GESTALTNINGSPROGRAM ENTRÉ TILL KNIVSTA FRÅN E4 OCH VÄG 77

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM ENTRÉ TILL KNIVSTA FRÅN E4 OCH VÄG 77

2 Gestaltningsprogram Entré till Knivsta från E4 och väg 77 Godkänd av Kommunstyrelsen Medverkande Johan Elfström, översiktsplanerare Lennart Holme, stadsarkitekt Medverkande i underlagsstudie (Infartsstudien) Knivsta kommun: Lennart Holme, stadsarkitekt Stefan Liljebris, teknisk chef Kjell Almgren, trafikingenjör Tyra Olsson, trafikingenjör Johan Elfström, översiktsplanerare Grontmij: Sylvia kornstad, landskapsarkitekt Anders Kling, landskapsarkitekt Håkan Lindström, trafikingenjör Nils-Göran Nilsson, trafikingenjör Innehåll Programmets syfte 2 Avgränsning 2 Underlagsstudie 2 Övergripande målsättningar för entré från öst 3 Målsättningar för delsträckor 5 Genomförande 10 1

3 Programmets syfte Syftet med detta gestaltningsprogram är att fastställa riktlinjer för hur vägsträckan mellan E4 och Knivsta tätort ska utvecklas till en tydlig och väl fungerande entré till Knivsta från öster. Åtgärder som föreslås är inriktade på att vägen, liksom idag, kommer att användas för regional genomfartstrafik, för lokal trafik mellan olika stadsdelar och för trafik till fastigheter längs vägen. Avgränsning Programmet behandlar övergripande gestaltning av vägen, vägrummet och delar av omgivningen som är synliga från vägen. För vissa platser och avseende vissa frågor har det visat sig nödvändigt att redovisa lämpliga gestaltningsåtgärder mer detaljerat. Underlagsstudie Arbetet med att ta fram ett gestaltningsprogram för entrén till Knivsta från E4 och väg 77 inleddes med att en infartsstudie gjordes. En konsult fick uppdraget att ta fram förslag till övergripande riktlinjer för hur vägen, vägrummet och landskapsrum som ligger invid vägsträckan mellan avfarts/påfartsramperna på västra sidan av E4 till den planerade rondellen på Gredelbyleden som ska fungera som huvudinfart till Knivsta centrum, ska utformas. Konsulten prövade i några steg olika idéer mot förvaltningen. I detta gestaltningsprogram återfinns några illustrerande exempel från infartsstudien. Där så är fallet anges detta. Övriga skisser har tagits fram av förvaltningen. Gestaltningsprogrammet behandlar trafiksäkerhet på ett övergripande plan och många av förslagen till utformning av gaturummet bidrar lika mycket till ökad trafiksäkerhet som till en vackrare entré. Programmet behandlar inte konsekvent utformningen av trafiksäkerhetshöjande åtgärder på detaljnivå varför mindre trafiksäkerhetshöjande åtgärder kan behövas som komplement till de åtgärder som här föreslås. Programområdet sträcker sig i öst-västlig riktning från trafikplatsen, närmare bestämt E4 västra körbanas västra gräns, till Gredelbyvägens anslutning till Gredelbyleden. På andra ledden omfattar området i huvudsak det som är inom synhåll från körbanan, utom det som är tomtmark. Det innebär att området omfattar exempelvis marken längs Brunnbyvägen något hundratal meter norrut från Gredelbyleden, men inte mycket mer än skogsbrynet och vägområdet på sträckan västerut fram till infarten till återvinningscentralen. Hänsyn tas till framtida användning av vägen och nya anslutningar så långt det är möjligt. Här kan det också vara motiverat att resonera om alternativa utvecklingslinjer, i avvaktan på bland annat en fördjupad översiktsplan för Knivsta. 2

4 Övergripande målsättningar för entré från öst Hela sträckan ska fungera som entré till Knivsta. Det innebär att man redan vid E4 ska få en signal om att man närmar sig den moderna småstaden Knivsta. Vägen ska omvandlas till gata redan vid Ar. Gestaltningen av vägrummet och omgivande miljöer bör spegla och bidra till att förstärka Knivstas identitet och karaktär. Arkitektoniska element som trädarter och liknande kan väljas för att gestaltnings- och karaktärsmässigt knyta ihop de olika delarna till en helhet. Åtgärder bör vara anpassade till platsens förutsättningar och schablonmässigt utformad infartsarkitektur bör undvikas. Vägsträckan i fråga kan delas in i 4 delsträckor. När man passerar dessa delsträckor ska de successivt med sina olika karaktärer, på olika sätt, signalera att man närmar sig en modern småstad och dess kärna. De fyra delsträckorna ska tillsammans utgöra en fungerande helhet. Redan i första delsträckan, förbi AR, Statoil och Nova Park Hotell, ska det märkas att man lämnar landskapet och de former som vägen och vägrummet och närliggande rum och börjar närma sig en urban miljö av just karaktären modern småstadskaraktär. Det första delområdet, det vid Ar, ska upplevas som en förpost till en modern småstad. Det ska återspeglas i både funktioner och utformning. Denna delsträcka ska ha en tydlig urban karaktär. Illustration: Grontmij landskapsarkitekter 3

5 Utvecklingen av Ar är överordnad utformningen av entrén, men utformningen av Ar bör göras med tanke på att delar av det utgör första delen av entrén till Knivsta. Detta ställer krav på utformning och användning av byggnader, tomtmark och tomtavgränsnignar men också på eventuella grönytor utanför och mellan tomterna. mer och differentierad belysning Utformning av och funktioner i det andra delområdet, det vill säga passagen genom skogen mellan Brunnbyvägen och Kölängsvägen, ska också spegla dess speciella funktion, att man passerat förposten och nu närmar sig tätorten. Denna sträcka ska därför ha en mindre urban karaktär än sträckan förbi Ar. Funktionellt återspeglas detta i cykelvägen som löper parallellt med gatan. Estetiskt återspeglas detta dels i utformning av gatan, dels i att cykelvägen och miljön mellan densamma och gatan ges en omsorgsfull och tilltalande arkitektonisk utformning. Vissa element som används i den första delsträckan som belysning och kantstenar följer med även under denna delsträcka. Det tredje delområdet, är tänkt att inledas med en port, i form av en ny korsning där Kölängsvägen och Boängsvägen möts i Gredelbyleden. Härifrån ska utformning av gatan, gaturummet och omgivande miljöer återspegla att man passerat porten och nu befinner sig inne i Knivsta tätort. Här ökar återigen graden av komplexitet, intimitet och arkitektonisk bearbetning. Det innebär också att hastigheten kan sättas lägre. Det fjärde delområdet som sträcker sig mellan Forngravsvägen och den nya cirkulationsplatsen där Centralvägen möter Gredelbyleden. Här ska vägen/gatan tydligt visa att man nu närmar sig alternativt passerar nära de centrala delarna av Knivsta. Hela sträckan ska bli säkrare för alla trafikslag. Bland annat innebär ovanstående: att separering av olika trafikslag bör göras tydligare, mer välordnat och konsekvent. färre restytor successivt ökad bearbetning i mötet mellan gata och omgivande ytor 4

6 Målsättningar för delsträckor Delsträcka 1 Förposten I det första delområdet, vid Ar, ska gatans riktning, det vill säga krökning, väster om Statoil, i förhållande till landskapsrummet den passerar genom, lyftas fram och tydliggöras. Rummets form bör behållas och eventuellt förstärkas med byggnader. Så länge skogsbrynet söder om Statoil utgör rummets begränsning mot söder kan skogen lyftas fram tydligare, dels genom att aspbeståndet tas bort och skogen innanför denna glesas något, dels genom andra åtgärder som exempelvis belysning. Marken söder om vägen bör höjas till vägens nivå så att det känns som att vägen går genom rummet och inte ovanför det. Marken skevas svagt mot anslutande mark närmast Statoil. Etablering av verksamheter längs entrén bör lokaliseras till denna delsträcka. Bebyggelsen bör koncentreras till sträckan mellan Statoil och Brunnbyvägen och den del av Brunnbyvägen som ligger närmast Gredelbyleden. Bebyggelsen i kanten av landskapsrummet vid Statoil bör förstärka och bygga på rummets halvcirkelform. Vägens refuger får bredare och mer markerade kanter. Mittrefugen planteras med marktäckare, exempelvis ljung. Övergångsställ anordnas för gående mellan pendlarparkering/bussvändplats och Ar. Kantstöd i mötet mellan gata och omgivande mark för att markera den urbana karaktären. Ny belysning med längre stolpar längs hela entrén från och med denna delsträcka. Pendlarparkering samordnas med vändslinga för buss söder om gatan, väster om Statoil. Marken där parkering och bussvändslinga anläggs höjs så att den hamnar i nivå med vägen. Infarter till hotellet, Statoil, pendlarparkering och bussvändplan/hållplatser kan behöva samordnas, vilket kan innebära att befintliga infarter kan behöva läggas om. Ett sätt att lösa problemen med att få plats med på- och avfartsfiler är att göra vägen bredare. Ett annat sätt att lösa denna problematik är att ordna en fyrvägskorsning, eventuellt med en cirkulationsplats vid infarten till hotellet eller strax väster om Statoil. I det förra fallet skulle vägen som går förbi parken med de stiliserade drumlinerna gå genom parken med drumliner på båda sidor, vilket gestaltningen av parken redan idag försöker ge intryck av. Om en cirkulationsplats förläggs vid infarten till hotellet kan en cirkulationsplats också anläggas vid en gemensam infart till pendlarparkering/bussvändslinga och Statoil. Detta Trädrader som markerar vägens riktning i rummet Nya alternativa trafiklösningar som kan behöva studeras närmare Pendlarparkering och bussangöring 5

7 Befintlig återvinningscentral Lämpliga lägen för verksamheter längs Gredelbyleden bör studeras vidare. Genomförandet av en god helhetslösning kan ske i etapper. Korsningen med Brunnbyvägen är lämplig att utforma som en cikulationsplats. Dessa två lösningar skulle möjliggöra en gemensam infart/utfart till parkering, bussvändplan/hållplats och Statoil närmare Statoil än vad som är möjligt med dagens korsningar. Träden längs Gredelbyleden planteras på en bank. 1. Ny parkering med bussvändslinga. 2) Ändrad vägsektion a) 4,5 meters körfält (6,5 m vid vänstersväng b) Upphöjt mittparti med murar och ljungplantering c) 4, 5 meters körfält Illustration: Grontmij landskapsarkitekter TYPSEKTIONER 6

8 Delsträcka 2 Länken I det andra delom rådet ska gatan och cykelvägen rymmas i ett övergripande vägrum/gaturum där skogen på båda sidor om gatan avgränsar rummet. Cykelvägen ska dock med hjälp av belysning och utformning av ytan mellan cykelvägen och gatan upplevas ligga i ett rum i rummet. En känsla av kultiverad zon åstadkoms på norra sidan av vägen, där G/C-vägen ligger, exempelvis genom att skapa en starkt stilisering av enebacke med svagt kuperad mark och grupper av vegetation där enbuskar dominerar, med inslag av slån med kanske nyponros. Visst inslag av björkar koncentrerade till några grupper men inte i jämnt utspridda grupper längs hela sträckan. Björkarna återkommer i delområde 4. Stenar i buskgrupperna förstärker karakären och bidrar till att man slipper klippa gräs närmast buskarna. Enbacken är typiskt uppländsk och förekommer rikligt i Knivsta med omnejd. Enbackar förekommer också direkt synliga från avfarten från E4 (norrifrån). Inslag av enar finns också i skogen längs infarten, synliga från vägen eftersom där varit betesmark förr i tiden. Låt eventuellt cykelvägen ändra riktning svagt på några ställen med stöd av svag kupering och/eller anlagd vegetation. Detta ska inte göras i den grad att det tar ner den urbana karaktär som åtgärderna i gatan ger. Kantstöd i mötet mellan gata och omgivande mark. På södra sidan av gatan möter gatan natur. På norra sidan breddas den gröna zonen mellan gatan och gång- och cykelvägen genom att vägbredden minskas. En del av den södra vägrenen kan anvädas till att flytta vägen mot söder om man vill bredda zonen mellan gatan och gång- och cykelvägen. Mittrefug med avfartsfil anläggs vid infarten till återvinningscentralen. Vägen kan eventuellt vinklas om på sträckan mellan återvinningscentralen och korsningen med Kölängsvägen i och med att infartsfilen anläggs. Då hamnar vägen lite längre från bergskärningen på södra sidan av vägen. Om vägen flyttas söderut mellan infarten till återvinningscentralen och Brunnbyvägen blir detta nödvändigt. Riktningsförändringen på gatan bidrar då till att förstärka känslan av att detta är en gata. Skogen på södra sidan av vägen bör röjas och gallras försiktigt mot gatan. Samma belysningsstolpar och armatur som i delsträcka 1 ska användas. Gång- och cykelvägen får egen belysning med vitt ljus som återger naturliga färger. 1. Ändrad vägsektion a) Minskad vägbredd b) Kantsten (betong) c) Ny armatur d) Plantering och utökad yta mellan gata och gång- och cykelväg e) Utjämning av vägdike Enebackemotivet forsätter hela vägen fram till bullerplanken vid Triangelvägen. Illustration: Grontmij landskapsarkitekter TYPSEKTIONER 7

9 Delsträcka 3 Porten Boängsvägen läggs om så att den ansluter till Gredelbyleden i korsningen med Kölängsvägen. En cirkulationsplats anläggs där. Boängsvägens sträckning och korsning med vägen österut från Knivsta är mycket gammal och bör bevaras på något sätt. Den del av Boängsvägen som tas ur bruk för biltrafik blir öppen för gång- och cykeltrafik. Rondellen ges en ordnad utformning, exempelvis svagt välvd med gräs eller ljung. Rondellerna längs entrén bör utformas så att de visar en tydlig släktskap med varandra, men mindre variationer i gestaltningen på något gemensamt tema bör förekomma. I det tredje delområdet bör förändringar på rumslig nivå endast göras om det krävs för att tydliggöra förhållandet att man nu är inne i en tätort. I övrigt utformas denna sträcka på samma sätt som delsträcka 2 med smalare gata, kantstenar, planteringar i ytan mellan gatan och gång- och cykelvägen och ny belysning. Marken under befintliga träd som står en bit från vägen kan omvandlas till lättskött gräsyta vilket ger ett mer städat och stadsmässigt intryck. Platsen där planket öppnas för en gång- och cykelväg och gör ett upphåll bör ses över och åtgärdas så att den blir trafiksäkrare för gående och cyklister. Platsens funktion som port kan förstärkas ytterligare genom att bebyggelse lokaliseras till höjden väster om den nya cirkulationsplatsen. Den första delen av vägen väster om cirkulationsplatsen, som är synlig från denna, fram till fornparken behöver få en tydligare och stadsmässigare karaktär för att porten ska fungera. Skogen mellan bebyggelsen söder om Gredelbyleden och Gredelbyleden bör i ett första steg snyggas upp. På sikt bör den marken explaoteras eller omvandlas till park. Restytan mellan Boängsvägens nya och gamla sträckning bör omvandlas till park 1. Skötselinsatser som syftar till mer vårdat utseende genom försiktig slyrensning och varsam gallring. 2) Ändrad vägsektion a) Minskad vägbredd b) Kantsten (betong) c) Ny armatur d) Plantering mellan gata och gång- och cykelväg e) Utjämning av vägdike Illustration: Grontmij landskapsarkitekter TYPSEKTIONER Illustration: Grontmij landskapsarkitekter Bebyggelse? NY CIRKULATIONSPLATS FÅR FUNKTION SOM PORT 8

10 Delsträcka 4 Framme Ny utformning av gatans mittrefuger till långsträckta jämnbreda element med uppstammade träd i mitten. Gångbana anläggs intill norra sidan av körbanan och eventuellt också på den södra sidan, västerut från Bullerplanket till Gredelbyvägen. Trottoaren på södra sidan läggs på en liten bro över rampen till cykeltunneln. Denna sträcka utformas på samma sätt som delsträcka 2 och 3 med smalare gata, kantstenar och ny belysning som belyser både vägmitt och sidoytor. Om det går att lösa bullerproblermatiken på annat sätt tas bullervallen på södra sidan av Gredelbyleden, strax öster om Gredelbyvägen, bort och platsen ges en ny utformning på södra sidan av Gredelbyleden, se skiss. Kan bullerskydd ordnas på sätt som gör att vyn över dalgången och Knivsta öppnar sig här? Principskiss (till höger) och principsektion (nedan) över exempel på alternativ utformning med park på bank med ett lägre plank nära vägkanten och eventuellt också vid bankens södra kant mot bostäderna. 9

11 Illustration: Grontmij landskapsarkitekter TYPSEKTIONER 1. Ändrad vägsektion a) Breddad mittremsa med trädplantering och ny armatur b) Kantsten (betong) c) Utjämning av vägdike Samråd med Räddningstjänsten Åtgärder som rör vägbanan bör samrådas med Rädningstjänsten innan de genomförs. Perspektivskiss (ovan) och planskiss (nedan) över trädrad i mittremsan och trottoar med räcke mot vägen på norra sidan av gatan. Illustration: Grontmij landskapsarkitekter Genomförande Programmet genomförs stegvis. Man bör eftersträva att genomföra åtgärder som fungerar bra till dess den följs av andra åtgärder, även om de dröjer länge. Investeringar som senare måste ändras för att anpassas till helheten bör undvikas. Aspekter och platser som bör behandlas vid genomförande Som framgår av programmet bör följande aspekter behandlas vid genomförande/projektering: Gaturummets avgränsning Skogsbryn Plantering - kompletterande och ny Plank, murar Platsbildningar längs vägen Mindre platser bör skapas/markeras längs vägen för att skapa rytm och karaktär Vägbanan mm Utrustning Vegetation Utsmyckning Skyltning Säkerhetsbefrämjande åtgärder Angränsande områden Naturmark Ny tomtmark Avfarter mot ny bebyggelse Beläggning och avslutning/kanter Remsan mellan leden och G/C-banan Belysning Karaktär, temperatur, armatur, höjd Platser som bör uppmärksammas särskilt är: Stråket förbi hotellet och Ar Gatukorsningarna Brunnbyvägen Infarten till återvinningscentralen Kölängsvägen-Boängsvägen Gredelbykrönet med backen upp österifrån och backen ner mot centrum Infarten till återvinningscentralen 10

12