niversitetsläraren Blockpolitik i utbildningsutskottet 07/2010 sid 4 EU-direktiv Visstidsanställningar måste begränsas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "niversitetsläraren Blockpolitik i utbildningsutskottet 07/2010 sid 4 EU-direktiv Visstidsanställningar måste begränsas"

Transkript

1 niversitetsläraren 07/2010 Blockpolitik i utbildningsutskottet sid 4 EU-direktiv Visstidsanställningar måste begränsas sid 6 SCB-uppgifter 40 procent av arbetstiden på lärosätena är forskning sid 8 Högskolan RRV-kritik om konkurrens sid 10

2 Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Eva Rådahl chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: Global Reporting Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel Fax: Produktannonser: Display, Andreas Lind tel Pris: Helår 450 kronor exkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås niversitetsläraren Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex LEDARE Kvalitetsutvärderingar och fotboll Idagens högskoledebatt talas mycket om hur kvaliteten i lärosätenas forskning och utbildningar ska utvärderas. Det är bra. Samhället, inte minst studenterna, har rätt att få veta om denna skattefinansierade verksamhet håller måttet. Men nytt är att utvärderingarna framöver ska ligga till grund för resurstilldelning. Vilka blir konsekvenserna av detta? Ja, ett sätt att tänka kring framtiden är att blicka utomlands, till länder där liknande system redan finns, som England. Där utvärderas såväl forskningen som utbildningarna kontinu erligt, och precis som det är tänkt i Sverige är resultaten av utvärderingarna kopplade till resurstilldelning. Forskningen utvärderas genom the Research Assessment Exercise (RAE), och utbildningarna av The Quality Assurance Agency for Higher Education (QAA). Det handlar om separata utvärderingar, och sam bandet mellan forskning och utbildning uppmärksammas inte. I RAE gäller det att visa upp excellens i forskningen. Det som räknas är framför allt forskarnas samlade publikationer och erhållna forskningsanslag. Så inför utvärder ingen gäller det för universi tetens institutioner att toppa laget, och metoderna är desamma som i nationalsporten fotboll. Framgångsrika forskare inklusive deras CV, som också räknas på det nya lärosätet värvas inför utvärderingen. Förhoppningen är att deras meriter ska bidra till ett bra utfall och därmed mer resurser. Och precis som i fotboll är snart andra lärosäten framme och vill köpa över spelaren. Det bästa sättet för en forskare i England att göra karriär är därför att låta sig köpas och flytta runt mellan olika forskningsmiljöer. Mobiliteten i den engelska forskarvärlden är hög, vilket är positivt genom att det motverkar akademisk inavel. Dock sker det i vissa fall på bekostnad av stabilitet och långsiktighet. För en forskarmiljö, som genom några stjärnspelare under ett antal år har kunnat spela i den högsta divisionen, kan goda förutsättningar snabbt vändas till motsatsen då stjärnorna drar vidare till nästa lärosäte. Utbildningen då? Ja, här fungerar inte systemet på samma sätt. Att toppa laget med excellenta lärare är inte aktuellt. Incitamenten att utveckla den pedagogiska kompetensen och lärarskickligheten är därför få. Och mobiliteten bland undervisande lärare är betydligt lägre än bland forskarna, vilket kan leda till stagnation och sänkt kvalitet på undervisningen. Som lärare på ett av de nyare, undervisningsbaserade universiteten, är det svårt, hur skicklig man än är, att ta sig in i de gamla universitetens forskningstunga miljöer. Där är det forskningsmeriterna som räknas. I England kan vi se tydliga tendenser till ett tudelat system, där sambandet mellan forskning och utbildning inte alls beaktas. Är det dit vi är på väg också i Sverige? Ett system, som innebär att de skick ligaste forskarna köps och säljs av rika lärosäten (som vilka fotbollsspelare som helst) och där undervisnings upp giften hänvisas till lärare på de nya universiteten, högskolorna, utan möjlighet att förkovra sig vetenskapligt? Det är inte den utvecklingen SULF vill se. GIT CLAESSON PIPPING FÖRBUNDSDIREKTÖR I SULF 2 Universitetsläraren 7/2010

3 INNEHÅLL 07: Ledare: Kvalitetsutvärderingar och fotboll 4 Blockpolitik i utskottet Oenighet om propositioner 6 EU-direktiv kan ändra regler för visstidsanställningar 8 På lärosätena tar forskning 40 procent av arbetstiden 10 Riksrevisionen om brister i konkurrensen Olika ersättningar för liknande kurser DEBATT: 12 En missuppfattning behöver rätas ut 13 Utebliven jämställdhet Foto: istockphoto Foto: istockphoto Sid 6 Foto: Melker Dahlstrand 14 Det handlar om brandskattning 16 Svar till Stefan Amirell: Ingen marginell verksamhet 24 Korsord Sid 10 Sid 4 niversitetsläraren 07/2010 på gång: 25 SULF kalendariet 25 SULF informerar EU-direktiv Visstidsanställningar måste begränsas sid 6 Blockpolitik i utbildningsutskottet SCB-uppgifter 40 procent av arbetstiden på lärosätena är forskning sid 8 sid 4 Högskolan RRV-kritik om konkurrens sid 10 Omslaget: Västra riksdagshuset sett från Vasabron. Foto: Holger Staffansson Universitetsläraren nr 9/2010 har manus- och annonsstopp 7 maj. Universitetsläraren 7/2010 3

4 Blockpolitik i utskottet Oenighet om propositioner Foto: Holger Staffansson Frågar man den borgerliga alliansens utbildningspolitiska företrädare är det stor uppslutning i sektorn kring propositionen om nytt kvalitetssystem för universitet och högskolor. Frågar man däremot oppositionen, den röd-gröna alliansen, är kvalitetsproppen ett till innehållet dåligt samt illa förankrat förslag som man avser att riva upp vid ett eventuellt regeringsskifte i höst. text: MarieLouise Samuelsson Man kan konstatera att valrörelse och framförallt blockpolitik sätter avtryck i utbildningsutskottet, där oppositionen talar om kaos och sämre arbetsklimat. Oenigheten om både innehåll och beredning av kvalitetsproppen ledde också till att minister Tobias Krantz, universitetskansler Anders Flodström, företrädare för ett antal lärosäten samt SULF och SFS bjöds in till utskottets senaste sammanträde, 22 april. Detta skedde på de röd-grönas ini tiativ, socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister kallade detta hearing och ville därför att andra intresserade, från sektor, allmänhet och medier skulle få tillträde till utskottssammankomsten. Det hade varit bra med en öppen hearing när en sådan här omdiskuterad fråga hanteras av utskottet, men den borgerliga utskottsmajoriteten ville ha stängda dörrar säger Mikael Damberg, socialdemokratisk utskottsledamot och en av partiets talespersoner gällande högskolepolitik och forskningsfrågor som menar att öppenhet underlättar för utskottet att förbättra ett förslag. Annars blir vi bara ett transportskompani för regeringen. Regeringsalliansens ledamöter menar dock att frågan om öppna eller stängda dörrar är irrelevant i det här sammanhanget, eftersom det helt enkelt inte var någon hearing den 22 april. Visst händer det att vi anordnar öppen hearing i utbildningsutskottet, men inte den här gången, eftersom det rör sig om ett vanligt sammanträde i utskottet och dessa är aldrig offentliga, säger moderate utskottsledamoten Mats Gerdau. Att ministern, universitetskanslern och andra bjöds in handlade om att vi i utskottet skulle kunna ställa frågor och få information. Riksdagens utskott är alltså den parla mentariska instans som tar vid när ansvarigt statsråd har presenterat regeringens avsikter i en proposition. Arbetet i utskottet ska resultera i en så kallad föredragningspromemoria, innan det är dags för beslut i riksdagen. De två tunga propositionerna om kvalitetssystem respektive lärosätenas autonomi presenterades dagarna innan tiden gick ut för att det skulle vara möjligt för riksdagen att ta ställning till propositioner under innevarande mandat period. Detta är inte något ovanligt, så här års arbetar samtliga utskott med propositioner som tenderar att levereras i sista minuten, oavsett ärende och oavsett regering. Det är jättebra att propositionerna har landat, så att riksdagen kan klubba dessa, de är väldigt viktiga och bra förslag, i det stora hela, säger utbildningsutskottets ordförande, centerpartiets Sofia Larsen, som inte ser det som att det finns något större missnöje med innehållet i propositionen om nytt kvalitetssystem. Det finns en stor uppslutning kring förslaget, det har också god förankring i sektorn. Däremot är det tråkigt att det har blivit så mycket fokus på processen. Det är en viktig lärdom framöver att det är viktigt med tydlighet. Man skulle kunna säga att det finns en blocköverskridande kritik mot nämnda process, mot själva beredningen av kvalitetspropositionen, som bland annat inneburit oenighet mellan Utbildningsdepartement och Högskoleverket. Det är helt klart att Utbildningsdepartementet kunde ha agerat annorlunda, tidigare och bättre, säger Lars Hjälmered, suppleant i utbildningsutskottet och talesperson för moderaterna gällande högskolor och forskning. Jag tycker att det är bra att Anders Flodström har varit tydlig och står upp för det han tycker. Om regeringsföreträdarna och oppositionen är någorlunda eniga om att beredning och hantering kunde ha skötts på annat och bättre sätt formulerar, inte oväntat, oppositionen sin kritik mer skarpt. Det som har kommit till utskottet har varit både dåligt förankrat och illa 4 Universitetsläraren 7/2010

5 fem Företrädare ur utbildningsutskottet Mikael Damberg, utskottsledamot socialdemo krat erna. Mats Gerdau, utskottsledamot moderaterna. Sofia Larsen, utskotts ledamot center - partiet. förberett, säger Marie Granlund socialdemokrat och utbildningsutskottets vice ordförande som talar om hur ett antal tunga proppar har skapat fullständigt kaos i utskottet. Hon anser vidare att regeringen borde ha agerat mer i blocköverskridande riktning. Lars Leijonborg, Tobias Krantz företrädare, sade att han skulle bjuda in oppositionen för gemensamma diskussioner inför en autonomiproposition, men det har vi inte hört något om sedan dess. Vänsterpartiets Rossana Dinamarca efterlyser också mer av öppenhet mellan blocken i utbildningsutskottet. Högskolefrågor brukar inte innebära så stora klyftor som det har blivit nu, det har påverkat utskottet där vi har fått en skarpare delning mellan blocken, det har blivit mindre öppet klimat och inte särskilt konstruktiva möten. Autonomipropositionen medför bland annat en decentralisering av regelverket och nya anställningsordningar, vilket kommer att bli en tuff utmaning för SULF:s lokala företrädare. kvalitetsssystemet. Autonomipropositionen medför bland annat en decentralisering av regelverket och nya anställningsordningar, vilket kommer att bli en tuff utmaning för SULF:s lokala företrädare. Hon ser däremot positivt på propositionens resonemang om värdet av kollegiala organ, jag hoppas att departementets skrivningar ska fungera som inspiration, jag hoppas på klokhet. Hon hoppas också på frivillig nationell samordning, när den nya autonomin möjliggör lokala särlösningar. Samordningen behövs för att underlätta rörligheten för lärare och forskare, för att undvika inlåsningseffekter, på ett och samma lärosäte, säger Anna Götlind som ser det som djupt problematiskt att det kan bli svårt att jämföra sådant som lärares meriter och för studenter att göra jämförelser mellan lärosäten. Från SULF:s sida är man dessutom bekymrad över frånvaron av resurser till Anna Götlind, ordförande SULF foto: tomas södergren Marie Granlund socialdemokrat och utbildnings utskottets vice ordförande. Rossana Dinamarca, utskotts leda - mot vän ster - partiet. Samtliga foton: riksdagen När det kommer till innehållet i propparna kan oenigheten mellan blocken tyckas större kring det nya kvalitetssystemet, medan autonomipropositionen har hanterats och presenterats utan lika mycket debatt som kvalitetspropositionen. Ja, i förslaget om autonomi finns delar där vi är överens, säger Mikael Damberg, även om oppositionen har invändningar. Regeringens proposition ger för mycket makt åt enskilda rektorer samtidigt som man avskaffar kollegiala organ som något obligatoriskt, sammantaget blir det inte ett modernt sätt att leda svenska lärosäten i framtiden. SULF:s ordförande Anna Götlind menar att det är viktigt att konsekvenserna av autonomipropositionen inte hamnar i skuggan av debatt-turbulensen kring implementering av de bägge propositionerna. Att genomföra reformer kräver pengar och tid, den självvärdering som betonas i kvalitetsreformen är ett exempel på det som kommer att ta tid och våra medlemmar arbetar redan alldeles för mycket gratis. Anna Götlind menar att det vore rimligt att skjuta på genomförandet av det nya kvalitetssystemet, med tanke på lärosätesverklighetens praktik och resursbrist men också för att få systemet förankrat i sektorn. Fram till valet finns dock, oavsett skilda åsikter om propositioners innehåll och hantering, ingen som räknar med annat än att en riksdagsmajoritet kommer att bifalla de bägge propositionerna, om nytt kvalitetsystem samt om lärosätenas autonomi. l Universitetsläraren 7/2010 5

6 EU-direktiv kan ändra regler för visstidsanställningar De svenska bestämmelserna om tidsbegränsade anställningar strider mot EU:s direktiv. - Konsekvensen blir att lärosätena inte kan låta flera tidsbegränsade anställningar följa på varandra, säger SULF:s förbundsjurist Carl Falck. text: Per-Olof Eliasson foto: istockphoto EU-kommissionen har underrättat svenska regeringen om att den måste ändra reglerna för tidsbegränsade anställningar eftersom de strider mot EU:s direktiv om visstidsarbete. Kommissionen vänder sig bland annat mot att det saknas en tydlig övre tidsgräns för flera på varandra följande tidsbegränsade anställningar vilket bryter mot direktivets krav att förhindra missbruk av visstidsanställningar. I ett brev till regeringen påpekar kommissionen att en person kan vara tidsbegränsat anställd under mer än fem år genom att hoppa mellan olika tillfälliga anställningar. Regeringen har nu fram till i andra halvan av maj på sig att svara kommissionen hur reglerna ska ändras. Förhistorien till kommissionens beslut är intressant. När den borgerliga alliansen tillträtt 2006 rev man upp ett tidigare beslut i riksdagen om tidsbegränsade anställningar och gjorde om det till allmän visstidsanställning med en tidsgräns på 24 månader, berättar SULF:s förbundsjurist Carl Falck. I samband med att beslutet trädde i kraft 1 juli 2007 anmälde TCO lagen till Europeiska kommissionen för att den strider mot EU:s direktiv om visstidsarbete. Det som är speciellt i det här fallet är att direktivet har tillkommit genom att arbetsmarknadens parter på EU-nivå kom överens om ett kollektivavtal som sedan antagits av EU-kommissionen som ett EU-direktiv. Därmed blir kollek tivavtalet bindande för medlemsländerna. Det här är enligt Carl Falck enda exemplet på att ett kollektivavtal antagits som EU-direktiv. Att det är ett kollektivavtal som ligger till grund för direktivet gör det extra allvarligt ur fackligt perspektiv att man inte implementerar det här på rätt sätt i svensk lagstiftning, säger Carl Falck. Regeringen har begränsat manöverutrymme i den här frågan. Antingen ändrar regeringen på den svenska lagen eller så går EU-kommissionen till EG-domstolen och regeringen tvingas därefter ändra lagen. EU-kommissionens beslut berör många SULF-medlemmar. I första hand kommer det att påverka dem som har en anställning enligt anställningsskyddslagen, framförallt forskare. Allmän visstidsanställning kommer inte att kunna följa på ett vikariat och vice versa. Det måste i framtiden finnas en slutlig tidsgräns för visstidsanställningar. Det ärende som TCO har anmält gäller en bedömning av lagen om anställnings 6 Universitetsläraren 7/2010

7 skydd, LAS. Om EU-kommissionen skulle göra samma bedömning av Högskoleförordningen är än så länge en öppen fråga. Men Carl Falck tror att kommissionens beslut kommer att gälla oavsett vilken lag eller förordning som styr anställningen. Min tolkning är att EU-kommissionen menar att man inte ska kunna stapla flera visstidsanställningar efter varandra. Det måste finnas en bortre tidsgräns. Jag tolkar det som att man till exempel inte kommer att kunna ge först en anställning enligt Högskoleförordningen, sedan en allmän visstidsanställning och sedan ytterligare en anställning enligt Högskoleförordningen. Och om man ska ha tidsbegränsade anställningar måste det finnas ett objektivt skäl som går att pröva i domstol. Det kommer heller inte att gå att ha rullande tidsbegränsade anställningar som förlängs efter arbetsgivarens behov. Man måste kunna visa att det finns ett skäl för varje tidsbegränsad anställning och sedan får man inte upprepa det skälet. Det kommer exempelvis inte att räcka med att det behövs ytterligare en period tidsbegränsad anställning för att slutföra ett projekt. Hur SULF kommer att agera i frågan är inte avgjort. EU:s utslag har kommit relativt snabbt så vi inom SULF håller på att analysera vad det ger för konsekvenser, dels med de regler vi har idag, dels utifrån att man ändrar anställningsreglerna inom högskolan framöver. Vi måste ta ställning till hur vi ska göra, om inte annat måste vi bevaka frågan. En möjlighet för SULF är att anmäla reglerna om visstidsanställningar i Högskoleförordningen till EU-kommissionen. Vi håller på att titta på om vi ska komplettera TCO:s anmälan till EUkommissionen med hur det ser ut inom högskoleområdet, men vi är inte klara med analysen. Frågan är om en sådan anmälan behövs eller om EUkommissionens beslut av sig självt kommer att gälla även de arbetsrättsliga områden som regleras i Högskoleförordningen. Kanske är det så att EU-kommissionens beslut automatiskt gör att det inte går att stapla visstidsanställningar ovanpå varandra även utanför anställningsskyddslagens område, säger Carl Falck. EU-kommissionens utslag ligger nära SULF:s uppfattning i frågan. SULF har man måste kunna visa att det finns ett skäl för varje tidsbegränsad anställning och sedan får man inte upprepa det skälet. Carl Falck, förbundsjurist SULF bland annat motionerat till Saco:s kongress om att möjligheten till tidsbegränsade anställningar ska begränsas. Förbundet yrkade i motionen på att Saco skulle verka för att en spärregel införs som begränsar möjligheten att använda upprepade tidsbegränsade anställningar enligt lagen om anställningsskydd och Högskoleförordningen för arbetstagare hos samma arbetsgivare. Vi tycker det är jättebra att det här beslutet har kommit eftersom det är helt i linje med SULF:s ståndpunkt. Vi ser ett missbruk vid många lärosäten där man försöker runda anställningstryggheten genom att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra, säger Carl Falck. l foto: Ulrika Herstedt Utredning om upphovsrätt får underkänt Upphovsrättsutredningen överlämnade i början av april delbetänkandet Avtalad upphovsrätt till justitieminister Beatrice Ask. Professor Jan Rosén har varit särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av upphovsrätten ur olika synpunkter. Men hans utredning får underkänt av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund (SLFF). SLFF hade stora förhoppningar om att upphovsmannens ställning skulle stärkas i utredningens förslag bland annat genom att tvingande regler, som inte kan förhandlas bort, skulle införas i lagen. Dessutom hade SLFF hoppats på att någon form av lagstadgad förhandlingsrätt för upphovsmannaorganisationerna skulle införas. Behovet av en särskild bestämmelse om rätt till jämkning av oskäliga avtalsvillkor på upphovsrättsområdet har även varit stort för upphovsmannen, den typiskt sett svagare parten i avtalsförhållandet. Dessa efterfrågade förändringar återfinns inte i förslaget, skriver förbundet i ett pressmeddelande. En ljusglimt, om än liten, är att bestämmelsen om redovisning till upphovsmännen föreslås bli tvingande, noterar förbundet. Vi har länge kämpat för att få till stånd ändringar i upphovsrättslagen för att stärka upphovsmännens rättsliga ställning i avtalsförhållanden. Lagändringar är en nödvändighet för att få bukt med den obalans som råder på den upphovsrättsliga avtalsmarknaden. Tyvärr erbjuder förslaget inget av det vi eftersöker, säger Jöran Enqvist, ordförande i SLFF. På SULF konstaterar förbundsjurist Carl Falck att delbetänkandet handlar om upphovsrättsliga frågor, men att det inte föreslås några förändringar i den sedvänja som gäller för lärares och forskares upphovsrätt. Utredningen konstaterar att det inom SULF:s område är en etablerad branschpraxis att arbetsgivaren som utgångspunkt inte får några rättig heter till verk som en enskild anställd forskare presterat. Universitetsläraren 7/2010 7

8 På lärosätena tar forskning 40 procent av arbetstiden 40 procent av arbetstiden vid en högskola ägnas åt forskning, 25 procent åt undervisning och en tredjedel åt övrigt, som administration och expertuppdrag. En stor del av forskningen utförs av personal som i huvudsak inte undervisar; forskare, forskarassistenter och doktorander. Det visar en ny rapport från Högskoleverket. text: Per-Olof Eliasson foto: istockphoto För första gången har Högskole verket bearbetat uppgifter från Statistiska central byråns undersökning om forskning och utveckling vid svenska lärosäten. Enkäter skickades ut till cirka anställda vid universitet och högskolor, 65 procent svarade. För att få reda på hur mycket tid som läggs på FoU måste också resten av arbetstiden kartläggas och Högskoleverket har för rapporten Lärares och forskares arbetstid använt den sidoinformationen från SCB:s undersökning. En viktig sak vi ville få reda på är hur mycket undervisning som bedrivs och kunna ställa det i relation till antalet helårsstudenter. Vi vet ju hur många som är anställda inom olika tjänstekategorier men vi har inte tidigare vetat hur mycket de undervisar. Det är ett viktigt resultat, säger Marie Kahlroth, utredare vid Högskoleverket. Hur mycket olika kategorier av lärare undervisar skiljer sig mellan olika vetenskapsområden. Så forskar exempelvis lektorer inom det tekniska området mer, och lektorer inom hum-sam forskar mindre och undervisar mer, än lektorer inom andra vetenskaps områden. En överraskning är att forskarassistenterna inom teknik forskar i så liten utsträckning, det har vi inte heller fått någon förklaring till i materialet, säger Marie Kahlroth. Speciellt gäller detta de kvinnliga forskarassistenterna inom teknik, de forskar bara hälften av sin arbetstid. Deras manliga kollegor forskar drygt 60 procent av tiden. Genomsnittet för alla forskarassistenter är 74 procent. Tittar man på arbetstidens fördelning så ägnas i genomsnitt cirka 40 procent av arbetstiden vid en högskola åt forskning, 25 procent åt undervisning och en tredjedel åt övrigt, till exempel administra tion och olika expertuppdrag. Men bryter man ned siffrorna på olika kategorier av personal blir bilden en annan. Marie Kahlroth, utredare på Högskoleverket. En stor andel av forskningen utförs av personal som är anställd för att forska och som undervisar i mindre utsträckning, det är doktorander, forskar assistenter och forskare. Undervisande lärare forskar däremot i begränsad omfattning. Professorer forskar i genomsnitt cirka 40 procent av arbetstiden, lektorer 25 procent och adjunkter 12 procent. Utbildningars kvalitet bedöms ofta utifrån vilka som utför undervisningen. Därför har Högskoleverket med hjälp av SCB:s statistik räknat fram hur stor andel av undervisningen som utförs av anställda inom olika tjänstekategorier. Det är främst adjunkterna, den största lärargruppen inom högskolan, som studenterna möter i undervisningssalarna. De står för 43 procent av undervisningen på grundutbildningen. Därefter kommer lektorerna, den näst största lärargruppen, med 30 procent. Professorerna utför bara 8 procent av undervisningen. foto: melker dahlstrand Ungefär en tredjedel av arbetstiden vid en högskola ägnas åt bland annat administration och expertuppdrag. 8 Universitetsläraren 7/2010

9 Överraskande var att en så väldigt stor del av undervisningen sköts av adjunkter, säger Marie Kahlroth. Tillsammans står de tre lärarkategorierna professorer, lektorer och adjunkter för 80 procent av undervisningen, större delen av de övriga 20 procenten utförs av doktorander. Men här är det stora skillnader mellan olika vetenskapsområden. Studenterna inom naturvetenskap har de vetenskapligt mest meriterade lärarna. Där står professorer för nästan 15 procent av undervisningen på grundutbildningen. Om man lägger till lektorer står dessa två grupper tillsammans för hälften av undervisningen och adjunkter bara för drygt 20 procent. Om man istället tittar på det humanistiskt-samhällsvetenskapliga området står adjunkterna för nästan hälften av undervisningen, 46 procent, medan studenterna knappt får någon undervisning alls av professorer, bara 6 procent. Lektorerna står för 39 procent av undervisningen inom hum-sam. Doktorander är en stor resurs i grundutbildningen, de sköter 17 procent av undervisningen inom naturvetenskap och 15 procent inom teknik men bara fem procent inom hum-sam. Genomsnittet är 9 procent. När det handlar om hur mycket undervisning studenterna får i grund utbild ningen har Hög skoleverket valt att mäta hur många studenter det går på en lärare. Genomsnittet är 30 helårs studenter per undervisningsårsverke. För lärosäten med hög koncentration av studenter inom humanistisktsamhällsvetenskapliga ämnen är antalet studenter per lärarårsverke fler, som 45 för Stockholms universitet. Antalet studenter det går på en lärare är färre vid exempelvis tekniska högskolor, flera av dem har cirka 25 studenter per lärare och arbetsår. Rapporten drar slutsatsen att det förmodligen är den lägre studentpengen för humsam som ger utslag i lägre lärartäthet. Vi kan se att det finns en samvarians, lärosäten som är tunga inom hum-sam-utbildningsområdet har också fler studenter per lärarårsverke, säger Marie Kahlroth. Högskoleverket under söker också i rapporten skillnader mellan könen. Vi hade en hypotes att kvinnor forskar och undervisar mindre än män och att det kunde vara en bidra gande orsak till att det är färre kvinnliga professorer. Hypotesen var att kvinnor ägnar mer tid åt annat än forskning och undervisning som inte är lika meriterande för karriären. Vi kunde se att kvinnor tenderar att ägna mer tid till annat. Det som är mycket klart är att kvinnor, speciellt kvinnliga professorer, lägger ned mer tid på expert- och förtroendeuppdrag. En trolig förklaring är att ambitionen att skapa en jämn könsfördelning i styrelser, nämnder och andra beslutande organ gör att kvinnorna belastas mer än männen med sådana uppdrag. Som tidigare undersökningar visat är arbetsbelastningen för universitetslärare stor, och större ju högre position man har; professorer arbetar i genomsnitt cirka 50 timmar i veckan. När det gäller arbetsbelastning kan man inte se några stora skillnader mellan kvinnor och män. Sammanfattningsvis är rapporten Lärares och forskares arbetstid ett led i en kunskapsuppbyggnad. Vi får reda på lite mer om hur det verkligen ser ut inom högskolan, säger Marie Kahlroth. l Ny upplaga! Nu finns populära Extern redovisning i en tredje, kraftigt omarbetad upplaga - uppdaterad till dagens lagar och regler! Extern redovisning är avsedd för undervisning på grundläggande eftergymnasial nivå. Boken behandlar allt från redovisningens grunder och sambandet mellan de finansiella rapporterna till beräkning av finansiella nyckeltal för interna och externa intressenter. Till boken finns även övningsbok med facit och fullständiga lösningar. För dig som använder boken i undervisningen finns kostnadsfritt lärarstöd med bland annat PowerPoint-bilder på Läs mer och beställ ditt exemplar på Förhandling Praktisk bolagsstyrning Telefon Företags ekonomi för ickeekonomer Styrelsearbete i ägarledda företag OBM Ledarskapets psykologi IFRS-i teori och praktik Universitetsläraren 7/2010 9

10 Riksrevisionen om brister i konkurrensen Olika ersättningar för liknande kurser Lärosäten ändrar med tiden klassificeringen av sina kurser så att de ger högre ersättning. Regeringens brist på styrning och Högskoleverkets dåliga uppföljning har gjort detta möjligt, hävdar Riksrevisionen. text: Per-Olof Eliasson foto: istockphoto Riksrevisionen visar i rapporten Klassificering av kurser vid universitet och högskolor att lärosätena kan få olika ersättning för liknande kurser och därmed inte konkurrerar på lika villkor. Vi har tittat på konsekvenserna av regeringens brist på styrning och hur Högskoleverkets uppföljning har bidragit till att lärosätena klassificerar kurser olika och därför får olika ersättning, säger projektledaren Miki Tomita Larsson. Klassificeringssystemet för kurser ingår i systemet för resurstilldelning för grundutbildningen. När det skapades i samband med högskolereformen 1993 var tanken att fördela resurser så att man fick lika ersättning för lika utbildning. Propositionen föregicks av en utredning om vad olika utbildningar kostade att anordna och delade in dem efter ämne. Idag finns 20 utbildningsområden och 15 olika ersättningsnivåer. Utbildningsområdena motsvarar de tidigare fakultetsområdena kompletterat med bland annat vård, undervisning, idrott och de konstnärliga utbildningsområdena. Sedan klassificeringssystemet 10 Universitetsläraren 7/2010

11 infördes har förutsättningarna för utbildningarna radikalt förändrats. Det här systemet blev snabbt omodernt. Regleringen av fakulteterna försvann 1997, bara fyra år efter att klassificeringssystemet infördes. Och redan 1997 påtalade Hög skoleverket att lärosätena frångick principen att klassi ficera kurser efter ämnestillhörighet. Det har också påtalats i ett flertal utredningar, säger Miki Tomita Larsson. Sedan 1997 får lärosätena organisera sin verksamhet som de vill, och ofta motsvarar indelningen inte de tidigare fakulteterna. De mera traditionella universiteten håller kvar fakultetsindelningen medan nyare lärosäten har en annan organisation. Själva grunden för klassificeringssystemet är därmed borta. Hur lärosätena organiserar verksamheten har dessutom förändrats på flera andra sätt. Med it-utvecklingen har undervisningsmetoder i kurser blivit allt mer likartade även om de tillhör olika ämnen. Så den indelning som gjordes av vad det kostade att anordna kurser i olika ämnen stämmer inte nu. Ett exempel är nationalekonomi, ett samhällsvetenskapligt ämne som i och med it-utvecklingen alltmer använder datorer för att göra simuleringar. Samtidigt använder teknikämnen, där man tidigare hade stora laborationssalar, också i hög utsträckning datorer för att göra simuleringar. Dessutom har det tillkommit många tvärvetenskapliga kurser där det är oklart hur de ska klassificeras. I rapporten har Riksrevisionen undersökt hur lärosätenas klassificering av kurser på olika ersättningsnivåer förändrats, den så kallade glidningen. Totalt har sedan 1997 (innan dess finns ingen tillförlitlig statistik) lärosätenas ersättning haft en glidning på sju procent mot områden med högre ersättning. Men den är mycket olika fördelad. Karlstads universitet hade en glidning mot högre ersättning på 22 procent och Högskolan i Halmstad 21 procent. De två lärosätena visar också en kraftig glidning på bara ett år, , med nio respektive åtta procent. Har lärosätena varit olika smarta när de klassificerat sina kurser? Vi har valt att inte kritisera enskilda lärosäten, eftersom vägledningen för hur kurser ska klassificeras är otillräcklig. När vi intervjuade lärosätena hade de väldigt olika syn på vad klassificeringen innebär, men alla ansåg att de tolkade principen rätt. Det har inte funnits något att hålla sig till? Principen som beslutades 1993 har inte hängt med i tiden och det har inte kommit någon vägledning hur läro sätena ska tillämpa den idag. Detta har påpekats upprepade gånger, dels att lärosätena gör olika, dels att de säger att de behöver vägledning. Av samma skäl har Riksrevisionen inte heller undersökt hur mycket pengar i finansieringen av grundutbildningen som kan ha omför delats genom ändrad klassificering av kurser. Istället riktar alltså Riksrevisionen kritiken mot regeringen som, trots att den känt till problemet, inte kommit med någon vägledning om hur klassi ficeringssystemet ska uppdateras på grund av att verksamheten vid läro sätena förändrats. Också Högskoleverket får kritik. Högskoleverket har gjort en uppföljning men missat glidningen, alltså att det skett förändring över tid hur man klassificerar ämnen, säger Miki Tomita Larsson. Högskoleverket anser däremot inte att det har ansvar för hur universitet och högskolor klassificerar sina kurser. Vi har inte det uppdraget utan vi tycker att Riksrevisionen har övertolkat vårt uppföljningsansvar. Vi kommer att ta upp frågan med regeringen, som också kritiseras, och se vad vi ska göra, säger Lennart Ståhle, tf chef för Högskoleverkets analysavdelning. Riksrevisionen har en klar uppfattning om vad man bör göra. Vi rekommenderar att regeringen gör en översyn av hela systemet hur man fördelar resurser. Och Högskoleverket rekommenderar vi att de fort sätter med att utveckla sin uppföljning, gärna så som vi har gjort i vår analys, säger Miki Tomita Larsson. l Avtalsrörelsen: Kraven kommer att lämnas i juni Under året går avtalen ut för ett stort antal anställda på den svenska arbetsmarknaden. Beroende på sektor löper avtalen ut vid olika tidpunkter. På privat sektor har redan en del nya avtal tecknats. För SULF:s medlemmar på privata läro säten pågår förhandlingar. På kommunal sektor har Akademikeralliansen, där SULF ingår, ett tillsvidareavtal, utan centralt satta nivåer, med två modeller för lönesättningen traditionell förhandling (mellan SULF och arbetsgivaren) och lönesättande samtal (överenskommelse om ny lön mellan chef och medarbetare). Lönesättande samtal är huvudalternativet och också den modell som i huvudsak kommer att gälla för SULF:s medlemmar. För övriga parter på denna sektor har inga nya avtal i skrivande stund tecknats. En stor stötesten på den kommunala sektorn är annars lärarnas arbetstider. Merparten av SULF:s medlemmar omfattas av statliga kollektivavtal som löper ut den 30 september. Här tecknas avtalen av förhandlingsorganisationen Saco-S där SULF ingår. Förberedelserna pågår inför de förhandlingar som beräknas komma igång innan semestrarna. Den 15 april fastställde Saco-S årsmöte ett inriktningsyrkande och den 1 juni fastställs det slutliga yrkandet som sedan överlämnas till Arbetsgivarverket. När det gäller de avtal som tecknats på privat sektor för tjänstemän och akademiker kan man konstatera att avtalsperiodens längd varierar mellan 18 och 24 månader och att man i vissa fall har angivit ett löneutrymme i det centrala avtalet. Man har också behandlat en del andra frågor som ersättning vid föräldraledighet och möjligheter till kompetensutveckling. Vilken betydelse allt detta får för den statliga sektorn återstår att se, men Saco-S har sedan ett antal år sifferlösa centrala avtal. Robert Andersson, förhandlingschef för statlig sektor Camilla Brown, förhandlingschef för privat och landstingskommunal sektor Universitetsläraren 7/

12 DEBATT En missuppfattning behöver rätas ut Vi har nu fått propositionen om nytt system för utvärdering av landets högskoleutbildningar. Resultatbegreppet har varit och är en central del i diskussionen om systemet. Jag vill resonera något om detta begrepp från två utgångspunkter: utbildnings- kontra studentresultat och resultatbegreppet i ett Bolognaperspektiv. Men först vill jag räta ut en missuppfattning. som rör om Högskoleverket utfört sitt uppdrag enligt anvisningar eller inte. Regeringsuppdraget innefattade under rubriken Regeringens beslut att lämna förslag till hur ett nytt system för utvärderingar av utbildningar baserat på kvalitet närmare skulle kunna utformas. Under rubriken Skälen för regeringens beslut uttryckte regeringen en önskan att ett kommande utvärderingssystem starkare än idag ska fokusera på kvaliteten i utbildningsresultaten. Det här var alltså regeringens beställning och inget annat. Det har dock under tidens gång, framför allt efter den 15 september, transformerats till att det nya systemet för kvalitetsutvärdering inte ska innefatta något som har med förutsättningar och processer att göra, enbart granska resultat. Vad menas då med resultat? Med utgångspunkt i uppdraget och förankrat hos sektorn och studenterna, har Högskoleverkets förslag fokus på kvaliteten i utbildningarnas resultat och inte på studenternas resultat. Dessa två resultatbegrepp är inte helt överlappande. Det är belagt att den variabel som är starkast korrelerad till individens studieframgång i alla utbildningssystem oavsett nivå är studentens familjebakgrund, dvs. socioekonomisk status. Att i stort sett enbart utvärdera studieresultaten (de självständiga arbetena), som propositionen signalerar och därefter säga något entydigt om utbildningarnas kvalitet är metodmässigt inte möjligt. I propositionen försöker man lösa det med hjälp av den (bort-)förklaringsmodell som införts. I självvärderingarna ska uppgifter om studenternas bakgrund redovisas för att förklara dåliga resultat. Hur lämpligt det är att etikettera studenter och utbildningar på det sättet och hur transparenta bedömningskriterier ska kunna utformas i ett sådant system är två av många frågor som väcks. Högskoleverkets förslag löser denna problematik genom att ha tre indikatorer som balanserar varandra där slutomdömet handlar om kvaliteten i utbildningen, inte kvaliteten på studenterna. Departementets kritik av Högskoleverkets förslag har rört i stort sett alla delar. Från att begrepp som lärande och lärandemål inte ska få ingå, till att verket bygger upp administrativa IT-stödsystem. Nu har man dock bestämt sig och den politiska retoriken är tydlig staten ska inte lägga sig i något som har med processer att göra utan enbart granska resultat. Allt annat är normerande och ett hot mot den akademiska friheten. I propositionen kopplar man detta till Bolognaprocessen (s.13). Märkligt nog innehåller propositionen ändå en rad inslag som handlar om just processer och förutsättningar. Jag kan bara konstatera att man tycks ha missförstått hela kärnan i Bolognaprocessens kvalitetsutvecklande del. Den delen består i stor utsträckning av det som i Bolognasammanhang uttrycks som övergången från teacher driven provision till studentcentered learning and teaching. Här är begreppet learning outcomes/ lärandemål det centrala. Learning outcome-tänkandet baserar sig på forskning om aktivt lärande där det idag finns mycket stöd för hur det effektiviserar lärprocessen. Perspektivbytet har antagligen varit det enskilt mest kraftfullt kvalitetshöjande instrumentet som överhuvudtaget har drabbat universitetsvärlden. Konsekvensen är ett betydligt mer resultatorienterat synsätt på undervisning och lärande. Kursplanerna, tidigare ofta döda dokument, bidrar nu, genom en gigantisk arbetsinsats av landets universitetslärare, till att fokus i alla utbildningar ligger på att studenterna verkligen ska nå utbildningens mål. Propositionens resultat begrepp har inget med Bolognaprocessen att göra. Tvärtom, genom att uttryckligen tala om att granskningar av utbildningarnas lärandemål och deras koppling till högskoleförordningens examensbeskrivningar och examinationen, inte får förekomma (s.12) arbetar man sig aktivt bort från de överenskommelser man under en lång rad år gjort inom ramen för Bolognaprocessen. Sammanblandningen och feldefinitionen/- översättningen av learning outcomes-begreppet är uppenbar. Learning outcomes är ett resultatorienterat begrepp med avseende på just undervisningsprocesser. Att som i propositionen hävda att förslaget ligger i framkanten på Bolognautvecklingen är alltså direkt felaktigt. Den trista sanningen är istället att Högskoleverket löper stor risk att inte bli ackrediterade i enlighet med European Standards and Guidelines krav på oberoende för den granskande myndigheten. Dessa krav är i första hand framtagna för att förhindra politisk inblandning i såväl framtagandet som användningen av kvalitetsutvärderingssystemen i länder med auktoritära statsskick. Det är i det sällskapet vi befinner oss idag. I den akademiska fri hetens namn. Lena Adamson huvudsekreterare Högskoleverket Se särskilt ENQA:s senaste position paper: ENQA_position_paper%20(3). pdf punkt 3 External quality assurance processes should pay more attention to qualifications frame works in general, and to intended learning outcomes in particular, and to the assessment of their actual attainment. 12 Universitetsläraren 7/2010

13 DEBATT Utebliven jämställdhet Det diskuteras mycket idag om hur man ska kunna skapa balans avseende etnicitet och kön vid Sveriges Konsthögskolor. Om man bara utgår ifrån vilka som söker och skapar en plan efter det, då fungerar allt som det ska. Men återigen; alla kan inte söka en tjänst på Stockholms Konsthögskolor. Det går inte att överleva på den lön man får. Alla konsthögskolor i Sverige har givetvis jämställdhetsplaner och grupper som ska värna om att skolorna tar hand om personal och studenter på ett bra sätt. Men det finns ett dolt problem som påverkar hela situationen och som är avgörande om det ska vara en bra arbetsplats och kvalitativ utbildning för framtida konstnärer. I dag är detta bara ett problem vid Stockholms två Konsthögskolor; Kungliga Konsthögskolan och Konstfack. Det finns ingen jämlikhet i vilka som kan söka ett arbete vid respektive skola. Det finns jämställdhetsplaner, man har som policy att för söka åstadkomma en bra balans mellan könen ja, då är väl allt bra? Stockholms Konsthögskolor har löner som ligger ungefär kr under de andra konsthögskolorna i Sverige (adjunkttjänst 100%). I Stockholm är lönernas medel tal ungefär kr/ månad, baserat på heltid. Tjänsterna är till stor del på halvtid, vilket gör situationen än värre. Det ser lika illa ut vad gäller lektors och professorstjänster, men de levnadsvillkor som skapas för de som ska leva på adjunkt tjänsterna är alarmerande låg. SCB:s lönestatistik ( ) för universitets- och högskolelärare redovisar en medellön mellan kr/månad, baserat på heltid. Varför är det Stockholms Konsthögskolor som har problemet? I Stockholms län bor det flest konstnärer, det är naturligt, det finns en stor poten tiell arbetsmarknad här, en naturlig anledning att leva och arbeta som konstnär där det finns många konstgallerier och ett stort museiutbud. De mer perifera Konsthögskolorna i Sverige har givetvis större problem att rekrytera personal eftersom det bor färre konstnärer vid dessa orter. Utbildningskvaliteten på Konsthögskolor utanför Stockholm är inte på något sätt sämre på grund av att det inte finns lika många potentiella sökanden som är bosatta på orten. Förutom god kvalitet så lockar man dit sökanden med löner som fungerar i ett normalt liv. Det är inga fantasilöner utan en normal lönesättning som också automatiskt inte diskriminerar några grupper som är behöriga till tjänster. I Stockholm finns det gott om arbetskraft (läs konstnärer) och gott om folk som kan tänka sig att flytta till huvudstaden om det behövs. Stockholmsskolorna har med andra ord inga problem med att rekrytera personal. Det kan vara en anledning till att man inte har prioriterat normala löner. Jag kan även se ett annat rekryteringsproblem, det som uppstår efter tjänsten är slut. Normalt sätt så anställs man för 3+3 år eller 5+5 år. Efter den tiden har man ingen given rätt till uppgradering vilket annars är nomalt vid en del andra av Sveriges Konsthögskolor. En adjunkt kan inte ansöka om att få uppgradera sin tjänst till lektor. Man tar inte tillvara erfarenhet och förvärvad kunskap utan alla nivåer av tjänster har brandväggar som inte går att forcera. Efter sex till tio år avslutar man sin tjänst och får givetvis en usel A-kassa baserad på en låg deltidslön. För att återgå till varför den eftersläpande lönesättningen är ett jämställdhetsproblem måste vi analysera vilka som inte söker arbeten på en Konsthögskola, trots att de är behöriga med lysande meriter: Det finns en grupp som allvarligt överväger att inte söka adjunkttjänster vid Stockholms Konsthögskolor och det är: Ensamstående, oftast kvinnor med 1 3 hemmavarande barn, boende i allmännyttan och utan större ekonomiska resurser. Denna grupp skulle aldrig kunna leva på den lön som betalas ut. En konstnär som har gått en femårig konsthögskoleutbildning har dessutom mellan ett till fyra års förutbildning vid gymnasium eller folkhögskola. Vi pratar om en utbildning som är mellan 5 till 9 år, man har studielån på kr när det väl är dags för examen. Gruppen jag beskriver ovan i texten, kalkylerar inte ens med att söka konsthögskoletjänster. Deras kunskap och livserfarenhet lyser med sin frånvaro vid skolorna och det skapar ett permanent jämställdhetsproblem. Detta skapar en permanent obalans i skolornas strävan att vara en arbetsplats och utbildning som kan leva upp till gällande jämställdhetsnormer. Kan en homogen personal skapa problem vid en konsthögskoleutbildning? En homogen lärargrupp förbättrar givetvis inte möjligheten till antagning av studenter från olika bakgrund och samhällsklasser. Man kan lätt föreställa sig att en icke homogen lärarpersonal vid en konsthögskola skulle gynna mångfald och breda beslut. Kungliga Konsthögskolan och Konstfack har även en låg facklig aktivitet. De flesta tjänsterna på skolorna är på deltid. Det fackliga arbetet utförs på obetald fritid. Löneförhandlingar är en svår uppgift som det tar år av erfarenhet att bli bra på. De Svenska Konsthögskolorna utanför Stockholm (Göteborg, Malmö, Umeå) tillhör större universitet där man har heltidsanställda fackliga företrädare som sköter om löneförhandlingar. En låg facklig aktivitet p.g.a. dåliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag är givetvis en del av problemet. Det är dags att ta tag i lönefrågan på Stockholms konsthögskolor innan utarmningen är total vad gäller mångfald och bredd på personal och studenter. Magnus Wassborg Ordförande SACO-s Kungliga Konsthögskolan Stockholm Universitetsläraren 7/

14 DEBATT Det handlar om brandskattning I en märkligt obalanserad artikel i Universitetsläraren 04/2010 får företrädare för universitetsledning och administration ge sin syn på den nya modell för kostnadstäckning vid extern finansiering, den så kallade SUHF-modellen, som numera tillämpas vid så gott som alla svenska lärosäten. Varken företrädare för de forskningsfinansiärer som ska stå för notan eller de som i slutändan drabbas av systemet forskarna får komma till tals i artikeln. Att de senare inte bereds utrymme är särskilt häpnadsväckande med tanke på att SULF:s uppgift i sammanhanget borde vara att värna just forskarnas intressen. Att SUHF-modellen innebär en brandskattning av forskningsanslagen för att finansiera den ökande byråkratiseringen av svenska universitet och högskolor berörs inte över huvud taget i artikeln. Graden av denna brandskattning skiljer sig uppenbarligen mellan olika lärosäten och fakulteter, men inom det humanistiska området där andelen extern finansiering är relativt liten och de indirekta kostnaderna därmed fördelas på få projekt har införandet av SUHF-modellen på flera håll inneburit en kraftig ökning av overheadpåslaget: ofta uppemot 100 procent jämfört med de tidigare 35. Då forskningsfinansiärerna inte kompenseras av staten innebär detta att upp till vart tredje projekt som med de tidigare reglerna kunde finansieras inte kan beredas plats i det nya systemet. För de forskare som i stället lyckas finansiera sin forskning med hjälp av privata bidragsgivare som självklart inte accepterar att uppemot hälften av projektbidraget används för att täcka universitetens fasta kostnader finns möjligheten att lärosätena medfinansierar forskningsprojekten. Detta innebär i själva verket att man belastar projektet i fråga med avgifter för full kostnadstäckning och sedan återbetalar en del av denna summa. Den forskare som tidigare hade ett väl tilltaget forskningsanslag med utrymme för forskningsutgifter utöver sin egen lön får finna sig i att se dessa medel konfiskerade av värdinstitutionen och han eller hon hänvisas i stället till att äska sådana medel ur institutionens ordinarie budget. Följden blir också att externa forskningsprojekt utan full kostnadstäckning enligt SUHF-modellen bokförs som en minuspost i institutionens resultaträkning oavsett att forskarens anslag mer än väl täcker löner och andra direkta utgifter för projektets genomförande. Detta gör att den enskilda forskarens förhandlingsposition gentemot sin arbetsgivare kraftigt försvagas, både vad gäller lön och andra villkor. SUHF-modellen motiveras bland annat med behovet av transparens i den ekono PROOFREADING SPRÅKGRANSKNING Success in academia is dependent on how written ideas and research are presented. I am a Native English Speaker/Attorney with proofreading experience. I focus on spelling, punctuation, grammar, sentence structure, word choice, and clarity. PRICE: 375 kr/tim + 25 % moms STRÖMQVIST LEGAL AND LANGUAGE SERVICES Tel: (information in English & Swedish) Språkgranskning Jag heter Maria Hedman och språkgranskar ar klar, avhandlingar, presenta oner och konferenspapper på engelska. Jag har juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet, utbildning från Harvard University, en bachelor-examen i engelska från Louisiana State University, 15 års erfarenhet och engelska som modersmål. Priser: 499 kr/ m. språkgranskning. 2 kr/ord översä ning. Moms 25% llkommer. Har F-ska ebevis. Maria Hedman Översä ning och Språkgranskning Storgatan 66B, Ulricehamn, , Retreat eller semester? Zakynthos, Grekland. Härliga hus nära havet uthyres av svensk-grekisk familj. Utveckla din pedagogiska meritportfölj i god tid! Alla som söker lärartjänst behöver utveckla en pedagogisk meritportfölj för att synliggöra sin pedagogiska skicklighet. Råd och stöd om hur du utvecklar din portfölj erbjuds mot arvode. Brit Rönnbäck, fil dr, pedagogisk konsult Lång erfarenhet som pedagogisk konsult inom högskolor och universitet. Har hållit kurser i ämnet. E-post: eller tel SWENGLISH? Öka dina chanser att uppmärksammas internationellt! Artiklar, avhandlingar, konferenspapper m.m. förbättras avsevärt av professionell och erfaren språkgranskare med engelska som modersmål. Goda referenser från LU, Mah, UU, KI och andra svenska universitet. 650 kr/tim. Provsida korrigeras kostnadsfritt. Vi erbjuder också tematiska workshops för internationell publicering. Teddy Primack, 14 Universitetsläraren 7/2010

15 miska redovisningen, men förståelsen för systemet tycks inte vara särskilt utbredd på lärosätena, åtminstone inte bland de lärare och forskare som direkt drabbas av modellen. Undertecknad fick till exempel förra året hjälp av en kvalificerad institutionsadministratör vid ett av landets större lärosäten att beräkna de indirekta kostnaderna för ett treårigt forskningsprojekt i historia. Den årliga direkta lokalkostnaden beräknades till kr. Denna summa belastades sedan med universitetets indirekta kostnader på 69 procent, vilket betydde att enbart lokalkostnaden i slutänden hamnade på kr, eller kr i månaden knappast en marknadsmässig hyra någonstans i Sverige för ett delat kontorsrum på cirka 15 kvadratmeter! SUHF-modellens införande ska framför allt förstås i det större sammanhanget av tilltagande byråkratisering av hela universitetsväsendet, något som har lett till att kvaliteten på kärnverksamheten forskning och undervisning har kommit att sättas i andra hand, trots den officiella retoriken om motsatsen. Lärare och forskare tvingas undervisa fler studenter och fler timmar utan att kompenseras och samtidigt dignar de under ständigt ökande krav på mötesdeltagande, obligatoriska fortbildningar, egenrapportering, informationshantering och så vidare, samtidigt som den tekniska och administrativa supporten på institutionsnivå för att utföra dessa uppgifter tycks ha minskat. Det välbekanta resultatet är att en stor del av forskningstiden i dag äts upp av undervisning 409 s, hft DEBATT och administrativa uppgifter. Mot den bakgrunden vore det rimligt att Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer nu börjar kontrollera att lärosätena verkligen bereder möjligheter för forskarna att bedriva sin forskning i den omfattning som kontrakten mellan finansiärer och lärosäten föreskriver. Detta förutsätter att rimliga modeller för att beräkna den verkliga tidsåtgången för olika undervisningsmoment utarbetas och att arbets Kjell Å Modéer Juristernas nära förflutna Rättskulturer i förändring I denna bok jämförs svensk, tysk och amerikansk rättskultur under»det långa 1900-talet«( ). 299: (Hemsidespris under tiden 26/4 14/ ord. pris 389:. Frakt tillkommer.) Beställ denna bok och andra från Santérus Förlag på: s Vad letar du efter? Söker du kanske efter en tjänst som: doktorand, professor, lektor, postdoktor, forskare, adjunkt, biträdande lektor, universitetsadjunkt, PhD Research Fellow eller biträdande universitetslektor? Då är chansen stor att vi har något för dig. Besök oss på och se för dig själv. Där kan du även aktivera din egen JobbBevakare, ladda upp ditt CV och givetvis söka efter lediga tjänster. Lycka till i jobbsökandet. Med Nya medlemslånet behåller du kontrollen oavsett konjunktur eller ränteläge. Nya medlemslånet är framtaget för dig som är medlem i ett SACO förbund, vilket innebär färdigförhandlade förmånliga räntevillkor * och borttagna avgifter. Du får också ett av marknadens bästa betalskydd som nu förbättrats ytterligare. Om du blir sjuk eller arbetslös kan du få ersättning för din lånekostnad med upp till kr per månad. Sedan tidigare ingår även en grupplivförsäkring. Nya medlemslånet ger dig alltså tillskottet du behöver, men framför allt en långsiktig trygghet. Läs mer på swedbank.se/medlemslan Sök på jobbsajten från DN, GP och Sydsvenskan. Början på din nya framgång * Effektiv ränta 4,07 % (april 10) Universitetsläraren 7/

16 UCRS Uppsala Centrum för Rysslandstudier söker disputerade forskare med projekt att under hösten 2010 arbeta vid Centrum. Projekten skall ha relevans för teman som rör identitetsformation, stat och marknad och Rysslands grannländer. Vid centrum bedrivs tvärvetenskaplig forskning som har sina utgångspunkter i studiet av Ryssland och de postsovjetiska statsbildningarna. Erbjudandet omfattar finansiering under 2010 för forskningstid under en kortare eller längre period (dock längst 5 månader). Ansökan skickas till Claes Levinsson, Uppsala universitet, Centrum för Rysslandsstudier, Box 514, Uppsala. Sista datum för ansökan är 12 maj För mer information om utlysningen, se Högskolan på Gotland söker universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning Läs mer på Välkommen med din ansökan märkt G /20 senast den 15 maj DEBATT givarna avsätter tid i lärarnas tjänstgöring utöver, nota bene, den tid som ska ägnas åt forskning och undervisning för alla administrativa och andra uppgifter som man ålägger forskarna att utföra. Hittills har dock intresset från lärosätenas håll för att utarbeta sådana modeller varit påtagligt mycket svalare än för att ta fram modeller som tjänar till att öka uttaget av indirekta kostnader på externfinansierad forskning. Å andra sidan bör det ligga i forskningsrådens intresse att Svar till Stefan Amirell: Ingen marginell Jag har svårt att hålla med Dig i Din karak teristik av artikeln som obalanserad. I den beskrivs att den segdragna frågan om full kostnadstäckning för externa statliga forskningsfinansiärer äntligen fått en lösning och att den s.k. SUHF-modellen för redovisning kommer att spela en viktig roll vid beräkningen av de indirekta kostnaderna. Att de externa forskningsfinansiärerna inte bara står för ett projekts direkta kostnader utan också tar ansvar för de indirekta kostnaderna som deras projekt åsamkar lärosätet är på intet sätt orimligt. Det handlar ju bl.a. om att forskaren ska sitta inomhus i ett möblerat rum med tillgång till dator och telefon, få sin lön utbetald, eventuell sjuklön betald och ha tillgång till bibliotek och sammanträdesrum. Med tanke på att de externt finansierade forskningsprojekten omfattar mer än hälf RÄTTELSE. Vi beklagar att de sista raderna i texten på sidan 8 i Universitetsläraren 6/2010 föll bort pga av ett tekniskt fel. Korrekt citat ska vara: Jag väljer att se att regeringen 16 Universitetsläraren 7/2010

17 ta fram modeller och uppföljningssystem som säker ställer att lärosätena verkligen uppfyller sina åtaganden och tillhandahåller, inte bara rimliga, utan faktiskt också gynnsamma förhållanden för forskarna att utföra sitt arbete. Det är det minsta man borde kunna begära med tanke på de avgifter man tvingas betala. STEFAN AMIRELL Forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien med placering vid Utrikespolitiska Institutet verksamhet ten av all forskningsverksamhet vid Sveriges universitet och högskolor är dessa inte längre någon marginell verksamhet som någon kan bortse från. Hittills har externfinansiärers (både EU, statliga och privata) underfinansiering av gemensamma kostnader lett till att de statliga direkta forskningsanslagen som lärosätena erhåller inte längre räcker till att finansiera seniora forskares forskningstid. Det tycker vi på SULF är en bekymmersam fråga för våra medlemmar och för kvaliteten i utbildningen. fotograftina.se Ann Fritzell Chefsutredare SULF Skicka dina debattinlägg med e-post till Universitetsläraren. Skriv gärna, men max tecken (inklusive blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. E-postadress: DEBATT ändå vill säkra det kollegiala inflytandet genom skrivningen att beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, säger Daniel Tarschys. /Redaktionen Mittuniversitetet söker till Institutionen för samhällsvetenskap, Avdelningen för psykologi Campus Östersund Universitetslektor i psykologi, MIUN 2010/368 Universitetslektor i psykologi, inriktning organisationspsykologi, MIUN 2010/369 Universitetslektor i psykologi, inriktning klinisk psykologi, MIUN 2010/370 Närmare upplysningar lämnas av Andreas Karlsson, programansvarig och Eva Söderman, studierektor Läs mer om tjänsterna på Sista ansökningsdag är 19 maj Mittuniversitetet har drygt studenter och campus i Härnösand, Sundsvall och Östersund. Vi erbjuder 50 program, 30 magister-/masterprogram och 750 kurser inom ett brett utbildningsfält, och är också en stor aktör inom distans- och nätutbildning. Mittuniversitetet omsätter 845 Mkr per år och har närmare anställda, varav 70 professorer och cirka 200 forskarstuderande. Forskningen är profilerad mot skog och fjäll inom de två tematiska områdena: Näringsliv och tillväxt respektive Livskvalitet och välfärd. Universitetsläraren 7/

18 Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet söker Professor i sociologi Universitetslektor i medie- och kommunikationsvetenskap Universitetslektor i strategisk kommunikation Universitetslektor/adjunkt i strategisk kommunikation med inriktning mot public relations, marknadskommunikation utlyser ett forskningsprogram för Strategisk mobilitet SSF har avsatt 15 milj kr för två år. Varje bidrag täcker en forskares eller industri persons lön under 4 12 månaders utbytestjänst göring på andra sidan inom näringslivet för universitetsforskare eller inom hög sko lan för industriper soner. Gästforskaren skall under vistelsen be driva forskning eller teknisk utveckling inom stiftelsens ansvarsområde. Sista ansökningstid är den 1 september kl Biträdande universitetslektor i socialt arbete Annons Universitetsläraren.indd Fullständig information se Stockholms universitet söker Professor i historia med inriktning mot maritim historia, och Universitetslektor i etnologi med inriktning mot maritim etnologi, till Centrum för maritima studier. Sista ansökningsdag är den 12 maj Närmare information finns på Utbildning och forskning på högsta nivå i en miljö där öppna sinnen möts och utvecklas. 18 Universitetslärare7 1/2010

19 Karlstads universitet söker Universitetslektor i elektroteknik 100% Dnr POE 2010/47 Universitetslektor i kemiteknik 100% Dnr POE 2010/73 Sista ansökningsdag: Mer information kau.se/ledigatjanster KAU.SE HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION I JÖNKÖPING SÖKER Universitetslektor/adjunkt i svenska som andraspråk Tillträde hösten Professor i Matematikämnets didaktik Lektor i Matematikämnets didaktik Biträdande lektor i De naturvetenskapliga ämnenas didaktik Lektor i Utbildningsvetenskap med inriktning mot fritidspedagogik Lektor i Utbildningsvetenskap med inriktning mot specialpedagogisk verksamhet Lektor i Socialt arbete med inriktning barn, ungdom och familj Sista ansökningsdag 10 maj Läs hela annonsen på För mer information se: Lediga anställningar på vår hemsida Universitetsläraren 7/

20 Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med drygt stu denter och anställda. Verk samheten bedrivs i vetenskapsområden, till allra största del i centrala Göte borg. Ut bildningen och forsk ningen har stor bredd och hög kvalitet det vittnar sökandetryck och Nobelpris om. Professor i medie- och kommunikationsvetenskap med placering vid Institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap Ref.nr: E /09 Sista ansökningsdag: Universitetslektorer, 3 st i statsvetenskap med placering vid Statsvetenskapliga institutionen Ref.nr: E /10 Sista ansökningsdag: För mer information se Göteborgs univer sitets hemsida: Ekonomihögskolan vid Lunds universitet utlyser två anställningar Professor i nationalekonomi Professor i nationalekonomi, med inriktning mot internationell ekonomi Nationalekonomiska institutionen är en del av Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Ämnet har bedrivits i Lund i olika former sedan 1668, och institutionen grundades I dag är institutionen en av Sveriges största, med cirka 1000 studenter på grundutbildning varje termin och cirka 40 aktiva doktorander på forskarutbildningen. Institutionen har 40 lärare och forskare, av vilka 13 är professorer. För fullständig ledigkungörelse, se Sista ansökningsdag är den 2 juni Umeå universitet söker... Universitetslektor i svenska som andraspråk Anställningen innehåller utrymme för forskning/utvecklingsarbete i omfattningen 50% under två år. Läs mer om befattningen på: 20 Universitetslärare7 1/2010

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Mer undervisning för ökad utbildningskvalitet

Mer undervisning för ökad utbildningskvalitet Statistik Mer undervisning för ökad utbildningskvalitet En kartläggning av lärarledd tid bland Juseks studerandemedlemmar Höj kvaliteten i den akademiska utbildningen Kunskap är Sveriges framtid. En av

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19)

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för (PM 2012-04-19) SULF är universitetslärarnas, forskarnas och doktorandernas fackliga och professionella organisation. SULF är partipolitiskt obundet och anslutet till Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Historiebeskrivning ett nytt kvalitetssystem för den högre utbildningen

Historiebeskrivning ett nytt kvalitetssystem för den högre utbildningen PM Till: Anders Flodström Universitetskanslerns kansli 563 085 10 anders.flodstrom@hsv.se www.hsv.se 2010-04-08 Historiebeskrivning ett nytt kvalitetssystem för den högre utbildningen Det har getts olika

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Chefspolicy vid Stockholms universitet

Chefspolicy vid Stockholms universitet Chefspolicy vid Stockholms universitet Produktion: Personalavdelningen vid Stockholms universitet och Matador kommunikation. Illustrationer: Stina Wirsén. Tryck: Edita Västra Aros AB, 2013. Inledning Stockholms

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund

SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund Sveriges universitetslärarförbund / Box 1227 / 111 82 Stockholm tel: 08-505 836 00/fax: 08-505 836 01 / e-post: kansli@sulf.se SULF:s lönebilaga 2014 /Sveriges universitetslärarförbund SULF:s lönebilaga

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Riksdagsbeslutet i anledning av regeringens proposition Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan 1 anger att kvaliteten i utbildningen ska prövas

Läs mer

Snabbguide - tidsbegränsade anställningar

Snabbguide - tidsbegränsade anställningar Senaste uppdatering: 2014-01-20 Sylvie Garnbeck, Personalavdelningen Tidsbegränsad anställning lärare och forskare... sid 2-3 Tidsbegränsad anställning doktorand... sid 4 Doktorand med utbildningsbidrag

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1(6) LOKALT OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1. Övergripande frågor I Allmänt löne- och förmånsavtal för myndigheter

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Hur använder lärare, forskare och doktorander sin arbetstid?

Hur använder lärare, forskare och doktorander sin arbetstid? , www.uk-ambetet.se Effektivitetsanalys 2014:1 Hur använder lärare, forskare och doktorander sin arbetstid? En studie baserad på årsverkesdata Hur använder lärare, forskare och doktorander sin arbetstid?

Läs mer

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap 12 juni 2009 Inledning Sedan 2001 har Lunds universitet en gemensam jämställdhetspolicy. Jämn könsfördelning (intervallet 40/60) inom alla befattningar,

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL

RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL RÄTTEN TILL LÄRARES UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDADE UNDERVISNINGSMATERIAL I svensk rätt har den som skapat en upphovsrättsligt skyddad prestation upphovsrätten till den. Detta är huvudregeln enligt 1 kap 1 lagen

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

LJUS FRAMTI NYEXAMINE

LJUS FRAMTI NYEXAMINE #5/07 Nu har högkonjunkturen slagit igenom på allvar för nyexaminerade studenter. Dessutom är jobben mer kvalificerade och motsvarar utbildningen. Robert Lindholm är Jusekmedlem och har nyligen fått jobb

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 Enligt 4 kap. 30 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011 ska en tidsbegränsad anställning som lektor övergå i

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Förslag till process för rekrytering av rektor

Förslag till process för rekrytering av rektor Sid 1 (7) Förslag till process för rekrytering av rektor Föredragande Ordförande Lennart Evrell Bakgrund Föreliggande dokument utgör handläggningsordning och tidsplan för processen att rekrytera rektor

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval

Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval 2013 06 12 Vägledning för ansökan om tillstånd till annan platsfördelning och alternativt urval Bakgrund Regeringen bemyndigar i 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100) Universitets och högskolerådet

Läs mer

Lunds universitet Rektor. Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand BESLUT 2004-09-29 Reg.nr 31-1636-04

Lunds universitet Rektor. Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand BESLUT 2004-09-29 Reg.nr 31-1636-04 Lunds universitet Rektor Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand Anmälan mot Lunds universitet angående kostnaden för manual vid flygutbildning Anmälan N N har anmält att Trafikflyghögskolan (TFHS) vid

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle HÖGSKOLAN I GÄVLE 2000-08-29 Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 3 ALFA samt bilaga 5

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Promemoria U2012/2475/UH 2012-04-19 Utbildningsdepartementet Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Sammanfattning

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14

Anställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Anställning efter avgång med ålderspension Fastställd av rektor 2014-03 Dnr: FS 1.1.2-135-14 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor, dnr 300-1340-12 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid:

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

INTRAPRENADER Policy och riktlinjer

INTRAPRENADER Policy och riktlinjer INTRAPRENADER Policy och riktlinjer Förslag Baserat på beslut i kommunstyrelsen 2006-01-10, samt medbestämmandeförhandlingar 2005-11-16 och 2005-12-01 Alternativa driftformer Kommunfullmäktige i Eksjö

Läs mer

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik

Fackförbundet ST. ST om forskningspolitik Fackförbundet ST ST om forskningspolitik ST 2011. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Fackförbundet ST Fackförbundet ST om forskningspolitik I denna skrift behandlas, utifrån ett fackligt

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor

Klassificering av kurser vid universitet och högskolor RiR 2010:4 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor regeringens styrning och Högskoleverkets uppföljning ISBN 978 91 7086 208 3 RiR 2010:4 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet

NR Fråga Socialdemokraterna Folkpartiet Fördelning av antal mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010. Kommun Kommun M C FP KD S V MP SD Övriga Summa Kalix 6 3 1 20 2 7 2 41 Kalix Kalixpartiet (2) Dessa har valt att inte svara: Moderaterna,

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

2013-10-17. Fakultetens beredningsorgan av anställningsärenden

2013-10-17. Fakultetens beredningsorgan av anställningsärenden 1 (6) Dnr A 10 S 2013/266 Samh ällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Anställningsordning och allmänna anvisningar vid anställning av lärare vid samhällsvetenskapliga fakulteten Dessa anvisningar ersätter

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken Universitetskanslersämbetet och SCB 98 UF 23 SM 1201 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Detta Statistiska meddelande (SM) beskriver antalet anställda vid samtliga universitet och högskolor

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer