PROBLEM SOM BLEV RESURS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROBLEM SOM BLEV RESURS"

Transkript

1 Arrogant ERN: Stockholm: Ifrågasatte Karins lidande Sprututbytet fyller ett år 2/2014 Pris: 20 kr Ges ut av Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Fångvården Reclaim Justice använder lagen för att förändra Sektlik tolvstegsbehandling med magert resultat. PROBLEM SOM BLEV RESURS 2/2011 oberoende FÖLJ MED TILL SOLLENTUNA: KOMUNEN SOM HAR RÅD OCH VILJA ATT SATSA PÅ BOENDE FÖR VUXNA MISS- BRUKARE.

2 INNEHÅLL 2/2014 Ges ut av Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Utkommer med fyra nummer per år. ISSN-NUMMER Ledaren 4 Sollentuna satsar på missbrukare 8 Musketörerna en stor resurs 12 Reclaim justice företräder fångar 16 Behandling i Guds namn OBEROENDE/RFHL Lagerlöfsgatan Stockholm Tel: Fax: Besöksadress: Lagerlöfsgatan 8 PG: ANSVARIG UTGIVARE Inger Forsgren ANSVARIG FÖR ANNONSER & MATERIAL TILL TIDNINGEN Per Sternbeck LAYOUT Carina Lindgren MEDLEMSKAP/ PRENUMERATIONER Bli medlem i RFHL för 100 kronor/år och få gratis prenumeration på Oberoende. Ring, posta, faxa eller mejla in din ansökan till adressen angiven ovan. Observera att endast privatpersoner kan bli medlemmar för 100 kronor per år. Företag och organisationer som vill stödja RFHL betalar för ett stödmedlemskap valfritt belopp över 100 kronor. Endast prenumeration på Oberoende kostar 145 kr/år för privatpersoner, organisationer och företag. 20 Ett år med sprututbytet i Stockholm 25 Krönikan 26 Jan vs kommunen 30 Förvaltarskap utan insyn 30 Karins lidande i fosterhem ifrågasatt 36 Kärlek på lasarett 39 Här finns RFHL 40 Serie: Janne Karlsson 2 oberoende 2/2014

3 Inger Forsgren ordförande i RFHL /ledaren LEDAREN Minska klyftorna öka jämlikheten Den 14 september går Sverige till val igen. Det lovas både hit och dit och det är svårt att veta vilket parti eller enskild politiker som anser att de sociala frågorna är viktiga. För när senast hörde man i ett tal eller en valdebatt politiker diskutera frågor om beroende, psykisk ohälsa, social utsatthet, den ojämlika hälsan, den sociala diskrimineringen? Jag kommer inte ihåg. Gör ni? Det är som att vi är osynliga och inte värda att ens nämnas. Vi som befinner oss i utanförskap. Förutom när man vill åtgärda oss så att vi skaffar oss ett arbete. För med ett arbete försvinner tydligen utanförskapet. Automatiskt. För att minska utanförskapet har man sänkt nivåer på socialbidrag, sjukbidrag och pensioner. Man har gjort det mer lönsamt att arbeta genom att införa jobbskatteavdrag. Resultaten har inte låtit vänta på sig. I OECDs* senaste mätning faller Sverige från första plats till 14 när det gäller jämlikhet. De ekonomiska klyftorna växer. De senaste åren av ökade klyftor har nu, enligt min mening, nått oacceptabla nivåer. Jag är inte ensam. I samhällsdebatten ser vi att många människor är trötta på individtänket, skattesänkningar, avdrag för de som har, med mera. De vill, precis som vi, se ett ökat samhällsansvar för de människor som av olika anledningar varken kan eller har förmåga att hjälpa sig själva. Men i den partipolitiska debatten är det som att det är tabu att prata om ett ökat samhälleligt ansvar. Allt ansvar på att få till ett bra liv ligger och ska ligga på individen. Och så får vi en mycket märklig, exkluderande och nedlåtande politik där de individer som lyckas belönas och de som misslyckas bestraffas. Samhället dras isär och inget av de politiska lägren i svensk politik verkar vilja, eller våga, bryta 2/2014 oberoende Jag vill ha politiker som ser klyftor och fattigdom som problem med detta. Jag vill ha politiker som ser klyftor och fattigdom som problem. Och som på allvar vill minska dem. I mitten av förra seklet, när socialförsäkringssystemen konstruerades, var det utifrån insikten om att fattigdom och otrygghet kan minskas betydligt, om bara den politiska viljan finns. För ett är säkert: Man bryter inte ett utanförskap genom att skapa fattiga människor. Ur fattigdom växer missbruk, sjukdom, våld, vanmakt och självförakt! RFHL åker i år till Almedalen för att prata med politiker och andra beslutsfattare. Syftet är att belysa våra medlemmars vardag och vilka hårda konsekvenser många politiska beslut har för den enskilda människan. Vi ska påtala vikten av att politiker ser konsekvenserna av sina beslut. Vikten av att hålla ihop ett samhälle. Att man inte enbart tittar på kortsiktiga ekonomiska lösningar för att spara pengar under pågående mandatperiod. Vi kommer att påtala vikten av tvärpolitiska lösningar som sträcker sig över flera mandatperioder med syfte att minska de ekonomiska och sociala klyftorna och att öka jämlikheten. Denna upplaga av tidningen kommer vi ha med oss till Almedalen och sprida till de som intresserar sig för våra frågor. Vi kommer även twittra på IForsgren om vad som händer på plats, uppdatera hemsidan med olika intressanta seminarium, vilka vi träffar osv. Sist men inte minst kommer vi ha två seminarier om varför vi anser att det ska vara tolv folkhälsomål istället för nuvarande elva. * Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi. 3

4 I Oberoende skriver vi ofta om människor,myndigheter och verksamheter som inte fungerar. Där utsatta människor inte får den hjälp de behöver. Om regler som stjälper människor snarare än hjälper. Där ekonomin sätts över lagar och människovärde. Vi är inriktade på att peka på att det välfärdssamhälle som byggdes upp en gång inte längre fungerar och att man inte kan leva på minnen från fornstora dagar. Men det finns också kommuner som har en fungerande välfärd för alla. Följ med till Sollentuna, strax norr om Stockholm... I Sollentuna sat boende för vuxn SOCIALTJÄNSTEN får kritik. Socialsekreterare slutar. I den politiska debatten talas inte om socialtjänstens villkor. Är allt svart så svart? Oberoende fick tips om Sollentuna kommun, där åtminstone vuxna missbrukare säger att det fungerar bra. Sagt och gjort. Vi åkte dit och träffade enhetschefen för vuxna missbrukare, Jenny Swärd, för att få veta mer. Efter en slingrande promenad genom korridorerna i kommunskrapan kommer vi till hennes rum, med utsikt över centrum. Där har Jenny Swärd som är chef för Vuxna missbrukare och socialpsykiatrin i Sollentunas socialtjänst arbetat i tre år. På vägen till kommunhuset passerade jag flera påbörjade byggen av bostäder och det byggs mycket, instämmer Jenny. Men, det finns ett men. Bostadsbyggandet är för lågt och nya lägenheter dyra. Dyra lägenheter innebär att den målgrupp som Jenny jobbar med inte är de som först kommer på tal till bostad. Åtminstone inte i de husen. Men kommunen satsar både på Bostad Först samt försöks- och träningslägenheter. 120 lägenheter för försöksboende har kommunen tillgång till men de hoppas att få fram fler. Jenny Swärd är oroad över 4 oberoende 2/2014

5 sar man på a missbrukare bostadsmarknaden, eftersom missbrukare och socialt utsatta behöver en bostad för att kunna starta en ny tillvaro. Vi har idag två lägenheter för Bostad Först, vi är lovade fem. Jag tycker det är en bra början eftersom det är svårt att få bostäder också för människor utan problem. Boende och insatser Vi pratar mycket kring bostadsfrågan. Jenny har ett stort engagemang för saken, eftersom ingen kan fungera utan att ha en fast bostad. Men, säger hon, det behövs fler insatser, självklart. Sysselsättning till exempel och där har vi inte lyckats. Det sociala företagarprojektet vi har kräver Ingen kan fungera utan en fast bostad nolltolerans och vi måste hitta andra lösningar. Även om det så bara är en timme eller ett par gånger i veckan som de kommer så är varje tillfälle de är där bra. Jenny berättar att Sollentuna satsar på boendestödjare till alla missbrukare som har bostad. Just nu jobbar fyra inom kommunen med boendestöd till gruppen missbrukare. Kommunen kan också med kort varsel få fram behandling och insatser för dem som vill sluta med missbruket. Det finns inte sjöar av pengar för behandling men det försöks så långt det är möjligt att lyssna på brukarens önskemål. Missbruket måste ses utifrån individen. Behövs längre vistelse på behandlingshem ges det liksom insatser på hemmaplan. Det viktiga är att det finns många lösningar och snabba vägar. De som bor i försöks- och Bostad Först- bostäder får självklart behålla lägenheten också om de åker på behandling, säger Jenny. 2/2014 oberoende 5

6 Jenny Swärd arbetar som chef för Vuxna missbrukare och socialpsykiatrin i Sollentunas socialtjänst. Man arbetar även med vräkningsförebyggande insatser. Att komma efter med hyran kan drabba många och vi försöker hitta vägar så att människor kan bo kvar. Att hamna på gatan gör inte saken bättre och hotelloch vandrarhemslösningar blir på sikt dyrt. För den som känner att det är svårt att hantera den egna ekonomin finns möjlighet att via socialtjänsten få hjälp med att hyran betalas in och att pengarna portioneras ut. Insatsen är frivillig men används av många och kommunen har en heltidstjänst som bara jobbar med att hjälpa till med detta, berättar hon. Åkerbo korttidsboende Åkerbo kommer upp. Åkerbo är kommunens korttidsboende där det råder nolltolerans mot droger och är tänkt som en genomgångsverksamhet. Men då det är svårt att få fram bostäder blir många kvar längre än tänkt. Och det har varit en del skriverier i lokalpressen Ja, jag kan inte neka till att det har varit problem, men vi har startat ett brukarråd för boendet och det tror jag kan lösa många frågor. Jenny betonar brukarinflytandet som värdefullt för kommunens arbete och lyfter fram Musketörerna som en förening vars verksamhet tillför oerhört mycket. Människor med erfarenhet och kunskap. Sysselsättningen problem Om hon får lyfta fram något som inte är bra är det sysselsättningen för dem som missbrukar och inte klarar av att sluta. Jenny är även kritisk mot LVM som hon betraktar som en dyr insats som sällan leder till resultat. I år har kommunen omhändertagit flera personer enligt LVM. Det är fall där människors liv verkligen är i riskzonen. Jag ser helst att LVM används så lite som möjligt. Frivillig medverkan fungerar bättre och kan vi erbjuda de utsatta grupperna eget boende har det tagits ett steg där man själv kanske vill förändra tillvaron. Jenny tycker att det är lätt och roligt att arbeta i Sollentuna kommun. Det är liten omsättning av personal inom socialtjänsten. Verksamheten är väl organiserad och politikerna har dessutom lagt äldrevården utanför den sociala budgeten, vilket bidrar till att medelsdiskussionerna inte tär på arbetsklimatet. TEXT Anne Skånér 6 oberoende 2/2014

7 En uppstickare som testar nya idéer LENNART GABRIELSSON (FP) är Sollentunas ordförande i socialnämnden. En uppstickare som tillsammans med socialchefen gärna testar nya ideer och möjligheter. Ett omskrivet beslut var när de beslutade att ge familjehem som gjorde bra jobb en bonus, som sattes utifrån vilka mål som skulle uppnås. Debatten tog fart, men Lennart Gabrielsson tog det lugnt och enligt egen utsago fungerar det bra. L ennart Gabrielsson brinner för sociala frågor. Han vill testa och prova nytt. Som det beryktade husvagnslägret för missbrukare som figurerade i media för några år sedan. Det var ett problem som måste lösas, berättar Lennart Gabrielsson. Visst kunde vi kört bort dem. Tömt lägret, men det hade bara flyttats en bit eller så hade de kommit tillbaka. Vi valde dialog. Jag och Kerstin Lidman (socialchefen) åkte dit och pratade med dem, inte över eller om. Vi valde att inte jaga. Lennart och Kerstin lyssnade, tog till sig förslag och kom med egna. Idag har kommunen ordnat boendet, men husvagnarna finns kvar. Har råd att hjälpa utsatta Föreningen Musketörerna i Sollentuna som bildades i samband med upplösningen har blivit en tillgång för kommunen och Lennart talar idag om vänner bland det före detta husvagnsfolket. Sollentuna är en rik kommun, säger Lennart Gabrielsson, med få sociala problem och de som finns vill man lösa på bästa sätt. Socialnämnden har en budget på 246 miljoner och då ligger äldrevården utanför. Han menar att det är en vare sig stor eller liten budget och den täcker de behov som finns. Vi har en stark medelklass, välutbildad med jobb och höga löner. Välmående invånare med andra ord. Utifrån det anser jag att vi har råd att ge den eller dem som inte klarar sig så bra som missbrukare eller barn i socialt Vi har råd att ge hjälp till den eller dem som inte klarar sig så bra. säger Lennart Gabrielsson, Sollentunas ordförande i socialnämnden. 2/2014 oberoende 7

8 problematiska situationer hjälp. Han tillägger att det också satsas på gruppen med psykosociala problem, och ger en känga till regeringen som lagt Gerhard Larssons missbruksutredning i byrålådan. Inom missbruket ser han att gruppen yngre inte växer lika mycket nu som tidigare. Däremot ökar det i den äldre befolkningen. Vi vet inte varför men några saker kan vara att när man gått i pension uppstår ett tomrum som lätt kan fyllas med alkohol. Allt fler har en bag-in-box och om den stod i ett par veckor tidigare kanske det dricks lite varje dag nu. Vad det än beror på måste kommunen försöka bidra till lösningar. Det behövs mer av mötesplatser där man kan träffas. Det behövs livskvalitet och sådana saker, funderar Lennart över i egenskap av socialnämndens ordförande. Vykort till placerade barn Ingen kommun kan skryta över att man inte har omhändertagna barn, Sollentuna är inget undantag. Men debatten om att lyssna på barnen verkar ha fått gehör. Lennart berättar att han skickar vykort till kommunens placerade barn/unga vuxna. Jag skickar korten med min bild och kontaktuppgifter så att de vet vart de kan vända sig. Jag uppmanar dem också att berätta om hur de har det, hur deras dag ser ut. Vidare har vi startat ett, låt oss kalla det ungdomsråd, där vi samlar åtta omhändertagna som får komma med synpunkter om vad som kan bli bättre. Dessutom har vi uppföljning av de ungdomar som skrivits ut. Vi intervjuar dem om hur deras tid i familjehemmet varit. Problem eller vad som varit bra. Vi vill verkligen lyssna på vad de har att säga och ta det till oss. Lära av misstagen Socialnämnden ger också möjlighet för dem som vill träffa nämnden eller bara Lennart för att diskutera. Situationen inom socialtjänsten i kommunen är stabil. Omsättningen på personal är nästan obefintlig. För några år sedan höjde kommunen lönerna med tusen kronor i månaden för dem som jobbar med barnärenden i ett led att motivera dem att stanna kvar. Därtill satsas på utbildning inom hela förvaltningen. Kommunen vill att de ska göra ett bra jobb och det görs om personalen känner sig uppskattad. Ett orosmoment Lennart menar att det är viktigt att tänka utanför boxen, att inte fastna i låsta positioner eller lagtolkningar som stoppar utvecklingen. Kompetent personal som uppmuntras i sitt arbete gör bra resultat och känner också att de är viktiga. Det gäller att hela tiden lyssna och hitta nya vägar, vara öppen och kunna diskutera också de svåra sakerna som t.ex. när det misslyckas i ett familjehem. Det han vill förbättra är arbetet med våld i nära relationer och vårdnadstvister. Det senare anser han vara de vuxnas brist på att se till barnens bästa. Vårdnadstvister tar för lång tid. Barn far illa under tiden genom att sitta mellan de vuxnas konflikter. Det måste gå att göra något åt, säger Lennart. TEXT Anne Skånér Musketörernas villa i Sollentuna har bli och blivit som min familj, säger Connie d Utan Musketörerna hade jag inte klarat inga vänner som inte själva tog droger, s Samhällspr N iklas har fått läsa intervjuerna med Lennart Gabrielsson och Jenny Swärd. Min plan är att han på något vis ska svärta ner den ljusa bilden de ger av Sollentuna. Men inte: Lennart Gabrielsson har ju rätt i det. De hade ett problem som måste lösas. Och det var vi som var problemet. Först var vi fiender men sen... Ingen annan hade lyssnat på oss och samtalat 8 oberoende 2/2014

9 vit ett andra hem för mig, on Marco (t.v.). att bli drogfri, för jag hade äger Titti Rejby (t.h.). oblem blev samhällsresurs Niklas Ristarp var med och bildade föreningen Musketörerna i Sollentuna för fem år sedan. Innan dess bodde han som hemlös amfetaminmissbrukare i ett husvagnsläger i Väsjöbacken i Sollentuna under flera år. Ett husvagnsläger som betraktades som ett stort problem av politikerna. Nu är Musketörerna en stor resurs. med oss på den nivån. Det var alltid poliser och kronofogden. Men den här gången; man satte sig ner och ville prata med oss från politiskt håll. Jag tror inte att någon med vår historia och i vår situation varit med om det, det är unikt. När vi visade att vi ville ha hjälp, då tog de emot oss också. De var ärliga, de höll vad de lovade. En efter en kom vi ner, vi vågade släppa missbruket. 2/2014 oberoende 9

10 - Jag duschar och äter mat i Musketörernas villa varannan dag för 20 kr, säger Birgitta Haupt. Niklas Ristarp minns hur det var. Och vet hur det är. Han kan inte annat än hålla med Jenny Swärd och Lennart Gabrielsson att socialpolitiken fungerar i Sollentuna: Sollentuna har en politik som fungerar mot våra grupper. Det finns massor av småexempel på när det krånglat och strulat för människor men ändå det är på det stora hela en bra socialtjänst. Det finns utrymme för misslyckanden, man får komma tillbaka. De sträcker ut handen med brukarinflytande och låter oss frivilliga komma in i de kommunala systemen. Någonstans tror jag att rikare kommuner har lättare att ta hand om fattiga människor på ett bra sätt eftersom ekonomin styr socialtjänsten så mycket. Men trots att socialtjänsten fungerar bra i Sollentuna så råder det ingen tvekan om att Musketörerna har en mycket viktig roll att spela: Musketörerna behövs Människor som har en svår social problematik med missbruk, psykisk ohälsa, kanske 10 oberoende 2/2014

11 med ett hat mot myndigheter även om jag tror att det är rädsla; de här människorna har svårt att föra fram sina intressen och påtala sina behov. De blir lätt överkörda och så tror jag att det är överallt i alla kommuner, fattig som rik. Systemen är byggda så. Jag har haft personer som stångat sig blodiga när de försökt själva. De har sökt stöd hos oss och så har de fått hjälp. Sedan är det upp till varje individ att orka igenom hela sin egen resa. Vi behövs för att människor ska orka. Efter dessa år i föreningen så känns det som att socialen är trygga när någon från föreningen är med på det första mötet. Vi är som en garanti för att personen som söker hjälp är seriös. Jag tror att en sådan här förening i varje kommun kan göra det enklare för personer, om man vill ta sig in i samhället. Vi kan utgöra ett stort stöd för dem som vill göra det. Jag har egen bakgrund, jag har gjort den här resan själv. Vi har bra kontakter med kommunen. Det är nog en fördel att ha oss vid sin sida. Allt bygger på hur du bygger upp ditt förhållande till myndigheterna. Socialtjänsten och arbetsförmedlingen är de stora ångestkorridorerna men här är det inte så. Här har vi en bra dialog och mycket bygger på det: dialog. Gemenskapen viktigast En annan viktig funktion Musketörerna i Sollentuna har är att skapa gemenskap: Det är en stor utmaning att bli nykter och lägga ner kemikalierna, säger Niklas. Men det riktigt svåra är att byta liv och bli accepterad i en ny gemenskap. Var träffas vuxna med vår bakgrund som ska bygga nya relationer? Det är i olika gemenskaper. AA, NA eller i en förening som vår. Därför behövs vi också, så att vi, såna som vi, har någonstans att ta vägen. Vi försöker samla oss för att att skapa en gemenskap så att vi orkar leva nyktra. Ensamheten är en så stark faktor när det gäller att falla tillbaka. Kan vi lära oss att umgås utan droger De här människorna Privat bild. har svårt att föra fram sina intressen och påtala sina behov. De blir lätt överkörda, säger Niklas Ristarp som var med och bildade Musketörerna i Sollentuna. och alkohol så kommer det garanterar att gå enklare att bygga det där nya livet. Vi kan som förening göra sådant som kommunen och socialtjänsten inte kan göra. Vi brukar skoja om det på föreningen. När socialen kallar så kommer ingen om det inte gäller vårt eget försörjningsstöd. Men det är verkligen så. Det blir för förknippat med en myndighet. I föreningen bestämmer vi helt själva vad vi gör. Jag vet att människorna jag knarkade med, vi kan göra bra saker ihop. Det har kommit nya människor varje år från den gemenskapen. Vi vill umgås för att vi är de vi är, oavsett om vi knarkar, sitter och hänger eller pysslar. Musketörerna i Sollentuna fyller fem år i år. Jag tycker nog att vi är en succé. Det är bara att konstatera. I Sollentuna verkar det sociala arbetet fungera för alla parter. Det är bara att glädjas åt det. TEXT Per Sternbeck FOTO David Munck 2/2014 oberoende 11

12 Reclaim Justice använder lagen för att förändra 12 oberoende 2/2014

13 OBEROENDE BERÄTTADE under förra året om de svenska högsäkerhetsfängelserna där Kriminalvården enligt egen utsago förvarar folk som inte går att behandla. Vi träffade Petar Andjelkovic, som påstår sig vara oskyldig och menar att hans bunkerplacering är ett sätt att tysta och trycka ner honom i hans jakt på sanningen. Vi träffade även den långtidsdömde pappan Geoffrey Kitutu, som vittnade om beröringsförbud vid besök och svårigheterna att bibehålla kontakten med sitt barn. Sedan våra reportage har bunkrarna blivit ifrågasatta från flera håll. Den 22 maj gav JO Kriminalvården allvarlig kritik angående placeringsbesluten och transparensen inom myndigheten. Elisabet Fura, chefsjustitieombudsman menar i en intervju till SVT att många fångar inte ens vet vad som krävs för att bli förflyttad till en vanlig fängelseavdelning. Men det finns fler som kritiserar dagens bunkersystem. En av dem är Torgny Jönsson, före detta bunkerfånge och ordförande i föreningen Reclaim Justice. Oberoende lyckades komma i kontakt med honom för att höra hans version om superfängelserna, om hans engagemang i Reclaim Justice och hans kamp för ett rättvisare Sverige. Han släpptes från Saltvik den 12 oktober ifjol. Var satt du och hur stor del av ditt straff var du bunkerplacerad? Jag placerades inledningsvis på Hallbunkern men flyttades mellan bunkrarna på Kumla, Hall och Saltvik ett antal gånger. Jag dömdes till sju och ett halvt års fängelse och skulle avtjäna fem. Jag satt 18 månader på häkte med restriktioner, därefter tre år och en månad på bunker. De sista månaderna gjorde jag på avdelning fast med fortsatta bunkerrestriktioner. Hur kändes det att komma ut och möta den riktiga världen? Oförberett och overkligt. Jag hade inte sett mina barn på fem 2/2014 oberoende 13

14 år de var fyra och nio när jag greps Hur var det att sitta i bunkern? Begränsat intill surrealism. Alla kontakter med omvärlden drogs ner till ett minimum Det är svårt att hålla kontakt med anhöriga. Jag har t ex blivit nekad att åka till sjukhuset då min son blev sjuk, jag har blivit nekad att åka på begravning till en annan närstående och sedan råder beröringsförbud under de bevakade besöken. Under din verkställighet föddes en idé, kan du berätta lite om den? Jag har under lång tid ifrågasatt rättssäkerheten inom alla rättsvårdande myndigheter. Under tiden på häktet kom jag i kontakt med frågor som knyter an till Europakonventionen och kunde snabbt konstatera att det finns oerhörda brister i svenska myndigheters iakttagande av konventionens regler beslöt jag mig för att ta tag i de här problemen så snart jag kunde. Under mer än två år arbetade jag systematiskt för att ha allting på plats för min frigivning. Dagen efteratt jag frigetts startades arbetet inför lanseringen av föreningen Reclaim Justice den första december i fjol. Du var uppe i tingsrätten i Norrköping den 8 maj Varför var du det? Jag har stämt staten för att bryta mot Europakonventionen. Det är flera saker som är fel, till exempel de påverkansprogram som de bunkerplacerade måste gå för att utplaceras från bunkern, de saknas helt. Något som gör att är man en gång placerad på bunkern är det svårt att ta sig därifrån. Sedan har vi det initiala placeringsbeslutet som bland annat är grundat på hemligstämplade uppgifter från Kriminalvårdens egen underrättelsetjänst. Något vi intagna eller våra advokater inte får ta del av och därför inte kan bemöta. Torgny Jönsson har stämt staten för att bryta mot Europakoventionen. Bunkrarna måste stängas, säger han. oberoende 2/2014

15 Enligt min mening bryter detta mot artikel sex i Europakonventionen. Hur tror du utfallet blir? Vi får se, dom kommer den 10 juni. Men jag är segerviss. Behövs det så kommer jag att driva detta ärende ända till Europadomstolen. Bunkrarna måste stängas och jag kommer att göra allt i min makt för att det ska ske. Så det är därför Reclaim Justice behövs? Ja, precis, organisationer och lobbyister har under lång tid försökt förmå myndigheter som Kriminalvården och Åklagarmyndigheten att följa konventionsregler och regler om mänskliga rättigheter utan resultat. Reclaim Justice är vägen för att genom rättsliga åtgärder driva de här frågorna till sin spets. Vi har beslutat att genom rättsligt våld tvinga rättsvårdande myndigheter att respektera allas rätt till rättvisa. Du hade inte varit ute speciellt länge innan Lexbase dök upp. En internetsida som lägger ut samtliga tingsrättsdomar i Sverige på nätet mot betalning, vad tycker du om den sidan/funktionen? Lexbase delar in Sverige i två grupper, de som förekommer i tingsrättsdomar och de med ett fläckfritt förflutet. Något jag tycker är sorgligt då de som förekommer på Lexbase många gånger har ett problematiskt förflutet och kämpar varje dag för att kunna komma tillbaka till samhällets gemenskap. Är det inte bra att man kan kolla upp t ex anställda för att se om de är straffade? Inte på det sätt som Lexbase erbjuder. Det finns berättigade situationer, som tex kontroll av personer som ska arbeta med barn. Men den typen av bakgrundskontroller ska ske under strikt kontrollerade former. Torgny Jönsson är före detta bunkerfånge och ordförande i föreningen Reclaim Justice. JK valde att inte inleda en förundersökning mot Lexbase då det enligt dem inte fanns ett allmänintresse i att driva ett allmänt åtal mot sajten. Hur tänker du kring JK:s agerande? Vi har initierat en grupptalan mot Sverige för att staten tillåter sidor som Lexbase att existera. Vi driver två enskilda åtal mot Lexbase ansvarige utgivare och även att rättsligt angripa Lexbase internetleverantör. Hur kan det vara förtal att som Lexbase lämna ut domar till folk mot betalning? Det är väl offentliga handlingar? Ja, det är offentliga handlingar, men det saknar betydelse. Det finns ingen generell rätt att publicera förtalsgrundande uppgifter bara för att de är sanna. Det ska först och främst vara försvarligt och det är inte den publicering som Lexbase bedriver. Hur många har hört av sig till er och vill att ni ska företräda dem i grupptalan mot Lexbase? Vid det här laget rör det sig om cirka 2000 personer. Hur gör man om man finns med på Lexbase och vill ingå i er grupptalan? Då går man in på vår hemsida, alternativt via Facebook. Där finns anmälningsformulär. Om man sitter i fängelse, förekommer på Lexbase, inte har tillgång till internet men vill ingå i grupptalan hur ska man göra då? Då kan man skriva till oss på adress: Reclaim Justice Box Lidingö TEXT: Jonas Klinteberg FOTO: Ulf Stjernbo 2/2014 oberoende 15

16 Tolvstegsbehandlin Jag har haft det tvivelaktiga nöjet att som ofrivillig gäst inom kriminalvården tvingas genomgå en tolvstegsbehandling på anstalten Skänninge under två år Skänningeanstalten ligger på östgötaslätten nära Mjölby och består av 130 behandlingsplatser. Resterande platser är så kallade normalplatser, sammanlagt 235 platser. Behandlingsplatserna varierar något utifrån tillgång och efterfrågan. All behandling och medverkan i olika preventionsprogram inom kriminalvården är frivilliga, eller, som vi intagna tolkar det: frivilligt tvång, då du som intagen annars förvägras, alltifrån sänkning av säkerhetsklass/riskbedömning, permissioner och adekvata utslussningsåtgärder, vilket i förlängningen innebär försvårade integrationsmöjligheter tillbaka till samhället. Idag satsar kriminalvården stort på så kallad tolvstegsbehandling i något som mer eller mindre påminner om en form av tolvstegsfabrik, trots att modellen inte är anpassad för att bedrivas i en sluten institution. Det saknas väsentliga delar i behandlingen, som exempelvis att delta i riktiga möten, utsluss via halvvägshus och underhållsbehandling i frihet. Kriminalvården har valt att till stora delar fokusera på den rent teoretiska delen av behandlingen av resursoch säkerhetsskäl. Så är även fallet med ett flertal importerade program från USA och Kanada inom kriminalvården. Avancerad hjärntvätt För att få delta i tolvstegsbehandlingen får du som intagen inte använda någon form av sinnesförändrande mediciner vilket är en fundamental inställning inom hela NA-rörelsen. Min uppfattning tillsammans med ett stort antal intagna som genomgått den så kallade tolvstegsbehandlingen på Skänningeanstalten är att den bygger på en form av avancerad hjärntvätt. Behandlingen är manualstyrd och går under inga omständigheter att diskutera eller ifrågasätta. I princip innebär programmets konstruktion att alla tecken på att det skulle finnas svagheter i programmet utgör ett hot för den enskilde deltagaren. Behandlingen upplevs till stora delar som en form av bokstavstrogen fundamentalistisk tolkning av AA:s bok, Bara för idag och liknande texter, vilka innehåller en ständigt närvarande retoriskt religiös prägel och prisande av tolvstegsrörelsen. I tolvstegsrörelsens egen bibel (Stora boken) säger man mer eller mindre att enda utvägen är att börja tro på Gud och att följa AA:s (Oxfordgruppens) principer. Guds vilja Högre makt, Guds vilja, skuld och skam, är centrala begrepp inom behandlingen. Gemensamt för hela AA/NA är sjukdomsbegreppet, att man är maktlös inför sina känslor, alkohol/droger och att man i grund och botten är en sjuk varelse. Många intagna ifrågasätter gudsbegreppet inom behandlingen av olika anledningar och ett vanligt retoriskt svar från terapeuterna är att gud kan vara vad som helst, exempelvis en papperskorg eller liknande vilket jag personligen fått erfara. Fake it till you make it är ett vanligt återkommandeuttryck vilket innebär att svagare individer till slut ger upp inför den massiva kritiken och helt enkelt spelar med. I behandlingen påminns du ständigt och retoriskt om din otillräcklighet, dina karaktärsdefekter, din sjuka egenvilja och din totala oförmåga att hantera ditt liv. I programmet förutsätter man att allt dåligt som händer i livet är självförvållat. Detta sätt att se på sig själv och sina olycksbröder är enligt min mening starkt nedbrytande och kanske AA:s mest allvarliga sektmekanism. Detta skapar en skarp kognitiv dissonans och självanklagelse, som i många fall utmynnar i en livslång depression och beroende av sekten. Vi är inte botade från vår anklagelse hävdar man retoriskt: Vad vi i verkligheten har fått är en dags villkorligt anstånd. Villkoret för fristen är att vi upprätthåller vår andliga beredskap. Varje dag måste vi omsätta vår förståelse av Guds vilja i alla våra handlingar som det står i AA:s Stora bok. Skrämselretorik Ett populärt mantra som ständigt återupprepas på alla dessa oändliga sittningar och möten är att ett återfall innebär fängelse, institution eller död. Denna skrämselretorik hör snarast till historieböckerna än som ett ackrediterat behandlingsprogram år Vi bad Gud ödmjukt om att avlägsna alla våra karaktärsdefekter mässar terapeuterna i de tempellika terapirummen. Den fanatiskt religiösa prägeln i programmet tillsammans med egenproducerade andliga 16 oberoende 2/2014

17 g eller hjarntvatt Två år på anstalten Skänninge Photo by Bark, (cc)license 2/2014 oberoende 17

18 principer, fungerar som universalmedicin där allt hopp förutom självanklagelse, harm, skuld och skam ställs till en allsmäktig Gud som ska lösa problemet. Varje session avslutas med Sinnesrobönen där intagna ska hålla varandra i handen och mässa bönen unisont; pinsamt. En av de intagna som inte tror på Gud uttryckte det så här: Då dricker jag hellre fotogen resten av mitt liv än att lyssna på det där jävla religiösa dravlet. Den intagne valde självmant utträde ur behandlingen. Andra tiger av olika skäl för att slippa bli utslängda till normalsidan vilket fungerar som ett avskräckande exempel. Repressalier Inom tolvstegsbehandlingen på anstalten Skänninge hotas du ständigt indirekt av olika repressalier i form av utskrivning och förpassning från programmet. En form av påvisk bannlysning inträder om du argumenterar emot eller ifrågasätter innehållet i behandlingen, vilket jag själv fick erfara; du har konsumerat miljön, var budskapet. Allt du säger i behandlingen på anstalten Skänninge registreras av närvarande vårdare för att sedan valideras i samråd med övrig personalstyrka, trots tystnadsplikten. En fundamental och bärande grundprincip inom AA och NA är att det som sägs och delas under dessa sammankomster stannar där och får under inga omständigheter föras vidare. Vid en ansökan om ett Vi bad Gud ödmjukt att avlägsna alla våra karaktärsdefekter. körkortstillstånd begärde Transportstyrelsen in ett underlag från anstalten som då beredvilligt lämnade ut en detaljerad behandlingsjournal där känsliga delar blev en offentlig handling. Saken är nu uppe för granskning i JO. Makt och kontroll har fått ett nytt ansikte inom denna behandlingsform som osökt för tankarna till rent diktatoriska metoder, typ gamla Stasi-Tyskland eller Kina. Ett gott arbete NA-rörelsen har en stark tradition och bedriver i sin riktiga form ett mycket gott arbete i räddandet av förtappade själar, så ingen skugga skall falla på den verksamheten. Tyvärr är den form av tolvstegsbehandling som bedrivs inom kriminalvården och framför allt på Skänningean- stalten med dess självutnämnda överstepräster till stor skada för rörelsen, där det stora antalet behandlade i anstaltsmiljö hyser stor skräck och vånda inför denna form av despotism och maktfullkomlighet. Ordet sekt ekar mellan murarna och uppfyller beklagligt nog alla kriterier för just det begreppet. I en sekt har de individuella medlemmarna alltid fel, i en sekt finns ett eget språk och inom sekter inplanteras rädslor och fobier för styrning och kontroll. Tolvstegsbehandlingen bedrivs av så kallade tolvstegsterapeuter eller programledare där samtliga är klädda i kriminalvårdens uniform. Utbildningsnivån varierar avsevärt men grundläggande är att efter behandling av den egna missbruksproblematiken fortbildas man i regel av ett behandlingshem med samma inriktning, alltså ingen formell adekvat och objektiv terapeututbildning. En stor del av terapeuterna är före detta tunga missbrukare och kriminella. Ett flertal av dessa terapeuter har aktivt missbrukat tillsammans med de intagna som troget återkommer till denna välbekanta miljö gång på gång, trots ett stort antal tidigare behandlingar. Det ska dock sägas i rättvisans namn att flera av terapeuterna är välutbildade men tvingas att blint följa den manualstyrda behandlingen; att offra sitt jobb är inget alternativ. Magra resultat Tolvstegsbehandling uppvisar 18 oberoende 2/2014

19 trots kriminalvårdens storsatsning rent vetenskapligt på oerhört magra behandlingsresultat där siffror mellan tre och fem procent forskats fram. Nämnas bör att denna procentsats innehåller även de som slutar av egen kraft, avlider eller slutar av andra skäl. Alltså tre stycken av hundra klarar sig från ett återfall i missbruk vilket är skrämmande usla siffror och ett enormt slöseri med skattemedel och mänskligt lidande. Skänningeanstalten drogs under 2013 med ett stort antal tomma behandlingsplatser vilket motsvarar en cirkaförlust på mellan 40 och 50 miljoner om året! Personalomsättningen var extremt hög och många v det gamla gardet valde att sluta på grund av olidliga arbetsförhållanden. Tolvstegstalibanerna inom skrået och i förlängningen kriminalvården vägrar kategoriskt intagna med någon form av bokstavsproblematik med substitutionsbehandling för sin sjukdom att delta i programmet. Det gäller även andra former av läkemedel som finns på kriminalvårdens svarta lista. Däremot förskrivs ett stort antal antidepressiva preparat av anstaltsläkaren, men även tung psykofarmaka som Nozinan, Theralen och liknande preparat. Den senaste vetenskapliga studien ledd av Paul Lichtenstein från Karolinska Institutet påvisar att adekvat medicinering minskar det kriminella beteendet med cirka 30 procent, vilket inte går att blunda för. I polemik mot detta svarade NA-profeterna inom KRIS med Krister Carlsson i spetsen genast att substitution endast behandlar ens symtom, vilket mer måste ses som en åsikt och inte ett vetenskapligt uttalande % återfaller Kriminalvården uppvisar heller ingen rehabiliteringsstatistik utifrån sin programverksamhet. Idag återfaller cirka procent av de långtidsdömda missbrukarna i fortsattsatt kriminalitet eller missbruk. Kriminalvården redovisar troget alla som deltagit i någon form av programverksamhet men nöjer sig med att återrapportera den i form av självskattningsstatistik av intagna som genomfört någon form av program. Att bedriva en adekvat missbruksbehandling är en komplicerad process och måste enligt min och många andras uppfattning innefatta ett kluster av åtgärder. Regeringen har i sitt regleringsbrev till kriminalvården 2014 ånyo påpekat att ett sektorsöverskridande myndighetssamarbete måste komma till stånd ute i verksamheten vilket vi intagna väntar på med spänning. En bostad, ett arbete, en möjlighet till avskrivning av gamla skulder eller en fungerande skuldsanering, möjlighet till ett körkort och i många fall en medicinsk utvärdering av den fysiska och psykiska statusen utifrån perspektivet socialmedicinskt funktionshinder med åtföljande åtgärder är och bör vara fundamentala åtgärder för ett lyckat arbete. Samhällskostnaderna rent ekonomiskt är enorma på alla plan och det humanitära lidandet för både brottsoffer, anhöriga och den drabbade går inte ens att mäta. Kåranda En anstalt är en sluten värld och fri från samhällets insyn och som i sann anda utvecklar sin egen kultur. Kulturen sitter som bekant i väggarna där den berömda kårandan är mer regel än undantag. En form av oligarki infinner sig i de olika autonoma enklaverna inom anstalterna eller reviren (behandling, säkerhet, förvaring), en form av doktrinär inställning råder inom dessa olika falanger. Här har kriminalvården ett enormt arbete framför sig, inte minst genom en attitydsförändrande personalpolitik, utbildning och att synkronisera och optimera dessa enheter till en fungerande enhet utifrån regeringsuppdraget att rehabilitera och återanpassa män och kvinnor som är dömda till fängelse. Att låta en blind leda en blind har aldrig och kommer aldrig att leda till några förändringar och förbättringar inom kriminalvården. TEXT Jörgen Filipsson 2/2014 oberoende 19

20 EFTER MÅNGA ÅRS segdragen politisk diskussion fick Stockholm äntligen sprututbyte förra året. Verksamheten fungerar som det var tänkt och antalet besökare ökar hela tiden. Ien mörkgul paviljong bara några meter från tunnelbanestationen Stadshagen ligger Stockholms sprututbyte. På utsidan ser lokalen ut som vilken paviljong som helst men bakom dörren kommer man in i ett stort fräscht väntrum. I anslutning till väntrummet finns personal som tar emot besökarna. Bilden av sprutbyten som en rätt deprimerande miljö stämmer inte överens med verkligheten på St. Göran. Vi får höra det ganska ofta. Många blir positivt överraskade och det är något som gör det väldigt roligt att jobba här, säger Helena Dahlborn, kurator på sprutbytet. Äntligen i Stockholm Det var åttonde april förra året som landstinget i Stockholm öppnade verksamheten intill St. Görans sjukhus efter många års diskussioner bland partierna. Det politiska motståndet mot sprutbytet har inte försvunnit helt. Men det märks inte heller i det dagliga arbetet även om det förekommer en viss debatt i media. I Stockholm har det främst varit moderaterna som har varit motståndare men det är en fråga som är kontroversiell inom de flesta partier. I Göteborg är det främst socialdemokraterna som har kritiserat sprututbyten hårt. I Göteborg går man på linjen att sprututbyte skulle innebära en liberalisering av narkotikapolitiken. I Stockholm anser politikerna att sprututbyten och en restriktiv narkotikapolitik kan finnas sida vid sida. För Helena är frågan enkel: Så länge vi har personer som injicerar narkotika så behöver Sprutu Stockh Många blir positivt överraskade när de kom man göra det så bra som möjligt för dem och minska riskerna. Sedan kan man samtidigt motarbeta narkotikan i samhället. En väg till annan vård Alla som kommer nya till mottagningen ska lämna blodprover för hiv och hepatit. Men de vägras inte hjälp om det av någon anledning absolut inte går att ta prov just den dagen. Många 20 oberoende 2/2014

21 tbytet i olm ett år mer till hit, säger Helena Dahlborn, kurator på sprututbytet. patienter kan ha en rädsla för att låta någon annan sticka dem och det kan vara en procedur som är förknippad med stark ångest. Det finns rum för provtagning och samtal samt även möjlighet att en eftermiddag i veckan att träffa en barnmorska för kvinnorna. Kurator finns för samtalsstöd som främst riktar in sig på personer som är motiverade till behandling. Hjälp att ta kontakt med beroendevården eller socialtjänst erbjuds också. En tandläkare finns på plats en dag i veckan och kan remittera, göra kostnadsförslag och hjälpa personer att söka fonder relaterade till tandhälsa. I den här patientgruppen finns det flera personer med dålig tandhälsa som också är väldigt rädda för att uppsöka tandläkare. Då kan det vara ett stort steg att bara prata med en tandläkare här, säger Helena. Krav på att identifiera sig Vid inskrivning måste man kunna styrka sin identitet. Det finns möjlighet att låta sig fotograferas på sprutbytet fotot sparas i datorn och ingen har tillgång till fotot externt. Såklart är många misstänksamma mot detta och drar sig 2/2014 oberoende 21

22 för att fotograferas men möjligheten finns och fotot stannar här hos oss. Helena säger också, att det sedan inte finns något krav att ha med sig legitimation varje gång. Personalen känner igen många som kommer men om det är en personal som inte känner igen någon är det bra när det finns ett foto tillgängligt. Enligt lagen om sprututbyte får endast personer över 20 år hämta ut sprutor och kanyler. De under 20 är välkomna att lämna prover, få vaccin, träffar kurator, barnmorska eller läkare men några verktyg kan de inte få vilket förstås är ett problem då många börjar injicera redan under tonåren. Oro från grannar När projektet startades fanns en oro från boende i området att det skulle bli stökigt runt omkring: Vi har ett samarbete med väktarna som arbetar runt St. Görans sjukhusområde och det har bara varit någon enstaka gång som vi har fått ringa dem när det har varit stökigt. De rapporterar till oss angående incidenter som skulle kunna vara kopplade till oss men det har inte varit någon dramatisk ökning sen vi kom. Men allt negativt som hänt sedan vi öppnade får ju vi tyvärr skulden för. Vi har ett nära samarbete med närpolischefen och om man tittar på brottsstatistiken i närområdet så har det inte skett någon förändring. Snarare har det sjunkit istället under föregående år. Sedan finns det så klart en oro från boende runtomkring och det man inte känner till kan ju vara skrämmande. Ingen nyrekrytering Motståndare till sprututbyten argumenterar ofta att det sker en nyrekrytering till missbruk om man gör det lättillgängligt med sprutor. Det är något Helena känner igen från diskussionen men inte praktiken: Det är inte tillåtet inte skriva in sig här om man inte har ett pågående injektionsmissbruk. Om vi är tveksamma så kollar vi efter stickmärken eller Sprututbytet i Stockholm har både barnmorska, läkare och tandläkare. missbruksanamnes i journalen. Det kan ha hänt någon gång att vi har nekat någon som bara tar anabola och injicerar i muskeln, för det är egentligen inte dem som vi i första hand finns för. Det har också hänt att någon som väldigt nyligen börjat injicera har kommit. Då försöker vi prata med personen om hens situation, om vi kan göra något. Vid något tillfälle har vi efter samtal med läkare kommit fram till att den personen inte ska ha några sprutor då det var tveksamt om han skulle fortsätta. Men bedömer vi att en person kommer att injicera oavsett så är det så klart bättre att de får tillgång till rena sprutor via oss. Det finns inte fler injektionsmissbrukare idag än för t.ex. ett år sedan. De flesta som går hos oss har haft ett injektionsmissbruk i ca år. Både för- och nackdelar Sprututbytet i Stockholm är stort jämfört med många andra. Det är inget Helena ser som något större problem: Det finns fördelar med att vi är så pass stora. Vi kan erbjuda en bra service och jag är t.ex. anställd på 100%. Vi har läkare här tre dagar i veckan, barnmorska och tandläkare liksom sjuksystrar med både beroende- och infektionskompetens. Det hade man kanske inte kunnat erbjuda om man var en liten enhet. Men så klart kan det finnas nackdelar med det också. Som alltid när man samlar flera människor på samma ställe så kan det uppstå problem och alla kanske inte tycker att det är så roligt att komma in när det sitter tio personer i väntrummet. Rent geografiskt så skulle det ju vara bra om det fanns utspritt och mer tillgängligt. Det här är Sveriges största stad och det kunde finnas 22 oberoende 2/2014

23 Fakta om sprututbyten Att kunna gå någonstans för att hämta nya rena sprutor och kanyler men även återlämna gamla använda är ingen ny företeelse. Sprututbytesverksamheter i olika former har förekommit sedan 70-talet då inofficiella sprutbyten fanns i San Francisco som då fokuserade på att minska gulsot och bölder. Stödet för dessa ökade rejält i och med AIDS-epidemin på 80- och 90-talet. Även i Sverige har det funnits sprututbyten under en längre tid. I samband med AIDS-epidemin öppnades sprututbyten i cirka 15 städer runt om i landet. När faran för en större AIDS-epidemi var över krävde Socialstyrelsen att landstingen skulle stänga sprututbyten då verksamheten saknade lagstöd, inte längre ansågs behövas av smittskyddsskäl och heller inte var förenlig med den svenska narkotikapolitiken. De flesta sprututbyten stängdes i och med detta. I Lund och sedan också Malmö, vägrade man följa Socialstyrelsens direktiv eftersom man ansåg verksamheten vara så viktig. Sverige fick 2006 en lag som tillåter landstingen att öppna sprututbytesprogram. De särskilda föreskrifterna som Socialstyrelsen har ställer stora krav. Rena verktyg ska endast vara en del av en bredare verksamhet som riktar sig till missbrukare. Trots denna nya lag var det inte helt enkelt att öppna en verksamhet i Stockholm. Det fanns motsättningar från politiker som bromsade och gjorde att det drog ut på tiden. Idag finns sprututbyten i Malmö, Lund, Helsingborg, Kalmar och Stockholm. Fler är på gång. 2/2014 oberoende 23

24 fler verksamheter över länet t.ex. ett i Söderort. Det skulle kunna finnas en ambulerande verksamhet vissa dagar i veckan, och både hepatit C- behandling och hiv-medicinering här. Våga komma dit I sin roll som kurator erbjuder Helena samtalsstöd och hon ser att det finns vissa behov hos personerna som kommer till henne. Det är otroligt många som kommer och vill ha ett samtal för att sedan förklara sin situation och varför de behöver bensodiazepiner. Där kan inte jag göra så mycket då det är en läkare som måste göra den bedömningen och några mediciner förskrivs inte härifrån. Annars är det ofta så att man vill hitta en annan väg i livet och då är det många gånger socialtjänsten som måste kontaktas något som tyvärr många har dålig erfarenhet av och därför inte vill. Behovet av snabb hjälp här och nu när någon är motiverad är stort men tyvärr inte så lätt att tillmötesgå. Man kanske får en tid på soc nästa torsdag kl. 14, inte så lätt att passa om man är hemlös och i missbruk. Vissa har också bara behovet att komma in och prata av sig utan att de vill något konkret. De kanske bara vill få lite perspektiv på var de befinner sig. Sen är det många som vill Jag tycker att de ska komma hit. Ingen blir anmäld någonstans och man blir bemött med respekt. ha hjälp med avgiftning. Hjälp med att söka underhållsbehandling och hur man kommer in på ett sådant program efterfrågas också. Sekretessen bryts inte I beroendevården måste man ofta skriva på en samtyckesblankett som medger att mottagningen tar kontakt med andra myndigheter. Det sker inte på sprututbytet: Det enda vi är skyldiga att göra är om vi känner oro för minderåriga barn. Då måste vi göra en orosanmälan eftersom barnet har större rätt till hjälp än den vuxne har rätt till sekretess. Det har vi gjort ett antal gånger. Där har vi inget val och det handlar inte om att vi vill sätta dit någon utan det är mer att det är svårt för oss att avgöra om barnet far illa eller inte. Till alla som tvekar att börja använda sig av sprututbytet säger Helena att de ska komma dit och testa: Jag tycker att de ska komma hit. Ingen blir anmäld någonstans och man blir bemött med respekt. Kommer man hit och inte gillar oss så får man ju så klart gå igen utan att behöva svara på några frågor. Vi försöker verkligen att inte döma någon som kommer hit. Det finns vissa frågor som besökarna måste svara på eftersom vi är ett forskningsprojekt men svaren stannar hos oss. Vill man få hjälp så hjälper vi självklart till men vill någon bara hämta rena verktyg så får man göra det. Vi moraliserar inte utan försöker möta personen där han eller hon befinner sig. TEXT OCH FOTO Linda-Marie Westergren Fakta om Stockholms sprutbyte Första året skrev 963 personer in sig vid sprutbytet. Av dessa var 214 kvinnor. Tillsammans har de gjort 7484 besök. Eftersom projektet är nytt har statistiken varierat mycket under året. Den första månaden hade projektet 15 besök om dagen för att gå upp till 55 besök per dag i december. När 950 personer var inskriva var återlämningsgraden av använda sprutor drygt 90%. 100 % kommer vara omöjligt att uppnå då verktyg även omhändertas på andra ställen, i häkte och på arrest, på avgiftningar och boenden. Dessutom är en del verktyg ständigt i omlopp och hamnar då på minus i statistiken. Sprututbytet i Stockholm är ett fyraårigt forskningsprojekt med målet att förhindra eller minska spridning av blodsmittor. Det är ännu för tidigt att säga om man lyckas. Men det stora intresset av att anmäla sig bland målgruppen tyder på att behoven är stora av rena verktyg och av kontakter med sjukvården. 24 oberoende 2/20143

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

Rättegång. Åklagare: Vad har Gabriel Arwidson och Jon Righard för inställning till detta?

Rättegång. Åklagare: Vad har Gabriel Arwidson och Jon Righard för inställning till detta? Rättegång Välkomna! Jag heter Ludvig Löfqvist och är domare i rätten idag. Vi har endast en nämdeman, Otto Jeppsson, eftersom de övriga var på semester, som även är notarie, samt målsägare Line Gustavson,

Läs mer

SPRUTBYTE I VLL. Gunilla Persson

SPRUTBYTE I VLL. Gunilla Persson SPRUTBYTE I VLL Gunilla Persson 181025 Hur gör våra grannländer? Norge: har haft försäljning av sprutor och kanyler på apotek sen 1978 Sprutbytesbussen 1988 Sprutbytescenter vid lågtröskelmottagningar

Läs mer

Sprutbytet i Umeå. Gunilla Persson Infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare

Sprutbytet i Umeå. Gunilla Persson Infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare Sprutbytet i Umeå Gunilla Persson Infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare Öppnade 3e september 2018 Organisation Under infektionskliniken Sjuksköterskor från både infektion och beroendepsykiatrin Kurator

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hem, ljuva hem Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hemlöshet förknippas ofta med personer som inte har tak över huvudet, som

Läs mer

Informatör åt polisen lämnades utan skydd

Informatör åt polisen lämnades utan skydd Informatör åt polisen lämnades utan skydd Bokmärk artikel Publicerad i dag 00:01 Foto: Magnus HallgrenJohan lämnades utan skydd efter att ha arbetat som informatör åt polisen. Riksdagen har överlåtit åt

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

VAD TYCKER DU OM SOCIALTJÄNSTEN?

VAD TYCKER DU OM SOCIALTJÄNSTEN? VAD TYCKER DU OM SOCIALTJÄNSTEN? RESULTAT BRUKARUNDERSÖKNING 1:AN NOVEMBER 01 ÄR DU ELLER? För att kunna förbättra vår verksamhet behöver vi veta vad som fungerar bra och mindre bra idag. Därför har alla

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

SPRUTBYTE I VLL. Gunilla Persson smittskyddsdagen

SPRUTBYTE I VLL. Gunilla Persson smittskyddsdagen SPRUTBYTE I VLL Gunilla Persson smittskyddsdagen 181004 Hur gör våra grannländer? Norge: har haft försäljning av sprutor och kanyler på apotek sen 1978 Sprutbytesbussen 1988 Sprutbytescenter vid lågtröskelmottagningar

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT KORTPROGRAM

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT KORTPROGRAM ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT KORTPROGRAM Det handlar inte om innehållet i flaskan, det handlar om innehållet i människors liv 3 Missbruk* är ett allvarligt socialt problem som tar liv, ödelägger familjer

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Lektionshandledning #149. Hemlös pga av sjukdom 1/5

Lektionshandledning #149. Hemlös pga av sjukdom 1/5 Lektionshandledning #149 Hemlös pga av sjukdom 1/5 i Tema: Hemlöshet på grund av sjukdom Ämne: Bi, So, Sv, Mentorskap Rekommenderad årskurs: 9 och gymnasiet Lektionslängd: 50-60 minuter Material och förberedelser:

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten

Läs mer

Datum 2013-05-22. Motion av Malena Ranch (MP) om möjliggörande av sprututbyte i Uppsala län

Datum 2013-05-22. Motion av Malena Ranch (MP) om möjliggörande av sprututbyte i Uppsala län 3Jö Uppsala ^ KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Holm Kjell Datum 2013-05-22 Diarienummer NHO-2013-0076.33 Nämnden för hälsa och omsorg Motion av Malena Ranch (MP) om möjliggörande

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Att ha. God man. eller. Förvaltare

Att ha. God man. eller. Förvaltare Att ha God man eller Förvaltare 1 Om ordet hen I texten finns ordet hen. Det är ett ganska nytt ord i svenskan. Det används om personer i stället för hon eller han. Om könet på en person är okänt kan man

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare 1 (5) Vägledarens Årsrapport 2010 Februari 2010 Ewa Karlsson Vägledare 2 (5) Inledning I Oskarshamns kommun finns, sedan 2006, en tjänst som Vägledare inrättad. Vägledarens arbetsplats finns i Kulturhuset

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

BOSTAD FÖRST. metoden som ger bäst resultat mot hemlöshet och som också är billigast

BOSTAD FÖRST. metoden som ger bäst resultat mot hemlöshet och som också är billigast BOSTAD FÖRST metoden som ger bäst resultat mot hemlöshet och som också är billigast Vägen ut ur ett missbruk är ofta lång, med upp- och nedgångar, med misstag och återfall. Tanken att man måste vara nykter

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 19-28

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 19-28 PROTOKOLL UTDRAG Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 19-28 Tid: 2015-03-10 13:00-16:20 Plats: Sal A, Regionens hus 23 Dnr LJ 2013/ 1629 Sprututbytesprogram vid infektionskliniken, länssjukhuset Ryhov, Region

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

Media styr alla dina intressenter

Media styr alla dina intressenter Media styr alla dina intressenter Isabella Engblom, VD, Tillit Kommunikation: Varför heter ditt företag Tillit Kommunikation? Namnet Tillit kom av att det är vad som krävs för att få till stånd bra kommunikation.

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr 3. Felicias personlighet har kränkts bla. läst hennes dagbok alla har

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln. Vi agerar när samhället inte räcker till

Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln. Vi agerar när samhället inte räcker till Den som inte tror på helvetet på jorden har inte sett den svenska människohandeln Vi agerar när samhället inte räcker till DEN SOM INTE TROR PÅ HELVETET PÅ JORDEN HAR INTE BLIVIT LURAD ATT FÖLJA MED SIN

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning. TÖI ROLLSPEL F 007 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista sjukpenning inskriven komplettering diskbråck sjukanmälan distriktsläkarmottagning utbetalningskort registerkort nyinflyttad datan personnummer

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

otrygg, kränkt eller hotad

otrygg, kränkt eller hotad Känner du dig otrygg, kränkt eller hotad av någon du lever nära? Eller känner du någon du vill hjälpa? Våld är som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker försöker påverka annan person att

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer