Ligaledare! MERA TALL I TANKEN! Preem gör ännu grönare diesel. NYA VINDAR ÖVER GOTLAND Mer förnybar el i svenska kraftnätet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ligaledare! MERA TALL I TANKEN! Preem gör ännu grönare diesel. NYA VINDAR ÖVER GOTLAND Mer förnybar el i svenska kraftnätet"

Transkript

1 NOVEMBER 2013 Nr. 2 hållbara städer CYKELMOTORVÄGAR under ytan 1 Ligaledare! De kopplar greppet i miljöligan MERA TALL I TANKEN! Preem gör ännu grönare diesel Världens Djupaste tunnel Världsrekorden ryker under jorden NYA VINDAR ÖVER GOTLAND Mer förnybar el i svenska kraftnätet

2 2 xxxxxxxxxxxx xxxxxxx xxxxx 3 Utgivare COWI AB Box Göteborg Tel Fax COWI är ett ledande konsultföretag i norra Europa. Vi är över 6000 medarbetare i hela världen, varav 1000 i Sverige. Vi tillhandahåller tjänster över hela världen inom industri, infrastruktur, byggnad & fastighet samt miljö. Redaktion Redaktör: Maijlén Svelenius, COWI Projektledare: Ann-Sofi Holmgren, Grayling Sweden Skribenter: Micael Hallström, Ann-Sofi Holmgren, Julia Jansson, Kerstin Torsede Goda tider för COWI! LAYOUT COWI Graphic Design Centre Fotografer och illustratörer Lars Bech/Das Büro, Ulf Celander, COWI A/S, Eidar, Finja AB, Foster + Partners och Berg Arkitektkontor, Getty Images, Olof Holdar, Christiane Helsted Juul, John Ljungqvist, Claus Lunau, Ingemar Myrén, Fredrik Nystedt, Julia Pauli, Per Pettersson, Petroport, Oslo Lufthavn/Espen Solli, SSM Bygg & Fastighets AB, ThyssenKrupp Marine Systems AB, David Wiberg Eftertryck tillåtet med tydlig källhänvisning. Tryckt av Toro-Götatryckeriet AB på skogscertifierade Arctic Matt från Arctic Paper. Upplaga: Det är alltid lika inspirerande att få presentera projekt, kunder och medarbetare från COWIs samlade verksamhet. Just nu går det framåt på ett mycket positivt sätt; vi växer på många håll i landet, presterar goda resultat, syns i hedrande sammanhang och närmar oss raskt vår tusende medarbetare i Sverige. Efter mer än 24 år med företaget, kommer jag att dra mig tillbaka under våren. Min efterträdare är utsedd; Pär Hammarberg har en gedigen bakgrund för uppgiften och jag önskar honom varmt lycka till. Det är med stolthet jag lämnar över stafettpinnen efter en både spännande och utvecklande resa. Jag kan inte påminna mig särskilt många trista dagar. Inte ens de tunga åren i början på 90-talet blev så svåra som man kunde frukta. Som de flesta andra, drabbades vi naturligtvis. Men genom bra samverkan med trogna kunder och lojala medarbetare klarade vi att behålla all personal, och fick en flygande start när det åter vände uppåt. Detta befäste den känsla av goda relationer, gemenskap och styrka, som varit så tydlig inom COWI. Idag är vi i allra högsta grad ett bolag att räkna med. När jag tillträdde var vi cirka 150 medarbetare. Numera är vi mer än sex gånger så många, vi jobbar i fyra divisioner och vår kunskapsbas har breddats på ett helt fantastiskt sätt. Att få vara med när engagerade medarbetare svetsar sig samman, finna synergierna och skapa plattformarna tillsammans och se så mycket utveckling längs vägen det tror jag är ganska unikt. I detta nummer kan vi presentera flera nyheter på temat miljö. Dels hur den nya industrihamnen i Stenungsund, som COWI spelat en framträdande roll i, ökar möjligheterna för processindustrin att skapa grönare produkter. Även Preemraff i Göteborg har engagerat COWI i sina gröna ambitioner. Och tre av våra unga ingenjörer har satt oss på kartan när det gäller BREEAM, ett av de stora, internationella miljöcertifieringssystemen. En av kunderna, NCC, har med COWIs hjälp uppnått den hittills högsta certifieringsnivån i Sverige och vann nyligen utmärkelsen Bästa BREEAM-projekt 2013 i tävlingen Sweden Green Building Award något som gör oss extra stolta! Och på tal om unga ingenjörer och utmärkelser. Undersökningsföretaget Universum utnämnde nyligen COWI AB till Årets Employer Branding-företag bland unga medarbetare. Att vara en populär arbetsgivare i deras ögon det värderar vi högt! Trevlig läsning! Anders Rydberg, VD COWI AB 16 TA 12 6DE LEDER BREEAM-LIGAN Sveriges första, Sveriges bästa, och Sveriges flesta BREEAMprojekt. COWIs miljöassessorer har kopplat greppet om förstaplatsen i BREEAM-ligan. Möt kvinnorna som de senaste åren tagit inte mindre än fyra stora miljöcertifieringar i mål, såväl industrifastigheter som kontor. Och som jobbar vidare med hela stadsdelar och specialcertifieringar. Med TALL i tankarna När Preemraff rustar sin anläggning i Göteborg för framtiden, står grönare bränslen högt på önskelistan. Mera tall i tanken ska åstadkomma förvandlingen. BILEN NED TILL 392 METERS DJUP Världsrekorden ryker på löpande band när COWIs ingenjörer tar sig an nya utmaningar under jord, genom berg och under vatten. Följ med till Norge och en fantasieggande tur genom världens längsta och djupaste tunnel Rogstadtunneln norr om Stavanger.stora infrastrukturproblem. 14 Hästsporten sparar miljoner Banprogram, startlistor, tidskrifter och spelbutiksinfo. För att spela på hästar krävs mycket kunskap. Nu gör de nya digitala lösningarna entré även inom hästsporten en insats som kan spara miljoner åt trav- och galoppsporten. 28 Unika världar under ytan I Danmarks nya turistmagnet Den Blå Planet trivs både krokodiler, hajar, sjölejon och lunnefåglar. Med COWIs hjälp har akvariemiljöerna i norra Europas största marina anläggning anpassats för havsdjur från hela världen.

3 4 SVERIGE RUNT 5 Ewa Bergwall ny expert hos COWI Miljöjuristen Ewa Bergwall har rekryterats till COWI. Ewa Bergwall har mångårig erfarenhet som miljöexpert med fokus på de så kallade bruna miljöfrågorna tillståndsfrågor inom industrin. Med ett förflutet inom bland annat teknikkonsultföretaget Grontmij och Naturvårdsverket, har hon bred erfarenhet från flera olika samhällssektorer. Inom COWI kommer hon utöver sin expertroll också att driva utvecklingen av tjänsteutbudet på miljösidan. Nya smygande ubåtar tar form Med ubåtsprojektet A26 ska Sverige få en ny generation ubåtar, anpassade för framtidens hotbilder och med ytterst förfinade så kallade smygegenskaper. ThyssenKrupp Marine Systems AB driver på svenska statens uppdrag projekten kring ubåtarna, som bland annat konstrueras för att kunna stå emot undervattensexplosioner. Den nya ubåten kan se och höra allt över stora områden utan att själv synas och är särskilt utformad för att kunna verka effektivt i Östersjön och i andra grunda vatten. Nu får COWIs Johnny Hermansson, som för närvarande arbetar med uppgraderingar av ubåtarna Uppland och Gotland, en roll även i utvecklingen av de nya ubåtarna. En av uppgifterna väntas bli att samordna framtagningen av de testprotokoll som krävs, för att verifiera systemen. Elden är lös! En spårvagn med 35 personer har krockat med ett arbetsfordon i Chalmerstunneln i Göteborg. En strömförande kontaktledning har ramlat ner över spåret och vagnen har börjat brinna. Räddningsmanskap jobbar som besatta för att undsätta de skadade Tack och lov var det bara på låtsas den här gången! Katastrofövningen i april var beställd av Trafikkontoret och iscensatt och projektledd av COWIs säkerhetsexperter. Totalt deltog över 130 personer för att testa beredskap och säkerhet. Polis, räddningstjänst, Göteborgs Spårvägar och en mängd statister fanns på plats under övningen, som förberetts under ett helt år. Det blev en intensiv timme i och utanför en rökfylld tunnel. En så här stor katastrofövning gör man för att se hur larmkedjor fungerar, för att upptäcka eventuella brister och se var man kan kapa tider. Övningen gick väldigt bra och vi fick en hel del nyttig information inför framtiden, säger Maria Bergh, riskanalytiker på COWI. Arbetsmiljön säkras i Stockholmsprojekt Vattenlek berikar Malmö I Hyllie i Malmö växer just nu en annorlunda park fram, med vattentema. Här ska vattenfall, fontäner, vattenutkastare, slussar och vattentrappor ge skolbarn och andra besökare lust att utforska och lära sig mer om vatten, samtidigt som parken erbjuder en grön oas för avkoppling. Vattenparken finansieras av Malmö stad och VA Syd. COWI har haft uppdragsledning för hela projektet och levererat handlingar för konstruktion, mark, landskap och VA. Redan nästa år får de första besökarna chansen att pröva. Moderniseringarna av Slussen och Värtahamnen är två infrastrukturprojekt som just nu förändrar Stockholm. I alla projekt av den här magnituden är KMA, kvalitet, miljö och arbetsmiljö, högt prioriterade områden. Det handlar inte enbart om säkerheten för dem som arbetar i projekten, utan även om de tusentals människor som passerar arbetsplatserna dagligen samt om en säker kollektivtrafik under projekttiden. I Slussenprojektet som drivs av Stockholms Stad, arbetar COWIs Anna Lundblad med arbetsmiljö i både planering, projektering och genomförande och med olycksfria arbetsplatser som mål. Kollegan Johan Sidenmark arbetar på uppdrag av Stockholms Hamnar med övergripande KMA för deras utvecklingsprojekt, bland annat Värtapiren, Frihamnen och Kapellskär.

4 6 MILJÖ HÅLLBART BYGGANDE BREEAM 7 Ligaledare! Med Sveriges första BREEAM-certifierade industribyggnad 2010 kopplade COWI greppet i miljöligan. I våras, fyra BREEAM-projekt senare, etablerade man sig definitivt i spetsen med Sveriges första Excellent-klassade kontor. Tre unga miljö-assessorer är lagets nyckelspelare, kraftfullt uppbackade av ett komplett team av specialister. De nya, avancerade och internationella miljöcertifieringarna har kommit för att stanna. De heter märkliga förkortningar som BREEAM, LEED och CASBEE och härrör från olika länder och traditioner. Räknar man in de lokala system som dessutom existerar, har dagens ekomedvetna byggherrar fått en både omfattande och svårgenomtränglig värld att jobba i. En skicklig navigatör i denna miljödjungel är Maria Hedqvist. Efter tretton år med professionellt miljöarbete har hon hunnit arbeta sig igenom ett antal certifieringssystem hos såväl privata som offentliga uppdragsgivare. Idag är hon certifierad BREEAM-assessor hos COWI och har varit med och fört COWI till den svenska BREEAM-toppen genom en rad banbrytande projekt. Genombrott för grönt byggande BREEAM står för Building Research Establishment Environmental Assessment Method och är ett frivilligt brittiskt miljöcertifieringssystem. Det är ett av de mest vedertagna internationella systemen och har hittills använts för att certifiera över byggnader. I Sverige är det dock fortfarande ganska nytt. Den svenska manualen för kommersiella fastigheter lanserades så sent som i maj i år av den svenska BREEAM-kommittén, där Maria Hedqvist sitter med som en av representanterna. Och det går inte att ta fel på hennes engagemang för sitt gröna yrke: Det är roligt att jobba just nu! Det känns verkligen som att ett större tänk håller på att slå igenom när det gäller miljö i byggbranschen. Det är ett privilegium att varje dag få se hållbara byggnader växa fram. Och härligt att få jobba tillsammans med så många andra människor, som drar åt samma håll utifrån olika expertkunskaper. Excellent med råge Den senaste i raden av framgångar kring BREEAM hos COWI är certifieringen av NCCs kvarter Koggen II i Malmö. Koggen II är COWIs fjärde BREEAM-certifierade byggnad, och den första i Sverige att nå certifieringsnivån Excellent, det högsta resultat som hittills uppnåtts i Sverige. NCC Property Development, som byggde Koggen, har höga ambitioner när det gäller miljöcertifiering av sina byggnader och Koggen var inget undantag. När vi tillsammans gick igenom förutsättningarna för BREEAM såg vi tidigt att en hög klassning var inom räckhåll. Det gjorde att vi ansträngde oss lite extra och kunde nå Excellent, faktiskt med råge, säger Maria Hedqvist. Högt uppsatta personer. Jenny Ivarsson, Louise Wall och Maria Hedqvist på Koggens gröna tak, som valts för sina goda absorberande egenskaper men också för att främja artrikedomen i området. Härifrån har man en vidsträckt utsikt över Malmö med Turning Torso och Öresundsbron i blickfånget.

5 8 MILJÖ HÅLLBART BYGGANDE BREEAM 9 Stoltheten över Koggen blev inte mindre när byggnaden utsågs till Bästa BREEAM-projekt 2013 helt nyligen, i tävlingen Sweden Green Building Award. Och lika nöjda är man inom NCC, där man fått blodad tand och nu förbereder projekt med sikte på den allra högsta BREEAM-nivån, Outstanding. Man ska ha klart för sig att en BREEAMcertifiering är ett omfattande arbete som innebär ett dagligt petgöra. Det är ingenting som gör sig självt och det svor vi allt över lite grann i början, säger Pär Friis, projektledare för Koggen II inom NCC Property Development. Jag slogs av att det var ganska byråkratiskt. Samtidigt växer man med utmaningarna och just nu, när vi nyss gått i mål och fått fina utnämningar på köpet, känns det förstås bara roligt. Det dagliga petgörat som NCC genomförde i nära samarbete med Maria Hedqvist svarade Linda Persson för, entreprenadingenjör inom NCC Construction och ansvarig för Koggen-projektet. Det är väldigt detaljerade krav och en stor utmaning att verifiera att vi uppfyller dem. Det ska visas på ritningar, i intyg av olika slag, i beskrivningar av tekniska lösningar och assessorn ska sedan verifiera lösningen med bilder och annan dokumentation. Till sist ska beställarens och assessorns gemensamma arbete godkännas av BRE, vilket alltså stod klart för Koggens del sent i våras, säger hon. En BREEAM-certifiering är ingenting som gör sig självt, det är ett dagligt petgöra och det svor vi allt lite över i början. Pär Friis, NCC Property Development Tidigt projekt En stor utmaning var att projektet genomfördes innan de svenska BREEAM-kraven var klara. Det fanns inget facit utan allt måste översättas till svenska förhållanden, direkt från de engelska reglerna. Där hade Maria det tunga jobbet, det var hon som skötte kontakterna med England. För oss båda tillsammans blev det sedan ett sökande efter information och nivåer kring bevisning, säger Linda Persson. Att certifiera enligt BREEAM kommer att bli enklare nu när det finns svenska regler att gå efter, menar hon: Nu har vi ju också mer egen erfarenhet att gå på inom NCC, det underlättar. Men lätt kommer det aldrig att bli. Och det SKA inte vara lätt, det handlar ju om att leva upp till mycket högt ställda krav.

6 10 MILJÖ HÅLLBART BYGGANDE BREEAM 11 Detta är BREEAM Hur syns det att just du jobbar med miljöfrågor? Jenny Ivarsson Det behöver inte synas att jag jobbar med miljö - men som så många andra, källsorterar jag och köper ekologiskt. Men jag brinner för miljöfrågan och tycker det är toppen att den nu börjar tas allt mer på allvar. Jag tror det är en generationsfråga. Sådant som vi vuxna jobbar hårt med idag kommer våra barn att ta för självklart. Maria Hedqvist Det syns i de val jag gör varje dag, och till viss del på mitt hus. Det är relativt nytt, driftseffektivt med fjärrvärme, genomgående bra, naturliga materialval, mycket fönster och mycket ljus det känns som ett tryggt och välplanerat hus för familjen. Och så har jag en liten trädgård som är FULL av blommor, ett intresse jag ärvt från min mormor. Louise Wall För mig är hållbarhet något som genomsyrar mina val både medvetet och omedvetet, det går per automatik. Det är med i mindre vardagsval som vilka produkter jag väljer när jag handlar och i större livsval som vad jag har valt att jobba med. En konsekvens har blivit att jag inte äter kött, det provocerar och blir ofta en diskussion." BREEAM är ett frivilligt brittiskt miljöcertifieringssystem som utvecklats av stiftelsen BRE, Building Research Establishment. Det är ett av de mest spridda certifieringssystemen i världen med fler än certifierade byggnader. Andra välkända system är amerikanska LEED, australiensiska Green Star samt CASBEE i Japan. Utöver dem finns nationella system, i Sverige heter det Miljöbyggnad. COWI arbetar med samtliga system - inte enbart med BREEAM. System väljs tillsammans med kunden och tillsammans kommer man fram till lösningarna. I Sverige arbetar Sweden Green Building Council med anpassningen av BREEAM till svenska förhållanden. En svensk version för kommersiella byggnader lanserades i maj i år. Byggnaderna klassificeras enligt en femgradig betygskala; Pass, Good, Very Good, Excellent och Outstanding. Excellent som Koggen i Malmö fått är hittills den högsta nivå som uppnåtts i Sverige. Ledning och styrning Här synas driften av byggnaden, arbetsmiljö, livscykelkostnader samt enkelhet för brukaren. Hälsa och innemiljö Inom COWI finns idag tre BREEAM-assessorer, förutom Maria Hedqvist även Louise Wall på COWIs Stockholmskontor och Jenny Ivarsson i Helsingborg. Runt dem finns en större organisation samlad, med allt från ekologer, arbetsmiljöspecialister och energisakkunniga till assisterande assessorer och handledare i projekten. Och erbjudandet är brett. Teamet arbetar med certifiering av industrier, kontor, butikslokaler, bostäder, skräddarsydda projekt, befintliga byggnader och alla kombinationer av dessa. Utöver det deltar man också i flera så kallade BREEAM Communities-projekt, som handlar om certifiering av hela stadsdelar. Det SKA inte vara lätt, det handlar ju om att leva upp till mycket högt ställda krav. Linda Persson, NCC Construction För Louise Wall har BREEAM-arbetet även utvidgats internationellt. I Skien i Norge ska ett gammalt varvsområde förvandlas till en ny, hållbar och BREEAM-certifierad stadsdel. I Litauen ska en kontorsbyggnad certifieras. Utöver det är hon också en av få i Sverige som är certifierad för att jobba med BREEAM i befintliga byggnader, så kallad BREEAM In Use, där man först grundcertifierar byggnaden och därefter arbetar stegvis med årliga uppdateringar. Medvetna val I södra Sverige driver Jenny Ivarsson samtidigt tre skarpa BREEAM-projekt i Malmö, bland annat kontoret och gallerian i det omtalade jätteprojektet Triangeln i Kvarteret Kaninen. Precis som kollegorna gillar hon komplexiteten i BREEAM och det faktum att man numera inte kan bygga utan eftertanke. Det handlar hela tiden om medvetna, aktiva val för byggherren, du kan inte längre göra saker på slentrian eller för att det alltid har varit så, säger Jenny Ivarsson. Sedan COWI på allvar slog in på BREEAMvägen 2009 i samband med certifieringen av Vrangelsro-projektet i Halmstad, har teamet ständigt ställts inför nya utmaningar. Varje nytt projekt ger rader av komplexa frågor att ta ställning till. Det har man ingenting emot: Det vi jobbar för är ju både positivt, förebyggande och framtidsinriktat, konstaterar Louise Wall. Idag bygger de tre assessorernas samlade erfarenhet en stark grund där man både hjälper utländska COWI-kontor med certifieringar, och tar på sig internationella uppdrag. Maria Hedqvist får sista ordet: Vi har bara öppnat BREEAM-dörren på glänt än, säger hon. Jag är övertygad om att de här kraven snart kommer att bli en naturlig del av byggprocessen, kanske rent av krav inom en nära framtid. Då har vi en unik position. Innovation Maria Hedqvist, BREEAM-assessor mhe@cowi.se HÅLLBART BYGGANDE enligt BREEAM Smarta innovationer prioriteras. För den allra högsta BREEAM-nivån Outstanding krävs ett inslag av innovation. Egna lösningar kan tas upp till granskning av BRE. Föroreningar Här ser man på köldmediers klimatpåverkan, utsläpp från förbränning, översvämningsrisker, begränsning av ljusföroreningar nattetid samt bullerdämpning. Mark och ekologi Poäng för återanvändning av mark, dvs mark som inte betraktas som jungfrulig. Sanering av förorenad mark ger poäng, liksom satsningar på biologisk mångfald. Avfall Avfallshanteringen ska minimera uppkomst av avfall. Poäng får även utrymmen för återvinning, avfallskomprimering samt system för kompostering och rötning. Avhandlar dagsljus, belysning och balans mellan utomhus- och inomhusljus. Dessutom luftkvalitet, flyktiga ämnen, värme, ljud och akustik. Material Energi Allt om energianvändning, mätning, försörjning och prestanda. Även lufttäthet i byggnadens klimatskal, kylförvaring, hissar, rulltrappor och rullband. Transport Närhet till kollektivtrafik och service, möjliga alternativa transportsätt, säkra gång- och cykelvägar. Dessutom transporter, P-platser, reseinformation och varuleveranser. Vatten Vattenförbrukning och val av kranar och armaturer, vattenmätare, varning vid läckage, behovet av bevattning, hantering av spillvatten och ev. biltvätt. BREEAM har en egen materialguide där mängder av material finns rangordnade utifrån ett livscykelperspektiv.

7 12 PROCESSANLÄGGNINGAR BIOBRÄNSLEN Tallolja är en biologisk olja som utvinns ur svartlut från massabruken. Att processa och använda tallolja är ett smart sätt att förvandla en restprodukt till förnybar råvara. 3. I bioraffinaderiet GHT, Green Hydro Treater, vid Preemraff Göteborg processas råtalldieseln tillsammans med gasolja och förvandlas till diesel enligt svenska normer. 2. Hos SunPine i Piteå förädlas talloljan till råtalldiesel. Mera tall i tanken 4. I den nya anläggningen ISOGHT processas den nya produkten ytterligare ett steg, till en diesel med bättre köldegenskaper. När Preemraff rustar sin anläggning i Göteborg för framtiden, står grönare bränslen högt på önskelistan. Mera tall i tanken ska åstadkomma förvandlingen. Inom Preem jobbar man bokstavligt talat för högtryck med att få fram ännu grönare dieselkvaliteter. Hittills har det varit svårt att få biologiska oljor att klara de låga vintertemperaturerna i Norden. Nu studeras möjligheterna att bygga en ny anläggning, där diesel med bioinblandning kan processas så att den får bättre köldegenskaper. Därmed skulle högre andel förnybar råvara kunna processas till Preems Evolution Diesel. Processen kallas isomerisering och innebär att paraffiner i biooljan sönderdelas under högt tryck och hög temperatur med hjälp av vätgas. Det ger radikalt bättre köldegenskaper, ett krav på den nordiska marknaden där alla bränslen måste stå pall för riktigt låga vintertemperaturer. Nu ska alltså mer tall bli diesel hos Preem. Den nya processen gör det möjligt att blanda in så mycket som 30 procent förnybar råvara, vilket i konsumtionsledet beräknas sänka utsläppen av fossil koldioxid med motsvarande ton. Talloljan utvinns ur så kallad svartlut, en restprodukt från massatillverkning som nu i stället förvandlas till smart, grön råvara. Just nu förprojekterar COWI Preems anläggning för den nya reaktorkrets som ska hantera processen vid Preemraff i Göteborg. Den nya processen, ISOGHT, innebär att blandningen av råtalldiesel och fossil dieselråvara behandlas ännu en gång och förvandlas till den åtråvärda kvaliteten ACP Evolution Diesel som därmed blir ännu grönare. I ett första steg planerar Preem att byta ut cirka kubikmeter fossil råvara mot samma mängd råtalldiesel, vilket innebär en kraftfull minskning av koldioxidutsläppen från svenska dieselfordon och ännu ett steg på vägen mot mer hållbara bränslen. Stefan Mattsson, Manager Process Plant Industry stmn@cowi.se 5. Den som tankar ACP Evolution Diesel i sin bil gör en insats för miljön. Jämfört med vanlig diesel bidrar Preemkunderna till att minska koldioxidutsläppen med upp till 31 procent.

8 14 LOGISTIK ANALYS 14 Processindustri HÄSTSPORT hamnterminaler oil & gas Hästsporten sparar miljoner med nya lösningar Sport och spel går hand i hand inom trav- och galoppsporten och engagerar miljoner människor i Sverige, som är världens näst hästtätaste land. Men startlistor och program är en synnerligen dyrbar affär där det finns stora pengar att spara. ATG, ST OCH SG Aktiebolaget Trav och Galopp, ATG, är Sveriges näst största spelbolag och omsätter cirka 12 miljarder. ATG koncentrerar sig enbart på spel på hästar där travet står för den stora delen. ATG ägs av föreningen Svensk Travsport, ST och föreningen Svensk Galopp, SG. Verksamheten drivs på totalt 33 stycken travbanor och fyra stycken galoppbanor i Sverige. Den största spelformen idag är V75 som omsätter cirka 4,5 miljarder i 60 spelomgångar. Varje år genomförs cirka 900 tävlingar på olika banor i Sverige. ATG, Trav- och Galoppsporten, vill nu anpassa sin produktion och logistik till nya medier och till nutidens krav. En förstudie från COWI visar en besparingspotential på hisnande 20 miljoner. Spel på hästar kräver startlistor och program. Därför har vi tittat på hur man skulle kunna förändra format, upplagor, produktion, utgivning och logistik, för att minska kostnaderna, säger Ulf Hörnberg, generalsekreterare på Svensk Travsport. Startlistor, banprogram och tidningen Travronden är välkända för alla som ägnat sig åt spel på hästar. Men att producera dem kostar stora summor och de är inte särskilt väl anpassade till dagens och morgondagens publik. Banprogrammets snittupplaga är på exemplar varje tävling. De kostar 20 kronor styck men det är få som betalar för dem. Kanske bara två eller tre av tio, resten ger man bort. Detta sker niohundra gånger om året. Här finns med andra ord stora pengar att spara, säger COWIs Klas Sporre, som varit projektledare i förstudien. Förstudien har fokuserat på frågan om effektivisering av tryck och logistik. Bara banprogrammet trycks idag på 17 olika orter, där respektive travbana ansvarar för tryck och distribution. Vårt uppdrag är att modernisera och bli av med produktion i tryckpressarna. Vi har tittat på hur man skulle kunna förändra banprogrammet och istället göra ett arenaprogram till de viktigaste tävlingarna. Övriga tävlingar skulle ha ett enklare programblad som printas on-demand. Bara det minskar kostnaden med 15 miljoner kronor, säger Klas Sporre. Fler besparingar kan också göras genom att hitta en distribution som ligger nära banor, ombud och spelare via posten eller morgontidningsdistributionen. Problemet är att den tryckta informationen kring hästspel är något av en institution. Men nu finns också en ny yngre publik, som är van vid digitala medier och inte har samma krav på pappersformatet, menar Klas Sporre. I början av september fick projektgruppen grönt ljus för att gå vidare med projektet. Den här förändringen möter motstånd och innebär en stor utmaning där förankring och kommunikation krävs med alla såväl spelare som aktiva inom sporten. Men jag ser 20 miljoner skäl att göra det, säger Klas Sporre. Klas Sporre, uppdragsledare, klsp@cowi.se

9 16 INFRASTRUKTUR TUNNLAR UNDER VATTEN 17-0 m m m Världsrekorden ryker på löpande band när COWIs ingenjörer tar sig an nya utmaningar under jord, genom berg och under vatten. Dagens tunnelprojekt är mer fantasieggande än någonsin och har aldrig tidigare löst så stora infrastrukturproblem. 6 nya världsrekord! När Rogfasttunneln står klar 2023 har den slagit följande världsrekord: Världens längsta vägtunnel Världens längsta vägtunnel under vatten Världens längsta fyrfilsväg i tunnel Världens djupaste vägtunnel Världens djupaste fyrfilsväg i tunnel Världens djupaste vägkorsning

10 18 INFRASTRUKTUR TUNNLAR UNDER VATTEN 19 Tanken svindlar. Att färdas genom 27 kilometer tunnel, ned till ett djup av 392 meter under havsytan och upp igen. Det är inga småsaker som ingenjörerna har att planera inför i ett projekt som Rogfasttunneln på norska Vestlandet. Vi tar oss an utmaningen med stor ödmjukhet. Tor Geir Espedal, Statens vegvesen Med Rogfasttunneln, som ska löpa under Boknafjorden strax norr om Stavanger, får Norge världens hittills djupaste och längsta tunnel. Via ett särskilt tunnelrör ska dessutom lilla Kvitsöy mitt i fjorden, få en ny och efterlängtad fast landförbindelse. I Norge betraktas detta som väl värt mödan. Här får du än så länge beväpna dig med tålamod som bilist, särskilt om du reser längs kusten. Stora ansträngningar har gjorts för att bygga broar och tunnlar på alla ställen där det är rimligt enkelt längs den viktiga Europaväg 39 mellan Kristiansand och Trondheim. Men åtta långa färjeturer återstår platser där fasta förbindelser skulle spara många timmar totalt. Slår sex världsrekord En särskild flaskhals är färjan över Boknafjorden norr om Stavanger, mitt i den norska oljeindustrins hjärta. En tunnel här kapar hela 40 minuters restid, plus väntetid, och gör avsevärd skillnad för de cirka bilister, som så småningom förväntas passera dagligen genom tunneln. Att skapa fasta förbindelser längs hela E39 är viktigt för den regionala utvecklingen. Tunneln under Boknafjorden är ett oerhört spännande projekt, med dimensioner långt utöver vad som hittills gjorts någonstans. Vi tar oss an den utmaningen med stor ödmjukhet och tänker att det också ska bana väg för liknande projekt i framtiden, säger Tor Geir Espedal, projektledare för tunnelbygget på Statens vegvesen i Norge. Om tio år ska hela tunneln stå klar, med två parallella tvåfiliga tunnlar som erbjuder ett alternativ till dagens långa färjetur. Men allra först har ingenjörerna några utmaningar att bemästra. Inga obehagliga överraskningar Konventionell tunnelborrning och tunnelsprängning kan vara ganska enkla processer om de geologiska förutsättningarna är solitt berg. Under Boknafjorden visar dock undersökningarna en annan bild. 17 procent av den tänkta tunnelsträckningen korsar zoner med mjukare berg och andra svåra geologiska förhållanden som olika blandningar av sten, grus och sand. Det är en komplex geologi med förkastningssprickor och annat. I de svaga partierna kommer förstärkningar att ske innan bygget går vidare, säger Vidar Østerbø, geograf och projektledare för tunneln inom norska COWI. 3 Svenska tunnelprojekt COWIs tunnelkompetens mobiliseras även i de stora svenska infrastrukturprojekten. 1 Söderström Under Söderström i centrala Stockholm banas väg för Citybanan genom en sex kilometer lång tunnel, med en sänktunnel under vatten och plats för två tunnelbanespår och tre nya underjordiska stationer. 2 Marieholmstunneln I Göteborg projekteras just nu för Marieholmstunneln, en ny förbindelse för biltrafik under Göta Älv. Också detta är en sänktunnel, med två separata spår och tre filer i vardera riktningen. 3 Hallandsås Glädjen var stor när tunnelborren Åsa i våras bröt igenom det sista lagret berg i det krisdrabbade järnvägstunnelprojektet genom Hallandsås. Sedan omstarten för projektet 2002 har COWI haft tillsynsansvar för projektet. Thomas Darholm, Teknikområdesansvarig tunnlar, thdm@cowi.se

11 20 INFRASTRUKTUR TUNNLAR UNDER VATTEN 21 Från Hong Kong till Macao med bil Konstgjorda grottor, upplysta artificiellt, ska bryta monotonin för bilisten längs den drygt 27 kilometer långa undervattenspassagen. Planeringen är redan igång för tunnelns södra mynning. Och där är nästa utmaning schaktmassor. Närmare bestämt ofattbara sex miljoner kubikmeter. Det är ett spännande jobb med landskapsanpassning för att få plats med dessa massor. Till exempel planeras en ny kaj och ett industriområde vid den södra tunnelmynningen, säger Vidar Østerbø. Farlig monotoni Rogfast bryter ny mark i flera bemärkelser. Att bemästra säkerheten i en 27 kilometer lång tunnel är en utmaning i sig. Monotonin är stor när man kör genom en lång tunnel och här handlar det om en passage som tar mellan 25 och 35 minuter i anspråk. Fyra grottor som lyses upp av blått ljus ska få bilisterna att skärpa sinnena och känna att det händer något. Detta är Rogfasttunneln Total längd: cirka 27 kilometer Maximalt djup: 392 meter under vattenytan Maximal lutning: 5 procent Volym sprängsten: 6,3 miljoner kubikmeter Tidsram: planeras stå klar 2023 Kostnad: 13,4 miljarder norska kronor Finansiering: till 80% via vägtullar, till 20% av norska staten Vill du provköra tunneln? Tunneln blir inte bara lång och djup utan även brant. Med tunnelns djupaste punkt 392 meter under jord planerades ursprungligen för en lutning på sju procent, vilket motsvarar en genomsnittlig stigning i Tour de France. Där har dock Statens vegvesen satt ned foten och konstaterat att tunneln inte får luta mer än högst fem procent. Det går att lösa, men betyder att vi måste flytta den norra tunnelmynningen cirka en och en halv kilometer, konstaterar Vidar Østerbø. Säkerheten främst Sist men inte minst måste tunnelbyggarna planera för det som inte får hända olyckor. I en tunnel kan en krock eller en brand snabbt få ödesdigra följder. COWIs ingenjörer har föreslagit två huvudsakliga åtgärder för en säkrare tunnel. Dels en säkerhetszon om två meter, i stället för traditionellt en, vid sidan av vägbanan. Det gör det möjligt att passera en bil som fått stopp och därmed komma ut ur tunneln. Dessutom ska dubbelt så många nödutgångar som normalt byggas. Var 125:e meter ska människor kunna ta sig från den ena tunneln över till den andra och utrymma den vägen vilket innebär att tunneln förses med över 200 nödutgångar. Erfarenheten visar att människor stannar i bilen till sista sekunden, så att ha nära till nödutgången är den absolut viktigaste insatsen för att spara liv om olyckan skulle vara framme, säger Vidar Østerbø. I våras togs ett viktigt beslut för Rogfasttunnelns förverkligande. Men ännu återstår viss detaljplanering innan det slutliga beslutet kan fattas av Stortinget. Först om tio år kan de första bilisterna uppleva resan genom världens längsta och djupaste undervattenstunnel. Vidar Østerbø, projektledare COWI, vos@cowi.no På andra sidan jordklotet pågår samtidigt bygget av världens längsta sänktunnel för biltrafik. Tunneln är det tekniskt mest avancerade inslaget i den 50 kilometer långa länk, som inom några år ska förbinda Hong Kong med Macao och det kinesiska fastlandet. Länken är Kinas kanske viktigaste infrastrukturprojekt idag och har en enorm prioritet, konstaterar COWIs huvudprojektledare Tommy Olsen. Inte minst har den ett symboliskt och politiskt värde eftersom den äntligen ger kineserna en fast förbindelse till och emellan de gamla kolonierna. I TV-tal kan man till och med höra premiärministern framhålla värdet av att den öppnar som planerat år Sänktunnlar är komplexa projekt och att bygga världens hittills längsta flyttar gränserna för vad som är tekniskt möjligt. 33 tunnelelement ska sänkas ned, förankras, kopplas ihop och begravas på drygt 40 meters djup; hittills är fyra klara. Här jobbar COWI med ingenjörer från hela världen inkopplade, i ett projekt som med fog kan kallas internationellt: Utöver de tekniska utmaningarna ger det också stora kulturskillnader att hantera. Men det är också en del av tjusningen med internationella projekt. Klarar jordbävningar Projektet uppvisar stora likheter med ett annat COWI-projekt, länken från Busan till Geoje i Korea. Ett kinesiskt studiebesök vid detta tunnelbygge lär ha varit bakgrunden till COWIs uppdrag med det kinesiska projektet. I båda projekten har hänsyn tagits till risken för jordbävningar. Tunnlarna byggs för en teknisk livslängd om 120 år och ska klara jordbävningar av ett slag som med en sannolikhet på cirka 5 procent uppkommer under denna tid. Det går att räkna på. Vi kommer att ha tunnlar som är både farbara och täta även efter en jordbävning, säger Tommy Olsen är det alltså dags. Då kan de första bilisterna lämna Hong Kong över en fem kilometer lång bro. Via en konstgjord ö tar man sig ned i tunneln, under vattnet sex kilometer och vidare ut på en 23 kilometer lång bro, som på slutet delar sig i två. Den nordvästra vägen leder till Zhuhai på det kinesiska fastlandet och den andra till Macao i söder. Tommy Olsen, projektledare COWI tool@cowi.dk Att knyta samman de gamla kolonierna Hong Kong och Macao med det kinesiska fastlandet är ett projekt med stort symbolvärde i Kina. COWI projekterar, tillsammans med kinesiska ingenjörer, den avancerade sänktunnel som ingår i den fem kilometer långa länken.

12 22 xxxxxxxxxxxx COWI VÄRLDEN xxxxxxx RUNT xxxxx 23 VÄRLDEN RUNT Industriellt byggande i Indien, stark expansion i Kina och prestigeprojekt i England COWI växer och vinner uppdrag över hela världen. 1. USA COWI har förvärvat den välrenommerade ingenjörsfirman Jenny Engineering Corporation (JEC) i Springfield, New Jersey. JECs 30 medarbetare är specialiserade på planering, projektering och byggledning av tunnlar och stärker COWIs profil på detta område i Nordamerika. 2. Storbritannien COWI-ägda Flint & Neill har fått ett prestigeladdat uppdrag för bron Mersey Gateway i norra England ett av världens viktigaste infrastrukturprojekt. Den nya bron ersätter överbelastade Silver Jubilee Bridge som för närvarande frekventeras av mer än tio gånger så många bilar som den var avsedd för. 3. Norge Norska Aquateam har förvärvats av COWI och kommer att verka som ett helägt dotterbolag. Bolaget öppnar dörrar till nya marknader, särskilt inom oljeindustrin och stärker därmed COWIs position inom vatten- och miljöområdet. Bibliotek på styltor i Oman Snö sparar energi på flygplats 2017 ska Oslos flygplats Gardermoen kunna ta emot dubbelt så många passagerare som idag. COWI, i en joint venture med Narud Stokke Wiig och Norconsult, bygger ut flygplatsen med en ny passagerarterminal, en pir med 19 nya uppställningsplatser, samt en taxizon. Hållbarhet har varit i fokus i planeringen. För den nya terminalen har man lyckats halvera energiförbrukningen jämfört med den gamla med hjälp av en innovation. Snö som samlas in under vintern lagras och används i byggnadens kylsystem under sommaren. 4. Sydafrika En ny massafabrik i Ngodwana har vuxit fram med COWIs hjälp. Projektledare och ingenjörer har arbetat i samma 3D-modell i realtid både under projektering och installation vilket har varit mycket effektivt och sparat många resor. Idag är produktionen i full gång. 5. Indien Industriellt byggande är ovanligt i Indien, men COWI har just nu en rådgivande roll under byggnationen av prefabricerade hus i Chennai. COWI ansvarar också för konstruktion, ventilation, VVS och elinstallationer i husen, som byggs för att passa familjer från Indiens växande medelklass. 6. Kina COWI Kina har på mindre än ett år vunnit fem stora projekt i den expansiva Jiangsu-provinsen, den provins som har högst BNP per capita i hela Kina. Projekten ligger i linje med COWI Kinas fokus på hållbar stadsutveckling och smarta energilösningar Så många brittiska hushåll kommer att försörjas med el när världens största vindkraftspark, London Array, står färdig i Engelska kanalen. Instabila sand- och lerlager och anläggningsarbeten på 26 meters djup är bara några av många tuffa utmaningar som förekommit under arbetet med vindkraftsparken. COWI ansvarar för geotekniska och hydrologiska/ geohydrologiska beräkningar samt för all konstruktion. Kraftiga översvämningar har under de senaste åren orsakat stor förödelse i Oman. När landets första barnbibliotek projekterades i huvudstaden Muscat, fann COWIs ingenjörer en både unik och spännande lösning. Byggnaden byggdes på styltor 2, 8 meter upp i luften! Den fem våningar höga byggnaden nås genom ramper som finns på båda sidor om huset. Eventuella vattenmassor har fri passage under byggnaden och ut i våtmarkerna bakom. Biblioteket inryms i de tre nedersta våningarna. På den femte våningen ryms en bokhandel och ett café gissningsvis med fin utsikt. Pappersmarknad i snabb förändring Efterfrågan för tidnings- och finpapper minskar i världen. Men för Tissue, mjukpapper som toapapper, hushållspapper och servetter, ökar den i stället kraftigt. Ökad levnadsstandard i världen är en av orsakerna till denna tillväxt. Under de senaste åren har COWI projekterat ett tiotal nya tissue-anläggningar, som denna i Izmit i Turkiet. Andra har uppförts i Marocko, Storbritannien, Chile och Ryssland. Många av projekten utförs på uppdrag av Karlstadbaserade Metso Paper Sweden.

13 24 FASTIGHETER STADSPLANERING FÖRTÄTNING 25 Konsten att få plats Städerna är framtiden och ju större stad, desto snabbare tillväxt. 360 har pratat framtidsidéer och trender om förtätning ur stadsarkitekternas och ingenjörernas perspektiv. Bygga på höjden en av många lösningar för våra kraftfullt växande storstäder. I Stockholm, som leder den europeiska snabbväxarligan för närvarande, är Tellus Tower en av många planer för förtätning. (Bilden är en illustration; avvikelser kan förekomma). Tidigare flyttade folk från landsbygden in till städerna. Nu pågår nästa folkvandring, från mindre till större städer. Sedan 2005 leder Sverige urbaniseringsligan. Stockholm får snart sin miljonte invånare och hundratusentals nya bostäder behöver byggas. Kraven på lösningar ökar snabbt. En utmaning är att bygga ut existerande hus i redan trånga kvarter, konstaterar Håkan Adelwald, divisionschef för Byggnad & Fastighet inom COWI. Vi vill bidra med tekniska lösningar som fungerar i produktion, oavsett om det ska byggas ut uppåt, åt sidan eller nedåt. Samtidigt kan det vara svårt att få plats med byggkranar och byggarbetsplatser mitt i staden, säger han. Smarta bygglösningar En del av lösningen stavas industriellt byggande. Genom att tillverka moduler i fabrik som sedan lyfts på plats, åstadkommer man minimala ingrepp i befintliga hus, minskar tidsåtgången, förbättrar ekonomin och får snabbt ett tätt hus. Men förtätning handlar inte bara om att maxbygga. Stockholms stadsarkitekt Karolina Keyzer vill skynda långsamt. Det kan bli för tätt för fort. Kompromissar man med grundkvaliteter som dagsljus, publika stadsrum och närhet till grönområden riskerar man att skapa en oattraktiv stad. Det måste finnas en balans, ett helhetsperspektiv i planeringen, säger hon.

14 26 FASTIGHETER STADSPLANERING FÖRTÄTNING 27 Det kan bli för tätt för fort. Det måste finnas en balans, ett helhetsperspektiv i planeringen. Karolina Keyzer, stadsarkitekt, Stockholm Hennes kollega i Göteborg, Björn Siesjö, framhåller också hållbarheten. Att planera en stad i staden kräver framför allt att man anpassar sig efter befintlig infrastruktur och skapar social hållbarhet, säger han. Målet är att skapa det som alla pratar om, en blandstad, eller mixed use city om man ska vara internationell. Där bostäder, kommersiell service och nöjesliv finns nära varandra. Även i Stockholm är det blandstaden man strävar mot. Utvecklingsområdena ligger i direkt närhet till innerstaden. Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden, Marievik och Marieberg. Men även Kista och Farsta. Sammanlagt har Karolina Keyzer ungefär trettio stadsutvecklingsprojekt på gång i och runt Stockholm. Jag vill att vi lägger mycket större fokus på samspelet mellan nya byggnader och det offentliga rummet, oavsett var i vår stad. Staden utvecklas bäst om vi tar till vara de många förutsättningar vi har att skapa ett välkomnande, vackert och aktivt stadsrum. Politikerna har bestämt att vi ska vända trafikhierarkin i staden. Fotgängare och cyklister ska prioriteras först, därefter kollektivtrafik och sist bilarna, säger Karolina Keyzer. Tätt inte alltid rätt Under miljonprogrammet byggdes bostäder om året i hela landet, att jämföra med dagens Då byggde man visserligen tätt, men på fel ställe. Enligt Björn Siesjö uppkom därför andra problem som man inte hade räknat med. Som segregation, social utslagning och kriminalitet. Det var rätt tänkt, folk vill bo med hög standard nära naturen. Men man hade inte tänkt på att det fanns sociala kvalitéer i den gamla staden som man slog sönder genom att riva innerstadskvarteren och hänvisa folk till att bo i förorter, säger Björn Siesjö. Skynda långsamt Hur trångt kan det bli då? I en trevlig stad som Barcelona bor det ungefär invånare per kvadratkilometer. Göteborg ligger på ungefär i stadsbebyggda delar. Det kan alltså bli fyra gånger så tätt. Men allt kan inte ske på en gång. Med den här lilla möjligheten till förtätning vi har, ungefär en procent av den årliga byggnadsmassan, kan vi gradvis få staden att växa och läka ihop. Vi måste respektera att vår roll i stadsbygget bara är att tillföra, överbrygga och bryta barriärer för att skapa en mer sammanhållen stad efterhand, säger Björn Siesjö. Plats för uppstickare Att bygga på höjden är en klassiker när det kommer till att få ihop många på samma yta. I USA är det oftast på grund av höga markpriser. I Sverige mer för att markera sin närvaro, enligt Björn Siesjö. Jag som stadsarkitekt är helt ointresserad av att sticka ut. Men sen kan det finnas externa pådrivare. Tar vi det här 60-våningshuset som planeras på Lindholmspiren i Göteborg, så är det en privat byggare som vill sätta sitt avtryck. Och det kan ju konvergera med det vi vill göra, bygga en tät och innehållsrik stad. Så det blir win-win, säger han. Gårdagens traditioner i vägen Oavsett vad eller hur man väljer att bygga är det bråttom. Ändå bygger man inte riktigt så tätt och blandat som urbaniseringen kräver. Det finns en eftersläpning som gör att man inte bygger efter dagens ideal, utan gårdagens. Det är ingrodda traditioner, säger Björn Siesjö. Han får medhåll från Håkan Adelwald. Branschen ligger efter och är konservativ. Det har stått still i flera decennier, men jag tycker mig se nya sorters samarbeten med den generationsväxling som kommer. Och teknikutvecklingen, med effektivare processer och metoder som exempelvis BIM, har bidragit väldigt mycket. Nu hänger det på attityder och mänskliga förhållningssätt. Vi behöver utveckla nya, ömsesidigt gynnsamma samarbetsformer där alla aktörer förstår och respekterar varandra, säger han. Håkan Adelwald, divisionschef Byggnad & Fastighet hkad@cowi.se Målet är att skapa en blandstad, där bostäder, kommersiell service och nöjesliv finns nära varandra. Björn Siesjö, stadsarkitekt, Göteborg Så vill de att förtätningen ska lösas i framtiden Karolina Keyzer "Satsa på god kvalitet! Planera utifrån ett helhetsperspektiv. Låt inte kortsiktiga investeringsmål styra arkitekturens kvalitetsnivåer. Höga generella bottenvåningar med entréer som matchar omgivande marknivåer. Högt i tak och stora ljusinsläpp ger en flexibel struktur som kan förändras över tid. Satsa på vardagsarkitekturen!" Håkan Adelwald "Det är viktigt med hållbarhet, men det får inte bli för dyrt. Ungdomar har inte råd att flytta till innerstaden idag. Diskussionen finns ju att det bara är de som har råd som har möjlighet att bo i centrala delar av staden. Branschen behöver ett nytt förhållningssätt för att klara att bygga bostäder som människor har råd att bo i. Kostnadseffektiva lösningar genom industriellt byggande är en bra lösning." Björn Siesjö "Vasastan i Göteborg tycker jag är ett lyckat exempel på en bra stad. Det är en stadsplan som gjordes 1866, men det är en stadsdel som håller måttet. Har täthet och grönska. Tittar man på kartan så är det inte någon helt obruten kvartersstad, här finns rejäla inslag av grönska, men ändå är det väldigt visuellt sammanhållet. Det har en täthet. Så kan vi bygga stad i fortsättningen också."

15 28 xxxxxxxxxxxx FASTIGHETER xxxxxxx MILJÖ xxxxx AVANCERAD INSTALLATION 29 Unika världar under ytan Här bor en hel flock med hammarhajar, men också krokodiler, bläckfiskar, lunnefåglar och sjölejon. I Danmarks nya turistmagnet Den Blå Planet får besökaren möta havslevande djur från ekosystem över hela jordklotet. I Den Blå Planet huserar sedan i våras mer än fiskar och vattenlevande djur i ett av Europas största och modernaste akvarier. Med hjälp av COWIs installationsspecialister har de alla fått optimala förutsättningar att trivas och hålla sig friska. Att planera de olika biotoperna var ett unikt uppdrag där vi arbetade mycket nära akvariets egna biologer och akvarietekniker, säger Torben Schack, COWIs projektledare för Den Blå Planet. I mer än 30 år har Torben Schack och hans kollegor stöttat akvariets biologer i deras arbete. I projektet kring Den Blå Planet har man varit med ända sedan den första arkitekttävlingen utlystes och genomfört uppdrag kring miljö, installation och byggteknik. Installationerna är fantasieggande. Här tar man hjälp av LED-lampor, filter och avancerade kemiska processer för att imitera faktorer som solljus, dygnslängd, strömmar, vågor och salthalt allt för att simulera de naturliga förutsättningarna. Totalt cirkulerar sju miljoner vatten i akvarierna, som byts och renas upp till fem gånger i timmen. Bakom kulisserna finns ett kontrollrum som är som hämtat ur Star Wars. Härifrån styrs miljön individuellt i vart och ett av de många akvarierna. Merparten är automatiserat och minutiöst övervakat av sensorer och larm, men allt kan styras manuellt vid behov. Över hundra personer passar på anläggningens många funktioner, dygnet runt. Med besökare årligen förväntas Den Blå Planet bli en av Danmarks riktigt stora turistattraktioner. Redan efter några månaders drift har antalet besökare överträffat förväntningarna. Torben Schack, uppdragsledare, tjo@cowi.dk

16 30 xxxxxxxxxxxx INFRASTRUKTUR xxxxxxx STADSPLANERING xxxxx CYKELMOTORVÄGAR 31 Flitiga cyklisterna Karin Jansson och Caroline Magnusson har tagit frågan om cykelmotorvägar till Sverige. På cykel till jobbet För Karin Jansson och Caroline Magnusson på COWI i Stockholm är cyklandet en livsstil. De är som klippta och skurna för att vara med och arbeta för utvecklingen av cykelsuperstier en idé som kommer från cykelstaden Köpenhamn. Fungerande snabbcykelstråk över långa sträckor kräver samarbete mellan kommunerna. Intresset för att lösa frågan är stort. Caroline Magnusson, COWI När bensinpriset stiger, bilköerna växer och det bara finns ståplatser i kollektivtrafiken söker människor andra sätt att transportera sig på. En lösning heter cykel men för det krävs att det finns fungerande cykelbanor som gör det möjligt att cykla smidigt och utan hinder. Danskarna har kommit långt med sina cykelsuperstier, långa effektiva cykelvägar som gör det möjligt att cykla snabbt. Därför är det inte konstigt att vi sneglar på vårt grannland när cykeln blir en allt mer aktuell fråga inom trafikplanering. Än så länge finns inget enat begrepp vi kallar dem cykelmotorvägar, expresscykelstråk eller snabbcykelstråk. Till jobbet och på fritiden För Caroline Magnusson, avdelningschef på COWI Infrastruktur i Stockholm, är cykeln en del av livet. Hon cyklar inte bara 1,6 mil till arbetet varje dag (en väg) en stor del av året, hon tillbringar dessutom en stor del av sin fritid på sin cykel. Jag cyklar mycket på helgerna och det brukar bli 2-3 veckor varje år som jag åker utomlands och cyklar på olika turer. Det är en fantastisk sport som du kan hålla på med långt upp i åldern. Jag har en elitkarriär bakom mig inom friidrotten och orientering men när man blir äldre får man anpassa sig lite då är cyklandet perfekt, säger hon. Cykelintresset har också inspirerat andra på kontoret. När Caroline började var hon ensam cyklist, idag är det många som väljer pedalkraft till jobbet. Nu hyr vi ett speciellt rum i fastigheten där vi kan ställa våra cyklar och slipper trassla med egna lås. Där finns också en cykelpump. Flera av toaletterna på kontoret har försetts med duschkabiner och förvaringsskåp. Vi har också lånecyklar och en elcykel som används för ärenden, säger hon. Cykla utan hinder Men en förutsättning för att ta cykeln till jobbet är naturligtvis att själva cykelbanan fungerar. Något som det kan vara lite si och så med enligt Caroline Magnusson. Ska det fungera med snabbcykelstråk måste leden hänga ihop över kommungränserna. Tanken med snabbcykelstråk är inte att det ska vara träningsbanor för cyklister, det vill jag poängtera. Men de måste göras så att det går snabbt och effektivt att cykla där. En cykelväg som är separerad från gångtrafikanter, biltrafik och diverse hinder. Cykelbanorna måste också prioriteras upp när det gäller snöröjning och rensopning på våren och betraktas som en viktig vägbana, säger hon. Kräver samarbete Och det är just det som är problemet i många kommuner i storstadsregionerna. Fungerande snabbcykelstråk över långa sträckor kräver samarbete mellan kommunerna. Men intresset för att lösa frågan är stort och många krafter finns för att satsa ordentligt. Det visade sig tydligt i våras när COWI arrangerade ett cykelseminarium i Stockholm. Caroline Magnusson och Karin Jansson höll i trådarna tillsammans med två danska COWI-kollegor. Vi var överraskade och glada att det kom så många! Gästerna var en salig blandning av politiker och tjänstemän på Trafikverket, samt tjänstemän från olika kommuner och försäkringsbolag. Det kändes bra att ha med våra danska kollegor som har stor erfarenhet och kompetens inom området. Cykling i städerna är en het fråga och det känns som det verkligen börjar hända något nu, säger Karin Jansson. Caroline Magnusson, avdelningschef, cmag@cowi.se

17 32 PROCESSINDUSTRI GRÖN KEMI 33 PetroPort ger Stenungsund en hållbar framtid Den nya hamnen Petroport är nyckeln till framgång när Stenungsund ska bli flaggskeppet i Västsveriges industri. Här ska man kasta världens gamla fossila ovanor överbord för att istället satsa på hållbar kemi.

18 34 PROCESSINDUSTRI GRÖN KEMI 35 Med en grön råvarubas kan Stenungsund bli en stark motkraft, som visar vägen mot den förändring som är nödvändig för klimatet och hela mänskligheten. Lars Lind, Perstorp Den nya hamnen Petroport, projekterad, konstruerad och projektledd av COWI från början till slut, är optimerad för att göra skiftet från fossila bränslen till framtidens råvaror lättare. Den rejält ökade hamnkapaciteten bäddar för stora miljösatsningar, anser Lars Pettersson, ansvarig för Borealis gröna produktutveckling. Jämfört med fossil råvara består de gröna råvarorna även av en stor del vatten. Det betyder att vi måste ta in betydligt större kvantiteter. Ibland kan det handla om dubbelt så många hamnanlöp för de gröna råvarorna jämfört med de fossila, säger han. Ny syn på industrin Om allt flyter på, så kommer kemikomplexet i Stenungsund vara världsledande på gröna råvaror i framtiden. Det är innebörden i den gemensamma visionen Hållbar Kemi 2030, ett initiativ där kemiindustrins roll och behov i det framtida hållbara samhället görs tydlig. Med visionen har vi lyckats få samhällets öra och gehör, säger Lars Lind, ansvarig för Perstorp BioProducts. Vi har nog inte varit så öppna och kommunikativa tidigare. Men nu har vi presenterat visionen till exempel i Almedalen vilket har gett våra projekt en extra skjuts, med större anslag och fler deltagare. Hållbar kunskap Utöver hamnen har COWI hjälpt både Borealis och Perstorp med projekteringen och processtekniken i deras senaste miljardinvesteringar C4 och Valerox. Och enligt Lars Lind är COWI ett bra val även inför framtidens projekt. De tar grön utveckling på allvar. Jobbar mycket med det och tillsätter resurser och har därmed skapat sig en konkurrensfördel i hållbar kemiteknik. Det betyder att när visionerna blir till konkreta projekt så ligger de bra till. De har erfarenhet och kompetens av att jobba med biogas och bioråvaror, vilket gör att de kan vara med i ett tidigare skede än de flesta andra engineeringbolag, säger han. Kötiderna borta Innan Petroport stod klar, förlitade sig bolagen till stor del på Vattenfalls gamla hamn i Stenungsund, som byggdes på 50-talet för att förse värmekraftverket med olja. När Perstorp tog det första stora miljöklivet med sin biodieselanläggning 2007 och började importera rapsolja, konstaterade man att det var dropparna som fick anläggningen att rinna över. Den gamla hamnen var navelsträngen både för import och för export av produkter. Men den blev allt mer trång och begränsad. Det hindrade både den dagliga verksamheten och våra möjligheter att tänka nytt och grönt, säger Lars Lind. För nya Petroport har Borealis och Perstorp ett gemensamt bolag som sköter det praktiska. Där är Maria Åberg VD. Hon hann knappt med att storslaget fira invigningen i maj i år, innan det var dags för 100-båtsjubileum. Tidigare låg fartygen på kö ute vid Marstrand. Bullrande, bränsleslukande och kostsamma för rederierna. Idag har vi inga väntetider alls. Och vi kan enkelt skeppa ut stora laster till hela Europa. Det är en stor fördel både ekonomiskt och miljömässigt, säger hon. Drar åt skogen Om havet är transportvägen så fortsätter naturromantiken när det kommer till råvaran. Det pågår flera gröna projekt inom Hållbar Kemi; ett av de största innebär att industrikomplexet ska minska användningen av olja och ersätta med metanol och etanol från överbliven skogsråvara. Bark, rötter och grantoppar står på menyn. Skogsindustrin vill gärna hitta nya avsättningar för sina varor, men än så länge är det främst restavfallet som är intressant för oss, säger Lars Pettersson. Men det är inte så bara. Totalt räknar man med att det finns cirka 10 miljoner ton skogsavfall per år att tillgå. Förädlingsvärdet är inte ett till ett, men får vi 4-5 miljoner ton skogsavfall per år, så räcker det och blir över, säger Lars Pettersson. Politisk dragkamp Vad är då grön kemi? Ja, hur långt är ett snöre? Det finns två skolor, dels att det ska vara helt gröna råvaror, där man kan verifiera att en produkt enbart innehåller förnybart kol. Alternativet, som Lars Pettersson tror mer på, är att man mäter hur stor del av en produkt som är fossil och hur stor del som är förnybar, och så får man certifikat på det. Ungefär som när man köper grön el. Kan vi blanda fossilt och grönt blir det en robustare affärsmodell. Om allt måste vara helgrönt blir det mycket dyrare, eftersom vi då måste bygga helt nya anläggningar, konstaterar han. Bra, befintliga anläggningar Och nya anläggningar är stora investeringar. Petroport kastade loss på 275 miljoner kronor. Borealis nya C4-och Valerox-anläggningar är miljardinvesteringar. Går Borealis vidare med sina gröna projekt blir slutnotan för dem närmare två miljarder, även om man håller sig till befintliga anläggningar. Stefan Mattsson, ansvarig för processteknik på COWIs industriavdelning, är övertygad om att de flesta processanläggningarna för fossila råvaror kommer att vara viktiga även i framtiden. Industrikomplexet i Stenungsund är en stor tillgång för hela samhället, både när det gäller tillverkning och distribution. Kan man använda mera gröna råvaror får man också ut en grönare produkt, det är oftast samma kemiska processer som för fossila produkter, säger han. Tar ansvar för världen I den bästa av världar skulle vi redan kunna driva fler fordon och göra mer plast av gröna råvaror. Men den traditionella petrokemin är fortfarande billig och Lars Lind ser inte att oljan tar slut än på länge: Länder som USA och Kina kommer fortsätta pumpa ut fossila bränslen. Med Hållbar Kemi 2030 kan Stenungsund bli en stark motkraft och visa vägen till den förändring som är nödvändig för klimatet och hela mänskligheten. Stefan Mattsson, Manager Process Plant Industry stmn@cowi.se Om Petroport Ägs till lika delar av Borealis och Perstorp. En VD, en driftchef och en planerare sköter driften tillsammans med sju loading masters som lastar och lossar i hamnen. Fullt utrustad med moderna lastarmar och kopplingsanordningar med automatik och bra övervakningssystem. Nu går det att stoppa en lastning eller lossning antingen från piren, kontrollrummet eller båten. Uppdaterade säkerhets - och miljörutiner, bland annat en automatiserad länsstation som med en knapptryckning skickar ut en liten båt som lägger ut länsar runt piren. Tidigare gjordes det manuellt. Ökad kapacitet för att ge plats för nya gröna råvaror. Allt som kommer in till Perstorp och Borealis går oftast tillbaka ut på båt igen efter förädling. Petroport har varit ett unikt projekt för COWI där man bidragit under hela projekttiden. Experter från divisionerna Industri, Infrastruktur och Miljö har samarbetat i projekteringen och COWI har dessutom projektlett och samordnat hela byggfasen. Jan Karlsson, avdelningschef Byggteknik Industri jakn@cowi.se

19 36 MILJÖ KRAFTÖVERFÖRING VINDKRAFT 37 nya vindar över Gotland Gotland är en av de platser som lämpar sig särskilt väl för en utbyggnad av vindkraft, på land såväl som till havs. Cirka 500 nya kraftverk planeras i framtiden på och omkring Gotland. COWI deltar i arbetet med planeringen av kraftöverföringen. Att underlätta möjligheten att bygga ut för förnybar energi är ett av direktiven från regeringen till Svenska Kraftnät. Vindkraftssatsningen på Gotland innebär just en injektion av mer förnybar el. Men den befintliga kraftkabeln till fastlandet räcker inte till och en ny elförbindelse har efterfrågats under lång tid. För några år sedan satte Svenska Kraftnät på allvar igång med planeringen i ett första steg kabelförbindelse och omriktarstationer på Gotland och på fastlandet. Fullt utbyggd ger den nya förbindelsen utrymme att föra över energi från många vindkraftverk, både till lands och till havs. Monika Walfisz, COWI Uppdraget att ta fram miljökonsekvensbeskrivningar inför ansökan om vattenverksamhet och koncession för den nya kabeln gick till COWI i Malmö. Monika Walfisz är chef för gruppen miljöplanering och har projektlett uppdraget sedan Vårt arbete var till 90 procent klart redan till julen Just nu är det lite paus, som det nästan alltid blir i sådana här stora infrastrukturprojekt. Den ursprungliga planen var att kabeln skulle vara klar till 2017 men jag tror att det är mer realistiskt med slutet av 2018, säger hon. Förstudien var redan klar när COWI blev inkopplade 2011 för att ta fram ett underlag inför ett fortsatt samråd. Det finns alltid många frågor som måste besvaras i ett sådant här projekt och det tillkommer nya saker under resans gång. Många är berörda och det finns olika intressen att ta hänsyn till allt från yrkesfiskare som trålar över kabeln till naturinventering över värdefulla naturområden, vrak och yngelplatser för olika fiskar. 113 km lång mark-och sjökabel Fullt utbyggd planeras Gotlandsförbindelsen bestå av två HVDC likströmslänkar. Länkarna, som blir på vardera 500 MW, ska grävas ner både i marken på land och på havets botten. Eftersom det handlar om likströmskabel krävs också två omriktarstationer där likströmmen görs om till växelström och vice versa, en på vardera sida av vattnet. Prislappen på hela projektet, två länkar, är cirka 3 miljarder kronor. Den totala längden på kabeln är 113 km varav 100 km kommer att ligga i vattnet. Kapaciteten är 500 MW på en länk. Det kan jämföras med ett vindkraftverk med effekt på cirka 3 MW. Fullt utbyggd ger alltså den nya stamnätsförbindelsen utrymme att föra över energin från många vindkraftverk, både till lands och till havs. Region Gotland har som har målsättning att möjliggöra en utbyggnad av totalt 2,5 TWh årsproduktion av vindkraftsel, vilket motsvarar en installerad effekt på cirka MW. Koncessionsansökan till Energimarknadsinspektionen kommer att skickas in under hösten 2013 och därefter färdigställs ansökan om vattenverksamhet till Miljödomstolen. Det har periodvis varit ett pressat tidsschema men också ett väldigt roligt projekt, där vi har kunnat föreslå den hänsyn som vi har känt är nödvändig för att hamna på en acceptabel miljöpåverkan, säger Monika Walfisz. Monika Walfisz, chef Miljöplanering mfo@cowi.se

20 38 INDUSTRIELLT BYGGANDE EFFEKTIVARE PROCESSER 39 Det svenska byggandet ligger efter, långt efter. Detta bekymrar bostadsminister Stefan Attefall, som bland annat menar att produktionen är för dyr och att tiden från idé till färdigt hus måste kortas. Effektivare byggprocesser intresserar också Finjas VD Gull-Britt Jonasson, som tycker att branschen måste bidra till lösningarna. Hälften av alla bostäder som byggs idag skulle kunna hamna inom ramen för industriellt byggande. Det anser Gull-Britt Jonasson, VD för Finja AB och en stark förespråkare för prefabricerat. Alla tjänar på om ett bygge går fortare och blir effektivare. Ju mer som kan prefabriceras i en fabrik där det är varmt och torrt desto bättre. När sektionerna väl kommer ut på byggarbetsplatsen går de fort att montera. Hyresgästerna kommer snabbare in i sina lägenheter, vilket i sin tur innebär att fastighetsägarna får in sina hyror snabbare. Här kan branschen vara med och påverka samhällsutvecklingen utan att ge avkall på kvaliteten, säger hon. Hon får medhåll av Håkan Adelwald, COWIs divisionschef för Byggnad & Fastighet i Sverige. Ska vi må bra och ha råd att bo i våra bostäder framöver måste branschen utveckla det industriella byggandet. Drivkrafterna handlar både om hållbarhet och kostnadsläge, anser han. Mer än halva året har vi en vädersituation som driver på kostnaderna och gör det viktigt att snabbt få nya hus under tak. Där är prefabricerat ett steg i rätt riktning, säger han. För COWI är industriellt byggande ett prioriterat område. Både metoder, verktyg och kunskap finns för att åstadkomma förändring, enligt Håkan Adelwald. Utmaningen nu är att få en bättre samverkan mellan alla parter i en byggprocess, redan från början. I Sverige är vi långt framme rent tekniskt för att bygga och producera smarta lösningar. Men vi måste jobba lite annorlunda, där flera parter i ett bygge är med redan från start. Det kräver ett annat mindset och att vi tittar mer på lean production, konstaterar han. Håkan Adelwald, divisionschef Byggnad & Fastighet hkad@cowi.se Andra röster i branschen: Effektiva byggprocesser hjälper branschen Inflyttning ett halvår tidigare! Gull-Britt Jonasson ger gärna exempel på hållbara byggprojekt som vunnit både tid och pengar. Ett är ett flerbostadshus i Göteborg där både Finja och COWI varit med från början i processen. I Järnbrottsparken i Västra Frölunda har vi byggt ett lågenergihus, 109 lägenheter, med rekordfart. Det tog en vecka, i stället för tre, att montera en hel våning. Hållbarheten har stått i centrum och det är byggt med prefabricerade klimatväggar och förspända massiva bjälklag med ingjutna avlopp. Nu är det klart och hyresgästerna har kunnat flytta in cirka sex månader tidigare än vad som skulle varit normalt, säger hon. Klimatsmart till lägre kostnad Dagens dyra bostäder och byggprocesser är ett bekymmer som även påverkar samhällsutvecklingen. Det är exempelvis svårt att bygga allmännyttigt med ett för högt kostnadsläge. Idag byggs många alltför dyra bostäder som måste bli bostadsrätter för att affären ska kunna räknas hem för byggherren. Industriellt byggande sänker kostnaderna men ger ändå bra, klimatsmarta hus att bo i, säger Håkan Adelwald. Han pekar också på en rent praktisk aspekt i Sverige vädret. Synen på projektering som en delleverans i projekten måste förändras. Potentialen ligger i ett utvecklat samarbete där konstruktions- och produktionskunskap går hand i hand. När konstruktionsmodellerna även börjar användas för planering och styrning i byggprocessen kan vi mer proaktivt börja adressera frågor. Här finns en stor potential som ingen part kan lösa enskilt. Jörgen Persson, VD, Skanska Stomsystem Industriellt byggande är helt klart framtidens sätt att bygga och det är viktigt att finnas med tidigt i processerna och visa vilka alternativ som finns. Får man bara lite tid på sig kan man lösa väldigt mycket. Anders Mattson, konstruktionschef, Strängbetong Det finns stora utmaningar för branschen för att uppnå vad jag tror de flesta menar med industriellt byggande. Det pratas mycket om lean men man lever inte efter lean. För att nå förbättrad kvalitet, ökad effektivitet och sänkta kostnader krävs ett långsiktigt och förtroendebaserat samarbete hela vägen med alla parter entreprenörer, arkitekter, leverantörer och byggherrar - där alla jobbar mot en gemensam och långsiktig målbild. Det är en komplex utmaning men potentialen är enorm. Fredrik Gustavsson, VD, Ulricehamns Betong AB

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 Bygg- och fastighetsbranschen saknade verktyg för att klara de 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk

Läs mer

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K

I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K > < I N N EHÅ L L I K K AB VA R U MÄ RK ES BO K I N L E DN I N G U p p drage t Vi vill mer. Vi vågar satsa. Vi ger resultat. 6 7 Erbj u dan de t Visa vad våra färger går för. 8 9 Drivk rafte rna 1 0 1

Läs mer

Det handlar inte om rör.

Det handlar inte om rör. Det handlar inte om rör. Det handlar om rätt rör. Rör på rätt sätt. Rör på nya sätt. Rör som förändrar. Rör som berör. Som ger frihet, trygghet och förtroende. Det handlar helt enkelt om Smarta Rör. 2

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Optimalt inomhusklimat

Optimalt inomhusklimat Optimalt inomhusklimat Fördelar för människor, ekonomi och miljö. Gunnar Karlsen Region Öst Entreprenad Rådgivning Service Optimalt inomhusklimat Gunnar Karlsen Region Öst Sverige Sidan 1 Värdet av ren,

Läs mer

Västra Hamnen. Yteffektivt. Modernt. Malmö. Propellergatan 1 / Västra Varvsgatan 10

Västra Hamnen. Yteffektivt. Modernt. Malmö. Propellergatan 1 / Västra Varvsgatan 10 Västra Hamnen Yteffektivt Modernt Malmö Propellergatan 1 / Västra Varvsgatan 10 LOKaLEn BÄSTA LÄGET I VÄSTRA HAMNEN! Kontorsyta 800-3 450 kvm Antal arbetsplatser Ca 70-350 Mitt i blickfånget har vi kvarteret

Läs mer

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft Stor miljöpåverkan Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen 1 000 miljoner ton vatten 8 000 miljarder m 3 luft 15 % av växthusgaserna 15 % av avfallet Påverkan på

Läs mer

Emporia? det här kommer att bli en takpark i världsklass. miljön. i fokus. Vad händer. just nu på. gör plats för. internationella

Emporia? det här kommer att bli en takpark i världsklass. miljön. i fokus. Vad händer. just nu på. gör plats för. internationella emporia miljön i fokus det här kommer att bli en takpark i världsklass. louise lundberg, byggledare för emporias taklandskap Emporia gör plats för internationella butiker Vad händer just nu på Emporia?

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Ljus Effektiv Fin utsikt mot vattnet Värtahamnen Norra Djurgårdsstaden

Ljus Effektiv Fin utsikt mot vattnet Värtahamnen Norra Djurgårdsstaden Ljus Effektiv Fin utsikt mot vattnet Värtahamnen Norra Djurgårdsstaden Hangövägen 25, plan 4-5 (3-4), 365-735 kvm LOKALEN Lokal fördelat på två plan med interntrappa Kontorsyta 365-735 kvm Antal arbetsplatser

Läs mer

Högt upp. Ljus Skyltläge. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 9, 829 kvm

Högt upp. Ljus Skyltläge. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 9, 829 kvm Högt upp Ljus Skyltläge Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 9, 829 kvm LOKALEN Högt upp i fastigheten med fri utsikt Kontorsyta 829 kvm Antal arbetsplatser 40 60 beroende på planlösning Välkommen till

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson 1 B:1 Certifiera befintliga byggnader vilka är skillnaderna mellan systemen? - Introduktion Att certifiera nybyggda

Läs mer

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum

Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum Centralt läge Charmig lokal Ljust och luftigt Centrum Drottninggatan 38, plan 5, 205 kvm LOKALEN Charmig lokal i gårdshus Kontorsyta 205 kvm Antal arbetsplatser Ca 10-12 Välkommen till en charmig lokal

Läs mer

Se en opera från kontoret ÖSTRA HAMNGATAN 16

Se en opera från kontoret ÖSTRA HAMNGATAN 16 Se en opera från kontoret ÖSTRA HAMNGATAN 16 SNABBFAKTA Adress: Östra Hamngatan 16 Kontorsyta: 1 200 4 800 kvm Våning: Plan 4 och 5 Beräknad inflyttning: Sommaren 2017 Miljöcertifiering: Miljöbyggnad Silver

Läs mer

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm Rumsindelat Representativt kontor Garage i huset Nacka Strand Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm LOKALEN Representativt kontor centralt i området Kontorsyta 622 kvm Antal arbetsplatser 30 arbetsplatser

Läs mer

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Det är med stor tillfredställelse vi kan konstatera att 2005 blev det bästa året i SWECOs historia, vi slog de flesta av våra tidigare rekord. Jag

Läs mer

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm Bra takhöjd Effektivt Flexibel Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm LOKALEN Effektiv lokal med en takhöjd på hela 3,35 meter Kontorsyta 894 kvm Antal arbetsplatser 50-75 Yteffektivt, ljust

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Välkommen till CLIMAT80-GRUPPEN. Climat80, Stjernfeldts VVS, KlimatKyl och Clifa Service

Välkommen till CLIMAT80-GRUPPEN. Climat80, Stjernfeldts VVS, KlimatKyl och Clifa Service Välkommen till CLIMAT80-GRUPPEN Climat80, Stjernfeldts VVS, KlimatKyl och Clifa Service Det blev inte riktigt som det var tänkt. Tack för det, kära kunder och medarbetare. När jag var med och startade

Läs mer

Vi är framtidens byggande.

Vi är framtidens byggande. Vi är framtidens byggande. Vi är din leverantör. Vad du än ska bygga. Helprefabricerat eller industriellt platsgjutet, det är frågan. Hos oss är valet enkelt. Vi har både och. Det är vi ensamma om på marknaden.

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

ATT BYGGA FÖRTROENDE

ATT BYGGA FÖRTROENDE ATT BYGGA FÖRTROENDE Vissa saker är svårare att skapa än andra, även för oss specialister. I byggindustrin är ett starkt förtroende en av de allra svåraste sakerna att bygga upp. Det kräver en ärlighet,

Läs mer

Ljust Effektivt Bra skyltläge Kista Entré

Ljust Effektivt Bra skyltläge Kista Entré Ljust Effektivt Bra skyltläge Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 6, 1 694-2 592 kvm LOKALEN Ljus och effektiv med bra skyltläge Kontorsyta 1 694-2 592 kvm Antal arbetsplatser 120-260 Kista Entré är,

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

VÄGEN FRAMÅT. ATG MANIFEST

VÄGEN FRAMÅT. ATG MANIFEST VÄGEN FRAMÅT. ATG MANIFEST ATG ska trygga en långsiktig utveckling för trav- och galoppsporten genom att erbjuda spel på ett ansvarsfullt sätt. Så lyder uppdraget från trav- och galoppsporten, som äger

Läs mer

Guide till HELSINGBORG

Guide till HELSINGBORG Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En

Läs mer

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 NORDICFORUM TORSHAMNSGATAN 35 & 39 2 OM NORDICFORUM Kraftig tillväxt, idérikedom och gemensamma mål. nordicforum erbjuder de förutsättningar

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand

Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand Gustavslundsvägen 129, Plan 3, 1 tr, 380 kvm LOKALEN Ljus lokal med fin utsikt mot Mälaren Kontorsyta 380 kvm Antal arbetsplatser 20

Läs mer

Strategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete

Strategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete Strategi och åtgärder för hållbarutveckling Posten och Brings miljöarbete Sida 02 Sida 03 Innehållsförteckning Sida Posten och Bring Posten, Bring och miljön Posten Norges miljövision Posten Norges mål

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Hållbarhet. Castellum tror på idén om ansvarsfullt företagande. Att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara lösningar.

Hållbarhet. Castellum tror på idén om ansvarsfullt företagande. Att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara lösningar. Hållbarhet Castellum tror på idén om ansvarsfullt företagande. Att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara lösningar. Hållbarhetsarbetet har alltid varit en naturlig del av Castellums verksamhet.

Läs mer

Hagforsstrategin den korta versionen

Hagforsstrategin den korta versionen Tillsammans skapar vi en attraktiv kommun Hagforsstrategin 2017-2027 den korta versionen Vill du ta del av fullversionen av Hagforsstrategin? Den hittar du på hagforsstrategin.se och hagfors.se Mitt liv

Läs mer

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid Riksbyggenmodellen Eftertänksamhet för en bättre framtid Vi tänker efter, före I handen håller du en idéskrift om Riksbyggen- Modellen. Materialet har arbetats fram av Riksbyggen i samarbete med danska

Läs mer

Hyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat

Hyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat Hyllie Connect Tågstation 50 m Garage Miljöcertifierat Vad händer i Hyllie? Tolv minuter från Kastrup och sex minuter från Malmö central växer Hyllie fram. En ny och klimatsmart stadsdel med kontor, handel

Läs mer

STUDIEBESÖK PÅ TORSPLAN 2! Ett av världens mest hållbara handels- och kontorhus, certifieriat som Outstanding.

STUDIEBESÖK PÅ TORSPLAN 2! Ett av världens mest hållbara handels- och kontorhus, certifieriat som Outstanding. PROGRAM BREEAM-DAGEN 2018 21 NOVEMBER, STOCKHOLM Torbjörn Nordgren, avdelningschef Miljö Syd, COWI VIKTEN AV ATT GÖRA RÄTT FRÅN BÖRJAN Vilka poäng ska du fokusera på först och vilka utredningar ska göras

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm Bra takhöjd Effektivt Flexibel Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm LOKALEN Effektiv lokal med en takhöjd på hela 3,35 meter Kontorsyta 800 kvm Antal arbetsplatser 45 62 Yteffektivt, ljust

Läs mer

Showroom och kontor för dig som. vill sticka ut! Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm

Showroom och kontor för dig som. vill sticka ut! Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm vill sticka ut! Showroom och kontor för dig som Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm LOKALEN Showroom och kontor för dig som vill sticka ut Kontorsyta 443 kvm Antal arbetsplatser 10-40 Adress

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Ett bolag inom MTR Corporation. Mer än en resa. MTR Nordic Group

Ett bolag inom MTR Corporation. Mer än en resa. MTR Nordic Group Ett bolag inom MTR Corporation. Mer än en resa MTR Nordic Group Vi är MTR MTR har alltid stått för något mer än att ta människor från A till B. Vi vill vara med och utveckla de samhällen där vi finns.

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

Rent vatten. Ett jobb för livet.

Rent vatten. Ett jobb för livet. Ett jobb för livet. Mitt liv. NSVA är en av nordvästra Skånes viktigaste stöttepelare. Rent vatten är både en nödvändighet och drivkraft i det moderna Sverige och det är vårt ansvar se till att det förblir

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Infrakulvert Vallastaden

Infrakulvert Vallastaden Infrakulvert Vallastaden Ett samarbete för framtiden Tekniska verken i Linköping och Uponor Infra är båda innovativa företag, som med stora kunskaper och engagemang jobbar utifrån det gemensamma målet

Läs mer

Öppen planlösning. Industrihus Egen lastport. Nacka Strand. Automobilgatan 12-14, markplan, 345 kvm

Öppen planlösning. Industrihus Egen lastport. Nacka Strand. Automobilgatan 12-14, markplan, 345 kvm Öppen planlösning Industrihus Egen lastport Nacka Strand Automobilgatan 12-14, markplan, 345 kvm LOKALEN Kontor och showroom i äldre industrihus Kontorsyta 345 kvm Antal arbetsplatser 20 arbetsplatser

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Inte för de fyrkantiga. Historien om Glasvasen

Inte för de fyrkantiga. Historien om Glasvasen Inte för de fyrkantiga Historien om Glasvasen 02 Ett torg i solen Idén om ett hus utan baksidor och med en mjukt rundad form föddes redan 2009. Flera arkitektkontor fick i uppdrag att visa hur området

Läs mer

Strålande utsikt mot vattnet Effektiv planlösning. Ljus. Alviks Strand. Gustavslundsvägen 133, plan 4-10, 1 550 5 000 kvm

Strålande utsikt mot vattnet Effektiv planlösning. Ljus. Alviks Strand. Gustavslundsvägen 133, plan 4-10, 1 550 5 000 kvm Strålande utsikt mot vattnet Effektiv planlösning Ljus Alviks Strand Gustavslundsvägen 133, plan 4-10, 1 550 5 000 kvm LOKALEN Ljus lokal med fin utsikt mot Mälaren Kontorsyta 1 550 5 000 kvm Antal arbetsplatser

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Topfloor med skyltläge i Solna Solna Access

Topfloor med skyltläge i Solna Solna Access Topfloor med skyltläge i Solna Solna Access Sundbybergsvägen 1, hus C plan 10, 530 kvm LOKALEN Kontor med skyltläge Kontorsyta 530 kvm Antal arbetsplatser 30-35 Adress Sundbybergsvägen 1 Topfloor; På eget

Läs mer

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda 27 augusti 2009 Catarina Warfvinge, LTH och Bengt Dahlgren AB Upplägg Vad som menas med miljömässigt hållbart och vad som egentligen ingår i begreppet

Läs mer

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft. Varför Skellefteå Kraft? Här får jag arbeta med hållbar utveckling, som är viktig både för Sverige och resten av världen. Det många kopplar

Läs mer

Västra Varvsgatan 19. Malmö 545 kvm

Västra Varvsgatan 19. Malmö 545 kvm Västra Varvsgatan 19 Malmö 545 kvm Diligentia: Fastigheter som gör skillnad. Diligentia är en av Sveriges största fastighetsägare. Beståndet utgörs av ett balanserat innehav av kontorsfastigheter, köpcentrum,

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Ditt nästa kontor? Kista Science Tower

Ditt nästa kontor? Kista Science Tower Ditt nästa kontor? Kista Science Tower Färögatan 33 Kista Science Tower, Färögatan 33, Kista Låst cykelförråd Takterrass Park Dusch/ Omklädningsrum Gym Konferensanläggning Restaurang Café Tunnelbana Kemtvätt

Läs mer

Ditt nästa kontor? Lilla Bommen-Gullbergsvass

Ditt nästa kontor? Lilla Bommen-Gullbergsvass Ditt nästa kontor? Lilla Bommen-Gullbergsvass Lilla Bommen 1, våning 13, 285 kvm Lilla Bommen 1, våning 13, Lilla Bommen-Gullbergsvass Ledig yta Typ: kontor 285 m 2 Antal arbetsplatser: 15 19 Tillträde:

Läs mer

LEED certifiering av fastigheter

LEED certifiering av fastigheter LEED certifiering av fastigheter Projekt Gårda LEED Platinum Precertified Henrik Ahnström, Skanska Fastigheter Göteborg 1 2 Länder med kommersiell projektutveckling Gårda Kontorscenter, Göteborg Byggherre:

Läs mer

-Det ryker, det fräser, det brinner!

-Det ryker, det fräser, det brinner! -Det ryker, det fräser, det brinner! Signe Persson Melin om Gråsippa, debuten i aluminium. - Äntligen har jag hittat rätt material till den här formen. Signe Persson Melin hade prövat att göra sippformer

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

STUDIEBESÖK PÅ TORSPLAN 2! Ett av världens mest hållbara handels- och kontorhus, certifieriat som Outstanding.

STUDIEBESÖK PÅ TORSPLAN 2! Ett av världens mest hållbara handels- och kontorhus, certifieriat som Outstanding. PROGRAM BREEAM-DAGEN 2018 21 NOVEMBER, STOCKHOLM Torbjörn Nordgren, avdelningschef Miljö Syd, COWI VIKTEN AV ATT GÖRA RÄTT FRÅN BÖRJAN Vilka poäng ska du fokusera på först och vilka utredningar ska göras

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Vår vision. Tillsammans mot en värld med mera LED. Designlight ska vara förstahandsvalet inom LED-belysning. Designlight ska vara förstahandsvalet...

Vår vision. Tillsammans mot en värld med mera LED. Designlight ska vara förstahandsvalet inom LED-belysning. Designlight ska vara förstahandsvalet... VÅR VISION VÄX MED OSS! Vi sådde ett frö... Från starten 1996 har vi på Designlight utvecklat och levererat produkter med fokus på design, smidighet och mycket bra kvalitet. Bolaget grundades av paret

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Framtidens kretsloppsanläggning

Framtidens kretsloppsanläggning Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi

Läs mer

Jordskraporna kommer att bli mitten av torg och även utgöra centrumet för stadsparken. På skyskraporna så kan vi anlägga mindre grönområden.

Jordskraporna kommer att bli mitten av torg och även utgöra centrumet för stadsparken. På skyskraporna så kan vi anlägga mindre grönområden. Inledning För en hållbar utveckling behövs alternativa energikällor som aldrig tar slut. Vi behöver vettiga transportalternativ som inte släpper ut giftiga gaser och fortfarande kan vara effektivt och

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Miljöbedömningar & Certifieringssystem. Så här läser du Almedalsgolvs Miljöbedömningar & Certifieringssystem. almedalsgolv.se. Miljöbyggnad 3.

Miljöbedömningar & Certifieringssystem. Så här läser du Almedalsgolvs Miljöbedömningar & Certifieringssystem. almedalsgolv.se. Miljöbyggnad 3. Så här läser du lmedalsgolvs Miljöbedömningar & Certifieringssystem SundaHus Övrigt Byggnaden certifieras enligt nivå Brons, Silver och där är den högsta nivån. Byggnaden certifieras enligt nivå Pass,

Läs mer

EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA

EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA EN BRA KOMMUNFÖR BARNEN ÄR BRA FÖR ALLA Läs vårt valmanifest så förklarar vi varför Trelleborgs grönaste valmanifest 2018 Tänk om vi bygger en kommun utifrån barnens bästa. Om vi låter barnens behov och

Läs mer

S K Y H Ö G T BOENDE 66 RUM BOSTAD 05/2018 AV CAMILL A R ANDERZ CEVUNG FOTO WINGÅRDH ARKITEKTKONTOR, A RIPELLINO

S K Y H Ö G T BOENDE 66 RUM BOSTAD 05/2018 AV CAMILL A R ANDERZ CEVUNG FOTO WINGÅRDH ARKITEKTKONTOR, A RIPELLINO S K Y H Ö G T BOENDE Det är något speciellt med de där höga husen både de riktiga skyskraporna och de som är lite för låga för att kallas så. De sträcker sig fritt upp mot himlen och visar stolt upp sig

Läs mer

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM

Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Bygg en bättre tillvaro med GRÖN FORM Vi gör alla våra val i livet. En upptäckt lockar fram en annan och snart uppstår ett mönster som vi tidigare inte varit medvetna om. Så var det för oss. Vi var intresserade

Läs mer

År 2016 är ett högst händelserikt år för vårt företag, med många fina projekt på gång för att ta ytterligare ett steg i vår miljöprofilering.

År 2016 är ett högst händelserikt år för vårt företag, med många fina projekt på gång för att ta ytterligare ett steg i vår miljöprofilering. 2016-05-18 Om Delsbo Candle I Delsbo i Hälsingland har vi gjort ljus i många år. År 1944 startade Joel Öhrn ljusproduktion under namnet Norrländska Ljusstöperiet. År 1959 köptes företaget av Liljeholmens,

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Engdahl Planeringsdirektör 2 Transportsystemet och samhällsutveckling 3 Ett tillgängligt Sverige Megatrender som förändrar samhället Fler bor i växande stadsregioner

Läs mer

Infrakulvert Vallastaden

Infrakulvert Vallastaden Infrakulvert Vallastaden Ett samarbete för framtiden Tekniska verken i Linköping och Uponor Infra är båda innovativa företag, som med stora kunskaper och engagemang jobbar utifrån det gemensamma målet

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder

Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder PRESSMEDDELANDE 2014-07-07 Piteå tar satsningen på solenergi till nya höjder Ny solpark på universitetstaket kan tiodubbla produktionen av solenergi Pite Energi tar ett stort steg i arbetet mot hållbar

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

TappaTrampet 2015. Höstens stora aktivitetstävling. Utmana dina kollegor i. Klarar ni att gå 7 storstäder på 7 veckor?

TappaTrampet 2015. Höstens stora aktivitetstävling. Utmana dina kollegor i. Klarar ni att gå 7 storstäder på 7 veckor? Utmana dina kollegor i Höstens stora aktivitetstävling TappaTrampet 2015 17 sep tem 5 nove ber mber Klarar ni att gå 7 storstäder på 7 veckor? Gör något roligt och aktivt tillsammans på jobbet! Läs om

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

Snabbaste sättet att få kontoret att växa. Lös tillfälliga lokalbehov med flexibla kontorsmoduler från Indus

Snabbaste sättet att få kontoret att växa. Lös tillfälliga lokalbehov med flexibla kontorsmoduler från Indus K O N T O R Snabbaste sättet att få kontoret att växa Lös tillfälliga lokalbehov med flexibla kontorsmoduler från Indus Enkelt och bekymmersfritt Att hyra moduler är den idealiska lösningen på tillfälliga

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Lokalfakta. Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden. Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm. Byggnadsår: 2014. Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016.

Lokalfakta. Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden. Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm. Byggnadsår: 2014. Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016. Lokalfakta Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm Byggnadsår: 2014 Lokalyta ca: 58-75 kvm Rumshöjd ca: 3,28 meter brutto Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016 Kontakt: JM

Läs mer

Konferensöppning. Trafiksäkerhet i Nordiska tunnlar Stockholm 20-21 oktober 2010. Kjell Windelhed

Konferensöppning. Trafiksäkerhet i Nordiska tunnlar Stockholm 20-21 oktober 2010. Kjell Windelhed Konferensöppning Trafiksäkerhet i Nordiska tunnlar Stockholm 20-21 oktober 2010 Kjell Windelhed Vi är samhällsutvecklaren som ansvarar för Sveriges allra största satsningar på infrastruktur Vi ansvarar

Läs mer

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL Mothman City Estniska skolan i Stockholm Svartmangatan 20-22 111 29 STOCKHOLM 08-412 60 20 exp@estniskaskolan.se Lärare: Patrik Slimane, patrik@parafras.se 800 ord inklusive bildtexter. UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY

Läs mer

Amiralsgatan 17. Malmö 245 kvm

Amiralsgatan 17. Malmö 245 kvm Amiralsgatan 17 Malmö 245 kvm Diligentia: Fastigheter som gör skillnad. Diligentia är en av Sveriges största fastighetsägare. Beståndet utgörs av ett balanserat innehav av kontorsfastigheter, köpcentrum,

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Planering i Häggvik Joakim, Melker, Marcus, Jesper och William

Planering i Häggvik Joakim, Melker, Marcus, Jesper och William Vad ska vi göra? Planering i Häggvik Joakim, Melker, Marcus, Jesper och William Det vi ska göra är att bygga en park vid Häggviks station som ska innefatta ett utegym, en vattenfontän, basketplan samt

Läs mer

Amiralsgatan 17. Malmö 509 kvm

Amiralsgatan 17. Malmö 509 kvm Amiralsgatan 17 Malmö 509 kvm Diligentia: Fastigheter som gör skillnad. Diligentia är en av Sveriges största fastighetsägare. Beståndet utgörs av ett balanserat innehav av kontorsfastigheter, köpcentrum,

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer