kedjan från orsaker över konsekvenser till lösningar; det spänner från klimatforskning och -politik till energiinnovationer och systemlösningar och rena bränslen. De gemensamma insatserna kanaliseras genom tolv fokuserade och intressebundna projekt, vilka bildar en helhet. De uppfyller toppforskningsinitiativets kriterier att integrera spetsforskning, innovation, näringslivet, nationella intressen, det nordiska mervärdet och globaliseringen. En potentiell resursbas på 6,8 miljarder svenska kronor (680 miljoner euro) har identifierats varav en fjärdedel är nya finansiella bidrag och resten kommer som resultat av det nordiska samarbetet och kraftsamlingen, t.ex. via starkare kopplingar mellan del nationella programmen. Det behövs nordiska medel för att få ihop basresursen. Ett årligt anslag på 120 miljoner kronor (12 miljoner euro) över fem år ansöks från statsministrarna. Infasningen av programmet underlättar finansieringsfrågan. Utan den extra beviljningen är programmet inte möjligt att förverkligas. Programmets alla aktiviteter präglas av begreppet excellence. Moderna integrerade instrument används i samarbetet som sammanför de centrala aktörerna i innovationskedjan. Programmets organisation inför dynamik i verksamheten. Strategisk insyn säkerställs genom en rådgivande styrgrupp på toppnivå vars medlemmar representerar näringslivets högsta ledning och samhälleliga beslutfattare. De nationella finansiärerna tillsammans med de nordiska institutionerna och näringslivets representanter bildar programmets beslutfattande styrelse. Prograqmmet organiseras kring de existerande nordiska samarbetsnätverken och enligt befintlig ansvarshierarki. De förväntade resultaten kommer att bli högintressanta med både nordisk och global relevans. Exempelvis projekten inom klimatpolitik förväntas medföra nya förslag på koldioxidsänkor och kompensationsmekanismer för u-länderna. Det blir möjligt att noggrannare än tidigare förutse hur klimatet kommer att förändras i nordiska och arktiska förhållanden och vilka effekter kan förväntas i naturen, samhället och näringslivet. Energiprojekten ger bl.a. svar på hur Norden effektivt kan bemöta EU:s utmanande mål för förnybar energi. Norden ställs i absolut framkant inom tillämpning av nanoteknik på energi, vilket kan åstadkomma radikala innovationer och omfattande affärsmöjligheter. Projektet för avskiljning och lagring av koldioxid skapar det största europeiska initiativet inom området, förankrar viktiga EU-insatser i Norden och gör oss till global vägvisare. Programmet blir en viktig plattform för bredare internationellt samarbete och främjar rörligheten av kompetens och know-how. Det baserar sig på nationella prioriteringar och existerande styrkor vilka transformeras genom den gemensamma kraftsamlingen till en kraftfull strategisk spjutspets. Genom programmet kan 1

3 Norden nå en världsledande position i kompetens, innovation och industri inom de valda områdena. Vår tyngd inom EU och på internationella arenor skulle öka. Programmet har en stark anknytning till näringssektorn. Företagen kommer att vara aktiva partner i projekten och bidrar mångsidigt med resurser och insyn. Tillsammans med toppforskningen skapas en högklassig innovations- och kunskapsresurs vilken ansluter sig till kommersialiseringsprocesserna. Programmets resultat kommer att producera konkurrensfördelar och öppnar stora möjligheter för näringslivet i Norden. Med tanke på klimatförändringen är vi sannolikt den sista generationen som kan vända utvecklingens gång. Programförslaget med mottot Från Norden till Jorden fyller inte bara vårt moraliska ansvar utan genom en väl övervägd insats kan vi fungera som ett fyrtorn som effektivt styr utvecklingen till hållbara lösningar. 2

4 SAMMANFATTNING Mänskligheten står inför en av sina största utmaningar i modern historia. Klimatförändringen, som huvudsakligen orsakas av utsläppen från energiproduktionen, kan leda till ödesdigra konsekvenser. Nyckeln till lösningen ligger i att globalt bekämpa den oönskade trenden och att utveckla och bygga ut hållbara och rena energisystem. Det behövs en förändring som enligt många motsvarar den industriella revolutionen, vilket kräver avsevärda insatser på forskning och teknikutveckling. Norden, som ett av världens mest förmögna, innovativa och kunskapsintensiva områden, borde överväga en gemensam stark kraftsamling och koordinering av insatser för att omvandla det uppenbara hotet till möjligheter för ny tillväxt och välfärd. Statsministrarna beslöt i juni 2007 att främja nordisk toppforskning inom klimat, energi och miljö. Följaktligen startade Nordiska ministerrådet i januari 2008 planeringen av ett nordiskt programförslag vilket presenteras i denna rapport. Förslaget omfattar fokusområden och deras vetenskapliga innehåll, instrumenten för samarbetet, organiseringen samt finansieringen av programmet. Förslaget tar strikt hänsyn till uppdragets krav på att integrera spetsforskning, innovation, näringslivet, nationella intressen, det nordiska mervärdet och globaliseringen. Förslaget är i korthet en rekommendation att initiera ett starkt nordiskt toppforskningsprogram inom energi, klimat och miljö med initial fokus på klimatrelevanta problemställningar och lösningsmodeller. Programmets strategiska bredd täcker hela kedjan från orsaker över konsekvenser till lösningar, och dess projektportfölj bildar en helhet. Programmet spänner från klimatforskning och - politik till energiinnovationer, energisystemlösningar och framtidens rena bränslen. Projektportföljen består av 12 välmotiverade och bearbetade projektförslag. De gemensamma nordiska insatserna i programmet kanaliseras genom fokuserade, relevanta och intressebundna projekt, vilka väl uppfyller toppforskningsinitiativets väsentliga kriterier. En projektmassa med ett finansiellt värde på knappt 1,7 miljarder svenska kronor (170 miljoner euro) över fem år har förberetts baserat på de preliminära intressekartläggninarna både inom den offentliga och privata sektorn En ytterligare indirekt resurs på drygt 5 miljarder kronor (500 miljoner euro) beräknas kunna uppstå över tiden via det nordiska samarbetet t.ex. genom bättre samverkan mellan de nationella programmen, genom nordisk profilering inför EUprogrammen och ansökningar och via gemensam användning av nationella pilotanläggningar, forskningsinfrastruktur och unik forskningsapparatur. Programmet skapar en unik möjlighet och spjutspets genom vilken Norden skulle kunna nå en världsledande position både i kompetens, innovation och industri på de valda områdena och därigenom även påverka den globala utvecklingen. Det nordiska samarbetet får här en ny strategisk betydelse vilket skulle öka vår tyngd bland annat inom EU:s program och förstora vår avgörande roll på internationella arenor exempelvis för klimatförhandlingarna. Programmet strävar efter att besvara viktiga strategiska frågeställningar och bygger i detta på tvär- och multidisciplinär forskning med en innovativ aspekt. Utgångspunkten för programmets verksamhet är begreppet excellence som präglar alla aktiviteter inte bara inom naturvetenskapliga eller tekniska discipliner utan också bland annat inom sociologi, socioekonomi och samhällsvetenskaper. Även kompetensen hos aktörerna inom programmets organisationsmodell har en avgörande betydelse. 3

5 Programmet bidrar till det nordiska samarbetet med nya moderna så kallade integrerade instrument som sammanför de centrala aktörerna i innovationssystemen utan att ge avkall på de viktiga ramvillkoren för hela toppforskningsinitiativet. Liknande initiativ är aktuella i flera av de enskilda nordiska länderna och även inom EU, exempelvis Joint Technology-initiativen och European Institute of Technology. Förslaget till programmets organisation inför dynamik i hela verksamheten och lägger större vikt vid ledningen till exempel genom att kombinera horisontella färdigheter inom innovationsprocesser och toppforskning med vertikal tematisk kompetens i den dagliga driften. Strategisk insyn och resurser säkerställs genom en rådgivande styrgrupp på toppnivå med medlemmar från näringslivets högsta ledning och samhälleliga beslutfattare. De nationella finansiärerna tillsammans med de nordiska institutionerna och näringslivets representanter utformar programmets beslutfattande styrelse. Prograqmmet organiseras kring de existerande nordiska samarbetsnätverken och enligt befintlig ansvarshierarki. Organisationsmodellen kan innebära ett steg framåt för att attrahera mera riskkapital till nordiska projekt genom att resultaten tillför ekonomiskt mervärde. Resultaten kommer att bli högintressanta. Exempelvis klimatprojekten kommer att noggrannare än tidigare förutse hur klimatet egentligen kommer att förändras i de nordiska och arktiska förhållanden och vilka effekter som kan förväntas i samhället, naturen och näringslivet. Projekten ger även ökade kunskaper om anpassning och de nya möjligheter som klimatförändringen medför. Innovations- och systemprojekten inom energisektorn ger bland annat direkt svar på hur stora mängder vindkraft skulle kunna integreras kostnadseffektivt i det nordiska elsystemet, eller hur bärkraftiga biobränslen skulle kunna skapas genom bioteknisk och komplex systemforskning. Båda dessa frågor är av högsta relevans för Norden med tanke på EU:s utmanande mål för förnybar energi. Programförslaget ställer Norden i absolut framkant inom tillämpning av nanoteknik med energi, vilket kan åstadkomma oerhört radikala innovationer och omfattande affärsmöjligheter. Projektet för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) kan genom nordiskt samarbete skapa det kanske största europeiska initiativet inom CCS, förankra viktiga EU-insatser inom området i Norden och göra oss till global vägvisare inom rena bränslen. Ett antal andra lika betydelsefulla resultat förväntas från de övriga projekten. Programmet producerar mätbara resultat över en längre tidsperiod med samtidig nordisk och global relevans. Projekten utgår från de nordiska behoven, men kommer även att få synlighet som en gemensam nordisk ansträngning till global påverkan. Exempelvis två viktiga projekt inom klimatforskning och politik förväntas medföra nya förslag på koldioxidsänkor och kompensationsmekanismer för u- länderna och därigenom bidra till framgången för klimattoppmötet i Köpenhamn. Programmet har en stark anknytning till näringssektorn och företagens intressen. Företagen kommer att vara aktiva partner i projekten och förväntas att bidra mångsidigt med resurser och insyn. Tillsammans med toppforskningen kommer en högklassig integrerad innovations- och kunskapsresurs att kunna åstadkommas vilken ansluter sig till kommersialiseringsprocesserna. Programmets resultat kommer att producera konkurrensfördelar och öppnar stora möjligheter för näringslivet i Norden. Förslaget visar att ett reellt och konkret mervärde från nordiskt samarbete kan uppnås via en väl övervägd kraftsamling. Programmet kommer att ha en bred förankring i ländernas intressen. Den sammanlagda potentiella resursbasen på 6,8 miljarder kronor (680 miljoner euro) koncentreras på högst relevanta 4

6 frågeställningar för de nordiska samhällena och näringslivet. Men en så stor resurs uppstår inte automatiskt, utan det behövs gemensamma nordiska medel för att få ihop basfinansieringen och generera med- och tilläggsfinansiering. Ett årligt samlat nordiskt anslag på 180 miljoner kronor (18 miljoner euro) över fem år varav 120 miljoner helt ny finansiering som begärs från statsministrarna skulle göra det möjligt att genomföra programmet som en helhet bestående av 12 projekt. De resterande 60 miljoner kronor per år skulle komma från NMR och från de tre nordiska institutionerna. Detta föreslås som huvudalternativ för budgeteringen, men även andra alternativ har utarbetats för eventuellt lägre utfall. De olika aktiviteterna måste i alla fall samordnas över tid, vilket skulle underlätta infasningen av ny finansiering. Oavsett budgetmodell föreslås de första projekten starta redan vintern 2009 och de sista under Programmet skulle inte bara vara unikt i de i det nordiska samarbetet hittills det torde vara ett av dess största initiativ någonsin utan det vore även en insats som skulle uppmärksammas internationellt som en välkommen och synlig insats från Norden till de globala klimat- och energifrågorna. I denna form motsvarar förslaget som presenteras här den utmaning och vision som de nordiska statsministrarna presenterade i fjol i finska Punkaharju. 5

7 1. Inledning Statsministermötet i Punkaharju i juni 2007 resulterade i ett förnyat nordiskt samarbete för att möta de utmaningar som den globaliserade världen medför. Ett av statsministrarnas konkreta förslag var att främja nordisk toppforskning i samarbete mellan centrala innovationsaktörer och näringslivet. Två temaområden lyftes fram: klimat, energi och miljö samt hälsa och välfärd. Utgående från statsministrarnas beslut och inlägg av Nordiska ministerrådets generalsekreterare har förberedelser inletts inom globaliseringsprocessen och toppforskningen. NMR har börjat programmeringsarbetet och i januari 2008 startades ett planeringsprojekt för att utarbeta ett programförslag inom toppforskning med fokus på klimat, energi och miljö NMR:s Toppforskningsprojekt. Målet med Toppforskningsprojektet är att skapa ett överordnat förslag för främjande av nordisk toppforskning inför statsministrarnas sommarmöte i juni Nordiska ministerrådet utnämnde ett programteam och en styrgrupp för Toppforskningsprojektet. Programteamet med ansvar att ta fram programförslaget bestod av medarbetare från de nordiska institutionerna NordForsk, Nordiska InnovationsCentret NICe och Nordiska Energiforskningen NEF. Teamet leddes av professor Peter Lund från Tekniska Högskolan i Helsingfors med ansvar på programförslagets innehåll. Styrgruppen, med vice generaldirektör för VINNOVA, professor Lena Gustafsson som ordförande, ansvarade för att säkerställa förankringen till nationella prioriteringar och styra programutvecklingen. NordForsk ledde sekretariatsfunktionen med Kristin Oxley som projektkoordinator. Bilaga 1 beskriver sammansättningen av och mandatet för Toppforskningsprojektet. Den första versionen av rapporten inlämnades den 26 mars 2008 till NMR och omfattade ett fullständigt programförslag till nordisk toppforskning inom klimat, energi och miljö. Det innehåller en beskrivning av de vetenskapliga fokusområdena, instrumenten för genomförande och samarbete samt finansieringen. De viktiga kriterierna och ramvillkoren som statsministrarna ställde för toppforskningen har noggrant beaktats. En reviderad version av Programförslaget med beaktande av kommentarerna från remissvaren inlämnades den 29 maj till NMR Programförslaget har förberetts i statsministrarnas anda och med Nordiska ministerrådets stöd som ett förnyat nordiskt samarbete för att stärka Norden i en globaliserad värld. En viktig vägledande tanke har varit att skapa strategiska spjutspetsar baserade på nordiska styrkor och kompetenser inom noggrant utvalda segment som kan leda till prestationer i absolut världsklass. Förslaget bygger på en starkare anknytning mellan spetskunnande och innovation, bättre motiverat samarbete mellan olika aktörer och djupare integrering med EU-aktiviteter än tidigare. Programförslaget lyfter det nordiska samarbetet till en konkurrensfaktor som skapar ett trovärdigt och mätbart mervärde för alla. Detta en gemensam kraftsamling som är unik i det nordiska samarbetets historia och torde vara en av dess största initiativ någonsin. Utgångspunkten för programmeringsarbetet infaller vid en intressant brytningspunkt där de politiska signalerna för ett hållbart samhälle med mindre utsläpp blir allt starkare. EU:s nyligen publicerade mål på en 20 procents minskning av koldioxidutsläppen, 20 procents ökning av förnybar energi och 20 procents förbättring av energieffektiviteten före 2020 innebär en ordentlig utmaning för Norden, men också en betydande möjlighet genom ökad efterfrågan på ny och ren 6

8 energiteknik. Enbart inom förnybar energi beräknas direktivet medföra ett investeringsbehov på ungefär miljarder kronor (500 miljarder euro). Det kommer positiva signaler från alla nordiska länder: Danmarks ledande politiska partier enades om ett energiavtal i februari 2008 som betyder en offensiv satsning på förnybar energi och energibesparing bland annat genom en massiv utvidgning av vindkraften; Islands klimatstrategi från 2007 innehåller en vision om att minska koldioxidutsläppen med procent före 2050; Norges klimatavtal från januari 2008 innehåller ökad satsning på forskning om och utveckling av förnybar energi, men även en 3 miljarder kronors insats på att rädda regnskogarna; Finlands regering bearbetar en långsiktig energi- och klimatstrategi som sträcker sig till 2050 och förstärker sina strategiska insatser inom området; den svenska regeringen föreslår en särskild stor satsning, den så kallade Klimatmiljarden, inom klimatområdet förutom befintliga utmanande planer på ökning av förnybar energi. Dessutom kommer toppmötet i Köpenhamn hösten 2009 att ställa Norden i brännpunkten för de globala klimatförhandlingarna. Sverige har nu ordförandeskapet för nordiska samarbetet och på hösten 2009 även inom EU. Den svenska statsministern har aviserat att ha klimat- och miljöfrågorna högt på EU agendan. 2. Sammanställning av förslaget Programmeringsarbetet bestod av tre huvudfaser: en bred kartläggning av kunskapsläget (Bilaga 2), en mångsidig analys av potentiella projekt till programmet (Bilaga 3) och slutligen en syntes och helhetsanalys för att bygga upp programförslaget. Huvudsyftet med lägeskartläggningen var att identifiera styrkor och kompetenser, intressen och finansieringsmöjligheter samt instrument men också positionera Norden internationellt. Arbetet baserades på befintliga källor. Denna del användes även senare som hjälp för projektanalyserna. En mängd stränga kriterier tillämpades på programmeringsarbetet och i synnerhet valet av potentiella projekt till programmet för att uppfylla toppforskningsinitiativets mål. Bild 1 illustrerar de väsentliga kriterierna som bör uppfyllas samtidigt. Nationella prioriteringar Näringslivet Nordiska programmet Toppforskning Fokusområden Resultatorienterade instrument Finansiering Innovation Nordiskt mervärde Bild 1. Viktiga kriterier för programmets utformning. 7

9 Programmets finansiering är i praktiken den mest kritiska frågan, eftersom den påverkar bredden och djupet av programmet och därför ägnas frågan stor uppmärksamhet här. Exempelvis programmets anknytning till EU-program och Nordens möjligheter att gemensamt påverka europeiska FoI-riktlinjer (forskning och innovation) har en stor betydelse i detta sammanhang. Nationella prioriteringar bör beaktas, eftersom detta kan ge tillgång till betydande befintliga program och resurser utöver direkta finansiella bidrag. Samtidigt kunde betydliga synergier uppnås vilka förbättrar effektiviteten av resursanvändningen. Om toppforskningen kan kombineras med innovationer och relevans för näringslivet öppnas ytterligare finansieringskanaler. Finansieringen kan alltså sägas hänga ihop med det mervärde som kan skapas genom programmet. Därför har målet för programmeringsarbetet varit att ett betydligt mervärde måste skapas för alla nordiska länder och involverade aktörer. Det har även varit nödvändigt att göra vissa viktiga avgränsningar då ämnesområdet klimat, energi och miljö är mycket brett. Programmets initiala fokus har lagts på klimatrelevanta problemställningar och lösningsmodeller. Tyngden ligger alltså på klimat och energi miljön kommer med i bilden i de fall den har en anknytning till klimatfrågan, t.ex. inom koldioxidutsläpp. Det finns många relevanta teman inom miljösektorn, men dessa kunde inte behandlas här i detalj på grund av begränsad tid och insats. Det föreslås att även andra relevanta temaområden ska kunna inkluderas i programmet senare. Det bör även betonas att bakgrundsanalyserna för programmet inte nödvändigtvis är uttömmande och kan innehålla luckor. I flera fall bör omnämnandet av namn ses som exempel. Analyserna är dock tillräckligt omfattande för att möjliggöra slutsatser och förslag. Det är på sin plats att här kort diskutera begreppet toppforskning och hur det tolkas i programförslaget. Programteamets utgångspunkt var att allt som görs inom programmet ska basera sig på den bästa tillgängliga kompetensen. Programmets hela verksamhet och alla aktiviteter präglas av begreppet excellence inte bara inom naturvetenskapliga eller tekniska discipliner utan också bland annat inom sociologi, socioekonomi och samhällsvetenskaper vilka ofta utnyttjas här i en tvärvetenskaplig sammansättning. Även innovationsprocessen och kompetensen hos aktörerna inom programmets organisationsmodell utgår från denna tankegång. Rapportens författare är även medvetna om det omfattande nordiska samarbete och andra separata analyser som pågår inom klimat, energi och miljö. Då tiden för arbetet har varit mycket begränsad har inga större initiativ till närmare kontakter tagits. Möjlig samordning lämnas till en senare tidpunkt. Givetvis har arbetet vid de tre nordiska institutionerna NordForsk, NICe och NEF noggrant beaktats. Utgående från arbetets resultat kan man konstatera att förslaget framstår som unikt inom det nordiska samarbetet. 3. Bakgrundsanalyser Nordisk lägesanalys Ett centralt bakgrundsmaterial för arbetet har varit kartläggningen av läget inom forskning och innovation på fältet energi och klimat. Kartläggningen har fungerat som en slags SWOT-analys av situationen i Norden inom de aktuella forskningsoch innovationsområdena och har strävat efter att identifiera var Nordens styrkeområden och kärnkompetens ligger. Den har dessutom gett 8

10 bakgrundsmaterial för att kunna företa en benchmarking i förhållande till internationella initiativ på området. Kartläggningens strategiska mål har varit att ge ett analytiskt fundament för de centrala kriterier och frågor som ligger till grund för sammansättningen och uppbyggnaden av delprogrammen. Kartläggningen bestod av fem analyser (se Bilaga 2): Kartläggning av initiativ och politiska processer Kartläggning av forskningsprogram och instrument Kartläggning av kompetens- och styrkeområden Kartläggning av innovationsprogram och organisationer Kartläggning av näringslivsintressen Kartläggningen visar ett brett politiskt engagemang i energi- och klimatfrågor på både EU-, nordisk och nationell nivå, med en rad pågående initiativ på fältet. Som exempel kan nämnas att alla de nordiska länderna har egna energi- och klimatstrategier. Det finns således en bred politisk och generell institutionell förankring för ett toppforskningsprogram inom detta område. Också på forskningsfronten visar kartläggningen omfattande aktivitet. Det pågår omfattande forskning inom energi och klimat i Norden, och alla länderna med undantag av Island har specifika forskningsprogram inom dessa områden. Exempelvis har Danske Strategiske Forskningsråd 2008 startat ett större program för strategisk forskning inom hållbar energi och miljö, Finland har programmet ISTO som fokuserar på anpassningsforskning samt flera Tekesledda program inom området och Finlands Akademis program SusEn på energisidan. Norges forskningsråd stödjer forskning om klimatförändring och dess konsekvenser för Norge genom sitt program NORKLIMA och energiforskning främst genom programmen RENERGI och PETROMAKS. I Sverige är det största programmet på klimatsidan SweCIA (Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation) och på energisidan finns Focus II (STEM) och HET VINNOVA har betydliga insatser på miljöteknik med nära anknytning till klimat och energi. På Island har man inget forskningsprogram direkt ägnat klimat- eller energiforskning, men det pågår likaväl bred forskning inom området genom att forskare vid universitet och institut får medel från EU:s sjunde ramprogram för forskning och från andra nationella program, samt baserar sig på egna grundanslag. Kartläggningen av innovationsprogram och organisationer visar en bred repertoar av nordiska och europeiska organisationer och instrument ägnade åt att skapa goda betingelser för att små och medelstora företag ska kunna spela en viktig roll för innovation och ekonomisk tillväxt i Norden och EU. Hållbar utveckling, miljö- och klimatfrågor är då viktiga teman. De nordiska länderna har definierat innovation, produkt- och serviceutveckling inom energi- och miljöteknik som ett av framtidens stora tillväxtområden. Utöver de nationella programmen inom klimat- och energiområdet, existerar det också ett antal gemensamma nordiska och europeiska initiativ på fältet. Av nordiska klimatsamarbetsinitiativ kan bland annat nämnas NordForsks Nordic Centre of Excellence (NCoE) on Global Change som i den preliminära slutevalueringen värderades som mycket lyckat. På energisidan finns det på nordisk nivå gemensamma projekt i regi av Nordisk Energiforskning samt branschorganisationerna. På innovationssidan pågår fokusområdet Clean, Clever & Competitive Nordic environmental technology i regi av Nordiskt InnovationsCenter. 9

11 På EU-nivå har ett antal ERA-NETs upprättats inom klimat- och energiområdet med brett nordiskt deltagande. Dessa inkluderar ERA-NET CIRCLE (Climate Impact Research Coordination for a Larger Europe) där alla de nordiska länderna deltar, ERA-NET EUROPOLAR som fokuserar på polarforskning med deltagare från alle de nordiska länder med undantag för Island, samt ett stort antal ERA-NETs inom energi (Hy-Co, INNER osv.). Vidare visar analysen att det finns goda möjligheter för koppling till andra stora satsningar inom EU:s sjunde ramprogram för forskning. Kartläggningen visar också att toppforskningen inom energi- och klimat präglas av tvärvetenskaplig forskning inom de traditionella naturvetenskapliga områdena men även mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap. De nordiska länderna har kompetens inom delvis liknande områden, samtidigt som det finns särskilda och kompletterande styrkor i de olika länderna. Dessa styrkor handlar både om kunskaper om olika energi- och klimatprocesser samt geografiska områden. På klimatområdet finns det nordisk spetskompetens inom områdena modellering, Arktis och kryosfären, samt effektstudier och anpassning. På modelleringsfältet har de nordiska länderna kompletterande specialiseringsområden, med starka forskningsmiljöer t.ex. inom området atmosfär och aerosol i Sverige och Finland, medan man i Danmark och Norge har starka grupper inom havsmodellering. Nordens långa forskningstradition inom arktiska problemställningar samt regionens geografiska närhet till området ger en god grund för ett gemensamt nordiskt forskningsprogram om kryosfären. Inom effektstudier och adaptation finns det i Norden starka forskningsmiljöer inom avgränsade områden, men miljöerna är mycket små och ett nordiskt forskningsprogram skulle därmed potentiellt ha stor effekt genom att skapa en kritisk massa och förena resurserna. Det finns flera större, världsledande forskningsmiljöer i Norden som håller högsta nivå inom klimatforskning. Till dessa kan exempelvis Rossby Centre, Bert Bolincentret, Stockholms universitet (Sverige), Bjerknes Centre, CICERO (Norge), Danmarks Meteorologiske Institut, DHI Institut for Vand og Miljø, Nils Bohr Institutet, Köpenhamns universitet (Danmark), Finlands miljöcentral, Finska meteorologiska institutet (Finland) och Vatnamælingar, Veðurstofu Íslands (Island) räknas. Inom energisektorn har Norden, på grund av sin unika bakgrund med bland annat kallt klimat, energikrävande industriprocesser, begränsad tillgång på energiråvaror och hög levnadsstandard, utvecklat globalt högtstående kompetens inom flera olika delområden, exempelvis inom bioenergi, förnybar energi, förbränning, decentraliserad energiproduktion och CHP, energieffektivitet och marknadsmekanismer samt inom vissa delar av nischområdena solceller och väte/bränsleceller. Toppforskningsmiljöer och ledande kompetenscenter finns i alla nordiska länder, exempelvis Forskningscenter Risø vid Danmarks tekniska universitet och Teknologisk Institut i Danmark, Statens tekniska forskningscentral VTT i Finland, Institutt for energitenikk IFE och SINTEF i Norge samt vid flera tekniska högskolor och universitet, exempelvis Tekniska högskolan och Åbo Akademi i Finland, Kungliga Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet i Sverige, Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet och universitetet i Oslo i Norge samt Islands universitet i Island. Norden har stora internationella och marknadsledande miljöteknik- och energiföretag. Likväl baserar sig merparten av näringsverksamheten inom sektorn 10

12 på små och medelstora företag. Forskning är av viktig betydelse för tillväxt och utveckling inom sektorn, oavsett om den pågår på forskningsinstitutioner eller i företag. Innovativt näringsliv är en viktig faktor för implementering och nyttiggörande av forskningsresultat i samhället. Gott samarbete och god förståelse mellan näringsliv och forskning i innovationsprocessen är nödvändigt för att säkerställa ett konkurrenskraftigt näringsliv och en positiv ekonomisk utveckling i Norden. Intervjuer med nordiska företag visar också stort intresse för samarbete med forskningsmiljöer, men betonar att forskningen måste ha relevans för företagets verksamhet och konkurrensutveckling. Det pågår en del storskalig forskning och pilotprojekt som drivs av industrin, men det saknas fortfarande ett bredare nordiskt perspektiv i dessa initiativ. Ett gemensamt nordiskt forskningsprogram måste således utöver att sträva efter framstående forskning också arbeta mot målet att Norden ska vara världens mest innovativa ekonomi. Nordisk finansiering och instrument Då den centrala utgångspunkten i programmet är nordiskt samarbete är det på sin plats att kort granska framgången inom finansieringsfrågor och de befintliga instrument som har använts inom samarbetet. I det följande presenteras en kort analys av detta. NordForsk driver nordiska spetsforskningsenheter (Nordic Centres of Excellence, NoCE) inom olika områden av vilka ett ligger nära programmets fokus. En NoCE har typiskt en volym på miljoner kronor per år varav procent (s.k. klisterpengar) kommer från NordForsk för koordinering och länkning av ofta existerande nationella program till en nordisk gemensam aktivitet som motsvarar procent av resursbasen och 15 procent fås som direkta finansiella bidrag. Nordiskt Innovationscenters (NICe) specialitet är näringslivsinriktade innovationsprojekt. Det totala värdet av projektportföljen är runt 500 miljoner kronor. NiCes egen beviljning var miljoner kronor och skapar i tillägg en medfinansiering på närmare 150 miljoner kronor från näringslivet och andra källor. Nordiska Energiforskningens (NEF) total projektportfölj har ett värde på över 150 miljoner kronor varav 60 miljoner kronor är extern medfinansiering. Inom EU har nordiska samarbetet fått ett gott fotfäste i European Research Areanätverksaktiviteterna (ERA-NET), vilket har lett till ERA-Nordic-NET verksamheter som koordineras av de nordiska institutionerna. I synnerhet NICe och i viss mån NEF har profilerat sig i dessa instrument. Som ett exempel kan här nämnas callen i projektet HY-CO (Co-ordination Action to Establish a Hydrogen and Fuel Cell ERA- NET) mellan 6 länder som initierades av NEF och lyckades samla ihop en finansiering på 7 miljoner kronor med bara 5 procent egna medel. NEFs projekt N- INNER (North European Innovative Energy Research Programme) samlada ihop 60 miljoner kronor till första call och involverar också 6 länder. NICe deltar i 4 av EU:s ERA-NET med ett totalvärde på 100 miljoner kronor varav NICes finansieringsandel har varit 22 procent och i år förväntas ERA-NET-aktiviteterna fördubblas. Det finns en mångfald av tillgängliga instrument som har använts inom det nordiska samarbetet och som kan vara relevanta för programmet: Innovationsprojekt (t.ex. för kommersialisering) Nordic Centres of Excellence European Research Area-nätverk med nordisk anknytning (ERA-Nordic-NET) 11

13 Nordisk forskningsinfrastruktur Nätverk på olika nivåer Nordiska forskningsprogram Projektportföljer/investeringsportföljer Strategiska analyser Nordiska forskarskolor Nordisk koordinering Public-Private Partnership PhD-program Nordiska institutioner, NMR:s arbetsgrupper osv. Tidigare erfarenheter från alla nordiska institutioner visar alltså att nordiskt samarbete med relativt små medel har lyckats lösa ut stora nationella belopp inom toppforskning, näringslivets innovationsprojekt och tematiska områden. Instrumenten för samarbete inom de enskilda delarna av innovationskedjan fungerar väl. I utformningen av programmet kan dessa kompetenser utnyttjas. Den reella utmaningen är emellertid å ena sidan att förstärka kopplingen mellan spetsforskning och innovation som hittills har varit separerade i det nordiska samarbetet å andra sidan att skala upp resursbasen och finansieringen för att nå en kritisk massa för ökad inverkan. 4. Programförslaget I det följande presenteras det nordiska programförslaget för toppforskning inom klimat, energi och miljö. Förslaget består av följande delar: 1) det vetenskapliga innehållet, 2) instrumenten och organiseringen av samarbetet samt 3) programmets finansiering och resurser. Förslaget tar utförligt hänsyn till kriterierna som ställts från statsministrarnas och Nordiska ministerrådets sida. 4.1 FOKUSOMRÅDEN Programmets målsättning Utgående från de viktiga frågeställningar och stora möjligheter som finns inom temaområdet klimat, energi och miljö är programmets mål definierat som följande: målet är att bidra till att Norden uppnår en världsledande position inom valda segment av hållbar energi, klimat- och miljöfrågor och där Norden som helhet skulle kunna profilera sig som global vägvisare för politiska lösningar och tekniska innovationer. De strategiska frågeställningarna genom vilka programmet bidrar till målet är följande: Hur kan vi få pålitligare information om klimatförändringens inverkan på Norden och på de nordiska samhällena för att skapa effektiva strategier och lösningar för bekämpning och anpassning? I fall utvecklingen går snett, hur kan vi anpassa oss väl i förväg och därigenom undvika stora sociala problem och ekonomiska förluster? Kan vi eventuellt omvandla de förutsedda hoten till möjligheter, t.ex. i form av nya aktiviteter inom näringslivet? Hur kan Norden bidra till politiska och tekniska lösningsmodeller i klimatfrågan som har relevans både på nordisk och global nivå medräknat u-länderna? 12

14 På vilka områden skulle Norden kunna skapa konkurrenskraftiga eller radikala energiinnovationer i världsklass som besvarar både utsläppsfrågorna och energisäkerheten? Programmets temaområden De strategiska frågeställningarna besvaras genom välriktade och tillräckligt stora strategiska toppforsknings- och innovationsinsatser, vilka täcker hela kedjan från orsaker över konsekvenser till lösningar och därigenom kan skapa unika innovationsmöjligheter. För att hitta lösningar krävs mycket tvärvetenskaplig forskning från naturvetenskapliga och tekniska till socioekonomiska och policyinriktade discipliner vilka även bör kombineras med näringslivets intressen och relevans. Den ovan beskrivna helheten kan åstadkommas bara genom en nordisk kraftsamling, ett land är inte tillräckligt att omfatta allt detta. Insatserna fokuseras på följande fyra temaområden med tvärvetenskaplig karaktär som bildar en helhet: (I) (II) (III) (IV) Klimatforskning i nordliga förhållanden Klimat- och miljöpolitik med nordisk och global insyn Energiinnovationer och systemlösningar Framtidens rena bränslen Delområde (I) - bidrar till säkrare och djupare förståelse av klimatförändringen i nordiska och arktiska förhållanden och kommer att ge de nordiska länderna noggrann information om förväntade effekter på olika aspekter av naturen, samhället och det vardagliga livet. Genom en pålitligare insyn i framtida klimat kan olika typ av anpassningsstrategier redan nu skissas vilket medför ett stort mervärde t.ex. i fall stora förändringar förväntas och åtgärder kan initieras tillräckligt tidigt. Som utgångspunkt för arbetet används klimatmodellering, klimatets växelverkan med isen förknippade med tvär- och mångvetenskapliga analyser. Delområde (II) bidrar till konkreta lösningsmodeller i klimatförändringsfrågan inom specifika segment med hög nordisk och internationell relevans. Genom att kombinera miljöteknik, sociala och politiska vetenskaper och fokuserad tekniskvetenskaplig forskning kan effektiva helhetslösningar på mångfacetterade miljöoch klimatfrågor åstadkommas. Skogarna som koldioxidsänkor och sjöfarten har identifierats som första fokusområden med både stor nordisk och global betydelse. Delområde (III) bidrar till tekniska, systemtekniska och sociala innovationer nödvändiga för storskaligt utnyttjande av förnybara energikällor och effektivare energianvändning. Genom att kombinera nya vetenskapsområden med energi skulle radikala tekniksprång kunna åstadkommas med stor potential för näringslivet. Vindkraft, biobränslen för transport samt nanoteknik är exempel på planerade aktiviteter. Delområde (IV) bidrar till teknisk-vetenskapligt genombrott av koldioxidarm energiproduktion från fossila eller kolrika bränslen och nya rena energibärare. Fokus ligger på olika metoder för koldioxidavskiljning och -lagring (s.k. CCS-teknik, Carbon Capture and Storage). Även vätgas och bränsleceller är ett aktuellt område. Programmets fokus och projektförslagen Inom de fyra delområdena har 12 högt relevanta och konkreta nordiska projektförslag identifierats och bearbetats utgående från uppdragets kriterier och 13

15 möjligheterna att gemensamt åstadkomma klara framsteg och ny konkurrensförmåga. Hänsyn har tagits till att det finns tillräcklig kompetens tillgänglig i Norden för att kunna genomföra projekten och att dessa ska motsvara näringslivets intressen. Projekten presenteras i Tabell 1 nedan. Detaljerade beskrivningar av förslagen finns i Bilaga 3. Vidare planering av det praktiska genomförandet, t.ex. utlysning, lämnas till senare bearbetning av programadministrationen. Alla projekt uppfyller Toppforskningsinitiativets kriterier väl. Innehållet av projekten bör tolkas i nuläget flexibelt så att nationella intressen kan integreras i projekten. Projekten får sin slutliga form under den operativa förberedningen. Projektförslagen bildar en helhet. Utöver de fem urvalskriterierna (Bild 1) som binder projekten samman, finns det viktiga förbindelser och synergier mellan projektens delområden. Exempelvis förenas koldioxidsänkorna (projekt 5) och CCS (projekt 11) av koldioxidbalans, medan vätgas/bränsleceller (projekt 12) är mycket relevant för miljövänlig transport (projekt 4); projektet för koldioxidneutralt Norden har för sin del ett nära samband med projekten inom delområdena III och IV osv. Projekten täcker hela innovationskedjan från orsaker till lösningar. Detta innebär att balansen mellan toppforskning och näringslivsnära innovationer varierar mellan projekten för att leverera högklassiga resultat, men båda elementen är noggrant beaktade vid projektformuleringen för att inte ge avkall på programmets mål. Tabell 1. Möjliga projekt i programmet. Programmets delområden (I) Klimatforskning i nordliga förhållanden (II) Klimat- och miljöpolitik med nordisk och global insyn (III) Energiinnovationer och systemlösningar (IV) Framtidens rena bränslen Projekt i delområdena (1) Avancerad klimatmodellering (2) Effektstudier och anpassning till klimatförändringen (3) Klimatförändringens växelverkan med kryosfären (4) Miljövänlig sjöfart (5) Koldioxidsänkor och skogarna (6) Koldioxidneutralt Norden (7) Integrering av storskalig vindkraft (8) Bärkraftiga biobränslen (9) Nanoteknik och energi (10) Effektivare energianvändning (11) Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) (12) Vätgas och bränsleceller De föreslagna projekten i Tabell 1 är även internationellt sett mycket relevanta och kan därigenom anses om en gemensam nordisk insats för klimat- och energifrågorna i ett globalt sammanhang. Fokusområdena sammanfaller väl med EU:s ramprogram och nya initiativ såsom den strategiska energiteknikplanen (SET- Plan). Programförslaget kommer därför att klart förstärka Nordens position och beaktandet av nordiska insatser inom EU. Men det bör påpekas att programmet inte heller utesluter andra länder, utan det bygger tvärtom på starkt internationellt samarbete. Samma princip gäller också för det nordiska deltagandet i projekten och eventuella nya projektinitiativ; programmet bildar en långvarig process som tillåter senare inträde i projekten och introduktion av nya projekt förutsatt att dessa tillfredsställer de övergripande kriterierna för Toppforskningsinitiativet. En tidsmässig infasning av projekten är nödvändig och alla projekt förväntas därigenom inte starta samtidigt. 14

16 4.2 ORGANISERING OCH INSTRUMENT Programmets organisation och instrument för samarbetet (huvudplan A) För att programmet och dess innehåll överhuvudtaget ska vara realiserbart behövs även nya perspektiv på instrumenten och organisationen och en stark vilja att genomföra detta på en nordisk nivå. Huvudalternativet (Plan A) för organisation av och instrument för programmet utgår från tidigare erfarenheter av liknande initiativ som programmet. De bästa elementen från nordiskt samarbete, t.ex. innovationsprojekt, NCoE, ERA-NET, utnyttjas; ytterligare beaktas EU:s nya instrument inom FoU och innovationer såsom Joint Technology Initiatives (JTI), europeiska teknologiplattformar (ETP), Europeiska teknikinstitutet (EIT), men även erfarenheter från de nordiska länderna, såsom danska ErhversPhD-programmet, finska SHOK (koncentration av strategiskt spetskunnande), isländska initiativ, norska stora satsningar och svenska kompetenscentra. Den centrala utgångspunkten för organisationen är dock att kunna kombinera de centrala kriterierna i Bild 1. Organisationen och instrumenten introduceras på tre nivåer: organiseringen av programmet, de nordiska institutionernas roll i programmet samt projektarbetet. Organisationsmodell för programmet Organisationsmodellen är i sig ett nytt instrument som integrerar toppforskning och innovation, näringslivets och finansiärernas intressen, och tar hänsyn till hela värdeförädlingen från kunskap till marknader. Som förebild har använts de nya EUinstrumenten JIT, ETP, EIT, men med en nordisk anknytning. Modellen innebär inte en ny nordisk institution utan den baserar sig på existerande nordiska organisationer och nätverk. Följaktligen följer organisationen också den befintliga ansvarshierakin av det nordiska samarbetet. Organisationsmodellen är skildrad i Bild 2. Nya element i organisationsmodellen är den rådgivande gruppen (HLC) med en mycket hög profil och kompetens, som behandlar strategiska frågor, bl.a. framtida temaområden och finansieringsbehov, och stöder med sin insyn programmets styrelse. HLC sammanträder 1 2 gånger om året och fungerar som viktig rådgivande strategigrupp för programmet. HLC kan även kompletteras med ett årligt nordiskt forum kring initiativet för fungera som en arena för möte mellan politiker, akademi, näringsliv och myndigheter för att diskutera och komminicera resultaten av programmet. Den operativa delen stöds av projektledningsenheter (PMU:er) som har en stark dynamisk och resultatdriven profil. En PMU ansvarar för 3 4 projekt och inkluderar därför också vetenskaplig kompents förutom management färdigheter. Det föreslås att de tre nordiska instutionerna tillsammans med nationella finansiärare och externa experter driver PMU:erna. PMU:erna ansvarar i praktiken för den dagliga driften av programmet och projekten inklusive organisering och evaluering av ansökningar och uppföljning av projekten. Programmet förankras nationellt genom styrelsen (MB) med representation från ledningen i de centrala nationella forsknings- och innovationsfinansiärerna och från näringslivet. MB spelar en avgörande roll i kopplingen av programmet till de nationella insatserna. NMR och ledningen i de tre nordiska institutionerna är också representerade i styrelsen. Tillsammans ska ledamöterna i MB representera hög kompetens inom vetenskap, innovation och annat av central vikt för framgångsrik ledning av programmet. MB har i sitt arbete en tyngdpunkt på gemensamma mål, 15

17 uppföljning och utvärdering av hela programmet. Ämbätsmankommitteen ställer de nordiska medlen till förfogande via NMR som i sin tur kanaliserar dessa till Programmet. Styrelsen beslutar bl.a. om användningen av gemensamma nordiska medel och koordinerar övergripande samverkan mellan nordiska och nationella finansiärers insatser och ansvarar för användningen av de gemensamma nordiska resurserna till NMR. En klar skillnad i organisationsmodellen jämfört med dagens läge är att den högsta och den lägsta nivån i organisationsmodellen har fördjupats men den största är kanske samarbetet mellan de stora nationella finansiärerna i styrelsen. High Level Council or Advisory Group (HLC) Management Board (MB) Project Management Unit(s) (PMU) Projekt Projekt (PRO) Ger råd och riktlinjer på strategiska frågor; ledamöter med hög profil från näringslivet, beslutfattare, NMR:s ledning Fattar beslut om mål och uppföljning av programsatsningen, övergripande ansvar för hela verksamheten; representanter för nationella forsknings- och innovationsfinansiärer, nordiska institutioner och näringslivsrepresentanter Ansvarar för den dagliga driften av projekten; dynamisk profil (nätverk, finansiering) med horisontella färdigheter och vertikal tematisk kompetens Bild 2. Programmets organisation. Den praktiska organiseringen av arbetet i projekten utgår från brett nordiskt och internationellt samarbete. Tillsammans med programmets öppenhet utgör detta en platform som kan kallas Nordic R&D and Innovation Platform on Climate, Energy and Environment. Nya instrument för projekten De enskilda projekten i programmet har varierande innehåll, vilket betyder att instrumenten för genomförandet måste skräddarsys individuellt. I Bilaga 3 presenteras relevanta instrument för varje projektförslag. En viktig utmaning är att sammanföra toppforskning och innovation, t.ex. integrera framstående forskning och näringslivsdrivna projekt. Förutom främjande av toppforskning utvecklas innovationssystem för nyttiggörande och kommersialisering. Programmet använder sig på projektnivå av ett flertal instrument för att uppfylla detta krav. Bild 3 presenterar de olika modellerna som används i programmet för att överbrygga spetsforskning och industriell relevans. Men det bör betonas att inte bara näringslivsdrivna projekt men även basforskningsnära aktiviteter kan leda till ökad konkurrenskraft. 16

18 Överbryggande instrument Spetsforsknings- Public-Private Näringslivsrelaterade instrument Partnership-program instrument t.ex. t.ex. Nordic Centres of Innovationsplat innovationsprojekt Excellence Advisory Boards med näringslivsrepresentation Bild 3. Överbryggning mellan toppforskning och näringsliv. I praktiken innebär dessa typer av kombinerade instrument ett förnyande av traditionell kompetens eller produktorienterade projekt i det nordiska samarbetet till innovations- och lösningsorienterade projekt. De nordiska institutionerna i programmet De tre nordiska institutionerna (NordForsk, NICe, NEF) representerar en viktig resurs och kompetens för programmet. NordForsk har kunnande inom hantering av spetsforskning och vetenskap, Nordiska Innovationscentret har specialiserat sig på innovationer och näringslivet och Nordiska Energiforskningsprogrammet har tematiskt kunnande inom energi. NordForsk demonstrerar tematiskt kunnande genom sina program inom klimat och NICe inom miljöteknik. NEF i sin tur har FoIkompetens genom sina aktiviteter. Alla tre institutioner har omfattande kunnande inom organisering och resurspoolning och deltar dessutom i EU-aktiviteter. Programmet innehåller en stark koppling mellan toppforskning, innovationssystem och näringsliv. Finansiering och EU-anknytning är väsentliga element. En förutsättning för att programmet ska lyckas är att de tre institutionerna bidrar som en helhet till programmet, så att programmets aktiviteter inte splittras mellan dessa tre utan samordnas. De horisontella generella uppgifterna inom projektledningsenheterna (PMU:erna) bör få hög prioritet, men kombinerat med en djup tematisk insyn. Det föreslås därför att de tre nordiska institutionerna har ett nära samarbete inom programmet genom att gemensamt bemanna alla projektledningsenheterna. Programmets organisationsmodell är robust. Dess genomförande rubbas inte ifall t.ex. en omorganisering av nordiska samarbetet av någon orsak övervägs och det skulle uppstå en nordisk institution med stark forsknings- och innovationsprofil. Alternativa modeller I reserv finns Plan B som mer eller mindre motsvarar nuläget för samarbete mellan de nordiska institutionerna. I detta fall skulle projekten delas mellan de tre nordiska institutionerna. Som en förbättring till nuläget kunde starkare koordinering och samarbete mellan de tre institutionerna introduceras. Programmets utfall i Plan B skulle sannolikt bli mindre storslaget än i Plan A. Huvudalternativet för programmets organisering (Plan A) har flera fördelar jämfört med den alternativa modellen (Plan B): Större storlek och volym God synlighet och hög profil Betydande status inom innovationssystemet Unikt och genuint intresse att delta i programmet Förmåga att samla in betydliga resurser 17

19 Hög politisk förankring Deltagande ger fördel och mervärde 4.3 RESURSER OCH FINANSIERING Programmet baseras på nordiska intressen, styrkor och kompetenser som kartlades i början av programmeringsarbetet och beskrivs i bakgrundsanalyserna. Resursbasen av programmet består av två element: en direkt finansiell resurs eller budget som programmet har till sitt förfogande och en indirekt resurs som programmet kan utnyttja och vilken uppstår huvudsaklingen via koppling till andra nationella insatser till programmet. Hela projektportföljen representerar en uppskattad total resursbas på knappt 6,8 miljarder svenska kronor (680 miljoner euro). Det bör påpekas att siffrorna som presenteras här baserar sig på preliminära intressemanifestationer och Projekt NMR:s interna medel (1) Medel från de tre nordiska institutionerna (2) Nationella bidrag (3) Näringslivets bidrag (4) SUMMA ( ) 1. Avancerad klimatmodellering 2. Effektstudier och anpassning till klimatförändringar 3. Klimatförändringens växelverkan med kryosfären uppskattningar och är därför inte ännu bindande Klimatförändringens växelverkan med kryosfären 4. Miljövänlig sjöfart Koldioxidsänkor och skogarna 6. Koldioxidneutralt Norden 7. Integrering av storskalig vindkraft 8. Bärkraftiga biobränslen 9. Nanoteknik och energi 10. Effektivare energianvändning Koldioxidavskiljning och -lagring (CCS) 12. Vätgas och bränsleceller Totalt Tabell 3. Sammanfattning av den finansiella resursen för projekten över en femårsperiod. (miljoner svenska kronor) Ett förslag till den finansiella resursen av programmet och dess 12 projekt finns i Tabell 3. Den totala budgeten är 1680 miljoner kronor (170 miljoner euro) över en 18

20 femårsperiod. Den årliga budgeten är 336 miljoner (34 miljoner euro). Hur sifforna i Tabell 3 uppstår förklaras i följande. Kolumnerna (1) och (2) i Tabell 3 representerar nordiska medel. Ett årligt nordiskt anslag på 180 miljoner kronor (18 miljoner euro) över fem år eller totalt 900 miljoner kronor (90 miljoner euro) skulle göra det möjligt att genomföra programmet som en helhet. Det behövs gemensamma nordiska medel för att få ihop basfinansieringen och generera resursbasen för programmet. Detta är huvudalternativet för budgeteringen. De gemensamma nordiska medlen skulle kunna komma från tre källor: Nordiska ministerrådets egna toppforskningsmedel (20 miljoner kronor/år) och bidrag från de tre nordiska institutionerna (40 miljoner kronor/år). I bästa fall kunde dessa medel stå för en tredjedel av hela behovet. Men den viktigaste och avgörande insatsen vore ett direkt finansiellt stöd på 120 miljoner kronor (12 miljoner euro) per år för programmet genom statsministrarna. Utan detta belopp kan programmet inte förverkligas som en helhet. Det finansiella bidraget från nationella program eller myndigheter (kolumn 3) utgör årligen 52 miljoner kronor (5,2 miljoner euro) eller totalt 260 miljoner kronor (26 miljoner euro) över fem år. Summan förväntas komma från de fem nordiska länderna och siffran baserar sig på tidigare erfarenheter med dylika nordiska projekt. Det förväntas inte att alla länder deltar i alla projekten eller med samma summa utan deltagandet är intressebaserat. Det bör dock påpekas att programmet är en öppen platform som möjliggör att komma in i projekten även i ett senare läge. Näringslivets bidrag (kolumn 4) utgör nästan en tredjedel av den finansiella resursen och utgör årligen 104 miljoner kronor (10,4 miljoner euro) eller totalt 520 miljoner kronor (52 miljoner euro). Den möjliga egenfinansieringen från de mottagande institutionerna som förverkligar projekten är även inkluderad här. Siffrorna baserar sig inte bara på tidigare erfarenheter från det nordiska samarbetet (t.ex. NICe:s innovations- och industriprojekt) men på de positiva och kvantifierade nationella erfarenheterna av industrins medfinansiering (t.ex. Vinnova och Tekes). Det är viktigt att klargöra att programförslaget inte baserar sig enbart på de finansiella kontributionerna i Tabell 3 utan på en potentiell resursbas som bygger på att attraktionskraften i programmet baseras på ett kraftigt ökat mervärde i det föreslagna nordiska samarbetet i jämförelse med när varje land agerar var för sig. Det betyder att den synergi som erhålls när olika nationella och nordiska resurser samspelar, infrastruktur samutnyttjas och mobiliteten av kompetens ökar mellan de nordiska länderna bidrar till en kraftsamling som resulterar i ökade satsningar i gemensamma program tillsammans med näringslivet och en kraftigt ökad möjlighet att attrahera resurser i Europasamarbetet. I praktiken har detta ett direkt finansiellt värde för länderna fast det är utanför programmets direkta budget. Denna resurs har vi kallat en indirekt resurs och kan tex. innebära att nationella program/projekt på olika sätt länkas till det gemensamma nordiska programmet/projekten. Tabell 4 sammfattar den indirekta resursen och en förklarning av de enstaka summorna följer nedan. Ett viktigt mål av programmet är att ansöka medel från EU-programmen. Huvudansvaret av detta läggs i PMU:rna av programmet vilka tillsammans med de nordiska aktörerna kommer att förbereda ansökningar till relevanta EU-program. Programmets innehåll ligger väl i fokus av EU:s nuvarande och planerade program och är i synnerhet väl positionerad med EU:s strategiska energiteknologiplan (SET- Plan) och Joint Technology Initiative (JTI). Statistiken påvisar att succén förbättras om nordiska länderna samarbetar på projekten än om var och en agerar ensam i 19

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Programmet har fyra underteman:

Programmet har fyra underteman: 1 Fru President, på grund av den politiska situationen som nu råder har jag fått i uppdrag att presentera Islands ordförandeskapsprogram i Nordiska ministerrådet i frånvaro av samarbetsministern. En av

Läs mer

Norden som kunskapsregion strategier och instrument

Norden som kunskapsregion strategier och instrument eller Norden som kunskapsregion strategier och instrument Internationaliseringskonferensen Bergen 7 mars 2013 Monika Mörtberg Backlund Senior rådgivare, Nordiska Ministerrådet Avdelningen för Kunskap och

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Bilaga 3: Analys av möjliga projekt för Programmet

Bilaga 3: Analys av möjliga projekt för Programmet Bilaga 3: Analys av möjliga projekt för Programmet Projektteamet analyserade ett flertal idéer till programmet. Efter en kritisk analys av en större mängd projekt med beaktande av urvalskriterierna valdes

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Energisystemforskning Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Innehåll 1. Energimyndighetens finansiering 2. Energisystemforskning 3. Program inom energisystemforskning

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar , om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009.

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009. UTLYSNING SENTER FOR INTERNASJONALISERING AV HØGRE UTDANNING Utviklingsmidler for Nordic Master Program Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009. Det tildeles opp til 1 million

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Mikael Hedelind. Mikael Hedelind, ABB Corporate Research

Mikael Hedelind. Mikael Hedelind, ABB Corporate Research Mikael Hedelind Mikael Hedelind, ABB Corporate Research Mikael Hedelind, ABB Corporate Research, Västerås EC H2020 och FP7 Lärdommar från första ansökningarna January 28, 2015 Slide 2 Introduktion Disclaimer:

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Energi- och miljöteknik

Energi- och miljöteknik pressinformation november 2013 Energi- och miljöteknik symbio city Det svenska erbjudandet inom energi- och miljöteknik står sig starkt i global konkurrens. Med teknik och kompetens i världsklass har Sverige

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Elisabet Göransson 2012-03-26 Om Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Hållbar nordisk välfärd. Status till de nordiska statsministrarnas sommarmöte den 16 maj 2013

Hållbar nordisk välfärd. Status till de nordiska statsministrarnas sommarmöte den 16 maj 2013 Hållbar nordisk välfärd Status till de nordiska statsministrarnas sommarmöte den 16 maj 2013 Hållbar nordisk välfärd ett program för nya välfärdslösningar för människor i Norden ISBN 978-92-893-2577-6

Läs mer

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5)

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Minnesanteckningar från uppstartsmöte 2013-09-25 Tid: 09:30-16:00 Deltag are, Swerea SWECAST. Anna Lundberg, Swerea SWECAST. Karin Wilson, Swerea IVF. Johan Klinteskog,

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

Från miljörätt till miljöhett

Från miljörätt till miljöhett Från miljörätt till miljöhett - så blir Sverige bäst på miljöteknik juli 2008 www.centerpartiet.se Inledning Centerpartiets vision är ett grönt, modernt och öppet samhälle som präglas av liberala värderingar.

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011

STINT. Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT Hans Pohl, programchef Hanna Begler, programansvarig 15 november 2011 STINT - bakgrund och uppgift Privaträttslig stiftelse inrättad efter beslut i regering och riksdag 1994 Ska internationalisera

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Sveriges miljöteknikråd

Sveriges miljöteknikråd Sveriges miljöteknikråd En delegation för miljöteknik Berit Gullbransson, Stockholm 26 maj Kommittédirektiv 2008:2 Sveriges miljöteknikråd - en delegation för miljöteknik Swentec, Sveriges miljöteknikråd,

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Deadlines EU-program

Deadlines EU-program Uppdaterad av Janna Wellander 2006-09-29 Deadlines EU-program INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTBILDNING 2. KULTUR 3. UNGDOM 4. INFORMATIONSTEKNOLOGI 5. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA FRÅGOR 6. MILJÖ OCH ENERGI 7.

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas.

UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas. Bilaga K UTVÄRDERINGSFÖRFARANDEN FÖR PROGRAMMET DELPROGRAM MILJÖ 1. Utvärderingen. ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 1.1 Förregistrering. Förregistrering av förslag kommer inte att erbjudas. 1.2 Förhandskontroll

Läs mer

Nyckelaktörsprogrammet

Nyckelaktörsprogrammet Nyckelaktörsprogrammet Nr 1, Sept 2008 VINNOVA lanserade Nyckelaktörsprogrammet 2006. Programmet syftar till att stärka högskolans roll som motor för förnyelse och utveckling av näringsliv och samhälle

Läs mer

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7 Regional vätgassamverkan v öppnar för f r deltagande i FP7 Erfarenheter och planer från n SamVäte, J Vätgasgruppen V ETC Agenda Presentation av projektet SamVäte och Vätgasgruppens verksamhet Planerna

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte nr. 1, 2013 godkändes av styrelse samt underskrevs av ordförande och sekreterare. Protokollet lades till handlingarna.

Protokoll från styrelsemöte nr. 1, 2013 godkändes av styrelse samt underskrevs av ordförande och sekreterare. Protokollet lades till handlingarna. Protokoll från styrelsemöte nr. 2 Köpenhamn, 6-7 juni 2013 Närvarande Carsten Friberg, ordförande Disa Kamula, styrelsemedlem Johan Söderberg, styrelsemedlem Ingibjörg Elín Halldórsdóttir, styrelsemedlem

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas

- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas EU-supportkontoret t t - en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas inom EUs sjunde ramprogram, FP7 Catharina Ottestam, Innventia Vad är EU-kontoret? Pilotprojekt, det första

Läs mer

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 HORISONT 2020 EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 Den fleråriga budgetramen 2014 2020: Europeiska rådets slutsatser av den 8 februari 2013 Främsta utmaningen: att stabilisera det

Läs mer