Indikatorer om integration

Transkript

1 ÅSUB Rapport 213:3 Översikter och indikatorer 215:2 Publicerad: Kenth Häggblom, statistikchef, tel () Kathi Salokoski, samordnare av integrationsfrågor, tel () Indikatorer om integration I korthet Denna översikt innehåller statistik som landskapsregeringen har beställt av ÅSUB som ett led i sitt arbete med integration. Den övergripande målsättningen för landskapsregeringens program för främjande av integration är att alla kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla områden i livet. Åland ska vara ett inkluderande samhälle där alla garanteras en likvärdig behandling. De inflyttades levnadsvillkor ska på centrala delområden (inkomst, utbildning, sysselsättning och deltagande) vara på samma nivå som den övriga befolkningens. Som en del i uppföljningen av programmet har landskapsregeringen valt ut några indikatorer genom vilka integration kan följas och utvärderas över tid. De data som finns i denna statistiksammanställning är en viktig del av dessa indikatorer. Uppgifterna omfattar i huvudsak statistik om personer som är födda utanför Norden, har andra språk än svenska som modersmål och som är bosatta på Åland. Syftet är att belysa hur integrerad i samhället denna befolkningsgrupp är. Tillsammans med den invandrarbarometer som ÅSUB har producerat (ÅSUB Rapport 214:9 Att leva och bo som inflyttad på Åland) kan statistiksammanställningen användas för att analysera invandrarnas situation. Sammanställningen innehåller statistik om sysselsättning, arbetslöshet, ungdomar som varken studerar eller arbetar, specialundervisning i grundskolan, övergångar från grundskola till gymnasium, studieavbrott, valdeltagande, representation i politiska institutioner (i första hand kommunfullmäktige) samt innehav av finskt medborgarskap respektive hembygdsrätt. När det gäller utbildningsvariablerna studeras personer som har andra modersmål än svenska oavsett födelseort. De senaste tillgängliga uppgifterna har använts. Den aktuella invandrargruppen jämförs med totalbefolkningen.

2 Kort beskrivning av befolkningsstrukturen på Åland år 213 Tabell 1. Befolkningen på Åland år 213 efter födelseort, kön och ålder, antal och Födda utanför Norden* Andel (%) födda utanför Norden* 5,6 5,6 5,6-9 3,1 2,8 3, , 3,7 4, ,3 1,6 8, ,6 14,1 15, ,9 7,2 6,7-59 4,9 5,3 4, ,9 1,9 1,8-7+,7,8,7 Källa: ÅSUB Befolkningsstatistik Tabell 2. Befolkningen på Åland år 213 efter kön och språk, antal och Svenska Finska Övriga , andel i 1, 1, 1, - Svenska 88,7 87,4 9,1 - Finska 4,8 6,3 3,4 - Övriga 6,5 6,4 6,5 Källa: ÅSUB Befolkningsstatistik 2

3 Figur 1. Befolkningen på Åland år 213 efter språk, 4,8 % 6,5 % Svenska Finska Övriga 88,7 % Tabell 3. Befolkningen på Åland år 213 efter födelseort och kön, antal och Åland Finland Övriga Norden Baltikum Övriga Europa Asien Övriga världen Övrigt (okänt) Födda i Norden Födda utanför Norden , andel i 1, 1, 1, - Åland 65,4 61,9 68,8 - Finland 19,7 23,5 15,9 - Övriga Norden 8,6 8,2 8,9 - Baltikum 1,6 1,6 1,5 - Övriga Europa 2,7 2,4 2,9 - Asien 1,5 1,7 1,2 - Övriga världen,6,6,7 - Övrigt (okänt),,, Födda i Norden 1 28,2 31,7 24,8 Födda utanför Norden 2 6,4 6,4 6,4 1) Exklusive Åland. 2) Innehåller även personer med Svenska som modersmål Källa: ÅSUB Befolkningsstatistik 3

4 Figur 2. Befolkningen på Åland år 213 efter födelseort, 19,7 % 8,6 % 2,7 % 1,5 %,6 %, % 1,6 % 65,4 % Åland Finland Övriga Norden Baltikum Övriga Europa Asien Övriga världen Övrigt (okänt) Tabell 4. Födda utanför Norden och med annat modersmål än svenska år 213 efter födelseort och kön, antal och (detta urval ligger till grund för uppföljning av integration Åland) Födda utanför Norden* Baltikum Övriga Europa Asien Övriga världen Andel av hela befolkningen, 5,6 5,6 5,6 - Baltikum 1,5 1,6 1,5 - Övriga Europa 2,3 2,1 2,6 - Asien 1,3 1,6 1, - Övriga världen,4,3,5 Födda utanför Norden*, fördelning 1, 1, 1, - Baltikum 27,7 28,1 27,3 - Övriga Europa 41,7 37,3 46,2 - Asien 23,5 28,7 18,3 - Övriga världen 7,1 6, 8,2 Källa: ÅSUB Befolkningsstatistik 4

5 I. Arbetslivsintegration och ekonomisk integration Inkomst, förvärvsarbete och sysselsättning Andel sysselsatta (förvärvsarbetande) personer (kvinnor och män) jämfört med hela befolkningen (sysselsättningsgrad jämfört med hela befolkningens sysselsättningsgrad). Tabell 5. Sysselsättningsgrad (16 64 år) år 212 efter födelseort, kön och ålder, Antal sysselsatta, (16-64 år) 75,9 77,8 73, Födda utanför Norden* 7,3 67,3 73, Baltikum 74,2 66,8 82, Övriga Europa 71,8 69,5 73, Asien 67,5 67,4 67, Övriga världen 55,9 56,4 55,6 52 (16-24 år) 48,4,7 46, Födda utanför Norden* 51,2 48,6 54, Baltikum 66,7 56,7 86,7 3 - Övriga Europa 46,8, 44, Asien 37,5 36,8 38, Övriga världen 4, 33,3, 2 (25-64 år) 81,2 82,8 79, Födda utanför Norden* 72,4 69,6 75, Baltikum 75,3 68,8 81, Övriga Europa 74,1 71,2 76, Asien 71,1 7,8 71, Övriga världen 56,8 58,3 55,8 Källa: Sysselsättningsregistret 212 5

6 Figur 3. Sysselsättningsgrad (16 64 år) år 212 efter födelseort och kön, ,8 67,3 73,9 73, Kvinnor Män Födda utanför Norden Tabell 6. Andel anställda och företagare av de sysselsatta (16 64 år) år 212 efter födelseort och kön, Antal totalt (andel anställda) 87,4 92,6 82, Födda utanför Norden* 91,2 92,6 89, Baltikum 92, 95,1 89, Övriga Europa 92,3 93,8 91, Asien 88,7 89,7 87, Övriga världen 88,5 86,4 9, 46 (andel företagare) 12,6 7,4 17, Födda utanför Norden* 8,8 7,4 1,1 8 - Baltikum 8, 4,9 1, Övriga Europa 7,7 6,2 8,7 3 - Asien 11,3 1,3 12, Övriga världen 11,5 13,6 1, 6 Källa: Sysselsättningsregistret 212 6

7 Tabell 7. Andel ungdomar (under 25 år) som varken arbetar eller studerar år 212 efter födelseort och kön, Antal, båda könen 5,8 5,3 6,2 457 Födda utanför Norden* 1,7 12,3 9, Baltikum 9,6 18, 1,9 1 - Övriga Europa 12,4 1,4 13, Asien 8,6 7, 1,5 7 - Övriga världen 2, 2, 2, 2 Källa: Sysselsättningsregistret 212 Figur 4. Andel ungdomar (under 25 år) som varken arbetar eller studerar år 212 efter födelseort och kön, ,3 5,3 6,2 9,3 Kvinnor Födda utanför Norden Män Tabell 8. NEETs (16 24 år) år 212 efter födelseort och kön, Antal, båda könen 9,6 8,6 1,5 279 Födda utanför Norden* 17,1 17,1 16, Baltikum 24,4 3, 13, Övriga Europa 25,5 33,3 2, Asien 6,3, 15,4 2 - Övriga världen 2, 33,3, 1 Källa: Sysselsättningsregistret 212 NEETs = Not in Education or Employment or Training. Korrigerat material, samkört med utbildningsregister (grundskolan, efter grundskolan på Åland samt studerande utanför Åland). 7

8 Tabell 9. Arbetslöshet år 212 efter födelseort och kön, Antal arbetslösa, 3,8 3,5 4,2 546 Födda utanför Norden* 1,1 9,6 1, Baltikum 8,7 1,2 7, Övriga Europa 9, 8,5 9, Asien 1,9 8,7 14, Övriga världen 2, 18,5 21,1 13 (under 25 år) 7,5 6,8 8,2 115 Födda utanför Norden* 13,2 12,8 13,5 1 - Baltikum 6,3 1,5, 2 - Övriga Europa 15,4 1, 18,8 4 - Asien 2, 12,5 28,6 3 - Övriga världen 33,3,, 1 (25 år och äldre) 3,4 3,1 3,8 431 Födda utanför Norden* 9,8 9,3 1, Baltikum 9, 1,2 8, 23 - Övriga Europa 8,6 8,4 8, Asien 1,3 8,5 13, Övriga världen 19,4 16, 21,6 12 Källa: Sysselsättningsregistret 212 Figur 5. Arbetslöshet år 212 efter födelseort och kön, ,6 1,5 3,5 4,2 Kvinnor Födda utanför Norden Män 8

9 II. Barnomsorg, grundskola och utbildning Invandrarflickor, -pojkar samt familjer Tabell 1. Grundskoleelever med specialundervisning hösten 213 efter modersmål, kön och typ av specialundervisning, antal och Modersmål Båda könen Flickor Pojkar Antal elever Totalt Svenska Nordiska språk Övrigt Andel elever med specialundervisning totalt, Totalt 2,4 16,1 24,4 - Svenska 19,7 15,6 23,5 - Nordiska språk 44,4 46,2 42,9 - Övrigt 28,9 19,4 36,2 - varav i samordnad specialundervisning, Totalt 15,5 13, 17,7 - Svenska 15, 12,5 17,3 - Nordiska språk 25,9 3,8 21,4 - Övrigt 21,1 18,1 23,4 - varav i anpassad specialundervisning, Totalt 4,2 2,6 5,6 - Svenska 3,9 2,6 5,2 - Nordiska språk 14,8 15,4 14,3 - Övrigt 6,6 1,4 1,6 - varav i träningsundervisning, Totalt,8,4 1,1 - Svenska,7,5,9 - Nordiska språk 3,7-7,1 - Övrigt 1,2-2,1 Källa: ÅSUB Utbildningsstatistik 9

10 Figur 6. Grundskoleelever med specialundervisning hösten 213 efter modersmål och kön, ,2 42,9 36, ,6 19,4 23,5 1 Flickor Pojkar Svenska Nordiska språk Övriga språk Tabell 11. Elever som gått vidare direkt till Ålands gymnasium eller Ålands folkhögskola från årskurs 9 år 213 efter modersmål och kön, antal och Modersmål Antal grundskolelever med avgångsbetyg vårterminen 213 Totalt Svenska Nordiska språk Övrigt Andel elever som gått vidare till gymnasieutbildning, Totalt 85,6 8,4 91,4 - Svenska 86,6 8,9 93,1 - Nordiska språk,,, - Övrigt 75, 75, 75, Andel elever som inte gått vidare till gymnasieutbildning, Totalt 14,4 19,6 8,6 - Svenska 13,4 19,1 6,9 - Nordiska språk,,, - Övrigt 25, 25, 25, Not: Uppgifter om åländska studerande vid utbildningar utanför Åland saknas för 16-åringar. Källa: ÅSUB Utbildningsstatistik Studieavbrott i grundskolan läsåret Läsåret slutade två elever grundskolan med skiljebetyg, en pojke före läsårets slut (modersmål svenska) och en flicka vid läsårets slut (icke-nordiskt modersmål). Totalt 32 elever gick ut grundskolan med avgångsbetyg detta läsår, varav 36 med modersmål svenska, 6 med nordiska modersmål och 8 med utomnordiska modersmål. 1

11 Tabell 12. Studerande som avslutat sina studier på gymnasienivå 213 efter modersmål och kön, antal och Modersmål Antal studerande som avslutade studierna totalt Totalt Svenska Nordiska språk Övrigt Andel utexaminerade, Totalt 82,9 82,4 83,4 - Svenska 83,7 83,3 84,1 - Nordiska språk, 1, - - Övrigt 7,8 7,6 71,4 Andel studieavbrott, Totalt 17,1 17,6 16,6 - Svenska 16,3 16,7 15,9 - Nordiska språk, - 1, - Övrigt 29,2 29,4 28,6 Not: Siffrorna gäller Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium. Studerande vid skolor utanför Åland ingår inte. Källa: ÅSUB Utbildningsstatistik 11

12 III. Deltagande/Medborgerligt deltagande Tabell 13. Valdeltagande i lagtingsvalet 211 efter födelseort, kön och ålder, Ålder Antal röstberättigade, 66,9 69, 64, Födda utanför Norden* 59,7 61,9 57, ,3-16, ,, 66, ,2 7, 75, ,6 6, 53, ,9 85,7 75, ,6 77,8 8, 14 Källa: ÅSUB Valstatistik Tabell 14. Valdeltagande i lagtingsvalet 211 efter födelseort och kön, Födelseland Antal röstberättigade, 66,9 69, 64, Födda utanför Norden* 59,7 61,9 57, Baltikum 75, 75, Europa 71,9 7, 74, Asien 4,5 45,8 33, Övrigt 62,5 8, 54,5 16 Källa: ÅSUB Valstatistik Figur 7. Valdeltagande i lagtingsvalet 211 efter födelseort och kön, , 61,9 Kvinnor 64,7 Födda utanför Norden Män 57,1 Röstberättigad i lagtingsval är den som fyller 18 år senast på valdagen och har åländsk hembygdsrätt. 12

13 Tabell 15. Valdeltagande i kommunalvalet 211 efter födelseort, kön och ålder, Antal röstberättigade, 64,3 66,7 61, Födda utanför Norden* 27,2 31, 23, ,3 15,1 13, ,5 28,4 21, ,4 35,5 23, ,9 4,2 31, ,9 6, 61, ,3 57,9 77,8 28 Källa: ÅSUB Valstatistik Figur 8. Valdeltagande i kommunalvalet 211 efter födelseort och kön, ,7 61, , 23,5 2 1 Kvinnor Födda utanför Norden Män Tabell 16. Valdeltagande i kommunalvalet 211 efter födelseort och kön, Antal röstberättigade, 64,3 66,7 61, Födda utanför Norden* 27,2 31, 23, Baltikum 16, 21,7 1, Europa 32,6 36,2 29, Asien 27,8 3,3 24, Övrigt 34,4 42,9 27,1 9 Källa: ÅSUB Valstatistik Röstberättigad i kommunalval är den som fyller 18 år senast på valdagen och har haft hemort i kommunen den första september valåret samt innehar åländsk hembygdsrätt. Den som inte har hembygdsrätt, men uppfyller de övriga villkoren har ändå rösträtt i kommunalvalet om han eller hon har haft en kommun på Åland som sin hemkommun under minst ett helt år före valdagen. 13

14 Tabell 17. Lagtings- och kommunalvalskandidater 211 efter födelseort och kön, antal och Antal Lagtingsvalet - Kandidater totalt Födda utanför Norden* Kommunalvalet - Kandidater totalt Födda utanför Norden* Andel födda utanför Norden* Lagtingsvalet 1,1 2,1,6 Kommunalvalet 2,5 3, 2,2 Källa: ÅSUB Valstatistik Till de 3 platserna i lagtinget valdes ingen född utanför Norden. Av de 28 invalda i de 16 kommunfullmäktigeförsamlingarna var en född utanför Norden och hade annat språk än svenska. Dessutom kom fem personer från denna kategori på suppleantplats (1:a eller 2:a ersättare för en invald). Figur 9. Lagtings- och kommunalvalskandidater 211 efter födelseort och kön, antal Kvinnor 1 95 Män 2 1 Födda utanför Norden 7 7 Födda utanför Norden Lagtingsvalet Kommunalvalet 14

15 Tabell 18. Andel med finskt medborgarskap år 213 efter födelseort, kön och ålder, Antal finskt medborgarskap, 91,3 89,8 9, Födda utanför Norden* 18,6 2,3 16, ,3 9,5 7, ,8 22,4 26, ,6 5,3 1, ,1 18,8 12, ,6 24,5 14, ,5 31,5 24, , 38,5, ,6, 58,3 15 Källa: ÅSUB Befolkningsstatistik Tabell 19. Andel med finskt medborgarskap år 213 efter födelseort och kön, Antal finskt medborgarskap, 91,3 89,8 9, Födda utanför Norden* 18,6 2,3 16, Baltikum 3,4 4,4 2, Övriga Europa 2,4 24,1 17, Asien 3,8 3,9 3, Övriga världen 26,3 2,8 3,3 3 Källa: ÅSUB Befolkningsstatistik Figur 1. Andel med finskt medborgarskap år 213 efter födelseort och kön, ,8 9, ,3 16,8 Kvinnor Födda utanför Norden Män 15

16 Tabell 2. Andel med hembygdsrätt år 213 efter födelseort, kön och ålder, Antal med hembygdsrätt, 83,3 83,2 83, Födda utanför Norden* 9,3 9,6 9, , 2, ,6 6,9 15, ,1,7 5, ,4 7,1 4, ,2 8,8 7, ,2 21,3 16, , 25,6 38, ,4, 41,7 13 Källa: ÅSUB Befolkningsstatistik Tabell 21. Andel med hembygdsrätt år 213 efter födelseort och kön, Antal med hembygdsrätt, 83,3 83,2 83, Födda utanför Norden* 9,3 9,6 9,1 1 - Baltikum 1,4 1,8,9 6 - Övriga Europa 11,2 11,7 1, Asien 13,5 13, 14, Övriga världen 15,8 16,7 15,2 18 Källa: ÅSUB Befolkningsstatistik Figur 11. Andel med hembygdsrätt år 213 efter födelseort och kön, ,2 83, ,6 9,1 Kvinnor Födda utanför Norden Män 16