Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2006/2007. Sätrabrunns förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för förskolans enheter i Sala år 2006/2007 Sätrabrunns förskola Beslutad 30 september 2007 Birgit Näslund Rektor 1

2 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2006 Sätrabrunn Kommunen Landet (SCB) Barn 1-3 år Barn 4-5 år Totalt antal barn Förskollärare 2,72 63,58 Barnskötare 3,25 62,02 Övriga 1,01 13,14 Barn per förskollärare 13,97 10,22 Barn per anställd i 6,37 5,18 arbete med barn Barn per årsarbetare 5,44 4,69 5,1 2

3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal medverkat och hur har barn och vårdnadshavare haft möjlighet att delta? Under året har vi arbetat mot de uppsatta målen på olika sätt, se den övriga redovisningen. Vi utvärderar kontinuerligt vårt arbete, bl.a. vid planeringsdagar, personalmöten samt avdelningsmöten. Föräldrarna har varit delaktiga i föräldraråd, föräldramöten samt genom den viktiga tamburkontakten. 3

4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Läroplanens mål Normer och värden Mål 06/07: Vi skulle göra en likabehandlingsplan för förskolan. Vi har gjort en likabehandlingsplan tillsammans med Salbo och Klockarbo förskolor. Vi har arbetat med kompissolen ( fr. boken Tilda med sol och is ), då får barnen prata om sitt förhållningssätt till varandra. Utveckling och lärande Mål 06/07: Fortsatt arbete med portfoliometodiken, samt att börja arbeta med IUP enligt Agneta Zetterströms modell. Vi har fortsatt med att arbeta med portfolio. Vi har under året haft olika diskussioner om olika former av IUP för förskolan p.g.a. detta har vi inte kommit igång med Agneta Zetterströms modell. Vi har däremot haft en väl fungerande portfolio till varje barn, där föräldrarna har kunna följa sitt barns utveckling. Portfolion har också varit en del i utvecklingssamtalet. Vi har arbetat med barnens lärande på olika sätt bl.a. genom olika temaarbeten, ex. att barnen har fått göra sitt sommarminne bl.a. genom att ta med sig små saker från sommaren och lägga i/klistra in i en kartong och sedan presentera för sina kompisar och fröknar. Genom detta temaarbete har vi fått med många av de mål som finns i LPO 98. Barns inflytande Mål 06/07: Att utgå från Agneta Zetterströms IUP-modell och utveckla den utifrån förskolans förutsättningar. Se ovanstående förklaringar om varför vi ej kommit igång med A.Z. IUP-modell. Vi har arbetat med barnen inflytande i sin vardag genom att de fått varit med och utarbeta bl.a. ett tema runt sagor, där barnen fått välja var sin saga och presentera den på sitt eget sätt för sina kamrater. ( finns med som bilaga till kval. redov. ) De yngre barnen på vår förskola har varit indelade i olika grupper utifrån deras utveckling och där kunnat göra sin röst hörd. ( finns med som bilaga till kval. redov. ) Förskola och hem Vi har under läsåret, som nämnts tidigare haft kontakt med våra föräldrar genom 4

5 tamburkontakt, föräldraråd, föräldramöten och utvecklingssamtal en gång per termin. Vi har även enskilda konferenser runt barn i behov av särskilt stöd. Föräldrarna har också varit delaktiga i barnens temaarbete. Samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem Vi har vissa rutiner runt överlämnande av barn från förskola till förskoleklass och fritidshem. Skolplanens mål Skolplanen anger de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella mål som har satts för förskolan. Barns inflytande Individuella utvecklingsplaner Visionen är att alla elevers kunskapsutveckling skall stärkas genom att de känner glädje, delaktighet och mening i skolan. 2006/2007 Målet är att varje barn i förskola och elev i skola i Sala kommun skall ha en individuell utvecklingsplan, som är en framåtsyftande planering där läraren, barnet/eleven och föräldrarna i samverkan sätter upp mål för barnets/elevens lärande och utveckling på kort och på lång sikt. De åtgärder som enligt kvalitetsredovisningen 2005/2006 planerades för att öka måluppfyllelsen beträffande individuella utvecklingsplaner. Se föregående sida angående utvärdering av målen för 06/07 och nya mål för 07/08. 5

6 Deliberativa samtal Deliberativ är ett begrepp som främst har sin grund i demokratiforskningen som handlar om övervägd, ömsesidig argumentation. En deliberativ dialog kännetecknas av: a) att skilda synsätt ställs mot varann och olika argument ges utrymme. b) tolerans och respekt för andra. Det handlar bl. a om att lära sig lyssna på den andres argument. c) inslag av kollektiv viljebildning, d.v.s. strävan att komma överens eller åtminstone komma till temporära överenskommelser. Visionen är att alla föräldrar, personal, barn och elever upplever att förskolan och skolan i Sala kännetecknas av en sådan dialog. Målet är att en allt större andel elever skall våga säga vad de tycker, att kamrater och personal lyssnar på deras synpunkter, och att allt fler upplever att beslut fattas av personal och barn och elever gemensamt. De åtgärder som enligt kvalitetsredovisningen 2005/2006 planerades för att öka måluppfyllelsen beträffande det deliberativa samtal? Vi hade under 06/07 inte några uttalade mål gällande deliberativa samtal, men vi har fortsatt att arbeta med planerade och dokumenterade intervjuer med barnen. Vi har även fortsatt med känslostenar, där barnen har möjlighet att sina uttrycka sina känslor i ord och handling. På storbarnsavdelningen har vi en kompissol, se ovan. Vi har delat in barnen på småbarnsavdelningen i mindre grupper för att de ska få bättre möjlighet att göra sin lilla röst hörd. 6

7 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Utveckling av barnantal (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Platserna på Sätrabrunns förskola är för få, detta mycket p.g.a. att en dagbarnvårdare varit sjukskriven sedan förra hösten. De barn som inte får plats har blivit placerade på Salbo förskola. Ekonomisk utveckling (Har förskolan/skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) Vi har haft svårt att få Sätrabrunns förskolas budget att gå ihop, mycket p.g.a. att flera ur personalen går på sjukgymnastik på arbetstid och då måste vikarier sättas in. Lokaler (Beskriv var/hur förskolan ligger, tillgång till idrottslokaler, mm. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) Sätrabrunns förskola är hopbyggd med Lugnet (en sorts bygdegård) som samnyttjas och uthyres. Förskolans lokaler är för trånga, det finns ex. ingen möjlighet för barnen att under dagen gå undan i någon lugn vrå. Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs förskolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) Förskolan leds av rektor. Vi har ett föräldraråd. Har skolan några särskilda förutsättningar? (Profil, öppettider, barngruppernas sammansättningar, mm) Vi har som mål att vara en naturinriktad förskola. I vår gemensamma målformulering för hösten 07 har vi bl.a. angett som förskolans temamål att: * ge barnen inflytande * Väcka barnens nyfikenhet. * Ge barnen möjlighet/utrymme att uttrycka egna tankar och åsikter. * Ha roligt. * Lära sig samarbeta och lyssna på varandra * Väcka barnens intresse för att lyssna på sagor. Se bilaga Tema Datortäthet (Antal datorer per avdelning?) Vi har en dator per avdelning + en på kontoret. 7

8 Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Bland annat: åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad verksamhet, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm). Vi har under året haft 5 åtgärdsprogram. Vi samarbetar med specialpedagogerna Britta Lundgren och Maj-Lis Ryr. Arbetet med barn med annat modersmål än svenska. Modersmålstöd, rutiner. Arbetet med flickor och pojkar. Enhetens insatser för att kartlägga och åtgärda pojkar och flickors olika förutsättningar i förskolan. Vi har inte medvetet arbetat med genusperspektiv, men vi upplever att vi behöver mer kompetens inom området. Arbetet med hälsa och livsstil. Vi har under året haft handledning av Karin Rosvall, där hon går igenom hur våra reflexer påverkar oss på olika sätt. Hon har introducerat en form av barngymnastik, miniröris, där barnen på ett lekfullt sätt går igenom många kroppsdelar. Vi har också haft en grönsaksätartävling som gjort att barnen äter mer grönsaker. Gällande personalen så får vi massage två gånger per termin och sedan får vi utnyttja 1200:- till någon form av motion. 8

9 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Vi planerar att under läsåret 07/08 komma igång med Hållbar utveckling Nedan följer en nulägesbeskrivning utifrån läroplanens mål. Normer och värden Hälsa och livsstil Mat: Vi lagar maten i eget kök i stort sett från grunden och i viss mån med ekologiska och närproducerade produkter, vi har ett eget grönsaksland och äppelträd. Vila: Vi har olika former av vila, liggvila för de minsta barnen, sittvila för de lite större, där barnen får lyssna till en saga. Ibland får barnen massage vid vilan. Hygien: Vi poängterar vikten för både stora och små att god handhygien. Kroppsuppfattning: Jagutveckling, massage och miniröris. Psykosocial hälsa: Personalen får handledning. Barnen och personalen försöker att ha en mycket tydlig struktur på dagen. Utvecklingsområden: * Baka mera tillsammans. * Laga mat ute. * Föräldraenkät. * Mindre TV/dator. * Mer utevistelse Integration och mångfald Barn i behov av särskilt stöd: Vi samarbetar med våra specialpedagoger och upprättar åtgärdsprogram till barn i behov av särskilt stöd. Vi försöker att ha tydlig struktur med regler och ramar i samarbetar med föräldrarna. Utvecklingsområden: Vi ska försöka att i högre grad ligga steget före gällande dessa barn. Jämställdhet Arbetet med jämställdhet: Lekmaterialet som erbjuds passar både pojkar och flickor. Vi försöker att se var och ens behov, oavsett kön. Utvecklingsområden: Observera varandra. Kompetensutveckling gällande genusperspektiv. Utveckling och lärande Arbetsmiljö Barnens arbetsmiljö, fysisk och psykosocial: Vi har ganska trånga lokaler som är dåligt isolerade och lyhörda. Vår utemiljö är en gård där det finns möjligheter att klättra på stenar och i klätterställning, leka i sandlåda och i lekstuga, cykla på gångar. Vi har ett fint trädgårdsland och nära till skogen. 9

10 Källsortering i kök och på avdelningar Vi har matkompost, sortering av papper, plast och metall. Personalens arbetsmiljö, fysisk och psykosocial: Personalrummet är placerat mitt i förskolan, det medför att det är svårt att koppla av på raster. Personalarbetsplatsen är trång, ett litet kontorsrum för all personal. Omklädningsrum för personal saknas helt, vi har endast var sitt liten värdebox med lås. Utvecklingsområden: Vi skulle behöva större utrymmen till barnen. Vi behöver nytt personalrum och omklädningsrum, samt större arbetsplats för personalen. Ekologi, naturen och miljön Nuläge gällande arbetet NO kopplat till ekologi, resurshantering, kretsloppstänkande, naturen och miljön. Vi har ett trädgårdsland med bl.a. grönsaker, rotfrukter och jordgubbar m.m. där barnen får se hur det växer, från frö till ätbara grönsaker. Barnen är med och gräver och vattnar. Vi har miljöansvariga på vår förskola som samarbetar med Salbo och Klockarbo förskolor. Utvecklingsområde: Vår miljöansvariga går en NO-fortbildning. Vi planerar att under hösten arbeta med ett gemensamt tema för hela förskolan, där vi ska bryta ner temat Hållbar utveckling. (se bilaga med grovplanering ). Gällande barns inflytande så ska vi genom höstens temaarbete försöka att de ska få mer inflytande. Vi kan utveckla barn möjligheter att påverka sin närmiljö. Barns inflytande Demokrati, delaktighet och inflytande Portfolio: Alla barn har var sin portfolio. Delaktighet och ansvar i vardagens rutiner: Barnen är med och dukar, de skrapar matrester och sorterar papper. Påverkan på den egna närmiljön, ute och inne: Barnen har ibland möjlighet att gå till mindre rum för att få leka med bara en liten grupp barn. Uttrycka tankar och åsikter: Genom samtal. 10

11 Uppmuntra barn att säga vad de tycker: Det gör vi i samlingen och i t.ex. matsituationen då vi har möjlighet att samtala med barnen. Uppmuntran till att utöva inflytande och samarbete: Barnen får eller kommer på en uppgift som de utför tillsammans. Förskolans gemensamma regler, Vem sätter reglerna? Hur är barnen delaktiga? Både barn och personal sätter reglerna. Genom Kompissolen (som vi nämnt om tidigare) bestämmer barnen regler. Regler som är mer övergripande bestämmer personalen gemensamt på hela förskolan. Utvecklingsområden: Personalen på småbarnavdelningen har börjat en portfolioutbildning. Förskola och hem Föräldrainflytande och föräldramedverkan Inskolning: Vi inskolar barnen 2-3 veckor. Barnet börjar med att vara på förskolan, tillsammans med föräldrarna några timmar per dag, sedan utökar vi vistelsen successivt och föräldrarna är borta längre och längre stunder från sitt barn. Under inskolningen får vi möjlighet att lära känna barnet genom att bl.a. ställa frågor till föräldrarna och de får information om hur vi arbetar på förskolan. Utvecklingssamtal: Vi har utvecklingssamtal 1 ggr per termin. Då samtalar vi med föräldrarna om barnens utveckling och sätter upp några få mål till nästa samtal. Föräldramöten: Vi har föräldramöten 1 gång per termin + en gårdsfest, där föräldraråd tillsammans med personal och barn utformar hur eftermiddagen/kvällen blir. Föräldrainflytande via föräldraråd: Vi har ett väl fungerande föräldraråd som träffas ca 1 ggr per månad. Utvecklingsområden: Vi fortsätter att utveckla vårt samarbete med föräldrarna på utvecklingssamtal och på föräldrarådsmötena. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Samverkan Samverkan inom förskolan mellan avdelningarna: Vi hjälps åt mellan avdelningarna med; öppning och stängning av förskolan. Vi äter tillsammans vid olika tillfällen, gör utflykter tillsammans, har sångsamlingar m.m. Samverkan mellan förskolan och skolan: Vi har överlämnande samtal med de skolor och fritidshem som vi lämnar barn till, främst till Heden. 11

12 Skolan har föreslagit att vi under detta läsår ska ha en personalträff tillsammans, som vi hade för några år sedan, för att se hur vi arbetar med våra barn, i förskola och skola. Samverkan med andra utanför rektorsområdet: Vi har nätverksträffar med Salbo och Klockarbo förskolor. Där tar vi upp aktuella frågor, bl.a. miljön. Vi har skyddsrond minst en ggr per år. Vi får boklådor från bokbussen. 12

13 Uppföljning av likabehandlingsplanen Vi har upprättat en Likabehandlingsplan, tillsammans med Salbo och Klockarbo förskolor. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Vi hade som mål att arbeta med IUP enligt Agneta Zetterströms modell, det visade sig att det målet var lite förhastat taget. Vi behöver få mer tid på oss att hitta en utvecklingsmodell som vi kan stå för. I övrigt tycker vi att vi har arbetat enligt de uppsatta målen och att det har fungerat bra. Föräldrainflytande och föräldramedverkan Beskriv vad som görs för att bibehålla eller stärka föräldrainflytandet och föräldramedverkan på enheten! Vi försöker att få föräldrarna mer aktiva i förskolans arbete, bl.a. genom att ha fler föräldrarådsrepresentanter. Samverkan med andra aktörer Beskriv vad som görs på enheten för att bibehålla eller stärka samverkan med andra förvaltningar och aktörer utanför den kommunala organisationen! Vi samarbetar med Salbo och Klockarbo förskolor på några personalmöten och planeringsdagar per år. Vi har också börjat med nätverksträffar mellan dessa förskolor för att stärka och dela med oss av vår gemensamma kompetens. 13

14 Åtgärder för förbättring Enligt kommunens kvalitetsredovisning för 2006 planeras följande åtgärder: Kunskapsresultaten i grundskolan, mätt i avgångsbetyg, är långt ifrån tillfredsställande. Flera utredningar har ägnats åt att analysera bakgrunden till detta. Olika förklaringar som legat nära till hands har kunnat avfärdas: - Salas skolor har goda resurser. Lärartätheten är högre än i landet i snitt. Personaltätheten har också förstärkts under hela 200-talet. - Eleverna har goda förutsättningar, med ungefär samma utbildningsbakgrund bland föräldrarna, som i landet i snitt. - Andelen elever med invandrarbakgrund, som enligt SALSA även inverkar i någon mån på resultaten, är lägre än i landet i snitt. - Sala har fler elever inskrivna i särskola, än landet i snitt, och har färre särskoleelever integrerade i verksamheten. Betygsresultaten förbättrades kraftfullt efter det att förvaltningsledningen krävt in en skriftlig redogörelse för varje enskild elev som inte nått målen i grundskolan. I samband med den kartläggningen uppdagades en rad brister, när det exempelvis gällde betygskriterier. Bland annat förekom närvaro som ett sådant. Förvaltningsledningen utgick från att bristerna rättades till för gott, efter denna omfattande rapportering blev dock resultatet åter kraftigt försämrat, och det fortsatte Åtgärd: 2007 kommer därför samma krav att införas som 2004, för att se om systemfelen återstår. Analyserna visar också att insatserna är för svaga för vissa elevgrupper. Pojkar, och elever från familjer med låg utbildningsbakgrund, når i vissa skolor uppseendeväckande svaga resultat. Det gäller i synnerhet de enheter som ännu inte infört individuella utvecklingsplaner (IUP). Uppföljningen kring detta arbete måste förstärkas. Kraven måste bli tydligare på de enheter som ännu inte infört IUP:er. Analyser av studieresultat och betyg visar också att det främst är inom ämnesområdena matematik, NO och teknik som resultaten är svaga. Samtidigt visar tester i de lägre skolåren att Salas elever har svaga resultat i språk. Åtgärd: Åtgärderna måste alltså i stor utsträckning inrikta sig på 14

15 att förbättra elevernas kommunikativa förmåga, genom en satsning på språk, i kombination med teknik/no, och matematik. Det sker genom att några lärare får ett särskilt ansvar för att utveckla matematikämnet i Sala. En lärare skall på deltid forska kring matematikresultat i Sala, och en annan lärare har fått ansvar för att samordna utvecklingen av ämnet, framför allt i de yngre årskullarna. En stor satsning görs inom området NO-teknik. Två uppdragsutbildningar om 7.5 poäng kommer att genomföras i samverkan med lärare från Lärarhögskolan i Stockholm (LHS) under läsåret 2007/08. Den ena utbildningen, Nyfiken på naturvetenskap, riktar sig på förskollärare som arbetar med barn i åldern 1 5 år. den andra utbildningen, NO-verkstan, riktar sig till grundskolan lärare som arbetar med elever i åldrarna Fk år 6. Dessa utbildningar syftar till att utbilda ca 50 NOpiloter som sedan kommer att ha ett särskilt ansvar för det naturvetenskapliga lärandet. Därutöver har vi i samverkan med LHS tagit fram laborativt material och studiehandledningar, anpassat till de naturvetenskapliga kursplanemålen för år 5 i grundskolan. Avsikten är att även samtliga förskolor ska få lådor med laborativt material som är avpassat till barnens utvecklingsnivå i förskolan. God draghjälp finns genom projekt Framtidskraften, som är ett samverkansprojekt mellan skolorna, Sala Heby energi (SHE) och Västmanlands Avfallsbolag (VAFAB). Projektet syftar till att stärka elevernas intresse för naturvetenskap och utmanar elever i grundskolan till eget tänkande omkring energi- och resurshantering för att skapa hållbar utveckling i framtidens samhälle. En stor satsning görs också på förbättrat IT-stöd. Det övergripande målet med satsningen på fördjupad ITkompetens, är att IT-användandet skall utvecklas till ett vardagligt verktyg för såväl lärande som dokumentation och kommunikation mellan skola - hem och skola - elever. Det kan exempelvis ske genom ett gemensamt skoldatanät med virtuella klassrum, som öppnar möjlighet för såväl pedagoger som elever att samarbeta över skolgränser. Skolarbetet skall kunna fördelas, planeras, genomföras, presenteras, bedömas och dokumenteras med IT-stöd. Salas skolor skall också anpassas till nya former för spridning och nyttjande av undervisningsmedia. Åtgärd: Förutom omfattande tekniska investeringar och upprustningar, görs en stor kompetenssatsning tillsammans med Myndigheten för skolutveckling, där samtliga förskollärare, lärare och fritidspedagoger senast 30 juni 2010 skall ha genomgått examination i IT-stöd på viss nivå, enligt PIM*. Målgruppen omfattar även assistenter, barnskötare och annan personal med pedagogiska uppgifter i förskola och skola i den omfattning berörd rektor beslutar. 15

16 En särskild plan för detta har upprättats. *PIM står för praktisk IT- och mediekompetens och är en kombination av handledningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen. För mer information, se För att utveckla och förnya undervisningen behöver också skolorna öppnas mot samhället i övrigt. Under våren 2007 inleddes en satsning på entreprenörskap, där all pedagogisk personal genomgick en utbildningsdag, med studiebesök på företag och med föreläsningar i kreativitet och entreprenörskap. Syftet är att bredda skolans kontakt med arbetslivet, för att fördjupa samverkansformerna. De ovan beskrivna satsningarna kan illustreras genom nedanstående stol där språket utgör den sammanhållande sitsen som vilar på benen NO-teknik, matematik och entreprenörskap. 16

17 Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till kommunens kvalitetsredovisning för 2006? Se nedan Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till skolplanens mål? Vi kommer att arbeta med stolen, Bl.a. genom fortbildning och olika träffar för personalen som är utsedda att ha ansvar( piloter ) för olika områden. Vilka övriga åtgärder planeras på enheten, för att öka måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål? Läroplanens mål Normer och värden Mål 07/08: Vi ska göra likabehandlingsplanen känd för föräldrar, bl.a. på föräldramöte och föräldraråd. Vi ska också göra den känd hos barnen på deras nivå. Vi kommer också att fortsätta att arbeta med vårt förhållningssätt mot varandra genom Hållbar utveckling. Utveckling och lärande Mål 07/08: All personal ska under detta läsår få fortbildning i portfoliometodik. Vi har enats om en enkel IUP som vi tagit fram på förskolan med enkla tydliga mål för varje barn. Barns inflytande Mål 07/08: Barnen kommer att få fortsätta att påverka sin vardag på förskolan, bl.a. genom att vi fortsätter att utveckla vårt portfolioarbete. Förskola och hem Mål 07/08: Likabehandlingsplanen ska göras känd, se ovan, Normer och värden Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Mål 07/08: Förbättra rutinerna runt överlämnande mellan förskoleklass och fritidshem. 17