Framtidens kommun - Härryda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens kommun - Härryda"

Transkript

1 Revisionsrapport* Framtidens kommun - Härryda April 2009 Lotta Wall *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga, metod och genomförande Granskningesresultat Omvärldsanalysen i kommunledningens processer kring framtidsfrågor Iakttagelser Kommunledningen och Härrydas varumärke Iakttagelser Strategisk framtidsagenda Iakttagelser Strategiska och hållbara allianser för framtiden Iakttagelser Arenor för tvärsektoriellt arbete i politik och förvaltning Iakttagelser Bedömning och förslag

3 1. Sammanfattning Härryda kommuns revisorer har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB i uppdrag att genomföra en granskning av hur Härryda arbetar med sin process för att bli framtidens kommun. Uppdraget har varit att i granskningen besvara och bedöma hur Härryda arbetar med sin process att utveckla framtidens kommun och granskningen visar övergripande att: Omvärldsanalysen bidrar på flera sätt till kommunledningens process kring framtidsfrågor, vilka redovisas senare i rapporten. Härrydas nuvarande varumärken inte arbetats fram strategiskt utan mestadels har blivit så. Ett exempel där Härryda arbetat mer strategiskt med varumärkesbyggande är Hulebäcksgymnasiet, där skolan har arbetat strategiskt för att bygga Hulebäcksgymnasiets varumärke. Kommunledningen har startat ett mer strategiskt arbete med varumärkesbyggande men vår sammanfattande bedömning är att Härryda idag saknar strategisk planering för varumärkesbyggande och kunskap om hur Härryda uppfattas. Härryda idag inte har en samlad strategi för sin framtidsagenda. Vår bedömning är att Härryda däremot arbetar för att bygga och utveckla sin strategiska framtidsagenda. Vi menar att Härrydas arbete med att forma agendan skulle berikas genom dialog kring de trender, tendenser och perspektiv som redovisas i rapporten. Härryda systematiskt arbetar för att skapa strategiska och hållbara allianser genom att politik och förvaltning utgår från kommunens strategi; kan vi göra något som vi gör mer resurseffektivt gemensamt? Frågeställningen finns på agendan såväl inom kommunen, mellan Härryda och andra kommuner som mellan huvudmän. Vår bedömning är att Härryda på ett utmärkt sätt bygger strategiskt hållbara allianser för framtida samarbete. Härryda kommun har byggt tvärsektoriella arenor i politik och förvaltning. Man har skapat och utvecklar informations- och kommunikationsarenor mellan KF, beredningar, KS och utskott som fungerar som tvärsektoriella hängrännor. Exempel på det är kommunens interna informations- och kommunikationsarenor mellan politik och förvaltning genom regelbundna sammanträden i KS-info ; diskussion och information och PSS ; politiskt sektorssamråd. Vår bedömning är att Härrydas medvetna och kontinuerliga process med att politik och förvaltning utvecklar den röda tråden; planering, genomförande och uppföljning av politiska inriktningsmål, verksamhetsmål och 3

4 verksamhetsplaner gynnar det tvärsektoriella arbetet. Vi vill dock peka på en risk att det är lätt att luta sig lite tillbaka eftersom både den politiska och förvaltningsorganisationen blev funktionell vid omorganiseringen i slutet på 1990-talet. Processen har av vad som framkommit i granskningen fortsatt att utvecklas men både politik och förvaltning bör fortsätta ha fokus på att vitalisera processen med att utöka det tvärsektoriella arbetet. Våra utvecklingsförslag kring tvärsektoriella arenor är att: Beredningarnas dialog och tvärsektoriella samarbete ytterligare behöver öka eftersom det generellt gynnar kompetensen i KF. Uppdraget med tvärsektoriellt samarbete i förvaltningen bör tydliggöras på respektive funktion under sektorschef. 2. Inledning 2.1 Bakgrund Härryda kommuns revisorer har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB i uppdrag att genomföra en granskning av hur Härryda arbetar med sin process för att bli framtidens kommun. Härryda kommun arbetar sedan några år med strategisk omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Att skapa framtidens kommun och attrahera människor såväl som kapital och företag är en utmaning som kräver visioner, ledarskap och inte minst handlingskraft. Viktiga delar i processen är bl.a. profilering, varumärkesbyggande och att utveckla strategiska allianser. Uppdraget är att i granskningen besvara och bedöma hur Härryda arbetar med sin process för att bli framtidens kommun. 2.3 Revisionsfråga, metod och genomförande Granskningen syftar till att besvara revisionsfrågorna: På vilket sätt bidrar omvärldsanalysen i kommunledningens processer kring framtidsfrågor? Hur arbetar kommunledningen med att bygga Härrydas varumärke? Har Härryda en strategisk framtidsagenda och i så fall hur har den arbetats fram? Hur arbetar man för att skapa strategiska och hållbara allianser för framtiden? 4

5 Vilka arenor finns för tvärsektoriellt arbete i politik och förvaltning? Granskningen avgränsas till att omfatta kommunfullmäktiges presidium, beredningarna, kommunstyrelsens presidium, utskotten och förvaltningens ledningsgrupp. Gruppintervjuer sker med ett urval berörda politiker och kommunens ledningsgrupp. Metod och genomförande: - Genomgång av relevanta dokument - Gruppintervjuer med representanter från: Kommunfullmäktiges presidium Beredningarnas beredningsledare och vice beredningsledare Kommunstyrelsens presidium Utskottens presidium Kommunens ledningsgrupp; tjänstemän 3. Granskningens resultat Kommunfullmäktige (KF) har det kommunövergripande ansvaret för att kommunal verksamhet. KF beslutar om volym och kvalitet på service genom politiska inriktningsmål. KF har tre fasta beredningar; Utbildnings- och kulturberedningen, Socialberedningen och Samhällsbyggnadsberedningen. Beredningarna formulerar och tar fram förslag till politiska mål- och inriktningsdokument för verksamheterna, genomför löpande den politiska utvärderingen och föreslår ändringar av fastställda mål- och inriktningsdokument. Beredningarnas uppdrag är även att följa verksamheten inom respektive sektor, ta initiativ inom sitt område och skaffa och bibehålla omvärldskunskap inom sitt område. KF har också tillfälliga beredningar för frågor som rör vissa områden, som t.ex. den nu pågående Demokratiberedningens arbete. Kommunstyrelsen (KS) är KF:s verkställande organ, ansvarig nämnd med lednings- och samordningsansvar för all verksamhet (inklusive krisledning) och formulerar verksamhetsmål utifrån KF:s inriktningsmål. KS bereder alla ärenden som skall behandlas i fullmäktige, följer de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och svarar för att långsiktig planering på det ekonomiska området samordnas med annan planering. 5

6 KS:s utskott; Sociala utskottet och Näringslivsutskottet har en funktion som dock skiljer sig vid jämförelse med en traditionell kommunal politisk organisering. Sociala utskottet beslutar i vissa ärenden som rör bl.a. enskilda ärenden enligt socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt förskole- och skolverksamheten. Näringslivsutskottet bereder och bevakar strategiska näringslivsfrågor inom kommunen och är även politisk kontaktpunkt för näringslivet. Under Kommunstyrelsen ligger även budgetberedningen med uppgift att bl.a bereda budgetförslagen till Kommunstyrelsen liksom pensionärsrådet, handikapprådet, brottsförebyggande rådet, folkhälsorådet och ungdomsforum. Härrydas politiska inriktningsmål fastställs av KF. Konkretiserade verksamhetsmål för sektorernas olika verksamheter formuleras och beslutas av KS utifrån ekonomiperspektiv, verksamhetsperspektiv, medborgarperspektiv och medarbetarperspektiv. Utifrån KF:s mål fastställer KS även prioriterade verksamhetsmål vilka presenteras i Verksamhetsplanen (Vep) för respektive år. Härryda kommun har en budgetmodell som bygger på att verksamheterna styrs av majoritetens strategiska program, politiska inriktningsmål och verksamhetsmål. Politiska inriktningsmål och prioriterade verksamhetsmål styr kommunens olika verksamheter genom Vep och kommunstyrelsens verksamhetsberättelse (Veb). Den politiska utvärderingen sker i beredningarna. Härryda kommuns styrprinciper och styrmodell utgår ifrån de övergripande styrdokumenten Verksamhetsplan, genom vilka KF leder och samordnar all kommunal verksamhet. Styrningen bygger på att det finns en röd tråd, från verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och prioriterade verksamhetsmål till konkret handling i det dagliga arbetet. Budgetprocessen utgår från föregående års flerårsbudget. Under året sker följande process; I januari månad sker en allmänpolitisk debatt om kommunens olika verksamheter. Omvärldsanalysen, är ett viktigt underlag för denna debatt. Under februari månad arbetar KS med förslag till budgetanvisningar utifrån strategiska program samt politiska inriktningsmål m.m. Den i november fastställda långtidsplanen är en viktig del i detta arbete. I mars månad beslutar KF om budgetanvisningar. Under april-maj arbetar förvaltningen med sina respektive budgetar utifrån de av KF antagna anvisningarna. För sektorerna sker även gemensamma överläggningar, Budgetdag, med sektorschefer och verksamhetschefer vilket skall utmynna i en budget inom ram. Ett gemensamt förslag från förvaltningen överlämnas till KS:s budgetberedning i juni månad 6

7 I september månad behandlar budgetberedningen budgetförslagen och det sker även överläggningar med respektive sektor. Den budget som har tilldelats verksamheterna följs upp månadsvis samt i delårsbokslut och årsredovisning. KS får en grundlig redovisning av respektive verksamhet i mars månad. 3.1 Omvärldsanalysen i kommunledningens processer kring framtidsfrågor Omvärldsbevakning (Eng. Business intelligence): De processer genom vilka företag och andra organisationer inhämtar och uttolkarinformation om konkurrenter, teknisk utveckling, politiska risker och affärsmöjligheter. Källa: ne.se Omvärldsanalys (Eng. Environmental scanning): En sammanfattande benämning på de aktiviteter som en organisation, en myndighet ellerett företag ägnar sig åt för att bättre förstå sin omvärld och hur denna förändras. Källa: ne.se Vinster med att genomföra omvärldsarbete; omvärldsbevakning och analys: Brett beslutsunderlag och därmed en bättre hushållning med resurser Tydliggör visioner och strategier Säkrare beslut som också sätts i ett sammanhang Kreativitet och nyskapande Konkurrenskraft Ökat utrymme för dialog Ökad framförhållning och handlingsberedskap Bättre möjlighet att se möjligheter och hot 7

8 3.1.1 Iakttagelser I Härryda arbetar kommunen systematiskt med omvärldsarbete; omvärldsbevakning och omvärldsanalys sedan ganska många år. Omvärldsanalysen är en del i kommunens långtidsplanering och är en årlig analys som sträcker sig 5-7 år framåt i tiden. Analysen görs utifrån fem olika målgrupper och Härrydas modell har sin utgångspunkt i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) skrift om omvärldsbevakning. Genomförandet sker genom att arbetsgrupper arbetar utifrån ett uppdrag att se tendenser och konsekvenser, enligt särskild kommungemensam struktur. Ansvariga och tidsplan för arbetsgrupperna är fastställda. Arbetsgruppernas deltagare spanar inte alltid inom sina egna områden utan deltagarna blandas för att få tvärsektoriell bredd i arbetet. Omvärldsarbetet genomförs under oktober-december varje år och resulterar i ett gemensamt dokument. Analysen är ett underlag för kommunfullmäktiges allmänpolitiska debatt i januari varje år. Förtroendevalda ges tillfälle att diskutera analysen med arbetsgrupperna vid fem olika tillfällen. Förslag till åtgärder behandlas i ordinarie budgetprocess Härryda kommuns underlag för omvärldsarbetet är; översiktsplanen, välfärdsbilder i Göteborgsregionen, befolkningsprognoser, bostadsförsörjningsprogram, och specifikt material för respektive målgrupp 3.2 Kommunledningen och Härrydas varumärke Strategiskt varumärkesbyggande vad vill vi vara kända för, vad vill vi visa som attraktivt och väcka uppmärksamhet i Härryda kommun? En kommuns strategiska varumärkesbyggande kan med fördel bygga på; Dess historia, viktiga händelser Kommunens anda = sammanhållning Nuläge vad gäller engagemang, evenemang och anda = attraktivitet Framtiden att ha en strategisk förståelse och vision för framtiden generellt och specifikt för Härryda 8

9 3.2.1 Iakttagelser Härryda blev det namn på kommunen som man jämkade fram i kommunsammanslagningen på 1970-talet. Namnet Härryda är inget starkt varumärke externt p.g.a. att Härryda kommun består av flera tätorter där t.ex. Landvetter och Mölnlycke är mer kända, medan flera som t.ex. Härryda, Rävlanda m.fl. är mindre kända externt. Idag är Härryda kommun bl.a. känd för: Kvaliteten på sina verksamheter - de är gott att leva i Härryda Närhet till vacker natur Närhet till staden (Göteborg) 3.3 Strategisk framtidsagenda Vilka är Härrydas prioriterade/viktiga områden? Hur tänker man kort- och långsiktigt kring dessa områden? Vad har Härryda och vad saknar man? Hur skapar Härryda agendan och hur är kommunen trovärdig i förhållande till sina målgrupper? Öhrlings PricewaterhouseCoopers (ÖPWC) pekar på, i rapporten Cities of the future global competeition, local leadership att inte alla svenska kommuner kan konkurrera med bästa boende, skola eller barnomsorg. Det är snarare något som de som flyttar till kommunen förväntar sig och sticker inte ut som en tydlig profilering av kommunen. ÖPWC:s rapport visar på att de globala trender och tendenser som starkast påverkar den framtida staden/kommunen är: Konkurrens framförallt om kreativa invånare, företag och arbetstillfällen och evenemang, samt uppmärksamhet är slående i framtidens städer. Ständig jakt på innovation och förnyelse genom nya spännande byggnader och arkitektur, nya mötesplatser för dialog mellan medborgare, företag och föreningar i syfte att skapa tillväxt och utveckling. Globalisering/glokalisering den globala ekonomin integreras sannerligen och man ser samtidigt både en global och en lokal fokusering, känd som glokalisering. Globala företag och ekonomier arbetar i lokal konkurrens men i globala strukturer, så ett multinationellt företags flytt från eller till en stad påverkar många områden i livet. 9

10 Individualisering en allt viktigare social trend som påverkar dialogen mellan staden/kommunen och dess krävande invånare som mer och mer kan betraktas som konsumenter. Utmaningarna handlar bland annat om hur man få ansvarskännande invånare som vill utveckla idéer tillsammans med staden/kommunen. Sammansmältning (samverkan/sammanslagning) många områden i livet smälter samman på nya sätt: länder, företag, arbete och fritid, kultur och värderingar, offentlig och privat sektor. Acceleration tempot ökar på alla områden i livet, ofta pådriven av informationsochkommunikationsteknologin. Hi-Tech teknologin är inblandad snart sagt alla befintliga tjänster och många fler är på väg framöver. Hi-Touch teknologins hårdvara måste gå sida vid sida med mjukvaran för känslor, nostalgi, arkitektur och design. Kunskapssamhället och upplevelsesamhället påverkar städernas strategiska planering på et mycket konkret sätt. Befolkningsstruktur den åldrande befolkningen kommer att ha en stor inverkan jorden runt. Urbanisering metropolitansiation innebär att de största städerna får ett allt större inflytande på stora regioners, i vissa fall länders, ekonomiska välstånd och framgångar. Migration ökad migration medför stora utmaningar för social sammanhållning, integration och sysselsättning. Osäkerhet inför hot om epidemier, naturkatastrofer och terrorism blir alltmer väsentlig för städer och kommuner framöver. Förutom de globala trenderna och tendenserna identifierade även de ledare som intervjuades i rapporten viktiga utmaningar som måste beaktas, när man tar fram en strategisk plan för framtiden; ett nytt integrerat perspektiv för hållbar utveckling: Intellektuellt och socialt kapital att konkurrera i den internationella kunskapsekonomin innebär att säkerställa att lämpliga personer, färdigheter och förmågor utvecklas. Relationskompetens är hårdvara även i framtiden. 10

11 Demokratikapital (förtroendekapital) städernas/kommunernas förtroendevalda och förvaltningar måste visa ansvar och vara transparenta i dialogen med invånarna och samhället i stort. Kultur och varumärkeskapital ett starkt varumärke för en stad är den största tillgången en stad kan ha. Miljökapital städerna/kommunerna måste kunna tillhandahålla en ren, grön och säker miljö. Tekniskt kapital teknologin måste kunna stödja invånarnas förändrade behov. Här ingår grundläggande behov som transporter, bostäder, vatten och energi lika väl som nya krav på effektiv kommunikation med bredband och elektroniska nätverk. Finansiellt kapital ökande krav på nya intäktskällor kräver kreativa och flexibla finansiella strategier och lösningar samt större samarbete med den privata sektorn. Ett starkt och tydligt ledarskap som är mer konsultativt och relationsstyrt krävs för att arbeta utifrån en integrerad syn på städers och kommuners resurser på ett nytt och kreativt sätt i framtiden. Värderingar som styrmedel är avgörande för att skapa styrbarhet i organisationerna. Värdebaserat ledarskap utvecklas mer och mer som metod för att kunna skapa en önskvärd organisationskultur utifrån en medveten värderingsgrund. Att öppet redovisa hur medel används är också viktigt för att engagera medborgarna. Att lämna upplysningar om mål och redovisa i vilken grad målen uppnås, att skapa samarbetsforum för särskilda intressegrupper och att erbjuda tjänster som invånarna behöver bidrar alla till städernas/kommunernas ställning som socialt ansvarstagande förvaltningar Iakttagelser De intervjuade var ganska samstämmiga i att Härryda kommun idag inte har en samlad strategi för samhällsutvecklingen. Däremot är majoritetens strategiska program tillsammans med politiska inriktningsmål, verksamhetsmål och verksamhetsplaner, den strategi kommunen systematiskt arbetar med för att bygga och utveckla den strategiska framtidsagendan. En av de intervjuade beskriver det som att vi har alla instrumenten men kan inte spela riktigt ännu. Det är, beskriver man, ett kontinuerligt utvecklingsarbete där Härryda kommit en bit på väg och där både den politiska organiseringen och förvaltningens organisation gynnar det arbetet. Den gemensamma politiska åsikten bland de förtroendevalda är att det är viktigt att inte tappa tempo vare sig politiskt eller i förvaltningen vid majoritetsskifte. 11

12 KF:s politiska inriktningsmål, KS verksamhetsmål och förvaltningens verksamhetsplaner följs upp i beredningarnas politiska utvärderingar och förvaltningens verksamhetsberättelser. På så vis finns en röd tråd från Hitåt skall Härryda kommun gå, till Vad är genomfört, vad återstår och vad skall påbörjas, förändras eller avvecklas. En strategisk framtidsagenda är att fortsätta ha god ordning på verksamhet och ekonomi och att långsiktigt lösa infrastrukturfrågorna (motorväg, järnväg, flygplats) och öka kollektivtrafiken. 3.4 Strategiska och hållbara allianser för framtiden Hur skapar Härryda möjlighet och utrymme för kommunen, medborgare, företag och samhälle att lämna invanda traditioner och kultur och gå från att kommunen gör allt själv till att skapa möjligheter för andra att göra det, hitta sätt för integration och gemenskap och förverkliga långsiktigt hållbara lösningar? Iakttagelser Kommunens strategi i förhållande till kranskommuner i/utanför GR är; kan vi göra något som vi gör mer resurseffektivt gemensamt? Exempel på det är: Västtrafik AB är ett kollektivtrafikföretag och ägs till hälften av Västra Götalandsregionen och till hälften av alla 49 kommuner i Västra Götaland. Förbo AB är ett bostadsföretag som ägs gemensamt av Härrydas, Kungälvs, Lerums och Mölndals kommuner GöteborgsRegionens Ryaverk AB (GRYAB) ansvarar för reningen av avloppsvattnet i GR-regionen. Bolaget ägs tillsammans av kommunerna: Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille Business Region Göteborg AB (BRG), arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Göteborgsregionen tillsammans med näringslivsansvariga och företag i GRkommunerna Andra exempel på strategiska och hållbara allianser: GR:s kommunalförbund utifrån Göteborgs och kranskommunernas framtida behov 12

13 Förortskommunerna i GR sponsrar två professurer på Handelshögskolan i Göteborg för forskning kring kommunala kärnverksamheter Hulebäcksgymnasiet och Chalmers Tekniska Högskola har ett utbytessamarbete för lärare i disciplinerna matematik och fysik GR-samarbete inom olika delar av de kommunala verksamheterna och utbildningsverksamhet 3.5 Arenor för tvärsektoriellt arbete i politik och förvaltning Hur ser hängrännorna ut och hur har de byggts i Härryda kommun? Historiskt har kommuner kunnat leverera sina tjänster utifrån det kommunala uppdraget, genom att politik och förvaltning har arbetat i sina respektive stuprör, dvs. klarat att leverera utan att samarbeta med andra delar av kommunens politiska organisering och förvaltningens verksamheter. Nu och framåt klarar inte en kommun som arbetar i stuprör att resurseffektivt leverera det kommunala uppdraget. Idag gynnas de politiska och verksamhetsprocesserna av att kommunen utgår ifrån strukturer som bär och gynnar tvärsektoriellt arbete och processer Iakttagelser Av vad som sammantaget framkommit i granskningen har Härryda kommun politiskt byggt strategiska informations- och kommunikationsarenor mellan KF, beredningar, KS och utskott som fungerar som tvärsektoriella hängrännor. Bl.a. genom viss personunion mellan KF, beredningar, KS och utskott; av beredningarnas berednings- och vice beredningsledare är fyra av sex förtroendevalda ledamöter i KS. Härryda kommuns informations- och kommunikationsarenor internt mellan politik och förvaltning är regelbundna sammanträden i KS-info ; diskussion och information och PSS ; politiskt sektorssamråd som är ett informations- och samrådsorgan utan formell beslutanderätt bestående av presidierna i KS och KF:s beredningar, kommundirektör, sektorschef, verksamhetschefer och respektive berednings beredningssekreterare. 4. Bedömning och förslag Uppdraget har varit att i granskningen besvara och bedöma hur Härryda arbetar med sin process för att bli framtidens kommun. Granskningen visar att: 13

14 Omvärldsanalysen bidrar till kommunledningens process kring framtidsfrågor genom: - Analysen är en del av kommunens strategiska arbete som tillsammans med befolkningsprognos, bostadsförsörjningsplan och lokal resursplanen utgör bas för det strategiska programmet, politiska inriktningsmål, verksamhetsmål och verksamhetsplaner. Sammantaget är Härrydas mål att strukturen och metodiken gör att man som medborgare, förtroendevald och medarbetare i förvaltningen kan känna igen sig långsiktigt mellan mandatperioderna i Härryda kommun. - Analysen lämnar inte förslag på lösningar utan levererar ett opolitiskt underlag för den allmänpolitiska debatten som sker i början på varje år. - I den allmänpolitiska debatten får omvärldsanalysen de förtroendevalda att lyfta blicken och diskutera utifrån de gemensamma bilder som analysen lyfter fram. - Analysen blir en avstämning på om Härryda är på rätt väg i sina långsiktiga prognoser och planer. - När analysen lyfts in i den allmänpolitiska debatten blir den ett smörgåsbord och kompetensutveckling för de förtroendevalda och en kompetensutveckling för förvaltningens medarbetare. Härrydas nuvarande varumärken inte arbetats fram strategiskt utan har blivit så. Ett exempel där Härryda arbetat mer strategiskt med varumärkesbyggande är att Härryda inom GR-kommunerna idag är kända för sitt gymnasium; Hulebäcksgymnasiet, ett eftertraktat förstahandsval för GR-kommunernas gymnasielever. Skolan har arbetat strategiskt för att bygga Hulebäcksgymnasiets varumärke. Ett annat exempel är att Mölnlycke centrum byggs om för att nå Vision 2020 och är idag ett attraktivt centrum för både boende och handel, med modernt resecentrum. Ett av målen med det visionsarbetet är att utveckla varumärket Härryda trädgårdsstaden. Idag har kommunledningen startat ett mer strategiskt arbete med att bygga Härrydas varumärke genom att: - Politiskt lyfta frågan vad som finns att vinna med att ha ett varumärke istället för att som hittills att Härrydas marknadsföring skött sig själv bland medborgare och näringsliv. - Politiken givit förvaltningen i uppdrag att genomföra enkäter riktade till medborgare, näringsliv och GR:s kommunalförbund för att ta reda på grupperna tycker om ett ev. namnbyte från Härryda till Landvetters kommun. 14

15 - Arbetet har startat genom att ta fram en kommunvapen. Vår sammanfattande bedömning är dock att Härryda idag saknar en strategisk planering för varumärkesbyggande och kunskap om hur Härryda uppfattas. Härryda idag inte har en samlad strategi för sin framtidsagenda. Vår bedömning är att Härryda däremot arbetar för att bygga och utveckla sin strategiska framtidsagenda. Vi menar att det behöver skapas och utvecklas något mer, något som skapar attraktion och uppmärksamhet; hur skall Härryda kommun bli en möjliggörare istället för en görare? Hur skall Härryda skapa nya intressanta satsningar genom verksamheternas möjligheter, reell och virtuell dialog med medborgarna, nya arenor och mötesplatser för dialog mellan medborgare (i olika åldrar och med olika behov) och förtroendevalda, privat, ideell och offentlig sektor? Vår bedömning är att Härrydas arbete med att forma sin strategiska framtidsagenda skulle berikas genom dialog kring de trender, tendenser och perspektiv som redovisas i rapporten. Härryda systematiskt arbetar för att skapa strategiska och hållbara allianser genom kommunens strategi i förhållande till det egna politiska och förvaltningens arbete, arbete med kranskommuner i/utanför GR m.fl. är; kan vi göra något som vi gör mer resurseffektivt gemensamt? Exempel på detta framgår av avsnitt Vår bedömning är att Härryda på ett utmärkt sätt bygger strategiskt hållbara allianser för framtida samarbete. Härryda kommun har byggt tvärsektoriella arenor i politik och förvaltning mellan KF, beredningar, KS och utskott som fungerar som tvärsektoriella hängrännor. Bl.a. genom viss personunion mellan KF, beredningar, KS och utskott; av beredningarnas berednings- och vice beredningsledare är fyra av sex förtroendevalda ledamöter i KS. Härryda kommuns informations- och kommunikationsarenor mellan politik och förvaltning internt, är regelbundna sammanträden i KS-info ; diskussion och information och PSS ; politiskt sektorssamråd som är ett informations- och samrådsorgan utan formell beslutanderätt, bestående av presidierna i KS och KF:s beredningar, kommundirektör, sektorschef, verksamhetschefer och respektive berednings beredningssekreterare. 15

16 Vår bedömning är att Härrydas medvetna kontinuerliga process med att politik och förvaltning utvecklar den röda tråden; planering, genomförande och uppföljning av politiska inriktningsmål, verksamhetsmål och verksamhetsplaner gynnar det tvärsektoriella arbetet i politik och förvaltning. Vi vill dock peka på en risk att det är lätt att luta sig lite tillbaka eftersom både den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen blev funktionell vid omorganiseringen i slutet på 1990-talet. Processen har av vad som framkommit i granskningen fortsatt att utvecklas men både politik och förvaltning bör fortsätta ha fokus på att vitalisera processen med att utöka det tvärsektoriella arbetet. Våra utvecklingsförslag kring tvärsektoriella arenor är att: Beredningarnas dialog och tvärsektoriella samarbete ytterligare behöver öka eftersom det generellt gynnar kompetensen i KF Uppdraget med tvärsektoriellt samarbete i förvaltningen bör tydliggöras på respektive funktion under sektorschef. En av intervjufrågorna i granskningen var hur man arbetar i Härryda om några år, när man utvecklat sin kontinuerliga process med framtidens kommun ytterligare, dvs. Härrydas egna förbättringsförslag: Härrydas politiska organisation har systematiskt finslipat och förfinat sitt arbete Härryda har tillsammans med övriga medlemskommuner finslipat samarbetet så att kommunerna naturligt definieras som exempelvis Härryda en del av GR Järnvägen i Härryda kommun har tvärförbindelser Förbättrad infrastruktur Förbättrade allmänna kommunikationer som bygger på perspektivet uthålligt samhälle Samma politiska spår för bostads- och markplanering Inom Socialtjänstens verksamheter finns större valfrihet för brukarna genom vidöppna dörrar inom socialtjänstens olika verksamheter och med övriga samarbetsparter som brukaren möter 16

17 En del av Härrydas varumärke är rekreation och närturism I Härrydas finns en levande ideell sektor som engagerat arbetar med social ekonomi I Härrydas målstyrning ingår tillfälliga målformuleringar, (under ett eller två år), med tydligt definierat styrande fokus som exempelvis bemötande. 17

Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun

Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun Revisionsrapport* Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun Vänersborgs kommun November 2007 Lotta Wall *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...5

Läs mer

PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND

PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND STENUNGSUNDS KOMMUN PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND Typ av dokument Projektplan Dokumentägare T.f. Projektberedning för vision för Stenungsund Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Beslutsdatum

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten Härryda kommun 2009-05-25 Hans Gåsste, Certifierad kommunal revisor 2009-05-25 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...4

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Riktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559

Riktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559 Riktlinje 2015-08-31 Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0559 Fastställd av kommundirektören den 28 februari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011. Ändringar

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Revisionsrapport Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Revisionsfråga...3

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Granskning av Malmö stads kvalitetssystem. Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006

Granskning av Malmö stads kvalitetssystem. Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006 Granskning av Malmö stads kvalitetssystem Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006 Granskningens genomförande Enkät till samtliga förvaltningschefer Frågor inom fyra områden: 1. Demokratisk

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut PROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 2013-02-26 15 55 Dnr 2012.397 107 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Kommunens revisorer har gett Kommunal Sektor inom PwC

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Stadsledningskontorets uppdrag

Stadsledningskontorets uppdrag Stadsledningskontorets uppdrag KS är vår uppdragsgivare Vi utgör ett professionellt stöd till den politiska ledningen Vi är beredningsorgan till KS Vi verkställer och för ut politiska beslut Vi leder samordnar

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Ekonomisk process budget, mål och uppföljning

Ekonomisk process budget, mål och uppföljning 1 (6) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 budget, mål och uppföljning Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Processbeskrivning året före

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Mark för Näringslivet

Mark för Näringslivet Mark för Näringslivet Beskrivning av uppdraget och nuläge Arbetsgruppen föreslår pilotstudie Metodik, datainsamling, förväntade resultat Fortsatt arbete Utgångspunkter Bakgrundsmaterial Vi vill tillsammans

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

GoingeLean Strategi, struktur och kultur en väg till förändring? Seminarium 1:2

GoingeLean Strategi, struktur och kultur en väg till förändring? Seminarium 1:2 GoingeLean Strategi, struktur och kultur en väg till förändring? Seminarium 1:2 Föreläsare: Tommy Johansson, kommunalråd Östra Göinge kommun tommy.johansson@ostragoinge.se Erik Lidberg, kommunchef Östra

Läs mer

Verksamhetsplan 2013-2015

Verksamhetsplan 2013-2015 Verksamhetsplan 2013-2015 10.5. KOMMUNSTYRELSEN...19 10.5.1. Ledningssidé...19 10.5.2. Uppdraget...19 10.5.3. Inriktningar med resultatmål...19 10.5.4. Kvalitetsmål...20 10.5.5. Servicegarantier...21 10.5.6.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt RF 177/10 har införts. Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsens organisation och övergripande uppgifter

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Granskning av intern kontroll Söderhamns kommun Revisionsrapport Februari 2011 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Robert Heed Revisionskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Riktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun

Riktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun Örebro kommun 2014-09-12 KS114/2012 orebro.se 2 RIKLTLINJER FÖR INTERN KONTROLL I ÖREBRO KOMMUN PROGRAM Uttrycker

Läs mer

VARA KOMMUN Maria Viidas

VARA KOMMUN Maria Viidas VARA KOMMUN Maria Viidas FAKTA & FÖRUTSÄTTNINGAR Korta fakta om Vara kommun 16.000 invånare 7.347 hushåll 46 % bosatta på landsbygden 701 km2 1.369 medarbetare 789 (58%) arbetar heltid 587 (82%) kvinnor

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Smedjebackens kommun December 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Revisionsberättelse för år 2013

Revisionsberättelse för år 2013 Till Kommunfullmäktige Revisionsberättelse för år 2013 Vi av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, utskott, beredningar och nämnder och genom utsedda lekmannarevisorer

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Hans Gåsste Juli 2015 Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Sandvikens kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunal lag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Ägarstyrning i kommunens bolag. Söderhamns kommun

Ägarstyrning i kommunens bolag. Söderhamns kommun www.pwc.se Revisionsrapport Ägarstyrning i kommunens bolag Carl-Åke Elmersjö Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Avgränsning och metod... 1 2. Ägarstyrning

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun

Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun Revisionsrapport Granskning av budgetprocessen Trelleborgs kommun Alf Wahlgren Certifierad kommunal revisor Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Hållbar tillväxt 2021

Hållbar tillväxt 2021 Hållbar tillväxt 2021 Diarienummer KS 2011-00457 Fastställt av KF 2011-06 Giltigt till 2021 Hållbar tillväxt 2021 Detta dokument har försetts med ett tillfälligt försättsblad 2013-07-23 Målbild för hållbar

Läs mer

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008

Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Innehåll Målbild 2020 Organisationsgrundande principer Organisationsskiss den administrativa

Läs mer

Policy för Kungälvs kommuns författningssamling

Policy för Kungälvs kommuns författningssamling Policy för Kungälvs kommuns författningssamling Diarienummer: KS 2015/233 Dokumentansvarig: Chef för enheten, utveckling planering och uppföljning Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen, Beslutad av:

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktning... 2 Vara en del

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen.

Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Kommunens revisorer 2013-04-08 GRANSKNING AV INTERNKONTROLLPLANER I HÄRRYDA KOMMUN Revisionsnämnden beslutade den 8 april 2013 att överlämna granskningen av internkontrollplaner till kommunstyrelsen. Rapporten

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer