Sammanställning av studentärenden

Transkript

1 Sammanställning av studentärenden Stockholms universitets studentkår verksamhetsåret 2014/2015

2 Text och analys: Emma Pedersen, Nouseibah Elobeid, Erika Samuelsson och Cecilia Bödker Pedersen. Layout: SUS kommunikationsavdelning Foto: Carolina Hawranek

3 Innehåll BAKGRUND... 2 STUDENTOMBUDEN... 2 STUDENTKONTAKTER OCH STUDENTÄRENDEN... 2 ÅRETS RESULTAT... 4 FÖRDELNING STUDENTKONTAKTER FÖRDELNING MELLAN STUDENTÄRENDEN OCH INFORMATION/STÖDKONTAKTER ÄRENDEFÖRDELNING PER FAKULTET STUDENTÄRENDEN GENOM ÅREN... 8 ÄRENDEFÖRDELNING PER FAKULTET ANTAL STUDENTÄRENDEN UPPDATERAD LAGSTIFTNING OCH INTRESSANTA AVGÖRANDEN EN NY FORM AV DISKRIMINERING - BRISTANDE TILLGÄNGLIGHET INTRESSANTA AVGÖRANDEN FRÅN ÖVERKLAGANDENÄMNDEN FÖR HÖGSKOLAN KONTAKTA OSS Stockholm University Student Union Visiting address Phone +46 (0) Org. nr Universitetsvägen 2A Stockholm

4 Bakgrund Studentombuden vid Stockholms universitets studentkår sammanställer vartannat år inkomna studentärenden till en rapport - Studentärenderapporten. Rapporten syftar till att göra personer som på olika sätt är verksamma vid Stockholms universitet uppmärksamma på de problem studenter upplever under sin studietid. Rapporten har förhoppningsvis även en proaktiv funktion på så sätt att personal och studenter kan bli uppdaterade om studenträttigheter och därigenom förebygga studierelaterade problem vid Stockholms universitet. De år vi inte publicerar en Studentärenderapport kommer vi att redovisa inkomna ärenden i ett mindre informationsmaterial som fokuserar mer på statistik än ärendebeskrivningar. Detta är en sådan sammanställning. Studentombuden Stockholms universitets studentkår har tre anställda studentombud. Vi har till uppgift att hjälpa och stötta studenter som på olika sätt upplever sig felaktigt behandlade under sin studietid på Stockholms universitet. Studentkontakter och studentärenden Under verksamhetsåret kontaktade 329 studenter studentombuden med frågor som kan anses ligga inom ramen för studentombudens verksamhet. Vi registrerar således inte samtliga kontakter vi haft. De frågor vi exempelvis inte behandlar är CSN-, bostads- eller försäkringsfrågor då dessa ärenden behandlas av andra aktörer. Diagrammet på nästa sida visar antalet studenter som kontaktat studentombuden från och med höstterminen 2009, då vår funktion infördes. Vi upplevde en minskning av antalet studenter som kontaktade oss under verksamhetsåret Denna minskning kan ha att göra med att studentkåren bytte lokaler inför höstterminen 2013, och att studenterna kanske helt enkelt inte hittar oss. 2 (13)

5 Antal studentkontakter Verksamhetsår Diagram 1. Antal studentkontakter Utav årets 329 studentkontakter har vi registrerat 70 studentärenden. För att studentens situation ska anses vara ett studentärende ska ett antal rekvisit vara uppfyllda. Ärendet ska vara studierelaterat och ha uppstått vid eller i kontakt med Stockholms universitet. Vidare ska universitetets agerande kunna anses strida mot gällande regelverk, eller att reglering saknas men att studentombuden ändå finner anledning att kritisera universitetets hanterande av den uppkomna situationen. Resterande 259 studentkontakter har registrerats som Information och stöd. Detta är fall där en student inte anser sig fått tillräcklig information från sin institution, alternativt inte förstått den information hen fått. Det kan också röra sig om situationer där en student anser sig blivit felaktigt behandlad men där studentombuden inte funnit anledning att kritisera universitetets handlande. Studentombuden tar även emot studenter som exempelvis är anmälda till disciplinnämnden eller som blivit underkända på sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). I dessa situationer har universitetet eller dess personal i de flesta fall inte agerat felaktigt, men studenten kan behöva råd, stöd eller information gällande sina rättigheter och skyldigheter. Dessa ärenden registreras också som Information och stöd. För en mer ingående beskrivning av definitionen av ett studentärende hänvisar vi till tidigare års studentärenderapporter alternativt studentombudens webbplats: 3 (13)

6 Årets resultat I detta avsnitt presenteras statistik över de studentkontakter studentombuden handlagt under perioden till Studentkontakterna registreras som ett studentärende eller en information och stödkontakt. Utöver denna registrering kategoriserar vi även varje studentkontakt utifrån nio olika ärendetyper. Fördelning studentkontakter Årets 329 studentkontakter har fördelat sig enligt följande: 5% 5% 13% Administration och information Antagning, registrering och tillgodoräknande 12% Disciplinärenden 15% Examination 7% Kurs- och utbildningsplaner Psykosocial arbetsmiljö 3% 8% Uppsatser och examensarbeten Utbildningens innehåll och form 32% Verksamhetsförlagd utbildning och praktik Diagram 2. Fördelning av studentkontakter baserat på ärendetyp 4 (13)

7 Fördelning mellan studentärenden och information/stödkontakter Administration och information Antagning, registrering och tillgodoräknande Disciplinärenden Examination Kurs- och utbildningsplaner Psykosocial arbetsmiljö Uppsatser och examensarbeten Utbildningens innehåll och form Verksamhetsförlagd utbildning och praktik Studentärende Information och stöd Diagram 3. Fördelning av studentkontakter baserat på huruvida kontakten är ett studentärende eller information och stöd Administration och information Inom denna kategori har studenter främst kontaktat oss om schemaändringar, problem med inrapportering av betyg, handläggningstider, rätt att få ta del av allmänna handlingar och tentamina som kommit bort i postens eller universitetets hantering. Antagning, registrering och tillgodoräknande Här samlas frågor som rör antagning, registrering och tillgodoräknande. Under året har ärenden i denna kategori exempelvis gällt dispens från förkunskapskrav på kurs, överläggning på senare studieordning, studieuppehåll och missade registreringar. De frågor som uppkommit under året gällande tillgodoräknanden har exempelvis rört förhandsbesked av tillgodoräknande och tillgodoräknande av utländskt utbildning. Disciplinärenden Studentombuden hjälper studenter som blivit anklagade för vilseledande vid examination, störande beteende eller trakasserier och som av den anledningen blir kallade till universitetets disciplinnämnd. De vanligaste ärendena inom denna kategori har under verksamhetsåret handlat om plagiering eller otillåtna hjälpmedel vid examination. Examination De ärenden som uppkommit inom denna kategori har bland annat handlat om omprövning av betyg, betygskriterier, byte av examinator, uteblivna betygsmotiveringar, rättningstid, kompletteringsmöjligheter (betyget Fx) och second opinion, det vill säga när examinator tillåter en tredje part att bedöma en examination. 5 (13)

8 Kurs- och utbildningsplaner I det fall en student stöter på en situation som ska regleras i kursplan eller utbildningsplan, men att dessa regleringar saknas eller är otydliga, registrerar studentombuden detta som ett kurs- och utbildningsplansärende. Årets ärenden inom denna kategori har bland annat rört utebliven information vad gäller obligatorisk närvaro och generellt bristfälliga kursplaner. Psykosocial arbetsmiljö Hit hör ärenden som på olika sätt berör den psykosociala arbetsmiljön. Ärenden under året har framför allt gällt konflikter med lärare, studenter som upplevt sig felaktigt behandlade eller kränkta samt svårigheter att få stödinsatser. Uppsatser och examensarbeten Ärenden gällande uppsatser och examensarbeten har under detta verksamhetsår främst rört omprövning av betyg, byte av handledare, rätt till handledning och antal handledartimmar, samt ärenden där det uppstått oklarhet kring vem som är examinator. Utbildningens innehåll och form Här samlas diverse frågor gällande sådana aspekter av utbildningen som rör dess innehåll och form och där det många gånger inte finns ett specifikt regelverk som är styrande. Ärenden under året har exempelvis handlat om arbetsbelastning, ickerelevant och daterad kurslitteratur, kursutvärderingar och mer övergripande synpunkter på utbildningens kvalitet. Verksamhetsförlagd utbildning och praktik Under denna kategori hamnar ärenden där studenter har problem i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller praktik. Ärenden under året har exempelvis handlat om underkänd VFU, byte av handledare, byte av placering, utebliven placering samt handledare som betett sig opassande. För en mer ingående beskrivning av de olika ärendetyperna hänvisar vi till tidigare års studentärenderapporter alternativt studentombudens webbplats: 6 (13)

9 Ärendefördelning per fakultet Årets 70 studentärenden har fördelat sig enligt följande: Administration och information Antagning, registrering och tillgodoräknande Disciplinärenden Examination Kurs- och utbildningsplaner Psykosocial arbetsmiljö Uppsatser och examensarbeten Utbildningens innehåll och form Verksamhetsförlagd utbildning och praktik Humanistiska fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten Övrigt Juridiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Diagram 4. Fakultetsfördelning av studentärenden Andelen studentärenden vid respektive fakultet är relativt proportionerlig till fakulteternas storlek, baserat på antal helårsstudenter 1. De ärenden som placerats under övrigt i vår statistik är dels sådana ärenden som uppstått mellan institutioner; dels ärenden som exempelvis uppstått vid Studentavdelningen, Antagningsenheten, och så vidare. Dessa ärenden har därför inte gått att knyta till en specifik fakultet. 1 Se Stockholms universitets årsredovisning (13)

10 Studentärenden genom åren I detta avsnitt presenteras statistik från tidigare verksamhetsår. Då vi ett flertal gånger förändrat vårt ärendekategoriseringssystem kan jämförelser längre tillbaka i tiden vara missvisande. Vi har i denna sammanfattning valt att visa jämförelser mellan För jämförelser längre tillbaka i tiden hänvisar vi till tidigare års studentärenderapporter. Ärendefördelning per fakultet Andel ärenden Hum.fak. Jur.fak. Nat.fak. Sam.fak. Övrigt Diagram 5. Ärendefördelning per fakultet Som vi tidigare beskrivit minskade det totala antalet studentkontakter under verksamhetsåret Till följd av detta har även antalet studentärenden minskat. Vi kan dock se en liten ökning av ärenden under Vi tror nödvändigtvis inte att en stor andel studentärenden vid en fakultet påvisar ett stort antal problem vid fakulteten. Hur benägna studenterna vid en viss fakultet är att höra av sig till oss kan bero på en mängd faktorer. Exempelvis hur väl vi och andra kårmedarbetare nått ut med information om studentombudens verksamhet, eller hur angelägen fakultetens personal är att uppmana studenterna att ta hjälp av oss. Finns ett aktivt studentråd vid en institution kan detta såväl öka som minska antalet ärenden som når studentombuden. Dels genom att studentråden själva hanterar sådant som skulle klassas som studentärenden om det skulle komma till studentombudens kännedom, dels genom att studentråden kan informera om studentombudens funktion och uppmana studenter att ta kontakt med oss. 8 (13)

11 Antal studentärenden Antal ärenden Diagram 6. Föredelning av ärendetyp Som framgår av ovanstående diagram är fördelningen av inkomna studentärenden relativt konstant även om vissa variationer förekommer. Ärenden som är relaterade till administration och information fortsätter att vara den största ärendekategorin trots att ärendeantalet minskar för varje år. Den generella tendensen för majoriteten av ärendekategorierna är att de minskat i antal de senaste tre åren. Detta mönster gäller dock inte för ärenden kopplade till psykosocial arbetsmiljö som ökar för varje år trots nedgången av studentkontakter från och med verksamhetsåret Studentärenden rörande uppsatser och examensarbeten är stabila i antal över åren (13)

12 Uppdaterad lagstiftning och intressanta avgöranden Under verksamhetsåret har det kommit två intressanta avgöranden från Överklagandenämnden för högskolan samt en lagändring som här kommer presenteras i korthet. En ny form av diskriminering - bristande tillgänglighet Den 1 januari 2015 trädde en utökning av diskrimineringslagen i kraft. Bristande tillgänglighet är numera en ny diskrimineringsform, tillkommen för att stärka och komplettera tidigare lagstiftning på området. Lagändringen får konsekvenser för Sveriges lärosäten, däribland Stockholms universitet, genom att det ställs högre krav på tillgänglighetsanpassning. Redan tidigare fanns regleringar i lagen för ökad fysisk tillgänglighet vid universitetet, vilken nu har utökats till att gälla all form av tillgänglighet. Bristande tillgänglighet enligt den nya lagstiftningen innebär att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga åtgärder för tillgänglighet för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. 2 Det är ännu inte klart vilka effekter den nya diskrimineringsformen får, utan det är något som praxis kommer att få visa. Vid bedömningen av om bristande tillgänglighet föreligger ska det i det enskilda fallet göras en skälighetsbedömning. Faktorer som ska spela in i denna är bland annat befintlig lagstiftning, de ekonomiska och praktiska förutsättningarna hos verksamhetsutövaren, hur varaktig och omfattande relationen är mellan den enskilda individen och verksamhetsutövaren samt andra omständigheter av betydelse. 3 Vid Stockholms universitet är det jämlikhetssamordnaren som har ansvar att utreda misstänkt diskriminering. Studenter kan även anmäla diskrimineringsfall till Diskrimineringsombudsmannen (DO) som dock endast prövar få fall som är intressanta ur praxishänsyn, Överklagandenämnden för högskolan eller allmän domstol. Intressanta avgöranden från Överklagandenämnden för högskolan Delkurser tillåtna i examen I beslut , reg.nr överklagade en student att hens examensansökan avslogs med motiveringen att endast hela och avslutade kurser kan ingå i en examen. Studenten hade erhållit högskolepoäng motsvarande en kandidatexamen, varav några av dessa poäng härrörde från en delkurs i en ej avslutad 2 Prop 2013/14:198, s Diskrimineringslag (2008:567) 1 kap. 4 3 p. 10 (13)

13 större kurs. Enligt den aktuella högskolans examensordning kunde endast hela och avslutade kurser ingå i en examen varför studentens examensansökan avslogs. Överklagandenämnden för högskolan konstaterade att en sådan generell begränsning inte är möjlig att göra enligt högskoleförordningen och att det heller inte är tillåtet att reglera frågan i en lokal examensordning. Vidare konstaterade nämnden att del av kurs därför kan ingå i en examen, förutsatt att kursen är tydligt definierbar. Nämnden återförvisade ärendet till högskolan för ny prövning av om studenten uppfyllde kraven för den sökta examen. Stockholms universitet har, liksom den aktuella högskolan, ett uppställt krav om ett endast hela och avslutade kurser kan ingå i en examen. I nuläget kommer dessa rutiner inte att ändras enligt uppgift från examensavdelningen. Det är fortfarande möjligt för studenter som vill räkna in delkurser i sin examen att göra detta, efter att berörd institution har godkänt att aktuell kurs är tydligt definierbar och kan tillgodoräknas som motsvarande hel kurs. Studentombuden är medvetna om att Överklagandenämnden inte är en praxisinstans, men nämndens tolkningar av högskoleförordningen bör tillmätas betydelse. Vi anser därför att det vore lämpligt att Stockholms universitet reviderar sina riktlinjer i frågan i linje med den tolkning Överklagandenämnden gör då nuvarande information på examensavdelningens hemsida kan upplevas som missvisande och det finns risk att studenter inte förstår att även delkurser kan tillåtas ingå i examen. Generella "spärrkurser" ej förenliga med högskoleförordningen I beslut , reg. nr överklagade en student ett beslut om att hen inte fått beviljat undantag från behörighetskraven för att påbörja en kurs inom sitt program. Studenten i fråga hade genomfört samtliga moment under programmets tidigare kurser, men hade ej skrivit en avslutande tentamen på grund av sjukdom. Ansökan om undantag från behörighetskraven avslogs med hänvisning till att den sökta kursen byggde vidare på och fördjupade tidigare kurser varför det fanns ett krav om att ha avklarat dessa. Överklagandenämnden för högskolan beslutade i frågan med utgångspunkt i 7 kap. 3 högskoleförordningen vilken stadgar rätten för en högskola att, om särskilda skäl föreligger, besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. Om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att ha uppfyllt behörighetsvillkoren ska undantag från dessa göras. Nämnden konstaterade att studenten inte uppfyllde behörighetskraven till den sökta kursen då hen inte slutfört en tidigare kurs. Därefter klargjorde nämnden att prövningen skulle göras mot studentens förutsättningar att klara av den sökta kursen, vilket innebar en samlad bedömning av studentens meriter i förhållande till kursens behörighetskrav. 11 (13)

14 I ärendet hade universitetet anfört att det kan finnas så kallade spärrkurser från vilka undantag från behörighetskraven inte kan ges. Nämnden slog fast att det inte finns några bestämmelser om "spärrkurser" i högskoleförordningen eller i någon annan författning, varför en prövning om undantag från behörighetskrav alltid ska göras mot den sökandes möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen. Nämnden biföll därefter studentens överklagande. 12 (13)

15 Kontakta oss För mer information om studentombudens verksamhet besök eller kontakta oss på 13 (13)