Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC)

Transkript

1 Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 1 (60)

2 Förord År 2000 i samband med byggandet av Hammarby Sjöstad initierade Energimyndigheten och dåvarande LIP-kansliet i Stockholms kommun en tekniktävling gällande Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC). Referensgruppen för tekniktävlingen valde att gå vidare med ett förslag framtaget av Sundsvall Energi produkten är benämnd Värmeklossen. Värmeklossen har installerats som pilot/referensinstallation i en av Familjebostäders fastigheter, Fruängsgården, Stockholms kommun. Energimyndigheten har valt att stötta detta pilot/ referensprojekt med så väl bidrag för produktutveckling som uppföljning. Pilot/referensprojektet i Fruängsgården har följts upp av KTH i samarbete med Miljö & Projektledning. Involverade projekt Denna rapport är en slutrapport gällande samtliga projekt initierade av Energimyndigheten rörande pilot/referensprojektet Fruängsgården. Dessa projekt är: Projekt Projekt Projekt Miljö & Projektledning Sören Jonsson Familjebostäder i Stockholm Familjebostäder i Stockholm Författare och kontaktpersoner Karl Friskopp KTH Byggvetenskap ; karl@friskopps.com tfn: Sören Jonsson Miljö&Projektledning soren.jonsson@adv-g.com tfn: Bo Östlund Familjebostäder bo.ostlund@familjebostader.com tfn: Bilagor: Bilaga 1 Energiting 9 mars 2004 (dokumentation Session 8) Bilaga 2 Värmeklossen (Produkt/Systembeskrivning) nov 2008 Bilaga 3 Principkoppling VVS lägenhet - Fruängsgården Bilaga 4 Sammanställning beräkning - värmeförluster Bilaga 5 Sammanställning - hyresgästenkät Fruängsgården nov 2008 Bilaga 6 Sammanställning avläsning-/mätdata - Fjärrvärme, El och Vatten Fruängsgården 2008 Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 2 (60)

3 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 5 GENOMFÖRANDE... 5 RESULTAT INKLUSIVE FÖR OCH NACKDELAR... 5 ENERGI OCH VATTENFÖRBRUKNING... 6 PRODUKT LÄGENHETSVISA FJÄRRVÄRMECENTRALER (LFC)... 7 MARKNADSBEDÖMNING... 7 SLUTORD UPPNÅDDA HUVUDRESULTAT TOLKNING AV RESULTATEN I FÖRHÅLLANDE TILL FORSKNINGENS SYFTE/MÅL PROJEKTPRESENTATION PROBLEMBESKRIVNING/PROBLEMSTÄLLNING SYFTE OCH MÅL FÖRVÄNTAD NYTTA MED FORSKNINGEN I RELATION TILL ENERGIMYNDIGHETENS UPPDRAG ATT STÄLLA OM ENERGISYSTEMET INSTALLATIONSKOSTNADER BYGGNAD FÖRSTUDIE SYSTEMVAL FRUÄNGSGÅRDEN Bygg och installationskostnader Prefabricerad undercentral Mätutrustning Fjärrvärme Fortum Total Fördyrad installationskostnad i Fruängsgården Slutsats installationskostnad SYNPUNKTER INTRESSENTER HYRESGÄSTER FAMILJEBOSTÄDERS FÖRVALTARE OCH DRIFTPERSONAL ENERGILEVERANTÖREN FORTUM PRODUKTLEVERANTÖREN MARINTEKNIK/SUNDSVALL ENERGI INSTALLERAD UTRUSTNING WEBGRÄNSSNITT SERVICE FELANMÄLNINGAR GÄLLANDE LFC - HUSET FELANMÄLNINGAR GÄLLANDE REFERENS - HUSET MARKNADSPOTENTIAL MARKNADSSTRUKTUR ÄGANDE, INSTALLATION OCH SERVICE FÖRSÖRJNING OCH MÄTNING VÄRMEKLOSSENS KÖPARE OCH SLUTANVÄNDARE LÄGENHETSMARKNADEN, NYPRODUKTION LÄGENHETSMARKNADEN, OMBYGGNAD LÄGENHETSMARKNADEN, SMÅHUS FJÄRRVÄRMEMARKNADEN MARKNADSBEDÖMNING FÖR VÄRMEKLOSSEN BYGGNAD OCH BOENDE BYGGNAD BOENDE ENERGIFÖRBRUKNING FJÄRRVÄRME OCH EL Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 3 (60)

4 10.1 TOTAL ENERGIFÖRBRUKNING Mätningarnas resultat Mätningarnas resultat i sammanfattning Ytbegrepp BOA/LOA/BRA Energiförbrukning per lägenhet FJÄRRVÄRMEENERGIFÖRBRUKNING Rör och Värmeväxlarförluster ELENERGIFÖRBRUKNING Lägenhets el Fastighetsel VATTENFÖRBRUKNING FÖRBRUKNING AV VATTEN Lägenheter Tvättstuga FÖRBRUKNING AV VARMVATTEN ANSLUTNING TILL FJÄRRVÄRME OCH FJÄRRVÄRMEANVÄNDNING EFFEKTBEHOV FJÄRRVÄRME Handdukstork KLARAR LFC ATT LEVERERA 50 C VARMVATTEN TILL LÄGENHETERNA? TEMPERATURER TEMPERATUR - LÄGENHET TEMPERATUR - TRAPPHUS REFERENSER Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 4 (60)

5 Sammanfattning Inledning I flerbostadshus har idag lägenhetsinnehavarna normalt egna abonnemang för hushållsel medan kostnaderna för uppvärmning och vatten ingår i hyran/månadskostnaden. Som ett led i en tekniktävling avseende Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler, vidare i rapporten benämnd LFC, i flerbostadshus arrangerad av LIP-kansliet i Stockholms Stad och Energimyndigheten, håller system och produkt nu på att utvärderas. Tekniktävlingens huvudsyfte har varit att få fram kostnadseffektiv och driftsäker teknik som medger lägenhetsvis styrning, mätning, visning och debitering av värme och tappvatten. Ett av de övergripande målen har varit att uppnå kund/ leverantörsförhållande mellan lägenhetsinnehavare och leverantör av värme och vatten se även presentation vid Energitinget 2004, Bilaga 1 Genomförande Som en del i tävlingen har Familjebostäder som pilotprojekt i Stockholm tillsammans med Fortum låtit installera LFC i ett nyproduktionsobjekt. I det valda objektet Fruängsgården har man låtit uppföra två stycken identiska hus, det ena huset med LFC och det andra med konventionellt uppvärmningssystem, för att in situ kunna parallellutvärdera LFC med konventionell teknik. Syftet är ge erfarenheter åt boende, fastighetsägare och energileverantörer innan installationer sker i större skala. Installerad produkt heter Värmeklossen, en produkt framtagen på initiativ av Sundsvall Energi. Produkten beskrivs i separat dokument - Bilaga 2. Installationsprincipen framgår av separat skiss Bilaga 3. För att förenkla lägenhetsvis mätning och minska risken för problem med legionella finns anledning att överväga införandet av LFC för lägenhetens försörjning av värme och varmvatten. LFC bör placeras i ett schakt i trapphuset d.v.s. i direkt anslutning till lägenheterna och skall kunna regleras/styras från lägenheten. Resultat inklusive för och nackdelar Familjebostäder ser det som en fördel med individuell mätning och debitering och att de boende då är direkta kunder hos energileverantörerna. Det sänker både driftkostnader och administration hos Familjebostäder. För energileverantörer är motivet, att man kan komma i direktkontakt med slutkunden, lägenhetsinnehavaren för att knyta kunden närmare sig genom merförsäljning (t ex. erbjuda bredbandsuppkoppling). Principen med LFC medför klara fördelar som t ex: Ger möjlighet att ordna lägenhetsvis mätning och registrering av värme som underlag för betalning av förbrukningen. Leverantörer av värmeenergi sänder faktura direkt till slutkund - lägenhetsinnehavare. Ger möjlighet att ordna lägenhetsvis reglering av innetemperatur och information till lägenhetsinnehavaren om förbrukningen, momentant och över tiden, vilket leder till att lägenhetsinnehavaren själv kan överblicka och påverka sin egen energiförbrukning och komfortnivå Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 5 (60)

6 Varmvattenberedningen är placerad i direkt anslutning till lägenheten, vilket betyder att det finns mycket små mängder varmvatten i rören/systemet, vilket är gynnsamt ur legionella synpunkt Bland nackdelar kan nämnas Ökat servicebehov - fler installationsdelar som kan gå sönder än vid konventionell fjärrvärmeinstallation Större mängd rör med fjärrvärmekvalitet krävs vid primärt anslutna LFC kompetenssvets, samt behov av ökat skydd för skållning och ångbildning Basala förutsättningar är: Byggnaden måste vara anpassad för Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) och detta måste ske redan i ett tidigt systemskede för att kostnadseffektivitet och teknisk rationalitet skall kunna uppnås Projektörer, byggare/installatörer, fastighetsägare och energibolag måste förstå/acceptera principen med LFC och aktivt delta i projekteringen Livscykelkostnadsberäkningarna är gjorda för LFC kontra andra värme- och tappvatteninstallationer med individuell mätning och debitering (IMD). Dessa beräkningar är gjorda i samarbete med Svenska Bostäder och Familjebostäder i Stockholm. Livscykelkostnadsberäkningarna visar att installation av Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) ej är dyrare än andra installationsprinciper med individuell lägenhetsvis mätning och debitering (IMD) Energi och vattenförbrukning Den totala mediaförbrukningen i bygganden med Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) uppvisar efter 12 månaders uppföljning, i genomsnitt ca 16 % lägre årsförbrukning av fjärrvärme och i genomsnitt ca 11 % lägre årsförbrukning av vatten än motsvarande referenshus. Möjligheten att kunna reglera sin egen förbrukning samtidigt som förbrukningen kan följas upp på ett tydligt sätt har påverkat hyresgästen till en lägre förbrukning av såväl vatten som fjärrvärmeenergi. Energimedvetenheten och intresset hos de boende har varit tydlig, vid såväl arbeten i huset som i genomförd hyresgästenkätundersökning, beroende på att hyresgästen själv betalar för sin värmeförbrukning. Energislag Energi LFC relativt REF Verkligt Energi LFC relativt REF Normaliserat [1] Byggnadernas totala Energiförbrukning (Fjv + El) -7% -9% Total lägenhetsenergi (Fjärrvärme + El) hyresgästernas påverkbara del -16% -19% Total Fjärrvärmeenergi lägenhet inkl. handdukstork -23% -25% Bild Energibesparing LFC- kontra REF-huset Individuell reglering, mätning och debitering (IMD) resulterar i avsevärt lägre energiförbrukning för el, värme och varmvatten! I Fruängsgården är skillnaden 16-19% på lägenhetsnivå beroende på hur man väljer att redovisa energiförbrukningen relativt REF-huset. Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 6 (60)

7 Produkt Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) är ett intressant alternativ i kombination med individuell reglering och mätning både ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv. Systemlösningar med Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler för lägenheter finns på kontinenten och med dagens Web-teknik kan rationella lösningar åstadkommas för avläsning och fjärrstyrning på ett relativt kostnadseffektivt sätt. I dagsläget finns det i Sverige endast ett fåtal produkter som är anpassad till Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC). Installerad produkt i Fruängsgården Värmeklossen är ett av få undantag. Produkter för villamarknaden skulle dock kunna modifieras när det finns ett kommersiellt intresse att producera LFC, dvs. en tydlig efterfrågan av LFC. Marknadsbedömning Avsikten med teknikupphandling av Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) har varit att dels kunna utvärdera systemtekniken dels hjälpa marknaden på traven. I rapportens marknadsbedömning, som kommunicerats och stämts av med representanter för Svensk Fjärrvärme, har den årliga installationspotentialen för Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) bedömts till upp emot st./år, inkl. småhusmarknaden se vidare kapitel 8. Slutord Systemlösningen med Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) bedöms fungera tillfredställande ur såväl ett ekonomiskt, som tekniskt, som brukarpraktiskt perspektiv. Efter att de flesta barnsjukdomarna nu är eliminerade synes: - Systemlösningen för LFC fungerar - Produkter för LFC finns - Marknaden för LFC finns - Installationskostnad för LFC är likvärdig andra lösningar med individuell mätning och debitering (IMD) - Nackdelarna med LFC kontra andra systemlösningar bedöms vara relativt få Det är nu mera en fråga om marknaden är mogen eller ej!! Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 7 (60)

8 1 Uppnådda huvudresultat I projektet har följande huvudresultat uppnåtts: Mediaförbrukningen i bygganden med Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC), i rapporten benämnd LFC-huset, uppvisar efter 12 månaders uppföljning, ca 16 % lägre årsförbrukning av fjärrvärme och ca 11 % lägre årsförbrukning av vatten än motsvarande referenshus. Projektet och teknikupphandlingen har också lyckats med att stödja en produkt från idé till en fungerande produkt Värmeklossen - som har testats i ett demonstrationsprojekt i full skala Fruängsgården - Familjebostäder i Stockholm AB 1.1 Tolkning av resultaten i förhållande till forskningens syfte/mål Projektets syfte har varit att ta fram en produkt för Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) inkl. reglering och mätning. Produkten skall dessutom vara marknadsanpassad, praktisk och energisnål. Energi och vattenförbrukning Den totala mediaförbrukningen i bygganden med Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) uppvisar efter 12 månaders uppföljning, ca 16 % lägre förbrukning av fjärrvärme och ca 11 % lägre förbrukning av vatten än motsvarande referenshus, dock ökar förbrukningen av fastighetsel med drygt 20 %, relativt Referenshuset (REF-huset), då varje LFC innehåller 2 st. pumpar värme och VVC. Möjligheten att kunna reglera sin egen förbrukning samtidigt som förbrukningen kan följas upp har på ett tydligt sätt påverkat hyresgästen till en lägre förbrukning av såväl vatten som fjärrvärmeenergi. Medvetenheten och intresset hos de boende har tydligt påvisats vid såväl arbeten i huset och som i genomförd hyresgästenkätundersökning. Produkt Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) är ett intressant alternativ i kombination med individuell reglering och mätning både ur tekniska och kostnadsmässiga perspektiv. Systemlösningar med Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) finns på kontinenten och med dagens Web-teknik kan vettiga lösningar åstadkommas för avläsning och fjärrstyrning på ett relativt kostnadseffektivt sätt. I dagsläget finns det i Sverige endast ett fåtal produkter som är anpassad till Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC). Installerad produkt i Fruängsgården Värmeklossen är ett av få undantag. Produkter för villamarknaden skulle dock kunna modifieras när det finns ett kommersiellt intresse på marknaden. Marknadsbedömning Avsikten med teknikupphandling av Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) har varit dels att kunna utvärdera systemtekniken dels för att hjälpa marknaden på traven. I samråd med representanter för Svensk Fjärrvärme har den årliga installationspotentialen för Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) bedömts till uppemot st./år inkl. småhusmarknaden - se vidare kapitel 8. Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 8 (60)

9 2 Projektpresentation 2.1 Problembeskrivning/problemställning Energimyndigheten och dåvarande LIP-kansliet i Stockholm valde att stödja ett projekt rörande installation av Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC). Målet har varit att teknikupphandla energisnåla och praktiska lösningar för Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) i kombination med individuell mätning och reglering. Vid teknikupphandlingen klarade ingen leverantör samtliga ställda Skallkrav men i tekniktävlingen kom en konstellation av företag kring Sundsvall Energi med en teknisk intressant och innovativ lösning Värmeklossen se vidare Bilaga 2. Familjebostäder i Stockholm AB har valt att installera Värmeklossen i en av sina nyproduktionshus Fruängsgården. Fruängsgården var klar för inflyttning vid årsskiftet 2006/2007. Fruängsgården består av 2 identiskt lika hus allt för att få bästa möjliga jämförbarhet i utvärderingen. Fakta kring de båda byggnaderna: Byggnaderna är två identiska bostadshus vardera, utöver allmänutrymmen som tvättstuga mm, innehållande 29 lägenheter fördelade på fem våningar kring två trapphus. Lägenhetsfördelningen framgår av följande tabell: Kategori Antal (st/hus) Storlek (m 2 ) Övrigt 1:a :a :a 12 70/74 varav 2 st. gavellägenheter 4:a 8 88 varav 6 st. gavellägenheter och 2 st. etage 5:a varav 2 st. etage Totalt - lgh Övriga utr. 394 trapphus, tvättstuga, cykelrum. etc. Totalt hus Den tekniska utrustningen framgår av nedanstående sammanställning Hus 1 LFC huset 29 lägenheter 31 st. LFC med energimätare (29 lgh + tvättstuga + gem utrymme) samt Lägenhetsdisplay 1 st. fjärrvärmecentral energimätare mäter totalförbrukning av fjärrvärme 1 st. huvudvattenmätare +30 st. undervattenmätare (29 lgh+tvättstuga) + 4 st. varmvattenmätare 31 st. Handdukstorkar vattenburen värme Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 9 (60)

10 Hus 2 REF huset 29 lägenheter med temperaturloggning i varje lägenhet 1 st. fjärrvärmecentral energimätare mäter totalförbrukning av fjärrvärme Mätning av vattenmängd som i fjärrvärmeväxlaren bereds till varmvatten Mätning av VVC-vattenmängd för beräkning av energiförluster i VVC-kretsen 1 st. huvudvattenmätare 31 st. Handdukstorkar elanslutna Mätmöjligheter Byggnaderna är rikligt bestyckade med mätutrustning vilket ger möjlighet till ett stort antal utvärderingsmöjligheter som ex: Värmeenergiförbrukning per lägenhet i LFC-huset Värmeenergiförbrukning och vattenförbrukning för tvättstuga i LFC-huset Elenergiförbrukning för gemensamma lokaler + ventilation och hiss i LFC-huset Vattenförbrukning per lägenhet/lägenhetstyp i LFC-huset Varmvattnets andel av vattenförbrukningen Inomhustemperaturnivåer i LFC-huset och REF-huset Beteendemönster i LFC-huset typ sänkning av temperatur vid bortavaro längre tid, nattsänkning mm Totalförbrukning Fjärrvärmeenergi i REF-huset och LFC-huset Totalförbrukning Vatten i REF-huset och LFC-huset Elförbrukning per lägenhet i REF-huset och LFC-huset Interna Värmeenergiförluster och resultat av mätonoggrannheter i LFC-huset, då såväl delmätning (lägenheter m fl.) samt totalmätning mätts Loggning av temperaturer och förbrukningar har pågått under perioden nov okt Resultat av dessa mätningar redovisas i kapitel samt Bilaga 6 Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 10 (60)

11 2.2 Syfte och mål I samband med byggandet av Hammarby Sjöstad har bl.a. NCC-Bostad accentuerat frågan om att finna energisnåla lösningar för varmvatten. Det lokala investeringsprogrammets kansli (LIP-kansliet) i Stockholms Stad - har därför beslutat att administrera en teknikupphandling kring varmvatten, främst med inriktning på energieffektivare lösningar kring varmvattencirkulation (VVC) och behovsstyrning av handdukstorkar (HT). Under förstudiens gång diskuterades frågan om Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler som en framtida möjlig lösning. Det finns idag flera trender och krafter i samhället som gör att olika tekniska lösningar går mot mera individuellt påverkbara system, vilket måste anses vara en harmonisering mot de trender som finns i övriga Europa. I förstudie sammanställd av Miljö & Projektledning 1999 gavs följande rekommendation: Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) bör teknikupphandlas. Skälen till att utreda Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) är bl.a.: För att minimera varmvattenmängden i ledningsnät och reducera befarade legionellaproblem finns det skäl att utreda Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) som ett alternativ. Problematik med rör- och eldragning vid individuell mätning och reglering av lägenhetstemperaturer är ytterligare ett skäl till Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Installationskostnad och livscykelkostnad jämfört med andra lösningar Kundadministration och avläsning kostnad och tidsåtgång Servicebehov kostnad och tidsåtgång Vid Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) minskar antalet mätare påtagligt 1 st. fjärrvärmemätare och en kallvattenmätare i stället för 1 st. värmemängdsmätare och 1 st. kallvattenmätare och 1st. varmvattenmätare och ibland dessutom 1 vattenmätare för VVC som är fallet vid individuell värme och vattenmätning för respektive lägenhet (IMD) Kunden (lägenhetsinnehavare) får betala för sin reella konsumtion och därmed kommer fastigheten troligtvis få en totalt lägre energikonsumtion. Webbteknik gör att avläsningsproblematik och uppföljning blir lösbar på ett kostnadseffektivt och smidigt sätt. Se bifogad principlösning, Bilaga 3 Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 11 (60)

12 Fördelar/nackdelar Att införa Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) i kombination med individuell mätning och reglering i varje lägenhet medför naturligtvis ett antal för- och nackdelar jämfört med dagens teknik och produktionssätt. Fördelar Minskade rörmängder (totalt i huset) Minimala vattenmänger i ledningssystemet Relativt enkelt att anordna individuell mätning och reglering var och en betalar för sin förbrukning. Dock uppkommer alltid diskussion om rättvisa (gavellägenhet kontra mitt i huset) Fjärrvärmeleverantören kan leverera/fakturera direkt till slutkund, dvs. får en direkt kundrelation Fjärrvärmeleverantören kan vara ägare till fjärrvärmecentralen, LFC:n Serviceansvaret kan delas mellan fastighetsägare/hyresgäst/energiföretag allt efter tycke och smak Kan kombineras med lägenhetsvis, behovsstyrd ventilation Dagens webbteknik kan användas vid avläsning Dagens webbteknik kan användas vid fjärrstyrning av temperaturen av t e x hyresgästen Likartade lösningar finns för villaproduktion, dock är Fjärrvärmecentraler för villor ca 50 % för stora, varför viss anpassning måste göras Likartade lösningar finns på kontinenten ex Tyskland och Holland Nackdelar Ökat servicebehov fler installationsdelar som kan gå sönder Ansvarsfördelningen för service hyresgästen måste ta ett rimligt ansvar Om primära fjärrvärmerör dras ända fram till LFC krävs större mängd rör med fjärrvärmekvalitet kompetenssvets, samt behov av ökat skydd för skållning och ångbildning Energileverantörens tryckhållningsnivå måste överstiga den högst belägna lägenhetens nivå Något mera platskrävande (ca 0,5 m 2 mer per lägenhet) ex. större schaktbehov Många hyresgäster kan ha svårt att ta till sig ny teknik som ex. lägenhetsdisplayens funktionalitet Ökad administration vid debitering/fakturering av energikostnaden från energileverantören Produktutveckling krävs generellt för att uppnå såväl tekniska som ekonomiska mervärden Dagens värmemängdsmätare kan ha svårt att ge en 100 % rättvisande mätning vid extremt små förbrukningar, dvs. risken finns att för låg energimängd registreras kan finnas, exempelvis vid extremt korta tappning av varmvatten sommartid. Nytt tänk är marknaden mogen? Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 12 (60)

13 2.3 Förväntad nytta med forskningen i relation till energimyndighetens uppdrag att ställa om energisystemet. Skäl till Energimyndighetens deltagande i projektet: Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) i kombination med individuell mätning och reglering i lägenheter är energibesparande, dock har marknaden inte färdiga lösningar och produkter som passar idag. Energiverk och leverantörer har idag ett uppriktigt intresse av denna marknad, dock behövs hjälp på traven för att få fram färdiga lösningar och anpassade produkter Det finns en allmän trend hos boende att vilja ha påverkansmöjlighet och kontroll över sin förbrukning av energi/kostnader i bostäder (inte bara villor) Lösningar är av riksintresse inte bara Stockholmsintresse LIP-kansliet i Stockholm avslutar sin verksamhet , varför teknikupphandlingen riskerar att avslutas på ett icke förnuftigt sätt om LIP ensam skall hålla i projektet. Mål med teknikupphandlingen av Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC): Målet var att teknikupphandla energisnåla och praktiska lösningar för Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) i kombination med individuell mätning och reglering. Uppskattad energibesparing och miljökonsekvenser Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) skall ses i kombination med individuell mätning och reglering i lägenheter. Flera uppskattningar och mätningar indikerar att man med individuell mätning och reglering i lägenheter kan spara ca 10-20% av energiåtgången Dessutom uppnås ett antal miljömässiga fördelar som t e x mindre materialåtgång (rör mm). Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) medför att fjärrvärmeleverantören kan leverera och debitera fjärrvärmeenergin direkt till lägenhets/bostadsrättsinnehavaren, lika elenergin. Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 13 (60)

14 3 Installationskostnader 3.1 Byggnad Förstudie Inom förstudiens ram gjordes en kostnadsberäkning på ett verkligt projekt. Det valda objektet var kv Tuschteckningen, Stockholm - utrustat med en central undercentral och med individuell mätning i lägenheterna. Värden Svenska Bostäder hade använt fastigheten som experiment på hög flexibilitet betr. materialval och placering allt för att tillfredställa hyresgästernas önskemål redan i projekteringsstadiet varför i vissa stycken huset inte var representativt, dock påverkades installationskostnaderna i ringa omfattning av hyresgästernas önskemål. 3.2 Systemval - Alt 1 Konventionell gemensam Fjärrvärmecentral utan individuell mätning - Alt 2 Konventionell gemensam Fjärrvärmecentral med individuell mätning - Alt 3 Lägenhetsvis sekundär undercentral (LFC är undercentral till fastighetens gemensamma Fjärrvärmecentral) med individuell mätning - Alt 4 Lägenhetsvis primär fjärrvärmecentral (fjärrvärme direkt till LFC ) med individuell mätning Material + UE Arbetskostnad Totalkostnad Anmärkning Alt 1 73 % 94 % 80 % Alt % 100 % 100 % Tuschteckningen Alt % 110 % 111 % Fruängsgården Alt % 101 % 103 % Av ovanstående kan man dra slutsatsen att alt 2 och alt 4 i stort sett är likvärdiga ur installationskostnadssynpunkt, dvs. en lösning med Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) kontra en lösning där man installerar Lägenhetsvisa värme- och kall-/varmvattenmätare är installationskostnaden i stort sett den samma! I samband med framtagandet av installationskostnadskalkylen gjordes en LCC- analys som pekade i samma riktning. I denna LCC-analys togs, förutom kostnader för installation, kostnadsslag som service, underhåll och pumpenergi samt uppföljning/debitering med. I Fruängsgården blev Familjebostäder och Fortum tvungna att välja Alt 3 (med mellanväxlare) då installationen i fastigheten inte hade förutsättning för direktväxling pga. fjärrvärmenätets otillräckliga tryckhöjd att försörja översta lägenheten med fjärvärme. Familjebostäder och Fortum skulle annars ha föredragit att installera Alt 4 (direktväxling) av såväl tekniska, ekonomiska som miljömässiga skäl. Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 14 (60)

15 3.3 Fruängsgården Bygg och installationskostnader I Fruängsgården har man valt att bygga huset utifrån ett Typhus från entreprenören Besqab. Detta typhus var inte speciellt anpassat för hus med LFC-installation vilket resulterat i att Typhuset i efterhand fått modifieras för att passa LFC-installationen. I samband med byggnationen gjordes därför följande specialanpassningar: Byggande av nischschakt - LFC placeras i nisch i trapphuset på respektive plan Separat Fjärrvärmecentral - Fortum hade inte möjlighet att leverera tillräcklig tryckhöjd på fjärrvärme systemet, varför fjärrvärme inte har kunnat dras direkt till LFC Anpassningar av rörinstallation Extra anpassningar har gjorts för att passa typhuset Extra projektering och projektledning - då inblandade parter inte har haft kunskap och vana av att installera LFC Bristande samordning mellan Familjebostäder och Fortum gällande val av energimätare (ex. värmemätare fick i senare skede bytas till värmemängdsmätare försedda med kommunikation passande Värmeklossens lägenhetsdisplay) Projektledningen och Besqab har uppskattat merkostnaderna för bygg, rörinstallation jämte utökad projektledning och projektering till ca 2,2 MSEK inkl moms. I en korrekt projekterad fastighet och med anpassad produktionsmetodik som passar LFC-installation hade i stort sett samtliga extra byggkostnader undvikits! Prefabricerad undercentral Familjebostäder har ersatt leverantören av Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) - Värmeklossen - med ca 1,2 MSEK inkl. moms vilket motsvarar en kostnad om ca SEK per lägenhet. Denna kostnad innefattar ersättning för LFC, styrinstallation och Web-gränssnitt se bilaga 2. Leverantören har haft en mångdubbelt högre kostnad beroende på att stor del av utvecklingsarbetet har bedrivits parallellt Mätutrustning Fjärrvärme Fortum Värmeleverantören Fortum har av praktiska skäl valt att bygga ett eget nät för insamling av mätdata vilket har fördyrat installationen. I en framtida lösning bör naturligtvis energileverantören använda fastighetsnätet, dvs. samma nät som lägenhetsdisplayerna körs på alternativt ta mätdata via LFC:ernas Web-gränssnitt Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 15 (60)

16 3.3.4 Total Fördyrad installationskostnad i Fruängsgården Beroende på att huset inte från projektstart har varit anpassat för LFC-installation har Familjebostäder och Fortum fått bekosta följande merkostnader: Icke anpassat Typhus jämte ovana av LFC ca 2,2 MSEK Extra FC, beroende på att Fjärrvärme inte kan dras direkt till LFC ca 0.2 MSEK Värmeklossen är prototyp (inte serieproduktion) ca 0,8 MSEK Extra kostnader för mätning (Fortum) ca 0,3 MSEK Sammantaget har installationen blivit ca 3,5 MSEK fördyrad beroende på att inte LFC-anpassad fastighet har valts för att installera LFC. Allra största delen av ovanstående kostnader kan elimineras då byggnader anpassas till LFC från början samt att inblandade energileverantörer, produktleverantörer och entreprenörer har vana av LFCinstallation. Utöver ovanstående kostnader tillkommer kostnader för utvärdering och mätning om ca 1,0 MSEK, delvis med stöd av Energimyndigheten Slutsats installationskostnad Fruängsgården är ett utvecklingsprojekt där såväl fastighetsägare, produktleverantörer som energileverantören har fått ta rejält högre kostnader, än vad som är normalt vid serieproduktion. Vår bedömning är att i jämförelse med andra lösningar med individuell värmemätning och debitering (IMD) är LFC ett möjligt alternativ som står sig bra ur ett kostnadsperspektiv och oavsett om man ser det ur ett installationskostnadsperspektiv eller ett LCC-perspektiv. Dock måste man från början anpassa huset för LFC-installation - se pkt ovan! Vid serieproduktion: Leverantören bedömer att en produkt för Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) anpassade för lägenheter inkl Web-gränssnitt - typ Värmeklossen kommer att kosta SEK/lägenhet inkl moms, exkl. montage Kostnad för energileverantörens mätningsutrustning tillkommer, SEK inkl moms Enligt de ursprungliga tävlingsbestämmelserna skulle även kallvatten mätas och debiteras direkt till resp. hyresgäst. Värmeklossen är därför försedd med kallvattenmätare. I projektet har det inte varit möjligt att debitera kallvatten, då vattenleverantören, Stockholm Vatten, inte erbjuder individuell debitering på lägenhetsnivå som möjlig debiteringsform. I de fall finns möjlighet att införa individuell mätning och debitering av kallvatten tillkommer en kallvattenmätare om SEK/st inkl moms. Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 16 (60)

17 4 Synpunkter intressenter Synpunkter och aspekter är insamlade och bearbetade från följande målgrupper: 4.1 Hyresgäster Inom projektets ram har Familjebostäder låtit genomföra en enkät- och intervjuundersökning med hjälp av företaget Faugert & Co under november Resultatet redovisas i Bilaga 5. Nedan redovisas undersökningen i ett koncentrat: Syftet med enkäten har varit att belysa lägenhetsinnehavarnas uppfattning om energibesparingsfrågor och hur de agerar i sådana frågor, både de med installerad LFC/Värmekloss och de med konventionellt uppvärmningssystemet i REF-huset Resultatet visar att bilden är splittrad vad gäller hur Värmeklossen fungerar vad gäller varmvatten och värme. Det har framkommit tydligt att de som idag har LFC/Värmeklossen i högre utsträckning anser att det är bra att betala för den egna energiförbrukningen och att kostnaderna för energiförbrukning inte bör delas mellan lägenhetsinnehavare. Vare sig de med LFC eller boende i REF-huset upplever att det är ett problem att grannar kan få värme via väggarna i den egna lägenheten eller att värme läcker in i lägenheten från grannarna. Oavsett uppvärmningssystem svarar svarsgrupperna att de aktivt sparar energi, t ex genom att sänka temperaturen vid bortavaro. Möjligen kan vi se att de med LFC är något mer aktiva då de anger fler sätt för energibesparingsåtgärder jämfört med REF-husets svarande. För dem som har Värmeklossen installerad tycks inte displayfunktionerna vålla irritation, tvärtom tycks de som använder funktionerna anse att de är tämligen lättanvända. När det gäller Fortum och deras fakturor, kundtjänst och förmåga att ge svar är svarsbilden splittrad. Det är en del som inte är nöjda, men det är en större andel som är nöjda. När det gäller Familjebostäders kundtjänst är även här en del av de svarande nöjda och en (större) andel inte så nöjda. Betydande kritik framkommer i Familjebostäders förmåga att ge svar/hjälp på lägenhetsinnehavarnas frågor/problem. De som har svarat på enkäten upplever att de inte får tillräcklig hjälp när frågor/problem uppstår kring värmen eller vattnet. Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 17 (60)

18 4.2 Familjebostäders förvaltare och driftpersonal Familjebostäders synpunkter har sammanfattats av Eva Ström, förvaltare: Vare sig förvaltare, kundtjänst eller fastighetspersonal har vana att hantera LFC därför har det uppstått ett antal osäkerhetsmoment under det första driftåret. Det har varit tydliga problem med så väl värme som varmvatten främst då under perioden från inflyttning 2006 t.o.m kvartal , vilket har resulterat i mycket extra jobb och många dialoger med hyresgästerna jfr kapitel 7 Service. Leverantören har ställt upp och hjälpt till men avståndet till Sundsvall är lite för långt när varmvattentemperaturen krånglar. Ej lätt att motivera en hyresgäst att hjälpen kommer om några dagar när barnen vill duscha. Varmvattnet och duschandet har det varit mest problem med. Mycket problem med pumpar och ventiler från inflyttning t.o.m kvartal Klagomålen / felanmälningarna gällande LFC har blivit betydligt färre under hösten 2008 För oss som förvaltar är LFC ett lite udda system som kräver specialkunnande och det har endast våra drifttekniker (ej husvärdarna). Det betyder att driftteknikerna har fått lägga ner oproportionellt med tid på LFC-huset. Fastighetsjouren är ej uppdaterad på LFC, dvs. dom har kunskapen då det uppstår problem med värme / varmvatten i Fruängsgården LFC-huset. Fastighetsjourens personal byts dessutom ofta ut, vilket förvärrar delvis situationen. Familjebostäders drifttekniker tycker att det är väldigt plåttrigt att hålla på med mycket smådelar och förskräckliga rördragningar med större risk för läckage. Sammanfattningsvis tycker vi att LFC:arna fungerar nu och att felanmälningarna är på rimliga nivåer. Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 18 (60)

19 4.3 Energileverantören Fortum Fakturor och kundtjänst Sammanfattningsvis kan man konstatera att Fortum (liksom Familjebostäder) har haft många frågor gällande fakturor, där frågeställningarna främst har varit: Varför varierar fakturabeloppet månad från månad? Hyresgästerna är vana att betala ett fast månadsbelopp och är ovana att betala efter förbrukad energi Varför betalar jag mer än min granne vi har ju lika stor lägenhet? Hyresgästerna är ovana att betala efter förbrukad energi Jag har stängt av värmen och ändå får jag en dyr energifaktura, varför? Hyresgästen inser inte att faktura gäller förra månadens debitering samt att hyresgästen även betalar för uppvärmning av varmvatten Då Fortum Värme har haft begränsad vana att hantera privata konsumenter har ett separat FAQ bibliotek fått skapas hos Fortums kundtjänst med svar på de vanligaste frågorna från privatkonsumenter Fortum har haft en del problem med att få mätdata att stämma med fakturorna samt att fakturorna kommer till rätt mottagare/beroende på att: Olyckligtvis råkade Fortum i början av drifttagningen på ett fåtal lägenheter registrera fel mätare till fel lägenhet, dvs. hyresgästen fick i realiteten faktura på grannens energikostnader. Detta faktum spred sig som en löpeld mellan hyresgästerna varför ett antal hyresgäster felaktigt ifrågasatte riktigheten på sina fakturor från Fortum. Problem uppstår då en hyresgäst flyttar ut. Fortum måste få ett meddelande av Familjebostäder när en hyresgäst flyttar så att slutdebitering sändes till kund grundad på rätt dagar och att nytt avtal tecknas med den nyinflyttade hyresgästen. Familjebostäder får stå kostnaden då en lägenhet saknar hyresgäst. Denna rutin har inte fungerat klockrent Debitering och mätvärdesinsamling har fungerat mycket bra under hösten 2008, dvs. inkörningsproblemen är överstökade och vunna erfarenheter har kunnat återanvändas. Sammanfattningsvis kan konstateras att Fortum Värme har haft många samtal från de boende i Fruängsgården under det gångna året, dock avtar samtalsmängden successivt allt eftersom hyresgästerna och Fortums kundtjänst lär sig. Är dock bara att konstatera att kundtjänstkostnaden för privatkonsumenter är högre per avtal än för kommersiella konsumenter. Se även Bilaga 5 - utvärderingsfrågor i enkätundersökningen som är gjord gentemot hyresgästerna. Teknik och kostnad Det råder en allmän osäkerhet hos Fortum hur man skall se på Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC), beroende på; 1. Osäkerhet kring installationskostnader. Krav - byggnaden måste vara anpassad till LFC. 2. Ökade servicekostnader 3. Ökad kundadministration Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 19 (60)

20 4.4 Produktleverantören Marinteknik/Sundsvall Energi Kort resumé Deltagandet med Värmeklossen i Stockholms Stads LIP-kansli s tekniktävling för Lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler fick stor uppmärksamhet och gav de nödvändiga svaren från marknaden. Värmeklossen uppvisade stora fördelar både vad avser teknik och beträffande handhavandet vid serviceåtgärder. Ägaren till konceptet, Sundsvall Energi AB, konstaterade att Värmeklossen på skyndsammaste sätt måste kunna erbjudas marknaden. Ett viktigt steg mot kommersialiseringen av produkten Värmeklossen var taget då ledningen för Sundsvall Energi AB fick styrelsens uppdrag att vidareutveckla konceptet till en produkt som kan erbjudas för installationer för såväl lägenheter som villor. Produktutveckling är en krävande och i många stycken en tidsödande och kostsam verksamhet. Den kompetens och erfarenhet som krävs finns inte alltid på ett och samma ställe vilket fick till resultat att en projektgrupp skapades 2003 med deltagare från Sundsvall Energi AB samt från företagen Markaryds Metallarmatur AB i Markaryd, Epsilon AB i Växjö, EP Technology AB i Malmö och Marinteknik i Sundsvall AB. Parallellt med utvecklingsgruppens arbete pågick en diskussion med LIP-kansliet i Stockholm Stad, Familjebostäder och Fortum beträffande möjligheten att skapa ett pilotprojekt för utvärdering av Lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler. Nämnda parter samt Energimyndigheten och Sundsvall Energi AB hade tidigt sagt sig vara positiva till att delta i ett projekt för att på ett professionellt sätt kunna utvärdera en installation av Lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler i ett flerbostadshus. Sommaren 2005 fördes konkreta diskussioner mellan Sundsvall Energi AB och Familjebostäder om att installera Värmeklossen i en av två nya lika byggnadskroppar som Familjebostäder beslutat uppföra i Fruängen. Byggnadsprojektet skulle passa väl för en utvärdering av principerna med Lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler och därmed också produkten Värmeklossen. Parterna beslutade att så skulle ske och därmed påbörjades en ny fas i Värmeklossens utveckling som produkt. Värmeklossen redovisat i sammanfattade utvecklingssteg Man kan säga att utvecklingsarbetet för Värmeklossen i Fruängenprojektet fick fyra huvudsakliga delområden, nämligen; värmeväxlaren, tappvarmvattenregulatorn, övrig armaturering samt el-, styr- och kommunikationsutrustning. Värmeväxlaren skulle bli en nykonstruerad superkompakt hellödd plattvärmeväxlare med alla anslutningar samlade mot ett snabbanslutningsblock. Integrerat med värmeväxlaren och på dess gavelytor ska all utrustning för styrning och övervakning m.m. vara infästa via ett s.k. ytmontage till en komplett fjärrvärmecentral såsom en fullständig funktionsmodul. Anslutningsblocket ska ha inbyggda ventiler med samordnade spakar för snabb avstängning, bortkoppling och utbyte av modulen. Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 20 (60)

21 Tappvarmvattenregulatorn skulle bygga på en ny strategi - styrning i stället för reglering. Regulatorn skulle i huvudsak styra beredningen med hänsyn tagen till parametrarna önskad varmvattentemperatur, tappvattenflöde, temperaturerna på inkommande kall- och fjärrvärmevatten, värmeväxlarens karaktäristik samt rådande differenstryck. Armaturer såsom cirkulationspumpar, säkerhets- och avluftningsventiler mm skulle konstrueras för att passa ett montage direkt på värmeväxlarens yta i passande nipplar. Elektrisk utrustning på funktionsmodulen och i skåpet skulle drivas med svagspänning, 24 V, för att minska risken för elolyckor. Matningen skulle ske från transformator. För att regleringen av värmekretsen skulle bli enklare att hantera för kunden och mer energieffektiv togs fram en reglerutrustning som för sin funktion inte kräver någon givare för utetemperatur och kurvinställningar, bara en angivelse av önskad rumstemperatur. Inom ramen för utvecklingsprojektet skulle denna värmeregulator implementeras i den nyutvecklade styr- och övervakningstekniken som också skulle vara kommunicerbar. Regulatorn skulle också ha funktioner för pumpstyrningar, nattsänkningar och bortavarotemperatur. Till styr- och övervakningstekniken skulle höra en lägenhetsdisplay med mängder av funktionaliteter bl.a. visning av momentana och loggade temperaturer, mätarställningar, värmekostnad m.m. Reglercentralen kommunicerar via M-bus med mätaren och displayen som är placerad i lägenheten har en hastighetsmätare som grafiskt anger det momentana effektuttaget. Sammanfattat i punktform har arbetet hittills visat att det är möjligt: Att totalintegrera en hel fjärrvärmecentral med all funktionalitet i en lödd plattvärmeväxlare Att pålitligt och stabilt styra, i stället för att reglera, tappvarmvattenberedningen med en självverkande utrustning Att göra en fjärrvärmecentral som en snabbt utbytbar modul med minimala mått och låg vikt Att åstadkomma en användarvänlig och energieffektiv kommunicerbar värmeregulator med massor av intressant och nyttig kompletterande funktionalitet Att ha fjärrvärmecentralerna uppkopplade för effektiv övervakning och statuskontroll Tiden före och första tiden under montaget i Fruängen Utvecklingsarbetet under tiden från beslutet att installera Värmeklossen i den byggnad Familjebostäder beslutat uppföra i Fruängen löpte väl fram till installationen, men några beslut orsakade ändå viss fördröjning och merarbete. Tappvarmvattenregulatorn bygger på hittills i princip outforskad teknik och funktionsmodeller byggdes därför i akt och mening för tester och utvärderingar. Under en längre tid ägnades stora resurser till en teknisk lösning som visade sig inte fungera tillräckligt väl, men styrprincipen hade verifierats vid mätningar vid SP i Borås. Då tappvarmvattenregulatorn slutligen fått sin design skulle alla komponenter tillverkas och då uppstod det välkända problemet allt för långa leveranstider. För att klara av åtagandet i Fruängen fram till dess den nya regulatorn tillverkats, så monterades en regulator som bygger på äldre teknik. Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 21 (60)

22 Fjärrvärmeleveransen till projektet Före det att Familjebostäder fattade beslut att installera Lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler i en av de två nya byggnaderna i Fruängen hade man diskuterat det med Fortum. Värmeklossarna förutsattes bli kopplade med direkt fjärrvärmeleverans i schakten. Efter en tid och då projektet redan var förhållandevis långt gånget visade det sig att Fortum inte kunde leverera fjärrvärme pga. byggnadens höjd. Detta fick till följd att de tillverkade primäranpassade Värmeklossarna i praktiken kom att bli sekundärkopplade Fjärrvärmecentraler. Naturligtvis finns det betydande nackdelar med denna lösning. Byggnaden har alltså en traditionell större fjärrvärmecentral och 31 st lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler (LFC), vilket torde orsaka bl.a. Ökade bygg- och installationskostnader Högre returtemperaturer i fjärrvärmesystemet, alltså lägre delta T Större värmeförluster En helt ny produkt har alltid barnsjukdomar Nedan en redovisning av de tekniska bekymmer som uppstod efter det att Värmeklossarna togs i drift i Fruängen. Den nya tappvarmvattenregulatorn blev försenad i tillverkningsprocessen Den tillfälliga varmvattenregulatorn, som togs fram i all hast, fick inte optimala förutsättningar för en längre tids funktion Cirkulationspumparna en svagströmsdriven standardpump - var behäftade med fabrikationsfel Radiatorkretsens säkerhetsventiler började läcka Nämnda tekniska problem har naturligtvis åtgärdats med största skyndsamhet, men har ändå skapat viss irritation, både hos Familjebostäders personal och bland hyresgästerna. Noteringar i övrigt beträffande installationsfasen De som projekterade byggnaden och byggledningen hade av naturliga skäl inte några djupare erfarenheter av Lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler vilket skapade en viss frustration hos alla parter. Ny teknik skapar nästan alltid frågor som en part tycker att det finns självklara svar på emedan den andre parten tycker tvärt om. Rörentreprenörens avlämningspunkt var vid systemets avstängningsventiler i respektive schakt och där tog vårt ansvar vid. Alla diskussioner under byggtiden med andra entreprenörer och byggledningen fördes i god anda och frågetecknen blev utredda. Det kunde vi ha gjort bättre Den pressade tidplan vi hade, samtidigt med de tillverkningsproblem vi drabbades av, gav oss inte tillräcklig tid för den information och de instruktioner som visade sig vara nödvändig. Om vi skulle ha haft ytterligare någon månad tillgänglig så skulle vi kunnat informera bättre om Lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler och tekniken kring det samt också kunnat göra längre fälttester med Värmeklossen allt sammantaget skulle ha minskat första tidens driftproblem betydligt. Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 22 (60)

23 Våra åtgärder efter installationen Under det första året Värmeklossen var i drift i Fruängen byttes den tillfälliga tappvarmvattenregulatorn till den nya regulatorn varefter vi under en tid justerade några i regulatorn ingående komponenter för att uppnå en fullgod reglering av vattentemperaturen. Samtliga cirkulationspumpar byttes ut mot en av leverantören uppdaterad modell. Samtliga säkerhetsventiler för radiatorkretsen ersattes med ventiler av annat fabrikat. Felanmälningar från hyresgäster De felanmälningar som hyresgäster gjort beträffande värmesystemet har distribuerats till oss samtidigt med att den inkommit till Familjebostäder. Det har gjort det möjligt för oss att utreda problemet och minska olägenheterna för hyresgästerna. Ett förhållandevis stort antal felanmälningar har dock avsett fel eller brister som inte har med Värmeklossen att göra, t.ex. fel på handdukstorkar och badkarsblandare vid några tillfällen första året efter inflyttningen visade det sig att rör dragits till fel lägenhet vilket orsakade i högsta grad udda problem t.ex. en hyresgäst styrde rumstemperaturen i grannens lägenhet. Dessutom har i ett flertal fall konstaterats att rören märkts med fel lägenhetsnummer. Dvs. det har varit brister i rörentreprenörens egenkontroll i samband med installationen. Alla lägenheter är utrustade med termostatventiler på samtliga radiatorer och Värmeklossen har ett styrsystem med en inomhusgivare. I de fall hyresgästen ställer in sin önskade rumstemperatur på en temperatur som är högre än det termostatventilernas inställning medger så kommer värmeklossens regulator att öppna för att tillföra värme i lägenheten och pumpen arbetar då mot stängda radiatorventiler. Detta har orsakat höga fjärvärmeflöden och lågt delta T, samt ökat slitage på cirkulationspumparna dessutom en sämre komfort för hyresgästen. Problemet har så småningom minskat när termostaterna på radiatorerna i det rum där Värmeklossens temperaturgivare är monterade spärrades upp i sitt högsta inställningsläge. Ett annat reglerproblem var att projektören hade placerat lägenhetsdisplayerna, som innehåller rumstemperaturgivarna, för nära badrummen. När dörren dit inte var helt stängd påverkades värmeregleringen av värmen från handdukstorkarna. Problemet fick lösas med separata rumsgivare med en mer neutral placering. Vår relation till fastighetsägaren Representanter för Familjebostäder har visat stort intresse för tekniken och varit oss behjälpliga på många sätt i projektet. Den personal i bolaget som har ansvaret för förvaltning och service för den aktuella fastigheten har visat stor vilja att lära sig produkten och har hjälpt oss att utföra viss akut felavhjälpning. Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 23 (60)

24 Vår relation till hyresgästerna Vi som arbetat med utvecklingen av Värmeklossen och projektet i Fruängen har naturligtvis haft kontakter med alla hyresgäster i byggnaden. Kontakter har upparbetats och förädlas i samband med information om utrustning och dess användargränssnitt samt vid servicebesök. De flesta hyresgäster är intresserade av att få förklarat hur en debiterad värmekostnad har beräknats och hur kan man minska den, men också att få fakturor förklarade eftersom de kan te sig lite kryptiska för en oinvigd. Vi har gjort vårt bästa för att förklara, men vad gäller fakturor har vi känt oss tvingade att hänvisa till Fortum. Vi har strävat efter att ge Familjebostäders kunder, hyresgästerna, bästa möjliga service och försökt vara så pedagogiska vi kan då vi förklarat vad Lägenhetsvisa fjärrvärmecentraler innebär och vilka nyttigheter vårt användargränssnitts funktioner kan tillföra dem, t.ex. visa deras egen energiförbrukning i kronor istället för kwh, kunna jämföra förbrukningen med tidigare perioders förbrukning, kunna se momentan och historisk ute- och innetemperatur. Bilden nedan visar ett exempel på hur hyresgäster brukar ta emot oss. Vår relation till projektledningen Det aktuella projektet innebär huvudsakligen att utvärdera ny teknik som medverkar till att få en lägre energianvändning och miljöpåverkan, men också till en del, möjligheten att visa upp ny teknik i en förhållandevis konservativ bransch. Våra kontakter med representanter för projektledningen har präglats av respekt, en positiv attityd och samverkan, vilket skapat goda förutsättningar för arbetet. Kraven på oss som leverantör har varit tydliga och skarpa utan att vi upplevt kraven som orättvisa eller betungande. Att leverera det som utlovats har varit och är vårt motto. Slutord Vi som leverantör av Värmeklossen kan, efter genomförandet av detta projekt, konstatera bla: Att vår teknik i Värmeklossen fungerar väl och ger brukarna en bra boendekomfort Att man måste informera byggbranschen väldigt tydligt om tekniken och brukarna på vilket sätt man kan använda Värmeklossens alla funktioner för att spara energi. Att man med bra samarbete kan genomföra teknikskiften Att intresset för energifrågor ökar väsentligt då brukarna kan styra och påverka sin energiförbrukning Slutrapport Lägenhetsvisa Fjärrvärmecentraler (LFC) Sida 24 (60)