INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 3.3 Särskilt värdefulla naturmiljöer 13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 3.3 Särskilt värdefulla naturmiljöer 13"

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GNOSJÖ KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige

2 3.3 Särskilt värdefulla naturmiljöer 13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 Övergripande målsättningar Sid 4.1 Hälsa och säkerhet Buller Luftvård Radon Miljökvalitetsnormer Allmänt om kommunikationer Vägar Cykelvägar Järnvägar, busslinjer Master för mobiltelefoni Försurning Föroreningar i vattendrag Dricksvattenresursen, grundvatten Förorenade markområden Avloppsrening Avfall återvinning Plats för schaktmassor Berg Grus Sand Torv Jord Tillstånd, husbehovstäkter Biologisk mångfald Naturvård 12

3 9.1 Kraftverk Kraftledningar Gasledningar Pellets, Ved Fördjupad ÖP Naturvård, miljö Avfall återvinning Hälsa & säkerhet Kommunikationer Bergtäkt Gasledning Stadsbild Område för tätortsutbyggnad & närströvområde Område med speciella förutsättningar Kulturminnesvårdsprogram Allmänt om riksintressen Kulturminnesvård Friluftsliv & fritidsfiske Naturvård Naturvård & friluftsliv Friluftsliv Kust till kustbanan Gällande planer, förordnanden m m Generella rekommendationer för bebyggelse Fördjupad ÖP Naturvård, miljö Avfall återvinning Hälsa & säkerhet Kommunikationer Industri Kraftledning Gasledning Turism Stadsbild, kulturmiljö Område för tätortsutbyggnad & närströvområde Område med speciella förutsättningar Bostäder Service, befolkning 54

4 16.1 Fördjupad ÖP Naturvård, miljö Hälsa & säkerhet Kommunikationer Industri Gasledning Turism Stadsbild, kulturmiljö Område för tätortsutbyggnad & närströvområd Bostäder Naturvård, miljö Hälsa & säkerhet Kommunikationer Industri Turism Friluftsliv Stadsbild, centrum, kulturvård Område med speciella förutsättningar Bostäder Bostäder Naturvård, miljö Hälsa & säkerhet Bergtäkt Industri Gasledning Kulturmiljö, turism & naturmiljö Område för tätortsutbyggnad & närströvområd Bostäder Service 79 Detaljerad redovisning Gnosjö Hillerstorp Kulltorp Nissafors Åsenhöga Marieholm Naturvård, miljö Hälsa & säkerhet Kommunikationer Industri Friluftsliv & turism Kulturmiljö Område för tätortsutbyggnad & närströvområden 71

5 1.1 ÖVERGRIPANDE AR ett styrinstrument: den ska ge ledning till beslut om markanvändning mm. en arena för framtidsdiskussioner- kopplas till Agenda 21och Agenda 22. en kunskapskälla. en integrerad del i ett förebyggande miljöarbete. Översiktsplanen påverkar beslut hos olika myndigheter och ger ledning för kommunens fysiska planering mm. Översiktsplanen ska beslutas av fullmäktige minst 1 gång per mandatperiod enligt Plan och Bygglagen (PBL) 4 Kap 14. En aktuell översiktsplan är en förutsättning för snabba beslut om markanvändning mm. De beteckningar som redovisas kursivt i texten och som kan förefalla aningen kryptiska är kopplade till motsvarande beteckningar på temana/kartorna i datorprogrammet ArcView. KONTINUERLIG ÖVERSYN Fakta och ny kunskap som inte innefattar någon värdering eller något ställningstagande kommer successivt att införas i planen under planperioden. VISION FÖR GNOSJÖ KOMMUN GNOSJÖ, en kommun: där originalet till Gnosjöandan frodas och utvecklas. med ett samhällsklimat som innehåller en god miljö och natur där alla kommuninvånare utvecklas och ges hög livskvalitet. med en stabil befolkningsstruktur och en positiv utveckling av invånarantalet. med en harmonisk balans i utvecklingen av tätorter och landsbygd. som aktivt stöder samverkan mellan kommuner, näringsliv och invånare genom korta beslutsvägar och välutvecklade nätverk. med ett småskaligt och mångsidigt näringsliv, som utvecklas mot tjänste-, service-, och högre teknisk produktion genom kreativitet och uppfinningsrikedom och genom strategiska satsningar på utbildning och kompetensuppbyggnad. som tillhör en region som ligger i framkant av industriella distrikt i världen. 1

6 / ANALYS Försurningen av mark och vatten är kommunens allvarligaste miljöproblem. Den kalkfattiga berggrunden förmår ej att i tillräcklig utsträckning neutralisera det sura nedfallet. I en försurad sjö rubbas ekobalansen och fiskarter slås ut, reproduktionen upphör och vitmossa invaderar botten. Försurningen löser ut kemikalier i vatten i tex Kyrksjön och Storån. Gnosjö kommun ligger inom det mest försurade området i Sverige. Behovet av kalkningsinsatser är stort och nästan 3/4 av kommunens yta omfattar ett avrinningsområde där kalkningsarbete utförs. Naturen tål ett surt nedfall motsvarande 3 kg svavel/ha och år och ca 5 kg kväve/ha och år. I Gnosjö kommun faller det ca 10 kg svavel/ha och 12 kg kväve/ha per år. Problemet, målsättningar och förslag till åtgärder finns noggrant redovisade i följande skrifter: 2.1 FÖRSURNING NATIONELLT MÅL BARA NATURLIG FÖRSURNING Mark och vatten ska inte försuras genom nedfall av föroreningar eller av markanvändning. Försurningen ska inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material. I Strategi för Miljöarbetet i Jönköpings Län (SMAJL), anges regionala mål för att åtgärda försurningen inom fyra områden: Trafik: Fordonstekniska åtgärder och effektivare transportarbete. Skogsbruk: Miljöanpassad skogsskötsel och kalkning, vitalisering och kompensationsgödsling. 2

7 Jordbruk: Gödselhantering för minskad ammoniakavgång och kalkning av jordbruksmarker. Naturvård: Kalkning av sjöar och vattendrag och biologisk återställning i kalkade vatten. I Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram (MVP) och i Förslag till Kretsloppsprogram för Gnosjö kommun (KP) anges lokala mål och åtgärder, se nedan. INRIKTNING De viktigaste målen och förslag till åtgärder i ovanstående skrifter är följande: Fortsatt och ökad kalkning Ökat inslag av lövträd i skogarna Bättre fordon, effektivare transporter Miljöanpassad skogsskötsel Lämna skogsridåer mot stränder och vattendrag Bättre gödselhantering Dikningar måste följas upp så att miljöbalkens intentioner följs. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: All fysisk planering i kommunen bör utformas så att en god kollektivtrafik skapas och ett ökat cykelåkande stimuleras. All fysisk planering i kommunen bör utformas så att resandet minimeras. TEMAKARTA FÖRSURNING försurade sjöar försurade vattendrag kalkade vattendrag fors.sjo forsv.vtd kalkvatm 3

8 2.2 FÖRORENINGAR I VATTENDRAG NATIONELLT MÅL LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och variationsrika livsmiljöer. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas. Vattendragen i kommunen uppvisar höga metallhalter. Det förekommer bl a krom, zink, nickel och koppar. Detta kan troligen härledas från ytbehandlingsindustrin, men andra utsläppskällor kan inte uteslutas. Höga humus- och närsalthalter gör att syretäringen är stor i vissa vattendrag. INRIKTNING Problemet, målsättningar och förslag till åtgärder finns noggrant redovisade i följande skrifter: SMAJL Kap 5, 6 och 9. Exempel på åtgärder är säkerställande av dricksvattenresurser, våtmarksrening, upprustning av ledningsnät, miljöanpassade tvätt- och diskmedel, separerad avledning av dagvatten, lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) och torra och urinseparerande toalettsystem. Lokala åtgärder anges i Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram (MVP) och i Förslag till Kretsloppsprogram för Gnosjö kommun (KP). De viktigaste målen och förslag till åtgärder i ovanstående skrifter är följande: Det bör hushållas med grundvattentillgångarna och de bör skyddas från föroreningar. Användning av miljövänligare tvättmedel med mindre kväve och fosfor. Minskat utsläpp från reningsverken i kommunen. Minskat användande av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Området kring Nissan är skyddsvärt med hänsyn till grundvattentillgången. Detta hindrar dock ej att husbehovstäkter normalt kan ske. Föroreningsläget i Anderstorpsån kontrolleras genom Nissans vattenvårdsförbunds försorg. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: Det är angeläget att utsläppen av metaller och gifter till vatten som står i kontakt med Storåns eller Anderstorpsåns vattensystem minskas. Dagvatten från hårdgjorda ytor, som innehåller tämligen höga halter av metaller, skall tas om hand lokalt med sk LOD-system där så är möjligt. I alla nya planområden bör LOD-system användas. Endast om utredning visar att det är tekniskt/ekonomiskt omöjligt bör traditionell teknik vara ett alternativ. Öppna diken och bäckar bör ej kulverteras. Industrier bör inte placeras nära vattendrag eller på platser där markförhållandena är sådana att grundvattnet kan påverkas negativt av utsläppstillbud. Industrier som byggs på genomsläppliga jordar bör utformas så att utsläpp från verksamheten 4

9 eller vatten från brandsläckning inte kommer till ytvatten eller grundvatten. Vid nybyggnation av industrier som har eller i framtiden kan få miljöpåverkande produktion bör golvkonstruktioner utföras på följande sätt: - Golvbrunnar i industrier skall minskas så långt som möjligt. - Anslutning mellan vägg och golv bör vara täta och golven försedda med tröskel. - Brunnar på hårdgjorda ytor bör vara kopplade till uppsamlingstank med avstängningsventil. TEMAKARTA FÖRORENINGAR I VATTENDRAG föroreningar i sjö forh.m.s föroreningar i vattendrag forh.m.v 2.3 DRICKSVATTENRESURSEN, GRUNDVATTEN NATIONELLT MÅL GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i ytvatten. Försörjningen med dricksvatten finns noggrant redovisade i Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram, MVP sid En del privata vattentäkter har problem med försurat vatten och radon. Det kommunala systemet bygger på följande täkter: Kommunens huvudvattentäkt är Bäckshult. Den försörjer Gnosjö, Marås, Hillerstorp, Törestorp, Kulltorp och High Chaparral. Det finns en bra reservtäkt i Bäckshult. I Nissafors finns en täkt med bra vattenkvalitet. Marieholm och Åsenhöga har fungerande vattentäkter. Provborrning efter framtida ny täkt i Marieholm pågår. INRIKTNING I MVP redovisas följande mål: Kommunen bör genom rådgivning medverka till förbättring av enskilda dricksvattenbrunnar. Hushåll med misstänkt förorenat vatten bör kunna erbjudas subventionerade analyser. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: Inga verksamheter som kan negativt påverka vattentäkter och viktiga grundvattentillgångar bör lokaliseras i dess närhet. ÅTGÄRDSPROGRAM Reservtäkten i Bäckshult skall snarast skyddas med förordnande. En översyn av skyddsområden för kommunala vattentäkter inklusive skyltning skall göras. Beredskap mot sk diffusa utsläpp bör finnas Minska användningen av dricksvatten vid spolning av wc-avlopp. Planera för ett försöksområde med alternativa toalettsystem. Vägvalsstyrning för farligt gods bör tillämpas. 5

10 TEMAKARTA SKYDDSOMRÅDE FÖR GRUNDVATTEN- TÄKT Skyddsområde för grundvattentäkt skydd.vta 2.4 FÖRORENADE MARKOMRÅDEN NATIONELLT MÅL GIFTFRI MILJÖ Miljön skall långsiktigt bli fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. I Gnosjö kommun finns ett stort antal förorenade markområden. Problemet, målsättningar och förslag till åtgärder finns noggrant redovisade i följande skrifter: SMAJL. En åtgärdsplan för efterbehandling av miljöskadade områden som togs fram Objekten i planen ska beaktas kontinuerligt i planeringen och finnas medtagna i kommunala översikts- och detaljplaner. Register över förorenade områden i Jönköping Län , Länsstyrelsen. Avfallsplan för Gnosjö kommun Ortsvisa redovisningen i Översiktsplanen INRIKTNING Kommunen har målsättningen att genom sanering och noggrann kontroll minimera skadorna från de förorenade områdena. REKOMMENDATION Vid beslut om markanvändning skall stor hänsyn tas till förorenade markområden. Ny bebyggelse skall placeras så att byggnation undviks på förorenade områden. Nya exploateringar i eller invid förorenade markområden kan ej göras förrän de sanerats. ÅTGÄRDSPROGRAM Kommunen har sökt bidrag till sanering av ett område. Övriga områden bör saneras när nödvändiga medel ställs till kommunens förfogande. DETALJREDOVISNING En detaljerad redovisning av de förorenade områdena i kommunen finns i kapitel 17. Sjöar eller vattendrag med förhöjda näringsämneshalter finns inte i Gnosjö kommun. TEMAKARTOR EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN Ekologiskt känsliga områden redovisas på följande temakartor: EFTERBEHANDLINGSOBJEKT efterbehandlingsobjekt ebobj FÖRORENINGAR I VATTENDRAG föroreningar i sjöar forh.m.v föroreningar i vattendrag forh.m.v 6

11 2.5 AVLOPPSRENING De kommunala avloppsanläggningarna finns noggrant redovisade i Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram, MVP sid Frågor om avlopp beskrivs även i SMAJL sidan Där anges bl a som åtgärdsmål att kommunala avloppsplaner bör tas fram och att aluminium som fällningskemikalie ska användas med restriktivitet. Avloppsslammet belastas med en avfallsskatt på 250 kr per ton fr o m år 2000 om det läggs på deponi. Efter år 2005 får organiskt avfall inte deponeras enligt Miljöbalken. Det är hög tid att hitta ett användningsområde för slammet eller en behandling som gör att slammet kan användas inom jordbruket eller på annat sätt. INRIKTNING I MVP och SMAJL redovisas följande mål: Det kommunala avloppsslammet skall vara av sådan kvalitet att det kan återföras till naturen som gödsling/jordförbättring. Allmänheten bör uppmanas byta till mer miljöanpassade diskmedel. Alternativa biologiska reningsmetoder skall utredas Slam från enskilda anläggningar bör omhändertas på fastigheten om möjlighet finns. FÖRSÖKSPROJEKT I Brännehylte och Marås har anläggningar byggts med biodammar för vattenrening. Dessa fungerar bra. Det är svårt att hitta ytterligare platser i kommunen som är lämpliga för likande anläggningar REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: Vid kommande utbyggnader för bostads- och industriområden bör alternativ till traditionell VA-teknik utredas. Detta kan bli aktuellt för industriområden i Nissafors, Åsenhöga, Marieholm samt bostadsområde i Marieholm. Nya avloppsanläggningar bör lokaliseras så att problem med lukt och andra störningar undviks. Ny bebyggelse bör inte läggas så nära avloppsanläggning att luktstörningar kan uppstå. Skyddsavstånd redovisas på plankarta 1 (Rekommendationer om markanvändning & bebyggelse). ÅTGÄRDSPROGRAM Ambitionen är att kvävefällor ska anläggas i anslutning till reningsverken i Gnosjö, Nissafors, Marieholm, Kulltorp och Åsenhöga som det sista steget i reningsprocessen innan vattnet leds ut i respektive recipient. 7

12 2.6 AVFALL - ÅTERVINNING Nuläget: Avfallskatt är införd fr o m för allt avfall som införs på vår deponi och inte bortförs inom tre år. Enligt Miljöbalken får inget brännbart avfall deponeras efter och inget organiskt avfall efter Kommunen måste snarast hitta lösningar på var och hur vi skall behandla dessa avfallsfraktioner så att lösningarna ligger klara när de aktuella datumen inträffar. Problemet, målsättningar och förslag till åtgärder finns noggrant redovisade i följande skrifter: SMAJL, Kap 9. Åtgärdsmål som anges är bl a inget biologiskt nedbrytbart avfall bör gå till deponi år 2010, biologisk avfallshantering bör behandlas i kommunens avfallsplan, allt brännbart avfall, som inte recirkuleras, bör förbrännas år 2010, på lång sikt bör alla toalettsystem i länet möjliggöra omhändertagande av näringsresursen. Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram (MVP) Förslag till Kretsloppsprogram för Gnosjö kommun (KP). INRIKTNING I MVP och SMAJL redovisas huvudsakligen följande mål: Efter 2003 skall inget återvinningsbart läggas på deponi. Hemkompostering ska stimuleras. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: Avfallsanläggning är placerad vid Gynnås. Bostäder bör inte placeras i dess närhet för att slippa riskeras störas av dålig lukt m m. En skyddszon redovisas på plankarta 1. Befintliga vegetationstippar kommer att göras om till återvinningsstationer. Områden för vegetationstippar ska finnas reserverade i Gnosjö, Hillerstorp, Nissafors, Åsenhöga, Kulltorp, och Marieholm. Återvinningsbehållare bör gärdas in med staket så det ser trevligt ut och ordningen runt behållarna underlättas. Vid planering av nya områden bör det ingå att tomter utformas så att trädgårdsavfall, inklusive ris och grenar, går att kompostera på den egna tomten. Ny bebyggelse bör placeras på ett sådant avstånd till återvinningsstationer att de inte störs av eventuell lukt eller buller. ÅTGÄRDSPROGRAM Runt kärl för återvinning av bl a glas, plåt, plast kan staket sättas upp för att få en uppsnyggning av återvinningsstationerna. 8

13 2.7 PLATS FÖR SCHAKTMASSOR I Gnosjö finns plats där schaktmassor kan tas emot. För Hillerstorp utreds om anläggande av ny plats där schaktmassor ska kunna tas emot. TEMAKARTA AVLOPPSRENINGSVERK, SCHAKTMASSOR & ÅTERVINNING planerad vegetationsåtervinning vegåterv vegetationsåtervinning vegaterv plats för schaktmassor schaktm reningsverk reningvp skyddsavstånd till reningsverk reningvl soptipp soptipp 9

14 NATIONELLA MÅL MYLLRANDE VÅTMARKER Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. LEVANDE SKOGAR Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och man värnar om kulturmiljövärden och sociala värden. ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena värnas. 3.1 BIOLOGISK MÅNGFALD Frågan om att bevara stränder bör ses i ett långsiktigt perspektiv. Att ett område nu är av mindre intresse för friluftslivet behöver inte innebära att så kommer att vara fallet för all framtid. Stränder mot sjöar och vattendrag är värdefulla miljöer för djur och växter. Stränderna är särskilt betydelsefulla eftersom övergången mellan land och vatten innebär en mycket kraftig brytning som ger utrymme för en rad olika livsmiljöer. Många arter lever i vatten men häckar på land och andra utnyttjar den strandnära zonen som skydd och för att övervintra. Stränderna och andra strandnära miljöer fungerar som s k spridnings- och vandringskorridorer och som tillflyktsplatser för flora och fauna i landskap som i övrigt präglas av rationell produktion (prop 1993/94:229 s.8 f) Frågor om Biologisk mångfald finns noggrant redovisade i följande skrifter: SMAJL Kap 2. Åtgärdsmål är bl a att naturhänsyn minst i enlighet m 30 SVL tillämpas i allt skogsbruk under skogens hela omloppstid i Jönköpings län, en strategi för brukande och bevarande av sumpskog tas fram, markavvattning ska ske med stor restriktivitet, länets jordbrukare ska känna igen och kunna avgöra vad som är 19a -biotoper och ha naturliga fodermarker i länet ska hävdas inom ramen för EU:s miljöstödsprogram. Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram (MVP) Förslag till Kretsloppsprogram för Gnosjö kommun (KP). I Gnosjö finns ett litet antal mjölkleverantörer. BIOTOPSKYDD Arbeten som kan skada naturmiljön får inte utföras inom följande biotoper: Alléer Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark Odlingsrösen i jordbruksmark Pilevallar 10

15 VÅTMARKER Småvatten och våtmarker i jordbruksmark Stenmurar i jordbruksmark Åkerholmar Dessutom kan skogsvårdsstyrelsen och Länsstyrelsen besluta om biotopskydd för speciella områden. I den ortsvisa redovisningen finns ett antal områden som Skogsvårdsstyrelsen beslutat om. Det finns en Myrskyddsplan för Sverige. Enligt denna anses följande mossar inom Gnosjö kommun vara skyddsvärda: Store Mosse Anderstorps Store Mosse Långelaggen, del av (Se temakarta) ODLINGSLANDSKAP Det finns även en Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. (Se temakarta) JORD- OCH SKOGSBRUK Lövandelen i blandskog bör öka så att den totala lövandelen på sikt (år 2020) uppgår till % av denna skogstyps virkesförråd i länet (idag 11%). Antalet områden med lövdominans ska öka. Markavvattning bör ske med stor restriktivitet och inte ske i de områden i kommunen där det är förbjudet, samt undvikas i områden med känsliga och höga naturvärden och med känsliga hydrologiska- eller vattenkvalitetsförhållanden. Skog bör gallras efter det att fågelungar flugit ur boet. Gnosjö kommun bör ej använda handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel på av kommunen ägda marker. TEMAKARTA BIOLOGISK MÅNGFALD myrskyddsplan myrsk pl ängs och hagmark ah gnosj DIKNING INRIKTNING Dikning av såväl jordbruks- som skogsmark regleras av miljöbalken, fd naturvårdslagen 18c. Det är av stor vikt att detta följs upp på ett mycket noggrant sätt. I MVP och KP redovisas huvudsakligen följande mål: 11

16 3.2 NATURVÅRD Handlingsprogram för kommunens naturvårdsarbete bör upprättas för de närmaste åren. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: I tätorter bör nuvarande grönområden bevaras och arealen av grönområden skall inte minska från 2000 års nivå. Granitberget i Gnosjö, Bokskogen i Kulltorp och ekdungarna i Åsenhöga bevaras. Ett antal sjöar som är fria från bebyggelse bör bevaras som fristäder för vilt och friluftsliv. JORDBRUK En förutsättning för att jordbrukarna ska kunna fortsätta att uppehålla ett öppet odlingslandskap är att servicen fungerar. Bildning av sk hästfastigheter bör tillstyrkas. Utan böndernas jordbruk växer landskapet igen. SKOGSBRUK Naturhänsyn minst i enlighet med 30 SVL tillämpas i allt skogsbruk under skogens hela omloppstid i Gnosjö kommun. I skogsbruksplaner bör minst nödvändig naturoch miljöhänsyn redovisas. Kommunen skall upprätta gröna skogsbruksplaner vid revideringar och då nya planer ska göras. NATURVÅRD Vid planering av nya exploateringsområden bör naturanalyser göras i syfte att finna och säkerställa naturtyper som har betydelse för den biologiska mångfalden. Nyckelbiotoper bör karteras och om möjligt säkerställas i planen. 12

17 3.3 SÄRSKILT VÄRDEFULLA NATURMILJÖER INVENTERINGAR, GÄLLANDE FÖRORDNANDEN NATIONALPARK Store Mosse (av riksintresse) NATURRESERVAT För Marieholms urskog är ett reservat under bildande. För Anderstorps Store Mosse är bildande av naturreservat aktuellt. FÅGELDIREKTIVET 95 Direktiv om bevarande av vilda fåglar. Detta redovisas på temakarta som 95 spa. HABITATDIREKTIVET 95 OCH 96 Direktiv om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Detta redovisas på temakarta som sci. NATURINVENTERING Kommunen har en naturinventering. NATURVÅRDSPROGRAM Naturvårdsprogram från 95 redovisas på plankarta 1, naturvårdsprogram nat pro 17. Programmet finns redovisat i en bok med kartor som heter Natur i F län. Mosse, Marieholms urskog och Anderstorps Store mosse. Endast mark som staten äger eller där motsvarande överenskommelser finns ingår. Redovisas på temakarta som N2000. BIOTOPSKYDD Se den ortsvisa redovisningen. STORA OPÅVERKADE OMRÅDEN Stora opåverkade mark- och vattenområden som avses i Miljöbalken fd 2 kap 3 NRL redovisas på temakarta. Kommunen anser inte att Ranneboområdet är ett sådant område varför det ej redovisas på kartan som sådant område. Nationalparken Store Mosse är det enda område av detta slag som finns i kommunen. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING I nationalpark och naturreservat regleras markanvändning i gällande skyddsbestämmelser. Inom övriga områden gäller att försiktighet bör iakttagas så att naturvärden inte skövlas. TEMAKARTA SÄRSKILT VÄRDEFULLA NATURMILJÖER karta 1 naturvårdsprogram nat pro 17 karta 2 stora opåverkade områden stopvomr karta 3 Natura 2000 N2000 karta 4 fågeldirektivet 95 spa habitatdirektivet sci NATURA 2000 Ett europeiskt nätverk av skyddade områden. Inom Gnosjö kommun ingår Nationalparken Store 13

18 4.1 HÄLSA OCH SÄKERHET FARLIGT GODS, LOKALISERING AV VERKSAMHETER, SKYDDSAVSTÅND En analys av risker med transporter av farligt gods håller på att upprättas. Viktiga frågeställningar som diskuteras: Hur körs farligt gods? Vilka vägar? Vilka är riskerna i respektive tätort. Bensinstationer? Gasoltankar? Farligt placerade industrier? Ta bort risker i största möjliga mån. LOKALISERING AV BOSTÄDER, VERKSAMHETER ETC Vid lokalisering av bostäder och verksamheter bör följande beaktas ur säkerhetssynpunkt: Förlägg inte farlig verksamhet vid t ex bostäder, skolor och daghem. Bygg inte bostäder, skolor, daghem m m nära farlig verksamhet. Blandning av bostäder och industri förekommer men nyetablering av verksamhet i anslutning till bostadsbebyggelse bör undvikas. Inom ett avstånd av minst 50 meter från järnvägen skall ny bebyggelse eller fastighetsbildning särskilt prövas. Det bör säkerställas att sådan nyetablering inte kan komma att störa eller störas av järnvägstrafiken. Undantag är redan befintlig bebyggelse där kraven enligt fastighetsbildningslagen bedöms vara uppfyllda. Med avseende på buller och vibrationer kan större avstånd än 50 meter erfordras. REKOMMENDATION Med hänsyn till olycksriskerna är det viktigt att alla nybyggnadsärenden och därmed sammanhängande fastighetsbildningar samt andra trafikalstrande verksamheter som föranleder trafik i plan med järnvägen, behandlas restriktivt. En nylokalisering kan försvåra ett framtida borttagande av plankorsningar och bör särskilt prövas i samråd med Banverket. Skyddsobjekt, Riskobjekt (Redovisas i kommande riskanalys) SKYDDSAVSTÅND TILL FARLIG VERKSAMHET Skyddsavstånd bör vara så väl tilltagna att förändringar i t ex en viss verksamhet skall kunna vidtas utan att påverka risken för omgivningen. 4.2 BULLER Problemet, målsättningar och förslag till åtgärder finns noggrant redovisade i följande skrifter: SMAJL, Kap 8. Åtgärdsmål är bl a i befintliga bostadsmiljöer ska bostäder där ekvivalent ljudnivå utomhus överstiger 65 dba åtgärdas 14

19 före 2005 (åtgärder ska inriktas på att nå högst 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus), åtgärdsplaner bör tas fram för varje tätort och åtgärder mot bl a buller bör beaktas i översiktsoch detaljplaner. Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram (MVP) Förslag till Kretsloppsprogram för Gnosjö kommun (KP). Riktvärden för buller finns enligt följande: Industri kl kl kl arbetslokal 60 dba 55 dba 50 dba bostäder 50 dba 45 dba 40 dba Skjutbanor bostäder friluftsområden kl kl dba dba dba dba Väg och Järnväg Lokaltyp eller Ekvivalent ljudnivå, Maximal ljudnivå områdestyp dygn db(a) db(a) fast Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler Utomhus Inomhus Undervisningslokaler Inomhus 457 Arbetslokaler Inomhus 605 Områden med låg bakgrundsnivå Rekreationsytor i tätort 551,4 Friluftsområden 401,4 1 Riktvärdena avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden 2 Avser uteplats, särskilt avgränsat område 3 Avser utrymme för sömn och vila (sovrum) under tidsperioden samt övriga bostadsrum (ej hall, förråd, WC etc.) 4 Avser områden med låg bakgrundsnivå 5 Avser arbetslokaler för tyst verksamhet 6 Avser boningsrum (ej hall, förråd och wc) 7 Avser nivå under lektionstid INRIKTNING I MVP och KP redovisas huvudsakligen följande mål: Vid bostäder, skolor och vårdinrättningar bör den ekvivalenta bullernivån från trafik inte 15

20 överstiga 55 db(a) utomhus respektive 30 db(a) inomhus. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: Bostäder ska förläggas med tillräckligt skyddsavstånd från industrier, så att bullerstörningar ej uppstår. Redan på planeringsstadiet av vägar och genomfarter bör placering och utformning göras så att bullerstörningar ej uppstår. Människor behöver ha möjlighet att kunna uppsöka tysta miljöer eftersom vardagsmiljön kan vara bullrig. Strävan måste vara att strövområden bör vara tysta. Vid lokalisering av bebyggelse ska hänsyn tas till skjutbanor och andra bullerkällor. Skyddszoner redovisas på plankarta 1. ÅTGÄRDER Då ljudnivåer utomhus vid bostäder utmed länsvägar överskrider 65 db måste väghållaren vidta åtgärder för att minska störningen. Enligt Länstransportplanen ska alla bullerstörda lägenheter utmed det statliga vägnätet med en ljudnivå över 65 dba utomhus och med mer än 45 dba inomhus åtgärdas senast år För störda med nivåer över gällande planeringsriktvärde 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus är målet att dessa successivt ska åtgärdas före år LUFTVÅRD NATIONELLT MÅL FRISK LUFT Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. SKYDDANDE OZONSKIKT Ozonskiktet utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Problemet, målsättningar och förslag till åtgärder finns noggrant redovisade i följande skrifter: SMAJL Kap 8. Åtgärdsmål är bl a att tätortsmiljöer där luftföroreningshalter överskrider gällande riktlinjer ska i första hand åtgärdas genom omlokalisering av trafik och i andra hand genom skyddsåtgärder, åtgärdsplaner bör tas fram för varje tätort och åtgärder mot luftföroreningar bör beaktas i översikts- och detaljplaner. Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram (MVP) Förslag till Kretsloppsprogram för Gnosjö kommun (KP) INRIKTNING I MVP och KP redovisas huvudsakligen följande mål: Begränsa utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) vid tillverkning av varor. Klorfluorkarbonater bör ersättas av andra godkända preparat. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: 16

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Framsidan. Miljömålsprogram för Gnosjö kommun

Framsidan. Miljömålsprogram för Gnosjö kommun Framsidan Miljömålsprogram för Gnosjö kommun Innehåll Miljövårdsprogram 3 1. Begränsad klimatpåverkan 4 2. Frisk luft 5 3. Bara naturlig försurning 6 4. Giftfri miljö 7 5. Skyddande ozonskikt 8 6. Säker

Läs mer

Aneby kommuns delmål

Aneby kommuns delmål Aneby kommuns delmål De lokala miljömålen är en anpassning av de nationella och regionala miljömålen (SMAJL) till Anebys lokala förutsättningar. Målen har utarbetats i samverkan mellan de tekniska förvaltningarna

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1

HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Dnr 20xx.yyyy Behovsbedömning MKB Datum 2011-03-01 1 (6) Detaljplan för HANDEL OCH VERKSAMHETER SÖDER OM NORRKÖPINGSVÄGEN (VÄG 51) Hårstorp 3:326, 3:327 sam del av Hårstorp 1:1 Finspångs kommun, Östergötlands

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Checklista Behovsbedömning. Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad. dnr

Checklista Behovsbedömning. Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad. dnr Sida 1 (6) Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren Dnr 201407599 Checklista Behovsbedömning Tvärbanans Kistagren, Stockholms stad dnr 201407599 (Miljöbalken 6 kap 12 punkt 6 och MKB förordningen

Läs mer

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen. Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län

GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Dnr: KS 2013/233 PLNR: 153 GRANSKNINGSHANDLING Behovsbedömning avseende miljöbedömning av detaljplan för Brunnsviks Gårdar, Brösarp, Tomelilla kommun, Skåne län Inledning Varje detaljplan som medför en

Läs mer

1.1 ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR

1.1 ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR 1.1 ÖVERGRIPANDE AR ett styrinstrument: den ska ge ledning till beslut om markanvändning mm. en arena för framtidsdiskussioner- kopplas till Agenda 21och Agenda 22. en kunskapskälla. en integrerad del

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten 1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens

Läs mer

Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta

Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Checklista för översiktlig behovsbedömning Ålsta/Aspvik/Ensta Checklistan utgör underlag för behovsbedömning om huruvida planprogram kan tänkas medföra betydande

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista)

BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Centralorten, Oskarshamns kommun BEHOVSBEDÖMNING (med checklista) Behovsbedömningen utgör underlag för beslut om detaljplanen kan tänkas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om detaljplanen kan

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Miljöprogram för Högsby kommun

Miljöprogram för Högsby kommun Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering, prövning och lovgivning Antaget av Kommunfullmäktige 04-05-4, 85 Flygbild över Färgelanda

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

BEDÖMNING AV BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING

BEDÖMNING AV BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING Dnr: 2015/696 2015-10-30 Sida: 1 av 5 BEDÖMNING AV BEHOV AV MILJÖBEDÖMNING Namn/beteckning på plan Ändring av detaljplan för Limåkerns Industriområde mm 2015-10-30 KATEGORIER JA NEJ KOMMENTAR GÄLLANDE

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Behovsbedömning / Avgränsning sid 3 Planens syfte sid 3 Checklista för miljöbedömning sid 4 Motiverat ställningstagande / Avgränsning sid 9 2(9) Behovsbedömning/ Avgränsning Enligt

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 11 februari 2011 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN:

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; beslutade den 11 juni 2015 Utkom från trycket den 25 juni 2015

Läs mer

Behovsbedömning avseende linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna kommun

Behovsbedömning avseende linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna kommun Kommunledningskontoret 20150306 Stefan Larsson Sida 1 av 7 Planarkitekt 08579 215 95 Dnr 2013/0677 KS.310 Behovsbedömning avseende linbana mellan Häggvik station och Väsjön, Häggvik och Edsberg, Sollentuna

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande

Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt

Läs mer

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder 4. Näringsliv MÅL det här vill kommunen uppnå Industri, handel och serviceföretag: Välbelägna och attraktiva områden för företag ska kunna erbjudas. Det ska finnas goda förutsättningar för både nyetableringar

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för gamla vattentornet, del av Västervik 4:2, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunledningskontoret 2010-12-20 Behovsbedömning/

Läs mer