Lukrativa norska anställningsavtal?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lukrativa norska anställningsavtal?"

Transkript

1 Sjökaptensprogrammet Kalmar Maritime Academy Lukrativa norska anställningsavtal? Ekonomiska aspekter för svenska juniorbefäl Björn Andreasson Oskar Wennerström Examensarbete, 7.5 ETC Handledare: Fredrik Hjorth Högskolan i Kalmar Sjöfartshögskolan Sjökaptensprogrammet Vårterminen 2008

2 HÖGSKOLAN I KALMAR Sjöfartshögskolan Utbildningsprogram: Arbetets art: Titel: Författare: Sjökaptensprogrammet Examensarbete, 7.5 ETC Lukrativa norska anställningsavtal? Ekonomiska aspekter för svenska juniorbefäl Björn Andreasson, Oskar Wennerström Handledare: Fredrik Hjorth ABSTRAKT Man hör ständigt sjöfolk prata om att arbeta inom den norskflaggade flottan. Det är allmänt känt att lönerna är högre än i Sverige men när det handlar om övriga ekonomiska aspekter är okunskapen stor. Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur dessa aspekter skiljer sig åt mellan de båda länderna. Vi valde att skriva i utredningsform då det handlar om att sammanställa redan befintligt material. En stor del av arbetet bestod i att söka information i elektroniska källor. För att tolka informationen har vi sedan kontaktat respektive organisation. Vi kom fram till att lönerna i Norge, enligt de avtal vi granskat, är högre än i Sverige. De sociala förmånerna är likartade länderna emellan, båda har sina fördelar och nackdelar. Detta gör att det mest är livssituationen i varje enskilt fall som avgör vilket land som har bäst förmåner. Nyckelord: anställningsavtal, ekonomiska aspekter, sociala förmåner 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRAKT INLEDNING sid. Inledning 4 Problemformulering 5 Syfte 6 Avgränsningar 6 METOD 6 RESULTAT Avtalsjämförelse 7 Skatter 9 Socialförsäkring 13 Sjukersättning 13 Föräldraledighet 14 Arbetslöshetsförsäkring 14 Pension 15 DISKUSSION 17 REFERENSER 19 BILAGOR 3

4 INLEDNING Sjöfartsnäringen i Norden går mycket bra, många rederier gjorde rekordår 2007 och många nya fartyg beställdes, varav de flesta av norska redare (Svensk sjöfartstidning, 2008). Detta gör att befälsbristen bara ökar (sfbf, 2007). Arbetsmarknaden för nyutbildade sjöbefäl ser därför väldigt ljus ut. Efter flera år då de svenska rederierna bekvämt kunnat luta sig tillbaka med en vetskap att det alltid finns en tillgång på utbildat sjöbefäl har de nu fått konkurrens om arbetskraften av grannen i väst. Lönenivåerna i Norge är generellt högre än i Sverige (E24, 2008). En stark norsk krona och fördelaktiga skattereduktioner, särskilt för svenskt sjöbefäl som arbetar på norska fartyg och bor i Sverige, har bidragit till att allt fler svenska sjöbefäl börjar söka sig till den norska handelsflottan. Trots det stora intresset för att arbeta i Norge är kunskaperna dåliga om vad som gäller vid en norsk anställning. Att lönerna är högre vet alla men finns det saker som är mindre bra? Hur fungerar det egentligen med pensioner, sociala förmåner och sjukförsäkringar? Vi har upptäckt att det är mycket svårt att hitta samlat material om anställningar i Norge för svenskt sjöbefäl. De myndigheter och personer som hanterar detta ämne har ofta bara kunskap inom sitt specifika område och någon helhetsbild är mycket svår att få. En motivering för oss att söka djupgående svar på dessa frågor har varit att problem med anställningar utomlands inte drabbar dig nu, utan kan komma att påverka dig långt senare i livet. Många av de svenskar som tar anställning inom den norska sjöfarten är förhållandevis unga. Pensioner, sjukförsäkringar och föräldraledighet kan kännas avlägset. Vad händer egentligen med den totala pensionen senare i livet om du arbetar ett par år i Norge i början av din karriär? Har du någon rätt till betald föräldraledighet den dag det är dags att bilda familj? Hur påverkas din lön om du skulle bli långtidssjukskriven när du har familj och är beroende av att pengarna kommer in på kontot varje månad? Det är mycket svårt att finna skriftlig litteratur inom detta område och vi har därför fått inrikta oss mer på att söka bland elektroniska källor hos myndigheter och organisationer. Bland dessa 4

5 är det främst fackföreningar, försäkringskassan och skatteverket i respektive land vi kommer att använda oss av. Mycket av vårt material kommer även att bygga på telefonkontakt med dessa och liknande organisationer och myndigheter. Intresset för att arbeta inom norsk sjöfart verkar öka från år till år. Dessutom befinner vi oss själva i en situation där vi känner oss lockade av de på pappret så lukrativa norska anställningsavtalen. Därför tycker vi det är mycket viktigt att undersöka, sammanställa och bringa klarhet i de obesvarade frågor som finns inom denna anställningsform. PROBLEMFORMULERING Okunskapen om de sociala tryggheterna kopplat till ett anställningsavtal är för gemene man ofta stort. När det dessutom handlar om ett invecklat anställningsavtal länder emellan, där du arbetar i Norges handelsflotta men är bosatt i Sverige, blir okunskapen genast ännu större. Aktiva sjöbefäl i Sverige är en förhållandevis liten arbetsgrupp och när det gäller de befäl som väljer att söka sig till Norge handlar det än så länge om något hundratal personer. Detta bidrar till att informationen inom detta område är väldigt begränsad och varje myndighet kan endast sin del i det hela. De som väljer att ta anställning i Norge blir därför ganska utelämnade att ta reda på sådan information på egen hand, vilket ju visat sig inte är helt lätt. Vi vill därför göra en sammanställning av vilka ekonomiska aspekter det finns att ha i åtanke då du söker en norsk anställning. För att göra detta kommer vi att jämföra löner men framförallt sociala förmåner. Syfte Syftet med detta examensarbete är att försöka bringa klarhet i de skillnader som finns mellan svenska och norska anställningsavtal och därmed informera svenskt sjöbefäl som är intresserade av anställning inom den norska handelsflottan. Avgränsningar För att begränsa oss jämför vi endast en befattning som juniorstyrman. Detta för att det är mest relevant för oss då det är den befattning vi kan vara aktuella för efter examen. Vi väljer också att utgå från att man fortfarande är bosatt i Sverige medan man arbetar i Norge. Dessa två avgränsningar är genomgående för hela arbetet. Vidare kommer vi bara att jämföra ett 5

6 avtal från respektive land därför att det skulle bli alltför tidskrävande att jämför flera avtal. Övriga avgränsningar gäller endast ett visst område och tas då upp under respektive stycke. METOD För att kunna uppfylla syftet vi satt med uppsatsen valde vi att utföra den i en utredningsform eftersom vi kommer att sammanställa redan befintligt material. Enligt Molin (1978, s. 2) blir utredarens uppgift att bedöma hur mycket information som behövs, välja ut den mest relevanta informationen, samla in, bearbeta och analysera denna information. I efterhand tycker vi att metoden har varit lämplig och att vi lyckats få fram det resultat vi sökte. Vi har under arbetets gång inte hittat någon tidigare forskning eller utredning om ämnet. Utredaren besparar sig mycket arbete om han redan på ett tidigt stadium tar kontakt med personer som är experter på området. (Molin, s. 24) I vårt fall valde vi att ta kontakt med sjöbefälsförbundet. Vi blev hänvisade till Mikael Huss, ombudsman på sjöbefälsförbundet, som gav oss intressanta frågeställningar och hänvisade till relevant information. Det märks tydligt att fackförbunden i respektive land vill visa på fördelarna med just sina avtal på grund av att de varit med och förhandlat fram dem. Detta är något vi har haft i åtanke och har därför inte använt oss av några fakta, förutom själva avtalen, från dem. Efter detta tog vi kontakt med myndigheter och organisationer för att få grundläggande information samt en vägledning i vilka andra källor som finns tillgängliga. Dessa källor är pålitliga och fakta har en stor trovärdighet. Varje utredare har erfarenhet av svårigheter att nå rätt person den som har just den uppgiften man är ute efter. Känner utredaren inte till den förvaltning eller organisation han vänder sig till, är risken stor att det blir ett evigt hänvisande till nya personer, som är helt avvisar förfrågningen eller sänder samtalet vidare till andra lika fåkunniga. (Molin, s. 25) Detta är något vi bittert fått erfara. Vi tror att en stor del av problematiken beror på att sjöbefäl är en förhållandevis liten yrkesgrupp. Även det elektroniska materialet har varit svårt att hitta då det inte finns samlat på samma ställe. Utan tvekan har materialinsamlingen varit den mest tidskrävande delen av arbetet 6

7 Redan före vi började skriva visste vi att löneläget i Norge är högre. Därför har vi valt att fokusera på sociala förmåner och skatter. En illustration säger ofta mer än en lång text (Molin). Vi har därför försökt att illustrera skatterna med exempel. Där vi inte har använt exempel har vi sammanställt data, ofta med hjälp av respektive organisation för att tolka det material vi använt. En svaghet i resultatet vi fått fram är att endast ett avtal i respektive land använts. Olika fartygstyper, olika fartområden och liknande hade gett ett annat resultat. Tillförlitligheten grundar sig därför på endast ett exempel och jämförelsen skall inte tolkas som generella regler på ländernas hela flottor. Att vi ändå inte har använt flera avtal beror på tidsaspekten, det skulle bli alltför tidskrävande. RESULTAT Avtalsjämförelse Från början hade vi för avsikt att jämföra storsjöavtalet med ett norskt offshoreavtal. Skälen för detta var att storsjöavtalet fungerar som ett slags ramavtal som flera av de övriga avtalen bygger på. Offshoreavtal i Norge därför att många avgångsstudenter är intresserade av att arbeta på offshore och för att det är en expansiv bransch. Då vi läste igenom avtalen fann vi att det finns väldigt många tillägg och specialregler. Det norska offshoreavtalet är ett väldigt brett avtal med olika regler för olika fartygstyper t.ex. ankarhanteringsfartyg och supplyfartyg. Bland tilläggen kan nämnas DPtillägg (dynamisk positionering), kärnborrtillägg och kabeltillägg. Dessutom gäller komplicerade regler för övertidsarbete och avlösningar. Enligt vad vi kunde finna så finns det inget enhetslönesystem på offshore. I storsjöavtalet finns olika övertidstillägg, tanktillägg och radiotillägg. Sammantaget alla dessa särskilda regler och tillägg insåg vi att en jämförelse skulle bli alltför invecklad, för att inte säga omöjlig. För att kunna göra en relevant jämförelse valde vi istället två avtal med 7

8 enhetslönesystem där samtliga tillägg redan är inräknade. Valen föll då på det svenska europaavtalet och det norska bojlastaravtalet. (se bilaga 1) Europaavtalet grundar sig på storsjöavtalet och består av ett antal bestämmelser som ersätter eller komplimenterar detta angående arbetstid, löner och avräkning av ledighet. Avtalets lönetariffer utgår från fartygets maskinstyrka, vilken befattning man innehar samt hur lång sjötid man har. Några rederier använder sig av europaavtalet i dess ursprungliga form. I dessa är tillägg och övertid inte inräknade. Facket har i samråd med sjöfartens arbetsgivarförbund gjort en bedömning för varje rederi där man vägt in fartområde, antal hamnanlöp, törnarnas längd och andra faktorer som påverkar arbetsbördan. På grundval av dessa faktorer har man räknat ut en enhetslön. I enhetslönen är övertid och tillägg inräknade. Vi har valt att utgå från Älvtanks enhetslöner (se bilaga 2) eftersom de bygger på fyra veckors törnar precis som på bojlastare. Den inräknade arbetstiden är 72 timmar i veckan. Enligt M. Huss används detta avtal dessutom av flera av de andra Donsörederierna såsom Tärntank, Furetank och Donsötank fast med små skillnader i ålderstillägg (Personligt meddelande, 28 april 2008). Bojlastaravtalet har stora likheter med offshoreavtalet med skillnaden att det inte finns så många tillägg eftersom det är ett enhetslönesystem. Det finns även likheter med europaavtalet. Precis som i eurpaavtalet är det 1:1 avlösningssystem, alltså bygger det på att man jobbar sex månader under ett år och är ledig lika länge. Arbetstiden per vecka är 75,5 timmar. I båda avtalen är semestern inräknad. Däremot tillkommer kostersättning. Då vi gör våra beräkningar utgår vi från en 2:e styrmans befattning med två års tillägg eftersom det är den kategorin en avgångselev från fyraåriga sjökaptensprogrammet kommer att hamna i eftersom man får tillgodoräkna sig sin praktiktid. Enligt dessa förutsättningar kommer lönen att hamna på SEK enligt 2007 års avtal. (examenstillägg inräknat) I Norska avtal sker de första årstilläggen vid ett och tre års sjötid istället för vid två och fem år i de svenska avtalen. Vi väljer därför att räkna på ett års tillägget. Minimilönen hamnar då på 8

9 NOK. Enligt Forex växelkurser gällande betalas 100 NOK med 115,54 SEK. Detta ger att NOK motsvarar SEK. (Se tabell nedan) NOK Kursfaktor 1,1554 SEK Skatter Det finns dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna. Dessa gäller bland annat för i Sverige bosatta sjömän arbetande i andra nordiska länders fartyg (Sfbf, 2008). Detta gör det speciellt fördelaktigt, vilket kommer att framgå i exemplen nedan, för just sjömän att jobba i Norge eftersom vi endast kommer att betala skatt i Norge medan landanställda dubbelbeskattas. En beräkning har gjorts med samma lönebelopp i båda länderna för att det skall vara enkelt att se den faktiska skatteskillnaden. En andra beräkning har gjorts där vi använt de faktiska lönerna. Sverige I Sverige betalar man som sjöman en inkomstskatt som är beroende av vilken kommun man är bosatt i. Alla inkomsttagare har ett avdrag på inkomsten som man inte behöver betala skatt för, grundavdrag, som är kr inkomståret 2007 (skatteverket, 2008). För anställda ombord på fartyg tillkommer ett sjöinkomstavdrag, kr för fartyg i fjärrfart, baserat på ett helt år. Denna del av lönen behöver man ej skatta för. När skatten sedan räknas fram efter dessa båda avdrag kommer en skattereduktion för sjöinkomst, kr för fjärrfart. (2007) Ex. samma lönebelopp: En andrestyrman bosatt i Kalmar, inkomståret 2007 som arbetar i fjärrfart och har en månadslön på kr brutto. Bruttoinkomst = Grundavdrag Sjöinkomstavdrag

10 Beskattningsbar förvärvsinkomst Kommunal inkomstskatt 32,03% Summa skatt Skattereduktion för sjöinkomst Slutlig skatt Nettoinkomst Detta ger en skattesats på 22,7 % Ex. avtalslöner: En andrestyrman bosatt i Kalmar, inkomståret 2007 som arbetar i fjärrfart och har en månadslön på kr brutto (från avtal). Bruttoinkomst = Grundavdrag Sjöinkomstavdrag Beskattningsbar förvärvsinkomst Kommunal inkomstskatt 32,03% Summa skatt Skattereduktion för sjöinkomst Slutlig skatt Nettoinkomst Detta ger en skattesats på 21,6 % (I dessa exempel har hänsyn ej tagits till skattereduktion för arbetsinkomster då detta inte har trätt i kraft för sjöinkomst enligt 2007 års skatteregler. Norge Norges skattesystem har likheter med det svenska men skiljer sig även på ett flertal sätt. I Sverige är det relativt enkelt att ställa upp ett exempel eftersom vi har fasta summor för 10

11 avdragen. I Norge används procentsatser och maximibelopp. För att förtydliga jämförelsen används samma lön som i det svenska fallet fast i NOK, hänsyn till kursskillnad har inte tagits. Följande skatteregler kommer från T. Löland på skatteetaten, Norges motsvarighet till skatteverket (personligt meddelande, 16 april 2008). Motsvarigheten till det svenska grundavdraget som alla inkomsttagare har rätt till att dra av heter minstefradrag. Personfradrag delas in i klass ett och klass två beroende på om man är ogift eller gift. Klass ett, för ogifta, ger ett avdrag på NOK. Klass två, för gifta personer, ger ett avdrag på NOK (gällande siffror 2007). Därtill kommer ett avdrag som heter standardfradrag, som bland annat gäller för personer som arbetar ombord på fartyg och plattformar. Detta avdrag är 10 % av bruttointäkt och skattepliktiga tillägg, dock max NOK. Liksom i Sverige så har Norge ett sjömansavdrag, sjömanfradraget. Detta är 30 % av bruttolönen men maximalt NOK. Samtliga inkomsttagare betalar en avgift på 7,8 % av bruttoinkomsten till folketrygden, en försäkrings och pensionsordning. På inkomster över tillkommer en toppskatt på 9 %. Ex. samma lönebelopp: En ogift andrestyrman bosatt i Sverige, inkomståret 2007, som arbetar på norskt fartyg och har en månadslön på NOK brutto. Bruttoinkomst = Minstefradrag Sjömanfradrag Personfradrag Standardfradrag Beskattningsbar förvärvsinkomst Summa skatt Kommunal inkomstskatt Trygdeavgift Slutlig skatt

12 Nettoinkomst Detta ger en skattesats på 18,9 % (För en gift person blir skatten 16,1 % på grund av skillnaderna i personfradraget). Ex. avtalslöner: En ogift andrestyrman bosatt i Sverige, inkomståret 2007, som arbetar på norskt fartyg och har en månadslön på NOK brutto (från avtal). Bruttoinkomst = Toppskatt -490 Minstefradrag Sjömanfradrag Personfradrag Standardfradrag Beskattningsbar förvärvsinkomst Summa skatt Kommunal inkomstskatt Trygdeavgift Slutlig skatt Nettoinkomst Detta ger en skattesats på 20,5 % (För en gift person blir skatten 18,0 % på grund av skillnaderna i personfradraget). 12

13 Socialförsäkring Socialförsäkring delas in i två grupper, arbetsrelaterade förmåner och icke inkomstrelaterade förmåner. Om man arbetar utomlands men fortfarande är bosatt i Sverige har man arbetsrelaterade förmåner såsom föräldrapenning och sjuklön enligt det landets regler där man arbetar. De icke inkomstrelaterade förmånerna såsom subventionerad sjukvård och barnbidrag gäller enligt det land man är bosatt i. Sjukersättning Sverige Enligt europaavtalet har man rätt till två månaders sjuklön från rederiet. Om man arbetat minst ett år i samma rederi har man rätt till tre månaders sjuklön och efter fem års anställning fem månaders sjuklön. Enligt försäkringskassans regler (Försäkringskassan, 2008) skall arbetsgivaren betala en sjuklön som är 80 % av den vanliga lönen. Första dagen man är sjuk, karensdagen, betalas ingen ersättning ut. Efter två månader träder försäkringskassan in och betalar sjukpenning, denna är 80 % av din sjukpenninggrundande inkomst. Den sjukpenninggrundande inkomsten är maximalt 7,5 prisbasbelopp ( ). Dessa förmåner är väldigt fördelaktiga jämfört med försäkringskassans grundregler som endast erbjuder två veckors sjuklön från arbetsgivaren. Om man blir sjuk när man har vederlagstid räknas detta ej som ledighet. Norge Enligt bojlastaravtalet har man rätt till maximalt sex månaders sjuklön med fast avtalad månadslön. Ingen karensdag tillämpas. Därefter betalar folketrygden, Norges motsvarighet till försäkringskassan, sjukpenning (NAV, 2008). Även sjukpenningen är 100 % av lönen, dock max sex gånger folktrygdens grundbelopp ( NOK 2007). Om man blir sjuk när man är hemma på vederlag räknas dessa dagar ändå som ledighet utan extra ersättning. Föräldraledighet Sverige Vid barnets födelse har man som pappa rätt till tio dagars ledighet med ersättning. Detta kallas tillfällig föräldrapenning och ger dig knappt 80 % av din sjukpenninggrundande 13

14 inkomst. Sjukpenninggrundande inkomst är lönen men maximalt tio prisbasbelopp (41 000) vid föräldrapenning. Föräldrarna har tillsammans 480 dagar att dela på fram tills barnet är åtta år. Under denna tid betalas föräldrapenning ut. De första 390 dagarna har man samma ersättning som vid tillfällig föräldrapenning. De resterande 90 dagarna kallas lägstanivådagar och ger en ersättning med 180 kronor per dag. Norge Vid barnets födelse har man som pappa rätt till fyra veckor ledigt, utan ersättning. Till skillnad från i Sverige där man räknar 7 dagars veckor räknar man i Norge arbetsveckor, alltså 5 dagars veckor. Föräldrarna har tillsammans rätt till 54 veckor, alltså 270 dagar med 80 % av lönen, alternativt 43 veckor, 215 dagar, med 100 % av lönen. Pappan har krav att han skall ta ut sex veckor. Arbetslöshetsförsäkring Mellan medlemsländerna inom EU och EES finns ett samarbetsavtal. (Arbetslöshetskassornas Samorganisation, 2007). Grunden i detta är att man är arbetslöshetsförsäkrad i det land man arbetar. Under vissa förutsättningar finns möjligheter att lägga samman försäkrings- och anställningsperioder från olika EU- och EES länder. Detta för att man inte ska gå miste om rättigheter och förmåner som man intjänat tidigare Har man fått arbete i ett annat EU- eller EES-land måste man själv se till att man omfattas av arbetslandets försäkring. Man skall inte begära utträde ur sin svenska a-kassa förrän man är säker på att man omfattas av arbetslöshetsförsäkringen i det land där man arbetar. Flyttar eller återvänder man till Sverige efter arbete i ett annat EU- eller EES-land och vill bli medlem i svensk a-kassa, måste man söka inträde även om man varit medlem tidigare (man måste till och med ansöka om medlemskap om man har behållit sitt svenska a- kassemedlemsskap medan man arbetade i det andra landet). Sverige I Sverige består arbetslöshetsförsäkringen av två delar; en grundförsäkring och en frivillig inkomstrelaterad försäkring. För att omfattas av den inkomstrelaterade försäkringen krävs i princip ett års medlemskap i en arbetslöshetskassa. För att få ersättning från 14

15 grundförsäkringen måste du uppfylla ett arbetsvillkor, som i princip innebär att man måste ha jobbat minst 6 månader det senaste året, men behöver inte uppfylla ett medlemsvillkor. Tidigare hörde a-kasseavgiften ihop med facktillhörigheten. Numera är medlemskapet fristående och avgiften är separat. De två fackförbunden för sjöbefäl har samarbete med olika arbetslöshetsförsäkringar och avgifterna är 150 respektive 310 kr per månad (E24, 2008) Ersättningarna är de samma för båda försäkringarna och de är skattepliktiga och pensionsgrundande. Grundreglerna för ersättning är att man totalt har 300 dagar med ersättning som inleds med fem karensdagar. Möjlighet till förlängning finns i samarbete med försäkringskassan. Kompensationsnivåerna varierar under perioden mellan 80 och ner till 65 % och är som mest 680 kr om dagen. Norge Den norska arbetslöshetsförsäkringen är en del av socialförsäkringssystemet. Den trygdeavgift som man betalar täcker tillsammans med arbetsgivaravgifter denna försäkring. Försäkringen är allmän vilket innebär att alla löntagare omfattas av den. Liksom i Sverige så måste man ha varit med i systemet en viss tid för att omfattas, man kan också få tillgodoräkna sig arbetstid i Sverige. Dagersättning kan utbetalas under 26 veckor inom loppet av 18 månader. (HalloNorden, 2006) Förlängning är möjlig. Denna ersättning kallas dagpeng och utgör 2,4 av samtliga inkomster under det senaste avslutade kalenderåret. Maxersättning är 962 NOK per dag. Pensioner Pensionen varierar med många faktorer såsom intjäninstid, ålder, lön, vilket tjänstepensionsavtal. Dessutom beror storleken på både premiepensionen och tjänstepensionen på vilken utveckling förvaltarna haft. På grund av dessa orsaker har vi inte kunnat ställa upp ett exempel utan istället beskrivit vilka faktorer som påverkar slutliga pensionen. 15

16 Sverige Grundförutsättningen för pensioner är att man tjänar in pensionsrätt där man jobbar. I Sverige kommer pensionen från tre håll: inkomstpension, premiepension samt eventuell tjänstepension. Den pensionsgrundande inkomsten utgörs av arbetsinkomsten minus avdrag för allmän pensionsavgift, som är 7 %. Man bortser från alla inkomster överstigande 7,5 inkomstbasbelopp ( kr för 2008) 18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten sätts varje år av till den allmänna pensionen, detta utgör pensionsrätten. 16 % går till inkomstpensionen och 2,5 % går till premiepensionen. Värdet på premiepensionen kommer att variera från fall till fall beroende på vilken utveckling förvaltaren haft. När det blir aktuellt med pension räknas alla pensionsrätter ihop till en pott och bildar grunden för den kommande pensionen. Denna pension kommer sedan att betalas livet ut. Detta innebär att om man endast jobbat ett par år i Sverige så har man fortfarande rätt till pension även om det i så fall naturligtvis handlar om en liten summa. Tjänstepension för sjöbefäl handhas av Alecta. Arbetsgivaren betalar in premier och Alecta förvaltar dem och betalar ut pensionen. Vi väljer att beskriva reglerna som gäller personer födda 1979 eller senare (Alecta, 2008). Dessa kommer att ha en premiebestämd tjänstepension, övriga har en förmånsbestämd tjänstepension. Det kan vara värt att notera att reglerna skiljer sig markant. Den nya premiebestämda tjänstepensionen är relativt ny så därför pågår fortfarande arbetet med att fastställa vilka särregler som skall gälla sjöbefäl, exempelvis vad gäller pensionsålder. Tidigare gällde förmånliga regler om man som sjöbefäl valde att ta ut pension redan vid 60 års ålder. I den premiebestämda pensionen har man på förhand bestämt storleken på den premie (4,5 %) som arbetsgivaren betalar varje månad. Pensionen avgörs sedan av hur mycket de inbetalade premierna räcker till och vilken avkastning man haft. Norge I Norge utgörs pensionen av folketrygdpension (inkomstpension), sjömanspension, tarifffestet tilläggspension och Obligatorisk tjänstepension (HalloNorden, 2007). 16

17 Sjömanspensionen utbetalas från 60 till 67 års ålder. Denna grundar sig på 150 månaders sjötid (12,5 år). Även tjänstgöringstid på andra EU/EES fartyg räknas. Till detta kommer för sjöbefäl den tariffbaserade tilläggspension som om man har full upptjäningstid (30 år) garanterar 60 % av lönen mellan 60 och 67. Därefter utbetalas folketrygdpension som är personlig och avgörs av hur stor inkomst och lång upptjäningstid man har. För att få full folketrygdpension krävs 40 års intjäningstid, varav de 20 bästa åren räknas. Minst 3 års arbetstid krävs för att få folketrygdpensionen. Arbetar man kortare tid än tre år kommer man inte att få någon pension från trygden. Däremot räknas denna tid som sjötid och ligger till grund för tjänstepensionen om man senare börjar arbeta i Sverige igen. Har man en hög inkomst eller lång intjäningstid kan folketrygdpensionen bli högre än den vanliga sjömanspensionen. Får man lägre folketrygdpension efter 67 års ålder än den sjömanspension man tidigare haft så ges ett övergångstillägg som motsvarar skillnaden. DISKUSSION Sammantaget kom vi fram till att den allmänna uppfattningen om att lönerna i Norge är högre än i Sverige stämmer. Vad gäller sociala förmåner har vi kunnat konstatera att reglerna påminner mycket om varandra, alltså stämmer inte uppfattningen om att förmånerna är sämre i Norge. Det är snarast vilken livssituation man befinner sig i som avgör vilket land som har bäst förmåner. De redan höga lönerna i Norge är just nu ännu mer lönsamma för personer bosatta i Sverige på grund av växelkursen länderna emellan. Detta är ju något som kan komma att ändras men är ändå en faktor att ta hänsyn till då de legat på en inbördes stabil nivå under en längre tid. Eftersom man som svenskt sjöbefäl endast betalar skatt i Norge, när man arbetar på norskflaggat fartyg, så blir även detta en fördel. Hade man haft ett landbaserat arbete i Norge och varit bosatt i Sverige hade man först skattat i Norge och sedan skattat upp till ordinarie skattenivå i Sverige. 17

18 Fördelen med den sjukersättningen i Norge är att den ger full månadslön, nackdelen är att vederlagstid räknas om man blir sjuk när man är hemma. Den svenska modellen ger 80 % av lönen men räknar ej vederlag om man blir sjuk när man är hemma. Föräldraledighetsreglerna är fördelaktigare i Sverige eftersom man har rätt till mer föräldraledighetsdagar samt att man har ersättning i samband med barnets födelse. Arbetslöshetsförsäkringens belopp avgörs till stor del av hur stor lön man har så därför måste man se till varje enskilt fall. I Norge ingår försäkringen i trygdeavgiften men i Sverige är den fristående och utgör en extra kostnad varje månad. Även pensionens storlek avgörs av lönen samt hur lång upptjäningstid man har. Mycket av informationen har varit svår att få tag i och det är svårt att få tag på information samlad på ett ställe. Då Backman (1998. s. 40) i sin bok om rapporter och uppsatser konstaterar att det inte är fel att spekulera i en diskussion så länge det tydligt anges tror vi att mycket av okunskapen inom detta ämne beror på att sjöbefälskåren är en liten grupp. Vidare tror vi att alla berörda parter skulle tjäna på att sammanställa alla regler i ett dokument. Svårigheten med detta är att det finns så många särfall. I och med att vi har angett vilka vi varit i kontakt med kan detta fungera som en vägledning för den som läser uppsatsen om vart man kan vända sig för att få hjälp. Kommande arbeten inom samma ämne skulle med fördel kunna undersöka hur viktig löneaspekten egentligen är då man söker jobb. Kanske är den viktig de första åren men att man sedan vill arbeta med landsmän och att de sociala faktorerna ombord är avgörande. Vi har heller inte hittat någon information om hur många år man faktiskt arbetar i Norge eller vad skälen är för att återvända till Sverige. Även detta skulle kunna ligga till grund för kommande arbeten. 18

19 REFERENSER Alecta, (2008). En broschyr om premiebestämd tjänstepension i Alecta [Broschyr]. Stockholm: Alecta. Arbetslöshetskassornas samorganisation. (2007) För dig som söker arbete i annat EU/EESland. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur E24, (2008) Så dyr är din a-kassa. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] E24, (2008) anledningar att jobba i Norge [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Försäkringskassan. (2008) Om du blir sjuk. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] HalloNorden. (2006) Hur ser arbetslöshetsförsäkringssystemet ut i Norge. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] HalloNorden.(2007) rätt till pension i Norge. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] NAV. (2008) Sykepenger til arbeidstakere, [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Nordiska rederier gjorde rekordår (2008). Svensk sjöfartstidning, nr 3, s 8. 19

20 Molin, J. (1978). Utredningsmetodik. Stockholm: Esselte Studium. Sfbf. (2008). Beskattning och socialskydd för sjömän. [Elektronisk]. Stockholm: Sfbf. Tillgänglig: [ ]. Sfbf. (2007). Befälsbristen bara ökar. [Elektronisk]. Stockholm: Sfbf. Tillgänglig: [ ] Skatteverket. (2008) Sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst. [Elektronisk]. Tillgänglig: html [ ] 20

21 Bilaga 1 21

22 Bilaga 2 MINSTELØNNSSATSER Den lokalt avtalte fastlønnen skal under ingen omstendigheter være lavere enn minstelønnssatsene. Minstelønnsatsene er oppstilt med lønnsrelasjoner mellom de ulike stillingene, men disse kan fravikes i det lokalt avtalte fastlønnssystemet. FASTLØNN - BØYELASTESKIP MINSTELØNNSSATSER Relasjoner 0 år 1 år 3 år 5 år 8 år 10 år 15 år Maskinsjef maskinist maskinist Overstyrmann Overstyrmann Jr styrmann styrmann

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef Sara, 32 år informatör Adam, 41 år undersköterska Louise, 52 år avdelningschef Fotograf: Mehrdad Modiri. Vi tackar Thomas och Annika (Adam, Louise) för medverkan på bild i arbetet med broschyren Om du

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 3 Ersättning

Läs mer

Din pension enligt det nya ITP-avtalet.

Din pension enligt det nya ITP-avtalet. Din pension enligt det nya ITP-avtalet. För dig som är född 979 eller senare. 2008/mars Reviderad 6:e upplaga! PTK (Förhandlings- och samverkansrådet PTK) består av 26 tjänstemannaförbund med cirka 700

Läs mer

Välkommen till Din Trygghet i två kuvert. Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se

Välkommen till Din Trygghet i två kuvert. Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se Välkommen till Din Trygghet i två kuvert Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se Vad ingår i din medlemsavgift? Karriärcoachning CV-granskning Facklig Rådgivning Studiestöd Möjlighet

Läs mer

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS Ett pensionsavtal för anställda vid KFS medlemsföretag Den här informationen är utformad för dig som omfattas av avtalspension Gamla PA-KFS. Ett avtal som träffats mellan

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension. Den allmänna

Läs mer

Föräldraledighet Vid ledighet med föräldrapenning i samband med barns födelse gäller följande av arbetsgivaren finansierade försäkringar:

Föräldraledighet Vid ledighet med föräldrapenning i samband med barns födelse gäller följande av arbetsgivaren finansierade försäkringar: Försäkringspolicy Allmänt Den ekonomiska grundtryggheten vid sjukdom, ålderdom och dödsfall ges enligt lagstadgade förmåner. Förmåner enligt lag kompletteras med kollektiva förmåner. Försäkringspolicyn

Läs mer

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension.

Läs mer

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet. Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet. Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15 Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Handläggningsordning

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram

Läs mer

Verksamhetsplan för pensioner

Verksamhetsplan för pensioner Diarienummer: Ks 2013/0489,024 Verksamhetsplan för pensioner Gäller från: 2014-01-01 Gäller för: Medarbetare Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Pensionsstrateg Reviderad senast: Version: 2 Dokumentansvarig

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta premiebestämd tjänstepension, itp1 Din tjänstepension i Alecta I den här broschyren kan du läsa om hur det fungerar att ha en premiebestämd tjänstepension itp 1 i Alecta. Innehåll Din tjänstepension är

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller 3 Arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Avtalade förmåner för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen

Avtalade förmåner för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen Din anställning i Västra Götalandsregionen regleras av olika lagar och centrala/lokala kollektivavtal. Genom avtalen har du som regionanställd bättre villkor

Läs mer

Din pension enligt det nya ITP-avtalet

Din pension enligt det nya ITP-avtalet Din pension enligt det nya ITP-avtalet För dig som är född 1978 eller tidigare. 008/mars Reviderad 6:e upplaga! PTK (Förhandlings- och samverkansrådet PTK) består av 6 tjänstemannaförbund med cirka 700

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Individuell anpassning genom enskild överenskommelse

Individuell anpassning genom enskild överenskommelse Individuell anpassning genom enskild överenskommelse - inom ramen för ALFA 1 Innehåll 1. Bakgrund...3 2. Inledning...4 3. Förutsättning...4 4. Giltighet och upphörande av överenskommelse...5 5. Frågor

Läs mer

För beräkning av skatteavdrag för år 2015 Skattetabell 29-40

För beräkning av skatteavdrag för år 2015 Skattetabell 29-40 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-40 % För beräkning av skatteavdrag för år 2015 Skattetabell 29-40 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

k Individuella Kollektivavtal Lagar

k Individuella Kollektivavtal Lagar Försäkringsskydd k Individuella Gruppförsäkringar Kollektivavtal Lagar 2012-03-06 2 Medlemmarnas försäkringsskydd k Försäkrad enligt lag Sjukförsäkring Arbetsskadeförsäkring Föräldraförsäkring Ålderspensioner

Läs mer

Din pension enligt det nya KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO.

Din pension enligt det nya KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. Din pension enligt det nya KTP-avtalet För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. 2011 OM PTK PTK är en samarbetspartner för 27 medlemsförbund med cirka 700

Läs mer

Löneväxling vid Göteborgs universitet

Löneväxling vid Göteborgs universitet DNR P 2015/71 ERSÄTTER TIDIGARE DOKUMENT (2015-04-01) Löneväxling vid Göteborgs universitet Gäller från 2015-07-01 för medlemmar i Saco-S och OFR-S Personalenheten 1 (6) Drakegatan 7, plan 3, Box 100,

Läs mer

Din tjänstepension PA KFS 09. för dig som är född 1954 eller senare

Din tjänstepension PA KFS 09. för dig som är född 1954 eller senare Din tjänstepension PA KFS 09 för dig som är född 1954 eller senare Kort presentation av broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som är anställd inom ett KFS-anslutet företag som avtalat om PA-KFS,

Läs mer

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Löneväxling vid Karolinska Institutet. Gäller från 2014-11-01

Löneväxling vid Karolinska Institutet. Gäller från 2014-11-01 Löneväxling vid Karolinska Institutet Gäller från 2014-11-01 Löneväxling vid Karolinska Institutet Dnr 1-647/2014 INNEHÅLL 1 Vad innebär löneväxling?... 1 2 Vem kan löneväxla till pension?... 1 3 Ersättningar

Läs mer

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

PENSIONSPOLICY FÖR EDA KOMMUN

PENSIONSPOLICY FÖR EDA KOMMUN PENSIONSPOLICY FÖR EDA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Nuvarande pensionsbestämmelser i kommunen 3. Pensionspolicyn 1. Inledning Målsättningen med pensionspolicyn är att skapa ett dokument

Läs mer

FÖR PENSIONSFRÅGOR FÖR MEDARBETARE INOM GÄSTRIKE RÄDDNINGSTJÄNST

FÖR PENSIONSFRÅGOR FÖR MEDARBETARE INOM GÄSTRIKE RÄDDNINGSTJÄNST Sida 1(9) FÖR PENSIONSFRÅGOR FÖR MEDARBETARE INOM GÄSTRIKE RÄDDNINGSTJÄNST Hamntorget 8 Tel 026-17 96 53 www.gastrikeraddningstjanst.se 803 10 Gävle Fax 026-18 99 42 gastrike.raddning@gavle.se Upprättad:

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION.

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION. K A P-KL D IT T NYA PE N SI O N SAVTA L VI KTI G I N F O R M ATI O N F Ö R D I G SO M Ä R A N STÄ L L D I KO M MUN, L A N D STI N G E L L E R R E G I O N. Din framtida pension Anställda i kommun, landsting

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension; SFS 2001:492 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun Pensionstillämpning Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun hanterar pensionsfrågor för medarbetare och förtroendevalda. De pensionsavtal som

Läs mer

Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet. Gäller från 2015-08-01.

Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet. Gäller från 2015-08-01. Regler och anvisningar för löneväxling vid Stockholms universitet Gäller från 2015-08-01. INNEHÅLL 1 Vad innebär löneväxling?... 3 2 Vem kan löneväxla till pension?... 3 3 Ersättningar som kan påverkas...

Läs mer

STORSJÖAVTAL OCH INTERNATIONALISERINGSAVTAL PRIVATEKONOMISKA LIKHETER OCH SKILLNADER

STORSJÖAVTAL OCH INTERNATIONALISERINGSAVTAL PRIVATEKONOMISKA LIKHETER OCH SKILLNADER Linnéuniversitetet Sjöfartshögskolan Sjöingenjörsprogrammet STORSJÖAVTAL OCH INTERNATIONALISERINGSAVTAL PRIVATEKONOMISKA LIKHETER OCH SKILLNADER Magnus Lönnberg 1 maj 2011 Program: Sjöingenjörsprogrammet

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan FTP

Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan FTP Välkommen till FTP 2 Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan FTP Information för dig som är född 1971 eller tidigare Genom din anställning omfattas du av Försäkringsbranschens tjänstepensionsplan, FTP

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

Frågor och svar angående växling av semesterdagstillägg

Frågor och svar angående växling av semesterdagstillägg Sid 1 (5) Frågor och svar angående växling av semesterdagstillägg mot ledig tid Vad är syftet? Svar: Gävle kommun vill ge sina medarbetare ytterligare ett sätt att få sitt livspussel att gå ihop. Tid är

Läs mer

Se till att du får pension. Information till företagare

Se till att du får pension. Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension, till skillnad mot en vanlig löntagare. I den

Läs mer

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

För beräkning av skatteavdrag för år 2014 Skattetabell 29-37

För beräkning av skatteavdrag för år 2014 Skattetabell 29-37 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2014 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

För beräkning av skatteavdrag för år 2012. Skattetabell 29-37

För beräkning av skatteavdrag för år 2012. Skattetabell 29-37 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2012 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun

Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun Blad 1 Pensionsförmåner för förtroendevalda i Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 13 oktober 2010, 226. 1. Inledning Genom förtroendeuppdraget hos Uddevalla kommun så omfattas den förtroendevalda

Läs mer

Till dig som har tjänstepensionen ITP 1

Till dig som har tjänstepensionen ITP 1 Till dig som har tjänstepensionen ITP 1 1 Innehåll Vi har ordnat en riktigt bra pension åt dig 3 Varifrån kommer pensionen? 4 ITP 1 när du går i pension 6 ITP-valet är ditt 8 ITP till din familj 10 ITP

Läs mer

Tänker du på din pension? Allt du behöver veta om FTP 12!

Tänker du på din pension? Allt du behöver veta om FTP 12! Tänker du på din pension? Allt du behöver veta om FTP 12! Tjänstepension är uppskjuten lön För alla Är du intresserad av din lön och din löneutveckling? Om svaret är ja, så borde du också vara intresserad

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Välkommen till KPA Pension 3 Tjänstepension och allmän pension 3 Din allmänna

Läs mer

Att tänka på ifall man vill löneväxla

Att tänka på ifall man vill löneväxla Löneväxling 1 2 Löneväxling Löneväxling, eller löneavstående, innebär att man avstår från en del av den framtida löneutbetalningen eller en kommande löneökning för att istället erhålla någon annan erbjuden

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Premiepension Avdrag för preliminär skatt Partiellt uttag av IP (PP-sparare) Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad

Läs mer

ITP Industrins och handelns tilläggspension - tjänstemän. Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation 2009-07

ITP Industrins och handelns tilläggspension - tjänstemän. Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation 2009-07 Industrins och handelns tilläggspension - tjänstemän 1 1 & 2 -planen 1 Plan sedan 2007 Födda 1979 eller senare 2 Plan sedan 1960 Födda 1978 och tidigare Företag som blir bundna av kollektivavtal får efter

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Lag (1998:702) om garantipension

Lag (1998:702) om garantipension 1 of 7 21/09/2010 14:00 SFS 1998:702 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Upphävandedatum: 2011-01-01 Uppdaterad: t.o.m.

Läs mer

13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt

13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt, Avsnitt 13 1 13 Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt SINK A-SINK SFL Övergångsbestämmelser 13.1 Inledning Bestämmelser om redovisning och

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2011 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Bilaga 1 INNEHÅLL. 1 Tillämpningsområde. 2 Ålderspension

Bilaga 1 INNEHÅLL. 1 Tillämpningsområde. 2 Ålderspension Bilaga 1 INNEHÅLL 1 Tillämpningsområde 2 Ålderspension Pensionsmedförande lön Premie Val av förvaltare Flytt av kapital Pensionens storlek Gemensamt värdebesked 3 Efterlevandeskydd Återbetalningsskydd

Läs mer

Dina avtalsförsäkringar. Sjukdom. Arbetslöshet. Arbetsskada AGB AGS TFA. Dödsfall. Ålderdom Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkring TGL

Dina avtalsförsäkringar. Sjukdom. Arbetslöshet. Arbetsskada AGB AGS TFA. Dödsfall. Ålderdom Avtalspension SAF-LO. Premiebefrielseförsäkring TGL Introduktion Dina avtalsförsäkringar Sjukdom AGS Arbetsskada TFA Arbetslöshet AGB Premiebefrielseförsäkring Ålderdom Avtalspension SAF-LO Dödsfall TGL Sjukdom Sammanfattning av ersättningar Lön Karensdag

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

22 Sjöinkomstavdrag. Sammanfattning. 8 kap. 23 IL 11 kap. 4-5 IL 12 kap. 4 IL 64 kap. IL 65 kap. 11 IL prop. 1995/96:227

22 Sjöinkomstavdrag. Sammanfattning. 8 kap. 23 IL 11 kap. 4-5 IL 12 kap. 4 IL 64 kap. IL 65 kap. 11 IL prop. 1995/96:227 397 22 Sjöinkomstavdrag 8 kap. 23 IL 11 kap. 4-5 IL 12 kap. 4 IL 64 kap. IL 65 kap. 11 IL prop. 1995/96:227 Bakgrund Sjömansskatten har avskaffats Sammanfattning Med sjöinkomst avses i skattelagstiftningen

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med

Pensionspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunstyrelsen 2011-11-28 I samarbete med Innehållsförteckning INLEDNING...3 KOLLEKTIVAVTALET...3 UPPDATERING...3 BESLUTSORDNING...3 A UNDER ANSTÄLLNINGSTID...4 A.1 LÖNEVÄXLING

Läs mer

Din pension enligt KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO.

Din pension enligt KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. Din pension enligt KTP-avtalet För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. 2012 OM PTK PTK är en samarbetspartner för 26 medlemsförbund med cirka 700 000 medlemmar

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Försäkringskassans ställningstagande Vid en pro rata-beräkning av garantipension i form av ålderspension till den som är född 1938 eller

Läs mer

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension

2013-09-19 2013-09-19. Eventuell privat pension. Tjänstepension. Allmän pension 1 2 Eventuell privat pension Tjänstepension Allmän pension 3 1 Den allmänna pensionen Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Garantipension 4 Vad ger rätt till allmän pension Maximal månadslön 2013:

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Ersättning vid arbetslöshet Information om arbetslöshetsförsäkringen 1 2 ERSÄTTNING VID ARBETSLÖSHET Vad är arbetslöshetsförsäkringen? Arbetslöshetsförsäkringen ger dig som är arbetssökande ekonomisk ersättning

Läs mer

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige 1 Innehåll Information till dig som vill arbeta i Sverige 3 Om du är EU/EES-medborgare 3 Identitetshandling 3 Arbetstillstånd och uppehållsrätt 3 Anställningsavtal

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting KAP-KL Information om tjänste pensions- avtalet För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting Bra och trygga arbetsvillkor för dig som arbetar inom offentlig sektor Offentliganställdas

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Din avtalspension är knuten till din anställning.

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad november 2013

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad november 2013 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz Uppdaterad november 2013 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller 3 Arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige

Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige Regler för dig som vill arbeta som anställd i Sverige Innehåll Om du är EU-/EES-medborgare 3 Identitetshandling 3 Arbetstillstånd och uppehållsrätt 3 Anställningsavtal och anställningsvillkor 3 Arbetsmarknadsförsäkringar

Läs mer

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se Trygghetsutsikter Nummer 3-juli 2004 Eva Adolphson är Länsförsäkringars expert på social- och avtalsförsäkringar eva.adolphson@lansforsakringar.se Telefon 08-588 408 31, 073-96 408 31 Orimligt stora skillnader

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland 1 Flytta till Finland

Läs mer