och Ett ITiS-projekt om konflikter och samarbete av lärare på Polhemsskolan 2002

Transkript

1 och Ett ITiS-projekt om konflikter och samarbete av lärare på Polhemsskolan 2002 Projektrapport av: Ann-Christine Berg Elisabeth Stridh Mikael Jageklint Madeleine Odle Handledare: Stefan Kärvling

2 2 INNEHÅLL: Innehåll och bakgrund 2 Resultat.. 6 Syfte Diskussion Metod. 3 Litteraturförteckning.10 Genomförande... 4 Appendix.. 11 BAKGRUND I massmedia läser vi ofta om konflikter mellan olika grupperingar i vårt samhälle. Även i Trollhättan upplever vi att det finns spänningar mellan olika ungdomsgrupper. Detta märks även på Polhemsskolan, en högstadieskola med ca trehundra elever, som ligger mitt i centrum. I klass 8D finns det femton flickor och tolv pojkar. Av dessa går åtta elever i musikklass dvs. de har fyra lektioner musik extra per vecka. De har gått ihop sedan mellanstadiet. De övriga eleverna kommer dels från Hjortmosseskolan och dels från Karlstorpsskolan. Klassen är mycket heterogen vad det gäller familjebakgrund, studieresultat och fritidsintressen. Vi är fyra lärare som bildat ett arbetslag och arbetat ihop med klassen i projektet. Ann-Christin Berg undervisar i svenska, engelska och är klassföreståndare i 8D. Klassföreståndarskapet delas med Mikael Jageklint som undervisar i musik. Elisabeth Strid är textilslöjds- och matematiklärare. Madelene Odle är grafiker och filmklippare men undervisar i år i bild. Sammanlagt har vi klassen tolv lektioner i veckan. Vi har planeringstid på måndagar Kulturbyrån i Trollhättan erbjöd en temavecka som hette Shakespeare och jag. Den utgick från berättelsen om Romeo och Julia och skulle mynna ut i en gestaltning där ungdomars frågor om nutid och framtid var vägledande. Ann-Christin Berg hade redan tidigare anmält intresse för det programmet och därför blev det naturligt att vårt projekt skulle kopplas samman med det. Tyvärr visade det sig, passade Kulturbyråns tider inte ihop med vår planering. Vi döpte ändå vårt projekt till Romeo och Julia och bestämde oss för att utgå från filmen med samma namn. Att vi fastnade för just den här berättelsen av Shakespeare beror på att den tar upp konflikter på olika plan, dels mellan familjerna Capulet och Montague, dels mellan föräldrar och tonårsbarn, men också för temat om förbjuden kärlek. SYFTE Målet för ITiS är att lärare ska arbeta i arbetslag med gemensamma elever. Arbetet ska vara tematiskt, problembaserat, ämnesövergripande och elevorienterat. Detta tog vi fasta på då vi bestämde syfte och mål för oss lärare.

3 3 Syftet för lärarna är att: Lära sig nya arbetssätt, PBL Utveckla arbetslaget Bli bättre på IT Studera grupprocessen hos eleverna Utveckla elevernas gruppkänsla Utvecklas som lärare Mål för lärarna är att: Kunna arbeta problemorienterat Fungera bra i ett arbetslag Kunna använda dator och annan informationsteknik i undervisningen Få elevkännedom Få trygga elever En av skolans huvuduppgifter är att motverka mobbing och kränkande behandling och istället främja förståelse mellan olika grupperingar. Detta kände vi som det viktigaste i vårt arbete med eleverna och det styrde också våra syften och mål. Syftet för eleverna är att: Träna konfliktlösning och samarbete Få bättre självkännedom Utveckla sin känsla för gruppens sociala beteende Mål för eleverna är att: Kunna arbeta ihop, lyssna på andra, bli medvetna om sina starka och svaga sidor, lära känna varandra bättre Kunna utvärdera sig själva och sitt arbete genom loggboksskrivning Kunna arbeta problemorienterat Känna till Shakespeare och hans tid Bli trygga i sig själva Ha kul ihop METOD Elevorienterat, temainriktat och problembaserat arbetssätt Utvärdering av loggbok I boken skrev vi in frågor som skulle besvaras varje gång. Vi lärare gjorde loggböcker till eleverna. Vi tog en vanlig skrivbok, klädde in den med ett snyggt omslagspapper och skrev frågorna på insidan av pärmen. Vad har vi arbetat med i dag? Vad ska vi göra nästa gång? Vad har jag lärt mig i dag? Vad har jag gjort för att gruppen ska fungera? Vi förklarade att loggboken var en viktig del i vårt projekt. Vi skulle avsätta en liten stund varje gång till att skriva. Eleverna kunde skriva allt de ville men skulle försöka besvara de fyra frågorna varje gång. Vi lärare i projektet skulle läsa loggböckerna och de skulle få

4 4 respons av oss i den efter projektets genomförande. Sista projektdagen fick eleverna längre tid på sig att skriva i loggboken. Frågorna såg då något annorlunda ut (steg 8). Vad har du arbetat med? Hur har du bidragit för att få ett bra resultat? Vad har varit positivt? Vad har varit negativt? Hur har loggboken fungerat? Övrigt (några elever föreslog ros/ris) GENOMFÖRANDE När vi började vår planering av projektet kände vi direkt att vår planeringstid på måndagar inte skulle räcka. Vi begärde därför fyra undervisningsfria halvdagar för planering, som vi också fick. På dessa dagar diskuterade vi tidsramar, vad problembaserat lärande innebär, frågeställningar till filmen, loggbok och betyg. Vi bestämde först vilka tider som skulle gälla för eleverna i projektet. Vi är en skola som arbetar traditionellt med vanliga fyrtiominuterslektioner. Eleverna byter ämne nästan varje lektion. För klass 8D fanns bara två dubbelpass vi kunde utnyttja. Fredag morgon har de två lektioner bild och onsdag morgon engelska direkt följt av svenska. Vi ville inte störa den vanliga undervisningen för mycket, vilket skulle ge eleverna merarbete. Vi startade därför fredag morgon vecka 10 med att se filmen. Onsdag morgon vecka 11,12 och 13 ägnade vi åt diskussion om filmen, brainstorming, betygsdiskussioner och mera brainstorming. Vi beslöt att bryta undervisningen helt en halvdag vecka 13, vilken gick åt till brainstorming, och sedan tre hela dagar, torsdag vecka 15 och torsdag, fredag vecka 16. Vi informerade våra kollegor på en arbetsplatsträff och fick klartecken från dem och rektor. Några lektioner i svenska och engelska skulle också ägnas åt att ge en bakgrund till Shakespeares liv och skådespel, läsa en lättversion av Romeo och Julia på engelska samt att prova forumspel som metod för konfliktlösning. PBL eller problembaserat lärande som det så vackert heter har varit modernt ett tag och nämns i alla möjliga sammanhang. Vi var nyfikna på detta och ville se om det gick att applicera på vårt projekt. Vi läste först en bok PBL och lärstilar, en vinnande kombination som vi sedan stal idéer ur. Främst tittade vi på de åtta stegen i arbetsprocessen (s.31). Vår utgångspunkt var att vi ville styra eleverna så lite som möjligt. Därför berättade vi först vad ITiS var, varför vi ville vara med och varför vi valt just klass 8D. Den bakgrundsbeskrivning vi givit tidigare nämnde vi inte utan klassen valdes för att vi som klassföreståndare var med och framförallt för att vi tyckte klassen var trevlig och kreativ. Eleverna kände sig utvalda och var både positiva och nyfikna. Vi berättade också att projektet skulle handla om Shakespeares Romeo och Julia och att vi efter att ha sett filmen skulle hitta på något med den som utgångspunkt. Filmen kände de flesta elever till. Den hade också gått på TV tidigare. Innan eleverna såg den fick de ett antal frågor att fundera på. Dessa skulle vi diskutera efteråt. 1. Vilka konflikter finns det i filmen? 2. Hur löser man dem i filmen? 3. Vilka likheter och olikheter finns det mellan nutid och Shakespeares tid? 4. Skulle Shakespeare varit nöjd med filmen? 5. Hur skulle ett lyckligt slut se ut? 6. Var det något du inte förstod i språket? 7. Varför var filmen gjord på det sättet?

5 5 Det blev ingen större diskussion efter filmen men några bra synpunkter kom fram. Eleverna hade sett saker vi själva inte tänkt på t.ex. att bildsekvenserna var ryckiga när Julias nervösa mor visade sig och lugna med ljuv musik i bakgrunden när Julia syntes. Inför steg två, brainstorming, införskaffade vi ett antal post-its och delade upp klassen i grupper. Det blev livliga diskussioner i grupperna och många förslag. Ett förslag skulle skrivas på varje post-it så att vi kunde sätta upp dem på tavlan och sedan gruppera dem (steg 3). Detta ville eleverna göra: Skådespel Parodi Resa till Italien Baka kakor och sälja Göra hemsida Filma och ta kort Göra musik Ha en parad med renässanskläder Eleverna fick smälta intrycken och fundera ytterligare. Vi påminde om den korta tiden vi hade på oss. Nästa brainstorming ledde fram till det slutgiltiga förslaget. Vi skulle göra en parodi på Romeo och Julia, en kort pjäs med musik- och sånginslag som vi sedan skulle spela upp för föräldrar och på så sätt få in lite pengar till en skolresa i åk 9. Eleverna valde själva vad de ville arbeta med. Alla skulle välja en huvudsyssla och en bisyssla. Följande arbetsområden fanns att välja på (steg 4): Skriva manus Skriva musik Agera Sy dräkter Göra kulisser Göra affischer Göra en hemsida Filma arbetets fortskridande med videokamera Arbeta med digitalkamera PR dvs. ringa Trollhättans tidning och TV Fyrstad och få dem intresserade av att göra ett reportage om vårt arbete Vi berättade för eleverna att rektor ville att vi skulle visa en del av vår pjäs på avslutningen och det godkändes av eleverna. Eleverna bestämde dessutom att de skulle visa sin pjäs för släkt och vänner på Sagateatern den 31 maj, kostnad 20 kr, 50 kr för en familj (steg 7). De skulle också bjuda på saft, kaffe och bakade hjärtan. Vi lärare bokade då Sagateatern för en heldag så att vi hinner träna och lära oss ljussättning m.m. När det gällde utvärdering ville vi finna ett sätt att kunna se vad som hände med eleven i själva arbetet och ge dem tid till eftertanke. Vi ville se om de var medvetna om sitt eget agerande i grupp, om de var medvetna om sitt eget lärande? Att skriva loggbok kändes som ett bra sätt att komma nära elevens tankar. Vi lärare gjorde loggböcker till eleverna. Vi tog en vanlig skrivbok, klädde in den med ett snyggt omslagspapper och skrev några frågor på insidan av pärmen.

6 6 När det gällde att betygsätta eleverna kände vi oss osäkra. Vi bestämde att eleverna skulle få ett ämnesbetyg på sitt arbete där det går, det kan vara enskilt eller i grupp. Men tonvikten lade vi på det som den allmänna delen av läroplanen betonar dvs. Mål att sträva mot i kapitlen Normer och värden och Elevernas ansvar och inflytande. Vi presenterade och diskuterade innebörden av dessa mål med eleverna. RESULTAT Åtta elever, sex flickor och två pojkar, anmälde sitt intresse att skriva ett manus (se appendix). Manuset skrevs färdigt på en och en halv arbetsdag. Alla deltog inte lika aktivt i början av manusskrivandet men detta ändrades. Eleverna har varit positiva och arbetet hårt. Idag har jag lärt mig att vi är mycket effektiva faktiskt Jag har lärt mig att jobba tillsammans med andra elever som jag tidigare har haft problem med Jag har försökt att komma med förbättringar och förslag hela tiden, jag har varit så kreativ som jag kunnat tycker jag Musikgruppen bestod av fem elever, fyra flickor och en pojke. Av dessa var tre stycken musikklasselever. Musikgruppeleverna deltog först i manusskrivandet. När det hade tagit sin form gick de över till att utforma musikinslagen i föreställningen. Eleverna bestämde själva vad för slags musik som skulle finnas med i pjäsen. Pojken i gruppen valde att bidra med musik han komponerat själv. Detta stycke fungerar som ouvertyr till föreställningen. En flicka kom med förslag att vi skulle framföra låten Romeo som gruppen Shebang har gjort. Detta resulterade i ett tillfälligt Romeo-band som framför sången i pjäsen. I denna sång lånade vi även in några fler elever från andra grupper. Bland annat en keyboardist och en doatjej. Övriga musikinslag som eleverna jobbade fram består bland annat av solonummer blandat med ackompanjemang som dramatiserar skådespelet. Eleverna själva fungerar som exekutörer av musiken. Antingen spelar dom ett instrument som t.ex. piano, elbas och synt eller sjunger som solister och korister. Vi använde musiksalens ljudutrustning som eleverna själva fick lära sig sköta. Jag har gjort en massa låtar och spelat gitarr med Mikael Fem flickor valde att sy dräkter. De började med att leta mönster till Julias klänning, mätte sedan de blivande skådespelarna och har sytt för brinnande livet. De har inte bara sytt utan också ändrar gamla kläder för att få dem mer tidsenliga. Jag har lärt mig att samarbeta med alla Man måste läsa noggrant Lärt mig att jobba tillsammans med dem i gruppen. Jag har lärt känna dem bättre. Förut brukade jag inte prata med dom Lärt mig att jag inte kan så mycket om syslöjd (skrivet av en flicka som i vanliga fall har trä- och metallslöjd)

7 7 Fyra pojkar valde att ta ansvar för kulisser och affischer. De fick hjälp av en del skådespelare medan de väntade på att manuset skulle bli klart. De gjorde familjerna Capulets och Montagues vapensköldar, en stor banderoll att ha över scenen och affischer som gör reklam för vår föreställning. Jag har arbetat som scenansvarig och målat upp Montagues vapensköld och skissat och målat banderollen. Jag har agerat som lagledare i min grupp anser jag själv. Det har behövts vägledning för vissa personer. Jag har försökt att driva på arbetet och varit allmänt positiv Tre pojkar valde att göra en hemsida. Men de har också deltagit i andra aktiviteter tex. målat, givit idéer till manuset och vikarierat i småroller när de tilltänkta skådespelarna inte varit på plats. Jag friskade upp mitt minne extremt och lärde mig nya script och html Video och digitalkamera valdes av fyra pojkar som i vanliga fall är skoltrötta och tar mycket litet ansvar för sitt skolarbete. De filmade och tog kort men lekte också mycket och tog inte alls ansvar för andra delar i projektet. Många andra elever har givit dem ris i sina loggböcker. Två av dessa elever lyckades vi, lärare och elever, övertala att agera i pjäsen. Detta medförde att de engagerade sig på ett helt annat sätt. På frågan vad som varit positivt och negativt med projektet svarade de andra två pojkarna: Det är bra att inte ha några lektioner Det har varit tråkigt för man har inte haft så mycket att göra En flicka tog ensam ansvar för PR. Hon ringde både Trollhättans tidning och TV Fyrstad. Hon fick skriva ett fax till TV som eventuellt kommer på vår premiär 31 maj. Trollhättans tidning var där vår sista arbetsdag och kommer ha ett reportage om vårt projekt i slutet på maj. Det jag tycker ha varit posetivt [sic] är att de var roligt och få ha en uppgift som man har ansvar för Slutligen har vi agera-gruppen. Femton personer är med där i större eller mindre roller. På grund av sjukdom och arbete i andra grupper har träningen varit något kaotisk. Som tidigare nämnts har andra hoppat in i roller när skådespelarna varit försvunna. Trots det känns det som att vi kommer att klara vår föreställning i maj. Eleverna är nu på prao men tog hem sina manus för att plugga repliker under tiden. Romeo tycker: På agerafronten har det varit kul MEN SVÅRT att få lite feeling i spelet Syftet och målet för oss lärare var att: 1. Lära sig nya arbetssätt, PBL och arbeta efter denna metod. Gjorde vi detta? Ja, delvis. Och vi tycker att det fungerade bra. 2. Utveckla arbetslaget och fungera bra i laget. Vi arbetade ihop och samarbetet fungerade ypperligt. Utan några som helst friktioner. Alla bidrog med sina kunskaper, ideér och tid.

8 8 3. Bli bättre på IT, kunna använda dator och annan informationsteknik i undervisningen. De flesta utav oss känner att de blivit mycket mer kunniga på IT, bland annat genom våra fina lånedatorer. 4. Studera grupprocessen hos eleverna och få elevkännedom. Detta är väl den punkt som där vi alla känner att vi uppnått bäst resultat i vårt projekt. Den här momenten har varit oerhört lärorika och givande. 5. Utvecklas som lärare Genom att arbeta i en projektform som den här, tycker vi alla att vi kommit en bit längre i vår utveckling som lärare. DISKUSSION När vi nu tittar tillbaka på de mål vi satte upp för oss lärare tycker vi att vi lyckats uppnå de flesta. Vi har arbetat problemorienterat enligt de åtta stegen i PBL och lärstilar även om vi inte slutfört alla stegen ännu, redovisningen steg 7 dvs. föreställningen på Sagateatern saknas. Vi har fungerat bra som arbetslag. Alla har tagit ett stort ansvar och hjälpt varandra när det behövts. När det gäller datorn tycker Mikael att han haft stor nytta av den. Han har skrivit sin loggbok, gjort anteckningar och sökt musiktexter på nätet. Elisabeth har också sökt en hel del för att få information om klädedräkter. Madelene och Ann-Christin har ej använt datorn utan överlämnat det arbetet till eleverna. Det absolut bästa har varit att lära känna eleverna bättre och få se nya sidor hos dem. Det har vi kunnat göra tack vare det fria arbetssättet och det stora ansvar eleverna fått och tagit. Läsningen av deras loggböcker har här givit oss mycket. Vi ville också få trygga elever och det tycker vi en del av citaten från loggböckerna visar. Trivseln har blivit bättre i klassen och många elever har fått en större säkerhet när de tillsammans kunnat göra ett så bra arbete. När det gäller de mål vi ställde upp för eleverna tycker vi att vi nått upp till alla utom målet att kunna utvärdera sig själv genom loggboksskrivning. Några elever tänkte verkligen till och besvarade frågorna väl, men de flesta eleverna hade problem att formulera sig. Dels tror vi det beror på att eleverna inte är vana att skriva loggbok, dels beror det på att eleverna har en begränsad syn på vad kunskap är. Vi diskuterade detta med dem ett antal gånger, men det var ändå svårt för många att förstå att kunskap inte bara är rena fakta. Många elever skrev vid slututvärderingen att frågorna i loggboken var svåra och att det hade varit bättre att bara få skriva en egen berättelse. Flera loggböcker visar ändå på en utveckling av skrivandet vilket är positivt. Vid slututvärderingen skrev de flesta innehållsrika svar på frågorna. Slutligen några elevcitat om vad de lärt sig: Att det är svårt att vara engagerad i något man tycker är ganska tråkigt än så länge. Att för att alla ska arbeta effektivt så behövs en slags ledare som säger åt alla vad de ska göra. Vissa saker kan man inte göra tillsammans. Jag har lärt mig massor bl.a. att agera bättre och mer trovärdigt. Vi har verkligen känt att vi har haft kul ihop med eleverna. De har fått ta ett stort ansvar för resultatet genom att själva komma med förslag som vi sedan tillsammans har utformat. Ofta har en positiv och kreativ stämning varit den rådande. Följande kan vi ta del av i elevernas egna loggböcker: Hela projektet har varit posetivt [sic]. Jag mennar [sic] det är ju inte alltid man får vara med om ett sånt här stort projekt (Jättekul).

9 9 Jag ger beröm till Lärarna för att dom har varit så trevliga mot oss. Jag vill ge beröm till nästan alla, alla har varit bra på sitt. Det har varit jättekul det här! Vi har haft roligt nästan hela tiden och man kommer närmare varann. Det posetiva [sic] är att vi har fått en bättre sammanhållning i klassen. Det var otroligt roligt att få arbeta fritt. Allså [sic] eleverna gjorde 90 % och lärarna bara riktade oss åt rätt håll.

10 10 Litteraturförteckning Beckett, Wendy (1994). Bonniers stora bok om Måleriets historia. Stockholm: Bonnier Alba Byréus, Katrin (1996). Du har huvudrollen i ditt liv. Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber. Carpenter, Humphrey (1994). Shakespeare without the boring bits. London: Viking. Cedergren, Johan (2000). PBL och lärstilar. En vinnande kombination. Grisslehamn: Bräcke Tryckeri. Linge, Lars (1987). Renässansen Miljöer och människor. Göteborg: Esselte Studium AB Luhrmann, Baz (1996). Romeo and Juliet. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Lpo 94. Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillsammans mot mobbing. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig via:

11 11 APPENDIX MANUS av klass 8D Polhemsskolan Romeo och Julia Scen 1. Rollista: 1 berättare, Abraham, Simson, Gregorio, Benvoli och en man. (De båda familjerna samlas i två grupper bak på scenen. Tysta. Medan berättaren kommer fram och berättar. Berättaren stannar kvar på scenen under alla scener.) Berättaren: Detta är den vackra och sorgliga berättelsen om Romeo Montague och Julia Capulet vars släkter förde en släktfejd med varandra sedan långt tillbaka. De levde i det ljuva Verona som inte var så ljuvt för deras del, eftersom deras släkter var ovänner. (Musik: Begravningslåt. De båda familjerna för syn på varandra.) Simon: Vid min häl. Här kommer Montaguerna! Abraham: Vid min röv. Här kommer Capulet! Gregorio till Simson: Jag ska allt visa dem vad jag gör för! Jag ska räcka lång näsa åt dem. Simson: Nej, låt mig räcka näsa åt dem. (Simson tar fram en lösnäsa.) Abraham: Vad? Räcker ni lång näsa åt oss herre?! Simson: Ööh nej, det var inte jag, det var han. (Simson pekar på en man som går förbi med en lång näsa. Simson tar näsan och slänger iväg den.) Abraham: Jag såg allt näsan i din hand herre! Gregorio: Muckar du eller?! Abraham: Vadå muggar?! Simson: Han hånas. Dra ditt svärd Gregorio. (De fäktas och Benvolio kommer in på scenen.) Benvolio: Lägg ner era lansar! Abraham: Vadå kransar?

12 12 (Alla går ut.) Scen 2. Rollista: En berättare, Romeo, Mercusio, Abraham och Benvolio. Berättaren: Polisen ingrep och avslutade bråket. Nu har Montaguerna bestämt sig för att planka in på Capulets fest. (Montaguerna kommer in med en planka, går tvärs över scenen och sjunger Robin Hood sången. Går sedan ut från scenen.) Scen 3. Rollista: Julia, Julias mamma och Paris. Julias mamma: Gör i ordning dig nu, annars missar du din entre! Julia: Fan morsan! Ta det lugnt. Julias mamma: Jag är lugn. Jag är inte stressad. Men skynda dig nu. Jag får panik! Ååh just det ja. Paris har frågat om din hand. Hur känner du inför detta? Julia: Det är en ära jag inte vill ha. Julias mamma: Ååh! (Julias mamma går iväg. Ut från scenen.) Julia: Men morsan! Jag är bara 14 år. (Julia springer efter.) Scen 4. Rollista: Statister, Ama, Julia, Romeo, Julias pappa, Paris, Tybalt och vänner till Romeo. (Alla som är med på festen kommer in på scenen.) Julias pappa: Låt festen börja! (Alla dansar. Musik: Scooter: Fire!) Romeo får syn på Julia och blir kär. Paris bjuder upp Julia och de börjar dansa. Romeo och Julia tittar på varandra hela tiden under själva dansen. Efter dansen kommer Ama och drar iväg Julia. Romeo och Julia tittar fortfarande på varandra. Ama: Sluta titta, han är en Montague! Vänner till Romeo: Vad håller du på med? Hon är ju en Capulet! Julia: En Montague? Varför är du en Montague? Kan du inte ha ett annat namn? Romeo: Hon är en Capulet? Tybalt: Nämen titta! Där är Montagueer. Julias pappa: Låt dem va! Ingen förstör min fest. (Romeo och hans vänner springer ut från scenen. Sedan går Julia ut, därefter gästerna.) Scen 5.

13 13 Rollista: Romeo, Julia, Ama och Johan som spelare. (Romeo kommer in.) Romeo: Hmm undrar vilket fönster det kan vara..? (Julia kommer ut på balkongen och sjunger Can t help falling in love, medan Romeo bara tittar på. Julia ramlar sedan ner i en lövhög. Under hela scenen ropar Ama att Julia ska komma in.) Julia: Aj fan! De skulle ju fixa det här balkongräcket, jävla klantarslen! (Johan börjar spela och Romeo och Julia tittar på varandra.) Julia: Vad gör du här? Jag trodde inte att du brydde dig om mig. Romeo: Självklart gör jag det. Jag bryr mig bara inte om våra familjers gräl. Julia: Svär då din kärlek till mig. Romeo: Okej. Jag svär vid månens sken Julia: Nej! Svär inte vid månen. Månen är tillfällig. Betyder det att din kärlek till mig också är tillfällig? Romeo: Om inte det duger får du ta mitt ord på det. Julia: Okej, jag tror på dig. Romeo: Ge mig en kyss. (Romeo och Julia pussas.) Romeo: Gift dig med mig, Julia! Julia: Nej! (Musiken slutar och allt blir tyst.) Julia: Nä, jag skojade bara! Romeo: Skicka bud till mig i morgon. Julia: Vilken tid? Romeo: Klockan nio. Längre kan jag inte vänta. (De går ut åt var sitt håll.) Scen 6 Rollista: En berättare, Julia och Ama. Berättaren: Nästa dag bad Julia Ama att söka upp Romeo för att fråga om bröllopet blir av. Ama fick tag på Romeo och berättade sedan för Julia hur de skulle gå tillväga för att inte bli upptäckta. Julia: Vad sa han? Ama: Lugn mitt barn, låt mig hämta andan. Julia: Okej, men vad sa han?! Ama: Vill du att jag ska berätta eller inte? Julia: Säg bara vad han sa! Ama: Han sa att om du vill gifta dig med honom så ska du gå till kyrkan i morgon och låtsat bikta dig. Men istället kommer prästen där att viga er.

14 14 (Julia blir överlycklig och de går ut från scenen.) Scen 7. Rollista: Berättaren, Tybalt, Romeo, Mercusio, Julias mamma. en polis. Berättaren: Capuletterna fick redan på att Romeo och Julia var tillsammans. Kärleken var inte orörd länge till. (Gängen kommer in på scenen.) Tybalt: Du ska låta bli min kusse! Romeo: Vadå kusse? Din häst? Jag har inte rört din häst! Tybalt: Inte häst! Min kusse, min kusin! Romeo: Jasså, din kusin. Tybalt: Rör du henne igen så ska du FFF! Romeo: Vadå FFF? Tybalt: Du ska Få Fan Fört! Mercusio: Jag tog din. Tybalt: Ingen tar min luft! (Tybalt sticker kniven i Mercusio.) Romeo: Va fan håller du på med?! Hur i helvete kan du mörda någon för en sån sak?! Du är ju för fan du i huvudet, han stod ju inte på någons sida! (Romeo sticker svärdet i Tybalt. Sedan springer Romeo gråtandes därifrån. Alla går ut från scenen. Polisen kommer in med Julias mor.) Julias mamma: Jag vill att Romeo ska avrättas som ersättning för min kära Tybalts liv! Polisen: Och vem ska ersätta Mercusions liv? Jag tänker inte avrätta Romeo. Men utvisning är rätt straff. (Romeo blir utvisad. Polisen drar upp ett rött kort och alla går ut från scenen.) Scen 8. Rollista: Julia. Julias pappa och Julias mamma. (Julias sitter och gråter över Tybalts död när hennes föräldrar kommer in.) Julias pappa: Jag vet att du sörjer din kära kusin så därför har jag bestämt att ett bröllop med Paris skulle pigga upp dig. Julia: Men jag vill inte gifta mig med honom. Julias mamma: Jo, men kom igen nu. Han är jättesnygg ju! Jag skulle gifta mig med honom om jag inte redan var gift. Julias pappa: Vad menar du med det va?! Julias mamma: Nu pratar vi om Julia här. Julias pappa: Julia, du gifter dig med Paris och därmed basta och förresten det går över. (Julias pappa går ut.) Julia till mamma: Mamma, säg något! (Mamma är tyst.)

15 15 Julia: Mamma, jag vill verkligen inte gifta mig med Paris! Prata med pappa, snälla!? Julias mamma: Om inte du gifter dig med Paris så är inte du min dotter längre! (Julia springer gråtande iväg. Mamman går iväg åt ett annat håll.) Scen 9. Rollista: En berättare, Romeo och en vän till Romeo. Berättaren: Julia vill inte gifta sig med Paris och söker därför hjälp hos prästen. Prästen ger henne ett gift som gör så att hjärtat stannar och kroppen ser död ut i 48 timmar. Hon tog giftet natten innan bröllopet med Paris. Hennes familj begravde henne inte genast utan lade henne öppet i familjemonumentet ett par dagar. Nu skickade prästen ett brev till Romeo där han förklarade allt och bad honom komma och hämta Julia så fort som möjligt. Brevbäraren kommer till Romeos nya hem med brevet. Men Romeo ser det inte. (Under tiden som berättaren talar, spelas händelsen upp i bakgrunden. En vän till Romeo kommer in på scenen.) Vännen: Jag har tråkiga nyheter. Din brud har dött. Romeo: Va?! Julia?! NEJ!! Vännen: Du kanske borde åka hem och se det med egna ögon, ta farväl liksom. (Romeo lägger sig på knä och gråter.) Scen 10. (Rollista: Romeo, Julia och berättaren.) Berättaren: Romeo lyder sin väns råd och åker tillbaka till Verona. Där söker han upp en apotekare som ger honom ett gift. Han går in i kyrkan och fram till Julias dödsbädd. Romeo: Min Julia, min kära Julia. Öppna dina vackra ögon en sista gång, så jag kan drunkna i dem och föja mig själv från det smärtsamma liv utan dig. (Romeo dricker giftet samtidigt som Julia börjar röra på sig. Julia sträcker sin hand mot Romeo och Romeo spärrar upp ögonen. Julia tar upp flaskan och ser att det är gift.) Julia: Drack du detta gift utan att lämna en enda droppen åt mig. Tro inte att jag kommer att stanna i den här världen utan dig. If you jump, I jump, remember?! (Julia sticker kniven i sitt hjärta och faller ner vid sidan av sin älskade Romeo. Romeo och Julia går ut.) Berättaren: Det är var den sorgliga historien om Romeo Montague och Julia Capulet i ljuva Verona. Efter deras död försökte familjerna hålla sams med ingen vet hur det gick. (Berättaren går ut och allt släcks ner. När applåderna kommer går alla in på scenen igen och bugar.) - FINE -