Årets första nummer av Miljönytt i Höganäs med artiklar som bland annat handlar om Görslövsån, utmaningar i miljöarbetet och miljömål.

Transkript

1 Årgång 2, nummer 1, mars 2012, Miljöavdelningen och Miljötillsynsnämnden miljönytt i höganäs - ett nyhetsbrev om miljöfrågor Årets första nummer av Miljönytt i Höganäs med artiklar som bland annat handlar om Görslövsån, utmaningar i miljöarbetet och miljömål. GÖRSLÖVSÅN - hur mår ån egentligen? Läs mer om vattenkvaliteten i Görslövsån Hur kan man arbeta vidare med minskning av utsläppen? Sidan: 3 MILJÖSTIPENDIUM - hög tid att nominera! Läs mer om hur du föreslår kandidat. Sidan: 6 Foto: Vagnar 1 - Christer Åkerberg, Görslövsån - Fredrik Gullberg, Tulpaner - Sofia Blandford

2 Personal miljöavdelningen: Nämndsekreterare/assistent Pernilla Stjernkvist Livsmedelsinspektörer Ulf Frick Eva Rosberg Miljöinspektörer Maria Fänge Fredrik Gullberg Max Sambergs Martin Sundén (from ) Miljöchef Richard Åkesson Ledamöter Miljötillsynsnämnden: Ordförande Lars - Ivar Kahl (M) kahl@telia.com Vice ordförande Daniel Svensson (M) daniel.svensson75@telia.com Ordinarie ledamöter Hans Grahn (M) hans-grahn@glocalnet.net Annica Elvefors (FP) annicaelvefors@hotmail.com Anita Bäck (KD) ek.ab@telia.com Malcolm Hansson (S) malcolm.hansson@telia.com Per - Erik Lundberg (S) per-erik.lundberg@hoganas.se Ersättare Suzane Erlandsson (M) suzane.erlandsson@orkelljunga.se Katarina Ljungqvist (M) kl@hoganas.mail.com Christina Linnea Örtendahl (M) christina-linnea@hotmail.com Mårten Wennerholm (FP) marten.wennerholm@hoganas.se Fredrik Johannesson (KD) defabc123@hotmail.com Ingvar Gunnarsson (MP) in.petto@hotmail.com Emma Wennerholm (V) emma_butte@hotmail.com Miljönytt i Höganäs ges ut fyra gånger per år Utgivningsplan 2012 Nr 1 - mars, Nr 2 - juni, Nr 3 - september Nr 4 - december Postadress: Miljöavdelningen, Höganäs kommun, Höganäs Webbadress och mail miljoavdelningen@hoganas.se Redaktion: Miljöavdelningen Layout: Pernilla Stjernkvist Ansvarig utgivare: Kerstin Nilermark UTMANINGAR I MIljöarbetet Stillheten är påtaglig i det tysta, fina vårregnet denna söndagsmorgon. Men snart kan vi nog få höra lärkans drill, vipornas rop och koltrastens kvällsserenad. På 60-talet kom varningen Tyst vår av Rachel Carson. Idag känns hotet med för mycket buller nästan mer akut. 15% av befolkningen i Skåne uppger att man störs av trafikbuller minst en gång i veckan. En hållbar samhällsutveckling förutsätter dock åtgärder på bred front, dvs ett aktivt miljöarbete. Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. För att få en systematisk uppföljning av miljöpolitiken och ett strukturerat arbete har miljömålssystemet införts. Riksdagen har nu beslutat om vissa förändringar för ett mer effektivt miljöarbete. Därför har länsstyrelsen tagit fram ett regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen MILJÖMÅL Miljömålen ska nås inom en generation Miljömålen ska nås inom en generation. Länsstyrelsen har uppdraget att samordna det regionala arbetet för att uppnå de svenska miljömålen. Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver generationsmålet finns 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. Länsstyrelsen har en samordnande roll i det regionala arbetet med miljömålen. De arbetar tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att miljömålen ska få genomslag i länet och miljön ska bli bättre. Länsstyrelsen följer också upp hur miljöarbetet går. En samlad information om miljömålsarbetet i Sverige finns på den nationella miljömålsportalen. Mer information finns också hos länsstyrelsernas miljömålsnätverk RUS. Utmaningar som ses som särskilt viktiga för miljöarbetet i Skåne är: Hållbara transporter Hänsyn till havet Hushållning med mark- och vattenresurser Skydd av natur- och kulturvärden Hållbar konsumtion I detta nummer av Miljönytt finns flera kopplingar till dessa utmaningar. Alla kan vi hjälpa till med åtgärder, även om kommunen har en betydande roll i miljöarbetet. Kommunen ansvarar genom miljöavdelningen för tillsynen som föreskrivs enligt miljöbalken. En tillsyn som också innebär uppsikt och rådgivning och där kommunikationen måste vara ömsesidig. Om vi tillsammans lyfter blicken mot målen, kanske dialogen om vägen dit blir lättare att föra? Foto: Roza Czulowska De 16 nationella miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Av ovanstående mål är Storslagen fjällmiljö inte relevant för Skåne. Källa: Kerstin Nilermark samhällsbyggnadschef 2

3 GÖRSLÖVSÅN Problem med vattenkvalitén i ån Miljöavdelningen har under 2011 gjort provtagningar av vattenkvalitén i Görslövsån. Länsstyrelsen har också genomfört undersökningar för att bedöma växt- och djurlivet samt tagit prov för att undersöka om det förekommer bekämpningsmedel i åns vatten. Görslövsån i mars Provtagningarna visar ett vattendrag med höga halter av de övergödande ämnena fosfor och kväve, ett växt- och djurliv som påverkats negativt av omgivning och vattenkvalitén samt frekvent förekomst av flera aktiva substanser från bekämpningsmedel som används framför allt i lantbruket. ÖVERGÖDANDE ÄMNEN Koncentrationen av kväve har sedan föregående mätperiod minskat något. Trots minskningen visar koncentrationen fortfarande på extremt höga halter av kväve, vilket är den sämsta av de klasser som används för bedömning av svenska vattendrag. Situationen för fosfor ser något bättre ut, trots en ökning av koncentrationen jämfört med mätningarna Förekomsten av fosfor klassas som måttlig i Görslövsån. Orsaken till att man hittar höga halter av övergödande ämnen är att en stor del av Görslövsåns tillrinningsområde består av jordbruksmark. Kvävegödsel som inte tas upp av växterna löser sig i markvätskan och följer med åkerns dränering ut till vattendraget. Fosfor binder hårdare till mineraler i jorden men kommer ut i ån främst genom att det följer med lerpartiklar vid till exempel översvämningar. ONT OM FISK I ÅN För att bedöma växt- och djurlivet i Görslövsån har Länsstyrelsen genomfört elfiske på två platser längst vattendraget. Man har även tittat efter påväxtalger i form av kiselalger. Kiselalger är en bra indikator för hur vattnet mår eftersom den artsammansättning som påträffas kräver vissa förutsättningar för att trivas. Artrikedomen både för fisk och kiselalger har klassats som otillfredsställande av Länsstyrelsen. Vid elfisket hittades exempelvis endast 3 arter, vilket Foto: Fredrik Gullberg, miljöavdelningen trots allt är en förbättring jämfört med 1995 då enbart en art påträffades. RESTER AV BEKÄMPNINGSMEDEL 10 skånska vattendrag i jordbruksbyggd ingick i ett projekt som genomfördes av länsstyrelsen för att undersöka i vilken utsträckning bekämpningsmedel kunde påträffas. Görslövsån var en av de mest drabbade lokalerna, bland annat påträffades flest antal substanser i Görslövsån, både vad beträffar ett enskilt prov och i medeltal för hela projektet. FÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER BEHÖVS Det är främst markägare som har möjlighet att vidta åtgärder för att förbättra situationen för Görslövsån. Det finns dessutom goda möjligheter att få bidrag från jordbruksverket för åtgärderna som täcker hela eller delar av kostnaden. Exempel på åtgärder är: Skyddszoner Reglerad dränering Våtmarker Åtgärder för minskat kväveläckage (fånggröda och vårbearbetning) Ekologisk odling Kontakta Länsstyrelsen i Skåne län för vidare information telefon Text: Fredrik Gullberg, miljöavdelningen 3

4 TILLSYNSKAMPANJ Anordnad av jordbruksverket Under mars till maj 2012 kommer miljöavdelningen att delta i Jordbruksverkets tillsynskampanj - Effektiv näring. Tillsynskampanjens fokus ligger på att minska förlusterna av växtnäring från jordbruket genom ökad kunskap och riktade insatser. Det kommer att läggas vikt vid lantbrukarens egenkontroll, det vill säga hur lantbrukaren själv arbetar för att planera, genomföra, följa upp och förbättra åtgärder i sin verksamhet. Läs mer om kampanjen på Hästar på vinterbete. Foto: Cecilia Thell STallgödselspridning Tillåtet när förutsättningarna är de rätta Nu är vi inne i mars månad och därmed är det tillåtet att sprida både stallgödsel och mineralgödsel på fälten om rätt förutsättningar finns. Stallgödsel får spridas på svart mark om det inte finns någon tjäle i marken och gödseln går att mylla inom 4 timmar. Den behöver inte plöjas ned, men den måste myllas ner till minst 10 centimeter med harv eller tallriksredskap. Spridning av stallgödsel i växande gröda är också tillåten om det inte finns djup tjäle i marken. Nattjäle som tinar bort under dagen räknas inte som tjäle. Flytgödsel ska i växande gröda spridas med bandspridningsteknik eller med myllningsaggregat. Generellt gäller att man inte får sprida stallgödsel eller mineralgödsel på snötäckt eller tjälad mark, eller på vattenmättad eller översvämmad mark, och gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant till sjö eller vattendrag. Tidig spridning i växande gröda är alltid riskabel ur urlakningssynpunkt om det kommer period med mycket nederbörd efteråt, och därför bör endast en del av gödslingen spridas ut (startgiva). 4

5 Åtgärder mot näringsläckage lönar sig fånggrödor hjälper till med arbetet Lantbrukets åtgärder mot näringsläckage verkar fungera bra. Att odla så kallade fånggrödor som tar upp näringsämnen, att bearbeta jorden på våren, att minska andelen vårgrödor och att öka vallodlingen är några insatser som visat sig minska näringsläckaget. Det spelar roll när under året man plöjer och harvar. Genom mätningar som utförts i vattendrag som rinner genom jordbruksmark och som inte påverkas av andra källor, har man kunnat visa ett samband mellan näringsläckage och ändrade odlingssätt. Resultatet visar att halterna av framför allt kväve minskat mest i regioner där lantbrukarna satsat mest på åtgärder mot läckaget. Minskningen var tydligast längs västkusten. Där har åtgärderna varit berättigade till stöd och varit mest omfattande. Foto: Kenny Lex, Naturvårdsverket I Bottenhavets och Norra Östersjöns vattendistrikt syntes inga tydliga trender vare sig upp eller ner och där har ännu inte insatserna varit så stora. Bilden är inte helt entydig, men halter och transporter av kväve från jordbruksmark har minskat i Sverige generellt. Det finns även tendenser till minskande trender för fosfor. Den totala arealen åkermark har också minskat på de flesta håll. Läs mer på: Läkemedelsrester i vattendrag och dricksvatten screening visar på höga halter En stor screeningundersökning visar att utgående vatten från avloppsreningsverk innehåller höga halter av läkemedelsrester. Av 101screenade läkemedel upptäcktes 85 i vatten som behandlats av reningsverk och 23 återfanns i abborrar i vattendrag nedströms från reningsverk. Även dricksvatten innehåller rester av läkemedel om än i låga halter. ut tämligen opåverkade i omgivande vattendrag. I ytvattnet uppmättes fem läkemedlen i så höga halter att de sannolikt kan ge medicinska effekter på fisken som lever i vattnet. Dricksvattenproverna togs från Stockholm och Umeå och det var stor skillnad mellan städerna. I proverna från Stockholm hittades det 26 läkemedel, i Umeå endast två. Vissa ämnen hamnar i slammet vid avloppsreningen medan andra, som det antiinflammatoriska ämnet diklofenak, rinner Läs mer på: 5

6 Vill du prenumerera på Miljönytt i Höganäs? Kontakta Pernilla Stjernkvist, miljöavdelningen: pernilla.stjernkvist@hoganas.se HÖGANÄS KOMMUNs MILJÖSTiPENDiUM 2012 stimulans till miljöarbetet För att stimulera företag, organisationer och enskilda till aktiv medverkan i miljöarbetet har kommunfullmäktige beslutat utdela ett miljöstipendium om högst kr. Stipendiat ska vara verksam inom Höganäs kommun och ha gjort framträdande insatser inom miljöområdet. Enskild person, företag eller organisation kan föreslå stipendiat. Juryn består av Miljötillsynsnämnden, Höganäs kommun, Höganäs, till vilken ansökan ska vara insänd senast Brevet ska vara märkt Miljöstipendium. STipendiaterna års stipendiater var sex elever som gick på det naturvetenskapliga- och tekniskaprogrammet på Kullagymnasiet. De fick pris för sina projektarbeten inom miljö- och energiområdet. Stipendiaterna var: Sara Andersson NV3A och Vilma Nyholm NV3A för projektet Förnybar energi, idag och i framtiden. Philip Lundblad TE3 för projektet Framtidens Energi. Alexander Christoffersson TE3 för projektet Framtidens hus. Oscar Bengtsson NV3A för projektet 6 olika energikällor, för- och nackdelar. Adam Jönsson för projektet Tjernobyl, kärnkraft och politik Sammanlagt fick de sex stipendiaterna dela på kronor. Köldmedierapporter DAGS att lämna in din årsrapport Om den totala mängden köldmedium överstiger 10 kilo ska du varje år rapportera till miljöavdelningen. Köldmedierapporter Utrustning (aggregat) under 3 kilo räknas inte med. Senast den 31 mars skall du rapportera in de kontroller som du låtit genomföra under ett kalenderår. Även förändringar, det vill säga konvertering, skrotning m.m. ska anmälas till miljöavdelningen. Var noga med att se till att de uppgifter som lämnas i köldmedierapporten stämmer avseende aggregat, mängder, typ av köldmedia osv. Detta för att minska både ditt och miljöavdelningens arbete i samband med att rapporterna behandlas. sanktionsavgift För köldmedierapporter som kommer in för sent till miljöavdelningen tas det ut en miljösanktionsavgift på kronor samt en handläggningskostnad. Om du inte informerar miljötillsynsnämnden före installation eller konvertering av en stationär kyl- luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning som innehåller 10 kilo fluorerande växthusgaser eller mer, eller om du inte gör läckagekontroll i samband med installation, eller om du inte uppfyller kraven på kontrollintervall är miljösanktionsavgiften satt till kronor. Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen, Miljöavdelningen Höganäs miljoavdelningen@hoganas.se 6