Bygger vi dyra bostäder?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bygger vi dyra bostäder?"

Transkript

1 2005 Februari Bygger vi dyra bostäder? Do we build expensive residential building? Författare: Yoey Li Hilal Tümtürk Uppdragsgivare: Bygganalys AB, Liljeholmen Handledare: Åke Karlsson, Byggekonom Bygganalys AB Håkan From, Projektledare Byggteknik KTH-Syd Godkännandedatum: Examensarbete 10p inom Byggnadsteknik med inriktning mot projektering KTH-Syd, Campus Haninge 1 (33)

2 Summary This thesis goal has been to analyze the band between residential area (BOA) and gross area (BTA). Main question is how to solve the profit to each project for constructional purpose and if it can be done better. The study is analyzed and comparison of a few projects in Stockholm and one from a Västerås. The results show that is relative equal between rental cost SEK per square meter and BOA/BTA for the most of the projects. This probably shows that profit is maximized. But the differences are more showed between new projects in Stockholm. That could have different reasons, mostly from the different regime of the project in the building process like planning. It also has factors like cost in land or in designing the residential buildings. On the other hand could the contribute factor be because of the smaller construction area. That means that less area that is built leads to higher cost for the contractor. These two factors could partly explain these differ. 2 (33)

3 Sammanfattning Undersökningens mål har varit att analysera sambandet mellan BOA och BTA. Huvudfrågan är hur lönsamheten har varit i projektet för byggandet och om det kan göras bättre för parterna i ett byggprojekt. Studien omfattar ett antal bostadsprojekt i Stockholmsområdet och ett bostadsprojekt i Västerås. Resultatet tyder på att det är relativt lika kostnader mellan hyra BOA kr/m 2 och BOA/BTA för de flesta projekten. Vilket tyder på att lönsamheten är maximerad. Däremot skiljer det sig markant när det gäller nybyggnation i Stockholm. Detta kan ha olika orsaker men det mest troliga är att det är de olika entreprenadformerna där faktorer som markostnader, utformning och planering har inneburit en högre hyra BOA kr/m 2. En annan bidragande faktor kan vara den låga bruttoarean. Ju lägre byggnadsarea, ju högre blir kostnaderna för entreprenören att utföra byggnationen, dvs bruttoarean. Dessa två faktorer i samverkan kan delvis förklara avvikelserna. 3 (33)

4 Förord Detta examensarbete har utförts på KTH-Syd och eget arbete utanför skolan/företaget i samarbete med Bygganalys AB, AB Familjebostäder, SABO, Svenska Bostäder AB och Mimer Bygg AB. Tack till: - Bygganalys AB: VD Anders Kivijärvi för detta examensarbete och byggekonomen Åke Karlsson för handledning i kostnadskalkylering och nyckeltal. - AB Familjebostäder: s Tekniska Direktör Ingvar Andersson för att ha hjälp oss att få djupare kunskap i Familjebostäder samt olika forskningsprojekt bl a experimentbyggande vid B01 i Malmö. Tack till alla på AB Familjebostäder som hjälp oss med projektmaterial och datainsamling om projekten samt litteratur. - SABO: s Gösta Gustavsson som föreslagit byggprojekt på Mimer Bygg AB, där Per Widerstedt tagit fram projektmaterial tillsammans med Björn Söderholm från PEAB AB. - Svenska Bostäder AB: s Ulf Ingmansson som tagit fram projektmaterial. Stockholm Yoey Li & Hilal Tümtürk 4 (33)

5 Innehåll Summary...1 Sammanfattning...3 Förord...4 Innehåll Inledning (Bakgrund) Företaget Mål Avgränsning Metoder Nulägesbeskrivning Teoretisk referensram...9 Ordlista/Termer: Faktainsamling...10 AB Familjebostäder...10 FAMBO FAMBO FAMBO Svenska Bostäder AB...14 SVEBO SVEBO SABO...16 Mimer Bygg AB...16 SABO Entreprenadformer...20 Delad Entreprenad...20 Utförandeentreprenad (Generalentreprenad)...20 Totalentreprenad...21 Bostadspolitik Lite fakta om bostadspolitiken mellan åren Subventionsränta, räntebidrag, kreditgaranti...23 Bostadsmarknaden förändring under 1990-talet och 2000-talet? Genomförandet Analys Slutsatser...28 Källförteckning...29 Personintervjuer:...29 Litteratur:...29 Internet: (33)

6 Bilagor:...29 Bilaga Bilaga (33)

7 1. Inledning 1.1. (Bakgrund) Företaget Bygganalys AB är ett konsultföretag inom anläggnings-, bygg och fastighetsekonomi samt projektstyrning. De bildades 1952 och nuvarande VD är Anders Kivijärvi. Deras kontor finns beläget vid Liljeholmen och de har 50 anställda, varav hälften arbetar inom byggekonomisk rådgivning och andra hälften inom byggprojektledning. Deras kunder är framförallt byggherrar och entreprenörer. Bygganalys AB: s VD Anders Kivijärvi föreslog ett examensarbete som ska beskriva sambandet mellan BOA (intäktsyta) och BTA (kostnadsyta) samt visa variationen mellan olika bostadsprojekt i boende- och byggkostnader. Denna analys kan vara en stor hjälp för Bygganalys AB och andra byggföretag, entreprenörer och konsulter till att projektera fram billigare och bra bostads- och bygglösningar i framtiden. Nyckeln till detta är bostadens utformning och en god kommunikation mellan företagen och samarbete samt planering där alla har samma målsättningar i projekteringsskedet för en bättre produktion. Denna befintliga kunskap vill vi beskriva i detta examensarbete samt att ni som läsare utifrån detta ska hitta bra lösningar till pågående eller framtida bostadsprojekt Mål Målet är att analysera sambandet mellan BOA (intäktsyta) och BTA (kostnadsyta) och visa hur variationen av olika nyckeltal i fler bostadsprojekt kan skapa större klarhet i varför det blir så höga boende- och byggkostnader. Frågor som ställs: - Hur har lönsamheten i projektet varit för byggandet? Kan det göras bättre för parterna som är aktiva i byggprojektet? - Är det någon skillnad i standard och kvalitet för boende? Nyckeltal som beskrivs i denna rapport kan vara bostadens utformning, byggkostnader och mätningar mellan BOA och BTA Avgränsning Analysen grundas på bostadsprojekt i Stockholmsområdet och i Västerås. Bostadsprojekten har bestämts att beröra punkthus med ca 30 lägenheter och omfatta ca 50 miljoner kronor. För kostnader beaktas endast slutkostnader för projekteringen och om data endast finns för produktionen. Den omfattar Bygganalys AB: s fortsatta arbete för framtida bostadsprojekt samt att rapporten kommer att handleda andra företag i framtiden. 7 (33)

8 1.4. Metoder I analysen görs mätningar och kostnadsjämförelser mellan olika projekt under perioden i Stockholmsområdet och mellan Stockholm och annan ort i Sverige. Mätningar av areor grundas på mätregler enligt Svensk Standard SS Under kostnader ställs en kalkyl upp för att lättare se sambanden mellan BOA och BTA mellan olika nyckeltal. Detta ska resultera i ett diagram och tabeller. Projektmaterial tillhandahålls från AB Familjebostäder samt från andra byggföretag under examensarbetets tid. Hjälpmedel och kunskap erhålls från Bygganalys AB. 8 (33)

9 2. Nulägesbeskrivning Bygganalys AB är ett konsultföretag inom anläggnings-, bygg och fastighetsekonomi samt projektstyrning. Det bildades 1952 och nuvarande VD är Anders Kivijärvi. Kontoret finns beläget vid Liljeholmen och man har 50 anställda, varav hälften arbetar inom byggekonomisk rådgivning och andra hälften inom byggprojektledning. Deras kunder är framförallt byggherrar och entreprenörer. 3. Teoretisk referensram I detta examensarbete tas en del byggtekniska och byggekonomiska termer upp som mätförutsättningar och nyckeltal. Som blivande högskoleingenjörer i Byggnadsteknik hade vi ingen stor kunskap inom byggekonomi. För byggprojektering har vi kunskaper från olika projektarbetsgångar. Ordlista/Termer: Nedanstående termer har vi fått hjälp med från Bygganalys AB: Bruttoarea (BTA): Area av mätvärda delar av våningsplan, begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdhet angiven begränsning. Boarea (BOA): Bruksarea för utrymmen helt eller delvis ovan mark inrättade för boende. Lokalarea (LOA): Bruksarea för utrymmen inrättade för annat ändamål än boende, sidofunktioner till boende, byggnadens drift eller allmän kommunikation. Biarea (BIA): Bruksarea för utrymmen inrättade för sidofunktioner till boende samt för utrymmen helt eller delvis under mark inrättade för boende. Övrig area (ÖVA): Bruksarea för utrymmen avsedda för byggnadens drift och allmän kommunikation i andra byggnader än småhus. Svensk Standard Mätregler för areor- och volymberäkning 9 (33)

10 4. Faktainsamling Projektmaterial har under examensarbetet tillhandahållits av olika allmännyttiga bostadsföretag. Här nedan beskrivs de olika företagens målsättningar och vilka projekt de tillhandahållit detta examensarbete. AB Familjebostäder FB bildades 1936 och har 342 anställda (maj 2004) och är Sveriges tredje största bostadsföretag. Den ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB som ägs av Stockholms Stad. Uppgiften är att äga, förvalta och hyra ut bostäder och lokaler i Stockholm. Dessutom har de sedan 1999 varit en koncern för dotterbolaget FB Servicehus AB. FB: s långsiktiga verksamhetsinriktning och affärsidé Det goda beståndet är att erbjuda attraktiva bostäder och lokaler med hyresrätt i trygga, välskötta områden. De erbjuder bostäder till barnrika familjer, men de flesta familjetyperna består av pensionärer, ungdomar och småbarnsfamiljer. Idag bor ca stockholmare i FB. Beståndet är på 509 fastigheter varav bostäder och 2418 lokaler. 59 % av bostäderna finns i söderort där studiens bostadsprojekt kommer ifrån. I denna studie har byggnationerna av FAMBO 1 i Mariehäll, FAMBO 2 i Farsta och FAMBO 3 i Högdalen undersökts. FAMBO 1 Kvarteret är beläget i Mariehäll och nybyggdes som totalentreprenad I början var det bygglov på 14 lägenheter, men när den föreslagna entreprenören kommit med ett alternativ på 16 lägenheter fordrades ett nytt bygglov. Nu består FAMBO 1 av 16 lägenheter varav 13st 2rok och 3st 3rok på 63m 2 respektive 75m (33)

11 Bild 1: FAMBO 1 FAMBO 2 Kvarteret är beläget i Farsta och byggdes genom totalentreprenad september 1995 och färdigställdes mars Tidigare var fastigheten avsedd för industriändamål, men det gamla bageriet bestående av två byggnader revs på grund av hälsovårdsproblem. En nybyggnad på 2st punkthus vardera 5 våningar och med delvis inredda vindar samt källare uppfördes. Fördelningen av lägenheterna är 12st 1rok på 50-52m 2, 2st 2ro kokvrå på 55m 2, 22st 2rok på 64-68m 2, 11st 3rok på 82-87m 2 och 10st 4rok på 105m 2 där vissa lägenheter inräknas en förråds yta på 5m 2 inom lägenheten på lägenhetsstorleken. 11 (33)

12 Bild 2: FAMBO 2 FAMBO 3 Kvarteret är beläget i Högdalen, ett av FB nyproducerade punkthus på 8 våningar med 2 sutterängvåningar på en gammal panncentrals tomt med 31 lägenheter. Påbörjades våren 2003 där de första hyresgästerna beräknas flytta in sommaren Typiskt för nyproduktion som FAMBO 3 är att de ska vara prisvärda och ha yteffektiva planlösningar. Målgruppen är stockholmare som redan står i bostadskön, hushåll som behöver en större bostad, ungdomar som flyttar hemifrån eller de som flyttar in till staden med medelhöga inkomster eller lägre. FAMBO 3 består av 4st 1½rok, 13st 2rok och 11st 3rok på 38 m 2, 61,5 m 2 respektive 79 m 2 och 2 etagelägenheter på 5rok på 112 m 2 med tillhörande altan. Alla lägenheter har balkonger varav fem mindre lägenheter har fransk balkong. 12 (33)

13 Bild 3: FAMBO 3 13 (33)

14 Svenska Bostäder AB AB Svenska Bostäder grundades 1944 och är moderbolag i koncernen Svenska Bostäder. Företaget ägs av Stockholms stad. De äger och förvaltar bostäder och lokaler i Stockholm. SB är ett av Sveriges största fastighetsföretag, med ca lägenheter i både Stockholms förorter och innerstad. På företaget arbetar närmare 700 personer. Omsättningen uppgick år 2003 till cirka 3,3 miljarder kronor. SVEBO 1 Kvarteret är beläget i Vällingby och nybyggdes som generalentreprenad Det var Skanska som fick jobbet att bygga kvarteret. SVEBO 1 består av 79 lägenheter varav 5 st är 1 rum på 213 Km 2, 19 st är 2 rum på 1403 Km 2, 36 st är 3 rum på 3593 Km 2, 6 st är 4 rum på 755 Km 2 och 13 st är 5 rum på 1761 Km 2. Bild 4: SVEBO 1 14 (33)

15 SVEBO 2 Kvarteret är beläget i Grimsta och nybyggdes som totalentreprenad Det var PEAB som fick entreprenaden att bygga kvarteret. SVEBO 2 består av 50 lägenheter varav 12 st är 2 rum på 792 Km 2, 13 st är 3 rum på 988 Km 2, och 25 st är 4 rum på 2545 Km 2. Bild 5: SVEBO 2 15 (33)

16 SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) SABO har funnits som intresseorganisation i drygt 50 år och har under denna tid utvecklats till att vara den ledande intresseorganisationen inom bostadsbranschen. Detta värv ska förvaltas och utvecklas vidare. SABO ska vara en intresseorganisation som med effektivitet och hög kompetens bistår de allmännyttiga bostadsföretagen att möta de krav som de ställs inför på en bostadsmarknad i ständig förändring. Detta uppnås genom att SABO bidrar till att skapa långsiktig nytta för sina medlemmar. All verksamhet på SABO styrs av tydliga mål till nytta för medlemsföretagen. SABO ska arbeta för att - tydligt visa att de allmännyttiga bostadsbolagen gör nytta i samhället - skapa gynnsamma förutsättningar för de allmännyttiga bostadsbolagens verksamhet - öka de allmännyttiga bostadsbolagens konkurrenskraft på bostadsmarknaden SABO verkar dessutom inom tre högprioriterade fokusområden, vilka har fastställts av SABO s styrelse. För verksamhetsåret 2003 är fokus områdena: - Bygg- och underhållsproblematiken - Vikande marknader - Integration och segregation Dessa fokusområden påverkar fördelningen av både ekonomiska resurser och personresurser. Fokus områdena är dynamiska; de förändras i enlighet med utvecklingen dels på bostadsmarknaden, dels i samhället i stort. Inriktningen är bland annat att sträva efter att de grundläggande förutsättningarna för de allmännyttiga bostadsföretagen är så gynnsamma som möjligt med konkurrens på lika villkor samt att få till stånd nödvändiga moderniseringar i regelverken. Mimer Bygg AB Detta företag har sin verksamhet i Västerås och består av 106 anställda och ägs av Västerås Stad. Enligt affärsmässiga grunder äger, bygger och förvaltar verksamheten attraktiva och prisvärda bostäder, bostadsområden och stadsdelscentra. Västerås växer i samband med att Mälardalens Högskola samt näringsliv och handel utvecklas. Här finns behov av billigare boende alternativ. Det förverkligas genom förtätningsbebyggelse i befintliga bostadsområden där infrastrukturen redan är uppbyggd. Mimers mål är att ge deras hyresgäster en trivsam och trygg boendemiljö. För trivseln finns kvartersvärdar, som portvakter, som ska ge hyresgästen service vid behov av ex reparation, elektriska installationer och dylikt. För att trygga hyresgästerna har Mimer installerat portar med kodlås och anordna grannverksamhet. Som ytterligare åtgärder för miljön har man motverkat klotter genom sanering och skärpt energianvändningen. Bredband byggs ut av Mälarenergi Stadsnät och de flesta av Mimers lägenheter har tillgång till bredband. 16 (33)

17 Lägenhetsbeståndet ( ) består av lägenheter varav 725 lägenheter finns belägna i Fredriksberg/Råby. I studien har vi titta på SABO 1, ett bostadsprojekt i Mimer Distrikt Väst, i Västerås Bild 6: SABO 1 SABO 1 Under år 2003 färdigställdes 34 lägenheter, av totalt 150 hyreslägenheter som byggdes i Västerås. Lägenheterna var tänkt som ett bra alternativ för äldre och handikappade som bodde i befintliga bostäder där bland annat hiss saknades. Detta bostadsprojekt är bra för att den har en hög kvalitet och har hållit en så låg produktionskostnad. Med hög kvalitet innebär i detta fall effektiva lösningar på utformning där ytorna har nyttjas väl på ett funktionsmässigt sätt. Lägenheterna finns i 11st 2rok och 23st 3rok på 55m 2 respektive 75m (33)

18 Mätningar som gjorts: Projekt BOA [m 2 ] BTA [m 2 ] BOA/BTA [%] LOA [m 2 ] Totalkostnader [kr] FAMBO , FAMBO , FAMBO , SVEBO , SVEBO , SABO , Nyckeltal som behandlas i kostnadskalkylen: Objektdata av typ planen: - antal våningar [st] - Hus A/B - Utförandeperiod/byggtid [datum] - UMA, utvändig mark area [m2] - BTA, bruttoarea (kostnader) [m2] - BOA, bo area eller uthyrbar area (intäkter) [m2] - BOA/BTA [%] - ÖVA [m2] - Antal lägenheter [st] - BOA/lgh [m2/st] - Våningshöjd [m] - Husdjup och huslängd (bredd och längd) [m] - FA, ytterfasadarea [m2] - FA/BTA [%] 18 (33)

19 19 (33)

20 Entreprenadformer Delad Entreprenad Före 1960 var delad entreprenad den vanligaste formen för husbyggande. Den innebär att beställaren anlitar flera entreprenörer som var och en svarar för sin del av byggandet. Vid husbyggen brukar det vara olika entreprenörer för Mark och byggnad (ibland uppdelat) Värme och sanitet ( rör ) Ventilation ( luftbehandling ) El Hissar För varje sådan delentreprenad måste beställaren sammanställa förfrågningsunderlag, infoga anbud och sluta avtal med den entreprenör, som lämnat det fördelaktigaste anbudet. De olika sidoentreprenörerna har inget avtal med varandra. Men deras arbeten måste samordnas med tid- och annan planering. Enligt AB 92 har beställaren detta samordningsansvar som emellertid genom avtal kan överföras på en av entreprenörerna. Denne kallas för huvudentreprenör. Som regel får byggentreprenören detta samordningsansvar. Huvudentreprenören svarar också för den tillfälliga fabriken och tillhandahåller övriga entreprenörer vissa allmänna hjälpmedel och arbeten såsom bodar, el- och vattenförsörjning, krantransporter samt kanske viss håltagning med mera. Det ska framgå av de administrativa föreskrifterna i förfrågningsunderlaget, vem som ska stå för kostnaderna för de olika insatserna. Speciellt byggentreprenören, men även övriga sidoentreprenörer, anlitar hantverks- och specialföretag som underentreprenörer för selar av sitt åtagande. Utförandeentreprenad (Generalentreprenad) Liksom vid delad entreprenad har byggherren vid entreprenad låtit utföra projekteringen fram till färdiga bygghandlingar. Men vid utförandeentreprenad sammanställs endast ett förfrågningsunderlag som omfattar hela utförandet av objektet. Den entreprenör som får beställning på entreprenadarbetena kallas generalentreprenör. I detta fall har beställaren endast ett entreprenadavtal och en part att samarbeta med under byggskedet. Samordningsansvaret ligger naturligt hos entreprenör. Byggföretaget anlitar såväl installatörer som hantverks- och specialföretag som underentreprenörer. Det förekommer ibland att entreprenaden, som handlas upp innan projekteringen är klar, och där entreprenören inbjuds medverka vid färdigprojekteringen. 20 (33)

21 Totalentreprenad Vid totalentreprenad låter byggherren en enda entreprenör svara för såväl utformningen av byggobjektet, det vill säga projekteringen, som byggandet. Vid renodlad totalentreprenad preciserar byggherren de funktions-, standard- och andra krav som ska ställas på den färdiga byggnaden eller anläggningen genom att låta upprätta ett byggnadsprogram. Önskemål om utseende och övriga egenskaper hos byggobjektet kan också presenteras i en rambeskrivning. Vid anbudsgivning måste varje entreprenör låta utforma ett förslag till byggnadsverk på ett sätt, som gör det möjligt för byggherren att bedöma, om alla krav och önskemål kan tillfredställas. Entreprenören måste därför med hjälp av arkitekt och konsulter utarbeta ritningar och beskrivningar som visar utformning och konstruktion av byggnaden eller anläggningen. Om flera entreprenörer lämnar anbud, är det svårt för byggherren att utvärdera anbuden, eftersom det är en kombination av pris, utseende, utformning, standard med mera som ska jämföras. En fördel för byggherren vid anbudstävlingar är emellertid att han kan få flera förslag till lösningar att välja mellan och att något av dem kan innebära något extra utöver de krav som ställs. Den entreprenör som beställningen kallas totalentreprenör. Totalentreprenören ska sedan dels låta sina projektörer utföra resterande projektering, dels själv genomföra byggproduktionen. Liksom vid generalentreprenad anlitas underentreprenörer både för installationsarbeten och för andra arbeten. Upphandling av installationsarbeten görs ofta också i form av totalentreprenad, så att installatören får projektera sin egen anläggning. En totalentreprenör har här ett funktionsansvar som innebär att set färdiga byggobjektet ska uppfylla beställarens funktionskrav. Med en byggnads eller anläggnings funktion menas att den ska gå att använda för sitt ändamål och ha de egenskaper som är nödvändiga för användbarheten. Funktionskraven bör beskrivas som prestanda i form av till exempel mått- och effektangivelser som i efterhand går att kontrollera genom mätning, provning eller praktisk användning av byggnaden. Sådana funktionskrav kan till exempel ställas på belysningsstyrkan, rumstemperatur, luftflöden, reningseffekt, ljud- och värmeisolering samt effektförbrukning. 21 (33)

22 Bostadspolitik Lite fakta om bostadspolitiken mellan åren I mitten av 1980-talet omvärderades bostadspolitiken. Man konstaterade att det inte skulle ske någon förändring av finansiella stöd av staten till bostadsbyggandet de kommande åren. Då gällde det att kommunen tog ansvar för bostadsförsörjningen på lokal nivå. Detta tog tid som ledde till en långsiktig tillväxt för goda bostadsförhållanden. Fem år senare hade byggproduktionen i det närmast fördubblats, kostnadsökningen klart överstigit den då höga inflationen och räntenivån stigit med ett flertal procentenheter. Kostnaden i statsbudgeten hade ökat till omkring 30 miljarder kronor. Det här skapade underlag för att i olika omgångar förändra stödet. I samband med skatteomläggningen 1990 gjordes det första förändringarna och från år 1993 började räntebidragen fasas ut och de generella stöden avvecklades successivt. I ett internationellt perspektiv var omläggningen dramatisk, vilket framgår av nedanstående tabell. Tabellen är hämtad ut Europeiska centralbankens rapport Stuctural factors in the EU housing markets. Offentliga utgifter för bostadspolitik, % av BNP: Danmark 1,3 1,3 1,4 Finland 1,4 1,6 1,2 Sverige 1 1,5 0,4 Av tabellen framgår att de statliga utgifterna för bostadspolitiken i Sverige ökade kraftigt under 1980-talet, från 1 till 1,5 procent av BNP. Det var under överhettningens period och de generella räntebidragens era. Därefter minskade bostadssubventionerna drastiskt under 1990-talet. I denna nedgång ingår också minskade bostadsbidrag, men i allt väsentligt rör det sig om neddragningar i subventioner till nyproduktion av bostäder. Dramatiska förändringar Sverige hade år 200 inte de lägsta utgifterna till bostadspolitik. Som andel av BNP var de bostadspolitiska utgifterna mindre i Grekland och Italien. Däremot är det inget land som tillnärmelsevis haft en så dramatisk omläggning av de bostadspolitiska utgifterna som Sverige genomgick, från 1,5 till 0,4 procent av BNP, saknar motstycke i de övriga EU-länderna. I genomsnitt (ovägt) satsade de 14 EU-länder för vilka det föreligger statistik 0,8 procent av BNP på bostadspolitik, dubbelt så mycket som Sverige. Till detta ska läggas beskattningen av bostäder som ökade under perioden. En av de förändringar som gjordes härrör från skatteomläggningen omkring Den innebar att alla tjänster blev momspliktiga, således även sådana som gällde bostadsskötsel. Därtill blev bostadsbyggande fullt ut momspliktigt och det investeringsbidrag som skulle kompensera för momsen avvecklades snabbt. 22 (33)

23 Dessutom infördes fastighetsskatt som skulle motsvara en kapitalbeskattning som gällde för andra kapitalvaror. Man kan säga att skattesystemet är uppbyggt så att en produkt beskattas antingen som en konsumtionsvara eller som en kapitalvara. Bostadsfastigheter blev i och med skatteomläggningen beskattade som både konsumtionsvara och kapitalvara. När sedan fastighetspriserna åter ökade i värde från mitten av 1990-talet ökade fastighetsskatten som byggde på fastigheternas taxeringsvärden som i sin tur skulle återspegla fastigheternas marknadsvärden. För att mildra effekterna fattades därför beslut under vissa år att inte låta marknadsvärdena slå igenom i taxeringsvärdena. Samtidigt som subventionerna minskade drastiskt, ökade alltså beskattningen av boendet. Från att ha varit en gödkalv blev alltså boendet en mjölkkossa i statsbudgeten. Sverige torde i det avseendet vara unikt. Sammantaget kan alltså konstateras att mycket lite talade för en hög takt i bostadsbyggandet i Sverige under 1990-talets första hälft. Samtliga faktorer talade egentligen mot att bostadsbyggandet skulle ta fart igen, givet den politik som fördes. Alla de faktorer som avgör bostadsbyggande talade mot ett sådant. Subventionsränta, räntebidrag, kreditgaranti Subventionsränta fastställs av Boverket och följer i princip ränteutvecklingen på lånemarknaden för bostäder. Den används för beräkning av räntebidragets storlek. Det finns två olika subventionsräntor: den fasta som fastställs varje fredag och gäller till och med påföljande torsdag och den rörliga som fastställs månadsvis. Normalt används den fasta subventionsräntan för att beräkna räntebidraget. Den blir den bundna räntan i fem år. Den rörliga subventionsräntan blir aktuell att använda endast om man väljer att skjuta upp bindningen av subventionsräntan. I sådant fall används den rörliga subventionsräntan för att räkna fram räntebidraget under tiden fram till dess man binder räntan. Räntebidrag beräknas med formeln: Bidragsunderlaget subventionsräntan 30 % = räntebidraget För hyreshus ges bidrag helt efter schablonberäkningen oavsett vad det kostar i verkligheten att bygga och oavsett hur mycket man lånar. För ombyggnad av flerbostadshus, som lägenheterna i Farsta, har det getts räntebidrag grundat på att det gjordes en nyinvestering på nya lägenheter från grund och botten industriändamål. Kreditgaranti lämnas av statens bostadskreditnämnd (BKN) och minskar långivarens risk om du som låntagare inte kan återbetala det du lånat. Hur har subventionsränta, räntebidrag, kreditgaranti påverkat beslut om statliga bidrag till byggbranschen? Statliga bidrag har påverkat byggbranschens ekonomiska beslut om att bygga, hur bostäder utformas, hur planfrågorna ska lösas och så vidare. Framför allt handlar det om 23 (33)

24 förutsättningarna att finansiera bostadsbyggandet, det vill säga subventioner och beskattning av boendet. För att detta ska gälla krävs det att byggprojekten säkerställer att boendekostnaderna är rimliga för framtida hyresgäster. Enligt Boverkets rapport Information om investeringsbidrag för byggande av hyresbostäder redovisar regeringen en proposition om rimliga boendekostnader i Stockholmsregionen med en årshyra som inte överstiger 1100 kr/m 2 per år. (Detta har i de flesta undersökta byggprojekt i detta examensarbete hållit för de nyare projekten.) Bostadsmarknaden förändring under 1990-talet och 2000-talet? Hur har bostadsmarknaden förändrats för svenska befolkningen beroende på arbetsförhållandena under 1990-talet och 2000-talet? Ur rapporten Bostadsbrist och arbetsmarknad från Hyresgästföreningen beskrivs det hur arbetsförhållandena påverkas av bostadsbristen på orter med bostadsbrist. Det viktiga sambandet mellan arbetsmarknaden ska fungera tillsammans med bostadsmarknaden är förutsättning att det finns bostäder att flytta till på orter med efterfrågan på arbetskraft. Kan hushåll på orter med arbetslöshet lämna sina bostäder utan alltför höga kostnader? Kan personer som bor på orten hitta bostäder som passar deras behov eller tvingas de flytta till andra orter för att kunna tillgodose sina bostadsbehov? Bristen på utbildad personal är det största hindret för att kunna rekrytera lämplig personal. Därnäst kommer bostadsbristen. Ur rapporten Vem bygger för tillväxten? Från Hyresgästföreningen beskriver bostadsbyggandets betydelse för tillväxten: - Hur arbetsgivare får lättare att rekrytera lämplig arbetskraft - Hur arbetslösa får lättare att flytta till orter med lediga jobb - Hur studerande kan få tag på lägenheter på studieorten - Hur ungdomar kan flytta hemifrån, bilda familj och skaffa barn 24 (33)

25 5. Genomförandet Vi har på varje projekt och delat upp nyckeltal (se bilagor) och jämfört sambanden BOA/BTA och bostadens utformning och förutsättningar för boendekvaliteten. 6. Analys I mätningar för areor har vi följt Svensk Standard SS Balkonger och uteplatser räknas inte med i BTA. Förråd räknas in i BOA om den finns inne i lägenheten, är den utanför räknas den som ÖVA (övrig area). Parkeringsplatser under huset räknas med i LOA. Parkeringsmöjligheter per person beskrivs mer som datainformation. Tabell 1: Antal p-platser per lägenhet Projekt LGN P-plats P-palats/LGN [st] FAMBO ,38 FAMBO ,54 FAMBO 3 57 * SVEBO ,52 SVEBO SABO ,79 * Man kan hyra befintliga parkeringsplatser i området. Tabell 1 visar faktorn antal parkeringsplatser det går åt per lägenhet. Enligt myndighetskrav inne i stan ska man ha en faktor på 0,7. Men de faktorer som vi har fått i vår analys är lägre 0,4-0,5 än myndighetskrav förutom SABO 1 som ligger i Västerås. 25 (33)

26 Tabell 2: Totalkostnader för BOA i jämförelse med BOA/BTA Hyra BOA [kr/m 2 ] BOA [%] SABO ,76 SVEBO ,67 SVEBO ,69 FAMBO ,62 FAMBO ,69 FAMBO ,71 Hyra BOA [kr/m2] SABO 1 SVEBO 1 SVEBO 2 FAMBO 1 FAMBO 2 FAMBO ,60 0,62 0,64 0,66 0,68 0,70 0,72 0,74 0,76 0,78 BOA/BTA Diagram 1: Byggnadsprojekten i ett diagram FAMBO 3 ligger högt i kostnader per m 2 jämfört med de andra projekten. Det beror på att man var tvungen att miljösanera av marken och att panncentralen fick rivas och byggas om. En annan faktor kan vara att ju mindre bostadsarea (intäkt) projekten har desto dyrare blir produktionen, det vill säga ökad bruttoarea (kostnad). 26 (33)

27 Ett annat antagande som vi har kommit fram till är att ju större bostadsarean är desto billigare blir projekten. Ett exempel på detta är SVEBO 2 som har som bruttoarea och har kostat kr år 2002 jämfört med FAMBO 3 som har som bruttoarea och har kostat kr år SVEBO 2 har alltså drygt dubbelt så mycket bruttoarea men är bara ca 20 % dyrare. När det gäller byggnadsprojektet i Västerås syns det en markant skillnad i BOA/BTA jämfört med projekten i Stockholmsområdet. Det hade varit intressant att studera något ytterligare objekt ute i landet för att urskilja mönster. Som vi ser i diagram 1 har SABO 1 väldig hög faktor BOA/BTA som kan bero på att man har utnyttjat ytorna väl. Där liten trapphusarea och för få förråd i huset utanför boarean uppstått. FAMBO 3 har väldig låg BOA/BTA jämfört med de andra projekten. Det kan bero på att projektet har stora förråd, cykel rum, vindsrum m.fl. 27 (33)

28 7. Slutsatser Man strävar efter att få en så hög BOA/BTA som möjligt alltså 1,0. Men detta är inte möjligt därför att det finns både väggar, hisschakt och trapphus i ett hus som bidrar till att BTA alltid är större än BOA. För att få en så hög faktor på BOA/BTA ska man undvika att bygga in p-platser in i byggnaden som medför en hög LOA som i sin tur medför lägre BOA/BTA. Sambandet mellan BOA/BTA har i vår analys varit mellan %. FAMBO 3s höga totalkostnad var grundad på de faktorer, som miljö- och markkostnader inneburit samt rivnings- och renoveringsarbeten bidragit till. Av att panncentralen behövde rivas och byggas om samt att marken medförde höga miljösaneringskostnader Vi har kommit fram till att SABO 1 har väldigt bra faktor BOA/BTA som kan bero på att man har effektiv planerat in ytorna, det vill säga mer BOA (intäkt) per BTA (kostnad) för byggnationen. Bild 7: SABO 1 Frågan om det är någon skillnad i standard och kvalitet för boende kunde inte besvaras då det inte fanns erforderlig tid att undersöka hyresgästerna i frågan. 28 (33)

29 Källförteckning Personintervjuer: Andreasson, Ingvar, AB Familjebostäder Bejrum, Håkan, Infrastruktur Byggnadsteknik, KTH (e-postkontakt) From, Håkan, handledare, Projektledare Byggteknik, KTH-Syd Gustavsson, Gösta, SABO Ingmansson, Ulf, Svenska Bostäder AB Karlsson, Åke, handledare, Byggekonom, Bygganalys AB Kivijärvi, Anders, uppdragsgivare, VD, Bygganalys AB Nilsson, Claes-Göran, AB Familjebostäder Widerstedt, Per, Mimer Bygg AB Östlund, Bo, AB Familjebostäder (telefonkontakt) Litteratur: Mätregler M90 Svensk Standard SS Sammanställning av regler för statligt stöd vid nybyggnad av bostäder Svensk Byggtjänst 1992 Byggprocessen Uno Nordstrand 2000 Sammanställning av regler för statligt stöd. Vid nybyggnad av bostäder. AB Svensk byggtjänst 1992 Internet: pdf Bilagor: Specifika uppgifter för varje byggprojekt har varit utomordentligt svårt att ta fram. Vi har ändå valt att redovisa de uppgifter vi har och lämnat blanka rutor för uteblivna uppgifter. 29 (33)

30 Bilaga 1 30 (33)

31 31 (33)

32 Bilaga 2 Antal hyreslägenheter efter region, värdeår och lägenhetstyp år 2003 Stor- Stockholm 1rok 2rok 3rok 4rok 5rok Övrigt Totalt Totalt Genomsnittlig årshyra per lägenhet samt konfidensintervall efter region, värdeår och lägenhetstyp år 2003, kr Stor- Stockholm 1rok 2rok 3rok 4rok 5rok Övrigt Totalt ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ±2909 Totalt 38678± ± ± ± ± ± ± (33)

33 Genomsnittlig årshyra per m 2 bostadsyta samt konfidensintervall efter region, värdeår och lägenhetstyp år 2003, kr Stor- Stockholm 1rok 2rok 3rok 4rok 5rok Övrigt Totalt ±49 891±50 837±35 779±54 719±71 971±66 898± ±69 833±33 788±37 772±39 754± ± ± ±74 823±28 779±22 737±35 761±17 972±49 825± ±44 814±26 769±16 766±19 767±14 917±41 799± ±42 846±24 796±17 774±16 771±17 902±36 831± ±65 914±27 882±40 848±30 833±17 984±30 899± ±72 991±26 927±20 875±21 861± ±40 969± ± ± ±45 998±28 956± ± ± ± ± ± ±27 975± ± ±30 Totalt 960±23 880±14 809±9 798±12 782±17 980±25 865±7 33 (33)

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5)

Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) Påverkar bostadsbristen viljan att söka och ta jobb i storstadsregionerna? EN UNDERSÖKNING AV HUR JOBBSÖKANDE PÅVERKAS AV BOSTADSBRIST 1 (5) (5) Sammanfattning Enligt en undersökning genomförd av TNS SIFO

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Foto: Jan-Aage Haaland 8 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 8.1 Bostadsbeståndet och dess förändringar 175 Housing stock 8.

Läs mer

Uppgifter om nybyggnadsprojekt

Uppgifter om nybyggnadsprojekt Här lämnade uppgifter är sekretesskyddade enligt 24 kap 8 offentlighetsoch sekretesslagen (SFS 2009:400). Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella

Läs mer

LIVSKVALITET ATT HYRA

LIVSKVALITET ATT HYRA LIVSKVALITET ATT HYRA PERSONAL NYPRODUKTION NYA SAMARBETS- FORMER GOD EKONOMI BOSTADS- SOCIALT HYRESGÄSTEN I CENTRUM Bildades: 1942 Antal lägenheter (st): 9 771 (636 069 kvm) HFAB i siffror 2013 Antal

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Foto: Jan-Aage Haaland Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2013 8 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 8.1 Bostadsbeståndet

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

entreprenad en översikt Innehåll

entreprenad en översikt Innehåll entreprenad en översikt Innehåll 1 Entreprenader industriella tjänster... 2 2 Entreprenadformer... 2 3 Ett avtal blir till så säger lagen... 3 4 Allmänna Bestämmelser... 4 5 Anbudsupphandlingens grunder...

Läs mer

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Tid Måndagen den 29 mars 2010, kl. 08.15-13.15 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Jens Beiron, kan nås via mobiltel 0705-977997 eller ank 12 54 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Magnus Walestad 08-506 944 18 Sonny Modig 0708 33 60 37 Astra Svarans 08-506 947 54 Rolf-Erik Roman 0455 35 32 06 Dan Bååth 08-506 947 76

Magnus Walestad 08-506 944 18 Sonny Modig 0708 33 60 37 Astra Svarans 08-506 947 54 Rolf-Erik Roman 0455 35 32 06 Dan Bååth 08-506 947 76 Kontaktpersoner på SCB: Kontaktperson på Boverket Magnus Walestad 08-506 944 18 Sonny Modig 0708 33 60 37 Astra Svarans 08-506 947 54 Rolf-Erik Roman 0455 35 32 06 Dan Bååth 08-506 947 76 Enkät om byggkostnadsstatistik

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

JÄMFÖRELSE BYGGKOSTNADER I DALARNA. Ett projekt i ByggDialog Dalarnas Bostadsgrupp

JÄMFÖRELSE BYGGKOSTNADER I DALARNA. Ett projekt i ByggDialog Dalarnas Bostadsgrupp JÄMFÖRELSE BYGGKOSTNADER I DALARNA Ett projekt i ByggDialog Dalarnas Bostadsgrupp Jämförelseobjekt 1. Vitsippan, Falun 54 lgh 2. Brigaden, Falun 89 lgh 3. Trädgården, Leksand 17 lgh 4. Gruvriset, Falun

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR Bostadsmötet1-2 oktober 2014 Session 2. Maths Isacson, Lars Fälting & Tom Petersson SESSIONSUPPLÄGG 1. Maths inleder med samhällsförändringar

Läs mer

Fastighetsförvaltning

Fastighetsförvaltning Välkomna till Fastighetsförvaltning Dagens agenda 1. Välkomna 2. Kursintroduktion Personal Litteratur Kursprogram 3. Introduktion fastighetsföretagande 4. Gruppindelning 5. Introduktion till övningsprojektet

Läs mer

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Ronnebygatan 40 TELEFON TELEFAX ORG.NR E-POST INTERNET Box 531, 371 23 Karlskrona 0455-33 49 40 0455-805 70 202100-4276 registrator@bkn.se www.bkn.se

Läs mer

Enköping Hyresbostäder

Enköping Hyresbostäder Enköping Hyresbostäder Nya lägenheter i kvarteret Älgen Enköping Sveriges närmaste stad AB Enköpings Hyresbostäder Enköping är en expansiv småstad som kan erbjuda ett trivsamt boende för den som söker

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1 PM 2015:25 Paulina Soliman Jesper Nordlund 2015-05-04 Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1. Bakgrund Diligentia planerar att tillföra 39 hyreslägenheter till befintlig bostadsfastighet

Läs mer

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ramavtal för flerbostadshus på fast pris Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Problem Problem Minskade möjligheter att bygga bostäder men framförallt hyresrätter Varför byggs så få hyresrätter

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Bostads AB Poseidon 2010

Bostads AB Poseidon 2010 2010 Detta är Poseidon Vår vision är ett av Göteborgs största bostadsbolag. Hos oss bor drygt 40 000 personer nästan var tionde göteborgare. Fastighetsbeståndet omfattar 326 bostadsfastigheter med 23 780

Läs mer

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport

Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Seminarer Stocholm 1999 økonomisk nasjonalrapport - svensk Beskattning av den svenska bostadsmarknaden Svensk økonomisk nasjonalrapport Skrevet av: Per Åsberg Uppsala Universitet Institutet för Bostadsforskning

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Fastighetsmarknaden LTH Våren 2011 Fastighetsmarknaden Fastighetsmarknaden påverkas kontinuerligt av omvärldsfaktorer. Fastighetsmarknaden är inte en självständig och oberoende marknadsplats för dess aktörer

Läs mer

Ett byggföretag i tiden

Ett byggföretag i tiden Ett byggföretag i tiden Vår vision K360 tänker ständigt nytt, bygger förtroenden och överträffar kundens förväntningar, för att skapa framgång och bidra till en bättre värld. Våra kärnvärden Nytänkande

Läs mer

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER

Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER Så mäter du din lägenhet HANDLEDNING OCH BESKRIVNING AV REGLER Olika regler för olika byggår Om det uppstår tvist om en lägenhets yta ska lägenheten mätas efter särskilda regler. Det finns olika regler

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler Projektkalkylering Tidiga kalkyler Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden Kalkylprocessen 1. Definiera problemet och klargör målsättningen 2. Identifiera

Läs mer

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler

Projektkalkylering. Tidiga kalkyler Projektkalkylering Tidiga kalkyler Kalkylering Lukas 14:28-30 Låsning av slutkostnad 100 % 80 % Ingångsvärde Minimikrav Program Projektering Produktion Skeden Kalkylprocessen 1. Definiera problemet och

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Bakgrund. Tidigare SABO tävlingar har renderat i ca 1 400 lägenheter

Bakgrund. Tidigare SABO tävlingar har renderat i ca 1 400 lägenheter Petter Jurdell Bakgrund Behov av nyproduktion till rimlig prisnivå Behov av mindre infill-projekt, nyttjar redan utbyggd infrastruktur Del av vårt långsiktiga arbete för att produktutveckla produktionsmetoder

Läs mer

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ

BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ BYGG STORT OCH SPÄNNANDE I TRÄ Nationella träbyggnadsstrategin 2006-2008 Kv Styrmannen, Umeå Innehåll 1. Byggfakta... 1 2. Bakgrund... 2 Varför byggs detta i trä?... 2 Tidigare erfarenheter... 2 Träets

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-12 Dnr: 2015/160-ÄN-753 Helena Duske - bo183 E-post: helena.duske@vasteras.se. Äldrenämnden

Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-12 Dnr: 2015/160-ÄN-753 Helena Duske - bo183 E-post: helena.duske@vasteras.se. Äldrenämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-10-12 Dnr: 2015/160-ÄN-753 Helena Duske - bo183 E-post: helena.duske@vasteras.se Kopia till Fastighetskontoret Äldrenämnden Förstudie till ombyggnad/tillbyggnad

Läs mer

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Serien - Byggherrens betydelse Hur konsulterna vill utveckla byggsektorn i samarbete med byggherrarna VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Seminarium 25 september 2003 LILJEWALL arkitekter ab Göteborgsregionens

Läs mer

Glappet mellan produktion

Glappet mellan produktion Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder En undersökning från Svensk Byggtjänst Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder 1. Bakgrund och metodik...4 1.1 Hur stor hänsyn tar produktionen

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite

Läs mer

SECOND OPINION/ FAIRNESS OPINION

SECOND OPINION/ FAIRNESS OPINION SECOND OPINION/ FAIRNESS OPINION PORTEN 16 - NORRKÖPING VALVET 1 NORRKÖPING DÖRREN 12 & 14 NORRKÖPING PLYSAREN 13 NORRKÖPING RÖKEN 12 - NORRKÖPING OKTOBER 2014 1 1 Uppdrag Av D. Carnegie & Co AB, genom

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Koncernen Munkedals kommun

Koncernen Munkedals kommun Koncernen Munkedals kommun Kommunala bolag Förutom kommunen omfattas koncernen av följande bolag: Munkedals Bostäder AB Bolaget ägs till 100 procent av Munkedals kommun. Bolaget skall äga, förvalta och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2009 T 5042-06 KLAGANDE Lulebo AB, 556007-0541 Köpmangatan 27 972 33 Luleå Ombud: Advokat RS MOTPART Platzer Fastigheter Aktiebolag,

Läs mer

Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002

Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002 2002-04-23 Det talade ordet gäller! Anförande av Lars-Erik Lövdén vid seminarium om Byggherrens betydelse Chalmers i Göteborg, den 23 april 2002 Byggherren måste ta plats i byggprocessen! Jag får ofta

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola

Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola Byggprocessen VBEA01 Introduktion Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola 1 - Allmän information Introduktion - Kurslitteratur/kurskompendium - Grupper

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Värdefull information för Dig som skall köpa bostad.

Värdefull information för Dig som skall köpa bostad. Värdefull information för Dig som skall köpa bostad. I detta häftet finner Du information som kan vara bra att känna till när det är dags att köpa bostad. BUDGIVNING Den allmänna utgångspunkten för budgivning

Läs mer

Ockelbo växer. Nya bostäder med kooperativ hyresrätt. Utvecklingsbolaget Sverige AB

Ockelbo växer. Nya bostäder med kooperativ hyresrätt. Utvecklingsbolaget Sverige AB Ockelbo växer Nya bostäder med kooperativ hyresrätt Tilltro till Ockelbo Kommunalt intresse med nya bostäder Förstudie visar vägen Tilltro till Ockelbo, som växer Kooperativ hyresrätt gynnar boendes engagemang

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

SNABBANALYS SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER. SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden

SNABBANALYS SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER. SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden SNABBANALYS MARS 2015 HANS-PETER BLOOM, BLEKINGE BILDREPORTAGE SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden SABOs Kombohus pressar priserna och

Läs mer

D. CARNEGIE & CO. Kapitalmarknadsdag 22 september 2015. Förvaltar, förädlar och utvecklar bostadsfastigheter

D. CARNEGIE & CO. Kapitalmarknadsdag 22 september 2015. Förvaltar, förädlar och utvecklar bostadsfastigheter D. CARNEGIE & CO Kapitalmarknadsdag 22 september 2015 Förvaltar, förädlar och utvecklar bostadsfastigheter Affärsidé Långsiktigt förvalta, förädla och utveckla bostadsfastigheter i Storstockholmsregionen

Läs mer

Hyresgästinformation från SGS Studentbostäder. Studentvärden Special -08. www.sgsstudentbostader.se. Svart. på vitt

Hyresgästinformation från SGS Studentbostäder. Studentvärden Special -08. www.sgsstudentbostader.se. Svart. på vitt Hyresgästinformation från SGS Studentbostäder Studentvärden Special -08 www.sgsstudentbostader.se Svart på vitt Studentbostäder sedan 1951 Du håller Studentvärden Special i din hand. Den har vi tagit fram

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Produktionskalkyl. Söka Ram. Låsa Ram - Helhetssyn. Hålla Ram. Typ av projekt. Söka ram Låsa ram Hålla ram. Lönsamhetskrav

Produktionskalkyl. Söka Ram. Låsa Ram - Helhetssyn. Hålla Ram. Typ av projekt. Söka ram Låsa ram Hålla ram. Lönsamhetskrav Produktionskalkyl Låsning av slutkostnad 100 % Ingångsvärde 80 % Minimiav Program Projektering Produktion Skeden Söka Ram Utredning Program Projektering Söka ram Låsa ram Hålla ram Typ av projekt Investering

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

AB Ronnebyhus Vår affärsidé är: Vår vision: Fastighetsförsäljning Ronneby och Kallinge

AB Ronnebyhus Vår affärsidé är: Vår vision: Fastighetsförsäljning Ronneby och Kallinge Ernst 1 och Ernst 7 Mitt i centrum av Ronneby finns kvarteret Ernst. Ernst består av en blandning av gamla pittoreska träbyggnader med mysig charm och 1980- tals byggnader i tegel med modernt stuk. En

Läs mer

Bostadsfinansiering (Ds 2005:39)

Bostadsfinansiering (Ds 2005:39) REMISSVAR 2005-12-17 Dnr 2005/01887 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Bostadsfinansiering (Ds 2005:39) Sammanfattning Riksgäldskontoret delar arbetsgruppens bedömning att vi bör

Läs mer

Utopia. KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen

Utopia. KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen KomBo - nytänkande kollektivboende medel i kampen mot bostadsbristen KomBo är ett koncept för modernt kollektivboende framtaget av Järntorget och Arkitekter. Den 17 juni presenterades ett första förslag

Läs mer

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering

4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4. Projektorganisation, samverkan och intressenthantering 4.1 Litteraturuppgifter Dessa uppgifter kan lösas med hjälp av läroboken. 1. Varför behöver en verksamhet organiseras och vilka fördelar finns?

Läs mer

Att jobba för HFAB. Handbok för entreprenörer

Att jobba för HFAB. Handbok för entreprenörer Att jobba för HFAB Handbok för entreprenörer HFAB det självklara valet när du tänker bostad i Halmstad Ett tryggt och trivsamt hem är grunden i ett bra liv. Det är också grunden för HFAB:s verksamhet.

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter

Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter Bygg för ett ungt Stockholm 12 förslag för fler bostäder för unga och studenter Oktober 2009 Stockholms stad Inledning Stockholm växer och får en allt yngre befolkningsstruktur. Sedan år 2000 har Stockholms

Läs mer

Nya möjligheter att bygga bostäder utanför storstäderna ULF NORDWALL PEAB REGION BYGG NORD

Nya möjligheter att bygga bostäder utanför storstäderna ULF NORDWALL PEAB REGION BYGG NORD Nya möjligheter att bygga bostäder utanför storstäderna ULF NORDWALL PEAB REGION BYGG NORD REGION NORD Entreprenörskap Den fjärde upplåtelseformen Notholmen Hur vill du bo? ENTREPRENÖRSKAP Arbetsprocess

Läs mer

VI PÅ BOSTADSFÖRMEDLINGEN JOBBAR FÖR ATT RÄTT HYRESGÄST SKA HITTA HEM HOS ER

VI PÅ BOSTADSFÖRMEDLINGEN JOBBAR FÖR ATT RÄTT HYRESGÄST SKA HITTA HEM HOS ER VI PÅ BOSTADSFÖRMEDLINGEN JOBBAR FÖR ATT RÄTT HYRESGÄST SKA HITTA HEM HOS ER VI VILL VARA ETT NAV PÅ HYRESMARKNADEN Stockholm växer så det knakar. Regionen utvecklas, jobben blir fler, invånarna blir fler.

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

Så här mäter du bostaden

Så här mäter du bostaden Så här mäter du bostaden Så här mäter du bostaden I vardagsspråket används ibland uttryck som bostadsyta, lägenhetsyta, våningsyta etc. Vid bostadsaffärer är det extra viktigt att parterna använder sig

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning Sida 1 / 6 Adress: Förening: Organisationsnr: Värderingsdatum: Kärrhöksgatan 9B HSB Brf Kranskötaren i 757200-9194 Kommun: Bostadsyta: Andelstal: 63,5 m² 1,26% Räkenskapsår: 2008 Sammanfattning Sid Marknadsvärde

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Flyttkedjestudier Erfarenheter från genomförda studier i Gävle Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Gävle kommun 13-9- Bakgrund och syfte Inriktningsprogram för bostadsförsörjning Vilka effekter

Läs mer