INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 3.3 Särskilt värdefulla naturmiljöer 13

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR GNOSJÖ KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige

2 3.3 Särskilt värdefulla naturmiljöer 13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 Övergripande målsättningar Sid 4.1 Hälsa och säkerhet Buller Luftvård Radon Miljökvalitetsnormer Allmänt om kommunikationer Vägar Cykelvägar Järnvägar, busslinjer Master för mobiltelefoni Försurning Föroreningar i vattendrag Dricksvattenresursen, grundvatten Förorenade markområden Avloppsrening Avfall återvinning Plats för schaktmassor Berg Grus Sand Torv Jord Tillstånd, husbehovstäkter Biologisk mångfald Naturvård 12

3 9.1 Kraftverk Kraftledningar Gasledningar Pellets, Ved Fördjupad ÖP Naturvård, miljö Avfall återvinning Hälsa & säkerhet Kommunikationer Bergtäkt Gasledning Stadsbild Område för tätortsutbyggnad & närströvområde Område med speciella förutsättningar Kulturminnesvårdsprogram Allmänt om riksintressen Kulturminnesvård Friluftsliv & fritidsfiske Naturvård Naturvård & friluftsliv Friluftsliv Kust till kustbanan Gällande planer, förordnanden m m Generella rekommendationer för bebyggelse Fördjupad ÖP Naturvård, miljö Avfall återvinning Hälsa & säkerhet Kommunikationer Industri Kraftledning Gasledning Turism Stadsbild, kulturmiljö Område för tätortsutbyggnad & närströvområde Område med speciella förutsättningar Bostäder Service, befolkning 54

4 16.1 Fördjupad ÖP Naturvård, miljö Hälsa & säkerhet Kommunikationer Industri Gasledning Turism Stadsbild, kulturmiljö Område för tätortsutbyggnad & närströvområd Bostäder Naturvård, miljö Hälsa & säkerhet Kommunikationer Industri Turism Friluftsliv Stadsbild, centrum, kulturvård Område med speciella förutsättningar Bostäder Bostäder Naturvård, miljö Hälsa & säkerhet Bergtäkt Industri Gasledning Kulturmiljö, turism & naturmiljö Område för tätortsutbyggnad & närströvområd Bostäder Service 79 Detaljerad redovisning Gnosjö Hillerstorp Kulltorp Nissafors Åsenhöga Marieholm Naturvård, miljö Hälsa & säkerhet Kommunikationer Industri Friluftsliv & turism Kulturmiljö Område för tätortsutbyggnad & närströvområden 71

5 1.1 ÖVERGRIPANDE AR ett styrinstrument: den ska ge ledning till beslut om markanvändning mm. en arena för framtidsdiskussioner- kopplas till Agenda 21och Agenda 22. en kunskapskälla. en integrerad del i ett förebyggande miljöarbete. Översiktsplanen påverkar beslut hos olika myndigheter och ger ledning för kommunens fysiska planering mm. Översiktsplanen ska beslutas av fullmäktige minst 1 gång per mandatperiod enligt Plan och Bygglagen (PBL) 4 Kap 14. En aktuell översiktsplan är en förutsättning för snabba beslut om markanvändning mm. De beteckningar som redovisas kursivt i texten och som kan förefalla aningen kryptiska är kopplade till motsvarande beteckningar på temana/kartorna i datorprogrammet ArcView. KONTINUERLIG ÖVERSYN Fakta och ny kunskap som inte innefattar någon värdering eller något ställningstagande kommer successivt att införas i planen under planperioden. VISION FÖR GNOSJÖ KOMMUN GNOSJÖ, en kommun: där originalet till Gnosjöandan frodas och utvecklas. med ett samhällsklimat som innehåller en god miljö och natur där alla kommuninvånare utvecklas och ges hög livskvalitet. med en stabil befolkningsstruktur och en positiv utveckling av invånarantalet. med en harmonisk balans i utvecklingen av tätorter och landsbygd. som aktivt stöder samverkan mellan kommuner, näringsliv och invånare genom korta beslutsvägar och välutvecklade nätverk. med ett småskaligt och mångsidigt näringsliv, som utvecklas mot tjänste-, service-, och högre teknisk produktion genom kreativitet och uppfinningsrikedom och genom strategiska satsningar på utbildning och kompetensuppbyggnad. som tillhör en region som ligger i framkant av industriella distrikt i världen. 1

6 / ANALYS Försurningen av mark och vatten är kommunens allvarligaste miljöproblem. Den kalkfattiga berggrunden förmår ej att i tillräcklig utsträckning neutralisera det sura nedfallet. I en försurad sjö rubbas ekobalansen och fiskarter slås ut, reproduktionen upphör och vitmossa invaderar botten. Försurningen löser ut kemikalier i vatten i tex Kyrksjön och Storån. Gnosjö kommun ligger inom det mest försurade området i Sverige. Behovet av kalkningsinsatser är stort och nästan 3/4 av kommunens yta omfattar ett avrinningsområde där kalkningsarbete utförs. Naturen tål ett surt nedfall motsvarande 3 kg svavel/ha och år och ca 5 kg kväve/ha och år. I Gnosjö kommun faller det ca 10 kg svavel/ha och 12 kg kväve/ha per år. Problemet, målsättningar och förslag till åtgärder finns noggrant redovisade i följande skrifter: 2.1 FÖRSURNING NATIONELLT MÅL BARA NATURLIG FÖRSURNING Mark och vatten ska inte försuras genom nedfall av föroreningar eller av markanvändning. Försurningen ska inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material. I Strategi för Miljöarbetet i Jönköpings Län (SMAJL), anges regionala mål för att åtgärda försurningen inom fyra områden: Trafik: Fordonstekniska åtgärder och effektivare transportarbete. Skogsbruk: Miljöanpassad skogsskötsel och kalkning, vitalisering och kompensationsgödsling. 2

7 Jordbruk: Gödselhantering för minskad ammoniakavgång och kalkning av jordbruksmarker. Naturvård: Kalkning av sjöar och vattendrag och biologisk återställning i kalkade vatten. I Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram (MVP) och i Förslag till Kretsloppsprogram för Gnosjö kommun (KP) anges lokala mål och åtgärder, se nedan. INRIKTNING De viktigaste målen och förslag till åtgärder i ovanstående skrifter är följande: Fortsatt och ökad kalkning Ökat inslag av lövträd i skogarna Bättre fordon, effektivare transporter Miljöanpassad skogsskötsel Lämna skogsridåer mot stränder och vattendrag Bättre gödselhantering Dikningar måste följas upp så att miljöbalkens intentioner följs. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: All fysisk planering i kommunen bör utformas så att en god kollektivtrafik skapas och ett ökat cykelåkande stimuleras. All fysisk planering i kommunen bör utformas så att resandet minimeras. TEMAKARTA FÖRSURNING försurade sjöar försurade vattendrag kalkade vattendrag fors.sjo forsv.vtd kalkvatm 3

8 2.2 FÖRORENINGAR I VATTENDRAG NATIONELLT MÅL LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och variationsrika livsmiljöer. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas. Vattendragen i kommunen uppvisar höga metallhalter. Det förekommer bl a krom, zink, nickel och koppar. Detta kan troligen härledas från ytbehandlingsindustrin, men andra utsläppskällor kan inte uteslutas. Höga humus- och närsalthalter gör att syretäringen är stor i vissa vattendrag. INRIKTNING Problemet, målsättningar och förslag till åtgärder finns noggrant redovisade i följande skrifter: SMAJL Kap 5, 6 och 9. Exempel på åtgärder är säkerställande av dricksvattenresurser, våtmarksrening, upprustning av ledningsnät, miljöanpassade tvätt- och diskmedel, separerad avledning av dagvatten, lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) och torra och urinseparerande toalettsystem. Lokala åtgärder anges i Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram (MVP) och i Förslag till Kretsloppsprogram för Gnosjö kommun (KP). De viktigaste målen och förslag till åtgärder i ovanstående skrifter är följande: Det bör hushållas med grundvattentillgångarna och de bör skyddas från föroreningar. Användning av miljövänligare tvättmedel med mindre kväve och fosfor. Minskat utsläpp från reningsverken i kommunen. Minskat användande av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Området kring Nissan är skyddsvärt med hänsyn till grundvattentillgången. Detta hindrar dock ej att husbehovstäkter normalt kan ske. Föroreningsläget i Anderstorpsån kontrolleras genom Nissans vattenvårdsförbunds försorg. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: Det är angeläget att utsläppen av metaller och gifter till vatten som står i kontakt med Storåns eller Anderstorpsåns vattensystem minskas. Dagvatten från hårdgjorda ytor, som innehåller tämligen höga halter av metaller, skall tas om hand lokalt med sk LOD-system där så är möjligt. I alla nya planområden bör LOD-system användas. Endast om utredning visar att det är tekniskt/ekonomiskt omöjligt bör traditionell teknik vara ett alternativ. Öppna diken och bäckar bör ej kulverteras. Industrier bör inte placeras nära vattendrag eller på platser där markförhållandena är sådana att grundvattnet kan påverkas negativt av utsläppstillbud. Industrier som byggs på genomsläppliga jordar bör utformas så att utsläpp från verksamheten 4

9 eller vatten från brandsläckning inte kommer till ytvatten eller grundvatten. Vid nybyggnation av industrier som har eller i framtiden kan få miljöpåverkande produktion bör golvkonstruktioner utföras på följande sätt: - Golvbrunnar i industrier skall minskas så långt som möjligt. - Anslutning mellan vägg och golv bör vara täta och golven försedda med tröskel. - Brunnar på hårdgjorda ytor bör vara kopplade till uppsamlingstank med avstängningsventil. TEMAKARTA FÖRORENINGAR I VATTENDRAG föroreningar i sjö forh.m.s föroreningar i vattendrag forh.m.v 2.3 DRICKSVATTENRESURSEN, GRUNDVATTEN NATIONELLT MÅL GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i ytvatten. Försörjningen med dricksvatten finns noggrant redovisade i Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram, MVP sid En del privata vattentäkter har problem med försurat vatten och radon. Det kommunala systemet bygger på följande täkter: Kommunens huvudvattentäkt är Bäckshult. Den försörjer Gnosjö, Marås, Hillerstorp, Törestorp, Kulltorp och High Chaparral. Det finns en bra reservtäkt i Bäckshult. I Nissafors finns en täkt med bra vattenkvalitet. Marieholm och Åsenhöga har fungerande vattentäkter. Provborrning efter framtida ny täkt i Marieholm pågår. INRIKTNING I MVP redovisas följande mål: Kommunen bör genom rådgivning medverka till förbättring av enskilda dricksvattenbrunnar. Hushåll med misstänkt förorenat vatten bör kunna erbjudas subventionerade analyser. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: Inga verksamheter som kan negativt påverka vattentäkter och viktiga grundvattentillgångar bör lokaliseras i dess närhet. ÅTGÄRDSPROGRAM Reservtäkten i Bäckshult skall snarast skyddas med förordnande. En översyn av skyddsområden för kommunala vattentäkter inklusive skyltning skall göras. Beredskap mot sk diffusa utsläpp bör finnas Minska användningen av dricksvatten vid spolning av wc-avlopp. Planera för ett försöksområde med alternativa toalettsystem. Vägvalsstyrning för farligt gods bör tillämpas. 5

10 TEMAKARTA SKYDDSOMRÅDE FÖR GRUNDVATTEN- TÄKT Skyddsområde för grundvattentäkt skydd.vta 2.4 FÖRORENADE MARKOMRÅDEN NATIONELLT MÅL GIFTFRI MILJÖ Miljön skall långsiktigt bli fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. I Gnosjö kommun finns ett stort antal förorenade markområden. Problemet, målsättningar och förslag till åtgärder finns noggrant redovisade i följande skrifter: SMAJL. En åtgärdsplan för efterbehandling av miljöskadade områden som togs fram Objekten i planen ska beaktas kontinuerligt i planeringen och finnas medtagna i kommunala översikts- och detaljplaner. Register över förorenade områden i Jönköping Län , Länsstyrelsen. Avfallsplan för Gnosjö kommun Ortsvisa redovisningen i Översiktsplanen INRIKTNING Kommunen har målsättningen att genom sanering och noggrann kontroll minimera skadorna från de förorenade områdena. REKOMMENDATION Vid beslut om markanvändning skall stor hänsyn tas till förorenade markområden. Ny bebyggelse skall placeras så att byggnation undviks på förorenade områden. Nya exploateringar i eller invid förorenade markområden kan ej göras förrän de sanerats. ÅTGÄRDSPROGRAM Kommunen har sökt bidrag till sanering av ett område. Övriga områden bör saneras när nödvändiga medel ställs till kommunens förfogande. DETALJREDOVISNING En detaljerad redovisning av de förorenade områdena i kommunen finns i kapitel 17. Sjöar eller vattendrag med förhöjda näringsämneshalter finns inte i Gnosjö kommun. TEMAKARTOR EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN Ekologiskt känsliga områden redovisas på följande temakartor: EFTERBEHANDLINGSOBJEKT efterbehandlingsobjekt ebobj FÖRORENINGAR I VATTENDRAG föroreningar i sjöar forh.m.v föroreningar i vattendrag forh.m.v 6

11 2.5 AVLOPPSRENING De kommunala avloppsanläggningarna finns noggrant redovisade i Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram, MVP sid Frågor om avlopp beskrivs även i SMAJL sidan Där anges bl a som åtgärdsmål att kommunala avloppsplaner bör tas fram och att aluminium som fällningskemikalie ska användas med restriktivitet. Avloppsslammet belastas med en avfallsskatt på 250 kr per ton fr o m år 2000 om det läggs på deponi. Efter år 2005 får organiskt avfall inte deponeras enligt Miljöbalken. Det är hög tid att hitta ett användningsområde för slammet eller en behandling som gör att slammet kan användas inom jordbruket eller på annat sätt. INRIKTNING I MVP och SMAJL redovisas följande mål: Det kommunala avloppsslammet skall vara av sådan kvalitet att det kan återföras till naturen som gödsling/jordförbättring. Allmänheten bör uppmanas byta till mer miljöanpassade diskmedel. Alternativa biologiska reningsmetoder skall utredas Slam från enskilda anläggningar bör omhändertas på fastigheten om möjlighet finns. FÖRSÖKSPROJEKT I Brännehylte och Marås har anläggningar byggts med biodammar för vattenrening. Dessa fungerar bra. Det är svårt att hitta ytterligare platser i kommunen som är lämpliga för likande anläggningar REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: Vid kommande utbyggnader för bostads- och industriområden bör alternativ till traditionell VA-teknik utredas. Detta kan bli aktuellt för industriområden i Nissafors, Åsenhöga, Marieholm samt bostadsområde i Marieholm. Nya avloppsanläggningar bör lokaliseras så att problem med lukt och andra störningar undviks. Ny bebyggelse bör inte läggas så nära avloppsanläggning att luktstörningar kan uppstå. Skyddsavstånd redovisas på plankarta 1 (Rekommendationer om markanvändning & bebyggelse). ÅTGÄRDSPROGRAM Ambitionen är att kvävefällor ska anläggas i anslutning till reningsverken i Gnosjö, Nissafors, Marieholm, Kulltorp och Åsenhöga som det sista steget i reningsprocessen innan vattnet leds ut i respektive recipient. 7

12 2.6 AVFALL - ÅTERVINNING Nuläget: Avfallskatt är införd fr o m för allt avfall som införs på vår deponi och inte bortförs inom tre år. Enligt Miljöbalken får inget brännbart avfall deponeras efter och inget organiskt avfall efter Kommunen måste snarast hitta lösningar på var och hur vi skall behandla dessa avfallsfraktioner så att lösningarna ligger klara när de aktuella datumen inträffar. Problemet, målsättningar och förslag till åtgärder finns noggrant redovisade i följande skrifter: SMAJL, Kap 9. Åtgärdsmål som anges är bl a inget biologiskt nedbrytbart avfall bör gå till deponi år 2010, biologisk avfallshantering bör behandlas i kommunens avfallsplan, allt brännbart avfall, som inte recirkuleras, bör förbrännas år 2010, på lång sikt bör alla toalettsystem i länet möjliggöra omhändertagande av näringsresursen. Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram (MVP) Förslag till Kretsloppsprogram för Gnosjö kommun (KP). INRIKTNING I MVP och SMAJL redovisas huvudsakligen följande mål: Efter 2003 skall inget återvinningsbart läggas på deponi. Hemkompostering ska stimuleras. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: Avfallsanläggning är placerad vid Gynnås. Bostäder bör inte placeras i dess närhet för att slippa riskeras störas av dålig lukt m m. En skyddszon redovisas på plankarta 1. Befintliga vegetationstippar kommer att göras om till återvinningsstationer. Områden för vegetationstippar ska finnas reserverade i Gnosjö, Hillerstorp, Nissafors, Åsenhöga, Kulltorp, och Marieholm. Återvinningsbehållare bör gärdas in med staket så det ser trevligt ut och ordningen runt behållarna underlättas. Vid planering av nya områden bör det ingå att tomter utformas så att trädgårdsavfall, inklusive ris och grenar, går att kompostera på den egna tomten. Ny bebyggelse bör placeras på ett sådant avstånd till återvinningsstationer att de inte störs av eventuell lukt eller buller. ÅTGÄRDSPROGRAM Runt kärl för återvinning av bl a glas, plåt, plast kan staket sättas upp för att få en uppsnyggning av återvinningsstationerna. 8

13 2.7 PLATS FÖR SCHAKTMASSOR I Gnosjö finns plats där schaktmassor kan tas emot. För Hillerstorp utreds om anläggande av ny plats där schaktmassor ska kunna tas emot. TEMAKARTA AVLOPPSRENINGSVERK, SCHAKTMASSOR & ÅTERVINNING planerad vegetationsåtervinning vegåterv vegetationsåtervinning vegaterv plats för schaktmassor schaktm reningsverk reningvp skyddsavstånd till reningsverk reningvl soptipp soptipp 9

14 NATIONELLA MÅL MYLLRANDE VÅTMARKER Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. LEVANDE SKOGAR Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och man värnar om kulturmiljövärden och sociala värden. ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena värnas. 3.1 BIOLOGISK MÅNGFALD Frågan om att bevara stränder bör ses i ett långsiktigt perspektiv. Att ett område nu är av mindre intresse för friluftslivet behöver inte innebära att så kommer att vara fallet för all framtid. Stränder mot sjöar och vattendrag är värdefulla miljöer för djur och växter. Stränderna är särskilt betydelsefulla eftersom övergången mellan land och vatten innebär en mycket kraftig brytning som ger utrymme för en rad olika livsmiljöer. Många arter lever i vatten men häckar på land och andra utnyttjar den strandnära zonen som skydd och för att övervintra. Stränderna och andra strandnära miljöer fungerar som s k spridnings- och vandringskorridorer och som tillflyktsplatser för flora och fauna i landskap som i övrigt präglas av rationell produktion (prop 1993/94:229 s.8 f) Frågor om Biologisk mångfald finns noggrant redovisade i följande skrifter: SMAJL Kap 2. Åtgärdsmål är bl a att naturhänsyn minst i enlighet m 30 SVL tillämpas i allt skogsbruk under skogens hela omloppstid i Jönköpings län, en strategi för brukande och bevarande av sumpskog tas fram, markavvattning ska ske med stor restriktivitet, länets jordbrukare ska känna igen och kunna avgöra vad som är 19a -biotoper och ha naturliga fodermarker i länet ska hävdas inom ramen för EU:s miljöstödsprogram. Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram (MVP) Förslag till Kretsloppsprogram för Gnosjö kommun (KP). I Gnosjö finns ett litet antal mjölkleverantörer. BIOTOPSKYDD Arbeten som kan skada naturmiljön får inte utföras inom följande biotoper: Alléer Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark Odlingsrösen i jordbruksmark Pilevallar 10

15 VÅTMARKER Småvatten och våtmarker i jordbruksmark Stenmurar i jordbruksmark Åkerholmar Dessutom kan skogsvårdsstyrelsen och Länsstyrelsen besluta om biotopskydd för speciella områden. I den ortsvisa redovisningen finns ett antal områden som Skogsvårdsstyrelsen beslutat om. Det finns en Myrskyddsplan för Sverige. Enligt denna anses följande mossar inom Gnosjö kommun vara skyddsvärda: Store Mosse Anderstorps Store Mosse Långelaggen, del av (Se temakarta) ODLINGSLANDSKAP Det finns även en Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. (Se temakarta) JORD- OCH SKOGSBRUK Lövandelen i blandskog bör öka så att den totala lövandelen på sikt (år 2020) uppgår till % av denna skogstyps virkesförråd i länet (idag 11%). Antalet områden med lövdominans ska öka. Markavvattning bör ske med stor restriktivitet och inte ske i de områden i kommunen där det är förbjudet, samt undvikas i områden med känsliga och höga naturvärden och med känsliga hydrologiska- eller vattenkvalitetsförhållanden. Skog bör gallras efter det att fågelungar flugit ur boet. Gnosjö kommun bör ej använda handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel på av kommunen ägda marker. TEMAKARTA BIOLOGISK MÅNGFALD myrskyddsplan myrsk pl ängs och hagmark ah gnosj DIKNING INRIKTNING Dikning av såväl jordbruks- som skogsmark regleras av miljöbalken, fd naturvårdslagen 18c. Det är av stor vikt att detta följs upp på ett mycket noggrant sätt. I MVP och KP redovisas huvudsakligen följande mål: 11

16 3.2 NATURVÅRD Handlingsprogram för kommunens naturvårdsarbete bör upprättas för de närmaste åren. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: I tätorter bör nuvarande grönområden bevaras och arealen av grönområden skall inte minska från 2000 års nivå. Granitberget i Gnosjö, Bokskogen i Kulltorp och ekdungarna i Åsenhöga bevaras. Ett antal sjöar som är fria från bebyggelse bör bevaras som fristäder för vilt och friluftsliv. JORDBRUK En förutsättning för att jordbrukarna ska kunna fortsätta att uppehålla ett öppet odlingslandskap är att servicen fungerar. Bildning av sk hästfastigheter bör tillstyrkas. Utan böndernas jordbruk växer landskapet igen. SKOGSBRUK Naturhänsyn minst i enlighet med 30 SVL tillämpas i allt skogsbruk under skogens hela omloppstid i Gnosjö kommun. I skogsbruksplaner bör minst nödvändig naturoch miljöhänsyn redovisas. Kommunen skall upprätta gröna skogsbruksplaner vid revideringar och då nya planer ska göras. NATURVÅRD Vid planering av nya exploateringsområden bör naturanalyser göras i syfte att finna och säkerställa naturtyper som har betydelse för den biologiska mångfalden. Nyckelbiotoper bör karteras och om möjligt säkerställas i planen. 12

17 3.3 SÄRSKILT VÄRDEFULLA NATURMILJÖER INVENTERINGAR, GÄLLANDE FÖRORDNANDEN NATIONALPARK Store Mosse (av riksintresse) NATURRESERVAT För Marieholms urskog är ett reservat under bildande. För Anderstorps Store Mosse är bildande av naturreservat aktuellt. FÅGELDIREKTIVET 95 Direktiv om bevarande av vilda fåglar. Detta redovisas på temakarta som 95 spa. HABITATDIREKTIVET 95 OCH 96 Direktiv om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Detta redovisas på temakarta som sci. NATURINVENTERING Kommunen har en naturinventering. NATURVÅRDSPROGRAM Naturvårdsprogram från 95 redovisas på plankarta 1, naturvårdsprogram nat pro 17. Programmet finns redovisat i en bok med kartor som heter Natur i F län. Mosse, Marieholms urskog och Anderstorps Store mosse. Endast mark som staten äger eller där motsvarande överenskommelser finns ingår. Redovisas på temakarta som N2000. BIOTOPSKYDD Se den ortsvisa redovisningen. STORA OPÅVERKADE OMRÅDEN Stora opåverkade mark- och vattenområden som avses i Miljöbalken fd 2 kap 3 NRL redovisas på temakarta. Kommunen anser inte att Ranneboområdet är ett sådant område varför det ej redovisas på kartan som sådant område. Nationalparken Store Mosse är det enda område av detta slag som finns i kommunen. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING I nationalpark och naturreservat regleras markanvändning i gällande skyddsbestämmelser. Inom övriga områden gäller att försiktighet bör iakttagas så att naturvärden inte skövlas. TEMAKARTA SÄRSKILT VÄRDEFULLA NATURMILJÖER karta 1 naturvårdsprogram nat pro 17 karta 2 stora opåverkade områden stopvomr karta 3 Natura 2000 N2000 karta 4 fågeldirektivet 95 spa habitatdirektivet sci NATURA 2000 Ett europeiskt nätverk av skyddade områden. Inom Gnosjö kommun ingår Nationalparken Store 13

18 4.1 HÄLSA OCH SÄKERHET FARLIGT GODS, LOKALISERING AV VERKSAMHETER, SKYDDSAVSTÅND En analys av risker med transporter av farligt gods håller på att upprättas. Viktiga frågeställningar som diskuteras: Hur körs farligt gods? Vilka vägar? Vilka är riskerna i respektive tätort. Bensinstationer? Gasoltankar? Farligt placerade industrier? Ta bort risker i största möjliga mån. LOKALISERING AV BOSTÄDER, VERKSAMHETER ETC Vid lokalisering av bostäder och verksamheter bör följande beaktas ur säkerhetssynpunkt: Förlägg inte farlig verksamhet vid t ex bostäder, skolor och daghem. Bygg inte bostäder, skolor, daghem m m nära farlig verksamhet. Blandning av bostäder och industri förekommer men nyetablering av verksamhet i anslutning till bostadsbebyggelse bör undvikas. Inom ett avstånd av minst 50 meter från järnvägen skall ny bebyggelse eller fastighetsbildning särskilt prövas. Det bör säkerställas att sådan nyetablering inte kan komma att störa eller störas av järnvägstrafiken. Undantag är redan befintlig bebyggelse där kraven enligt fastighetsbildningslagen bedöms vara uppfyllda. Med avseende på buller och vibrationer kan större avstånd än 50 meter erfordras. REKOMMENDATION Med hänsyn till olycksriskerna är det viktigt att alla nybyggnadsärenden och därmed sammanhängande fastighetsbildningar samt andra trafikalstrande verksamheter som föranleder trafik i plan med järnvägen, behandlas restriktivt. En nylokalisering kan försvåra ett framtida borttagande av plankorsningar och bör särskilt prövas i samråd med Banverket. Skyddsobjekt, Riskobjekt (Redovisas i kommande riskanalys) SKYDDSAVSTÅND TILL FARLIG VERKSAMHET Skyddsavstånd bör vara så väl tilltagna att förändringar i t ex en viss verksamhet skall kunna vidtas utan att påverka risken för omgivningen. 4.2 BULLER Problemet, målsättningar och förslag till åtgärder finns noggrant redovisade i följande skrifter: SMAJL, Kap 8. Åtgärdsmål är bl a i befintliga bostadsmiljöer ska bostäder där ekvivalent ljudnivå utomhus överstiger 65 dba åtgärdas 14

19 före 2005 (åtgärder ska inriktas på att nå högst 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus), åtgärdsplaner bör tas fram för varje tätort och åtgärder mot bl a buller bör beaktas i översiktsoch detaljplaner. Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram (MVP) Förslag till Kretsloppsprogram för Gnosjö kommun (KP). Riktvärden för buller finns enligt följande: Industri kl kl kl arbetslokal 60 dba 55 dba 50 dba bostäder 50 dba 45 dba 40 dba Skjutbanor bostäder friluftsområden kl kl dba dba dba dba Väg och Järnväg Lokaltyp eller Ekvivalent ljudnivå, Maximal ljudnivå områdestyp dygn db(a) db(a) fast Permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler Utomhus Inomhus Undervisningslokaler Inomhus 457 Arbetslokaler Inomhus 605 Områden med låg bakgrundsnivå Rekreationsytor i tätort 551,4 Friluftsområden 401,4 1 Riktvärdena avser frifältsvärden eller till frifältsvärden korrigerade värden 2 Avser uteplats, särskilt avgränsat område 3 Avser utrymme för sömn och vila (sovrum) under tidsperioden samt övriga bostadsrum (ej hall, förråd, WC etc.) 4 Avser områden med låg bakgrundsnivå 5 Avser arbetslokaler för tyst verksamhet 6 Avser boningsrum (ej hall, förråd och wc) 7 Avser nivå under lektionstid INRIKTNING I MVP och KP redovisas huvudsakligen följande mål: Vid bostäder, skolor och vårdinrättningar bör den ekvivalenta bullernivån från trafik inte 15

20 överstiga 55 db(a) utomhus respektive 30 db(a) inomhus. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: Bostäder ska förläggas med tillräckligt skyddsavstånd från industrier, så att bullerstörningar ej uppstår. Redan på planeringsstadiet av vägar och genomfarter bör placering och utformning göras så att bullerstörningar ej uppstår. Människor behöver ha möjlighet att kunna uppsöka tysta miljöer eftersom vardagsmiljön kan vara bullrig. Strävan måste vara att strövområden bör vara tysta. Vid lokalisering av bebyggelse ska hänsyn tas till skjutbanor och andra bullerkällor. Skyddszoner redovisas på plankarta 1. ÅTGÄRDER Då ljudnivåer utomhus vid bostäder utmed länsvägar överskrider 65 db måste väghållaren vidta åtgärder för att minska störningen. Enligt Länstransportplanen ska alla bullerstörda lägenheter utmed det statliga vägnätet med en ljudnivå över 65 dba utomhus och med mer än 45 dba inomhus åtgärdas senast år För störda med nivåer över gällande planeringsriktvärde 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus är målet att dessa successivt ska åtgärdas före år LUFTVÅRD NATIONELLT MÅL FRISK LUFT Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. SKYDDANDE OZONSKIKT Ozonskiktet utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Problemet, målsättningar och förslag till åtgärder finns noggrant redovisade i följande skrifter: SMAJL Kap 8. Åtgärdsmål är bl a att tätortsmiljöer där luftföroreningshalter överskrider gällande riktlinjer ska i första hand åtgärdas genom omlokalisering av trafik och i andra hand genom skyddsåtgärder, åtgärdsplaner bör tas fram för varje tätort och åtgärder mot luftföroreningar bör beaktas i översikts- och detaljplaner. Gnosjö Kommuns Miljövårdsprogram (MVP) Förslag till Kretsloppsprogram för Gnosjö kommun (KP) INRIKTNING I MVP och KP redovisas huvudsakligen följande mål: Begränsa utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) vid tillverkning av varor. Klorfluorkarbonater bör ersättas av andra godkända preparat. REKOMMENDATIONER FÖR MARKANVÄNDNING Följande rekommendationer som har markanvändningsaspekter ska gälla: 16