10.5 SEKTION Utrymmesbehov
|
|
- Anna Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 25 (84) 10.5 SEKTION Utrymmesbehov I avsnitt Sektion för gång- och cykelvägar respektive avsnitt Sektion för gång- och cykelbanor finns det, beroende på hur mycket hänsyn till platsens förhållanden som önskas tas, dels ett antal schablonberäknade totalbredder och dels en dimensioneringsmodell i vilken fyra beräkningssteg ger banbredden. Följande utrymmesbehov används vid beräkning av banbredder. Trafikant Bredd Längd Höjd Gående 0,70 Gående med barnvagn 0,70 1,70 Gående med ledsagare/ledarhund 1,20 Rullstol 0,90 1,10 Cykel inkl. cyklist 0,75 2,00 1,90 FIGUR Utrymmesbehov för gående och cyklister (se även kapitel 3.4 Grundvärden för gående och cyklister, figur och tabell ). Utrymmesklass Sidomått Trafikant A B v vägbanekant kantstöd kantlinje med bullereffekt samtliga samtliga samtliga 0,10 0,25 0,25 0,00 0,10 0,10 h h >0,2 m (stolpar, träd, gående 0,25 0,10 a staket) avstånd mellan trafikanter i rörelse cyklist, rullstol gående gående rullstol gående/cyklist gående cyklist cyklist cyklist 0,40 0,25 0,50 0,50 0,75 0,30 0,10 0,20 0,20 0,30 FIGUR Sidoavstånd för oskyddade trafikanter (se även avsnitt Analys av utrymmesstandard på banor och vägar för gång- och cykeltrafik, tabell ). VV publikation 2002:
2 26 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 VR Klass A B A B A B A B A B C a C/P 1,00 0,90 1,00 0,90 0,80 0,60 0,50 0,30 0,20 0,10 0,10 a C/L 1,50 1,30 1,50 1,30 1,30 1,00 1,00 0,70 0,70 0,50 0,40 Anm.: De mått som redovisas för cyklist gäller även gående, rullstolsburna m fl. a C/P = Avstånd mellan cykel och bil. a C/L = Avstånd mellan cykel och lastbil eller buss. FIGUR Sidoavstånd oskyddade trafikanter - motorfordon (se även avsnitt Analys av utrymmesstandard på sträcka, tabell ) Sektion för gång- och cykelvägar Dimensionerande trafiksituation På GC-väg bör banbredden minst tillåta god utrymmesstandard för en cyklist i bredd med en synskadad med ledsagare. På utrymme som är delat i cykelbana + gångbana bör cykelbanans banbredd tillåta god utrymmesstandard för minst två cyklister i bredd och gångbanebredden ge god utrymmesstandard för en synskadad med ledsagare. Utrymmet kan delas i cykelbana + gångbana med vägmarkering, se avsnitt Sektion för gång- och cykelbanor Vägbanebredder typlösningar Följande bredder föreslås för GC-vägar där gående och cyklister har varsin bana: Bredd 4,0 m fördelad på 1,7 m gångbana och 2,3 m cykelbana. Lämplig för måttlig gång- och cykeltrafik på länkar i Ö- nät och Landsbygdsnät. Bredd 4,7 m fördelad på 2,4 m gångbana och 2,3 m cykelbana. Lämplig för måttlig gång- och cykeltrafik på länkar med gemensam funktion i G- och Ö-nät. Om man av kontinuitetsskäl vill separera gående från cyklister vid låga flöden kan på korta sträckor minimibredd 3,1 m fördelad på 1,3 m gångbana och 1,8 m cykelbana användas. De smala banorna medför problem att möta eller passera annan trafikant inom eget utrymme. Följande bredder föreslås där gående och cyklister har gemensam bana: Bredd 2,5 m. Passar på länkar med måttlig GC-trafik. Bredd 3,5 m. Passar på länkar med stor GC-trafik där gående inte separeras från cyklister VV publikation 2002:120
3 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 27 (84) Längre backar med lutningar >5 % bör undvikas då de utgör hinder för många rullstolsburna. Där de är oundvikliga bör man överväga att bredda banan 0,5-1,0 m, eftersom det går fort utför för cyklisterna men vingligt uppför. Om cykelfält ska förläggas utanför ett längsgående parkeringsutrymme kan cykelfält med 1,3 m bredd väljas utanför en parkeringsremsa på 2,7 m. Vägbanebredder - dimensioneringsmodell Följande modell för dimensionering av banbredder kan användas om större hänsyn till platsens förhållanden önskas än ovanstående schablonvärden medger. De ger också underlag till standard- och konsekvensbeskrivningar. Beräkningen sker i fyra steg: 1. Val av dimensionerande trafiksituation (DTS) och beräkning av banbredd. 2. Beräkning av erforderlig banbredd med hänsyn till utrymmesbehov mellan trafikanter och bankanter och sidohinder. 3. Bestämning av totalt breddbehov för bana och sidoutrymmen. 4. Fördelning av den totala bredden mellan bana och sidoutrymmen. Steg 1. Val av DTS och utrymmesklass Välj den dimensionerande trafiksituation (DTS) och den utrymmesklass (avsnitt Utrymmesklasser) som ska utgöra grunden för beräkningarna. Figur kan ge ledning vid detta val. Tabellen visar även DTS-bredden, dvs summan av trafikanternas bredd plus avstånden mellan dem. Angivna dimensionerande flöden är riktvärden. Typ av väg GC-väg GC-väg delad i gångbana och cykelbana DTS God std DTS-bredder Mindre god std Låg std Flöde vid Dh; antal gående (g) och/ eller cyklister (c) SL+C 2,45 2,15 2,15 <300 g+c G+C+C 3,45 2,70 2, g+c > 3 trafikanter. Dimensioneras från fall till fall >900 g+c SL och C+C 1,45+2,50 1,30+1,90 1,30+1,90 <100 g och 600 c R+G och 2,35+2,50 1,90+1,90 1,90+1,90 <300 g och 600 c C+C R+G+G och 3,30+4,00 2,75+2,90 1,90+1,90 >300 g och C+C+C (R+G)+(C >600 c +C) FIGUR Exempel på val av DTS och DTS-bredder för gång- och cykelvägar. VV publikation 2002:
4 28 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 Begrepp: DTS Dimensionerande trafiksituation. Se kapitel 3.5 Trafiksituationsmodell Dh Dimensionerande timme R Rullstol SL Synskadad med ledarhund G Gående C Cyklist Utrymmesklass Se avsnitt Utrymmesklasser DTS-bredden i figur har beräknats utifrån följande förutsättningar beträffande utformningsstandard: God standard: Bredden för vald DTS med en till tre trafikanter i bredd på samma bana beräknas med utrymmesklass A. Vid mer än tre trafikanter i bredd på samma bana används utrymmesklass B. Mindre god: Bredden för vald DTS beräknas med utrymmesklass B. Låg standard: Bredden för vald DTS beräknas med utrymmesklass B. På gångbana reduceras vald DTS med en trafikant. Låg standard tillämpas endast på korta avsnitt vid passage av enstaka hinder t ex träd, elskåp, brevlådor, vägmärkesstolpar och belysningsstolpar. Låg standard bör normalt inte tillämpas vid om- eller nybyggnad men kan accepteras i vissa fall i befintliga förhållanden. Bana som är smalare än minsta bredd för Låg standard betraktas som obrukbar för sitt ändamål. Steg 2. Beräkna erforderlig banbredd Med DTS-bredden som underlag kan banbredder för olika miljöer samt utrymmesbehov vid sidohinder beräknas med hjälp av sidoavstånd enligt avsnitt Utrymmesbehov, se exempel nedan. Exempel 1, GC-väg delad i gångbana + cykelbana längs husfasad. God standard. DTS (R+G)A DTS (C+C)A h R a R/G G v G v C C a C/C C v C God 0,25 0,90 0,50 0,70 0,25 0,25 0,75 0,75 0,75 0,10 = 5,2 m h R a R/G G a G/C C a C/C C v C God 0,25 0,90 0,50 0,70 0,50 0,75 0,75 0,75 0,10 = 5,2 m Här är a G/C = v G +v C och blir därför dimensionerande. Förslag: gångbana 2,5 m och cykelbana 2,7 m VV publikation 2002:120
5 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 29 (84) Exempel 2, GC-väg i parkmark. God standard. Angränsande småhustomter har staket i tomtgräns. DTS (G+C+C)A v G G a G/C C a C/C C v C GC God 0,10 0,70 0,50 0,75 0,75 0,75 0,10 = 3,65 m Förslag: GC-vägen görs 3,65 m bred med minst 1,5 m, från bankant till staketen. Steg 3. Bestäm totalt breddbehov för bana och sidoutrymmen Efter beräkningen av banbredden för vald DTS kan behovet av tilläggsytor bestämmas enligt följande två delsteg: Steg 3:1 Steg 3:2 Breddbehovet bedöms för "uppehållsytor" invid den bana/väg som behövs för DTS. Breddbehov för snövallar bestäms enligt moment Sektionsutformning med hänsyn till snöupplag. Från fall till fall avgörs sedan om tilläggsytorna skall tillgodoses genom ökning av (belagd) banbredd eller (helt eller delvis) genom åtgärder inom angränsande sidoremsor/sidoområde. Steg 4. Fördela den totala bredden mellan bana och sidoutrymmen Avstånd till sidohinder Minsta avstånd mellan sidohinder och trafikanter för att dessa inte ska påverkas av hindren anges i avsnitt Utrymmesbehov. Till en bankant som gränsar mot t ex en gräsyta är måttet 0,1 m för samtliga trafikanter. Vid kantstöd krävs 0,25 m. Högre hinder kräver större bredd och behovet varierar med hastigheten så att det för gående är 0,25 m medan det för rullstolsburna och cyklister är 0,4 m. När utrymme för snömagasin skapas i anslutning till bankanten kräver dessa normalt större mått som alltså blir dimensionerande för det fria rummet. Avstånd till sidohinder kan av andra skäl, t ex trafiksäkerhet och trygghet, drift och underhåll etc. ökas utöver ovan angivna där så är möjligt. Nedan ges exempel: El- och teleskåp, distansstolpar till ledningar och liknande sidohinder bör placeras minst 0,6 m från bankanten. Staket samt kompakta hinder, typ uppvuxna buskage och häckar, med en utbredning i längsled av mer än 3 m, bör inte finnas närmare bankanten än 1,5 m. Avståndet till nya planteringsytor bör vara minst 2,0 m. VV publikation 2002:
6 30 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 FIGUR Avstånd till träd och buskage med en utbredning i längsled om minst 3 m. Avståndet till träd bör avpassas så att risken minimeras för att trädrötter ska skjuta sönder vägbanan. Avståndet bör vara minst 2,0 m. Parkbänkar och motsvarande placeras minst 2,0 m utanför bankant. Om GC-vägen är delad i gångbana och cykelbana placeras soffan på gångbanesidan. Belysning planeras och anläggs så att stolpar inte blir siktskymmande i innerkurvor eller vid korsningar. I övrigt bör stolparna stå minst 0,6 m utanför gångbanans eller cykelbanans kant VV publikation 2002:120
7 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 31 (84) Inte så Men så FIGUR Belysningsstolpars placering. Då anslutning mellan GC-vägar utformas med stora radier och triangelrefug bör belysningsstolpar placeras inom refugen, dvs i ytterkurva. FIGUR Stolpplacering vid stora radier och triangelrefuger. Kantstöd bör endast undantagsvis användas för att avgränsa GC-bana mot omgivande mark. Där kantstöd används, t ex vid släntfot bör höjden begränsas till 6 cm. Högre kantstöd än 8 cm medför risk att cykelpedalerna slår i om cyklisterna kommer nära kanten. VV publikation 2002:
8 32 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 FIGUR Höjd på kantstöd Fri höjd Normalt minimivärde på fri höjd för GC-väg är 2,5 m. Kontroll av erfoderlig höjd för brandfordon och fordon för drift och underhåll måste göras i det enskilda fallet (avsnitt Fri höjd) Sektionsutformning med hänsyn till snöupplag Dimensionering för snöupplag för GC-vägar påverkas inte av andra trafikytor. Breddbehovet hämtas direkt ur diagrammet i figur Om snön inte kan läggas upp helt utanför GC-vägen bör bredden på banan dimensioneras så att snövallarna inte begränsar bredden till mindre mått än som gäller för mindre god standard. Ofta kräver dock snöröjningsfordonen en viss bredd. FIGUR Bestämning av breddbehovet för snöupplag. Snözonsindelning ges i figur VV publikation 2002:120
9 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 33 (84) FIGUR Snözonsindelning Sektion för gång- och cykelbanor I kapitel 10.4 Separering beskrivs olika former för separering på sträcka mellan biltrafik och gång- och cykeltrafik. Nedan redovisas de olika dimensioneringsförutsättningar för sektionsuppbyggnad och dimensionering som formerna leder till Dimensionerande trafiksituation Cykeltrafik på vägbanan Bestämning av vägbanebredden görs för en dimensionerande trafiksituation där hänsyn tagits till biltrafikens flöde, sammansättning och referenshastighet. För normal tvåfältsväg och gata redovisas Dimensionerande trafiksituationer i avsnitt Normal tvåfältsväg. Blandtrafik Alla trafikanter är blandade på samma bana. Om gångbana saknas använder även gående körbanan. Eventuell vägren dimensioneras inte för gång- eller cykeltrafik. Sektionsindelning med breddmått för normala tvåfältsvägar/gator med cykeltrafik i blandtrafik ges i avsnitt Normal tvåfältsväg. Vägren Del av vägbana, vid vägrensseparering dimensionerad för cykeltrafik avskild från körbanan med kantlinje. Finns gångbana får gående välja mellan att använda gångbanan eller vägrenen. Om gångbana saknas ska VV publikation 2002:
10 34 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 även gående använda vägrenen. Vägren för cykeltrafik ska för god standard rymma en cyklist med god utrymmesstandard till dimensionerande bilar i angränsande körfält. Bredd och markering av vägren dimensionerad för cykeltrafik längs normal tvåfältsväg ges i avsnitt Normal tvåfältsväg. Cykelfält Del av körbanan reserverad för cykeltrafik avskild från andra körfält på körbanan med vägmarkeringen cykelfältslinje eller om det finns särskilda skäl till det vägmarkeringen spärrlinje (vägmärkesförordningen 1978:1001), se figur Om gångbana och vägren inte finns får gående använda körbanan. Finns cykelfältet då längst till vänster i de gåendes färdriktning skall de i huvudsak gå i cykelfältet. Dimensionerande trafiksituation väljs med hänsyn till cykelfältets placering på körbanan. Cykelfält ska för god standard rymma en cyklist med god utrymmesstandard till dimensionerande bilar i angränsande körfält. Bredd och markering av cykelfält längs normal tvåfältsväg ges i avsnitt Normal tvåfältsväg Gång- och cykeltrafik på egen bana Gångbana, cykelbana samt gång- och cykelbana (GC-bana) Banan ska vara avskild från vägbanan med kantstöd och/eller högst 0,5 m bred skiljeremsa, se figur Banbredd bestäms enligt moment Banbredder för gående och cyklister - typlösningar. GC-bana bör minst rymma en cyklist och en synskadad med ledsagare i bredd med god utrymmesstandard. Gångbana bör minst rymma en synskadad med ledsagare med god utrymmesstandard. Gångbana innebär att förekommande cykeltrafik hänvisas till vägbanan i cykelfält, på vägren eller i blandtrafik med bilar. Avskild bana Avskild bana kan antingen vara en kombinerad bana för gång- och cykeltrafik, GC-bana, eller separata banor för gående och cyklister. Banan ska vara avskild med minst 0,5 m bred skiljeremsa från körbanan, se figur Banbredd bestäms enligt moment Banbredder för gående och cyklister - typlösningar. På GC-bana bör banbredden minst tillåta en cyklist i bredd med en synskadad med ledsagare med god utrymmesstandard. På cykelbana bör banbredden tillåta minst två cyklister i bredd med god utrymmesstandard, se kapitel 3.5 Trafiksituationsmodell. På bana som är delad i cykelbana + gångbana bör gångbanebredden minst rymma en synskadad med ledsagare med god utrymmesstandard. Bana kan delas i cykelbana + gångbana med vägmarkering VV publikation 2002:120
11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 35 (84) Banbredder - typlösningar Banbredden för gående och cyklister på gemensamma eller inbördes uppdelade banor dimensioneras i första hand med hänsyn till GCtrafikens flöde och sammansättning, dvs GC-trafikens DTS. Dessutom bör man kontrollera att tillräcklig hinderfri bredd finns på angränsande sidoremsor och sidoområden med hänsyn till nedan angivna faktorer: avstånd till sidohinder såsom räcken, stolpar, stödmurar, bropelare, byggnader angränsande parkerings- eller körfält breddbehov för snövallar. I vissa fall ökas gångbanans/gc-banans bredd i stället för att sidoremsor ordnas. I vissa miljöer bör hänsyn även tas till gående och cyklister som stannar för att samtala, vila, titta i skyltfönster etc. Det går inte att ge generella råd för behov, lokalisering och utformning av sådana "uppehållsytor". Emellertid, tillräckliga och attraktiva utrymmen för "spontana möten" i staden är väsentliga bidrag till dess trivsel. Följande totalbredder mellan sidohinder (t ex husfasad) och bankant mot körbana föreslås på gångbanor och GC-banor längs körbana med angöring/parkering: bredd 2,0 m. Passar på länkar med liten gångtrafik bredd 2,85 m. Passar på länkar med måttlig gångtrafik, se exempel 1 i dimensioneringsmodellen nedan bredd 3,3 m. Passar på länkar med måttlig GC-trafik bredd 4,3 m. Passar på länkar med stor GC-trafik där man av någon anledning inte vill separera gående från cyklister. Med gående och cyklister på separata banor längs körbana med angöring/parkering föreslås följande totalbredd: bredd 4,8 m fördelad på 1,8 m gångbana och 3,0 m cykelbana. Lämplig för gång- och cykeltrafik på länkar i Ö- nät och Landsbygdsnät. Vill man vid små flöden av något skäl separera gående från cyklister kan minimibredd 3,5 m fördelad på 1,5 m gångbana och 2,0 m cykelbana användas på korta sträckor. Bredderna medför problem att passera annan trafikant inom eget utrymme. Banbredder för gående och cyklister - dimensioneringsmodell Följande modell för dimensionering av banbredder kan användas om större hänsyn till platsens förhållanden önskas än ovanstående schablonvärden medger. De ger också underlag till standard- och konsekvensbeskrivningar. Beräkningen sker i fyra steg: VV publikation 2002:
12 36 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 1. Val av dimensionerande trafiksituation (DTS) och beräkning av dess bredd. 2. Beräkning av erforderlig banbredd med hänsyn till utrymmesbehov mellan trafikanter och bankanter eller sidohinder. 3. Bestämning av totalt breddbehov för bana och sidoutrymmen. 4. Fördelning av den totala bredden mellan bana och sidoutrymmen. Steg 1. Val av DTS och utrymmesklass Välj den dimensionerande trafiksituation (DTS) och den utrymmesklass som ska utgöra grunden för beräkningarna. Figur kan ge ledning vid detta val. Figuren visar även DTS-bredden, dvs summan av trafikanternas bredd plus avstånden mellan dem. Angivna dimensionerande flöden är riktvärden. Typ av bana/väg Gångbana Cykelbana GC-bana GC-bana delad i gångbana och cykelbana DTS God std DTS-bredder Mindre god std Låg std Flöde vid Dh; antal gående (g) och/ eller cyklister (c) SL 1,20 1,20 1,20 <50 g R+G 2,10 1,80 1, g R+G+G 2,95 2,60 1,80 (R+G) g > 3 trafikanter. Dimensioneras från fall till fall >1800 g C+C 1) 2,25 1,80 1,80 < 600 c C+C+C 1) 3,75 2,85 1,80 (C+C) c > 3 trafikanter. Dimensioneras från fall till fall >1800 c SL+C 2,45 2,15 2,15 <300 g+c G+C+C 3,45 2,70 2,15 (SL+C) g+c > 3 trafikanter. Dimensioneras från fall till fall > 900 g+c SL och C+C 1,45+2,50 1,30+1,90 1,30+1,90 <100 g och 600 c R+G och C+C 2,35+2,50 1,90+1,90 1,90+1,90 <300 g och 600 c R+G+G och C+C+C 3,30+4,00 2,75+2,90 1,90+1,90 (R+G)+ (C+C) >300 g och >600 c 1) Cykelbanors bredd bestäms oberoende av om cykeltrafiken är enkel- eller dubbelriktad endast med hänsyn till flödets storlek. Utrymmet mellan trafikanter, a-måttet i DTS-modellen är lika vid omkörning och möte. FIGUR Exempel på val av DTS och DTS-bredder för gång- och cykelbanor. Begrepp: DTS Dimensionerande trafiksituation. Se kapitel 3.5 Trafiksituationsmodell Dh Dimensionerande timme R Rullstol SL Synskadad med ledarhund G Gående C Cyklist Utrymmesklass Se avsnitt Utrymmesklasser DTS-bredden i figur har beräknats utifrån följande förutsättningar beträffande utformningsstandard: VV publikation 2002:120
13 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 37 (84) God standard: Bredden för vald DTS med en till tre trafikanter i bredd på samma bana beräknas med utrymmesklass A. Vid mer än tre trafikanter i bredd på samma bana används utrymmesklass B. Mindre god: Bredden för vald DTS beräknas med utrymmesklass B. Låg standard: Bredden för vald DTS beräknas med utrymmesklass B. På gångbanor reduceras vald DTS med en trafikant. Låg standard tillämpas endast på korta avsnitt vid passage av enstaka hinder t ex träd, elskåp, brevlådor, vägmärkesstolpar och belysningsstolpar. Låg standard bör normalt inte tillämpas vid om- eller nybyggnad men kan accepteras i vissa fall i befintliga förhållanden. Bana som är smalare än minsta bredd för Låg standard betraktas som obrukbar för sitt ändamål. Steg 2. Beräkna erforderlig banbredd Med DTS-bredden som underlag kan banbredder för olika miljöer samt utrymmesbehov vid sidohinder beräknas med hjälp av sidoavstånd enligt avsnitt Utrymmesbehov och avsnitt Analys av utrymmesstandard på sträcka, tabell , se exempel nedan. Exempel 1, Gångbana längs husfasad, avskild från körbana med kantstöd, God standard. Observera att här dimensioneras bredden för DTS på körbana och gångbana samtidigt eftersom trafikanterna närmast kantstödet ska ha kraven på både a- och v-måtten uppfyllda. DTS (R+G)A DTS (L+L)50A h R a R/G G v G v L L a L/L L v L God 0,25 0,90 0,50 0,70 0,25 0,40 2,60 1,00 2,60 0,40 = 9,60 m h R a R/G G a G/L L a L/L L v L God 0,25 0,90 0,50 0,70 1,00 2,60 1,00 2,60 0,40 = 9,95 m Här är a G/L > v R +v L och blir därför dimensionerande. Förslag: gångbana 2,95 m (varav ca 0,5-0,6 m närmast körbanan utförs som skyddszon med avvikande ytstruktur) och körbana 7,0 m. Exempel 2, egen bana för GC-trafik längs parkmark, avskild från körbanan med skiljeremsa utan kantstöd mot GC-banan, God standard. DTS (G+C+C)A Körbana v G G a G/C C a C/C C v C GC God 0,10 0,70 0,50 0,75 0,75 0,75 0,10 = 3,65 m VV publikation 2002:
14 38 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S-2 Här blir alltid summan av v-måtten + skiljeremsa > a-måttet. Steg 3. Bestäm totalt breddbehov för bana och sidoutrymmen Efter beräkningen av banbredden för vald DTS kan behovet av tilläggsytor bestämmas enligt följande två delsteg: Steg 3:1 Breddbehovet bedöms för "uppehållsytor" invid den bana/väg som behövs för DTS. Steg 3:2 Breddbehov för snövallar bestäms enligt moment Sektionsutformning med hänsyn till snöupplag. Från fall till fall avgörs sedan om tilläggsytorna skall tillgodoses genom ökning av (belagd) banbredd eller (helt eller delvis) genom åtgärder inom angränsande sidoremsor/sidoområde. Steg 4. Fördela den totala bredden mellan bana och sidoutrymmen Skiljeremsor Råd om skiljeremsors bredd, behov av räcke mellan körbana och GCbana etc ges i avsnitt Sidoremsa Avstånd till sidohinder Minsta avstånd mellan sidohinder och trafikanter för att dessa inte ska påverkas av hindren anges i avsnitt Utrymmesbehov. Till en bankant som gränsar mot t ex en gräsyta är måttet 0,1 m för samtliga trafikanter. Vid kantstöd krävs 0,25 m. Högre hinder kräver större bredd och behovet varierar med hastigheten så att det för gående är 0,25 m medan det för rullstolsburna och cyklister är 0,4 m. När utrymme för snömagasin skapas i anslutning till bankanten kräver dessa normalt större mått som alltså blir dimensionerande för det fria rummet. Avstånd till sidohinder kan av andra skäl, t ex trafiksäkerhet och trygghet, drift och underhåll etc ökas utöver ovan angivna. Nedan ges exempel: Staket samt kompakta hinder, typ uppvuxna buskage och häckar, med en utbredning i längsled av mer än 3 meter, bör inte finnas närmare bankanten än 1,5 m. Avståndet till nya planteringsytor bör vara minst 2,0 m. Avståndet till träd bör avpassas så att risken minimeras för att trädrötter ska spränga sönder vägbanan. Avståndet bör vara minst 2,0 m. Belysning ska planeras och anläggas så att stolpar inte blir siktskymmande i innerkurvor eller vid korsningar. I övrigt bör stolparna stå minst 0,6 m utanför bankant VV publikation 2002:120
15 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 39 (84) Fri höjd Normala minimivärden på fri höjd för GC-bana/väg och gångbana ges i avsnitt Fri höjd Sektionsutformning med hänsyn till snöupplag Dimensionering för snöupplag för GC-banor påverkas av snöröjningsstrategi. Om snön plogas till vallar som får ligga kvar tills de smälter (strategi A) hämtas breddbehovet direkt ur diagrammet i figur Om snön plogas till vallar som regelmässigt körs bort inom några dagar efter varje snöfall (strategi B) då hämtas breddbehovet från diagrammet i figur med undantag för kurvor, där vallbredden beräknas med cm lägre snödjup. Se även avsnitt Utrymme för snöupplag. Om snön inte kan läggas upp helt utanför GC-vägen bör bredden på banan dimensioneras så att snövallarna inte begränsar bredden till mindre mått än som gäller för mindre god standard. Ofta kräver dock snöröjningsfordonen en viss bredd. VV publikation 2002:
16 40 (84) 10 Gång- och cykeltrafik VU 94S VV publikation 2002:120
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs merVV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
Läs merVU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 Gående och cyklister
VU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 GRUNDVÄRDEN FÖR GÅENDE OCH CYKLISTER Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och
Läs merVäg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2018-01-29 GRANSKNINGSHANDLING Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande
Läs mer4 Grundvärden för gående och cyklister
4 Grundvärden för gående och cyklister Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och utrusta gång- och cykelvägnätets
Läs merTrafiksituationsmodell. Fordon Körsätt Avstånd
Trafiksituationsmodell Fordon Körsätt Avstånd Moment 3.2.1.1 3.2.1.2 3.2.1.3 3.2.1.4 3.2.1.5 3.2.1.6 3.2.1.7 3.2.1.8 3.2.1.9 3.2.1.10 3.2.1.11 3.2.1.12 3.2.1.13 3.2.1.14 Typfordon P Ph LBm Los LBn Bf Bb
Läs merfastighetsägare i Växjö kommun
Du som är fastighetsägare i Växjö kommun Det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning, snöröjning och att bygga i tomtgränsen 1 VI HAR DELAT ANSVAR Växjö kommun och du som fastighetsägare har ett
Läs merNär du ska korsa en gata
När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.
Läs mer13 Stigningsfält och omkörningsfält
13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion tätort gaturum 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Sektion tätort gaturum 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan
Läs merSJÖSTADSHÖJDEN. Gata
SJÖSTADSHÖJDEN Gata 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Gata KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880
Läs merVäg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2017-10-06 granskningshandling Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande
Läs merFördjupad utredning gällande trafikutformning
2015-11-13 Fördjupad utredning gällande trafikutformning Trafikytorna kring skoltomten har studerats ur ett trafikperspektiv med utgångspunkt i det liggande förslaget till plankarta och Swecos tidigare
Läs merKv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg
Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en
Läs merVägutformning 94 Del 10
Publikation 1994:056 10 Gång- och cykeltrafik 10.1 GC-nätets indelning 10.1.1 Större tätorter 10.1.2 Mindre tätorter och landsbygd 10.1.3 Utformningskriterier 10.2 Separering 10.2.1 Enkel- o dubbelriktade
Läs mer6 Dimensioneringsprinciper
6 Dimensioneringsprinciper 6.1 Gator i huvudnätet för biltrafik De generella dimensioneringsprinciper för gaturummets utformning som ges i avsnitt 3.3 kan för gator som ingår i huvudnätet för bilar utvecklas
Läs merVU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning
VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 BREDDÖKNING Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden.
Läs merFörprojektering Oxelbergen 1:2
Norrköpings Kommun Förprojektering Norrköping Förprojektering Datum 2017-09-11 Uppdragsnummer 1320015935 Helene Snöberg Helene Snöberg Jenny Weidermark Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige
Läs merLathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare
Lathund för utformning av gång- och cykelvägar i Gällivare Alla exempel och förslag i lathunden är tagna från GCM-handbok: utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Boken
Läs merDRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev
Läs mer11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.
Läs merRegelverk som påverkar gående
Dainis Ciparsons Transportstyrelsen dainis.ciparsons@transportstyrelsen.se 1 Disposition - Regelverket - generellt - Regler för - Regler för fordon mot - Utformning av trafikmiljöer 2 Trafikförordningen,
Läs merPM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall
Uppdragsnr: 10111982 1 (3) PM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall Bakgrund Nysträckning av E4 delen Enånger - Hudiksvall
Läs merFörstudie för investeringsåtgärder
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Slutversion 170605 Förstudie för investeringsåtgärder Gång- och cykelbana längs Norra Åbyggebyvägen Innehållsförteckning Inledning 2 Nuläge 2 Problem och behov 3 Mål och syfte 3 Åtgärder
Läs merFörslag till utformning av cykelöverfart
INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten
Läs merDu som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning
Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,
Läs mer12 Lutningar. 12.1 Längslutning
12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet
Läs mer14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och
Läs merSärö Väg- & Villaägareföreningar
Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin
Läs merGårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder
Gårdstånga Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Stråk Stråk 1 Sandyvägen Flyingevägen. Foto 1:1a-b -1:2 Belysning ej testad Belysning provas Visuell sidoavgränsning
Läs merKvarteret Vatthagen Trafik-PM
Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid
Läs mer7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken
7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande
Läs merTrafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg
Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson
Läs mer7 Vägkantsutmärkningar
7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med
Läs merCykelfält längs Värmdövägen
PM Oskar Malmberg 2013-11-08 Louise Bergström Krister Isaksson Cykelfält längs Värmdövägen Bakgrund Nacka kommun har uppdragit åt Sweco att utreda konsekvenserna för ett anläggande av cykelfält längs Värmdövägen
Läs merExempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1
Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad
Läs mer1 Grundvärden för trafikmiljön
1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största
Läs merFlogstaleden. Cykelfrämjandet i Uppsalas synpunkter i sammandrag
Flogstaleden Cykelfrämjandet i Uppsalas synpunkter i sammandrag CFU uppskattar Att Uppsala kommun för första gången använder infärgad asfalt för att markera cykelväg om än bara vid korsningar. Att cykelbanan
Läs merTrafikutredning Hallsås 4:1
Uppdragsansvarig Johan Hallberg Handläggare Johanna Edoff Mottagare Lerums kommun Jakob Aldén Datum 2017-03-21 Projekt-ID 734001 Trafikutredning Hallsås 4:1 Hallsås 4:1 12 småhus ÅF-Infrastructure AB,
Läs merVU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning
VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7.7 Korsningstyp D - cirkulationsplats I tidigare utredningar skall målsättningen för projektet vara fastlagt och val av korsningstyp ha gjorts enligt kapitel 7.5. Platsen
Läs merRiktlinjer för passager i Västerås
nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen
Läs mer10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
Läs merVägar och gators utformning
VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement del Korsning Högeravsvängskörfält 2007-06 Högeravsvängskörfält Högeravsvängskörfält används där genomgående flöde på primärväg samt antalet
Läs merNykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs mer18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som
Läs mer9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek
9 Breddökning Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden. I horisontalkurvor med små radier,
Läs merGång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut
Dnr Sida 1 (5) 2014-08-28 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafiknämnden 2014-09-25 Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
Läs merreglera trafiken med hjälp av vägmärken, vägmarkering m.m. utan att bygga om.
1 Trafikreglering är ett vitt begrepp. Den vanligaste definitionen av trafikreglering är att reglera trafiken med hjälp av vägmärken, vägmarkering m.m. utan att bygga om. De allmänna trafikreglerna finns
Läs mer1. Definitioner 1.1 Väg 1.2 Vägsektion. Definitioner Bilaga 1
1. Definitioner 1.1 Väg 1.2 Vägsektion Definitioner Bilaga 1 1. Definitioner 1.1 VÄG Väg 1. Sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon 2. led som är
Läs merPM Trafikutredning McDonald s
PM Trafikutredning McDonald s Utformning av in- och utfart SLUTVERSION 2015-03-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 In- och utfart till McDonald s... 4 2.1
Läs merSamhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning
Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den
Läs merKap 5 MÖBLERING. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun
Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELPARKERING 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR
Läs merR AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER
R AP P O RT EXPLOATERINGSKONTORE T Sporthotellet Kista UPPDRAGSNUMMER 70016 95000 TRAFIK 5-0 0-1 5 1 0 2 x c o ḍ 1 0 o p re 2017-01 - 31 STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING SIV LIVING Sweco Society AB JAKOB
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen
Läs merTrafikutredning i samband med ny detaljplan för. Åsbyggeby 8:40, Hagströmsvägen
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Trafikutredning i samband med ny detaljplan för Åsbyggeby 8:40, Hagströmsvägen Upprättad av Tyréns AB Gäller för Antal sidor 8 Diarie nr Beslutad av Datum 2018-07-06 0 Innehållsförteckning
Läs merPM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
Läs merLINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt
5 Sikt Med siktlinje avses den räta linjen mellan en fordonsförares öga och ett av föraren observerat föremål, se FIGUR 5-1. Motsvarande vägsträcka kallas siktsträcka. FIGUR 5-1 Sikt vid vertikalkurva
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;
Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90). TSFS 2010:171 Utkom från
Läs mer6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar
6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats
Läs merBakgrundsdel. Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23
Bakgrundsdel Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-23 Cykelplan Trollhättan 2013 Cykelplan Trollhättan 2013, bakgrundsdel, har upprättats av en projektgrupp bestående av Andreas Emanuelsson, Utredningsingenjör
Läs merKap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015
Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR
Läs merFö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de
Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de Bakgrund Trafiksituationen i Kvarnbergets radhusområde har försämrats markant de senaste åren. Under en rad år har flera faktorer samverkat och höjt
Läs merEnkelt avhjälpta hinder
KONCEPT April 2006, rev 2006-10-26 Enkelt avhjälpta hinder Utförandeanvisning Uppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad Inledning I maj år 2000 antog riksdagen regeringens proposition Från patient
Läs merHäckar och buskage. Information om siktens betydelse för säkerheten på bostadsgator, och vad tomtägare kan göra för att förbättra den.
Häckar och buskage Information om siktens betydelse för säkerheten på bostadsgator, och vad tomtägare kan göra för att förbättra den. En tomt skall hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall
Läs merGäller även dig med högt staket eller mur KLIPP HÄCKEN DU KAN RÄDDA LIV
Gäller även dig med högt staket eller mur KLIPP HÄCKEN DU KAN RÄDDA LIV SÄKER TRAFIK PÅ BOSTADSGATOR KRÄVER FRI SIKT I KORSNINGAR DU SOM HAR UTFART MOT GATA Vid utfarten ska du se till att mur, plank,
Läs merMotion om säkrare gång- och cykelvägar
2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för
Läs merPM TILL DETALJPLAN. Detaljplaneområde Vena 1:3 KUNGÄLVS KOMMUN GBG VA-SYSTEM GATU-UTFORMNING SWECO ENVIRONMENT AB JOHAN JOHANSSON
repo001.docx 2012-03-2914 KUNGÄLVS KOMMUN Detaljplaneområde Vena 1:3 GATU-UTFORMNING GBG VA-SYSTEM LISA EKSTRÖM SWECO ENVIRONMENT AB JOHAN JOHANSSON repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Orientering
Läs merTrafikutredning för nytt område vid Kristinebergsvägen, Fiskebäckskil, Lysekils kommun
PM TRAFIK Uppdragsledare: Fredrik Johnson Vår ref: Sida: 1 av 14 Upprättad av: Fredrik Johnson Rev:2015-04-06 Datum: 2013-09-09 Uppdragsnr. 13600260 Granskat av: Fredrik Karlsson Uppdrag: Trafikutredning
Läs merPlaneringsdirektiv. Krav och önskemål vid planering av bygg nader och mark i anslutning till allmän platsmark
Planeringsdirektiv Krav och önskemål vid planering av bygg nader och mark i anslutning till allmän platsmark Exploateringskontoret Trafikkontoret april 2010 1 Inledning Detta planeringsdirektiv redovisar
Läs merCirkulationsplats i Bollebygd
1 PM 2013:45 Joachim Karlgren Björn Sax Kaijser 2014-01-13 Cirkulationsplats i Bollebygd Förslag på utformning av ny tillfart Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10-456 56 Fax + 46
Läs merInledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Läs merVinter i Täby Information om snöröjning och sandning
Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning TILLSAMMANS KAN VI HJÄLPAS ÅT 4 VEM ANSVARAR FÖR VAD? PRIORITERING AV PÅBÖRJAD SNÖPLOGNING SÅ KAN DU HJÄLPA TILL 5 6 7 7 7 8 SNÖ
Läs merSvar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merTrafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt
Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27
Läs merTill fots och med cykel
Till fots och med cykel Innehåll: Innehåll... 1 Till fots och med cykel... 2 På egna banor... 3 Cykling på cykelbana... 4 Gågata och gårdsgata... 5 Att korsa en väg... 6 Till fots... 6 Med cykel... 7 Var
Läs merFörstudie gång- och cykelväg Rindö
Förstudie gång- och cykelväg Rindö Vaxholms stad 2016-08-09 1 Översiktskarta SL-trafiken 2 Södra sidan 2,5-3m Bymiljöväg Aktuell vägbredd ner till 5,7 meter Ny belysningsstolpar på del av sträckan (pga.
Läs merPM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG
FÖRPROJEKTERING GÅNG-OCH CYKELVÄG, STRÄCKAN VERKEBÄCK - VÄSTERVIK Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 2 Förutsättningar 4 2.1 Gång- och cykelvägens standard 4 2.2 Grundläggningsförhållanden
Läs merPM TRAFIK HUS 13. Dp Hus 13, Nacka strand Trafik
03, Uppdaterat 2014-09-30 Dp Hus 13, Nacka strand Trafik Augustendalsvägen Hus 13 ligger på norra sidan av Augustendalsvägen, i början av backen ner mot kajen i Nacka strand. Körbanan är ca 5,5-6 m bred
Läs merFlyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder
Flyinge Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Inventering av viktiga stråk Stråk Drabbade Problem 1 Västergård Ljungbjersvägen. Foto 1:1-1:6 Visuell sidoavgränsning
Läs merFarthinder på Saltsjöbadsvägen, begäran inkommit som förslag från nämndledamot/medborgarförslag
2012-05-24 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE TN????/2012- Tekniska nämnden Farthinder på Saltsjöbadsvägen, begäran inkommit som förslag från nämndledamot/medborgarförslag Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår
Läs merPM Gata, Tvåhus Väppeby 7:18 m.fl.
Handläggare Erik Palmblad Tel +46 (0)10 505 44 97 Mobil +46 (0)72 703 87 71 E-mail erik.palmblad@afconsult.com Datum 2015-10-15 Uppdragsnr 708847 Förprojektering VA och gator inom planområde Väppeby 7:18
Läs merKUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01
KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell
Läs merRAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic
RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA
Läs merPM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN
UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget
Läs merHandbok för gång-, cykel- och mopedtrafik
Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik Trafikant i staden. Kampen om gaturummet - Vem vinner? NVF 10-11 Juni 2009 Charlotte Berglund, SWECO Trafikanalys & Design charlotte.berglund@sweco.se 031-627609
Läs merNya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad
Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,
Läs merTvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme
4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.
Läs merGång- och cykellösningar på Västerbronedfarten. Genomförandebeslut
Trafikkontoret Tjänsteutlåtande Dnr Dnr T2015-03180 Sida 1 (12) 2015-11-28 Handläggare Jevgenija Palin 08-508 262 09 Till Trafiknämnden 2016-02-04 Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner förslag
Läs merTRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID
Handläggare Tobias Sjöstrand Tel 010-505 44 19 Mobil 0730-22 88 76 E-post tobias.sjostrand@afconsult.com Datum 2017-01-12 Projekt-ID 709 440 Kund Strömstad kommun, plan- och byggavdelningen Trafikutredning
Läs merBygga och plantera i tomtgränsen
Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö
Läs merSkolgårdar - trafiksäkerhet
GODA EXEMPEL Skolgårdar - trafiksäkerhet Bakgrund SISAB vill uppmärksamma och lägga fokus på att skapa trafiksäkra skolgårdar. Enligt läroplanen LGR 11 är trafikämnet ett kunskapsområde som ska integreras
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs merBILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning
BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men
Läs merVinter i Täby Information om snöröjning och sandning
Vinter i Täby Information om snöröjning och sandning Innehållsförteckning Tillsammans kan vi hjälpas åt 4 Vem ansvarar för vad? 5 Prioritering av påbörjad snöplogning 6 Så kan du hjälpa till 7 Snö på egen
Läs merBilaga 1 Infrastruktur
Bilaga 1 Infrastruktur Falkenbergs cykelsystem ska vara attraktivt att använda och kunna tillgodose behoven av dels arbets- och skolpendling, men även rekreation och turistcykling. Det finns goda möjligheter
Läs merLundagatan. PM Trafik Uppdragsnummer: Författare: Pär Båge Datum: 9 november Historik Rev Datum Beskrivning Sign
Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se Lundagatan PM Trafik Uppdragsnummer: 4753 Författare: Pär Båge Datum: 9 november 2017 Historik Rev Datum Beskrivning
Läs merPM om trafik för projekt Gångaren 1 0
[ [ Dubbelk licka här, välj bild] PM om trafik för projekt Gångaren 1 0 stockholm.se PM om Trafik för projekt Gångaren 10 är beställd av stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad Kontaktperson: Sanna Eveby/Niklas
Läs merGång- och cykelvägsplan. 2015-2030 Ekerö kommuns gång- och cykelvägsplan Remissversion 2014-05-07. BILAGA 1 Prioriteringar och kostnader
2015-2030 Ekerö kommuns gång- och cykelvägsplan Remissversion 2014-05-07 BILAGA 1 Prioriteringar och kostnader Bilaga 1 Kostnader I denna bilaga anges de ungefärliga uppskattade kostnaderna för utbyggander
Läs merFramkomlighet på gatorna runt Stuvsta J
Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma
Läs mer