Bostadsbrist javisst!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsbrist javisst!"

Transkript

1 Bostadsbrist javisst! Offentlig upphandling och konkurrens på byggmarknaden En rapport om höjda hyror, magert byggande, stigande byggkostnader och snabbt växande bostadsbrist. Pelle Oskarsson Caliber Film & Reportage AB för Hyresgästernas Riksförbund

2 Innehållsförteckning: 1. ) Sammanfattning sid 2 2. ) Kraftiga hyreshöjningar...sid ) Bostadsbristen ökar snabbt...sid ) Snabbt ökade byggkostnader...sid ) Bostadsbrist och prisbildning...sid ) Allmännyttan klarar inte balansen...sid ) Nya rekordnivåer...sid 14 8.) Kostnadseffektivt?...sid 15 9.) Dyrköpta exempel...sid ) Rekorddyrt...sid ) Positiva prispressare...sid ) Konkurrenshämmande eller konkurrensfrämjande...sid ) Markpolitik och kommunalt planmonopol...sid ) Tolv konkurrensbegränsningar...sid Bilaga 1- Produktionskostnader i tio kommuner...sid Bilaga 2 - Enkäter...sid Bilaga 3 Anbudslistor...sid Research: Pelle Oskarsson, Caliber Film & Reportage AB. I samarbete med Mattias Hagberg, Helle Larssen, Erica Heimler och Rolf Larsson. 1

3 Sammanfattning: Sedan början av 90-talet har hyrorna i Sverige ökat med närmare 50 procent. Det är bostadsbrist i ett 80-tal svenska kommuner. Byggandet har rasat till rekordlåga nivåer och byggkostnaderna har rusat i höjden. Underskottet på bostäder har ökat med lägenheter sedan mitten av 90-talet och bostadsbristen kommer att förvärras de närmaste åren. Det byggs mycket få nya hyreslägenheter. Samtidigt som det totala utbudet av hyresrätter krymper genom rivning och omfattande ombildning till bostadsrätter. Byggkostnaderna har ökat snabbt. De kommunala bostadsbolagen har inte lyckats balansera den utvecklingen. Nyproduktionen av hyreslägenheter domineras av kommunala allmännyttiga bolag som i genomsnitt bygger dyrare än privata värdar. En granskning av de kommunala bostadsföretagens upphandlingar av nya byggprojekt i tio kommuner under de senaste tre åren visar att upphandlingarna domineras av stora totalentreprenader med en komplicerad anbudsprocess i begränsad konkurrens mellan ett fåtal stora anbudsgivare som utesluter små och medelstora byggare från konkurrensen. Priserna varierar stort. Stockholmshems nya lägenheter i Hammarbyhamnen kostar mer än dubbelt så mycket som de billigaste nybyggda lägenheterna i Västerås. Billigast är hyreshus i form av lätta konstruktioner i 1-2 plan på nyexploaterad mark. Dyrast är tunga konstruktioner i centrala lägen. Priserna skiljer också stort mellan samma typ av hus. Trots att regeringens nya investeringsbidraget i första hand ska gå till bolag som bygger förmånligast för de boende är många nya bostadsprojekt med investeringsbidrag rekorddyra. Flera faktorer tyder också på att den kommunala marktilldelningen och planoch bygglovsprocessen verkar hämmande på byggandet och konkurrensen. 2

4 Bakgrund: Kraftiga hyreshöjningar: Hyrorna i Sverige har stigit tre gånger snabbare än andra priser det senaste decenniet. För en normalfamilj i hyreslägenhet handlar det om tiotusentals kronor per år i ökade boendekostnader. Diagram 1 Konsumentprisindex ( KPI ) och Hyresindex KPI Hyresindex Genomsnittshyra/m års priser År Kr/m : : : : : : : : : : :-* :-* :-* * Enligt index. Källa: SCB Diagram: Hyrorna i Sverige har tre gånger snabbare än andra priser sedan början av 90-talet. För en normalfamilj i hyreslägenhet handlar det om kostnadsökningar på omkring kronor per år. Huvudorsaker till kostnadsökningarna: 1.) Minskade subventioner och ökade skatter Kring 1990 betalade staten miljarder per år i stöd till boendet. Idag är subventionerna i stort sett avskaffade. Tvärtom tjänar staten numera omkring 30 miljarder kronor per år på bostadssektorn genom ökade skatter. 1 Boende i hyreslägenhet betalar betydligt mer i boendeskatt än villaägare. 2 1 Den nya bostadspolitiken, red. Anders Lindblom, Boréa Bokförlag. 2 Villaägare har lägst boendeskatt, Pelle Oskarsson, Dagens Arbete, Mars

5 2.) Ökade byggkostnader/dålig konkurrens på byggmarknaden De genomsnittliga byggkostnaderna i Sverige har ökat med närmare 50 procent sedan Brister i konkurrensen och upphandlingen gör att byggare med billigare lösningar har svårt att konkurrera. 3.) Bostadsbrist/obalans på bostadsmarknaden Bostadsbristen har lett till en kraftig obalans på bostadsmarknaden som pressar prisbilden uppåt inte bara i hyresrätter, utan också i bostadsrätter och egna hem. 4.) Ökade marginaler Samtidigt som hyrorna har gått upp har fastighetsägarna ökat sina hyresmarginaler. De privata värdarna har genomsnitt ökat marginalen mellan kostnader och intäkter från 8 procent 1992 till 28 procent De allmännyttiga bolagen från 3 procent 1992 till 5 procent Intäkts- och kostnadsundersökningarna för flerbostadshus efter ägarkategori, SCB. 4

6 Bostadsbristen ökar snabbt Under 90-talet rasade bostadsproduktionen i Sverige från bostäder per år till bostäder per år. Det är den lägsta nivån sedan första världskriget. Inget annat land i Europa har så låg nyproduktionsfrekvens. Samtidigt har över lägenheter i flerbostadshus rivits De flesta i kommuner med utflyttning och uthyrningssvårigheter. I år och nästa år beräknar Boverket att ytterligare lägenheter kommer att rivas. Danmark som hade näst lägst byggande i Europa år 2000 hade dubbelt så hög nyproduktionsfrekvens per capita som Sverige. Irland byggde nästan tio gånger fler bostäder per capita. Genomsnittet i Europa de senaste åren ligger 3-5 gånger över den svenska nivån 4. Mer än var fjärde svensk kommun har underskott på bostäder. Hundratusentals svenskar köar efter bostad och mer än hälften av Sveriges befolkning bor i kommuner med bostadsbrist 5. Enligt en rapport från Boverket är nybyggnadsbehovet i Sverige cirka lägenheter per år bostäder per år i större och medelstora städer och 6000 lägenheter per år i övriga landet i såväl småhus som flerfamiljshus. Förra året färdigställdes nya bostäder. Merparten var villor och bostadsrätter. Det byggdes några tusen studentlägenheter och handikappbostäder men bara 1500 vanliga hyreslägenheter. I Stockholm där över människor står i bostadskö byggdes ett hundratal hyreslägenheter, samtidigt som över 8000 hyreslägenheter omvandlades till bostadsrätter. Statsminister Göran Persson har uttalat att det behöver byggas minst nya bostäder i Sverige per år för att förnya bostadsbeståndet och minska bostadsbristen.( Med utgångspunkt från att en bostad håller i omkring 100 år. ) Sveriges Byggindustrier menar att bostadsinvesteringarna i Sverige borde tangera EU-snittet - cirka 5 procent av BNP - vilket skulle motsvara nya bostäder per år. 4 Housing Statistics in the European Union Finnish Ministry of the Environment, Netherlands Ministry of Housing. 5 Boverkets Indikatorer, April

7 Den låga nyproduktionen under det senaste åren har med utgångspunkt från de bedömningarna ackumulerat ett underskott på lågt räknat bostäder. Speciellt utsatta är storstadsregionerna där det kommer att ta många år att bygga bort bostadsbristen. En obalans på bostadsmarknaden som särskilt drabbar yngre generationer och pressar upp bostadspriser och boendekostnader. Boverket hoppas att det totala bostadsbyggandet inklusive småhus kommer att öka till lägenheter under Men det är långt ifrån tillräckligt för att råda bot på bostadsbristen. Tvärtom kommer bostadsköerna att fortsätta att öka. Diagram 2 Antal färdigställda bostäder i förhållande till behov, flerbostadshus småhus Boverket EU-snitt Nybyggnadsstatistik: SCB Produktionsbehov enligt Boverket, samt EU-snitt, enligt Sveriges Byggindustrier. Diagram: Under 90-talet rasade bostadsproduktionen i Sverige från bostäder per år till bostäder per år. Boverket bedömer att Sveriges långsiktiga nyproduktionsbehov är lägenheter/år. Sveriges Byggindustriers menar att nyinvesteringarna i bostäder borde tangera genomsnittet i EU per capita vilket motsvarar nya lägenheter/ år. 6

8 Diagram 3. Nybyggnad av lägenheter i flerbostadshus resp. småhus Färdigställda Källa: SCB Statistiken omfattar alla färdigställda nybyggda lägenheter för permanentboende, även studentbostäder och bostäder för äldre och handikappade ingår. Diagram 5. Färdigställda lägenheter i nybyggda flerbostadshus stat landst kommun allmännyttan privata Källa SCB, Statistikdatabaser. En mycket stor del av de nybyggda hyresrätterna är studentbostäder, äldreboende och andra specialbostäder färdigställdes knappt 1500 hyresrätter i ordinära flerbostadshus. 7

9 Snabbt ökande byggkostnader Sedan mitten på 90-talet har de genomsnittliga byggkostnaderna för flerbostadshus i Sverige stigit med närmare 50 procent. Konkurrensen på byggmarknaden har minskat genom att många små och medelstora byggföretag slagits ut. Framförallt när det gäller större byggprojekt är det ofta bara några få stora byggbolag som kan vara med och konkurrera. Diagram 6 Total produktionskostnad, kronor/m 2 lägenhetsyta, nybyggda flerbostadshus, hyreshus och bostadsrätter, ( 2000 års priser.) :-/ m :-/m :-/m :-/m :-/m :-/m :-/m :-/m :-/m :-/m :-/m 2 Total prodkostnad Källa: SCB ( 2001 prognos grundad på utvecklingen under första halvåret.) Byggjättarna brukar använda blygsamma vinster som intäkt för att de inte är de som orsakat prishöjningarna. Riktigt så illa är det dock inte ställt med lönsamheten. På senare år svenska byggföretagen spenderat miljardbelopp på uppköp av konkurrenter och kamp om marknadsandelar i andra länder. - Det är inte bara höga vinstmarginaler som orsakar höga produktionskostnader. Ineffektivitet, stela strukturer, låg rörlighet och bristande innovationsförmåga är vanliga följdeffekter på en marknad med för dålig konkurrens, säger Peter Delden, chef för konkurrensavdelningen på Konkurrensverket. 8

10 Ett annat skäl till att byggpriserna rusat i höjden utan att byggjättarna marginaler ökat i lika hög grad kan vara att priserna för byggmaterial och underentreprenörer ökat snabbt. Byggherrarna ( byggföretagens uppdragsgivare ) har i allt högre grad överlåtit priskontrollen och ansvaret för inköp av material och underentreprenader till de stora byggentreprenörerna som sällan visar rätt ambition att pressa priserna. Vinsterna av de höga byggpriser kan tas ut i andra led. Bland annat genom att de största byggföretagen i hög grad äger de företag som tillverkar insatsvaror till byggindustrin 6. Ett exempel är den starka koncentrationen på marknaden för betong och betongvaror där priserna ökat med 60 procent sedan 1990 samtidigt som priserna för trävaror och virke i stort sett stått still. Diagram Varor av betong, cement och gips Betongvaror för byggändamål Källa: SCB, Producentprisindex 6 "Konkurrensen i Sverige under 90-talet problem och förslag". Konkurrensverket. 9

11 Bostadsbrist och prisbildning Bostadsmarknaden är en typisk bristmarknad med snabba prisökningar och kraftig obalans mellan tillgång och efterfrågan. En utveckling som är särskilt tydlig i storstäderna. Grundläggande marknadsekonomiska teorier bygger på att en bristmarknad balanserar sig själv genom att stigande efterfrågan leder till ökade priser och stigande vinstmarginaler som stimulerar intresset för att öka produktionen tills det uppstår en ny balans med optimerade priser. Det förutsätter dock en marknad med väl fungerande konkurrens. - Byggmarknaden har i stort sett alla klassiska konkurrensproblem. Stigande priser, minskad effektivitet, marknadsdominans, oligopol, monopol, karteller och regleringar som begränsar konkurrensen, säger Peter Delden chef för konkurrensavdelningen på Konkurrensverket. I den nyligen avslöjade asfaltkartellen finns Sveriges största byggföretag bland de misstänkta och Konkurrensverket har utsett byggbranschen till en sektor som ska hårdgranskas. I december fälldes en kartell på plaströrsmarknaden. En kartellutredning pågår inom ventilationsbranschen. VVS-branschen och elinstallationsbranschen är också föremål för särskilt intresse. Juri Lutz tidigare kanslichef på byggkostnadsdelegationen menar att det inte bara är byggföretagen som utnyttjar bristsituationen för att öka sina marginaler. - Fastighetsbolag och byggjättar påstår gärna att byggandet av hyreslägenheter står still eftersom hyresregleringen gör att det inte lönar sig att bygga nytt. Det stämmer inte. Det går alldeles utmärkt att få lönsamhet i att bygga och äga hyresrätter. Men det lönar sig bättre att bygga bostadsrätter och då är det också det som byggs. Bristen på bostäder och den snabba prisökningen på villor och bostadsrätter gör att det finns mycket stora pengar att tjäna på att bygga och sälja egna hem och bostadsrätter. Särskilt i storstäderna. 10

12 Det är inte ovanligt att försäljningspriserna för nybyggda villor och bostadsrätter är dubbelt så höga som summan av produktionskostnaderna och en normal vinstmarginal. Fastighetsbolagen kan alltså spekulera hem en extra vinst på allt från några hundra tusen kronor till en miljon eller mer per villa eller lägenhet. Bygger man bara tillräckligt dyra bostäder och i lagom mängd behöver man inte rubba den gynnsamma prisbilden på marknaden. En av orsakerna till att etablerade fastighetsbolag och byggjättar visar svagt intresse för att bygga billiga hyresrätter kan alltså vara att ett ökat utbud av hyreslägenheter riskerar att minska bolagens lönsamhet i andra sektorer genom ett balanserade pristryck nedåt på byggkostnader, hyresrätter, bostadsrätter och egna hem. - Varför ska man bygga och äga hyresrätter med en vinstmarginal på 5-10 procent om man kan bygga och sälja bostadsrätter och egna hem med en vinstmarginal på 100 procent? Bostadsbristen är rena paradiset för byggföretag och fastighetsägare som kan sätta sina priser lite som man vill, säger Juri Lutz. 11

13 Allmännyttan klarar inte balansen Det byggs allt fler dyra bostadsrätter och allt färre billiga hyresrätter. En granskning av de allmännyttiga bostadsbolagens upphandlingar i tio kommuner de tre senaste åren visar att de kommunala bostadsbolagen inte klarar av att balansera den utvecklingen. Det genomsnittliga produktionspriset för den nyproduktion som upphandlats från januari 2000 till maj 2002 blev närmare kronor per kvadratmeter. Det är procent dyrare än allmännyttans genomsnittliga produktionspris 1998/1999 och en ökning med 50 procent jämfört med det genomsnittliga produktionspriset för flerbostadshus 1996! Stockholmshems nya lägenheter i Hammarbyhamnen kostar mer än dubbelt så mycket att producera som de billigaste nybyggda lägenheterna i Västerås. Det billigaste bygget hade de billigaste hyrorna och det dyraste objektet de högsta hyrorna. I övrigt skiljer hyrorna stort, framförallt genom olika finansieringsalternativ. Sju prispressare: Västerås billigast Kommun/Bolag/Objekt Produktionskostnad Hyra Hustyp** Västerås Mimer Fatburen :-/kvm 850:-/kvm och år A1 Umeå AB Bostaden Lyktan :-/kvm 975:-/kvm och år B2 Västerås Mimer Fatburen/Äldreboende :-/kvm 1150:-/kvm och år A1 Helsingborg Helsingborgshem Glimten :-/kvm 1100:-/kvm och år A1 Örebro Örebrobostäder Krubban & Korpralen :-/kvm 952:-/kvm och år* A1 Umeå AB Bostaden Lyktan :-/kvm 1037:-/kvm och år B2 Umeå AB Bostaden Magistern :-/kvm 1137:-/kvm och år B2 * Uthyrs exklusive drift och värme. Jämförpriset inkluderar schablonberäknad värme och driftkostnad. ** A: Lätta konstruktioner i 1-2 plan 1: Nyexploaterad mark B: Tunga konstruktioner. Flera plan & hiss. 2 : Centralt Övriga kommuner och objekt, se bilaga 1. 12

14 Åtta bottennapp: Stockholm dyrast Kommun/Bolag/Objekt Produktionskostnad Hyra Hustyp** Stockholm Stockholmshem Knallen :-/kvm 1850:-/kvm och år B2 1520:-/kvm och år Stockholm Familjebostäder Innanhavet :-/kvm 1600:-/kvm och år B2 1460:-/kvm och år Stockholm Familjebostäder Lugnvattnet :-/kvm 1600:-/kvm och år B2 1460:-/kvm och år Malmö MKB Potatisåkern :-/kvm 1200:-/kvm och år B2 Göteborg Poseidon :-/kvm 1425:-/kvm och år Jankowitz 1350:-/kvm och år B2 Stockholm Stockholmshem AH 7 & 9 ( Äldreboende ) :-/kvm 1350:-/kvm och år A1 Linköping Stångastaden Osthyveln ( Studentbostäder ) :-/kvm 1301:-/kvm och år B2 Örebro Örebrobostäder Bottenhavet :-/kvm 1129:-/kvm och år B2 *** A: Lätta konstruktioner i 1-2 plan 1: Nyexploaterad mark B: Tunga konstruktioner. Flera plan & hiss. 2 : Centralt Övriga kommuner och objekt, se bilaga 1. I undersökningen ingår de kommunala bostadsbolagen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Västerås, Örebro, Gävle, Umeå, Helsingborg och Växjö. I Gävle gjordes ingen upphandling under den aktuella perioden. Produktionskostnaden avser den faktiska produktionskostnaden exklusive eventuellt investeringsbidrag. Hyra avser beräknad hyresnivå som respektive bolag rapporterat in. I vissa fall har bolagen beräknat hyresnivån efter investeringsbidrag innan ansökan prövats. I de fall två hyresnivåer redovisas ovan avser den högre nivån beräknad hyra före eventuellt bidrag. 13

15 Nya rekordnivåer Byggkostnaderna för bostadsrätter är högst. Men offentliga byggherrar bygger i genomsnitt betydligt dyrare hyresrätter än privata bostadsbolag. Diagram 8 Total produktionskostnad i kr per m 2 lägenhetsarea för nybyggda ordinära* flerbostadshus efter byggherre priv brf offentl Källa: SCB Privata Brf Offentliga :-/m :-/m :-/m :-/m :-/m :-/m :-/m :-/m :-/m 2 Brf = Bostadsrättsföreningar * Ej studentbostäder, äldreboende och andra specialbostäder. Diagram: De offentliga bostadsföretagens produktionskostnader per m 2 bostadsyta är väsentligt högre än för privata byggherrar byggde offentliga byggherrar i genomsnitt procent dyrare lägenheter per kvadratmeter än privata byggherrar. Statistiken i diagram 8 rör ordinära flerbostadshus. Studentbostäder, äldreboende och specialutrustade specialbostäder för handikappade ingår inte i materialet. Produktionskostnaderna skiljer mycket mellan olika regioner. Nybyggda flerbostadshus i storstadsområden kostade i genomsnitt 30 procent mer per kvadratmeter än i övriga landet år Statistik för 2001 uppdelad på byggherrar kommer först senare i år. Men snittet för det första halvåret förra året visar att de genomsnittliga byggkostnaderna för flerbostadshus fortsatt att öka snabbt till över :-/m2. 14

16 Kostnadseffektivt? Generellt sett är det billigare att bygga lätta konstruktioner med få plan på nyexploaterad plan mark utanför stadskärnorna än tunga konstruktioner i flera våningar i centrala lägen med höga markkostnader. Hissar, garageplatser och gemensamma ytor som tvättstugor och trapphus är beståndsdelar som ger en högre byggkostnad per kvadratmeter boyta oavsett om byggherren är offentlig eller privat. Produktionskostnaderna skiljer också mycket mellan olika regioner. Nybyggda flerbostadshus i storstadsområden kostar i genomsnitt procent mer per kvadratmeter än i övriga landet och privata byggherrar i storstadsområden bygger i genomsnitt 20 procent dyrare än offentliga bostadsföretag utanför storstäderna. En del av skillnaderna mellan privata och offentliga värdar skulle kunna förklaras om offentliga bostadsbolag i högre grad bygger bostäder med speciella krav på utformningen i centrala lägen. Men det förklarar inte hur Umeås kommunala fastighetsbolag AB Bostaden kan bygga ett sexvåningshus med hissar och god standard mitt i centrum procent billigare än de kommunala bostadsbolagen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro och Linköping. 15

17 Dyrköpta exempel Att ge ett heltäckande svar på om det är valet av byggobjekt, upphandlingsformer, sämre kostnadseffektivitet eller valet av byggentreprenör som ligger bakom de allmännyttiga bolagens snabbt ökande byggkostnader är svårt. Ur konkurrenssynpunkt kan den som letar dock finna ett och annat tankeväckande exempel. Produktionskostnaderna för de hyresbostäder som hittills beviljats statligt investeringsbidrag i Göteborg skiljer från omkring 6500:-/kvm och 9.400:-/per kvm ( privata byggherrar ) till 15300:-/kvm (offentlig byggherre). Det billigaste alternativet i Göteborg har presenterats av Esterhouse - en liten privat byggfirma och det dyraste alternativet av Egnahemsbolaget, ett av Göteborgs kommuns bostadsbolag där entreprenaden vanns av NCC och Skanska. ( Markentreprenad.) Skillnaden i produktionspris skulle möjligen kunna förklaras om det rörde sig om helt olika konstruktioner eller kvalitet. Exempelvis ett parhus eller radhus på billig nyexploaterad tomtmark i ytterområde jämfört med ett tegelhus med källare, garageplatser och hissar på dyr tomtmark i centrum. Men det rör sig om samma typ av hus. Lätta träkonstruktioner i ett till två och ett halvt plan i samma område. Skillnader i utförandet finns. Trots att det finns gott om billigare tomtmark i området har Egnahemsbolagets hyreshus byggts på en bergsknalle som krävt dyra sprängningsarbeten. Husen har också garageplats. Men inte ens det ger någon vettig förklaring till varför det ena projektet ska behöva vara dubbelt så dyrt som det andra. Hyran i Esterhouse lägenheter beräknas till omkring 5250 kronor i månaden för 75 m2 och till 7545 kronor för en lägenhet på 78 m2 hos Egnahemsbolaget. 16

18 Rekorddyrt Sveriges dyraste allmännyttiga hyreshus någonsin produceras av Stockholmshem i Hammarbyhamnen med Peab som byggentreprenör. Bygget startade i januari i år och kommer att stå klart i oktober Produktionskostnaden beräknas till :- per kvadratmeter och hyrorna till /m2 och år. Det motsvarar kronor i månaden i jämförelsepris för en trea på 70 kvadratmeter beroende på om man investeringsbidrag eller ej. Stockholmshem har också lyckats bryta kronorsvallen med ett radhusbygge i form av ett äldreboende. En typ av huskonstruktion som sett till priserna på den övriga marknaden i Sverige borde ligga minst procent lägre. - Visst är det dyrt. Men byggmarknaden är överhettad här i Stockholm och det var de lägsta anbuden vi fick i upphandlingar med flera intressenter, säger Bengt Fogelström på Stockholmsbostäder. Att det inte var fler byggare som var med och konkurrerade till bättre priser menar Fogelström beror på att resurserna är uppknutna med byggen av bostadsrätter med ännu bättre lönsamhet på annat håll. - Dagens höga marknadspriser för bostadsrätter har mycket litet att göra med de faktiska produktionskostnaderna och då är det lätt att byggkostnaderna sticker iväg också för oss kommunala bostadsbolag. Men det är inte bara Stockholmshem som bygger dyrt i Hammarbyhamnen. Familjebostäder som bygger i samma område räknar med produktionskostnader på omkring kronor per kvadratmeter och en hyresnivå på 1460 kronor per kvm om man får investeringsbidrag och 1600 kronor per kvadratmeter och år utan investeringsbidrag. Bland redan färdigbyggda hus är det MKB, Malmös kommunala bostadsbolag som producerat Sveriges dyraste hyreslägenheter hittills. Kostnaden för hyresrätterna i kvarteret Potatisåkern blev kronor per kvadratmeter. Hyresnivån 1350 kronor per kvadratmeter. - Det ingår i vårt uppdrag att tillhandahålla bostäder i varierande standard och lägen. Vi har redan lägenheter med en årshyra under 720 kronor per kvadratmeter och tusentals lägenheter med hyror under 600 kronor per kvadratmeter. I det perspektivet är det naturligt för oss att också kunna satsa på ett prestigeprojekt som Potatisåkern med extra hög kvalitet på arkitektur och boendestandard, säger Lars Birve, VD för Malmös kommunala bostadsbolag, MKB. 17

19 Hyresgästföreningen i Malmö är inte lika nöjda. - De som har svårast att hitta bra boende idag är ungdomar och barnfamiljer med låga inkomster. Det är grupper som helt enkelt inte har råd med Potatisåkerns hyresnivåer, säger Nina Ransmyr på Hyresgästföreningens ungdomsprojekt Vi vill ha bostad nu!. Håkan Finn affärschef på NCC i Malmö som är byggentreprenören bakom bygget förstår inte diskussionen om dålig konkurrens i byggbranschen. - På vår marknad har vi medelstora företag som vi konkurrerar med. Många mindre företag är med och bjuder på projekt ända upp till 80 miljoner kronor eller mer. Visst kan vi bygga billigare. Men här har beställaren valt ett hus med extra hög standard på konstruktion, utförande, inredning och utemiljö och lönsamheten för oss är ganska dålig i det här projektet I Västsverige hamnar Poseidon i topp med byggnationen av ett hundratal lägenheter i kvarteret Jankowitz i centrala Göteborg. Produktionspriset där blir kronor per kvadratmeter och Peab vann entreprenaden. Hyran beräknas till kronor per kvadratmeter och år. - En av orsakerna till att produktionspriset för kvarteret Jankowitz skjuter i höjden är svåra markförhållanden som gör att markberedningen blir dyr. Stadsbyggnadskontoret ställer krav på den arkitektoniska utformningen och på parkeringsplatser. Huset får ett parkeringsdäck i källarplan och det blir ett modern hus med diverse finesser som varuboxar för mottagning av internetleveranser och webkamera kopplad till porttelefonen, säger Olle Lundgren projektledare på Poseidon. Utanför storstäderna byggs det dyrt också i bland annat Linköping och Örebro som tangerar kronorsvallen med flera av sina byggen. Trots att regeringens nya investeringsbidrag ska gå till bolag som bygger förmånligast för hyresgästerna visar en granskning att flera nya bostadsprojekt med investeringsbidrag är rekorddyra med byggkostnader på kronor per kvadratmeter eller mer. Flera bolag med byggkostnader långt över kronor per kvadratmeter hoppas på bidrag 7. 7 Ansökningar och beviljade ansökningar om investeringsbidrag hos länsstyrelserna. 18

20 Positiva prispressare - Jag har svårt att förstå hur byggkostnaderna kan skena iväg som de gör på många håll, säger Rolf Thomasson, VD på AB Bostaden i Umeå som har många års erfarenhet från bostadsfinansieringsmarknaden. Bland annat som chef för Stadshypoteks utlåning i regionen. Bland Bostadens nybyggnadsprojekt har kvarteret Lyktan den lägsta produktionskostnaden på kronor per kvadratmeter. Husen är 2-4 våningsbyggnader med slammade tegelfasader på nyexploaterad plan bra mark, utan källare och med hissar i tre av åtta hus. Bostadens dyraste byggprojekt är kvarteret Magistern. 120 lägenheter i centrala sexvåningshus med hissar, byggt på sluttningsmark där markkostnaderna har varit tre gånger högre än för Lyktan. Den totala produktionskostnaden beräknas till kronor/kvm. Inte långt ifrån halva priset jämfört med de dyraste kommunala upphandlingarna. - Det är hus med bra kvalitet. Fullt jämförbara med centralt byggda flerfamiljshus i vilken statskärna som helst. Om vi prioriterat prispress hade vi kunnat komma ner ytterligare en eller ett par tusenlappar per kvadratmeter. Men vi tycker att det är viktigt att hålla bra standard i våra hus. Jämförpriset för en 3:a på 70 m 2 blir 5 687:- till kr i månaden. Relativt högt i förhållande till produktionskostnaden jämfört med övriga granskade projekt. - Vi har självkostnadsbaserade hyror i alla projekt. För många av de nybyggen som redovisas i er undersökning kan jag inte förstå annat än att hyresgästerna i det äldre beståndet få vara med och betala en hel del av kostnaderna för nybyggnationen. Men det kanske är det enda sättet att få hyresgäster med de produktionspriserna, säger Rolf Thomasson. Billigast bland de granskade upphandlingarna i de tio kommunerna är Mimers beställning av ett 20-tal Bo klok lägenheter i kvarteret Fatburen i Västerås. Bygget är en direktupphandling av Skanska som har gett bra byggkostnader och boendeekonomi. 19

21 Husen som utvecklats av Skanska i samarbete med IKEA har byggts i en rationell produktionsform där i stort sett alla ingående delar som fönster, golv, VVS och elinstallationer är förupphandlade. Arkitekturen är yteffektiv utan trapphus eller gemensam tvättstuga. - Lägenheterna i bottenplanet har egen uteplats. Bor man på övervåningen har man balkong. Eftersom det bara är två våningar kan man använda sig av enklare och billigare ventilationssystem, säger Per Widerstedt, teknisk chef på Mimer. Det är ett koncept där de flesta delarna kan användas också i andra former och just nu planerar Mimer att bygga nya punkthus och låghus med hyresnivåer på högst kronor per kvadratmeter efter samma grundidé. - I halvperifera lägen där hyresnivån för det befintliga beståndet ligger kring 750 kronor per kvadratmeter kan man inte producera hus med en årshyra på 1500 kronor per kvadratmeter om man vill ha hyresgäster, säger Per Widerstedt. I nästa projekt på Lilludden i Västerås planerar dock Mimer för ett prestigeprojekt med byggkostnader runt kronor per kvadratmeter. 20

22 Lagen om offentlig upphandling: Konkurrensfrämjande eller konkurrenshämmande? Lagen om offentlig upphandling är till för att garantera att statens, landstingens och kommunernas inköp sköts på marknadsmässiga villkor i bästa möjliga konkurrens. Ändå har priset för de kommunala bostadsbolagens upphandlingar klättrat uppåt snabbt. Valen av byggobjekt kan förklara en del av höjningen. Men prisskillnaderna mellan jämförbara objekt är så stora att det finns anledning att fråga sig om det finns fler företeelser i strukturen kring upphandlingarna som påverkar priset i fel riktning. Sker upphandlingarna i verkligt fri konkurrens? Hur inverkar detaljstyrningen i planprocessen på konkurrensen? Har alla lika goda möjligheter att vara med och bjuda? Det är ett känt faktum att kartellsamarbete förekommit i byggbranschen. Kan det vara ett problem också vid kommunernas upphandlingar av byggprojekt? I Linköping avslöjades på 90-talet ett misstänkt kartellsamarbete vid en upphandlingen av en broentreprenad. En kommunal tjänsteman fick vid ett besök hos en handläggare från NCC syn på offertunderlag från Skanska 8. - Karteller är hemliga till sin natur och därmed svåra att spåra och avslöja. Det är därför inte enkelt att ha en uppfattning om hur stort problemet är inom bostadsbyggnadsektorn, säger Ann-Christine Nyqvist, generaldirektör på Konkurrensverket. En stor del av anbuden vid de upphandlingar vi granskat ligger mycket lika. Priserna mellan lägsta och högsta anbud för respektive granskat objekt skiljde sällan mer än 15 procent och skillnaden mellan de två lägsta anbuden var vid många upphandlingar mindre än två procent. Tre av de fem dyraste byggprojekten rörde upphandlingar av något hundratal lägenheter på m 2 total lägenhetsyta med högst fem anbudsgivare. Byggkostnaderna var miljoner kronor och NCC eller Peab blev byggentreprenörer. 8 Östgöta Correspondenten, Erik Höjer, Håkan Wasén 25/3, 26/

23 Tre av de fem billigaste byggprojekten rörde små upphandlingar av något tiotal lägenheter på m 2 total lägenhetsyta och byggentreprenörskostnader på miljoner kronor. Upphandlingar med konkurrens från flera små eller medelstora byggare blev billigare. Men Skanska, NCC eller Peab tog hem en majoritet av beställningarna också vid de upphandlingar som gav lägst priser. Det billigast byggprojektet var en direktupphandling från Skanska utan några andra anbudsgivare. Upphandlingarna av de största och dyraste entreprenaderna skedde i begränsad konkurrens mellan ett fåtal stora anbudsgivare. - Rent formellt sköts oftast upphandlingarna som de ska. Men i praktiken kan man styra anbudsgivningen så att det bara är några få stora bolag som har verklig möjlighet att vara med och tävla om kontrakten, säger Juri Lutz, tidigare kanslichef på byggkostnadsdelegationen. Grundidén med anbudsförfarandet i den offentliga upphandlingen har till stor del slagits sönder genom att allmännyttan låser upp alldeles för mycket av detaljerna i förutsättningarna som utgör underlag för projekten. - Projekten är så detaljstyrda att man inte behöver veta vad de andra anbudsgivarna kommer att bjuda för att anpassa sitt bud till det. Det är bara att räkna på projekten med samma timtaxor och beräkningsunderlag som är praxis i branschen så vet man ungefär var konkurrenterna hamnar, säger Juri Lutz. Upphandlingsbeloppen är ofta så höga att bara ett fåtal byggare på orten kan vara med och konkurrera. Också valet av byggnadstyp, materialval och planlösningar begränsar antalet byggare som kan vara med och konkurrera. Möjligheten att presentera alternativa lösningar med högre kvalitet eller lägre pris för samma funktion är mycket begränsade. Beställer man en dyr lösning får man en dyr lösning. Det förekommer också att byggherrar ger en part konkurrensfördelar genom att bjuda in något av de större byggföretagen på orten för att delta i den förberedande utformningen av ett byggprojekt. Delade friare entreprenader med uppdelning i mindre delprojekt där byggarna själva får föreslå byggmetod och utförande kan ge lägre kostnader. 22

24 - Lagen om offentlig upphandling är fördyrande på många sätt. Eftersom inköpen måste skötas genom anbud är det svårt att bygga upp partnerskap där man jobbar långsiktigt med att utveckla idéer och produktionsprocesser. Med en annan inköpsprocess skulle man kanske kunna pruta mer. Men det kräver också större arbetsinsats och kunskap av beställaren, menar Bengt Fogelström, VD på Stockholmshem. - De kommunala bolagen måste förstärka sin kompetens som byggherrrar och bli bättre på att pressa priser. Det går att bygga billigt till betydligt lägre kostnader, säger Juri Lutz som nämner Fastighetsbolaget Duvkullen i Linköping som ett positivt exempel. Duvkullen bygger nya hyreslägenheter mitt i centrum med marmor i trapphusen, helkaklade badrum, parkettgolv och extrautrustade kök till en produktionskostnad på omkring kronor per kvadratmeter drygt 50 procent billigare än de kommunala bostadsbolagens genomsnitt. - Nyckeln är att lägga sig i precis allt. Vi köper material och hantverkstjänster direkt, rationaliserar bort fördyrande mellanhänder och letar ständigt efter nya och bättre leverantörer, säger Jan Jonsson projektledare på Duvkullen. 23

25 Markpolitik och kommunalt planmonopol Ytterligare en faktor som kan ha stor betydelse för konkurrens och byggpriser är hur kommunen tillämpar markpolitik och planmonopol. Kommunernas utförsäljning och överlåtelse av markområden omfattas inte av lagen om offentlig upphandling och kan ske fritt efter lokala överväganden. - Vi har fått flera påstötningar från mindre och medelstora byggföretag som menar att storbolag och kommunala bostadsbolag gynnas vid marktilldelningen, säger Peter Delden chef för konkurrensavdelningen på Konkurrensverket. Det finns flera exempel på att stora byggföretag får förtur och option på tomtmark och lägre tomtpris än småbyggare som tvingas ta en större risk och ligga ute med pengarna under bygglovsprocessen. I bland annat Linköping och Västerås har mindre byggare varit kritiska till hur marktilldelningen sköts. I Linköping har NCC fått köpa kommunal mark och bygga gruppbostäder utan konkurrens och i Västerås fick NCC ett attraktivt markkontrakt trots att det var utlovat till ett konsortium av mindre byggare. 9 De flesta kommunerna i Sverige har inte någon uttalad eller detaljerad markpolicy. En stor del martilldelningen sker enligt svävande normer som till stor del bestäms av enskilda tjänstemän. Kommunala detaljregleringar och omfattande byggbyråkrati kan också verka kostnadshöjande och hämmande på konkurrensen. - Inte minst genom att byggbyråkratin ofta är komplicerad och drar ut på tiden. Det fördyrar planläggningskostnaderna och missgynnar mindre aktörer som inte har samma administrativa och finansiella uthållighet som större företag, säger Peter Delden. Ett enkelt men verksamt steg för att stimulera byggandet av billigare bostäder kan vara att frigöra öronmärkt kommunal mark till byggande av billiga hyresrätter. Ett steg i den riktningen har nyligen tagits i Göteborg genom en ny policy för markanvisning där målsättningen är att skapa förutsättningar för goda bostäder till rimliga kostnader och en blandning av olika upplåtelseformer. 9 De förlorade spelet om Östra Hamnen, Johan Kretz, VLT

26 Helsingborg har antagit en marpolicy som föreskriver att marktilldelningen ska ske öppet genom anbudsförfarande eller genom att en byggherre får köpa ett markområde av kommunen för ett överenskommet pris mot att ett åtagande om att bebyggelsen ska motsvara vissa krav. För att stimulera konkurrensen och hitta det optimala förslaget till bebyggelse kommer man att arrangera markanvisningstävlingar där vinnaren blir den part som kan presentera det bästa förslaget med hänsyn till ekonomi, kvalitet och utformning. 25

27 Tolv konkurrensbegränsningar: Ann-Christine Nyqvist, generaldirektör på konkurrensverket har identifierat tolv tecken på konkurrensproblem inom byggsektorn. 1.) Produktivitetsutvecklingen och den tekniska utvecklingen har gått långsammare inom byggindustrin än i övrig industrisektor. Omvandlingstrycket har varit svagt och företagen har valt strategier som bevarar den rådande strukturen istället för att vara innovativa. 2.) Det förekommer att företag missbrukar sin dominerande ställning eller samarbetar med andra företag för att utestänga konkurrenter. Det har t.ex. förekommit att kunder som köpt delsortiment från nischföretag eller själva importerat delar av sitt sortiment vägrats leverans av komplementprodukter från de redan etablerade företagen. 3.) Företag som försöker köpa olika typer av byggmaterial utanför Sveriges gränser har blivit nekade med hänvisning till att det finns en återförsäljare eller agent i Sverige. 4.) Begränsningar i varuflöden för vissa byggmaterial riskerar att medföra effektivitetsförluster på den svenska byggmarknaden. Byggentreprenörerna kan oftast inte köpa installationsmaterial direkt från grossisterna, utan är hänvisade till installatörerna. Inte ens de stora rikstäckande entreprenadföretagen Skanska och NCC har möjlighet att gå förbi installationsledet vid inköp av material. Den övervägande delen installationsmaterial säljs från tillverkare till VVSgrossister och elgrossister - vidare till installatörer - och därifrån till byggföretagen. 5.) Byggherren har en mycket viktig roll för att byggmarkanden skall fungera bra. De stora kontaktytorna mellan byggherrar och entreprenörer utgör en risk för dåligt kostnadsmotstånd i branschen. Byggherren måste ha en stark och självständig ställning gentemot entreprenörerna för att kunna upphandla byggentreprenadtjänster på ett effektivt sätt och till bästa möjliga pris. 6.) Tillämpningen av plan- och bygglagen (PBL) kan påverka möjligheterna att få fram prispressande projekt inom såväl handel som byggande. Konkurrensaspekterna när det gäller reglering av handelsändamål är kända. Det är också viktigt att kommunerna inte missgynnar mindre och medelstora byggföretag i samband med kommunal marktilldelning. 7.) Möjligheten att överklaga beslut om planer och bygglov enligt PBL tillkommer i vissa fall alla kommuninvånare och i andra fall en mycket vid krets 26

28 av sakägare. Möjligheten till överprövning av sådana beslut har tillkommit för att tjäna demokratin och rättssäkerheten, men tycks i vissa fall ha använts för att förhala olika angelägna byggprojekt. Höga kostnader för mark och ofta långt utdragna planprocesser leder till att kostnaderna blir betydande innan spaden kan sättas i marken. 8.) Inslag av monopol och oligopol. 9.) Ekonomisk brottslighet i form karteller där inblandade företag gör stora vinster på konsumenternas bekostnad. Karteller skadar utomstående konkurrenter men långsiktigt också den egna verksamheten. Genom att marknadsmekanismerna sätt ur spel undviker företagen det konkurrenstryck som annars skulle få dem att förnya sig och effektivisera verksamheten. Det leder till förlorad konkurrenskraft och färre arbetstillfällen 10.) Inträdeshinder. Många branscher inom byggsektorn kräver stora investeringar i maskiner eller anläggningar för att en etablering skall kunna genomföras. Bergkrossverksamhet och cementtillverkning är två exempel. De höga inträdeskostnaderna ger de stora kapitalstarka aktörerna en konkurrensfördel gentemot potentiella nykomlingar och bidrar till att avskräcka nya företag från att etablera sig på marknaden. 11.) Utträdeskostnader. Etablerade produktionsspecifika anläggningar kan ofta inte användas till annan produktion utan betydande ombyggnationer. Det förekommer också inom flera branscher att företagen på grund av miljöhänsyn, t.ex. för att återställa miljön efter det produktionen lagts ned i en bergkross, drabbas av stora utträdeskostnader. Också höga utträdeskostnaderna ger de kapitalstarka aktörer en konkurrensfördel gentemot potentiella nykomlingar och bidrar till att avskräcka nya företag från att etablera sig på marknaden. 12.) Marknader där det finns grogrund för karteller har ofta vissa karaktäristiska drag. Risken ökar om det finns få företag och marknaderna är koncentrerade. Branschorganisationer och annan samverkan kan också vara en ingång till karteller. Det är ofta fråga om mogna marknader med homogena produkter. Om inträdeshindren på marknaden är stora underlättar det också kartellsamarbete. Tecken på detta är liten importkonkurrens och svag nyetablering. 27

29 Bilaga 1 Produktionskostnader och hyror i tio kommuner. Kommun och objekt. Rangordning Produktionskostnad 1- billigast 24 dyrast Kommun Byggherre Hustyp* Produktionskostnad Objekt Entreprenör Upphandlingsår/ Färdigställandeår A: Årshyra/kvm** B: Månadshyra 3:a 70 kvm*** Rangordning Hyra 1 billigast 18 dyrast 1 Västerås Mimer A :-/kvm Fatburen Bo Klok Skanska 2000/2001 A: 850:-/kvm B: 4958:-/månad 1 2 Umeå AB Bostaden B :-/kvm Lyktan NCC 2000/2001 A: 975:- B: 5687:-/månad 4 3 Västerås Mimer A :-/kvm Fatburen Äldreboende Peab 2000/2001 A: 1150:-/kvm B: 6708:-/månad 9 4 Helsingborg Helsingborgshem A :-/kvm Kv Glimten Skanska 2001/2001 A: 1100:-/kvm B: 6420:-/månad 6 5 Örebro Örebro bostäder A :-/kvm Kv Krubban & Korpralen NCC 2000/2001 A:952:-/kvm**** 818:-/kvm Kallhyra 4771:-/mån Kallhyra B: 5558:-/mån**** 3 6 Umeå AB Bostaden B :-/kvm Trädgården OF-Bygg 2000/2001 A: 1037:-/kvm B: 6049:-/månad 5 7 Umeå AB Bostaden B :-/kvm Magistern NCC 2001/2002 A: 1137:-/kvm B: 6.632:-/månad 8 8 Malmö MKB B :-/kvm Augustenborg Byggcompagniet 2000/2001 A: 975:-/kvm B: 6588:-/månad 4 9 Växjö Hyresbostäder B :-/kvm Kv Slottstaden Delad entreprenad 2001/2002 A: 1360:-/kvm B: 7.933:-/månad Örebro Örebro Bostäder B :-/kvm Kv Bottenhavet Peab 2001/2002 A: 948:-/kvm B: 5530:-/månad 2 11 Göteborg Familjebostäder A :-/kvm Östra Sannegården Selmer Bygg AB 2000/2002 A: 1350:-/kvm 1453:-/kvm** B: 7875:-/månad 8 475:-/månad 15 28

30 12 Västerås Mimer B :-/kvm Skjutbanan Studentbostäder/ Vårdboende Skanska 2001/2002 A: 1200:-/kvm Studentbostad A: 1550:-/kvm Vårdboende B: 7000:-/mån B: 9042:-/mån (10, 1) 13 Helsingborg Helsingborgshem B :-/kvm Maria Park 27 & 28 Skanska 2000/2002 A: 1100:-/kvm B: 6 420:-/mån 6 14 Linköping Stångastaden B :-/kvm T1 Studentbostäder Markbyrån 2001/2003 A: 1254:-/kvm B: 7373:-/mån Linköping Stångastaden :-/kvm Irrblosset Studentbostäder B2 NCC 2001/2003 A: Ej fastställd 16 Örebro Örebrobostäder B :-/kvm Kv Bottenhavet 2 Gruppbostäder Specialutrustade Peab 2001/2002 A: 1405:-/kvm B: 8196:-/mån ( Handikappbostadad ) (16) 17 Örebro Örebro Bostäder B :-/kvm Kv Bottenhavet Asplunds 2001/2002 A: 1 129:-/kvm B: 6586:-/mån 7 18 Linköping Stångastaden B :-/kvm Kv Osthyveln Studentbostäder Experimenthus Åhlin & Ekeroth 2000/2001 A. 1301:-/kvm B: 7589:-/kvm (13) 19 Stockholm Stockholmshem A :-/kvm AH 7 & 9 Äldreboende NCC 2000/2001 A: 1350:-/kvm B: 7850:-/månad (14) 20 Göteborg Poseidon B :-/kvm Kv Jankowitz Peab 2002/2004 A: 1350:-/kvm 1425:-/kvm** B: 7875:-/mån 8312:-/månad Malmö MKB :-/kvm Potatisåkern NCC A: 1200:-/kvm B: 7000:-/månad Stockholm Familjebostäder B :-/kvm Lugnvattnet :-/kvm **** Delad Entreprenad 2002/2004 A: 1460:-/kvm 1600:-/kvm** B: 8516:-/månad 9333:-/månad Stockholm Familjebostäder B :-/kvm Innanhavet :-/kvm***** Delad Entreprenad 2002/2004 A: 1460:-/kvm 1600:-/kvm** B: 8 516:-/månad 9333:-/månad Stockholm Stockholmshem B :-/kvm Knallen 1 Peab A: 1520:-/kvm 1850:-/kvm** B: 8 867:-/månad :-/månad 18 29

31 Hyresrätter ( 8-13?) Göteborg Egnahemsbolaget A1 Östra Änghagen :- /kvm enligt ansökan om investeringsbidrag. NCC A: 1171:-/kvm (1316:-/kvm)** B: 6830:- ( 7677:-) 7 Bostadsrätt Göteborg Egnahemsbolaget A1 Vill ej lämna uppgift Östra Änghagen NCC Inkl. värme: 60 m : :- månavg. 74 m : :- månavg. 88 m :- 100 m : :-månavg. Äganderätt Göteborg Egnahemsbolaget A1 Vill ej lämna uppgift Lindås Park 2 GEAB 109 m :- 120 m :- 155 m :- Bostadsrätt Göteborg Egnahemsbolaget A1 Vill ej lämna uppgift St: Jörgen 2 GEAB Exkl..värme: 110 kvm :- Avgift: 5.477:-/månad 122 m :- Avgift 5.811:-/månad Äganderätt Göteborg Egnahemsbolaget A1 Vill ej lämna uppgift Korsåsgatan PSAB 129 m :- gavelhus :- 160 m :- gavelhus :- * A: 1-2 plan lätt konstruktion B: Tung konstruktion, hiss 1: Nyexploatering 2: Centralt **** Inklusive beräknat genomsnitt för värme och drift. ** Beräknad årshyra enligt bolagens redovisning. I vissa fall har avdrag för investeringsbidrag avräknats utan av bidragsansökan hunnit behandlats. I de fall vi har kunnat kontrollera angiven hyresnivå mot ansökan om investeringsbidrag redovisas två hyresnivåer såväl före som efter eventuellt investeringsbidrag. Där den högre nivån genom logisk följd är beräknad hyresnivå före investeringsbidrag. *** Jämförelsetal. Årshyra x 70 m2 / 12 månader. Aktuell lägenhetsstorlek eventuellt ej tillgänglig objektet. 30

32 Bilaga 2 Enkäter Lokala byggföretag ORT: Stockholm FÖRETAG: Erik Wallin Byggnadsfirma AB NAMN: Erik Wallin TELEFON: ANTAL ANSTÄLLDA: Hur fungerar konkurrensen på ortens byggmarknad? - Den fungerar bra, åtminstone i entreprenörsledet. 2. Sker de kommunala bostadsbolagens upphandling i fri konkurrens? - Ja, det förutsätter jag Har alla tillräckligt goda möjligheter att vara med och bjuda vid upphandlingarna? Nej, vissa projekt är så pass stora att bara de fyra stora har möjlighet att vara med. Vi ser en efterfrågan från allmännyttan på andra byggare vid sidan av de fyra stora. Det är ett glapp i företagsstorlek mellan de stora och de små, nästan all medelstora byggbolag slogs ut under 90-tals krisen. 4. Finns det några faktorer i struktur och förutsättningar vid upphandling som kan påverka byggpriserna i fel riktning? - Visst går det att förbättra sättet som vissa saker är projekterat på, men det är inget stort problem. 5. Hur inverkar tilldelningen av tomter och bygg- och planprocessen på konkurrensen? Högst väsentligt. Det är ett fåtal företag som får marktillgång. Under socialdemokraterna var det bara allmännyttan. Nu får JM det mesta. JM är ju oerhört kapitalstarka. Det måste skapas finansieringsmöjligheter för oss mindre. ORT: Malmö FÖRETAG: NAMN: TELEFON: ANTAL ANSTÄLLDA: 1. Hur fungerar konkurrensen på ortens byggmarknad? - Man utgår ju från att det fungerar bra, men man ser ju hur kunden gör upp sina anbudsförfaranden. 2. Sker de kommunala bostadsbolagens upphandling i fri konkurrens? Att konkurrensen är undermålig, det är tydligt. Ständigt samma aktörer som får jobben. Vi blir ju knappt tillfrågade trots att vi lämnat in mycket billiga anbud. 31

33 3. Har alla tillräckligt goda möjligheter att vara med och bjuda vid upphandlingarna? - Om man ser på volymerna kan inte alla vara med. Man skulle kunna dela upp de stora projekten på flera små. Jag vet många stora projekt som har handlats upp som skulle ha kunnat delats upp i mindre. 4. Finns det några faktorer i struktur och förutsättningar vid upphandling som kan påverka byggpriserna i fel riktning? Det är för korta byggtider och för korta anbudstider. Det blir slarvigt gjort eftersom det är så bråttom. Därför blir det många fel som blir dyra i längden. 5. Hur inverkar tilldelningen av tomter och bygg- och planprocessen på konkurrensen? Det är en situation där de mindre penningstarka har svårt att hävda sig. De stora företagen är däremot obehindrade där. Därför får de stora de attraktiva tomterna. Man måste ha en rätt så rejäl slant för att kunna vara med. ORT: Malmö FÖRETAG: Interoc Bygg Ab NAMN: Lennart Björklund TELEFON: ANTAL ANSTÄLLDA: Hur fungerar konkurrensen på ortens byggmarknad? - Styv konkurrens, många budgivare. 2. Sker de kommunala bostadsbolagens upphandling i fri konkurrens? - Ja, jag uppfattar att allt går rätt till. 3. Har alla tillräckligt goda möjligheter att vara med och bjuda vid upphandlingarna? - Ja, det vill jag påstå, det finns inga restriktioner. Men viss projekt är för stora, och vissa har inte kompetensen. 4. Finns det några faktorer i struktur och förutsättningar vid upphandling som kan påverka byggpriserna i fel riktning? - Nej Hur inverkar tilldelningen av tomter och bygg- och planprocessen på konkurrensen? - Ingen uppfattning... ORT: Växjö FÖRETAG: Urban Eriksson Byggservice Ab NAMN: Urban Eriksson TELEFON: ANTAL ANSTÄLLDA: 7 1. Hur fungerar konkurrensen på ortens byggmarknad? Alldeles för bra, det är rätt tufft. När de stora får lite att göra, då dumpar de ofta priserna för att även få de mindre projekten. 32

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ramavtal för flerbostadshus på fast pris Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Problem Problem Minskade möjligheter att bygga bostäder men framförallt hyresrätter Varför byggs så få hyresrätter

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I HELSINGBORG? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 9 oktober 2009 Sammanfattning Fastighetsägarna

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I VÄXJÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 23 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd

Läs mer

Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige

Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige Akuta lösningar för fler studentbostäder i Sverige Svår bostadssituation för unga Bostadssituationen för unga människor är tuff i hela landet. I år bedömer 119 kommuner att de har brist på bostäder 1.

Läs mer

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST EN BOSTADSPOLITISK ENKÄT REFORMERAD HYRES- SÄTTNING RANKAS HÖGST I ENKÄTEN Nästan 80 procent av fastighetsföretagen i de större svenska städerna anser att införandet av

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS INTE FLER HYRES- RÄTTER? Omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning bor i dag i en hyresbostad. Det gör hyresrätten till den näst vanligaste boendeformen

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I MALMÖ? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 5 oktober 29 Sammanfattning Fastighetsägarna Syd har

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I KRISTIANSTAD?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I KRISTIANSTAD? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRESBOSTÄDER I KRISTIANSTAD? En rapport från Fastighetsägarna Syd om hinder och möjligheter i samband med produktion av hyresbostäder 4 februari 2010 Sammanfattning Fastighetsägarna

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Vad byggs i Uppsala, och vad kan byggas?

Vad byggs i Uppsala, och vad kan byggas? 1 (7) Handläggare Datum Jens Lundberg och Georg Hardt 2013-10-14 Vad byggs i Uppsala, och vad kan byggas? Hyresrättens plats i en expanderande kommun Bristen på bostäder hotar både tillväxt och utveckling

Läs mer

Ekonomiskt program för hyresrätten

Ekonomiskt program för hyresrätten 1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program

Läs mer

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet

Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Bostadsfrågan måste få rätt prioritet Jesper Göransson, VD och koncernchef Peab BYGGBRANSCHENS VALSEMINARIUM 5 SEPTEMBER 2014 Senaste årens debatt En skev debatt som handlat om: Hushållens skuldsättning

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002

Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002 2002-04-23 Det talade ordet gäller! Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002 Byggherren måste ta plats i byggprocessen! Jag får ofta

Läs mer

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar.

Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Ärlighet ska löna sig! Hur du upptäcker och tipsar om anbudskarteller vid offentliga upphandlingar. Asfaltkartellen Sveriges största anbudskartell Sveriges hittills största kartellhärva kallas asfaltkartellen.

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter. Knappt kr för 3 rum och kök

2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter. Knappt kr för 3 rum och kök BO 39 SM 0801 Hyror i bostadslägenheter 2007 Rents for dwellings 2007. I korta drag 2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 2,7 procent mellan januari 2007 och januari

Läs mer

BYGGRAPPORT 2012. En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.

BYGGRAPPORT 2012. En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. BYGGRAPPORT 2012 En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. INLEDNING På vårkanten brukar bokslut för föregående spådomar för kommande år dugga tätt.

Läs mer

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region BO 39 SM 0901 Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad 2010-04-29 Rents for dwellings 2008 I korta drag Korrigering är gjord i tabell 20 för Jämtlands län och för Östersund. Uppgifterna för Ny hyra per

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 5. Avgränsningar... 4 6. Resultat... 5 6.1 Kommuner

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Byggkostnader i ett internationellt perspektiv

Byggkostnader i ett internationellt perspektiv Byggkostnader i ett internationellt perspektiv Den låga nybyggnadsnivån, och den därmed växande bostadsbristen, har tillsammans med diskussionen om höga byggkostnader, medfört att debatten om bygg- och

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson Framtiden måste byggas idag Anders Konradsson Den statliga politiken tre skeden från bostadspolitik till skattepolitik 1975 1990 sammanhållen politik mål om paritet och neutralitet schablonbeskattning

Läs mer

2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter

2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter BO 39 SM 0501 Hyror i bostadslägenheter 2004 Rents for dwellings 2004. I korta drag 2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 2,3 procent mellan januari 2004 och januari

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BOSTÄDER Hyror 2005 S 2006:15 Bo Karlsson 2006-09-05 Tel: 508 35 030 Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen Under 2005 ökade den genomsnittliga

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Frågor och svar om upphandlingsskadeavgift

Frågor och svar om upphandlingsskadeavgift Frågor och svar om upphandlingsskadeavgift 1. Vad är upphandlingsskadeavgift? Sedan sommaren 2010 har Konkurrensverket, som bland annat har till uppgift att arbeta för en effektiv offentlig upphandling,

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Så får vi fler och billigare hyresrätter

Så får vi fler och billigare hyresrätter Så får vi fler och billigare hyresrätter Ivarson-modellen är en partipolitiskt neutral utredning med förslag till åtgärder för att byggandet av hyresrätter ska öka med 20 000 per år och samtidigt ge ökade

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

BostadStorstad Q4 2015

BostadStorstad Q4 2015 December 2015 Per Tryding Jessica Ulfgren BostadStorstad Q4 2015 - Hellre tunnelbana än hiss? BostadStorstad är Handelskammarens index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick

Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Christian Dymén Research Fellow Direct +46 8 463 54 45 Mobile +46 70 204 64 80 christian.dymen@nordregio.se http://www.nordregio.se

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Presumtionshyror. Enkät om bostadsbyggande. Redovisning av enkätsvar om bostadsbyggande & hyressättning. Hyresgästföreningen Riksförbundet 2013 10 16

Presumtionshyror. Enkät om bostadsbyggande. Redovisning av enkätsvar om bostadsbyggande & hyressättning. Hyresgästföreningen Riksförbundet 2013 10 16 0 (8) Presumtionshyror Enkät om bostadsbyggande & hyressättning Redovisning av enkätsvar om bostadsbyggande & hyressättning Hyresgästföreningen Riksförbundet 2013 10 16 1 Resultatredovisning - Bostadsbyggande

Läs mer

Riktlinjer för markanvisning

Riktlinjer för markanvisning PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för markanvisning Örebro kommun 2014-11-25 Sam 807/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING RIKTLINJER Säkerställer ett riktigt agerande

Läs mer

BostadStorstad H2 2016

BostadStorstad H2 2016 Februari 2017 Pernilla Johansson Tarek Zaza BostadStorstad H2 2016 Köpkraft och bostadspriser: Lägst risk i Skåne Byggandet går framåt och 2016 blev ett toppår. Men byggandet understiger behovet och priserna

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

s. 1 BIL AGA 4 projektorganisation och referenser sveafastigheter BostAd

s. 1 BIL AGA 4 projektorganisation och referenser sveafastigheter BostAd s. 1 BILAGA 4 projektorganisation och referenser Sveafastigheter Bostad Bakgrund s. 2 Sveafastigheter är verksamma inom utveckling och förvaltning av bostads och handels fastigheter sedan 2003. I Sveafastigheter

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management

Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn. Construction Management Byggherrens roll för innovationer i byggsektorn Innovationsbegreppet Innovationsprocess Idé/uppfinning + Utveckling + Implementering = Innovation Innovationer Brett spann på vad innovationer är Radikala

Läs mer

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Foto: Jan-Aage Haaland 8 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 8.1 Bostadsbeståndet och dess förändringar 175 Housing stock 8.

Läs mer

Den gömda skattebomben

Den gömda skattebomben Den gömda skattebomben En rapport om hur dubbelbeskattningen av bostadsrätter slår mot hushållen i Stockholm Fastighetsägarna Stockholm Alströmergatan 14 Box 12871, 112 98 Stockholm Tel 08-617 75 00 Fax

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 215:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Dir 214:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Foto: Jan-Aage Haaland Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2013 8 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 8.1 Bostadsbeståndet

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm. Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys

20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm. Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys 20 000 färre byggjobb med de rödgröna i Stockholm Så påverkar rödgrön bostadspolitik i Stockholm byggjobben enligt underlag från SCB och Bygganalys Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 3 Färre bostäder

Läs mer

Fler bostäder i Sverige

Fler bostäder i Sverige Fler bostäder i Sverige Stefan Löfven Åsa Romson Magdalena Andersson Gustav Fridolin 25 mars 2015 Foto: Folio Bildbyrå / Maskot 2 Jobbstrategi Investera för framtiden Infrastruktur Bostäder Klimat Fler

Läs mer

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer

Läs mer

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1 BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi februari 2006 Sida 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling som regelbundet

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

att det borde vara möjligt att få marknaden för bostadsbyggande att fungera ungefär som andra varumarknader.

att det borde vara möjligt att få marknaden för bostadsbyggande att fungera ungefär som andra varumarknader. 1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund och syfte Efterfrågan på bostäder ökade kraftigt i ett antal regioner i Sverige under andra hälften av 1990-talet. Det ledde till att priserna på bostadsrätter och småhus

Läs mer

Studentbostäder Är det brist på studentbostäder i Linköping?

Studentbostäder Är det brist på studentbostäder i Linköping? LINKÖPINGS UNIVERSITET Studentbostäder Är det brist på studentbostäder i Linköping? Maykil Al-Magdasi, Evelina Guander Svärm, Anton Högberg och Elisabeth Öhman Seminariegrupp 3D 2012-03-20 2 Sammanfattning

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

OMBILDNING AV HYRESMARKNADEN

OMBILDNING AV HYRESMARKNADEN OMBILDNING AV HYRESMARKNADEN Rapport 1:2005 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Har hyresrätten en framtid i Göteborgs centrala stadsdelar? Frågan är berättigad då tusentals hyresrätter ombildas

Läs mer

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik

Läs mer

Glappet mellan produktion

Glappet mellan produktion Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder En undersökning från Svensk Byggtjänst Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder 1. Bakgrund och metodik...4 1.1 Hur stor hänsyn tar produktionen

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik

Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA EN BOSTAD, ETT HEM, EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET Samhället ålägger varje kommun ansvar för att det finns bostäder efter behov. Järfälla kommun är i ett

Läs mer