Framtidens kommun - Härryda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens kommun - Härryda"

Transkript

1 Revisionsrapport* Framtidens kommun - Härryda April 2009 Lotta Wall *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga, metod och genomförande Granskningesresultat Omvärldsanalysen i kommunledningens processer kring framtidsfrågor Iakttagelser Kommunledningen och Härrydas varumärke Iakttagelser Strategisk framtidsagenda Iakttagelser Strategiska och hållbara allianser för framtiden Iakttagelser Arenor för tvärsektoriellt arbete i politik och förvaltning Iakttagelser Bedömning och förslag

3 1. Sammanfattning Härryda kommuns revisorer har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB i uppdrag att genomföra en granskning av hur Härryda arbetar med sin process för att bli framtidens kommun. Uppdraget har varit att i granskningen besvara och bedöma hur Härryda arbetar med sin process att utveckla framtidens kommun och granskningen visar övergripande att: Omvärldsanalysen bidrar på flera sätt till kommunledningens process kring framtidsfrågor, vilka redovisas senare i rapporten. Härrydas nuvarande varumärken inte arbetats fram strategiskt utan mestadels har blivit så. Ett exempel där Härryda arbetat mer strategiskt med varumärkesbyggande är Hulebäcksgymnasiet, där skolan har arbetat strategiskt för att bygga Hulebäcksgymnasiets varumärke. Kommunledningen har startat ett mer strategiskt arbete med varumärkesbyggande men vår sammanfattande bedömning är att Härryda idag saknar strategisk planering för varumärkesbyggande och kunskap om hur Härryda uppfattas. Härryda idag inte har en samlad strategi för sin framtidsagenda. Vår bedömning är att Härryda däremot arbetar för att bygga och utveckla sin strategiska framtidsagenda. Vi menar att Härrydas arbete med att forma agendan skulle berikas genom dialog kring de trender, tendenser och perspektiv som redovisas i rapporten. Härryda systematiskt arbetar för att skapa strategiska och hållbara allianser genom att politik och förvaltning utgår från kommunens strategi; kan vi göra något som vi gör mer resurseffektivt gemensamt? Frågeställningen finns på agendan såväl inom kommunen, mellan Härryda och andra kommuner som mellan huvudmän. Vår bedömning är att Härryda på ett utmärkt sätt bygger strategiskt hållbara allianser för framtida samarbete. Härryda kommun har byggt tvärsektoriella arenor i politik och förvaltning. Man har skapat och utvecklar informations- och kommunikationsarenor mellan KF, beredningar, KS och utskott som fungerar som tvärsektoriella hängrännor. Exempel på det är kommunens interna informations- och kommunikationsarenor mellan politik och förvaltning genom regelbundna sammanträden i KS-info ; diskussion och information och PSS ; politiskt sektorssamråd. Vår bedömning är att Härrydas medvetna och kontinuerliga process med att politik och förvaltning utvecklar den röda tråden; planering, genomförande och uppföljning av politiska inriktningsmål, verksamhetsmål och 3

4 verksamhetsplaner gynnar det tvärsektoriella arbetet. Vi vill dock peka på en risk att det är lätt att luta sig lite tillbaka eftersom både den politiska och förvaltningsorganisationen blev funktionell vid omorganiseringen i slutet på 1990-talet. Processen har av vad som framkommit i granskningen fortsatt att utvecklas men både politik och förvaltning bör fortsätta ha fokus på att vitalisera processen med att utöka det tvärsektoriella arbetet. Våra utvecklingsförslag kring tvärsektoriella arenor är att: Beredningarnas dialog och tvärsektoriella samarbete ytterligare behöver öka eftersom det generellt gynnar kompetensen i KF. Uppdraget med tvärsektoriellt samarbete i förvaltningen bör tydliggöras på respektive funktion under sektorschef. 2. Inledning 2.1 Bakgrund Härryda kommuns revisorer har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB i uppdrag att genomföra en granskning av hur Härryda arbetar med sin process för att bli framtidens kommun. Härryda kommun arbetar sedan några år med strategisk omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Att skapa framtidens kommun och attrahera människor såväl som kapital och företag är en utmaning som kräver visioner, ledarskap och inte minst handlingskraft. Viktiga delar i processen är bl.a. profilering, varumärkesbyggande och att utveckla strategiska allianser. Uppdraget är att i granskningen besvara och bedöma hur Härryda arbetar med sin process för att bli framtidens kommun. 2.3 Revisionsfråga, metod och genomförande Granskningen syftar till att besvara revisionsfrågorna: På vilket sätt bidrar omvärldsanalysen i kommunledningens processer kring framtidsfrågor? Hur arbetar kommunledningen med att bygga Härrydas varumärke? Har Härryda en strategisk framtidsagenda och i så fall hur har den arbetats fram? Hur arbetar man för att skapa strategiska och hållbara allianser för framtiden? 4

5 Vilka arenor finns för tvärsektoriellt arbete i politik och förvaltning? Granskningen avgränsas till att omfatta kommunfullmäktiges presidium, beredningarna, kommunstyrelsens presidium, utskotten och förvaltningens ledningsgrupp. Gruppintervjuer sker med ett urval berörda politiker och kommunens ledningsgrupp. Metod och genomförande: - Genomgång av relevanta dokument - Gruppintervjuer med representanter från: Kommunfullmäktiges presidium Beredningarnas beredningsledare och vice beredningsledare Kommunstyrelsens presidium Utskottens presidium Kommunens ledningsgrupp; tjänstemän 3. Granskningens resultat Kommunfullmäktige (KF) har det kommunövergripande ansvaret för att kommunal verksamhet. KF beslutar om volym och kvalitet på service genom politiska inriktningsmål. KF har tre fasta beredningar; Utbildnings- och kulturberedningen, Socialberedningen och Samhällsbyggnadsberedningen. Beredningarna formulerar och tar fram förslag till politiska mål- och inriktningsdokument för verksamheterna, genomför löpande den politiska utvärderingen och föreslår ändringar av fastställda mål- och inriktningsdokument. Beredningarnas uppdrag är även att följa verksamheten inom respektive sektor, ta initiativ inom sitt område och skaffa och bibehålla omvärldskunskap inom sitt område. KF har också tillfälliga beredningar för frågor som rör vissa områden, som t.ex. den nu pågående Demokratiberedningens arbete. Kommunstyrelsen (KS) är KF:s verkställande organ, ansvarig nämnd med lednings- och samordningsansvar för all verksamhet (inklusive krisledning) och formulerar verksamhetsmål utifrån KF:s inriktningsmål. KS bereder alla ärenden som skall behandlas i fullmäktige, följer de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och svarar för att långsiktig planering på det ekonomiska området samordnas med annan planering. 5

6 KS:s utskott; Sociala utskottet och Näringslivsutskottet har en funktion som dock skiljer sig vid jämförelse med en traditionell kommunal politisk organisering. Sociala utskottet beslutar i vissa ärenden som rör bl.a. enskilda ärenden enligt socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt förskole- och skolverksamheten. Näringslivsutskottet bereder och bevakar strategiska näringslivsfrågor inom kommunen och är även politisk kontaktpunkt för näringslivet. Under Kommunstyrelsen ligger även budgetberedningen med uppgift att bl.a bereda budgetförslagen till Kommunstyrelsen liksom pensionärsrådet, handikapprådet, brottsförebyggande rådet, folkhälsorådet och ungdomsforum. Härrydas politiska inriktningsmål fastställs av KF. Konkretiserade verksamhetsmål för sektorernas olika verksamheter formuleras och beslutas av KS utifrån ekonomiperspektiv, verksamhetsperspektiv, medborgarperspektiv och medarbetarperspektiv. Utifrån KF:s mål fastställer KS även prioriterade verksamhetsmål vilka presenteras i Verksamhetsplanen (Vep) för respektive år. Härryda kommun har en budgetmodell som bygger på att verksamheterna styrs av majoritetens strategiska program, politiska inriktningsmål och verksamhetsmål. Politiska inriktningsmål och prioriterade verksamhetsmål styr kommunens olika verksamheter genom Vep och kommunstyrelsens verksamhetsberättelse (Veb). Den politiska utvärderingen sker i beredningarna. Härryda kommuns styrprinciper och styrmodell utgår ifrån de övergripande styrdokumenten Verksamhetsplan, genom vilka KF leder och samordnar all kommunal verksamhet. Styrningen bygger på att det finns en röd tråd, från verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och prioriterade verksamhetsmål till konkret handling i det dagliga arbetet. Budgetprocessen utgår från föregående års flerårsbudget. Under året sker följande process; I januari månad sker en allmänpolitisk debatt om kommunens olika verksamheter. Omvärldsanalysen, är ett viktigt underlag för denna debatt. Under februari månad arbetar KS med förslag till budgetanvisningar utifrån strategiska program samt politiska inriktningsmål m.m. Den i november fastställda långtidsplanen är en viktig del i detta arbete. I mars månad beslutar KF om budgetanvisningar. Under april-maj arbetar förvaltningen med sina respektive budgetar utifrån de av KF antagna anvisningarna. För sektorerna sker även gemensamma överläggningar, Budgetdag, med sektorschefer och verksamhetschefer vilket skall utmynna i en budget inom ram. Ett gemensamt förslag från förvaltningen överlämnas till KS:s budgetberedning i juni månad 6

7 I september månad behandlar budgetberedningen budgetförslagen och det sker även överläggningar med respektive sektor. Den budget som har tilldelats verksamheterna följs upp månadsvis samt i delårsbokslut och årsredovisning. KS får en grundlig redovisning av respektive verksamhet i mars månad. 3.1 Omvärldsanalysen i kommunledningens processer kring framtidsfrågor Omvärldsbevakning (Eng. Business intelligence): De processer genom vilka företag och andra organisationer inhämtar och uttolkarinformation om konkurrenter, teknisk utveckling, politiska risker och affärsmöjligheter. Källa: ne.se Omvärldsanalys (Eng. Environmental scanning): En sammanfattande benämning på de aktiviteter som en organisation, en myndighet ellerett företag ägnar sig åt för att bättre förstå sin omvärld och hur denna förändras. Källa: ne.se Vinster med att genomföra omvärldsarbete; omvärldsbevakning och analys: Brett beslutsunderlag och därmed en bättre hushållning med resurser Tydliggör visioner och strategier Säkrare beslut som också sätts i ett sammanhang Kreativitet och nyskapande Konkurrenskraft Ökat utrymme för dialog Ökad framförhållning och handlingsberedskap Bättre möjlighet att se möjligheter och hot 7

8 3.1.1 Iakttagelser I Härryda arbetar kommunen systematiskt med omvärldsarbete; omvärldsbevakning och omvärldsanalys sedan ganska många år. Omvärldsanalysen är en del i kommunens långtidsplanering och är en årlig analys som sträcker sig 5-7 år framåt i tiden. Analysen görs utifrån fem olika målgrupper och Härrydas modell har sin utgångspunkt i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) skrift om omvärldsbevakning. Genomförandet sker genom att arbetsgrupper arbetar utifrån ett uppdrag att se tendenser och konsekvenser, enligt särskild kommungemensam struktur. Ansvariga och tidsplan för arbetsgrupperna är fastställda. Arbetsgruppernas deltagare spanar inte alltid inom sina egna områden utan deltagarna blandas för att få tvärsektoriell bredd i arbetet. Omvärldsarbetet genomförs under oktober-december varje år och resulterar i ett gemensamt dokument. Analysen är ett underlag för kommunfullmäktiges allmänpolitiska debatt i januari varje år. Förtroendevalda ges tillfälle att diskutera analysen med arbetsgrupperna vid fem olika tillfällen. Förslag till åtgärder behandlas i ordinarie budgetprocess Härryda kommuns underlag för omvärldsarbetet är; översiktsplanen, välfärdsbilder i Göteborgsregionen, befolkningsprognoser, bostadsförsörjningsprogram, och specifikt material för respektive målgrupp 3.2 Kommunledningen och Härrydas varumärke Strategiskt varumärkesbyggande vad vill vi vara kända för, vad vill vi visa som attraktivt och väcka uppmärksamhet i Härryda kommun? En kommuns strategiska varumärkesbyggande kan med fördel bygga på; Dess historia, viktiga händelser Kommunens anda = sammanhållning Nuläge vad gäller engagemang, evenemang och anda = attraktivitet Framtiden att ha en strategisk förståelse och vision för framtiden generellt och specifikt för Härryda 8

9 3.2.1 Iakttagelser Härryda blev det namn på kommunen som man jämkade fram i kommunsammanslagningen på 1970-talet. Namnet Härryda är inget starkt varumärke externt p.g.a. att Härryda kommun består av flera tätorter där t.ex. Landvetter och Mölnlycke är mer kända, medan flera som t.ex. Härryda, Rävlanda m.fl. är mindre kända externt. Idag är Härryda kommun bl.a. känd för: Kvaliteten på sina verksamheter - de är gott att leva i Härryda Närhet till vacker natur Närhet till staden (Göteborg) 3.3 Strategisk framtidsagenda Vilka är Härrydas prioriterade/viktiga områden? Hur tänker man kort- och långsiktigt kring dessa områden? Vad har Härryda och vad saknar man? Hur skapar Härryda agendan och hur är kommunen trovärdig i förhållande till sina målgrupper? Öhrlings PricewaterhouseCoopers (ÖPWC) pekar på, i rapporten Cities of the future global competeition, local leadership att inte alla svenska kommuner kan konkurrera med bästa boende, skola eller barnomsorg. Det är snarare något som de som flyttar till kommunen förväntar sig och sticker inte ut som en tydlig profilering av kommunen. ÖPWC:s rapport visar på att de globala trender och tendenser som starkast påverkar den framtida staden/kommunen är: Konkurrens framförallt om kreativa invånare, företag och arbetstillfällen och evenemang, samt uppmärksamhet är slående i framtidens städer. Ständig jakt på innovation och förnyelse genom nya spännande byggnader och arkitektur, nya mötesplatser för dialog mellan medborgare, företag och föreningar i syfte att skapa tillväxt och utveckling. Globalisering/glokalisering den globala ekonomin integreras sannerligen och man ser samtidigt både en global och en lokal fokusering, känd som glokalisering. Globala företag och ekonomier arbetar i lokal konkurrens men i globala strukturer, så ett multinationellt företags flytt från eller till en stad påverkar många områden i livet. 9

10 Individualisering en allt viktigare social trend som påverkar dialogen mellan staden/kommunen och dess krävande invånare som mer och mer kan betraktas som konsumenter. Utmaningarna handlar bland annat om hur man få ansvarskännande invånare som vill utveckla idéer tillsammans med staden/kommunen. Sammansmältning (samverkan/sammanslagning) många områden i livet smälter samman på nya sätt: länder, företag, arbete och fritid, kultur och värderingar, offentlig och privat sektor. Acceleration tempot ökar på alla områden i livet, ofta pådriven av informationsochkommunikationsteknologin. Hi-Tech teknologin är inblandad snart sagt alla befintliga tjänster och många fler är på väg framöver. Hi-Touch teknologins hårdvara måste gå sida vid sida med mjukvaran för känslor, nostalgi, arkitektur och design. Kunskapssamhället och upplevelsesamhället påverkar städernas strategiska planering på et mycket konkret sätt. Befolkningsstruktur den åldrande befolkningen kommer att ha en stor inverkan jorden runt. Urbanisering metropolitansiation innebär att de största städerna får ett allt större inflytande på stora regioners, i vissa fall länders, ekonomiska välstånd och framgångar. Migration ökad migration medför stora utmaningar för social sammanhållning, integration och sysselsättning. Osäkerhet inför hot om epidemier, naturkatastrofer och terrorism blir alltmer väsentlig för städer och kommuner framöver. Förutom de globala trenderna och tendenserna identifierade även de ledare som intervjuades i rapporten viktiga utmaningar som måste beaktas, när man tar fram en strategisk plan för framtiden; ett nytt integrerat perspektiv för hållbar utveckling: Intellektuellt och socialt kapital att konkurrera i den internationella kunskapsekonomin innebär att säkerställa att lämpliga personer, färdigheter och förmågor utvecklas. Relationskompetens är hårdvara även i framtiden. 10

11 Demokratikapital (förtroendekapital) städernas/kommunernas förtroendevalda och förvaltningar måste visa ansvar och vara transparenta i dialogen med invånarna och samhället i stort. Kultur och varumärkeskapital ett starkt varumärke för en stad är den största tillgången en stad kan ha. Miljökapital städerna/kommunerna måste kunna tillhandahålla en ren, grön och säker miljö. Tekniskt kapital teknologin måste kunna stödja invånarnas förändrade behov. Här ingår grundläggande behov som transporter, bostäder, vatten och energi lika väl som nya krav på effektiv kommunikation med bredband och elektroniska nätverk. Finansiellt kapital ökande krav på nya intäktskällor kräver kreativa och flexibla finansiella strategier och lösningar samt större samarbete med den privata sektorn. Ett starkt och tydligt ledarskap som är mer konsultativt och relationsstyrt krävs för att arbeta utifrån en integrerad syn på städers och kommuners resurser på ett nytt och kreativt sätt i framtiden. Värderingar som styrmedel är avgörande för att skapa styrbarhet i organisationerna. Värdebaserat ledarskap utvecklas mer och mer som metod för att kunna skapa en önskvärd organisationskultur utifrån en medveten värderingsgrund. Att öppet redovisa hur medel används är också viktigt för att engagera medborgarna. Att lämna upplysningar om mål och redovisa i vilken grad målen uppnås, att skapa samarbetsforum för särskilda intressegrupper och att erbjuda tjänster som invånarna behöver bidrar alla till städernas/kommunernas ställning som socialt ansvarstagande förvaltningar Iakttagelser De intervjuade var ganska samstämmiga i att Härryda kommun idag inte har en samlad strategi för samhällsutvecklingen. Däremot är majoritetens strategiska program tillsammans med politiska inriktningsmål, verksamhetsmål och verksamhetsplaner, den strategi kommunen systematiskt arbetar med för att bygga och utveckla den strategiska framtidsagendan. En av de intervjuade beskriver det som att vi har alla instrumenten men kan inte spela riktigt ännu. Det är, beskriver man, ett kontinuerligt utvecklingsarbete där Härryda kommit en bit på väg och där både den politiska organiseringen och förvaltningens organisation gynnar det arbetet. Den gemensamma politiska åsikten bland de förtroendevalda är att det är viktigt att inte tappa tempo vare sig politiskt eller i förvaltningen vid majoritetsskifte. 11

12 KF:s politiska inriktningsmål, KS verksamhetsmål och förvaltningens verksamhetsplaner följs upp i beredningarnas politiska utvärderingar och förvaltningens verksamhetsberättelser. På så vis finns en röd tråd från Hitåt skall Härryda kommun gå, till Vad är genomfört, vad återstår och vad skall påbörjas, förändras eller avvecklas. En strategisk framtidsagenda är att fortsätta ha god ordning på verksamhet och ekonomi och att långsiktigt lösa infrastrukturfrågorna (motorväg, järnväg, flygplats) och öka kollektivtrafiken. 3.4 Strategiska och hållbara allianser för framtiden Hur skapar Härryda möjlighet och utrymme för kommunen, medborgare, företag och samhälle att lämna invanda traditioner och kultur och gå från att kommunen gör allt själv till att skapa möjligheter för andra att göra det, hitta sätt för integration och gemenskap och förverkliga långsiktigt hållbara lösningar? Iakttagelser Kommunens strategi i förhållande till kranskommuner i/utanför GR är; kan vi göra något som vi gör mer resurseffektivt gemensamt? Exempel på det är: Västtrafik AB är ett kollektivtrafikföretag och ägs till hälften av Västra Götalandsregionen och till hälften av alla 49 kommuner i Västra Götaland. Förbo AB är ett bostadsföretag som ägs gemensamt av Härrydas, Kungälvs, Lerums och Mölndals kommuner GöteborgsRegionens Ryaverk AB (GRYAB) ansvarar för reningen av avloppsvattnet i GR-regionen. Bolaget ägs tillsammans av kommunerna: Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille Business Region Göteborg AB (BRG), arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Göteborgsregionen tillsammans med näringslivsansvariga och företag i GRkommunerna Andra exempel på strategiska och hållbara allianser: GR:s kommunalförbund utifrån Göteborgs och kranskommunernas framtida behov 12

13 Förortskommunerna i GR sponsrar två professurer på Handelshögskolan i Göteborg för forskning kring kommunala kärnverksamheter Hulebäcksgymnasiet och Chalmers Tekniska Högskola har ett utbytessamarbete för lärare i disciplinerna matematik och fysik GR-samarbete inom olika delar av de kommunala verksamheterna och utbildningsverksamhet 3.5 Arenor för tvärsektoriellt arbete i politik och förvaltning Hur ser hängrännorna ut och hur har de byggts i Härryda kommun? Historiskt har kommuner kunnat leverera sina tjänster utifrån det kommunala uppdraget, genom att politik och förvaltning har arbetat i sina respektive stuprör, dvs. klarat att leverera utan att samarbeta med andra delar av kommunens politiska organisering och förvaltningens verksamheter. Nu och framåt klarar inte en kommun som arbetar i stuprör att resurseffektivt leverera det kommunala uppdraget. Idag gynnas de politiska och verksamhetsprocesserna av att kommunen utgår ifrån strukturer som bär och gynnar tvärsektoriellt arbete och processer Iakttagelser Av vad som sammantaget framkommit i granskningen har Härryda kommun politiskt byggt strategiska informations- och kommunikationsarenor mellan KF, beredningar, KS och utskott som fungerar som tvärsektoriella hängrännor. Bl.a. genom viss personunion mellan KF, beredningar, KS och utskott; av beredningarnas berednings- och vice beredningsledare är fyra av sex förtroendevalda ledamöter i KS. Härryda kommuns informations- och kommunikationsarenor internt mellan politik och förvaltning är regelbundna sammanträden i KS-info ; diskussion och information och PSS ; politiskt sektorssamråd som är ett informations- och samrådsorgan utan formell beslutanderätt bestående av presidierna i KS och KF:s beredningar, kommundirektör, sektorschef, verksamhetschefer och respektive berednings beredningssekreterare. 4. Bedömning och förslag Uppdraget har varit att i granskningen besvara och bedöma hur Härryda arbetar med sin process för att bli framtidens kommun. Granskningen visar att: 13

14 Omvärldsanalysen bidrar till kommunledningens process kring framtidsfrågor genom: - Analysen är en del av kommunens strategiska arbete som tillsammans med befolkningsprognos, bostadsförsörjningsplan och lokal resursplanen utgör bas för det strategiska programmet, politiska inriktningsmål, verksamhetsmål och verksamhetsplaner. Sammantaget är Härrydas mål att strukturen och metodiken gör att man som medborgare, förtroendevald och medarbetare i förvaltningen kan känna igen sig långsiktigt mellan mandatperioderna i Härryda kommun. - Analysen lämnar inte förslag på lösningar utan levererar ett opolitiskt underlag för den allmänpolitiska debatten som sker i början på varje år. - I den allmänpolitiska debatten får omvärldsanalysen de förtroendevalda att lyfta blicken och diskutera utifrån de gemensamma bilder som analysen lyfter fram. - Analysen blir en avstämning på om Härryda är på rätt väg i sina långsiktiga prognoser och planer. - När analysen lyfts in i den allmänpolitiska debatten blir den ett smörgåsbord och kompetensutveckling för de förtroendevalda och en kompetensutveckling för förvaltningens medarbetare. Härrydas nuvarande varumärken inte arbetats fram strategiskt utan har blivit så. Ett exempel där Härryda arbetat mer strategiskt med varumärkesbyggande är att Härryda inom GR-kommunerna idag är kända för sitt gymnasium; Hulebäcksgymnasiet, ett eftertraktat förstahandsval för GR-kommunernas gymnasielever. Skolan har arbetat strategiskt för att bygga Hulebäcksgymnasiets varumärke. Ett annat exempel är att Mölnlycke centrum byggs om för att nå Vision 2020 och är idag ett attraktivt centrum för både boende och handel, med modernt resecentrum. Ett av målen med det visionsarbetet är att utveckla varumärket Härryda trädgårdsstaden. Idag har kommunledningen startat ett mer strategiskt arbete med att bygga Härrydas varumärke genom att: - Politiskt lyfta frågan vad som finns att vinna med att ha ett varumärke istället för att som hittills att Härrydas marknadsföring skött sig själv bland medborgare och näringsliv. - Politiken givit förvaltningen i uppdrag att genomföra enkäter riktade till medborgare, näringsliv och GR:s kommunalförbund för att ta reda på grupperna tycker om ett ev. namnbyte från Härryda till Landvetters kommun. 14

15 - Arbetet har startat genom att ta fram en kommunvapen. Vår sammanfattande bedömning är dock att Härryda idag saknar en strategisk planering för varumärkesbyggande och kunskap om hur Härryda uppfattas. Härryda idag inte har en samlad strategi för sin framtidsagenda. Vår bedömning är att Härryda däremot arbetar för att bygga och utveckla sin strategiska framtidsagenda. Vi menar att det behöver skapas och utvecklas något mer, något som skapar attraktion och uppmärksamhet; hur skall Härryda kommun bli en möjliggörare istället för en görare? Hur skall Härryda skapa nya intressanta satsningar genom verksamheternas möjligheter, reell och virtuell dialog med medborgarna, nya arenor och mötesplatser för dialog mellan medborgare (i olika åldrar och med olika behov) och förtroendevalda, privat, ideell och offentlig sektor? Vår bedömning är att Härrydas arbete med att forma sin strategiska framtidsagenda skulle berikas genom dialog kring de trender, tendenser och perspektiv som redovisas i rapporten. Härryda systematiskt arbetar för att skapa strategiska och hållbara allianser genom kommunens strategi i förhållande till det egna politiska och förvaltningens arbete, arbete med kranskommuner i/utanför GR m.fl. är; kan vi göra något som vi gör mer resurseffektivt gemensamt? Exempel på detta framgår av avsnitt Vår bedömning är att Härryda på ett utmärkt sätt bygger strategiskt hållbara allianser för framtida samarbete. Härryda kommun har byggt tvärsektoriella arenor i politik och förvaltning mellan KF, beredningar, KS och utskott som fungerar som tvärsektoriella hängrännor. Bl.a. genom viss personunion mellan KF, beredningar, KS och utskott; av beredningarnas berednings- och vice beredningsledare är fyra av sex förtroendevalda ledamöter i KS. Härryda kommuns informations- och kommunikationsarenor mellan politik och förvaltning internt, är regelbundna sammanträden i KS-info ; diskussion och information och PSS ; politiskt sektorssamråd som är ett informations- och samrådsorgan utan formell beslutanderätt, bestående av presidierna i KS och KF:s beredningar, kommundirektör, sektorschef, verksamhetschefer och respektive berednings beredningssekreterare. 15

16 Vår bedömning är att Härrydas medvetna kontinuerliga process med att politik och förvaltning utvecklar den röda tråden; planering, genomförande och uppföljning av politiska inriktningsmål, verksamhetsmål och verksamhetsplaner gynnar det tvärsektoriella arbetet i politik och förvaltning. Vi vill dock peka på en risk att det är lätt att luta sig lite tillbaka eftersom både den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen blev funktionell vid omorganiseringen i slutet på 1990-talet. Processen har av vad som framkommit i granskningen fortsatt att utvecklas men både politik och förvaltning bör fortsätta ha fokus på att vitalisera processen med att utöka det tvärsektoriella arbetet. Våra utvecklingsförslag kring tvärsektoriella arenor är att: Beredningarnas dialog och tvärsektoriella samarbete ytterligare behöver öka eftersom det generellt gynnar kompetensen i KF Uppdraget med tvärsektoriellt samarbete i förvaltningen bör tydliggöras på respektive funktion under sektorschef. En av intervjufrågorna i granskningen var hur man arbetar i Härryda om några år, när man utvecklat sin kontinuerliga process med framtidens kommun ytterligare, dvs. Härrydas egna förbättringsförslag: Härrydas politiska organisation har systematiskt finslipat och förfinat sitt arbete Härryda har tillsammans med övriga medlemskommuner finslipat samarbetet så att kommunerna naturligt definieras som exempelvis Härryda en del av GR Järnvägen i Härryda kommun har tvärförbindelser Förbättrad infrastruktur Förbättrade allmänna kommunikationer som bygger på perspektivet uthålligt samhälle Samma politiska spår för bostads- och markplanering Inom Socialtjänstens verksamheter finns större valfrihet för brukarna genom vidöppna dörrar inom socialtjänstens olika verksamheter och med övriga samarbetsparter som brukaren möter 16

17 En del av Härrydas varumärke är rekreation och närturism I Härrydas finns en levande ideell sektor som engagerat arbetar med social ekonomi I Härrydas målstyrning ingår tillfälliga målformuleringar, (under ett eller två år), med tydligt definierat styrande fokus som exempelvis bemötande. 17

Kommunstyrelsens arbetsformer

Kommunstyrelsens arbetsformer Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbetsformer Härryda kommun 25 maj 2009 Bo Thörn 1 Sammanfattning Revisorerna i Härryda kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska

Läs mer

PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND

PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND STENUNGSUNDS KOMMUN PROJEKTPLAN VISION FÖR STENUNGSUND Typ av dokument Projektplan Dokumentägare T.f. Projektberedning för vision för Stenungsund Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Beslutsdatum

Läs mer

Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun

Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun Revisionsrapport* Utan spaning ingen aning omvärldsbevakning i Vänersborgs kommun Vänersborgs kommun November 2007 Lotta Wall *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...3 2. Inledning...5

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Beredningarnas arbete i Härryda kommun SKL

Beredningarnas arbete i Härryda kommun SKL Beredningarnas arbete i Härryda kommun SKL 2014-12-09 Annette Eiserman-Wikström, kommunstyrelsens ordförande 1 2014-12-09 Administrativt stöd INNEHÅLL Välkommen till Härryda kommun Organisation och rollfördelning

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Revisionsrapport Omvärldsbevakning och omvärldsanalys Hudiksvalls kommun

Revisionsrapport Omvärldsbevakning och omvärldsanalys Hudiksvalls kommun Revisionsrapport Omvärldsbevakning och omvärldsanalys Hudiksvalls kommun David Emanuelsson Micaela Hedin Kontaktrevisorer Britta Svalfors Nils-Göran Strömberg Januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument

Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Revisionsrapport Granskning av kommunens hantering av policy och styrdokument Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Revisionsfråga...3

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun

Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 181 Riktlinje 2014-12-08 Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0558 Beslutad av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011 och den 8

Läs mer

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Granskning av Malmö stads kvalitetssystem. Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006

Granskning av Malmö stads kvalitetssystem. Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006 Granskning av Malmö stads kvalitetssystem Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006 Granskningens genomförande Enkät till samtliga förvaltningschefer Frågor inom fyra områden: 1. Demokratisk

Läs mer

Granskning av Fullmäktigeberedningarna

Granskning av Fullmäktigeberedningarna Revisionsrapport Granskning av Fullmäktigeberedningarna Tierps kommun Augusti 2010 Roger Burström Johan Spåre (1) 1. INLEDNING...3 1.1 UPPDRAG OCH BAKGRUND...3 1.2 REVISIONSFRÅGA...3 1.3 METOD...4 2. ORGANISATIONEN

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Stadsledningskontorets uppdrag

Stadsledningskontorets uppdrag Stadsledningskontorets uppdrag KS är vår uppdragsgivare Vi utgör ett professionellt stöd till den politiska ledningen Vi är beredningsorgan till KS Vi verkställer och för ut politiska beslut Vi leder samordnar

Läs mer

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten Härryda kommun 2009-05-25 Hans Gåsste, Certifierad kommunal revisor 2009-05-25 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...4

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

GR:s uppdrag

GR:s uppdrag GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning

Läs mer

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Förstudie Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Båstad kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Kontrollmål 1 1.3

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Ekonomisk process budget, mål och uppföljning

Ekonomisk process budget, mål och uppföljning 1 (6) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 budget, mål och uppföljning Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Processbeskrivning året före

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Årsplan 2015 med uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2015 med uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar med uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2015-02-26 Kommunfullmäktiges presidium KS15.206-1 Innehåll 1 Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa 5 2 Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-14, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt www.pwc.se Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 2016-05-04 Revisionsfråga Granskningens ska bedöma hur Kommunstyrelsen Utövar sin uppsikt över nämnder och bolag Har tolkat sitt uppsiktsuppdrag

Läs mer

Den kommunala vuxenutbildningen

Den kommunala vuxenutbildningen Revisionsrapport Den kommunala vuxenutbildningen en uppföljning Halmstads kommun 14 september 2009 Bo Thörn Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun

Policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning för Falköpings kommun Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Styrmodellen 4 4. Anslagningsbindningsnivå 4 4.1 Kommunfullmäktige 5 4.2 Kommunstyrelse

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 w BARN- OCH UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM för Skövde kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16 Arbetet med att ta fram barn- och ungdomspolitiskt program har skett under 2014 2015

Läs mer

Reglemente för folkhälsorådet

Reglemente för folkhälsorådet Reglemente för folkhälsorådet Upprättat: 2014-05-14 Antaget av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-06-02, 69 Giltig från: 2015-01-01 Kontaktperson: André Enarsson Utöver vad som framkommer i reglemente

Läs mer

Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning

Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning www.pwc.se Jörn Wahlroth 21 januari 2014 Granskning av målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Torsås kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.2.1.

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum

Kallelse Sammanträdesdatum Kallelse Sammanträdesdatum 2016-11-24 Plats Stadshuset, plan 3, Hamnen Tid Torsdagen den 24 november kl. 16:30-19:30 Ledamöter Elisabeth Mattsson (L) Ordförande Thomas Alpner (M) Vice ordförande Pia Gillerstedt

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.

MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. 2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunfullmäktiges Övergripande måldokument

Kommunfullmäktiges Övergripande måldokument Kommunfullmäktiges Övergripande måldokument 2013-2016 Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-24 82 Dnr KS/2012-0216 Vers 3 1 Vision, övergripande mål, verksamhetsidé och värderingar Visionen är en bild av

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Modell för styrningen i Kungälvs kommun Från demokrati till effekt och tillbaka Policy Diarienummer: KS2016/0383 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Ekonomiberedningen Beslutad

Läs mer

Karlshamns kommun. Välkommen till. Göran Persson twitter.com/kommundirektor

Karlshamns kommun. Välkommen till. Göran Persson twitter.com/kommundirektor Välkommen till Karlshamns kommun Göran Persson twitter.com/kommundirektor Liten trendspaning Uppdrag och processer Organisation och ekonomi Utvecklingsområden Synpunkter och frågor Karlshamn är unikt med

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Riktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559

Riktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559 Riktlinje 2015-08-31 Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0559 Fastställd av kommundirektören den 28 februari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011. Ändringar

Läs mer

MEDBORGARDIALOG I HÄRRYDA KOMMUN. 1 2014-10-30 Administrativt stöd Copyright Härryda kommun

MEDBORGARDIALOG I HÄRRYDA KOMMUN. 1 2014-10-30 Administrativt stöd Copyright Härryda kommun MEDBORGARDIALOG I HÄRRYDA KOMMUN 1 2014-10-30 Administrativt stöd INNEHÅLL SKL:s projekt om medborgardialog Process för medborgardialog i Härryda kommun Dialog om framtida boende för personer med funktionshinder

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2016-2019 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktningsmål... 2 Effektmål... 2 Utvärdering och uppföljning... 6 sidan

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

VARA KOMMUN Maria Viidas

VARA KOMMUN Maria Viidas VARA KOMMUN Maria Viidas FAKTA & FÖRUTSÄTTNINGAR Korta fakta om Vara kommun 16.000 invånare 7.347 hushåll 46 % bosatta på landsbygden 701 km2 1.369 medarbetare 789 (58%) arbetar heltid 587 (82%) kvinnor

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

GoingeLean Strategi, struktur och kultur en väg till förändring? Seminarium 1:2

GoingeLean Strategi, struktur och kultur en väg till förändring? Seminarium 1:2 GoingeLean Strategi, struktur och kultur en väg till förändring? Seminarium 1:2 Föreläsare: Tommy Johansson, kommunalråd Östra Göinge kommun tommy.johansson@ostragoinge.se Erik Lidberg, kommunchef Östra

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut PROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 2013-02-26 15 55 Dnr 2012.397 107 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Kommunens revisorer har gett Kommunal Sektor inom PwC

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden

Läs mer

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Kommunstyrelsens prioriterade mål

Kommunstyrelsens prioriterade mål 2011 2014 Antaget: Kommunfullmäktige 2013-10-14 36 Kommunstyrelsens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42

Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Diarienr: KS/2016:42 Dokumenttyp: Nämndsplan Tjänsteställe: KFV Handläggare: Kerstin Söderlund E-postadress: Telefonnr: Datum:2016-02-23 Mottagare: Berörda verksamheter Diarienr: KS/2016:42 Nämndsplan för kommunstyrelsen 2016-2018

Läs mer

Mandat- och årshjul Underlag för Politisk planeringsberedningen

Mandat- och årshjul Underlag för Politisk planeringsberedningen Mandat- och årshjul Underlag för Politisk planeringsberedningen Tommy Johansson, 2015 Innehållsförteckning Mandat- och årshjul 1 1 Politisk planeringsberedning 3 2 Mandat- och årshjul 3 2.1 Mandathjul

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Kvalitetspolicy för Österåkers kommun ÖFS 2010:14 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-06-14, 88 (dnr KS 2009.31 009) 1. Sammanfattning Kvalitetspolicyn utgör en del av kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Förändring av den politiska organisationen

Förändring av den politiska organisationen www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund & Robert Bergman Förändring av den politiska organisationen Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer