GRÄNSHINDER FÖR NÄRINGSLIVET

Transkript

1 GRÄNSHINDER FÖR NÄRINGSLIVET

2 Ole Norrback Ordförande, Gränshinderforum Nordiskt samarbete är de outnyttjade möjligheternas samarbete. Om politikerna vill uppfylla visionen om ett gränslöst Norden måste de se till att gränshinder rivs och nya inte uppstår. Det krävs politiskt mod för att föra frågorna framåt. Den politiska styrningen måste bli starkare och det nordiska samarbetet mer målinriktat för att nå bättre resultat. Mer handling mindre prat! Maria Derner Regionchef Företagarna, Västra Götaland Det gäller att visa främst de mindre företagen den potential som finns och möjlighet att expandera på en geografiskt nära marknad. Med rätt stöd och information kan Norge för många av företagen vara ett naturligt första steg ut i världen. Gert-Inge Andersson Ordförande i Regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen Västra Götaland är ena hörnstenen i en fantastisk gränsregion där vi har alla möjligheter att öka tillväxten. Men det kräver att vi river gränshindren mellan Sverige och Norge, lär känna varandra och inkludera varandra i tankearbetet. Ole Haabeth Fylkesordfører, Østfold Vi har gjennom mange år samarbeidet godt i grenseregionen. Nå gjelder det å ta vare på erfaringene og den kunnskapen vi har fått for virkelig å utvikle vårt felles område, og skape flere jobber og mer handel mellom oss som gode naboer. Lars-Erik Sletner Administrerende direktør, Bedriftsforbundet Bedriftsforbundet er svært fornøyd med at vi gjennom felles prosjekter har lykkes å forsterke og forene innsatsen for å identifisere hindringer som rammer næringslivet på begge sider av grensene. For det nordiske næringslivet er nedbygging av grensehindringer viktig for våre lands konkurranseevne. For å videreutvikle handelen mellom våre land fremover, er det viktig at næringsorganisasjoner og andre interessenter trekker i samme retning og presser på slik at våre lands politikere løser de identifiserte grensehindre. 2 3

3 Så skapas fler jobb och affärer Stora attraktiva regioner är framtidens vinnare. För oss som lever i gränsregioner innebär det att vi måste lära oss att tänka bort gränsen och se möjligheterna. Med andra ord, arbeta för att få bort så många gränshinder som möjligt och låta regionen växa. Regionen mellan Oslo och Göteborg/Karlstad är en gränsregion med stor tillväxtpotential. I framtidsvisioner binds den även samman med Malmö och Köpenhamn, vilket skulle knyta åtta miljoner invånare närmare varandra och skapa en storregion med helt nya möjligheter och utmaningar. Redan idag svarar gränsregionen mellan Oslo och Göteborg/Karlstad, för tätare kontakter mellan länderna än någon annanstans längs svensk-norska gränsen. Fler än svenskar arbetspendlar eller deltidspendlar till Norge närmare hälften av arbetspendlarna kommer från Västra Götaland och Värmland. Utbytet mellan grannländerna har också stärkts av att antalet norskägda företag i Sverige har fördubblats på tio år och att gränshandeln i Svinesund slår alla rekord med 6 miljoner besökare. Slutsatsen måste bli; att vi är på väg mot något större. Radera vartenda gränshinder Projektet Gränshinder för näringslivet har under tre år identifierat över 100 gränshinder. Kartläggningen skapar en bra bild över vad företagarna uppfattar som hindrande för fler jobb och fler affärer mellan Sverige och Norge. Samtidigt har projektet jobbat för att lösa några av gränshindren, vilket lyft upp problemen i gränshinderarbetet på ett tydligt sätt. Gränshinder är: Lagar, offentliga regler eller praxis som hämmar individers mobilitet eller företags möjligheter att verka över gränserna i Norden Nordiska ministerrådets definition I vissa fall handlar det om en förväntansbild av att det borde vara lika enkelt som att handla med till exempel Danmark eller Finland, vilket gör att den administration och de anpassningar som krävs för att korsa tullgränsen till Norge upplevs som omotiverad och krånglig. Ur Kommerskollegiums rapport (2013:3) Processen och strukturen för att lösa gränshinder måste bli effektivare och projektet efterlyser en mycket tydligare ansvarsfördelning. Engagemang för att lösa fler hinder I handen håller du vår rapport från projektet Gränshinder för näringslivet och förhoppningsvis ger den dig en lättförståelig bild av vår kartläggning och våra slutsatser. Ambitionen är att bidra till ökat engagemang och ett mera strukturerat gränshinderarbete. På hittar du också korta problembeskrivningar av alla kartlagda hinder samt de förstudier som projektet har genomfört. Gränshinder kan delas in i flera typer, dels sådana hinder som beror på att ländernas lagar och regelverk inte fungerar optimalt tillsammans, dels sådana hinder som beror på bristande eller svårtillgänglig information. Det finns även gränshinder som beror på att offentliga myndigheter tolkar regelverk eller har administrativa rutiner som försvårar för affärer eller arbete över gränserna. Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalsland (numera Svinesundskommittén) 4 5

4 Om projektet Bakgrund Norden har haft avtal om fri rörlighet för sina medborgare i över 40 år. Ländernas EU-medlemskap och EESavtal (Norge och Island) har bara förstärkt vikten av fri rörlighet för personer, tjänster och varor. Arbetet med att eliminera gränshinder inom Norden leds av Nordiska ministerrådet. Mellan Sverige och Norge finns dessutom flera gränskommittéer och en informationstjänst, vilka på olika vis arbetar med gränsen och gränshinder. Trots att många aktörer jobbar med gränshinderproblematiken finns många hinder kvar, och det uppkommer ständigt nya hinder, som försvårar för arbetstagare och företagare. Inom det nordiska gränshinderarbetet har av tradition medborgarna varit i fokus och gränshinder för näringslivet har fram till idag haft en lägre prioritet. Därför finns det en stor potential i att lösa gränshinder som drabbar företag och andra organisationer. Dåvarande Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalsland initierade projektet Gränshinder för näringslivet. Syfte Gränshinder för näringslivet är ett Interreg-projekt som under har jobbat för att få bort så många hinder som möjligt mellan Sverige och Norge och därmed underlätta för affärer och pendling över gränsen. Fokus har legat på att identifiera näringslivets utmaningar och att lösa dess gränshinder. En viktig del av uppdraget har varit att förstå skillnaderna i processerna, knutna till näringslivets respektive arbetstagarnas hinder. Det övergripande målet för projektet är att stimulera utveckling och tillväxt i gränsregionen mellan Oslo och Göteborg/Karlstad samt i andra gränsregioner mellan Sverige och Norge. Projektets huvudmål Identifiera och kartlägga minst 30 gränshinder Lösa minst 3 gränshinder Fyra temagrupper Arbetet i projektet Gränshinder för Näringslivet har organiserats i fyra temagrupper näringsliv, tull & skatt, arbetstagare samt samarbete & organisation. Tre av grupperna har arbetat med att inventera gränshinder, medan den fjärde gruppen har koncentrerat sitt arbete på att hitta nya strukturer för samarbete och kommunikation. Kartläggningen av gränshinder har fokuserat på att inventera näringslivets behov och särskilja formella gränshinder från informella hinder, som krångel och informationsbrist. Projektägare och samarbetspartners Gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalsland / Fyrbodals kommunalförbund och Østfold fylkeskommune har drivit projektet tillsammans med flera finansiärer och samarbetspartners: Västra Götalandsregionen, Öresundskomiteen, Öresunddirekt, ARKO, Grensetjänsten, Nordiska ministerrådet, Nordic Innovation, Aremark kommune, Halden kommune, Hvaler kommune, Strömstad kommun, Tanums kommun, Dals-Eds kommun, Tollregion Øst, Tullverket, Företagarna Västra Götaland, Bedriftsforbundet, KGH Customs Services AB, Tollkonsult AS, Ecus AB, Norsk-Svenska Handelskammaren och Posten/Bring AS. 6 7

5 Pendling till och från Västra Götaland år 2010 (Källa: KUSK Verdens beste naboer) Arbetspendlare från Sverige till Norge efter bransch (Genomsnitt , Källa: SCB, SSB) Kvinnor Män Övriga Sverige 28 % Bostadsort för pendlare från Sverige till Norge (år 2010, Källa: SCB) Västra Götaland 26 % 0 Företagstjänster Byggverksamhet Hotell och restauranger Parti- och detaljhandel Pendlingen mellan Tillverkning Vård och omsorg Anställda i norskt ägda företag i Västra Götaland fördelat på bransch (Källa: Fakta & Analys 2012:8) Information och kommunikation 7 % Övrigt 6 % Byggverksamhet 9 % Jämtland 3 % Sverige och Norge Parti- och detaljhandel 19 % Tillverkning 28 % Östergötland 4 % Dalarna 5 % Stockholm 7 % Skåne 8 % Värmland 19 % är störst i Norden Hotell och restauranger 9 % Transport och magasinering 13 % Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 8 % Näringslivsstrukturer - sysselsättning efter bransch (år 2010, Källa: SCB, SSB) 60 % 50 % 40 % Privata tjänster Offentliga tjänster Tillverkning Jordbruk Antalet utländska företag i Sverige 2001 och 2011 (Källa: Fakta & Analys 2012: 8, Västra Götalandsregionen) % % % Göteborg Västra Götaland Sverige Oslo Akershus Østfold fylke Norge 0 Norge Danmark USA Storbritannien Nederländerna Luxemburg Tyskland Finland Frankrike Schweiz Övriga 9

6 Totalt pendlar ca svenskar till Norge för att arbeta enligt senaste undersökningen Den södra gränsregionen, triangeln Oslo-Göteborg-Karlstad, är den allra mest aktiva delen av den 162 mil långa landsgränsen. Här sker det största handelsutbytet och här återfinns de största pen- dlingsflödena. Pendlingen mellan Sverige och Norge är också den största inom hela Norden. Brist på arbetskraft, högre löner och likheter i språk och kultur är några av de faktorer som lockar svenskar över gränsen. Under 2010 arbetspendlade över personer från Sverige till Norge, personer som hade sin huvudsakliga inkomst i Norge. Dessutom tillkommer en stor grupp deltidspendlare, det vill säga personer som har extra inkomst i Norge. I statistiken kallas dessa för övriga inkomsttagare; 2010 fanns det övriga inkomsttagare, som pendlat från Sverige till Norge. Västra Götaland är det län som har flesta arbetspendlare till Norge, personer, och på andra plats kommer Värmland med strax över 5000 personer, följt av Skåne och Stockholm med 2000 personer vardera (2010). Näringslivsstrukturen i gränsregionen Näringslivsstrukturerna i Västra Götaland och Värmland samt i Norge skiljer sig åt samtidigt som de i mycket påminner om varandra. I Norge finns cirka arbetsställen; 99,4% av företagen har färre än 100 anställda och över 60 % av företagen har inga anställda. De små och medelstora företagen står för en stor del av värdeskapandet i norsk ekonomi. Det är dock i den procentuellt lilla gruppen med storföretag, många koncentrerade till Osloregionen, som de största forsknings- och innovationsinvesteringarna sker svenskar arbetspendlar eller deltidspendlar till Norge (2010). Näringslivsstrukturerna i Västra Götaland och Värmland överensstämmer ganska väl med strukturen i övriga Sverige men det finns några karaktäristiska drag. Även om näringsgrenarna inom tjänstesektorn sysselsätter flest människor i Västra Götaland och Värmland, är tillverkningsindustrin mycket viktig och något större i länen än genomsnittet i riket. Den ut- märkande skillnaden branschmässigt mellan Västra Götaland och Värmland är att de areella näringarna i snitt sysselsätter fler i Värmland. Det finns cirka arbetsställen i Västra Götaland, närmare 70 procent av alla arbetsställen utgörs av företag utan anställda. I Värmland finns över arbetsställen, varav 73 % utgörs av företag utan anställda. (Regionfakta) Dubbelt så många norska företag i Sverige på tio år Antalet utlandsägda företag i Sverige växer kraftigt och Norge har under de senaste tio åren tagit tätpositionen fanns norskägda företag i Sverige vilket är mer än en fördubbling på 10 år. Det kan jämföras med danska och amerikanska företag. Även om Norge toppar listan över utlandskontrollerade företag i Sverige så ligger de först på femte plats när det kommer till antal anställda i utländska företag i Sverige (2012). Merparten av de anställda i norskägda bolag arbetar inom tjänstesektorn (68 %). Värmland är det län i Sverige med högst andel anställda i norskägda företag och även Västra Götaland visar en rejäl ökning fanns 885 norskägda företag i Västra Götaland vilka tillsammans hade personer anställda. Detta är en markant ökning med 87 % respektive 46 % under perioden Hela 749 svenska koncerner hade norska etableringar 2011, vilket utgör 31 % av svenska koncerners utlandsetablerade dotterbolag. Tjänstesektorn dominerade även här. Norsk statistik kompletterar bilden med att det 2011 fanns svenskkontrollerade företag i Norge, dessa sysselsatte då över personer. (Källa: Tillväxtanalys och SSB) Handeln mellan Sverige och Norge är ur ett globalt perspektiv väl fungerande och smidig; världens effektivaste tullsamarbete återfinns här. Men det betyder inte att allt fungerar. I vår enkätundersökning svarade många företag att de upplever det krångligt och svårt att göra affärer med grannlandet. Företagen stöter på hinder inom främst tre områden: tull och moms, olikheter i regelverk och standarder samt på grund av informationsbrist. Vad säger företagen Så här gick undersökningen till Projektet Gränshinder för näringslivet genomförde undersökningen tillsammans med Företagarna i Värmland och Västra Götaland samt norska Bedriftsforbundet. Enkäterna gick ut till totalt företag som representerade fler än tio branscher och hade verksamheter i Västra Götaland, Värmland eller Norge. Syftet med undersökningen var främst att kartlägga små och medelstora företags erfarenheter, åsikter och attityder kring handel mellan Sverige och Norge. Projektet ville också ta reda på vilka gränshinder företagen har kommit i kontakt med, och om det finns något behov av stöd kopplat till gränshinder och handel mellan länderna. Gränshinder företagen är överens om var de finns Över 90 procent av enkätsvaren kom från företag med upp till 25 anställda, vilket skulle kunna tolkas som att det är dessa företag som stöter på flest hinder och upplever att det är krångligt och svårt att handla med grannlandet. Av de svarande företagen gör över 60 procent affärer med utlandet, och en stor majoritet av dem angav att de hade affärer med Norge respektive Sverige. Företagen är också rörande överens om var gränshindren finns. De stöter främst på hinder inom tull och moms samt regelverk och standarder. Tredje faktorn som skapar hinder är bristen på information. På frågan vilken typ av rådgivning som de saknar efterlyser företagen rådgivning främst inom export och import, lagar, avtal och regler, samt skatt och försäkring.» 10 11

7 Saxat ur undersökningarna Vårt koncept kräver 24- timmarsservice, framme nästa dag. Till Norge tar det minst 3 dagar med tjockt brev Alltså faller hela affärsidén! Tänkte ha en ren säljare i Norge men insåg snabbt att med tull och moms, där kunden får en faktura från mig och sedan ytterligare fakturor från tullverket inte gynnade affärerna. Strul med tull och transporter. Hvorfor kan vi ikke fylle ut importdokumenter selv!!?? Meget store kostnader for fortolling, gjør det umulig å kjøpe småordrer. Ingen kan gi et ordentlig svar på mva og tilatelser til utplassering av underholdningsmaskiner i Sverige. Vi utför installationstjänster och det är ett stort problem att ta med verktyg in i Norge. 12 Det största problemet är vår risk att bli drabbade av införselavgifter om mottagaren inte betalar Norge! Katastrofregel. Mva.-spørsmålene er for kompliserte, og det er vanskelig å få svar fra Skatteetaten. Samme spørsmål til ulike personer i Skatteetaten kan også gi ulike svar. Og når vi og vår kunde i Norge går sammen om å stille spørsmål til Skatteetaten, tar det 5-6 uker før de i det hele tatt tar i saken. Ikke bra! Tilbakeføring av moms på mindre utgifter som messedeltakelse, seminarer, opphold og slikt, koster ofte mer enn momsen! 13

8 Statistik från undersökningen i Sverige och Norge Ni som har utländska affärer: Gör ditt företag affärer med Norge? 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 5 % 3 % 53 % 58 % Västra Götaland 11 % 13 % Ja, importerar Ja, exporterar Ja, importerar och exporterar Värmland 31 % 26 % Nej 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 Driver din bedrift handel med Sverige? (Bland företagen som har utländska kunder) Ja, importerer Ja, eksporterer Ja, importerer og eksporterer Nei Norge 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 Vilka av följande alternativ upplever du som handelshinder för ditt företag i handeln med Norge? (De som har utländska kunder) 23 % 29 % 41 % 53 % Informationsbrist Regelverk / standarder 68 % 61 % Tull och moms 5 % 0 % 10 % Västra Götaland Värmland 8 % 9 % 8 % 9 % Språk Kultur Infrastruktur Annat 12 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 Sätt kryss i rutorna inom de områden ni skulle värdesätta rådgivning 76 % 65 % Export och import 25 % 19 % 31 % 43 % Tjänsteutövning 29 % 46 % Skatt och försäkring 19 % 22% Företagsetablering Anställningsförhållanden Västra Götaland 45 % 59 % Lagar, avtal och regler Värmland 5 % 3 % Annat 60 % 50 % Hvilke av alternativene under opplever du og din bedrift eventuelt som et hinder for å drive handel med Sverige? Norge 60 % 50 % Kryss av på de områdene du mener det trengs ekstra informasjon eller rådgivning Norge 40 % 40 % 30 % 30 % 20 % 20 % 10 % 10 % 0 Informasjonssvikt Regelverk / standarder Tull og moms Språk Kultur Infrastruktur Annet 0 Eksport og import Skatt og avgifter Bedriftsetablering Tjenestesektor Ansettelseforhold Lover Avtaler og regler Annet 14 15

9 Ministermötet blev en injektion i gränshinderarbetet! Ministermötet i Strömstad blev årets mest intressanta svensk-norska möte, som gav direkt effekt på gränshinderarbetet. Sveriges handelsoch nordisk samarbetsminister Ewa Björling var mycket tydlig med hur viktigt det är att gränshinderarbetet prioriteras på flera nivåer, inte minst på alla berörda departement

10 Augusti 2013 Ministermöte Ewa Björling betonade betydelsen av den nordiska marknaden och tog situationen under den senaste lågkonjunkturen som exempel. När Sveriges totala export föll med 17 procent förblev den nordiska marknaden relativt stabil, vilket var oerhört värdefullt för det exportberoende Sverige. Öka det konstruktiva missnöjet Den finske parlamentarikern Ole Norrback, Gränshinderforum, skärpte också tonen när han efterlyste större politiskt mod och fler kreativa tjänstemän. Vi måste öka det konstruktiva missnöjet för att få fart på gränshinderarbetet, menade han. Uppmärksamheten kring ministermötet innebar att flera olösta gränshinder lyftes upp inför och under mötet och viljan att hitta praktiska lösningar var påtaglig. De kostsamma tolkningarna av reglerna kring GSP-certifikat (ursprungscertifikat för klädimport) var ett av hindren som diskuterades och här var norska Toll- och avgiftsdirektoratet och Finansdepartementet föredömligt snabba på att under hösten 2013 genomföra regelförändringar som delvis underlättar för importörerna. Ett annat exempel på konstruktivt arbete gav Anders Sandberg, Trafikverket, som tillsammans med Statens Vegvesen och Jernbaneverket har löst flera gränshinder för vägarbeten på båda sidor om gränsen. Myndigheterna håller samtidigt på att arbeta fram en skandinavisk kompetensmodell, med gemensamma kompetenskrav vid upphandlingar riktade mot anläggningsbranschen. Det här berör affärer på ca 100 miljarder svenska kronor per år. Maj 2013 Ta steget in på den svenska marknaden! Norge är sedan länge Sveriges största exportmarknad och för många norska företag är Sverige det första viktiga steget in på EU-marknaden. Därför bjöd projektet tillsammans med Innovasjon Norge in norska företagare, nyfikna på den svenska marknaden. Seminariet, som hölls i Oslo, handlade om vad som krävs av förtagen och vilka möjligheter som öppnar sig vid en etablering i Sverige. Erfarna experter gav företagarna koll på vad som gäller när de passerar gränsen mellan länderna och hur företagarna kan undvika fallgroparna och i förlängningen också gränshinder. Oavsett om företagarna funderade på att etablera eget bolag eller sälja via partners fick de handfasta råd och massor av kunskap om den svenska marknaden som lite skämtsamt gick under epitetet same same but different. April 2013 Deklarationshjälp åt gränspendlare Fler och fler pendlar över den svensk-norska gränsen för att jobba. Därför erbjöd Skatteverket i Västra Götaland deklarationshjälp åt gränspendlare. Arbetsmarknaderna i Sverige och Norge håller på att växa samman. Cirka personer var 2010 bosatta i Sverige och hade sin huvudsakliga inkomst i Norge eller var deltidspendlare. I Västra Götaland handlar det uppskattningsvis om personer med inkomster från Norge. Skatteverkets servicekontor i Strömstad bjöd i april 2013 in alla som haft arbetsinkomst från Norge, eller från både Sverige och Norge, och behövde göra en svensk deklaration. Den extra deklarationshjälpen initierades av Grensetjänsten tillsammans med projektet. April 2013 Gränshinder en *genusfråga? Jämställdhet och gränshinder hamnade i fokus under ett tankeväckande seminarium i Uddevalla. Frågor som projektet ville belysa var exempelvis vilka gränshinder kvinnor och män upplever eller om undanröjandet av gränshinder är beroende på vilket kön som påverkas. Idag finns det ingen känd statistik eller undersökning som har tittat på gränshinder ur ett genusperspektiv. Det sporrade projektet att lyfta fram målgrupperna för gränshinderprojektet ur ett jämställdhetsperspektiv och diskutera frågorna. Enligt nordisk statistik är det fler män än kvinnor som gränspendlar mellan Sverige och Norge och diskussionerna under seminariet handlade bland annat om hur det påverkar familjens situation, exempelvis att kvinnor i högre utsträckning deltidsarbetar på hemmaplan och därmed missgynnas ekonomiskt. Det konstaterades också att kulturella skillnader och olikheter i välfärdsystemen kan påverka jämställdheten på arbetsplatsen. Påverkas då vårt gränshinderarbete av vilket kön som skulle gynnas av en lösning? En intressant fråga, där seminariedeltagarna menade att det är branscherna som påverkar gränshinderarbetet och därmed också det dominerande könet i branschen. *Genus är ett socialt konstruerat klassificeringssystem som delar människor i två kategorier, kvinnor och män, och som förknippar dessa kategorier med olika uppsättningar beteendemässiga, kulturella, psykologiska och sociala egenskaper och handlingsmönster. Gränsöverskridande utbildning inom tullområdet Företagen som gör affärer över den svensk-norska gränsen saknar i många fall grundläggande tullkunskaper, som skulle kunna underlätta deras export/import. Därför planerar svenska och norska tullmyndigheter en ny utbildning i Handel mellan Sverige och Norge, riktad till mindre företag i gränsregionen och till andra företag som känner att de vill öka sina kunskaper kring import och export från/till grannlandet. Utbildningen kommer att byggas upp kring fallstudier och tar även upp mera komplexa områden som returer, aktiv förädling och temporär import. Första kurstillfället planeras till hösten 2014, då kursen hålls i Göteborg

11 Varför ska vi lägga energi på att lösa gränshinder? Ministermötet blev en injektion i gränshinderarbetet! Läs detta Ministermötet i Strömstad blev årets mest intressanta svensk-norska möte, som gav direkt effekt på gränshinderarbetet. Sveriges handels- och nordisk samarbetsminister Ewa Björling var mycket tydlig med hur viktigt det är att gränshinderarbetet prioriteras på flera nivåer, inte minst på alla berörda departement

12 Charterbåtarna som inte får lägga till Företagare med mindre taxi- och charterbåtar kan idag inte gå mellan svenska och norska hamnar eftersom de inte får lägga till i grannlandet. Det hämmar besöksnäringen i de fantastiska marina nationalparkerna Kosterhavet och Ytre Hvaler. Här är historien om ett till synes obetydligt gränshinder och vad en gränsregion som vår vinner på en lösning. En förstudie kring passagerartrafiken över svensk-norska gränsen (genomförd 2011), visar att det som företagarna uppfattade som ett gränshinder, i själva verket är fem hinder. Förutom ett omfattande internationellt regelverk för att säkerställa säkerheten för passagerarna har flera olika myndigheter i Sverige och Norge omfattande krav på anmälan och rapportering, utan möjlighet till förenklingar för korta rutter mellan länderna. Detta skapar omfattande kostnader för ombyggnad av båtarna, vilket de mindre företagen inte kan hantera. Varför ska vi lösa hindret? Förstudien skickades till svenska Transportstyrelsen som diskuterade frågan med sina norska kollegor. Gränshindret lyftes även på projektets ministermöte i Strömstad, där politiker och ministern uttalade sitt stöd för en lösning. Därefter kom Transportstyrelsen med en första positiv återkoppling om att eventuellt åtgärda hindret, om projektet kunde påvisa att det finns potential. Projektet tog då fram underlag för att visa på tillväxtpotentialen. Miljoner i vågskålen Turistområdena runt Koster och Hvaler tar tillsammans emot ca 1 miljon besökare per år. Det betyder att både Sverige och Norge har stora turistströmmar som kan utöka sina besök över landsgränsen. Ett räkneexempel visar potentialen: Om bara 2 % av besökarna lockas att semestra ytterligare en dag i grannlandet, till exempel genom en växande chartertrafik mellan Koster och Hvaler, kan det generera cirka 20-30* miljoner svenska kronor per år. Den försiktiga värderingen visar mycket tydligt på potentialen för besöksnäringen. Vid denna rapports tryckning är gränshindret fortfarande olöst. Turism är en stor tillväxtnäring för Sverige. Under 2012 ökade den totala omsättningen till 275,5 miljarder svenska kronor varav 106,5 miljarder var export. Det är nästan tre gånger värdet av svensk personbilsexport. Turistnäringen är också extra viktig eftersom den skapar jobb åt unga människor. Källa: Tillväxtverkets rapport Fakta om svensk turism GSP-certifikat som kostar skjortan Flera av Nordens stora klädföretag protesterade under ersättningscertifikat för varje klädleverans till Norge. Istället 2013 mot nya administrativa regler kring ursprungscertifikat utfärdas ett certifikat för hela det parti som ska skickas till för klädimport. Reglerna matchar inte företagens logistik och Norge. Certifikatet skickas med den första delleveransen beräknas kosta hundratals miljoner svenska kronor om året. och därefter görs en avräkning från certifikatet vid de Gränshindret diskuterades på ministermötet i Strömstad följande leveranserna. och har lett till norska förenklingar i administrationen. Gränshindret hänger ihop med handelsavtal som säger Parallellt med de norska åtgärderna utreder svenska att kläder och textiler som importeras från vissa utvecklingsländer är fria från tull, eller har nedsatt tull, in i EU och förenklas. GSP-förordningen som gäller, har många parter regeringen om administrationen kring GSP-förordningen kan Norge. Kravet är att importören visar upp så kallade GSPcertifikat utfärdat i tillverkningslandet. Det som gör det EU om en förändrad hantering av certifikaten, hittills utan i världen, där EU är en. Sverige har framfört önskemål till komplicerat är att EU och Norge har två skilda avtal och att framgång. Däremot kan den norska förenklingen användas klädleveranser ofta mellanlandar i Sverige. av svenska textilimportörer vid vidaresändning till Norge, förutsatt att varorna ligger på tullager. Om klädföretaget lägger varor på tullager, exempelvis i Sverige, och sedan skickar dem vidare för försäljning i Norge, måste det medfölja ett så kallat replacement certifikat för att importören ska slippa tull. Certifikatet ska i förväg attesteras av Tullverket i Sverige, innan klädföretaget kan yrka på tullfrihet in till Norge. *Västsvenska Turistrådet värderar en turist från Norge till ca SEK per dygn. Projektet har antagit att en svensk turist gör av med lika stort belopp i Norge. Snabba leveranser ger tung administration Reglerna har lett till att många företag inte hinner få fram attesterade certifikat eftersom många jobbar med många, snabba sändningar av kläder. Företagen väljer då istället att betala tullavgifter för sina leveranser trots att man uppfyller kraven för att inte betala. Företagen kan sedan begära återbetalning av tullavgifter när certifikaten finns framme, vilket skapar ännu mer administrativt arbete, både för företagen och för tullmyndigheten. Gränshindret löst Diskussionerna på ministermötet ledde till norska förenklingar i administrationen. Importörer som hanterar stora mängder ersättningscertifikat slipper nu utfärda ett Norska Toll- og avgiftsdirektoratet förklarar GSP-förenklingen med ett exempel: Det kommer gensere til et svensk sentrallager/tollager. Det følger med et GSP sertifikat Form A for hele partiet Av disse genserne skal 6000 til Norge, men i tre delsendinger. Sentrallagerholder utsteder ett erstatningssertifikat Form A på 6000 stk som følger med den første delsendingen. Ved fortolling av de to etterfølgende delsendingene henviser man til erstatningssertifikatet på 6000 stk som fulgte første delsending. Erstatningssertifikatet er gyldig i 10 måneder

13 Gränshinder och krångel för näringslivet Projektet Gränshinder för näringslivet har identifierat och kartlagt över 100 hinder som drabbar företag och arbetstagare. Ett tiotal gränshinder har granskats närmare i förstudier som genomförts av erfarna konsulter inom respektive fackområde. Ett antal formella gränshinder har lösts eller fått en dellösning under projektperioden. Projektet har också jobbat med informella hinder, som i de allra flesta fall handlar om otydlig eller felaktig information tillsammans med brister i kommunikationen. Dessa hinder har vi kunnat sortera upp och förtydliga i det enskilda fallet. Men, för att hindren ska undanröjas helt måste myndigheter och andra aktörer ta till sig hur företagare och arbetstagare uppfattar situationerna och erbjuda rätt information, mindre krångel och framför allt kommunicera mera med målgruppen. Här följer ett urval av hinder. Läs mer på Kostsam administration kring ursprungscertifikat Nya administrativa regler kring ursprungscertifikat för klädimport matchar inte klädföretagens logistik. Norge har förenklat sina regler under Godkänd märkning vid vägarbete Skyltar för vägarbete (lime-yellow) och battenburgfärgade arbetsfordon får nu användas på båda sidor om den svensknorska gränsen, vilket de tidigare inte fick. Otydligheter kring ambulanshelikoptersjukvård Sverige och Norge har nu ett samverkansavtal om ambulanshelikoptersjukvård, för att ge en säkrare vård för patienter som transporteras i gränsområdet. Tidigare saknades ett avtal. Anläggningsmaskiner på andra sidan gränsen Anläggningsmaskiner omfattas inte av ATA-carnet, vilket betyder att företagare måste deponera moms för att passera den svenska-norska gränsen. Från den 1/ kan norska företagare föra in maskiner till Sverige, utan att deponera moms, om de är registrerade hos Skatteverket. Taxi- och charterbåtar kan inte lägga till Löst Löst Delvis löst Delvis löst Företagare med mindre taxi- och charterbåtar kan idag inte gå mellan svenska och norska hamnar i de marina nationalparkerna eftersom de inte får lägga till i grannlandet. Trafiktillstånd för att korsa gränsen utanför tullstation Varutransporter måste passera en bemannad tullstation om det inte innebär en betydande omväg, vilket tolkas till 10 mil av norska Tollvesenet. För svenska företag som passerar gränsen flera gånger per vecka skapar tolkningen höga transportkostnader. Komplicerat att skicka varor med tåg över gränsen Tulldeklaration av varor/gods kan inte ske på tågstationer, utan avsändaren måste söka upp närmaste tullstation för att deklarera varor, eller gå igenom en mycket komplicerad och tidskrävande process. Olika regler för max längd och vikt för lastbilar I Sverige tillåts så kallade modulfordon som är längre och tyngre än EU-normen. I Norge gäller EU-normen, förutom på vissa större vägar. Krav på momsombud i Norge Svenska företag med årsomsättning överstigande NOK i Norge måste momsregistreras via ett momsombud, om företagen inte etablerar ett bolag i Norge. Moms på tjänster utförda i Norge av svenska företag Svenska företag med serviceuppdrag i Norge upplever det krångligt att reda ut moms och eventuell deponering för verktyg, reservdelslager och själva tjänsten. Momsproblematik vid förädling av produkter Företag upplever att det är krångligt och svårt att förstå hur momsen ska hanteras för produkter som skickas till Norge för förädling och sedan skickas tillbaka till Sverige.» 24 25

14 Momshantering av norska konferensköp Norska konferensköpare avböjer ofta att lägga konferenser i Sverige på grund av svårtydda momsregler. Mindre företag har inte resurser att reda ut vad som gäller. Separat varumärkesskydd för norska marknaden En gemensam varumärkesregistrering gäller för EU-länderna. För Norge krävs ytterligare ansökan med fördyring som följd. Returnerade e-handelsvaror skapar kostnader När en norsk kund returnerar e-handelsvaror till Sverige i privatpaket, sker ingen automatisk avstämning mot de tull- och momsavgifter som företaget betalat vid införseln och det blir krångligt att få tillbaka pengarna. Byggmaterialstandard skiljer sig åt De nordiska ländernas byggregler och krav på byggprodukter skiljer sig åt, vilket försvårar handeln över gränserna och byggföretagens verksamheter i flera nordiska länder. Etableringskrav för toppdomän Svenska företag som vill registrera en norsk toppdomän (.no), måste vara etablerade i landet som aktiebolag eller utländsk filial, vilket är dyrt för mindre företag. Körning av utlandsregistrerad bil Svensk arbetspendlare till Norge får tillfälligt föra in sin svenska bil under två år, därefter påverkar bland annat personens civilstånd vilka regler som gäller. Postlogistik inom Norge och över gränsen Postgodsleveranser från Nordnorge till Sverige tar lång tid, upp till 14 dagar, vilket upplevs som gränshinder för varuproducerande företag. Otydliga exportregler från EU till privatperson i Norge Hanteringen av tullavgifter och moms vid export till privatperson i Norge upplevs krånglig och kräver kunskaper av både avsändare och mottagare. Pendlingsproblem Värmland Oslo Samarbetet mellan trafikoperatörer i gränsregionen har försämrats. Värmlandstrafikens tåg får till exempel inte köra hela vägen till Oslo, vilket försvårar pendling. Salmonellatest av traktorer och deponering av moms Vid införsel av jordbruksmaskiner till Norge från Sverige, eller i andra riktningen, gäller olika regler för rengöring (salmonellatester) och deponering av moms. Spannmålsexport snedvrider konkurrens Lantbrukare i Strömstad upplever att markpriserna påverkas av spannmålsexport till Norge. Norska bönder med spannmålsproduktion i den svenska gränskommunen får bland annat tullfritt föra in spannmål till Norge för eget bruk. Kö vid tullstation Köerna vid tullstationerna upplevs som ett stort problem, då de stör transportörernas hårt reglerade kör- och sovtider och påverkar trafikströmmen negativt. Tull och tulladministration vid kulturutbyte Vid kulturutbyte över gränsen upplever både svenska och norska aktörer att tulladministrationen är krånglig och informationen bristfällig. Det handlar om hur man deklarerar de varor, exempelvis konstföremål eller instrument, som förs över gränsen. Temporär import av häst Norska Tollvesenet kräver ett depositionsbelopp motsvarande momsen vid införsel av hästar till Norge. Beloppet betalas tillbaka efter utförsel, men det kan ta flera månader innan hästägaren får tillbaka pengarna. Förstudier Kö vid tullstationer Retur av e-handelsvaror Moms på tjänster utförda i Norge av svenskt företag Momshantering av norska konferensköp Momshantering av tjänst Momsproblematik vid förädling av produkter Grensepassering over obemannet tollsted Gränshinder för mindre passagerarfartyg Gränsöverskridande utbyte för kultur och tävlingar Temporär import/export av hästar Alla förstudier finns utförligt beskrivna på

15 Projektets slutsatser Arbetet med att kartlägga gränshinder och försöka förstå vad som är problemet och vilken process som krävs för att lösa det, har gett oss en rad insikter som vi här redovisar. Förenklad tullprocess för auktoriserade aktörer Bättre förberedelser Mer elektronisk och effektiviserad tullprocess Användande av GPSkoordinator Ett gränshinder är ofta flera. Därför blir en första problembeskrivning så viktig Brist på parkeringsplatser i nära anslutning till tullstationerna Stor trafikvolym För liten parkeringsyta på tullplan Gränshinder: Kö vid tullstation Chaufförers utnyttjande av vilotider på tullplan Bristfällig förberedelse, dokumentation och information för klarering Utökad parkeringsyta på tullplan Införande av snabbkassa hos tullmyndigheterna Parkeringsmöjligheter i nära anslutning till tullstationerna Bättre information om tullprocessen mellan EU och Norge Lösningsförslag Utökat utrymme för speditörer på gränsen Användande av QR-koder eller liknande streckkoder Ökad kapacitet hos tullmyndigheter och speditörer på gränsen Utökad språkkompetens hos personal som jobbar på gränsen Tidskrävande tulladministration hos den norska tullmyndigheten Språkbarriär hos utländska chaufförer Brist på förhandsavisering Små och medelstora företag drabbas hårdast och behöver stöd Det som företagen uppfattar som ett gränshinder består många gånger av flera hinder som tillsammans försvårar affärer med Norge och Sverige. För att få igång en lösningsprocess för dessa multihinder krävs en första analys, som kan beskriva problematiken på ett förståeligt sätt, ge förslag på lösningar och peka ut vilket/vilka departement och myndigheter som måste involveras. Denna så kallade förstudie är också nödvändig för att gränshindret överhuvudtaget ska registreras i Nordiska ministerrådets gränshinderdatabas. Därför blir det så viktigt att näringslivets gränshinder uppmärksammas av exempelvis regionala aktörer som tar ansvar för att en förstudie genomförs och driver lösningsprocessen framåt. Gränshindret Kö vid tullstationen som analyserats under våren 2014 är ett typexempel på vad en förstudie ger oss och hur den ökar möjligheten att lösa hindret. Under projektets gång har vi flera gånger kunnat konstatera att små och medelstora företag drabbas hårdare av gränshinder på grund av begränsade resurser. Detta förstärks speciellt på gränsen mellan Sverige och Norge. Varor som köps och säljs måste passera EU:s yttre gräns, vilket i sig medför tulladministration samt kostnader som inte uppstår vid in- och utförsel mellan länder inom EU. Den nära relationen mellan Sverige och Norge och den geografiska närheten gör att det är lätt att glömma denna viktiga skillnad. För företag kan det handla om att inte ha tillräckligt kapital för att täcka en momsinbetalning som krävs för att passera gränsen med en arbetsmaskin, eller inte få rätt information när två myndigheter ger olika svar. Att förstå vilka gränshinder som drabbar små och medelstora företag i olika gränsregioner blir en av förutsättningarna för att vi ska lyckas stärka regionerna. Gränsregionen mellan Sverige och Norge har många hinder knutna till affärer mellan företagen och att undanröja dem skulle skapa en fantastisk tillväxtpotential.» 28 29

16 Näringslivets gränshinder måste prioriteras För att föra en diskussion om hur näringslivets gränshinder undanröjs snabbare och effektivare måste man allra först bestämma vilka typer av gränshinder som räknas som näringslivets hinder. Projektet har uppmärksammat att näringslivets hinder betyder olika saker i Norden, beroende på om man diskuterar hinder vid EU:s yttre eller inre gränser. Mellan EUländer handlar diskussionen ofta om tillgång till arbetskraft, medan företagen som ska passera den yttre gränsen tydligare drabbas av gränshinder som hindrar affärer mellan företagen, exempelvis tullprocedurer och momshantering. Nordiska ministerrådets nya strategi och handlingsplan för nordisk mobilitet innehåller också prioriteringar som gör det otydligt hur arbetet med näringslivets gränshinder, och då avser vi just gränshinder som hindrar affärer mellan företagen, ska lösas. Nordiska ministerrådet konstaterar: Gränshinderrådet ska främst prioritera gränshinder som uppkommer inom arbetsmarknads-, social- och utbildningsområdet och som är möjliga att förändra genom avtal och regeländringar. Arbetstagare Arbetsmarknad Företag Varu- & tjänstemarknad Företag Svenska myndigheters gränshinderuppdrag måste förtydligas Gränshinder kopplade till bl.a socialförsäkring Gränshinder kopplade till tull & moms, regler och standarder etc. Specifika problem uppstår vid Sverige- Norge-gänsen p.g.a EU:s yttre gräns I den nordiska processen måste alla gränshinder som inte kan lösas med hjälp av information upp på myndighetsoch departementsnivå och behandlas där. Myndigheterna är nyckelaktörer i lösningsprocessen då det ofta är regler och procedurer som ägs av myndigheter som bildar ett gränshinder. Projektet har under flera års ansträngningar att lösa gränshinder sett en lucka i denna lösningsprocess. Svenska myndigheter är nationella aktörer med huvudsakligen nationella uppdrag och även om de har ett förenklingsuppdrag så saknas ofta ett uttalat uppdrag att lösa gränshinder. Allra tydligast har projektet upplevt detta i krocken mellan regionala intressen att lösa gränshinder och myndigheters svala intresse att samspela i processen. Vår tolkning är att gränshinderarbetet i allt för stor utsträckning blir beroende av de prioriteringar som görs av myndigheternas tjänstemän, istället för att den politiska viljan styr vilka gränshinder som löses. Vår slutsats är att svenska myndigheters uppdrag kring gränshinder behöver förtydligas och formaliseras för att förstärka den politiska styrningen och skapa rätt förutsättning för tillväxt i gränsregionerna. Näringslivets gränshinder var före projektstart inte heller prioriterade i vår gränsregion, eftersom Grensetjänsten i första hand haft uppdraget att driva lösningsprocessen för arbetstagarnas hinder. Projektet har hittills resulterat i ett utökat informationsuppdrag för Grensetjänsten, vilket omfattar information kring företagsetablering och företagens uppdrag på andra sidan gränsen. Gränsregionens resurser för att driva och medverka till lösningar på näringslivets gränshinder behöver däremot fortsatt förstärkas. Vår slutsats är att även gränshinder som förhindrar affärer mellan företag, måste prioriteras och få långsiktiga, tydliga processer och strukturer som sträcker sig från regional till nordisk nivå. Med andra ord måste en liknande struktur som arbetats fram för Gränshinderrådets prioriterade hinder också finnas för icke-prioriterade hinder, en kategori som näringslivets hinder ofta tillhör

17 Vi behöver en lika bra struktur och process för näringslivets hinder Gränshinderarbetet i Norden bedrivs på flera nivåer. Förenklat nordiskt land och självstyre har en representant som driver lösa 5 nordiska gränshinder per år i regi av Gränshinderrådet. fortsätta ta initiativ och jobba med näringslivets hinder krävs kan man säga att informationstjänster och gränskommittéer prioriterade gränshinderfrågor på regeringsnivå. Dessutom ska varje land och självstyre prioritera och driva 5 en motsvarande struktur för icke-prioriterade hinder, där är de som arbetar gränsnära och möter majoriteten av I Gränshinderrådet sitter även en parlamentariker från Nord- gränshinder var per år. näringslivets hinder ofta ingår. Att hitta denna långsiktiga dependlare och företag som stöter på gränshinder. iska rådet och Nordiska ministerrådets generalsekreterare. struktur för arbetet är helt nödvändigt för att regionala Informationstjänsterna och gränskommittéerna är självständigt Om Gränshinderrådet, enligt sin strategi, fokuserar på gräns- aktörer och politiker ska motiveras att fortsätta med ett aktivt organiserade men samlas alla under Nordiska ministerrådet. Helt nyligen har Nordiska ministerrådet och Gränshinderrådet hinder som uppkommer inom arbetsmarknads-, social- och gränshinderarbete. Nordiska ministerrådet samordnar gränshinderfrågor på formulerat nya strategier och skapat en ny, tydligare struktur för utbildningsområdet, så kommer väldigt få av näringslivets nordisk nivå, inte minst genom Gränshinderrådet där varje hur gränshinderarbetet ska drivas på nordisk nivå. Målet är att affärshinder att lösas den vägen. För att gränsregioner ska 32 33

18 PRIORITERADE GRÄNSHINDER Nordiska ministerrådet samordnar på nordisk nivå genom Gränshinderrådet Prioriterade gränshinder på nordisk nivå har en bra struktur. Icke-prioriterade hinder behöver en lika bra struktur Arbetsmarknads-, social- och utbildningsområdet prioriteras Ny tydlig struktur för hur det ska gå till Mål Lösa fem nordiska gränshinder per år i regi av Gränshinderrådet Varje land prioriterar och driver fem gränshinder per år Vår slutsats är att Nordiska ministerrådet, Nordiska rådet och Nordic Innovation tillsammans med de regionala aktörerna måste skapa en gemensam struktur för hur ICKE-PRIORITERADE GRÄNSHINDER Lika bra struktur och process för de icke-prioriterade hindren Näringslivets affärshinder måste prioriteras högre Gränsregionerna måste fortsätta ta initiativ Regionala resurser för första problemanalys Förstärkt engagemang från regionala politiker och aktörer gränshinderarbetet ska drivas för näringslivets gränshinder samt för övriga hinder som inte prioriteras av Gränshinderrådet

19 Om projektet Gränshinder för näringslivet Gränshinder för Näringslivet är ett projekt som verkar för att få bort så många gränshinder som möjligt mellan Sverige och Norge, för att på så vis underlätta för affärer och människor. Målet är att stimulera utveckling och tillväxt i gränsregionen Oslo-Göteborg samt Karlstad-Oslo. Projektet drivs av Fyrbodals kommunalförbund/gränskommittén Østfold-Bohuslän-Dalsland samt Østfold fylkeskommune och sträcker sig fram till halvårsskiftet Finansiärer är Interreg Sverige-Norge, Nordic Innovation och 20-talet andra samarbetspartner. Författare Annika Daisley, Fyrbodals Kommunalförbund Stina Gottlieb, Fyrbodals Kommunalförbund Karin Larsson Almqvist, Profil Reklambyrå Grafisk form Martin Eliasson, MID Reklambyrå Tryck Arkitektkopia År 2014 Fyrbodals kommunalförbund SE UDDEVALLA, SVERIGE annika.daisley@fyrbodal.se Tel +46(0)