Tentamen Maj Med utkast till lösningar

Transkript

1 Tentamen Maj 2016 Med utkast till lösningar

2 Uppgift 1 (25p) Du har blivit ombedd att göra en uppföljning av senaste årets resultat för ett mindre företag som just gått över från traditionell påläggskalkyl till ABC-kalkyl. Man har valt att fördela de indirekta kostnaderna med med hjälp av fem aktiviteter med följande förkalkylerade aktivitetskostnader. A1 Inköp 0.20 kr Per direktmaterialkrona A2 Kontroll av gods 100 kr Per kontroll A3 Produktionsplanering 450 kr Per produktionsorder A4 Maskin omkostnader 250 kr Per maskintimme A5 - Allmänna omkostnader 0.16 kr Per tillverkningskostnadkrona för sålda varor Företaget tillverkar ett flertal produkter och vid årets slut kunde man konstatera att man hade initierat 1500 produktionsorder, kört maskinerna 9000 timmar och utfört 6500 kvalitetskontroller. Man noterade även följande kalkylmässiga kostnader. Direkta kostnader (tkr) Indirekta kostnader (tkr) Tillverkning Försäljning A1 A2 A3 A4 A5 Lön Material 2000 Övrigt Kalkylmässiga avskr. och räntor på anläggningstillgångar Tillverkningskostnaden för det som har levererats till färdigvarulagret är 7500tkr i enlighet med förkalkylerade tillverkningskostnader. Den kalkylmässiga räntan är 8%. a) Bokför företagets kalkylmässiga kostnader i den bifogade kontoplanen vilken innehåller ytterligare information. Avsluta kontona så långt det går under antaganden att utbetalningar görs från kassa/bank. b) Tolka de differenser du har fått i a. c) Vad är bolagets kalkylmässiga och bokföringsmässiga resultat under perioden? d) Företaget funderar på att strukturera upp sina konton enligt BAS-planen och vill att du förklarar skillnaden mellan att använda kontoklass 9 och BAS48-metoden samt redogör för hur dessa kan anpassas till en ABC-kalkyl.

3 Uppgift 2 (18p) Företaget ToySkoj AB tillverkar och säljer 14 olika produkter och för 2017 beräknas produktionen uppgå till totalt enheter. Din uppgift är att hjälpa ToySkoj AB att upprätta härledda budgetar för Närmare bestämt så efterfrågas följande: a) Bokföringsmässig Resultatbudget för helåret 2017 b) Likviditetsbudget kvartalsvis för En viktig fråga som likviditetsbudgeten ska hjälpa till att besvara är om och i så fall hur checkkrediten ska användas för att utgående kassa bank saldot inte ska understiga 2000 tkr i kvartal 1, 2, och 3,och inte understiga 6000 vid budgetperiodens slut, samtidigt som kreditutnyttjandet under budgetperioden minimeras. Det finns möjlighet att öka eller minska den utnyttjade krediten i början av varje kvartal. Maximalt beviljat kreditbelopp för checkkrediten är tkr varav inget utnyttjas i dagsläget. Den fasta räntan är 1.5% på det maximalt beviljade kreditbeloppet och betalas vid årets slut, Den rörliga räntan på utnyttjad kredit är i dagsläget försumbar! c) Balansbudget per För att genomföra uppdraget är följande information tillgänglig. Preliminär balansräkningen per för ToySkoj AB: Tillgångar (tkr) Anläggningstillgångar Eget Kapital & Skulder (tkr) Eget kapital Maskiner och Inventarier Aktiekapital Tomtmark 9700 Reservfond 1500 Balanserad vinst 2500 Omsättningstillgångar Årets vinst 3800 Lager av färdiga produkter 2500 Kundfordringar 8000 Skulder Kassa Bank 5000 Långfristigt Banklån Skatteskuld (löner & sociala avgifter) 1700 Summa Tillgångar (tkr) Skatteskuld bolagsskatt 1900 Övriga kortfristiga skulder 1300 Summa Eget Kapital & Skulder (tkr) För 2017 budgeteras följande ekonomiska transaktioner och händelser (bortse från moms):

4 1) Försäljningsintäkter: tkr per månad under kvartal 1, tkr/mån under kvartal 2, tkr/mån under kvartal 3 och tkr per månad under kvartal 4. Betalningsvillkor 30 dagar netto. 2) Utgående färdigvarulager per beräknas till 7500 tkr. All försäljning sker från lagret enligt en FIFO (First-In-First-Out) princip. 3) Materialinköp görs med 7000 tkr i månaden under kvartal 1 och 2, med 8000 tkr per månad under kvartal 3, samt 9000 tkr per månad under kvartal 4. Betalningsvillkor: 60 dagar netto. 4) De anställdas löner uppgår till 7000 tkr/mån, varav 55 % utgörs av skatt och sociala avgifter. 5) En marknadsföringskampanj beräknas kosta 3000 tkr i kvartal 3. 6) Administrativa kostnader på 100 tkr i mån och betalas i slutet av varje månad. 7) Hyran som idag uppgår till 300 tkr/mån betalas kvartalsvis i förskott första dagen i varje kvartal. En aviserad hyreshöjning med 3% träder i kraft den 1:a april ) En ny produktionsutrustning köps in i februari. Priset är 6000 tkr och betalning sker vid leverans. 9) Det långfristiga banklånet amorteras halvårsvis med 2000 tkr (30/6 och 31/12). Räntan betalas i samband med amorteringarna och beräknas utifrån en årlig räntesats på 1.5%. 10) I bokslutet planeras en avsättning till reservfond med 1200 tkr, och en aktieutdelning på 2000 tkr som utbetalas i april ) Företaget betalar 30% skatt på eventuell vinst. Under 2017 kommer företaget att betala 75 tkr per månad i preliminär bolagsskatt under februari t.o.m. december. 12) Övriga kortfristiga skulder betalas i April Alla maskiner och inventarier (nya och gamla) skrivs av på 5 år (enligt kompletteringsregeln). Existerande inventarier anskaffades för 1 år sedan.

5 Uppgift 3 (7 p) Företaget BudgetMix AB tillverkar och säljer produkten Vislandia. Försäljningen väntas uppgå till 8000 st och budgeterat försäljningspris är 950 kr/st. Vislandia består av två råmaterial A och B som köps in och lagerhålls tills de används. De budgeterade rörliga tillverkningskostnaderna per producerad enhet finns givna i Tabell 1. Tabell 1. Kostnadstyp Kostnad per enhet (kr/st) Direkt Material A 5 kg à 10 kr/kg 50 kr/st Direkt Material B 8 kg à 25 kr/kg 200 kr/st Direkt lön 2 h à 140 kr/h 280 kr/st Pålägg Rörliga TO (TOr) 2 h à 15 kr/h 30 kr/st Totalt 560 kr/st Fasta tillverkningsomkostnader budgeteras till 800 tkr. Försäljnings- och administrationsomkostnader budgeteras till 1700 tkr Baserat på beräknat lager vid årsskiftet (vilket utgör inledningen på den kommande budgetperioden) samt målsättningen avseende utgående färdigvarulager och råvarulager vid budgetperiodens slut, har följande lagerbudgetar fastställts. Färdigvarulagret värderas enligt standardtillverkningskostnad. Lagerbudget färdiga varor Vislandia Antal enheter Vislandia Ingående lager (vid budgetperiodens start) 400 st Utgående lager (vid budgetperiodens slut) 600 st Lagerbudget råmaterial Råmaterial A Råmaterial B Ingående lager 2500 kg 2000 kg Utgående lager 2500 kg 3000 kg BudgetMix vill nu ha er hjälp med att upprätta följande delbudgetar a) Tillverkningsbudget för BudgetMix AB omfattande tillverkningsvolym (st) och tillverkningskostnader b) Material och Inköpsbudget för BudgetMix AB avseende inköpsvolymer (kg) och kostnader

6 Uppgift 4 (30 p) Du har blivit ombedd att utreda vilken strategi rörande produktionsinvestering som är lämpligast för ett mindre företag. Historiskt har avkastning 1 legat på 12.5%. Man hoppas kunna upprätthålla denna avkastning även fortsättningsvis. De alternativen man utreder kan klassificeras som en arbetskraftsintensiv och en ny kapitalintensiv teknik. De prognostiserade utbetalningarna baserat på dagens prisbild anges i tabellen nedan. Arbetskraftintensiv Kapitalintensiv Grundinvestering (G) Lönekostnad (U) Teknisk livslängd 7 år 7 år Restvärde 0 0 Siffrorna är baserade på dagens situation med noll-inflation men man räknar med att inflationen bör återgå till mer normala 2% per år inom kort. Trots noll-inflation de senaste åren har lönekostnaden ökat med ca 1% per år. Med tanke på att tekniken i det kapitalintensiva alternativet är ny tror man på en positiv prisutveckling för denna och att priset har sjunkit med 10% inom en 5-års period. Utred de två alternativen som finns inklusive deras finansiella styrkor och svagheter och ge en rekommendation för hur företaget bör agera framöver. 1 (Rörelseresultat + Ränteintäkter) / Totalt kapital

7 Kostnadsslag Aktivitet Kostnadsbärare Lön A1 Inköp Tillv/PIA IB UB A2 Kontroll av gods Material IB UB Inköp 2100 FVL IB UB A3 Produktionsplanering KKM avsk räntor SJK sålda varor Övrigt A4 Maskinomkostnader Resultat 9500 Intäkt A5 Allmänna omkostnader

8 Uppgift 1 Kostnadsslag Aktivitet Kostnadsbärare Lön A1 Materialanskaffning Tillv/PIA K/B DL Lön PIA IB UB 500 A1 KKM 20 dm FVL 600 A2 Övrigt 150 dl A3 270 Diff A A A A5 A A2 Intern materialhantering A Lön PIA Övr D 200 Material KKM 50 Diff 345 IB DM Övrigt inköp 2100 A1 Diff Diff A FVL A3 IB UB A4 A3 Produktionsplanering PIA SJK A5 Lön PIA 200 UB KKM 28, diff diff Diff 46, SJK sålda varor KKM avsk räntor A4 Maskinomkostnader FVL K/B 2418,8 20 A1 Lön PIA Övr SK A2 KKM 2000 A5 1216,00 28,8 A3 Övrigt A4 50 Diff 320 A ,8 2418,8 A5 Allmänna omkostnader Vinst Övrigt Lön SJK FVL K/B PIA/Tillv KKM 320 Vinst SJK Övrigt A1 104 Diff 200 A A KKM Res enligt förkalkylerade kost. Diffar Bruttores FVL Mater ,2 A3 KKM 151,2 Vinst 534 A1 Ma PIA KKM mer 2418, A2 150 Vinst 2570 A KKM Res verklig A ,8 Tot BFM res Diff 382, Brutto Vinst 151,2 BFM avskr x BFM ränta y Skatt z Vinst 2570 x y z Under antagande om att det inte finns någon inventeringsdifferens på FVL-kontot

9 b) Differenser Materialkonto: Inventering/Prisdiff, ogynnsam d.v.s. köpt in för ett högre pris än vad man bokfört uttag för alt. material försvunnit/tagits ut utan att det bokförts. Aktivitetskonto: Påläggsdiff: ogynnsam/gynsamm d.v.s. verkliga omkostnader har blivit högre/lägre än förväntat alternativt påläggsbasen har blivit lägre/högre än förväntat. Tillv/Pia: Kalkyldifferens, gynnsam d.v.s. verkliga direkta kostnader och/eller påläggsbas/aktivitetsutnyttjande per tillverkad enhet har blivit lägre än förväntat. (Kan även vara inventeringsdifferens då det är ett lagerförande konto) c) Resultat se ovan. d) Bas plan Kontoklass 9 är en separat kontoklass och om man använder den separerar man internredovisningen från extern/affärsredovisningen. I BAS48 metoden integrerar man internredovisningen med extern/affärsredovisningen. Detta görs genom att man inte använder konto-grupp och utan bokför dessa kostnadsposter inom kontoklass 48 baserat på de kalkylmässiga kostnader. Man justerar även för eventuella differenser och lägger tillbaka kalkylmässiga merkostnader inom kontoklass 48. Kontogrupp 77- innehåller de bokföringsmässiga merkostnader. Man kan anpassa båda metoderna till ABC-kalkylering genom att definiera kontona enligt aktiviteter istället för kostnadsställe.

10 Uppgift 2 Resultatbudget 2016 Försäljningsintäkter (3*( )) Lagerförändring ( ) 5000 Insatsmaterial (3*( )) Löner (12x7000) Marknadsföring (3000) 3000 Administration (12x100) 1200 Hyra (3*300+9*309) 3681 Avskrivningar (13500/4+6000/5) 4575 Rörelseresultat före finansiella poster 4544 Räntekostnader (16000* *0.0075) * Resultat för skatt 4169 Skatt 1250,7 Årets vinst efter skatt 2918,3 Likviditetsbudget 2016 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Utg balans Ingående saldo Inbetalningar Försäljning kunder Kundfordringar Ökning av banklån 0 Checkkredit Tillgängliga medel Utbetalningar 0 Varuinköp Leverantörsskuld 0 0 Anställdas löner Källskatt och soc avg Skuld Källskatt & soc. avg 1700 Marknadsföring Administration Hyra Inköp ny maskin Amortering Räntor Aktieutdelning Preliminär bolagsskatt Skatteskuld bolagsskatt Övriga kortfristiga skulder Utbetalningar Utgående saldo Kassa Bank Checkkrediten behöver utnyttjas i början av kvartal 4 till ett belopp om 4080 tkr

11 Balansbudget per Tillgångar Eget Kapital och Skulder Anläggningstillgångar Eget Kapital Maskiner och inventarier ( (13500/4+6000/5)) Aktiekapital Tomtmark 9700 Reservfond ( ) 2700 Balanserad vinst (2500+( ) 2000) 3100 Omsättningstillgångar Årets vinst 2918,3 Färdigvarulager 7500 Kundfordringar Skulder Kassa bank 6000 Långfristigt Banklån ( ) Checkkredit 3131 Summa Tillgångar Leverantörsskulder (2*9000) Personalens källskatt & soc avg (0.55*7000) 3850 Bolagsskatt ( *75) 425,7 Summa Skulder & Eget kapital 56125

12 Uppgift 3 a) Tillverkningsbudget (i) Tillverkningsvolym Antal Vislandia Budgeterad försäljning 8000 st Lagerförändring ( ) 200 st Budgeterad tillverkningsvolym 8200 st (ii) Tillverkningskostnad Kostnadsslag kr/st Totalt för budgetperioden Direkt material A 50 (50*8200) 410 kkr Direkt Material B 200 (200*8200) 1640 kkr Direkt Lön 280 (280*8200) 2296 kkr Rörliga tillverkningsomkostnader (TOr) 30 (30*8200) 246 kkr Summa rörliga (sär)kostnader 4592 kkr Fasta tillverkningsomkostnader (Tof) 800 kkr Summa tillverkningskostnader 5392 kkr b) Material & Inköpsbudget Material A (kg) Material B (kg) Material A (kkr) Material B (kkr) Summa Inköp (kkr) Tillverkning Lagerförändring (Utg RVL Ing RVL) Totalt

13 Uppgift 4 Från given data framgår att genomsnittlig historisk avkastning har varit 12.5% historisk. Denna siffra är i nominala termer (avkastning och kapital i verkliga kr) före skatt för en genomsnitt risk investering i bolaget. Under antagande att dessa investeringar har samma risk som genomsnittsinvesteringen så gäller, 12.5% vid historisk inflation. Värdet på denna saknas men rimligt antagande är att den är nära den normala d.v.s. 2% vilket ger, % 1.02 om man bortser från skatteeffekter. Bedömer vi de två alternativen utan hänsyn till skatt eller prisändringar (Statisk kalkyl) med hjälp av kapitalvärdet för respektive så får vi , alt. Statisk kalkyl r 10,29% År Arbetsintensive G 250 U betalningar NV , , , , , ,097 och alt. KV 1696, , Statisk kalkyl r 10,29% År Arbetsintensive G 1250 U betalningar NV , , ,532 67, , , ,3655 KV 1732,16

14 Prisförändringar som noterats är en ökning av lönekostnaderna med 1% p.a. när inflationen är noll. Denna prisändring är alltså real Δö 1% och den nominal prisändring för lön under samma antagande som ovan är alltså Δö % Bedömer vi de två alternativen utan hänsyn till skatt men med förväntat prisändringar för lönen med hjälp av kapitalvärdet för respektive så får vi alt Dynamisk kalkyl r 10,29% År Arbetsintensive G 250 U R ,03 309,09 312, , , ,641 betalningar ,03 309,09 312, , , ,641 NV ,72 251,57 230, , , , ,996 KV 1749,7 och alt. Dynamisk kalkyl r 10,29% År Arbetsintensive G 1250 U R ,01 103,03 104,06 105, , ,214 betalningar ,01 103,03 104,06 105, , ,214 NV , , , , ,394 58, ,9987 KV 1749,9

15 Båda investeringar är nyinvesteringar men betalningsflödena skiljer sig avsevärt där de löpande kostnaderna är höga men investeringen och därmed avskrivningarna är låga för det ena alternativet och tvärtom för det andra. Data rörande skatt saknas men låt oss anta att den är 20% och att vi gör avskrivningar om 20% av Grundinvesteringen per år., % % Bedömer vi de två alternativen med hänsyn till skatt men med förväntat prisändringar för lönen med hjälp av kapitalvärdet för respektive så får vi alt Dynamisk med skatt r 10,00% År Arbetsintensive G 250 U N 309,06 318, , , ,12 358, ,464 skatteeffekt N 71,812 73, , , ,624 71, ,89279 betalningar N , , , , , , ,571 NV ,68 202, , ,81 166, , ,675 KV 1515,71 och ,00 alt. Dynamisk med skatt r 10,00% År Arbetsintensive G 1250 U N 103,02 106, , , ,04 119, ,155 skatteeffekt N 70,604 71, , , ,208 23, ,63093 betalningar N ,416 34,905 37, , ,832 95, ,5237 NV , , , , , , ,5582 KV 1495,00

16 Enligt kapitalvärdeskalkylen är det fördelaktigast att investera i det kapitalintensiva alternativet. Dock förväntas kostnaden för denna minska vilket gör det möjligt att det är än bättre att vänta med investeringen några år och först investera i det arbetskraftsintensiva alternativet. För att kunna bestämma detta så måste vi räkna ut annuiteten för det kapitalintensiva alternativet. Den data vi har är att man förväntar sig att priset har sjunkit med 10% inom en 5 års period. Om vi antar att denna prissänkning är uttryckt i relativa termer gäller 1 Δ 1 10% Δ 2.085% och Δ % Vi kan då räkna ut annuiteten för Grundinvestering genom att utnyttja För den arbetskraftsintensiva investeringen gäller Arbetsintensiva G 250 U N 309,06 318, , , ,12 358, ,464 skatteeffekt N 71,812 73, , , ,624 71, ,89279 betalningar N , , , , , , ,571 NV ,68 202, , ,81 166, , ,675 och för den kapitalintensiva med ett ekvivalent flöde (annuiteter) Kapitalintensiva g med hänsyn till skatt 218,55 218, , , , , ,892 U N 103,02 106, , , ,04 119, ,155 skatteeffekt utöver G 20,604 21, , , ,208 23, ,63093 betalningar N 300, , , ,83 310, , ,415 NV 273, ,56 229,5 210, , , ,858 Baserat på detta kan man räkna ut kapitalvärdet år 0 till 7 givet att man byter till det kapitalintensiva alternativet efter År 7: År 6: År 1: Direkt:

17 Med hänsyn till skatt och prisändringar är det därför mest förmånligt att investera i den kapitalintensiva tekniken direkt enligt kapitalvärdesmetoden. Slutsatsen är baserat på de antagande som gjorts och skall kompletteras med en känslighetsanalys. T.ex. hur mycket får lönerna öka för att detta alternativ skall ge högst kapitalvärde d.v.s löser vi ut x så skall den uppfylla 2.36% vilket motsvarar en reallöneökning på ca 0.35% per år. Man bör även diskutera kapitalbehov och andra alternativ t.ex. kapitalvärdeskvoten.