ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER 1:01:1-11 FÖR KLIPPANS KOMMUN

Transkript

1 ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER 1:01:1-11 FÖR KLIPPANS KOMMUN inkl kartbilagor Antagna av kommunfullmäktige i Klippans kommun , 22. Klippans kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala ordningsföreskrifter enligt Ordningslagen (1993:1617). Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde 1 Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap Ordningslagen (1993:1617). Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Klippans kommun ska upprätthållas. Bestämmelserna i 18 har till syfte att hindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor. Om förbud mot nedskräpning på offentlig plats finns bestämmelser i 15 kap 30 miljöbalken (1998:808). 2 Dessa föreskrifter är tillämpliga på alla platser inom kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap 2 första stycket punkterna 1-4 Ordningslagen (OL) om inte annat anges. Med offentlig plats enligt 1 kap 2 första stycket OL avses: 1. allmänna vägar, 2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål, 3. områden som i detaljplan redovisats som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt 4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik. Bestämmelserna i 18 är även tillämplig på andra än offentliga platser inom Klippans kommun. För områden som kommunen har upplåtit till torghandel finns också Lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Klippans kommun. 3 Vid tillämpning av 3 kap Ordningslagen och dessa föreskrifter ska, med stöd av 1 kap 2 andra stycket Ordningslagen, följande områden inom Klippans kommun enligt bilaga 1 jämställas med offentlig plats: 1. lekplatser 2. idrottsplatser 3. badplatser 4. motionsspår 5. begravningsplatser och kyrkogårdar

2 1:01:2 4 Innan Polismyndigheten fattar beslut om tillstånd enligt 7, 10 första stycket, och 18 bör kommunen ges tillfälle att yttra sig. Lastning av varor m.m. 5 Vid lastning, forsling, lossning och annan hantering av gods ska den som är ansvarig för åtgärden göra vad som behövs för att undvika att allmänheten utsätts för tillfälliga olägenheter genom damm, spill eller dålig lukt. Avlastning och uppläggning av gods får inte ske så att brandposter, brandsläckningsutrustningar och utrymningsvägar blockeras eller så att räddningstjänstens arbete hindras eller försvåras. Schaktning, grävning m.m. 6 Den som är ansvarig för upptagande av grus, jord eller sand, tippning av fyllnadsmassor, schaktning, grävning eller annat liknande arbete ska se till att det sker på ett sådant sätt att allmänheten utsätts för minsta möjliga olägenhet. Störande buller 7 Arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser, t ex stenkrossning, pålning och nitning, får inte ske utan Polismyndighetens tillstånd. Containrar 8 Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en container, som enligt tillstånd ska ställas upp på en offentlig plats, är skyldig att tydligt märka containern med ägarens eller nyttjanderättshavarens namn, adress och telefonnummer samt med lämpliga reflexer. Vid uppställning av container ska avstånd till byggnad väljas så att risken för brandspridning minimeras. Markiser, flaggor och skyltar 9 Markiser, flaggor och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gång- och cykelbana på lägre höjd än 2,30 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,50 meter. Affischering 10 Affischer, annonser eller liknande anslag får inte utan tillstånd av Polismyndigheten sättas upp på sådana husväggar, staket, stolpar, skyltar eller liknande som vetter mot offentlig plats.

3 1:01:3 Tillstånd behövs inte för att sätta upp anslag på tavlor, pelare eller andra liknande anordningar som är avsedda för detta ändamål. Inte heller krävs tillstånd för näringsidkare att sätta upp annonser och andra tillkännagivanden som avser näringsidkarens rörelse på byggnad där verksamheten bedrivs. Högtalarutsändning 11 Information, reklam, propaganda eller andra budskap som riktar sig till personer på offentliga platser, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av Polismyndigheten. Insamling av pengar 12 Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om inte insamlingen utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning. När insamlingen ska ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd. Förtäring av alkohol 13 Spritdrycker, vin och starköl får inte förtäras på offentlig plats inom området: Torggatan/ Bryggerigatan/Allétorget/Storgatan/Åbyparken/Åbyplan/Torget i Klippan, enligt karta bilaga 2. Socialnämnden kan dock medge tillfälliga tillstånd till servering inom det aktuella området. Camping 14 Camping får inte ske på offentlig plats inom detaljplanelagt område. Hundar 15 Grundläggande bestämmelser om tillsyn över hundar finns i lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Hundens ägare, den som tagit emot en hund för underhåll eller nyttjande eller den som endast tillfälligt vårdar en hund är skyldig att följa bestämmelserna i 16 och 17. Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte för ledarhund för synskadad person, signalhund för hörselskadad, servicehund för funktionsnedsatt person eller för polishund i tjänst. 16 Hundar ska hållas kopplade på offentlig plats samt på idrottsplatser, motionsspår och begravningsplatser, som jämställs med offentlig plats enligt 3, bilaga 1.

4 1:01:4 På andra platser när en hund inte hålls kopplad ska den ha halsband på sig med ägarens namn, adress och telefonnummer eller kunna identifieras på motsvarande sätt. Hundar får inte vistas på: 1. friluftsbaden i Ljungbyhed och Östra Ljungby samt kommunala badplatsen vid Bandsjön under perioden 15 maj till 15 september samt 2. allmän lekplats enligt bilaga Föroreningar efter hund ska plockas upp på gång- och cykelbana, gata, torg och park inom detaljplanelagt område i tätorterna i Klippan, Ljungbyhed och Östra Ljungby/Stidsvig. Detsamma gäller för idrottsplatser i kommunen samt de markerade motionsspår som anges i 21. Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor Enligt 3 kap 7 OL får pyrotekniska varor inte användas utan tillstånd av Polismyndighet, om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom. 18 Fyrverkerier och andra pyrotekniska varor får inte, utöver de undantag som anges nedan, användas på offentlig plats samt områden som enligt dessa föreskrifter är att jämställa med offentlig plats enligt 3, bilaga 1, utan Polismyndighetens tillstånd. Fyrverkerier och andra pyrotekniska varor får användas utan Polismyndighetens tillstånd på nyårsafton från kl fram till på nyårsdagen. Vid användandet ska hänsyn tas till platsens belägenhet och övriga omständigheter. Användande av fyrverkerier och andra pyrotekniska varor får aldrig ske närmare än 30 m från tomtgräns till särskilda äldreboenden såsom Åbyhem, Bågen, Ljungåsen och Ljungbygården. Sprängning och skjutning med eldvapen m m Enligt 3 kap 6 OL krävs Polismyndighetens tillstånd för sprängning och skjutning med eldvapen och för användning av luft- eller fjädervapen inom detaljplanelagda områden. 19 Tillstånd av Polismyndigheten krävs för sprängning och skjutning med eldvapen inom detaljplanelagt område och de platser som jämställs med offentlig plats enligt Luftvapen, fjädervapen, paintballvapen, pil- och slangbågar får inte användas på offentlig plats och på de platser som jämställs med offentlig plats enligt 3. Undantag kan medges genom tillstånd av Polismyndigheten för särskilt arrangemang som innefattar sådana vapen.

5 1:01:5 Ridning 21 Ridning får inte ske i följande markerade motionsspår: Åslingan, Elfdalsslingan, Bruksslingan, Forsmölleslingan, Vasasjöslingan, Kopparmölleslingan, Klockareslingan, Nybodammslingan och Åstigen. Adressnummerskyltar 22 Varje fastighet med gatuadressnummer, ska placera nummerskylt, som är väl synlig från gata/väg, på fastigheten. Avgift för att använda offentlig plats 23 För användning av offentlig plats och område som kommunen jämställt med sådan plats har kommunen rätt att ta ut en avgift enligt de grunder som har beslutats av Kommunfullmäktige. Överträdelse av lokal ordningsföreskrift 24 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av 5-9, 10 första stycket, 11, 12 första stycket, 13-14, 16-17, 18 och kan dömas till penningböter enligt 3 kap 22 andra stycket Ordningslagen. I ordningslagen 3 kap 19 och 21 finns också bestämmelser om Polismyndighetens rätt att utfärda förelägganden och rätt att förverka egendom. Dessa föreskrifter träder i kraft den 22 december Äldre beslutade Allmänna lokala ordningsföreskrifter upphör därmed att gälla.

6 1:01:6 Bilaga 1 till Lokala ordningsföreskrifter för Klippans kommun Områden som enligt 3 jämställs med offentlig plats (nr på karta) Lekplatser Klippan - Bygelstigen (1) - Färgaregatan (2) - Kastanjevägen (3) - Lillemånsväg (4) - Spindelgatan (5) - Stadsparken (6) Östra Ljungby och Stidsvig - Gullvivevägen (7) - Handlaregatan (8) - Malmgatan (9) Ljungbyhed - Hjortstigen (10) - Torget (11) - Vinkelgatan (12) Idrottsplatser Åbyvallen i Klippan (13) Lönnbyvallen i Östra Ljungby (14) Ljungavallen i Ljungbyhed (15) Badplatser Friluftsbadet i Ljungbyhed (16) Friluftsbadet i Östra Ljungby (17) Kommunala badplatsen vid Bandsjön (18) Motionsspår Åslingan (19) Elfdalsslingan (20) Bruksslingan (21) Forsmölleslingan (22) Vasasjöslingan (23) Kopparmölleslingan (24) Klockareslingan (25) Nybodammslingan (26) Åstigen (27)

7 1:01:7 Begravningsplatser Kyrkogårdar vid - Klippans kapell (28) - Vedby kyrka (29) - Gråmanstorps kyrka (30) - Västra Sönnarslövs kyrka (31) - Östra Ljungby kyrka (32) - Riseberga kyrka (33) - Färingtofta kyrka (34) - Källna kyrka (35)

8

9

10

11

12 1:02:2 1 INLEDNING Bakgrund, syfte och kommunala målsättningar Ambitioner och avgränsningar Samråd KLIPPANS KOMMUN Sammanfattning av riskanalys för Klippans kommun Uppdatering och revidering FÖREBYGGANDE VERKSAMHET Allmänt Förebyggande inriktningsmål/säkerhetsmål Prestationsmål Redovisning och återkoppling Tillsyn Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor Tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor(lbe) Tillsyn av särskilt farlig verksamhet Skriftlig redogörelse Plan- och byggärenden Tillstånd brandfarlig vara Sotning/Rengöring och brandskyddskontroll Information/rådgivning Utbildning Olycksundersökning Personalresurser Samverkan RÄDDNINGSTJÄNST VERKSAMHET Allmänt Räddningstjänst verksamhetens inriktningsmål/säkerhetsmål Prestationsmål Redovisning och återkoppling Resurser Högre befäl Räddningschef i beredskap (RCB) Vakthavande brandingenjör (VBI) Insatsledare (IL) Kompetens Förmåga/ambitionsnivå Samverkan Övningsverksamhet Vattenreservoarer och brandposter Alarmering, Varning, Information Alarmering Varning Information Beslut under och efter räddningsinsats Höjd beredskap PLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Övergripande mål Prestationsmål Rev

13 1:02:3 5.3 Sårbarhetsbeskrivning Planering Tänkbara scenarier Sannolika scenarier, som i första hand, kan påverka samhällsviktig verksamhet Kommunens sårbarhet vid extraordinär händelse Utbildning och övning Krisberedskap och krisledning Krisledningsnämnd Kommunledningens akutgrupp Geografiskt områdesansvar (Lokalt krishanteringsråd) FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1.3 A SÄNDLISTA BILAGA 1.3 B INKOMNA SYNPUNKTER BILAGA 3.1 RÄDDNINGSTJÄNSTENS ADMINISTRATIVA ORGANISATION BILAGA TILLSYNSMETODIK ENLIGT SBA BILAGA 3.8 A FRISTER FÖR SOTNING/RENGÖRING OCH BRANDSKYDDSKONTROLL BILAGA 3.8 B RIKTLINJER FÖR EGEN SOTNING BILAGA 3.11 OLYCKSUNDERSÖKNING BILAGA 4.1 UTRYCKNINGSSTATISTIK BILAGA 4.2 BERÄKNADE FRAMKOMSTTIDER FÖR RÄDDNINGSSTYRKA BILAGA 4.5 AVTAL OCH ÖVERENSKOMMELSER BILAGA 4.12 ALLMÄNHETENS ALARMERING VID TELEAVBROTT Rev

14 1:02:4 1 Inledning I detta dokument har tre lagstadgade kommunala planer samlats. För att ge en samlad och tydlig bild av arbetet med att möta och förebygga olyckor som inträffar i kommunen, redovisas Klippans kommuns arbete enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor(lso) och Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LXO) Med utgångspunkt i LSO (3 kap. 3 och 8 ) upprättas två kommunala handlingsprogram, ett för den förebyggande verksamheten och ett för räddningstjänstverksamheten. (Bild 1.1) Med utgångspunkt från Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap(lxo), upprättas en plan för extraordinära händelser. (Bild 1.1) Ett framgångsrikt olycksförebyggande arbete kräver ett stort engagemang och samverkan från samtliga kommunala förvaltningar, men också från alla de som bor, vistas och verkar i Klippan. Det är också viktigt att samverka med andra myndigheter och grannkommuner, för att få ett samlat grepp över olycksriskerna. Det är även viktigt att samverka inom de förebyggande åtgärder som vidtas i dagsläget, samt de som planeras för framtiden. 1.1 Bakgrund, syfte och kommunala målsättningar Handlingsprogram enligt LSO Kommunstyrelsen har uppdragit åt räddningstjänsten att ha samordningsansvar för upprättandet av handlingsprogram enligt LSO. LSO innehåller i 1:a kapitlet, två nationella mål för skydd av människoliv, egendom och miljö enligt utdragen nedan. 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö, ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Utifrån dessa nationella mål skall kommunerna sedan formulera verksamhetsmål som delas upp i säkerhetsmål och prestationsmål. Säkerhetsmål beskriver säkerheten i kommunen. De har fokus på medborgaren och beskriver tillståndet när det gäller nivån på skyddet och säkerheten. Prestationsmål beskriver vilka konkreta åtgärder och aktiviteter kommunen tänker genomföra i sina förvaltningar och verksamheter samt de resurser som krävs. Hur kommunen avser leva upp till dessa målsättningar presenteras i handlingsprogram, för förebyggande verksamheten och räddningstjänstverksamheten. (Se bild 1.1) Rev

15 1:02:5 Plan för extraordinära händelser enligt LXO Kommunstyrelsen har uppdragit åt kommunens kris och säkerhetssamordnare att ha samordningsansvar för upprättandet av plan för extraordinära händelser enligt LXO. I planen för extraordinära händelser presenteras kommunens arbete med extraordinära händelser. (Se bild 1.1) LSO LXO Riskanalys 2007 med Sårbarhetsbeskrivning Riskanalysen är underlaget för Handlingsprogram för förebyggande och räddningstjänst enligt LSO Riskanalys 2007 med Sårbarhetsbeskrivning Sårbarhetsbeskrivningen är underlaget för plan för extraordinära händelser Risk och sårbarhets analys av varje förvaltning påbörjas under 2008 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet enligt LSO (Kapitel tre) Handlingsprogram för räddningstjänst enligt LSO (Kapitel fyra) Plan för extraordinära händelser enligt LXO (Kapitel fem) Riskanalys 2007 Handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet, samt plan för extraordinära händelser Bild 1.1: Bilden visar hur handlingsprogram enligt LSO och plan för extraordinära händelser enligt LXO förhåller sig till lag och tidigare upprättade underlag. Klippans kommun arbetar med balanserad styrning, vilket innebär att man ersatt de övergripande inriktningsmålen med fyra fokusområden: Identitet/varumärke Dialog/information Gymnasieskola Attraktivt boende Rev

16 1:02:6 Fokusområdens syfte är att tydligt uttrycka den politiska viljeinriktningen och att visa en prioritering av utvecklingsområden. Fokusområdena är framtagna av politikerna med stöd av förvaltningscheferna. Länkade till fokusområdena tar sedan varje nämnd/förvaltning fram sina inriktnings- och resultatmål. Handlingsprogrammen som sammanställs i detta dokument syftar till att uppfylla kommunens inriktningsmål för trygghet och säkerhet: Klippans kommun skall verka för att skapa ett tryggt och säkert samhälle Klippans kommun skall verka för att minimera antalet olyckshändelser genom fortsatt utveckling av den förebyggande verksamheten Klippans kommun skall uppdatera och anpassa personal, arbetsmetoder och teknik i takt med samhällets utveckling Klippans kommun skall ha förmåga att förebygga och hantera krissituationer 1.2 Ambitioner och avgränsningar Handlingsprogrammen enligt LSO och Plan för extraordinära händelser enligt LXO är en del av kommunens säkerhetsarbete. Handlingsprogrammen avser huvudsakligen risker och olyckor som kan föranleda räddningsinsats, förebyggande verksamhet när det gäller skydd mot olyckor, samt förmågan att hantera extraordinära händelser. Strävan är att få med alla kommunala förvaltningar i arbetet. Ambitionen med planerna är att arbeta långsiktigt med säkerheten för dem som bor och vistas i Klippans kommun. En del av säkerhets- och prestationsmålen som anges, är arbeten som pågått under många år i kommunen. För att kunna sätta upp nya mål krävs noggranna risk- och sårbarhetsanalyser i samtliga förvaltningar. De upprättade planerna, är levande dokument som hela tiden strävar mot utveckling och förbättring. Målen skall följas upp kontinuerligt. Under varje ny mandatperiod skall handlingsprogrammen enligt LSO och planen för extraordinära händelser enligt LXO fastställas av kommunfullmäktige. Vid väsentlig förändring av något handlingsprogram, exempelvis förändringar i övergripande målsättningar eller organisation, skall handlingsprogrammet på nytt fastställas av kommunfullmäktige. Rev

17 1:02:7 1.3 Samråd Detta handlingsprogram har översänts till kommunens förvaltningar, angränsande kommuner, länsstyrelsen i Skåne, med flera för samråd. För en komplett lista över vilka myndigheter, företag och organisationer som erhållit handlingsprogrammet för samråd, se bilaga 1.3 A. Inkomna synpunkter som blivit behandlade redovisas sammanfattande i bilaga 1.3 B. 2 Klippans kommun Klippans kommun är en industrikommun med hög tillgänglighet till natur och rekreation. Söderåsen, skogslandskapet med inslag av jordbruksmark är kännetecknande för kommunen. Befolkningsutvecklingen har varit positiv sedan år 2000 och företagsetableringen har en positiv utveckling. Kommunen har idag ca invånare. I kommunen finns allt från större industrier till mindre serviceföretag. När det gäller pendling till och från kommunen har kommunen en större utpendling än inpendling. Då stora vägar och järnvägen går genom kommunen passerar många pendlare även genom kommunen varje dag. En dominerande bransch i kommunen är transportnäringen med stora åkerier och lagercentraler. Kommunen, med sina 377 km 2, är till ytan sett den näst största kommunen i Nordvästra Skåne. Stidsvig Ö Ljungby Klippan Ljungbyhed Bild 2.1: Klippans kommun och grannkommuner. Större orter är centralorten Klippan, Ljungbyhed i söder och Östra Ljungby/Stidsvig i norr. Rev

18 1:02:8 Befolkningsutvecklingen i Klippans kommun Befolkning År Bild 2.2: Befolkningsutvecklingen i Klippans kommun Sammanfattning av riskanalys för Klippans kommun Riskanalysen för Klippans kommun är ett underlag för detta handlingsprogram när det gäller räddningstjänst och förebyggande arbete enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor(lso). Riskanalysen innehåller även en sårbarhetsdel som övergripande beskriver hur kommunen arbetar för att klara av en extra ordinär händelse enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LXO). Upprättad riskanalys har begränsats till att omfatta risken för olyckor som kan orsaka räddningsinsats. Analysen har genomförts från två utgångspunkter. Den första utgångspunkten är insatsstatistik hämtad från Här undersöks vilka statistikområden som haft flest räddningsinsatser. Resultatet visar att Klippan centrum har haft flest räddningsinsatser när man ser till det totala antalet. Antal insatser (exklusive Automatiska brandlarm) i kommunens olika statistikområden under år Klippan Centrum Åbytorp/ Pappersbruket Rev

19 1:02:9 Bild 2.3: Kartbilden visar hur räddningstjänstens insatser fördelar sig i kommunens olika statistikområden när Automatiska brandlarm exkluderas. När man istället undersöker antal insatser per 1000 invånare är det landsbygdsområdena som har flest insatser. Den andra utgångspunkten är en grovanalys där en arbetsgrupp med representanter från delar av kommunens förvaltningar har deltagit. I grovanalysen har ett antal riskgrupper bedömts utifrån fastställda kriterier. Resultatet visas i riskmatriser där man kan se hur de olika riskgrupperna bedömts i förhållande till varandra. Den grupp som bedömts utgöra den största risken för människors liv och hälsa är Vägtrafik. Därefter följer Bostad, Industri (arbetsplatsolycka). När det gäller risker för miljön har Vägtrafik bedömts vara den största riskkällan i kommunen. Bild 2.4: Riskmatris som redovisar bedömningen av risken för Liv och hälsa. Enligt LSO skall det utföras olycksundersökningar efter alla olyckor. Olycksundersökningar ska göras för att dra lärdom och om möjligt förhindra att det sker liknande olyckor igen. För att minska antalet olyckor i kommunens olika geografiska områden kan det behövas olika åtgärder. Genom fördjupade olycksundersökningar i både tätortsområden och landsbygdsområden får man en ökad kunskap och möjlighet att anpassa det olycksförebyggande arbetet. Detta kan vara ett sätt att minska risken för de frekventa och återkommande olyckorna i kommunen. Inom detta område behövs både kompetensutveckling och resurser för att på ett bättre sätt kunna dra lärdom av inträffade olyckor. Rev

20 1:02:10 Bostäder hamnar högt upp i riskmatrisen. Det är i hemmet som människor skadar sig eller omkommer till följd av t.ex. bränder och fallolyckor. Ett utökat samarbete mellan förvaltningarna är en bra utgångspunkt för att minska riskerna för olyckor i hemmet. Anlagd brand och skadegörelse är ett aktuellt område där förvaltningarna behöver samarbeta och vara observanta, för att på ett tidigt stadium fånga upp problem och tillsammans genomföra åtgärder för att minska risken för t.ex. en större skolbrand. Industri, vägtrafik och järnvägstrafik är tre områden där det finns behov av att sammanställa och ta fram ett beslutsunderlag för den fysiska planeringen. Det är främst i dessa grupper som det finns olyckstyper som påverkar omgivningen. Att sammanställa riskobjekt och skyddsavstånd för att på bästa sätt kunna planera för en robust och säker expansion av kommunen är ett arbete som bör samordnas mellan förvaltningarna. 2.2 Uppdatering och revidering Uppdatering av riskanalysen sker årligen när det gäller insatsstatistiken, värderingen av risk avseende grovanalysen sker i samband med förnyelse av handlingsprogrammen enligt LSO. 3 Förebyggande verksamhet 3.1 Allmänt Det samordnande ansvaret för kommunens säkerhetsarbete åligger Kommunstyrelsen. Varje förvaltning och bolag ansvarar för skydds- och säkerhetsarbetet inom sitt område enligt LSO och LXO, samt utser ett eller flera säkerhetsombud. Varje enhet tillser också att erforderlig kompetens och utbildningsnivå finns hos personalen. Samordningsfunktionen ligger på kommunens kris och säkerhetssamordnare Varje förvaltning ansvarar för att systematiskt brandskyddsarbete bedrivs inom sitt område, räddningstjänsten bistår med råd och utbildning. I kommunen finns ett brottsförebyggande råd och i samarbete med Polisen finns en relativt klar bild över brottsligheten i kommunen. Varje förvaltning har egen tillbudsrapportering. När det gäller skaderapportering sköts den centralt av kris- och säkerhetssamordnaren. Skaderapportering sammanställs årligen och rapporteras till förvaltningschefer och kommunledning. Under det närmaste året kommer förvaltningar och nämnder att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser inom respektive arbetsområde. Kommunen genomför löpande riskbesiktningar på olika objekt. Senast i år (2008) gjordes en riskinventering på olika fastighetsobjekt. Rev

21 1:02:11 Kris och säkerhetssamordnare Kommunstyrelse/ Räddningsnämnd Kommundirektör Ekonomikontoret/ Personalkontoret/ Tekniska kontoret - Robusthetsanalys - Extraordinära händelser - Riskhanteringsgrupp - Internt säkerhetsarbete - Säkerhetsskydd Räddningstjänst (förvaltning) - Samordning olycksförebyggande handlingsprogram - Riskanalys - Skydd mot olyckor (Operativ verksamhet) - Tillsyn LSO, LBE Försäkringar Förvaltningsvisa Säkerhetsombud Förvaltningsvisa Säkerhetsombud Förvaltningsvisa Säkerhetsombud Förvaltningsvisa Säkerhetsombud Skydd och säkerhet i Klippans kommun Räddningstjänsten har räddningsnämnden som politiskt styrande nämnd, kommunstyrelsen är tillika räddningsnämnd. Räddningstjänsten är anpassad med utgångspunkt i kommunens lokala riskbild, samt i kommunens målsättning till LSO. Kommunens målsättning enligt LSO är att arbeta med de tre uppgifterna förebereda/förebygga, genomföra och uppföljning/åtgärder efter räddningsinsats. För en tydligare bild av den administrativa organisationen, se bilaga Förebyggande inriktningsmål/säkerhetsmål Skapa en hög trygghet och säkerhet för kommunens kunder/brukare, invånare samt de som vistas i kommunen. Säkerställa en väl fungerande verksamhet med så få störningar och egendomsförluster som möjligt, samt med optimal totalekonomi avseende förebyggande åtgärder, skadefinansiering och försäkringsskydd. Stärka enskildas och organisationers förmåga att själva förebygga och begränsa olyckor/bränder och andra samhällsstörningar. Utföra den myndighetsutövning som åligger kommunen, vara sakkunnig till andra myndigheter samt ge allmänheten och de som verkar i kommunen råd och information. Aktivt inom räddningstjänsten arbeta förebyggande inom de 3 skedena före, under och efter insats för att skapa en lärande organisation. Rev

22 1:02: Prestationsmål Kommunen skall i samverkan mellan förvaltningarna, ha en uppdaterad kommunal riskanalys som grund för handlingsprogram enligt Lag om skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall varje år utbilda alla skolelever inom årskurs 2 och 5 allmän brandkunskap, med betoning på förebyggande arbete. Räddningstjänsten skall tillhandhålla utbildning för samtliga kommunanställda enligt gemensam prioritering med förvaltningarna, för att förebygga/begränsa brand samt rädda liv.(20 utb.tillfällen/år) Nuvarande läge Genomförd Ansv:Rtj Genomförs varje år Ansv:Rtj Ej påbörjat Ansv:Rtj + övr. förvalt. Räddningstjänsten skall informera och ge råd till företag och allmänheten, utan att komma i konsultationsfas. Under mandatperioden skall en svarstidsgaranti för remissyttranden utformas. När en räddningsinsats är avslutad skall den olycka som föranlett insatsen undersökas enligt bilaga Syftet med undersökningen är att klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Speciell vikt skall läggas vid svårare olyckor och de statistikområden som är mest frekventa i riskanalysen. Resultatet är dels en kunskapskälla men också ett sätt att kvalitetssäkra insatser och skapa en lärande organisation. Räddningstjänsten skall arbeta aktivt för ha insatsplaner på anläggningar som innebär särskilda risker för personer, räddningstjänstens egen personal, egendom eller miljö. Under mandatperioden skall 70% av kommunens riskobjekt ha dokumenterade insatsplaner. Som riskobjekt kan ex. nämnas stora samlingslokaler, industri, vårdanläggningar i två plan eller fler, mm Pågår Ansv:Rtj Påbörjat Ansv:Rtj Påbörjat Ansv:Rtj Tillsyner skall genomföras enligt en årligt upprättad tillsynsplan. Sotning skall genomföras enligt antagna sotningsfrister och brandskyddskontroller skall genomföras enligt lagstadgade intervaller. Påbörjat Ansv:Rtj Påbörjat Ansv: Skorstensfejar- Mästare Rev

23 1:02: Redovisning och återkoppling För att få en tillfredsställande återkoppling, följs prestationsmålen i handlingsprogrammet upp i samband med tertial, halvårs- samt helårsbokslut och redovisas för räddningsnämnden minst en gång per år. 3.4 Tillsyn Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor. Kommunen tillämpar tillsyn enligt modell för systematiskt brandskyddsarbete, SBA. Räddningsnämnden är den kommunala instansen för tillsyn och hantering av skriftliga redogörelser för brandskyddet. I bilaga redovisas tillsynsmetodiken enligt systematiskt brandskyddsarbete. Register över tillsynsobjekt, objekt för skriftlig redogörelse och årlig tillsynsplanering finns hos räddningstjänsten. Med utgångspunkt från de olika verksamheter och objekt som finns inom kommunens geografiska område skall det finnas tillgång till personal med kompetens som motsvarar genomgången kurs tillsyn och olycksförebyggande B. Behörighetskravet för att få utöva tillsyn enligt LSO i Klippans kommun, är: - anställning på räddningstjänsten, samt lägst inneha kurserna räddningsledare A samt tillsyn och olyckförebyggande A eller motsvarande Tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) Tillsyn av brandfarliga varor, enligt LBE, utföres av kommunens räddningstjänst. Register över tillsynsobjekt och tillsynsplan finns hos räddningstjänsten Tillsyn av särskilt farlig verksamhet Enligt LSO 2 kap 4, skall verksamheter som vid en olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö, i skälig omfattning själv hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom. Det är länsstyrelsen som fattar beslut om vilka verksamheter som omfattas av dessa krav. I samverkan med länsstyrelsen inventerades kommunens företag 2007 och det konstaterades att det endast är flygplatsen i Ljunbyhed som faller in i denna grupp. 3.5 Skriftlig redogörelse Arbetet med att få in skriftliga redogörelser sker fortlöpande för nya verksamheter. De skriftliga redogörelserna utgör ett av underlagen för var tillsyn ska bedrivas. För befintliga verksamheter som lämnat in en skriftlig redogörelse skall en ny redogörelse lämnas in då något väsentligt är förändrat, exempelvis ägarförhållande eller förändrad verksamhet. Vid tillsyn kontrolleras om den skriftliga redogörelsen är aktuell, behövs revideringar krävs en ny redogörelse in. Kommunen har inte för avsikt att besluta om någon ny föreskrift om frister för inlämnande av skriftliga redogörelser. Rev