såklartborås En trygg famn vid sidan av familjen Kultur Kungen av lilla scenen Öster Teamet som ger stöd vid demens Ekonomi Visionen styr budgeten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "såklartborås En trygg famn vid sidan av familjen Kultur Kungen av lilla scenen Öster Teamet som ger stöd vid demens Ekonomi Visionen styr budgeten"

Transkript

1 Samhälle Låt oss höra dina åsikter Ekonomi Visionen styr budgeten Kultur Kungen av lilla scenen Öster Teamet som ger stöd vid demens såklartborås vinter 2013 En trygg famn vid sidan av familjen Pelle Barrstrand Norén har tagit»emot åtskilliga familjehemsbarn

2 såklartborås Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson eller Grafisk form Charlotte Ohlsson Layout Studio Desktop Ansvarig utgivare Marie Ingvarsson Omslagsbild Emelie Asplund Tryckeri Responstryck Webb boras.se/saklart god jul Illustration: ida brogren Lyssna på såklartborås: boras.se/saklart Se hit om du är nyinflyttad Nu är vi snart invånare i Borås! Det firar vi med att ge alla nyinflyttade ett nykomponerat välkomstpaket med chans till ett unikt och personligt mottagande. De nya boråsarna har möjlighet att vinna ett speciellt välkomnande och det finns fyra specialupplevelser att välja mellan. Att bli välkomnad till Borås av fotbollsspelaren Stefan Ishizaki, cheerleadertruppen Musketeer Funky Cheer, skådespelaren Lars G Svensson» Borås Symfoniorkester De nyinflyttade tävlar om välkomnandet på boras.se/nyinflyttad. Som sig bör får alla nyinflyttade en blomma, levererad antingen direkt till dörren eller som en blomstercheck. De får dessutom erbjudanden om att besöka badhusen, konstmuseet, stadsteatern och djurparken till rabatterat pris. Var med och rösta fram vinnaren. Unga boråsare redo för högskola och arbetsliv I jämförelser med hela Sverige så står sig eleverna som slutat i Borås Stads gymnasieskolor mycket väl. En undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting gjort visar att eleverna från Borås ligger ordentligt över genomsnittet när det gäller andelen elever som kommit ut på arbetsmarknaden två år efter sin gymnasieutbildning. Boråsgymnasisterna ligger också väldigt bra till i högskolebehörighet. En tredjedel av Boråseleverna har jobb två år efter examen. Riksgenomsnittet ligger på 27 procent. För Borås del är det ett stort framsteg: från 26 procent förra året till 33 i år. Borås bästa resultat gäller behörigheten till högskolestudier, där Boråsgymnasisterna ligger stabilt över 90 procent, fem procentenheter över riksgenomsnittet. Snövit får sällskap av sju miffon på Borås Stadsteaters scen. Familjeföreställningen spelas från den 7 december och fram till efter jul. Läs mer på sidan 9. 2 Såklart Borås är en tidning från Borås Stad

3 3 Ledare Fler lever på lön i stället för bidrag En svår uppgift för alla kommuner är att ge förutsättningar så att så få personer som möjligt är beroende av ekonomiskt bistånd. Borås Stad har fått stor uppmärksamhet nationellt för sitt goda arbete. Borås Stad fortsätter sänka både antalet biståndstagare och kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2013 visar dessutom att både antalet barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd samt antalet unga vuxna med bistånd har sjunkit. Vår konsekventa strävan efter att ge jobb i stället för bidrag visar resultat, säger ansvariga kommunalrådet Lena Palmén (S). Borås Stad använder sig av sin egen metod växla bidrag mot jobb och har hittat flera framgångsfaktorer. Få klienter per handläggare och tydlighet i kraven för att få ekonomiskt bistånd är några. Det ska också vara tydligt att den som är låginkomsttagare ska ha mer pengar på fickan än den som lever på bistånd. Försörjningsenheten i Borås Stad har fått stor uppmärksamhet i Sverige för resultaten. Det senaste året har Borås kunnat sänka andelen personer som har ekonomiskt bistånd från 4,4 till 4,1 procent. Andelen barnfamiljer och unga vuxna med bistånd visar en motsvarande sänkning. Även andelen bland biståndstagarna som är långvarigt beroende av biståndet har sjunkit, från 40,9 till 39,2 procent. Ta en titt på budgeten På boras.se kan du hitta Budget Du kan ladda ner den eller läsa den i webbläsaren. På sidorna 6 7 i det här numret av Såklart Borås kan du också läsa om några nyheter i nästa års budget. Ta häng på en medarbetare Om du är nyfiken på att arbeta i kommunen eller bara vill se vad som händer till vardags på den största arbetsplatsen i Borås kan du titta in på Borås Stads instagramkonto Jobbar i Borås Stad. Där kan du följa en ny medarbetares vardag, arbetsvecka efter arbetsvecka. Hittills har du till exempel kunnat följa fritidspedagog, kommunikatör, förvaltningschef, lärare, assistent, enhetschef och marknadsförare. Jämför innan du väljer skola Du vet väl att du kan jämföra för-, grundoch gymnasieskolorna i Borås. Underlaget kommer från skolorna och omfattar kommunala såväl som fristående skolor. Du går in på boras.se/jamfor Där kan du också jämföra äldreomsorg och annat omsorgsboende. Resultat tack vare våra medarbetare Hösten innebär budgetarbete för många politiker och tjänstemän i kommunen. Debet och kredit för 2014 ska gå ihop. Inte alltid en enkel resa när viljor och önskemål står mot varandra och kan vara nästan lika många som vi är boråsare. Då är det tryggt att veta att de som i slutändan förverkligar fattade beslut är alla engagerade medarbetare i Borås Stad. Det borgar för ett gott resultat utifrån givna resurser. Vi möter den kommunala verksamheten varje dag, till exempel skola, bibliotek, fritid, barn- och äldreomsorg i våra stadsdelar. Men stadsdelarna kan mer än så. De har också utvecklingsansvar för olika specialområden för hela Borås. Det får vi en inblick i, i detta numrmer av Såklart Borås. Mycket har hänt sedan sist. Roligast är nog invigningen av den framröstade lekplatsen i Stadsparken men också internationalisering i bemärkelsen samarbete över nationsgränserna. Det kunde vi uppleva när 215 deltagare, från 39 länder deltog i en FN-konferens för hållbara städer. Platsen var Textile Fashion Center och att konferensen hölls i Borås har sin förklaring i det framgångsrika arbetet i Waste Recovery som är ett samarbete mellan Borås Stad, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Högskolan i Borås och Borås Energi och Miljö AB. Att med bibehållen ödmjukhet skriva om när Borås uppmärksammas positivt i olika sammanhang är alltid lika roligt. Värt att uppmärksamma är dels att tidningen Sport & Affärer utsett Borås till Sveriges främsta breddidrottskommun. Just bredden i vårt arbete, att ge invånarna möjlighet till idrott på sina egna villkor, skall vi fortsätta med och även känna stolthet över. Det andra är vårt lyft i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Kommunkompassen där en betygsättning av kommunerna görs. Bland annat bedöms tillgänglighet, effektivitet, demokrati och resultat. Ett bättre kvitto på att systematiskt kvalitetsarbete lönar sig är svårt att få. Viktigt att påpeka igen är att utan alla ambitiösa medarbetare skulle vi aldrig kunna ha den utvecklingen. Nu stundar lucia, jul och nyår. Traditioner som sitter djupt i folksjälen. Det brukar också innebära att många passar på att ta lite ledigt. Det är min förhoppning att alla får möjlighet att njuta av såväl helger som ledighet. Och visst skall ni unna er den där extra lussebullen eller pepparkakan. V N Ö Vissa verksamheter sköts av stadsdelarna för hela kommunens räkning. Läs mer om detta på sidorna Ulf Olsson (S) Kommunstyrelsens ordförande i Borås Stad

4 4 samhälle Diskutera med politikerna Dialog pågår! Våra politiker vill ha med dig i beslutsprocessen för att själva göra ett bättre jobb. Under nästa år ska minst 32 organiserade medborgardialoger hållas dialoger där du får säga ditt. Välkommen att delta! Genom medborgardialogen blir vi alla vinnare. Samtidigt som du ger de folkvalda i Borås ett bättre och bredare underlag för att fatta bra beslut, kan du själv lära dig mer om den demokratiska processen i kommunen. Medborgardialoger är enkla och informella samtal som görs på ett strukturerat sätt. Struktur gör bland annat att den som är med på ett dialogcafé eller en framtidsverkstad får återkoppling efteråt och att både Ingegerd Eriksson Borås Stad och medborgarna kan utvärdera resultatet av samtalen. Under höstmarknaden ifjol tog flera folkvalda chansen att prata med boråsare ute på stan. Politikerna var positivt överraskade över att många engagerade sig och gjorde sina röster hörda, både via kommunens hemsida, sms och genom att träffas, säger Ingegerd Eriksson, chef på Stadskansliet Kvalitet och utveckling. Vi vill nå många, utmaningen är att ge alla människor möjlighet att delta, särskilt de som berörs av beslut men kanske inte varit så aktiva tidigare. Eftersom medborgardialoger tar upp aktuella ämnen är innehållet för de 32 dialogerna som ska hållas 2014 långtifrån klara. Men några kommer att handla om Nedre Norrby. Politikerna vill få Norrby och centrum att hänga ihop bättre och för att göra det på bästa sätt vill de tidigt höra medborgarnas åsikter, Marie Persson bland annat om hur Nedre Norrby ska bebyggas, säger Marie Persson, hållbarhetsstrateg på Stadskansliet börjar arbetet för att hållbarhetscertifiera Norrby och Nedre Norrby. De ska alltså bli ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara stadsdelar. I arbetet med att få en stadsdel hållbarhetscertifierad är medborgardialog en naturlig och nödvändig del. Nu har politikerna både en möjlighet och en skyldighet att gå från ord till handling. Engagemanget från invånarna är väldigt viktigt, säger Marie Persson. anna vörös lindén Medborgardialog Exempel på olika metoder och olika nivåer av medborgardialog. Ofta kan flera metoder användas i samma fråga. Konsultation: I en geopanel får du uttrycka åsikter till exempel om var kommunen ska bygga en ny lekplats eller cykelväg. Du lämnar förslag t ex genom att markera på en karta. Andra former: fokusgrupp, medborgarpanel. Dialog: På ett dialogcafé träffar du politiker och samtalar i avslappnad och bekväm miljö, även om arbetet dokumenteras. Andra former: rådslag, öppet områdesmöte. Inflytande: På trygghetsvandringar går man runt i ett område för att analysera otrygga miljöer och därefter göra en åtgärdsplan. Förutom boråsare och politiker kan även förvaltning, bostadsbolag och föreningar delta. Andra former: framtidsverkstad, samråd. Medbeslutande: Metoden medborgarbudget kan användas och innebär att boråsare (allmänt eller en utvald grupp) inbjuds att komma med synpunkter, förslag och i vissa fall får medbeslutande när det gäller ekonomiska prioriteringar på ett visst område. Läs mer på klicka på rutan Mötesplats i högerspalten. I vänsterspalten på nästa sida finns Medborgardialog.

5 5 Illustrationer: ida brogren Lämna ditt förslag på vår webbplats Har du en jättebra idé som du vill dela med fler? Tyck till om något som du vill förbättra i vardagen för dig själv och andra som bor i Borås. Skriv en e-petition! Med en e-petition har du möjlighet att bidra med förslag i den politiska beslutsprocessen i Borås. Du lämnar ditt förslag skriftligt på kommunens webbplats, efter att ha registrerat dig. Stadskansliet ser efter att förslaget dels handlar om en fråga som kommunen har hand om, dels att det inte finns formuleringar som till exempel är stötande eller rasistiska. När förslaget sedan lagts ut på webbplatsen kan den som håller med, eller vill kommentera, göra det. Därefter hanteras förslaget som andra förslag, alltså hos berörd nämnd, säger Bertil Ekwall, blocksekreterare i Stadskansliet. Sedan då? Ja, förslaget kan läggas fram inför berörd nämnd som kan ta ett beslut. Eller så kan förslaget bli en del av en politikers motion och komma upp i Kommunfullmäktige. Cykelvägar, buller, skolmat, trafikfrågor. Vad går du igång på? Vi hoppas att e-petitioner ska göra fler boråsare ännu mer delaktiga i vad som händer. Borås är bland de tio första kommunerna i landet som inför e-petitioner. Vi är förväntansfulla och ser fram emot många bra förslag, säger Bertil Ekwall. Anna Vörös Lindén

6 6 ekonomi En kommunal budget för ofta tankarna till kronor och ören men egentligen är den ett dokument fyllt av mål och visioner. Därför har visionen Borås 2025 nu flyttat in i fullmäktiges budget. Om visionen inte är en del av budget så blir det svårt för att inte säga omöjligt att nå den drömbild vi tillsammans satt upp för Borås. Budget med visioner För att det ska bli konkret och tydligt har vi valt att koppla budgeten till visionens målområden, säger budgetchef Roger Cardell, Borås Stad. En kommunal budget har ofta de stora verksamheterna som rubriker. Kulturen får ett kapitel, skolan får ett och äldreomsorgen ett. Ungefär så har även Borås Stads budget sett ut fram till nu. Från och med nästa år blir det ett nytt upplägg. Nu är det vart och ett av de sju strategiska målområdena i visionen som står för de övergripande rubrikerna. Under dessa ska all verksamhet rymmas oavsett vilken kommunal nämnd det gäller. De sju målområdena är: Människor möts i Borås. Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga. krävs framsynthet för investeringar som gör Borås både effektivt och lockande Ulf Olsson, Kommun styrelsens ordförande (S) Kommunstyrelsen Här är 2014 Fritids- och folkhälsonämnden Det Samhällsbyggnadsnämnden års siffror Tekniska nämnden Arbetslivsnämnden Företagandet växer genom samverkan. Livskraftig stadskärna. Medborgares initiativkraft gör landsbygden levande. Goda resvanor och attraktiva kommunikationer. Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt. Det här betyder förstås inte att kommunen slutar med den service som den tidigare gett. Men det finns ett tydligt fokus på att göra målbilden som Borås 2025 målar upp till verklighet. Kommunfullmäktige bestämmer det mest övergripande i sin budget. Sedan är det upp till nämnderna att se hur pengarna ska fördelas inom nämndens eget ansvarsområde. Om Kommunfullmäktige till exempel bestämmer hur många elever i grundskolan som ska klara målen, så kan de tre stadsdelsnämnderna Öster, Väster och Norr var för sig besluta om hur skolorna ska arbeta för att nå målet. Från och med budget för 2014 måste nämnderna koppla även sin budget till visionens målområden. När verksamheterna kopplas ihop med visionen i budgeten så här, kommer den att nötas in undan för undan. Så får vi visionen att leva, säger Roger Cardell. Utbildningsnämnden Kulturnämnden Sociala omsorgsnämnden Stadsdelsnämnderna Övrigt (2013 års siffror inom parentes) tkr ( tkr) tkr ( tkr) Kommunledning Stadskansliet tkr ( tkr) Kommungemensam verksamhet tkr ( tkr) Fritid och folkhälsa, allmänt Föreningsbidrag tkr tkr ( tkr) ( tkr) Samhällsbyggnad tkr ( tkr) Väghållning, skog, parker med mera tkr ( tkr) Persontransporter tkr ( tkr) Arbetslivsnämnden Utbildningsnämnden Soc

7 7 Budget 2014 i siffror l Ökar nämndernas ekonomiska utrymme med 3,6 procent. l Nettokostnaderna, efter intäkter, passerar för första gången fem miljarder kr och blir nära 5,2 miljarder, inklusive avskrivningar. l Skatteintäkterna väntas öka med drygt hundra miljoner till 4,1 miljarder, och statsbidragen budgeteras till 1,1 miljarder. l Resultatet är budgeterat till 52 miljoner, med planerat uttag ur utjämningsreserven blir det ca 80 miljoner. l Kostnaderna når för första gången över sex miljarder kronor brutto. l Investeringsbudgeten är på 390 miljoner kr. Här finns bland annat de nya förskolorna Milstensgården och Johannelundsgatan, om- och nybyggnad av Bodaskolan och Kristinebergskolan, renovering av Sandaredsbadet och byggandet av orangeriet i Stadsparken. Till detta kommer utbyggnad av industriområden. Ingen ska vara bostadslös i Borås tkr ( tkr) tkr ( tkr) Vi reder ut begreppen! Borås 2025 vision och strategi Det mest övergripande av alla Borås Stads styrdokument. Alla beslut som tas och allt som görs i verksamheterna ska gå i linje med visionen. Budget Borås Stads viktigaste planeringsdokument. Budgeten visar hur kommunen har beslutat att använda sina pengar och vad man vill uppnå. Budgeten handlar alltså inte bara om pengar, utan preciserar även verksamheternas mål. Årsredovisning I årsredovisningen redovisas om planerna i budgeten verkligen genomfördes och uppfylldes och hur det gick med ekonomin. Indikator Ett mätetal som visar om vi är på väg att nå de mål vi satt upp. Det finns olika indikatorer för visionens alla målområden. En indikator är till exempel hur många elever som uppfyller målen i nionde klass. Nämnd Här sitter de politiker som bestämmer över en viss verksamhet. Utbildningsnämnden beslutar till exempel om gymnasieskolan. De tre stadsdelsnämnderna beslutar bland annat om grundskolan och om äldreomsorgen. Förvaltning De beslut som politikerna fattar genomförs av de anställda i förvaltningen tkr ( tkr) tkr ( tkr) En kraftsamling för att fler elever blir godkända i alla ämnen och behöriga till gymnasiet. Inom kulturen märks främst satsningen på Textilmuseets nya lokaler. Förskolorna får 20 miljoner för att minska antalet barn per vuxen tkr ( tkr) tkr ( tkr) tkr tkr ( tkr) ( tkr) tkr ( tkr) Kultur Sociala omsorgsnämnden Grundskolan Förskolan Äldreomsorgen Individ- och familjeomsorgen Administration, fritid, kultur Kommungemensam verksamhet Övriga verksamheter i kommunen

8 8 kultur Jag strävar inte efter att verka smart men tycker om att utmana självklarheter Erik Holmström är kungen av lilla scenen i vinter. Han vill ge oss underhållning med innehåll, och sätta berättelsen i centrum. Tur då att han kan regissera, skriva och spela. Lilla scenen är hans Det började som en önskan från en skådespelare till teaterchefen. Ur den önskan växte tre teateruppsättningar fram alla på lilla scenen på Borås Stadsteater. David Rangborg ville göra en monolog. Han föreslog Erik Holmström som regissör. Dåvarande teaterchef Monica Wilderoth gillade idén och frågade om Erik Holmström kunde tänka sig att göra något mer. Det kunde han. Nu spelas den nyskrivna monologen Teatermannen förändrar världen, som följs av Djävla nuläge! och en föreställning med Fanny Hill i centrum. Det känns som det är jag som förfogar över lilla scenen just nu. Det är härligt att få den kontinuiteten och verkligen lära känna scenen, säger Erik Holmström. Han ser teatern som en viktig arena för samhällsdiskussion men hans angreppssätt skiljer sig från många andras. Det kanske är intellektuell teater men den är samtidigt lätt att ta till sig. Jag strävar inte efter att verka smart men tycker om att utmana självklarheter. Jag tycker att vi ska angripa komplicerade saker men ser ingen poäng i att göra det mer komplicerat än det är. Det värsta jag vet är att känna mig dum. Det är okonstruktivt. Men jag vill inte förenkla. Jag vill kommunicera, säger han. Kombinationen av intellekt och underhållning är hans ideal. Och hittills har det gått väldigt bra. Erik Holmström hade stora framgångar på Turteatern i Stockholm, bland annat med uppsättning av SCUMmanifestet. Det är väldigt skojigt att komma till en stor teater. Det är fantastiskt att ha de resurserna som finns här en verkstad och kunnig personal med specialister för rekvisita, kostym och mask. Man kan tänka lite större. Tidigare har jag snickrat ihop något själv, säger han. Det fyra gånger två meter stora modellandskap som är scenografin i Teatermannen är ett sådant exempel. Det är så fantastiskt fint. Det enda könet av Katerine Kielos fanns på läslistan inför arbetet med Teatermannen. Det är något av mannens kulturhistoria som berättas och monologen tar avstamp i historien om Odysseus. Teatermannen vill förändra bilden av oss själva som opåverkbara. Han vill lyfta fram vår längtan att vara tillsammans och påverkas. Men så börjar han problematisera. Vem vill han förändra? Publiken? Vem är då han? Eftersom han har höga krav på sig själv får han börja om många gånger. Det finns en humor i botten, så som det ofta gör hos Erik Holmström. Jag är förtjust i humor. Det finns något väldigt kommunikativt i det. Parallellt med Teatermannen förändrar världen arbetar Erik Holmström med manuset till Djävla nuläge! Uppsättningen är ett samarbete mellan Borås Stadsteater och Counterforce produktion/cp som också låg bakom SCUM-manifestet Djävla nuläge! är inspirerad av kabaréformen. Det kan handla om det fruktansvärda faktum att vi alla ska dö, eller saker som faktiskt

9 9 Bild: charlotte ohlsson Färgstarka miffon på Stadsteatern Det blir dans, musik och färgstarka kostymer när Snövit och sju miffon intar scenen på Borås Stadsteater en familjeföreställning som spelas hela december. Pjäsen handlar om att vilja vara normal. Och om hur vi värderar den som avviker och är udda. Grunden i historien känner vi från sagan om Snövit som bor med sin styvmor, den elaka drottningen. Kloker, Glader och de andra dvärgarna är en grupp funktionshindrade som har anställning på slottet. Drottningen har en talande spegel som säger att hon är vackrast i världen. Men här, på stora scenen i Borås, har hon en egen stylist som hjälper henne. Det kommer också en prins på besök. Han är från världens rikaste kungahus, landet Borra-Barra. Erik Holmström ligger bakom manus till alla tre uppsättningar han gör på Stadsteatern i vinter. Men han tvekar att kalla sig dramatiker. i vinter går att påverka som samhällsstruktur och förhållandet mellan män och kvinnor. Jag har en förkärlek för frustration, speciellt kvinnlig frustration. Kvinnor har över lag lite mer att spy ur sig, tror jag, säger han. Men det blir inte någon kräkshow, det är själva den uppkäftiga attityden han är ute efter. En sorts rening, som både kan vara plump och smart. Just nu försöker jag se om vi kan basera det på Hamlet. Förutom Odysseus i Teatermannen så har Erik Holmström arbetat med klassiker tidigare. Nyligen skrev han till exempel pjäsen Nya gudomliga komedin baserad på Dantes Den gudomliga komedin. Jag tycker att det kan vara ett konstruktivt sätt att använda klassiska verk, att göra nya pjäser. En helt annan sorts klassiker ligger till grund för Erik Holmströms tredje uppsättning på Stadsteatern. Erica Jongs Fanny eller Den sanna berättelsen om Fanny Hackabout-Jones öden och äventyr, boken som i sin tur bygger på Fanny Hill, en glädjeflickas bekännelser. Erica Jongs bok är humoristisk och superteatral med pirater och häxor och allt möjligt. Alla berättelser bär ju på ideologier och politik. Jag vill att en uppsättning ska sätta igång någonting. Tankeverksamhet. Det måste inte all teater göra men det är vad jag är intresserad av, säger Holmström. Charlotte Ohlsson Teatermannen förändrar världen, på teatern nu. Djävla nuläge!, samarbete med CP. Med Andrea Edwards, Gunnel Fred och Erik Holmström. Premiär i mitten av februari. Den nya människan, premiär den 11 april. Snövit och de sju dvärgarna vet vi vad det är, men Snövit och sju miffon? Får man egentligen säga miffon? I den här pjäsen av Gunilla Boëthius är det personer med olika funktionshinder som blir kallade miffon av drottningen. På senare tid har vi kunnat se Miffo-TV, där programledarna själva kallar sig miffon för att avväpna och ta över ordet. För hur ordet tas emot, beror så klart på hur man säger det. När pjäsen sattes upp första gången, med samme regissör som i Borås, Dan Kandell, bjöds en grupp från Moomsteatern in som provpublik. (Moomsteatern är en professionell teatergrupp i Malmö, där skådespelarna har någon form av intellektuell funktionsnedsättning.) Dan Kandell berättar: De fick frågan från vår ensemble om de tyckte att karaktärerna var för överdrivna. Vi vill inte göra narr av någon. Men de svarade att ni är väldigt roliga, men inte alls så tokiga som vi. Så i föreställningen kan skådespelarna Gustav Berg, Hannah Canvert, Eva Claar, Mikael Dahl, Lennart Eriksson, Simon Rodriguez Strömberg, Gunilla Rydholm-Eriksson, Natalie Sundelin och Lars G Svensson släppa loss all sin barnslighet och sin normalstördhet. För egentligen är det nog så att vi alla är lite onormala. Snövit och sju miffon har premiär 7 december och spelas över julhelgen. Anna Ardelius står för dans, musik och kostym. Scenbild med projektioner har skapats av Ludde Falk. Snövit och sju miffon är en familjeföreställning som vrider och vänder på frågan om vad som är normalt. Bild: namn namn

10 10 kultur Bild: kulturförvaltningen Förändra din världsbild en måndag Måndagar på Kulturhuset är scenen för möten med människor och historier. Många kom för att delta vid Förintelsens minnesdag i januari Till minne av Förintelsens offer Förintelsens minnesdag är den 27 januari. Då högtidlighåller Borås Stad minnet av dem som förlorade livet och dem som fick fortsätta sina liv, bland annat i Borås. Efter andra världskriget kom en stor grupp judiska överlevare till Borås. De var ofta yngre personer som började sina liv på nytt. Borås erbjöd möjlighet till arbete och en chans att starta om livet i skuggan av kriget. Många äldre boråsare kan i dag minnas de nyinflyttade som grannar, arbetskamrater eller skolkamrater. I Borås bildades en större judisk församling enbart av överlevande efter andra världskriget, vilket är unikt. De judiska överlevarna gifte sig, bildade familjer. Barnen växte upp med ett ben i den judiska traditionen och det andra i det Borås som på många vis erbjöd det svenska. Här växte en pionjäranda och en vilja att återupprätta sin värdighet. Nytt land och en främmande kultur och helt nya livsvillkor blev det öde som mötte dem som överlevt. Som barn upplevde vi förstås att våra föräldrars levnadshistoria skilde sig från våra vänners och skolkamraters. Men det fanns en gemenskap i att vi var så många som delade detta och på så vis kändes det som en självklarhet att betrakta varandra som besläktade och familj, menar Susanne Sznajderman-Rytz, boråsare och barn till föräldrar som överlevt Förintelsen. Föräldrarna värnade om de traditioner som de burit eftersom dessa var det enda påtagliga arv de kunde förmedla till nästa generation. Efter att ha förlorat föräldrar, syskon och barn var det viktigt att återskapa trygghet och gemenskap. Borås gjorde detta möjligt. Här bjöds arbetstillfällen, vänliga grannar, skolgång och social hjälp. I Borås blev våra föräldrar och vi en del av Sverige och det som kanske mest präglade oss var en stark känsla av identitet och att det fanns en stark framtidstro, säger Susanne Sznajderman-Rytz. Den 27 januari är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer, samma datum som koncentrationslägret Auschwitz befriades Minnesdagen lyfter fram engagemanget hos alla som bekämpar intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. På Kulturhuset i Borås blir det i form av utställningar, minnestal och musik. Program för Förintelsens minnesdag hittar du på boras.se i början av januari. Det kan handla om ett Sverige som blir ifrågasatt, om en värld som stänger ute eller den där livshistorien som bara måste lyftas fram. Det viktigaste med måndagsscenen är att ämnena ska vara aktuella och relevanta. Det tycker jag att vi lyckats med. Vi försöker lyssna av omvärlden och har vid flera tillfällen lyckats fånga in det där som är aktuellt precis just nu fastän vi lägger programmet flera månader i förväg. Så någon slags fingertoppskänsla har vi nog, säger Marie-Louise Weise, producent. Våren 2014 kommer att handla om världsbilder. Hur upplever vi och tolkar det vi ser och hör? Varifrån inhämtar vi kunskap och information om världen? Hur nyanserad är bilden? Från måndagsscenen ska många röster höras. En är journalisten och författaren Lena Sundström. I höstas gav hon ut boken Spår. En hyllad dokumentär thriller om två egyptiska män som en eftermiddag i december 2001 grips i Sverige, ett land de sökt sig till för att fly förföljelsen i hemlandet Egypten. De förs till Bromma flygplats där maskerade män skär sönder deras kläder, kör upp stolpiller för att de ska hålla sig lugna samt sätter på dem overaller, huvor och handfängsel. Därefter förs de ut ur Sverige. Historien kunde vara hämtad från en amerikansk agentfilm, men är i stället svensk verklighet. Måndagar startar igen den 20 januari. Vårens alla gäster hittar du på se/måndagar i slutet av december. Många jubileer att fira 2014 Lena Sundström Nästa år är det många av Borås kulturinstitutioner som fyller jämnt: Röda Kvarn fyller 100 år, Borås Museum 100 år, Kulturskolan 70 år och Borås Stadsteater blir 50 år. Dessutom firar föreningen Hemgården 70 år, Kulturföreningen Tåget 30 år och Rockborgen 40 år. Det kommer att firas på många olika sätt under nästa år. Bild: ola kjelbye

11 11 Vårt gemensamma ansvar V I Borås ansvarar de tre stadsdels förvaltningarna för fritid, kultur, förskola, grundskola, kost, lokal vård, social tjänst barn och familj samt äldre omsorg inom N Ö sitt geografiska område. Men varje stadsdelsförvaltning arbetar också med frågor som rör hela kommunen. Stadsdelsförvaltningen Norr ansvarar för utvecklingen av den kommungemensamma grund- och förskolan, Väster för barn- och familjeomsorgen samt kost och Öster för äldreomsorgen och viss funktionshinderverksamhet. Att samla kompetensen och låta den arbeta nära verksamheten ger förhoppningsvis bästa resultat. I det här numret av Såklart Borås handlar stadsdelsförvaltningarnas sidor enbart om deras kommungemensamma verksamheter det vill säga det som stadsdelen arbetar med för hela kommunen. Bild: Emelie Asplund Bild: anna sigge Bild: anna sigge Kommungemensam skola: Norr Kommungemensam barnoch familjeomsorg: Väster Kommungemensam äldreomsorg: Öster

12 12 väster Familj Ninni och Pelle Barrstrand Norén (och hunden Viska förstås) är Hampus familjehem. Borås Stad söker alltid efter personer som kan ta emot barn och unga i sitt hem familjehem. med rum för barn Mamma, vad har du i ögonen? Det är mascara, jag ville vara lite fin i dag. Du såg direkt att något var annorlunda! Familjen skrattar och fnissar och hunden Viska delar glatt ut blöta pussar. Ett familjehem är en plats öppen för barn och unga som behöver ett tryggt ställe vid sidan av sin vanliga familj. I Borås Stad har Stadsförvaltningen Väster ansvar för verksamheten. V Ninni och Pelle Barrstrand Norén möter upp på sitt hunddagis som de driver tillsammans. Verksamheten är bra ur ett familjehemsperspektiv, eftersom många barn mår N Ö bra av att vara nära djur, säger Ninni Barrstrand Norén. Parets familjehemsbarn Hampus är inget undantag. I dag är åttaåringen med på jobbet och klappar oavbrutet kungspudeln Viskas grålurviga päls. Paret har tre pojkar som bor hos dem på heltid men sjuttonåringen och nittonåringen valde att stanna hemma. Ninni och Pelle får ofta höra att de gör en heder värd insats, men själva ser de det inte så. Det är ju vårt naturliga tillstånd, vår vardag. Eftersom min mamma bott i familjehem som liten och berättat om sina upplevelser, känns det självklart att ta emot barn som behöver det, Stadsdelsförvaltningen väster redaktör: Sofia Cullberg e-post: facebook.com/stadsdelvaster säger Ninni, som är uppvuxen med familjehemsbarn hemma. Det första barnet som kom till Ninni och Pelle Barrstrand Norén var en femårig pojke, som de senare fick frågan om att bli familjehem för. De minns den noggranna utredningen som gjordes. De frågade om allt mellan himmel och jord och vissa frågor var obekväma. Men det är viktigt att vara så öppen som möjligt, säger Pelle. Efter flera djupintervjuer och kontroll i polisens belastningsregister blev de godkända som familjehem. Det är Familjehemsenheten i kommunen som rekryterar, utreder och utbildar blivande familjehem. Den ansvarar också för att det barn som behöver placeras får ett så passande familjehem som möjligt. En gång om året ordnas en familjehemsträff, där familjehemmen kan utbyta erfarenheter. Vi har haft bra kontakt med enheten under alla år och känner att vi kan vända oss dit när vi undrar över något. Vi har också regelbunden handledning för att utvecklas och må bra. Något som kan vara skönt att prata om med andra i samma situation är att familjehemmen saknar juridiska rättigheter. Vi kan till exempel inte bestämma att barnet ska få spruta mot mässlingen, om inte de biologiska föräldrarna samtycker. Barn som placeras i familjehem har upplevt jobbiga saker. Därför är det viktigt att finnas där när barnet vill prata, men inte ställa för många frågor, tror Ninni. Men hon tror också att det är viktigt att ha förståelse för de biologiska föräldrarna. Att tvingas inse att man som förälder inte är kapabel att ta hand om sitt eget barn måste vara något av det svåraste som finns. Vi är måna om relationen med de biologiska föräldrarna, det är viktigt för barnens skull att vi kommer överens. Föräldrarna är alltid välkomna hos oss. Ninni och Pelle har haft åtta barn som bott hos dem över en längre tid. Har man en gång varit barn i Hunnaryd, är man alltid välkommen tillbaka. Alla våra barn är betydelsefulla för oss och är alltid välkomna även när de flyttat ut. Ninni berättar också att de inte kallar sig för mamma och pappa. Barnen får säga det som de tycker känns bäst, men det här kan vara en känslig fråga för de biologiska föräldrarna, att barn ser någon annan som sina föräldrar. Vi är ju inte ute efter att ta deras plats, utan ser oss hellre som bonusföräldrar. Ninni berättar att folk ibland tror att de är familje hem för att de inte kan få egna barn. Men så är det inte.

13 13 Krydda aptiten med njutbar mat Krydda aptiten var temat när kommunens verksamhetsutvecklare för kostfrågor pratade om mat för äldre. Både vid seniordagen och vid de informativa träffarna för 80-åringar fanns det möjlighet för de äldre och andra intresserade att få tips kring bra mat. Att äta protein- och D-vitaminrik mat med mycket energi var några av råden, men viktigaste budskapet var att välja den mat man själv tycker om och njuta av den. Bild: bildarkivet.se Bild: Emelie Asplund Vi har funderat en hel del kring det och kommit fram till att vi ändå inte äger våra barn och då spelar det inte någon roll om de är biologiska, adopterade eller inte, så vi valde bort det. Trots glöden och det stora engagemanget är det tufft ibland. Ovissheten om hur lång en placering blir kan vara jobbig både för barnet och familjehemmet. De berättar också att de inte alltid ser vilken nytta de gör för barnen, förän de blivit vuxna och flyttat. Då är det trevligt med återkoppling. En dag fick vi ett meddelande från en tjej som bodde hos oss för över tio år sedan. Hon ville att vi skulle veta hur mycket året hos oss betytt för henne. Och om hon själv fick barn, ville hon uppfostra dem i samma anda som vi bemött henne. Ett bra kvitto på att det vi gör är betydelsefullt. Sofia Cullberg Familjehemsenheten en del i de kommungemensamma verksamheterna I Stadsdelsförvaltningen Väster arbetar drygt 100 personer med de kommungemensamma verksamheterna inom Socialtjänst barn och familj och Kostverksamheten. Den kommungemensamma delen av Socialtjänst barn och familj kan erbjuda familjer ett brett stöd. Stadsdelsförvaltningen Väster har bland annat ansvar för familjehemsenheten, familjerådgivningen, familjerätten, Missbruksenheten Cedern, arbetet mot våld i nära relationer och sociala jouren. Man driver också ungdomsboenden och boenden för ensamkommande barn. Läs mer på boras.se/socialtjanstbarnochfamilj. Inom den kommungemensamma kostverksamheten jobbar områdeschefen för kost och en verksamhetsutvecklare övergripande med att utveckla kosten inom förskola, skola och äldreomsorg. De arbetar med allt från upphandlingsfrågor till utbildning av personal och information till brukare. Mer information ges av Pernilla Landström, områdeschef för kost, Christina-projektet ser barn som far illa Stadsdelsförvaltningarna Väster och Öster deltar i Christina projektet, som ska synliggöra och uppmärksamma barn som far illa och barn som lever med våld i nära relationer. Christina-projektet ska se att barnen får skydd, stöd och behandling. Målet är att utveckla en god och effektiv samverkansmodell mellan barnavårdscentral, folktandvård och socialtjänst, samt att modellen efter projekttidens slut ska erbjudas och införas i hela Västra Götalandsregionen. Idrotten stöd för ensamkommande I en satsning som görs tillsammans med Sisu Idrottsutbildarna i Sjuhärad, erbjuder IFO Asyl* under hösten 2013 ensamkommande ungdomar att prova på olika idrotter inom det lokala föreningslivet. Många av de ensamkommande barn och ungdomar som anländer till Sverige mår psykiskt dåligt. I sitt hemland har många av dem haft en knackig skolgång. Ungdomarna behöver ofta socialt stöd och hjälp i språkinlärningen för att få en fungerande vardag. Med idrottssatsningen hoppas man att fler ensamkommande barn och unga ska hitta en aktiv fritid som bidrar till bättre hälsa, fler sociala kontakter, en ökad inblick i det svenska samhället och möjligheter att lära sig svenska i ett vardagligt sammanhang. *IFO står för individ- och familjeomsorg.

14 14 öster Det gäller att stå inom markerat område när kulan kastas iväg. Kommungemensam äldreomsorg och funktionshinderverksamhet Stadsdelsförvaltningen Öster ansvarar för den kommungemensamma äldreomsorgen och vissa delar av funktionshinderverksamheten. Förutom utvecklingsoch kvalitetsfrågor så drivs det verksam het i form av till exempel bostadsanpassning, demensteam och anhörigkonsulenter. Här finns också en gemensam natt- och larmorganisation och bemanningspool för sjuksköterskor. Ungefär 70 personer, med olika anställningsformer, arbetar inom den kommungemensamma äldreomsorgen. Vill du veta mer om den kommungemensamma äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten kontakta områdeschef Annika Olausson Kulorna är märkta i två olika färger så att alla lätt ska se skillnad på lagen. NÄR MINNET SVIKER Demens teamet är ett stöd för hela familjen V I entrén till boulehallen sitter ett gäng pensionärer i en soffa och laddar inför en eftermiddag med boulespel. Fler kommer in i entrén och det kramas och hälsas. Att ungefär hälften av dem har en sjukdom är ingenting som syns utanpå. Inte heller talet eller hur de agerar avslöjar till en början att flera av dem har ett minne som inte längre fungerar så bra som det en gång gjorde. N Ö Det är Borås Stads demensteam som står bakom eftermiddagen i boulehallen. På demens teamet arbetar en sjuksköterska, en arbets terapeut och två undersköterskor med att stötta demenssjuka och deras anhöriga, där den sjuka fortfarande bor hemma. Målet är att man med rätt stöd ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symptom som orsakas av hjärnskador. Stadsdelsförvaltningen öster redaktör: Emma Svensson e-post: boras.se/stadsdeloster Sjukdomen kan visa sig på olika sätt men vanligt är att minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor försämras. Att arrangera olika aktiviteter och samtalsgrupper både för anhöriga och sjuka, är en av demensteamets huvuduppgifter. Och i dag är det alltså boule som står på schemat. En del är erfarna boulespelare och har med sig egna kulor, handskar och måttband, boule är tydligen en riktig materialsport. För andra är det första gången de spelar. Efter att lagen delats upp är spelet i full gång och en blandning mellan lek och tävlingsinstinkt fyller den stora hallen och det skrattas mycket. På dagens träff är det någon deltagare som varit med i flera år medan någon annan är där för allra första gången. Att kontakta demens teamet kräver inget mer än att lyfta på luren och ringa, inga blanketter behöver fyllas i och inga biståndsbeslut behövs. Vi gör allt för att det ska vara lätt att ta kontakt med oss och alla som har frågor kring demens kan ringa till oss, säger Jessica Engkvist som arbetar som arbetsterapeut på demensteamet. Helene Arvidsson är undersköterska och säger att demensteamet gärna vill vara med under hela insatsen. Till exempel kan de hjälpa till i kontakt med biståndshandläggare om det blir aktuellt. Vi vill få en tidig kontakt med dem som behöver stöd för att sedan kanske inte behövas alls i perioder och efter en tid när det blir jobbigare så kommer vi åter in och stöttar, berättar Helene Arvidsson. Jessica Engkvist och Helene Arvidsson återkommer hela tiden till vikten av att vara lättillgängliga och synas. Flera gånger om året går de ut och ställer sig på vårdcentraler, i sjukhus entrén och på kommunala träffpunkter för att visa att de finns. Att prata lite allmänt och ta en broschyr är ofta ett bra sätt att börja en kontakt, säger Helene Arvidsson. Efter boulen är det fika i kaféet utanför. Pelle Toresson är i början av sin demenssjukdom och är här tillsammans med sin sambo Anja Persson. Det är svårare att lösa sudoku nu, ibland går

15 15 Helene Arvidsson Jessica Engkvist det men ibland bara tittar jag på sifforna och förstår ingenting, säger Pelle Toresson. Anja Persson berättar att han tidigare var väldigt duktig på huvudräkning och hade ett bra lokalsinne men att det försvunnit. Och så är det minnet. Det som hände förr i tiden minns jag, det är närtiden som är det svåra, säger Pelle Toresson. De tycker båda två att demensteamet har varit och är av stor betydelse. Anja Persson berättar att hon även är med på anhörigcirklar. Det är jättebra, där får jag träffa andra i samma situation och höra om andras erfarenheter och så får jag mer kunskap om sjukdomen. Pelle Toresson och Anja Persson tycker det är viktigt att kunna prata öppet om demenssjukdom. Demensteamet arbetar mycket med att få bort tabun kring sjukdomen som kan leda till isolering. Samtidigt har personalen stor förståelse för att det kan vara svårt att prata om den och de märker att det fortfarande finns en skamkänsla kring sjukdomen. Det har blivit bättre men det finns fortfarande mycket att jobba med, säger Helene Arvidsson. Och jobba kommer de fortsätta att göra, det märks att de brinner för sitt arbete. Det bästa med jobbet är alla fantastiska människor som vi möter, säger Jessica Engkvist och får medhåll från Helene Arvidsson. Ja verkligen! Den ena dagen är inte den andra lik och all mänsklig kontakt är unik, säger Helene Arvidsson. emma svensson Demensteamet arrangerar: Anhörigcirklar är precis som det låter bara för anhöriga. Varje cirkel är sex träffar där det pratas och fikas. Personal är med och varje träff har olika teman att utgå ifrån i samtalet, men de anhöriga bestämmer själva vad de vill prata om. Dessa träffar hålls på dagtid. Gruppträffar finns för anhöriga i tre olika former. En för barn mitt i livet med demenssjuka föräldrar. En för partner till yngre demenssjuk och en för barn till yngre demenssjuka. Varje grupp träffas vid några tillfällen per termin och det brukar vara cirka 20 personer i varje grupp. Aktiviteter är för både anhöriga och demenssjuka och arrangeras ungefär två gånger per månad. Till exempel har man varit i Bagarstugan i Sandhult och i ridhuset. Bild: anna sigge Förbättrad vård i livets slutskede Äldreomsorgen i Borås arbetar med att förbättra vården i livets slutskede. Ett arbete som gett resultat, 2013 ligger Borås på sjätte plats i Sverige när det gäller palliativ vård, enligt statistik från Svenska Palliativregistret. I slutet av en människas liv handlar det om att skapa välbefinnande och lindra eventuella obehag från till exempel smärta och ångest. Dessutom är det viktigt att erbjuda samtal med närstående efteråt för att höra hur de upplevde vården, säger Maria Björkman, verksamhetsutvecklare, Borås Stads äldreomsorg. Samtalen är en del i förbättringsarbetet och något som lyfts fram i nationella styrdokument för god vård i livets slut. Säkrare hemtjänst med nyckelfria lås Just nu pågår ett arbete med att införa nyckel fria lås i Borås Stad. Alla som har någon form av hemtjänst eller trygghetslarm berörs av det nya systemet som ersätter dagens nyckelhantering. Systemet har många fördelar, det finns inga nycklar att tappa bort och när någon larmar kan personal komma snabbare, eftersom de inte behöver åka till någon lokal för att hämta nyckel. Det sparar tid och är bra för miljön, säger Fredrik Arvevik, projektledare för nyckelfria lås. Den boende får en enhet monterad på insidan av ytterdörren, det blir ingen skada på dörren och det syns inget från utsidan. Personalen låser upp enheten med en mobiltelefon. Personal kan bara låsa upp dörrar de har behörighet till, för att låsa upp en dörr krävs en kod, så om personal skulle Inga fler nycklar som kan tappas bort när nyckelfria lås införs. tappa sin mobiltelefon finns ingen risk att någon annan kan använda den för att låsa upp dörrar. Installationen av nyckelfria lås har börjat som ett pilotprojekt i Viskafors och om systemet uppfyller Borås Stads krav så kommer det att installeras i hela kommunen efter årsskiftet. Det medför inga kostnader för den som får ett nyckelfritt lås. Har du frågor kontakta Fredrik Arvevik på eller läs mer på boras.se.

16 16 norr Kommungemensam skola och förskola I Stadsdelsförvaltningen Norr arbetar 180 personer inom de kommungemensamma verksamheterna inom förskola och skola. Vid Stadsdelsförvaltningen Norr finns dessutom en utvecklingsenhet för skola och förskola som ansvarar för uppföljning och utvärdering av resultat samt för att genomföra insatser i syfte att öka måluppfyllelsen och likvärdigheten vid förskolor och skolor i Borås Stad. Den kommungemensamma enheten ansvarar för grundskola för elever med funktionsnedsättning, grundsärskola och Centrum för flerspråkigt lärande, CFL, (mottagningsenhet för nyanlända elever) och Specialpedagogiskt Kompetenscentrum, SPKC. Första steget in i skolan Tänk dig att du kommer till ett land där du inte kan språket som talas. Du har inte gått i skola tidigare så du kan varken läsa eller skriva. Inte ens på ditt modersmål. Hur gör du dig förstådd i det nya landet? Nalin Unsal undervisar en grupp på 14 elever som tidigare inte gått i skolan. V Den här situationen ställs många människor inför över hela vår värld, varje dag. Även i Borås. För att överbrygga de problem som den Ö som kommer till Borås ställs inför när han eller hon ska gå i skolan har Borås Stad ungefär 90 personer speciellt anställda för att göra övergången så bra som möjligt. De arbetar i det som kallas Centrum för flerspråkigt lärande, CFL. Medarbetarna i CFL är själva flerspråkiga tillsammans talar de 32 olika språk. Vår verksamhet består av tre delar, säger Stefan Eriksson, rektor för CFL. Det är modersmålsundervisning, studiehandledning och mottagande av nyanlända barn. Ett barn som kommer från ett annat land N Stadsdelsförvaltningen norr redaktör: Elisabeth Eliason e-post: facebook.com/stadsdelnorr behöver komma in i skolan i det nya landet så fort som möjligt. Forskning visar att det är bra för ett barn att ha något att göra, speciellt i en ny situation. Målet är att barnet ska komma till skolan inom tre dagar. Här finns två val för alla rektorer. Antingen kan barnet komma till en så kallad förberedelseklass eller så kommer hen direkt till en vanlig klass. För att få reda på hur barnet bäst bör få hjälp, görs en kartläggning som består av samtal och information till hela familjen och sedan testas barnets matematik-, engelska- och modersmålskunskaper. Kunskaperna i just modersmål är viktiga att ha kännedom om eftersom det visat sig att personer som är duktiga på sitt modersmål ofta har större förutsättningar att lyckas bra i andra ämnen, säger Stefan Eriksson. En av dem som jobbar med förberedelse klasser är Nalin Unsal. Hon är lärare i svenska som andraspråk och har arbetat inom CFL sedan Just denna höst arbetar hon med en grupp om 14 barn på Engelbrektskolan som nyligen kommit till Sverige. Ingen av dem har gått i skola tidigare. Dagens lektion handlar om klockan. Nalin Unsal håller upp en stor klocka, ställer in visarna och frågar om det är någon som vet vad klockan är. Nästan alla räcker upp handen. Vid nästa pass handlar det om att para ihop bilder med ord. Katt, hus, hund. Eleverna får läsa upp ordet och sedan skriva själva på tavlan. Alla gör rätt. Man får så otroligt mycket tillbaka i det här jobbet, säger Nalin Unsal. I början är det mycket kroppsspråk, men barnen lär sig fort och är fantastiskt duktiga. Det handlar om fantasi och uppfinningsrikedom bland både lärare och elever. Men det handlar också om smarta hjälpmedel. Under hösten kommer alla nyanlända barn att få låna läsplattor under ett halvår. Läsplattorna är utrustade med smarta hjälpmedel pedagogiska program där barnen på enkla sätt får lära sig ämnen som matematik och svenska. Det finns också bra översättningshjälpmedel. För ett barn som inte kan skriva på sitt eget språk kan läsplattan bli en ovärderlig hjälp eftersom eleven kan prata in ett ord eller en fras. Programmet översätter frasen och skriver ut den på skärmen, eller läser upp översättningen. Efter förberedelseklassen, som varierar i längd ibland går eleven bara ett par veckor, ibland några månader placeras eleven i en ordinarie klass. Här tar studiehandledarnas ansvar vid. Det är viktigt att eleven klarar att nå målen, och

17 15 17 Bild: anna sigge Skola även för elever med autism Under hösten har en särskild undervisningsgrupp startat på Bodaskolan för elever med autismspektrum-tillstånd, det vill säga elever som till exempel har Aspergers syndrom. Tidigare har de eleverna inte kunna få det stöd de behöver i skolorna i Borås och har därför gått i skolor i andra kommuner. Stödet förbättras nu så att eleverna slipper åka från sin hemstad för att gå i skolan. Bland annat ska en skola i varje stadsdel speciellt anpassas för att ta emot elever med autismspektrum-tillstånd. Det arbetet ska starta under läsåret 2013/2014. Läsa är en sak att förstå är en annan För några år sedan visade resultaten i läsförståelse i de nationella proven att grundskolorna behöver göra mer för att hjälpa elever att utveckla sin läsförståelse. Att förstå och tolka en text är grunden i all undervisning, även i praktiska ämnen som slöjd och idrott. Därför startades ett omfattande läsprojekt som fortfarande pågår och som går ut på att stötta lärare till en ännu bättre form av läsundervisning. Hittills är det alla låg- och mellanstadieskolor som jobbar med ökad läsförståelse, men nytt för i höst är att arbetet även påbörjats bland några högstadieskolor. Tanken är att samtliga grundskolor ska arbeta med läsprojektet på sikt. då får inte språkbrister stå i vägen. Därför finns studiehandledarna som kan förbereda vissa lektioner och stötta eleven på olika sätt. Just detta läsår är det runt 300 elever i Borås som får studiehandledning. Det märks att rektor Stefan Eriksson trivs med sitt arbete. Han är stolt. Flera delar av verksamheten är unika i Sverige. Som till exempel detta med modersmålsundervisning. Här är Borås Stad ensam i Sverige om att följa en fastslagen timplan för all modersmålsundervisning. Mellan 40 och upp till 80 minuters modersmålsundervisning varje vecka får varje barn, beroende på i vilken årskurs de går. Jag tror på kulturkompetens, säger Stefan Eriksson. Detta att vi utbildar flerspråkiga personer som får kompetens inom minst två, kanske flera, kulturer är bra för Borås och bra för Sverige. Elisabeth Eliason Vill du veta mer kontakta rektor Stefan Eriksson, eller Centrum för flerspråkigt lärande l 90 medarbetare, motsvarande 50 heltidstjänster jobbar inom Centrum för flerspråkigt lärande, CFL. l elever fördelade på 238 grupper deltar i undervisningen. l Under 2013 kommer cirka 450 nyanlända elever till Borås. l 93 av dessa 450 barn går just nu i en av läsårets fem förberedelseklasser. l CFL tar hand om elever från förskoleklass upp till gymnasiet. l CFL arbetar för både kommunala och fristående skolor i Borås. Förskolan är ständigt bedömd Inom alla kommunala förskolor i Borås Stad arbetar personalen med egenkontroll. Syftet är att förbättra kvaliteten genom att bedöma verksamheten. Metoden som används kallas för ECER (Early Childhood Environment Rating Scale) och går ut på att klargöra styrkor och svagheter. Det viktigaste arbetet sker genom att fokusera på styrkorna och det handlar om verksamheten som helhet, inte enskilda barn eller medarbetare. Om du vill veta mer, kan du läsa i kvalitetsrapporten Undervisning och resultat 2013 som finns på boras.se. Bild: bildarkivet.se

18 18 lättläst Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklartborås. Fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast > nyheter. Eleverna i grundskolan väljer mellan 31 utbildningar Det finns 31 olika utbildningar på gymnasierna i Borås. Det kan vara svårt för eleverna i grundskolan att veta vad de ska välja. Varje år gör Borås Stad en kampanj för att hjälpa dem göra ett bra val. I år får de hjälp av 31 elever från de olika utbildningarna på gymnasiet som har fotograferat på sin skola. Bilderna läggs ut på Instagram. Kampanjen heter Här är mitt liv. Det finns även filmer om utbildningarna på webben, boras.se/härärmittliv Sidan 20 Borås ordnar skolor för elever med autism I höst har elever med autism kunnat få undervisning på Bodaskolan. Under läsåret ska fler skolor anpassas för att ta emot elever med autism. Tidigare har de eleverna gått i skola i andra kommuner, men nu ska de slippa resorna och få gå i skola i Borås. Sidan 17 Många elever kan läsa men har svårt att förstå Många elever i grundskolan kan läsa men har svårt att förstå vad de läser. Därför försöker skolorna i Borås bli bättre på att lära eleverna läsa. Ännu har bara årskurserna ett till sex arbetat med detta, men i höst börjar även högstadiet arbeta med mera läsning. Sidan januari en minnesdag för Förintelsens offer Under andra världskriget dödades ungefär sex miljoner judar, många av dem i särskilda läger dit de fördes av nazisterna. Det kallas för Förintelsen. Cirka 300 tusen judar lyckades fly från Tyskland. Några av dem kom till Borås. Här kunde de skapa ett nytt liv med arbete och skola. Varje år den 27 januari ordnas en minnesdag för Förintelsen. Programmet för minnesdagen i Borås kommer att finnas på webben, boras.se Sidan 10 Budgeten visar vilka mål Borås Stad ska nå 2014 I budgeten 2014 bestäms hur Borås Stad ska använda sina pengar nästa år. Men budgeten handlar inte bara om pengar utan också om vilka mål kommunen ska nå. De mål som budgeten handlar om är samma som i visionen för Borås år 2025 som Borås Stad har beslutat om. Kostnaderna för Borås Stad nästa år väntas bli över sex miljarder kronor. Det mesta betalas av kommunalskatten, som blir över fyra miljarder kronor. Sidan 6 Barn från många länder börjar skolan i Borås Varje år kommer cirka 450 barn till Borås från olika länder. En del av dem har aldrig gått i skola. I Borås Stad arbetar 90 personer med att ta hand om barnen och hjälpa dem att börja skolan här. Barnen får förbereda sig i en särskild klass innan de börjar i en vanlig skola. De får också undervisning i sitt eget modersmål. Sidan 16 Helene och Jessica hjälper dem med demens Om man blir sjuk i demens får man svårare att minnas saker och att göra enkla sysslor. Helene Arvidsson och Jessica Engkvist arbetar i Borås Stad för att hjälpa både demens-sjuka och deras anhöriga. De anordnar olika träffar där man kan prata med andra som har samma problem. Alla som vill får vara med. Det är bara att ringa till Helene eller Jessica. Sidan 14 Hemtjänsten låser upp dörren med sin mobiltelefon De som har hemtjänst i Borås Stad kommer att få ett nytt lås på dörren som kan låsas upp utan nyckel. Personalen i hemtjänsten låser upp med en kod på sin mobiltelefon. Det sparar tid för personalen att inte behöva hämta en nyckel när de får larm från en vårdtagare. Sidan 15

19 korsord 19 Vad tyckte du mest om att läsa i Såklart Borås? Namn Gatuadress Postadress Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås Borås senast 15 januari så har du chans att vinna ett litet pris. GÖR DEN SOM HAR NÅGOT EJ UT- NYTT- JAT GARDI- NER PÅ SCEN VAL- PENS MAMMA VANLIGT GRÄS DANSK Ö SÅ KAN DET GÅ ÅT SKOGEN ERBJU- DER KROPPS- VÅRD SES I BANA KRING PLANET ZLATAN EFTER JOBBET STOR APA POJKE EJ SLU- TA TÄTT STAD I TEXAS 2013 Ulf Thorén OHYF- SAD OCH NÅGOT BRUTAL SPARSÖR PAUS I SKOLAN SKA GE GODA RELA- TIONER DRA PÅ MUN- NEN SITT- PLATS HUTT FYLLS IBLAND I KUDD- VAR KAPTEN PÅ BÅT BEGER SIG AV SVÄLJER MÅNGEN MÖRT UTAN TVEKAN JORD I VATTEN RESER MAN TILL RIGA DELFIN KÄRL MED LOCK ÄR COLLIE BLAND HUNDAR HÅLLER SIG NÄRA FÖL NON- SENS ÖVER- HUS LÄTTARE SLAGSMÅL LIVLIGA HUND- RA ÅRS TID I SLU- TET PÅ BREV HEYER- DAHLS BÅT OCKSÅ ETT OCK GÅR DU NOG TYST PÅ ENKELT SJAPP TANKAR KRING MORAL HAL FISK VING- BRED FÅGEL ENKELT MAT- STÄLLE SLAG I TENNIS FLOCK- DJUR I HAGEN DEN SES ÄVEN PÅ CYKEL- STYRE HAR DEN SOM JOB- BAT DÄR LÄNGRE OBE- STÄMD JÄTTE- STEG ROV- FÅGEL ENERGI- SLAG VERB OM HÄSTAR VIMMEL- KANTIG GÖR SYLT TJOCKARE HÖRS MÅNGEN MOPED KAN DU UPPLEVA PÅ ÅBY S L Ö BLEV VISSA TYGER FISK OCH INSEKT OJÄMN RAD I VÄNTAN GUNGANDE SÄNG URNA FÖR ASTER KÄR- LEKS FULL HÄRAD FÖR GINGRI TILL- LÄGGS- PLATS SIM- HUDS- FÅGEL FÖR- ANKRAR VÄXTEN ORAN- GUTANG ÄR JU EN DEL FJÄDRAR HALV- GRÄS VANLIG PIPPI FÖLJER OFTA PÅ OLYCKA HOJTA KRYPIN FÖR FRUSEN NALLE BRU- KAR ME- CENAT tre vinnare från xxxnumret:

20 såbraborås Ersan Drenica Medan Julia Berggren gärna har fotat arbetsmaterial och kreativa resultat har Ersan Drenica velat visa hur han jobbar på lektionerna och tagit hjälp av en klasskamrat för att ta bilden som han fått en idé om. Julia Berggren En annorlunda del av informationskampanjen inför gymnasievalet är att niondeklassare har möjlighet att bli filmstjärnor i en reklamfilm som kommer att visas på Biostaden 2001 nu i december. Alla nior har fått ett vykort om det. Vardag på gymnasiet Just nu får alla niondeklassare extra smart hjälp inför det viktiga gymnasievalet. Under hösten har en elev från vart och ett av de 31 gymnasieprogrammen i Borås Stad delat med sig av bilder från sin vardag i informationskampanjen Här är mitt liv. Hon har fotograferat affischer som hon har tryckt själv. Han har tagit bilder från praktiken som träslöjdslärare. Julia Berggren och Ersan Drenica går på Viskastrandsgymnasiet, på grafisk teknik och design respektive finsnickare på hantverksprogrammet. I ett par månader har de varit experter med ett viktigt uppdrag: att med hjälp av bilder från sin skolvardag stötta niondeklassare i valet till gymnasiet. Jag har fotat det kreativa, det färdiga resultatet. Det är kul att få visa vad man gör på utbildningen, säger Julia Berggren. Jag fick många frågor av niorna när jag praktiserade, säger Ersan Drenica. De var nyfikna. Ersan och Julia fotograferar skolvardagen med sina mobiler och lägger ut bilderna på Instagram, en gratis mobilapp med mer än 100 miljoner användare. En minut senare finns elevernas bilder på boras.se/härärmittliv. Det var ett realflöde av bilder, som visade det som hände precis då i elevernas liv, säger Anna Kjellgren, informations- och marknadsansvarig på Utbildningsförvaltningen. I informationskampanjen, som tagits fram i samarbete med reklambyrån Mecka, är motorn en webbplats där niorna hittar fakta om gymnasievalet och filmer om samtliga program. Det finns även möjlighet att ställa frågor till studie- och yrkesvägledare. Mer information fick niondeklassarna när de besökte gymnasieskolorna i slutet av november. Under besöksdagarna ställde Instagrameleverna frågor om gymnasievalet till de nior som hade lust att vara med på film. Filmsnuttarna laddas upp på boras.se/härärmittliv. Fram till den 2 december kunde alla rösta på sitt favoritklipp. Vinnarnas filmklipp kommer att sättas ihop till en reklamfilm som visas på Biostaden 2001 i december, när bland annat filmen Hobbit 2 går upp, säger Anna Kjellgren. En bonus för Ersan Denica och Julia Berggren är några roliga och oväntade upptäckter. Tack vare bilderna ser jag hur långt jag har kommit. Det gör mig glad och stolt över mig själv, säger Ersan. Julia har upplevt samma sak. Den 31 januari är sista dagen att söka till gymnasiet inför nästa läsår. Valet är inte alltid så lätt. Förhoppningsvis bidrar vår kampanj till att den som går i nian kan göra ett så bra och rätt val som möjligt ut ifrån sina intressen och tankar inför framtiden, säger Anna Kjellgren. ANNA VÖRÖS LINDÉN nr

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa

Kommunstyrelsen, Ekonomi, Information, Näringsliv, IT, Personal, Översiktsplanering, Utredning, Kultur och fritid, Folkhälsa Så styrs kommunen Strömstads kommunfullmäktige, som består av 39 politiker, är kommunens högsta beslutande organ. Där beslutas om de viktigaste frågorna för kommunen till exempel om hur kommunens pengar

Läs mer

Inriktning för förskolan och skolan

Inriktning för förskolan och skolan SKOLPLAN Inriktning för förskolan och skolan Människan är en tänkande varelse som har kvar sin nyfikenhet och förmåga att lära nytt hela livet. För att utvecklas behöver vi stimulans. En bra förskola och

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Är du en socialchef eller enhetschef som söker under lag för att följa upp och förbättra din verksamhet? Är

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Avlösning á la Avesta

Avlösning á la Avesta Avlösning á la Avesta I Avesta har man hittat modellen för en framgångsrik avlösning. Handplockad personal och ett starkt stöd i kommunen är en del. Att alltid ha samma personer som avlöser är en annan.

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Vårt uppdrag. Program för ett integrerat samhälle. Fastställt av Kommunfullmäktige 2002. Reviderad 2011. Dokumentet gäller till och med 2014

Vårt uppdrag. Program för ett integrerat samhälle. Fastställt av Kommunfullmäktige 2002. Reviderad 2011. Dokumentet gäller till och med 2014 Integration Vårt uppdrag Program för ett integrerat samhälle Fastställt av Kommunfullmäktige 2002 Reviderad 2011 Dokumentet gäller till och med 2014 är motor i integrationsarbetet samt lyfter upp programmets

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux Särskild undervisning för vuxna 2015 2016 Välkommen att studera på Särvux Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en hjärnskada

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Regler och villkor för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Regler och villkor för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 Kommunfullmäktige Regler och villkor för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Dessa regler och villkor gäller för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borås Stad. Reglerna grundar sig på

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi?

Bakgrund Omvärld Framtid Framgångsrik skola Kvalitetsplan Nuläge - Var är vi? Bakgrund Omvärld Globala frågor får en allt större betydelse i samhället. Vi är beroende av varandra både nationellt och internationellt. Teknikutvecklingen formligen exploderar. Grundkunskap får för gemene

Läs mer

PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON

PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON PROJEKTET INKLUDERING FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE 2010-2015 BENGT PERSSON JULIE ALLAN ELISABETH PERSSON Essunga kommun - Enligt Högskoleverkets statistik för 2006-07 var övergången till högskolan bland 25-åringar

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer