Barn och ungas socialtjänst

Transkript

1 FoU Fyrbodal Barn och ungas socialtjänst Hur synliggör socialtjänsten den verksamhet som bedrivs för barn och unga? Vilken information finns och hur kan vi förbättra den? FoU Fyrbodal 2013:1 Annica Johansson Roxana Hidalgo Linnea Bjelkenäs Uddevalla kommun

2 Innehåll 1. Inledning 3 2. Bakgrund Syfte och frågeställningar Ladder of Citizen Participation Lagstiftning Rätt till information i frågor som rör den egna personen Stärkt skydd för barn och unga januari Metod 7 4. Sammanställning av två rapporter Sammanställning av Roxanna Hidalgos rapport Kommunernas hemsidors utseende och innehåll Intervjuer av barn och ungdomar Roxannas resultat Sammanställning av Linnéa Bjelkenäs rapport Linnea om Barnombudsmannen Fredrik Malmbergs syn på socialtjänsten Linneas genomgång av Fyrbodalkommunernas hemsidor Linneas samtal med mellanstadieelever 15 5 Analys Information på olika nivåer Hur gå vidare? 20 6 Slutsats 20 7 Källförteckning 21 8 Bilagor 21 2

3 1. Inledning Frågan om hur socialtjänsten synliggör den verksamhet som bedrivs för barn och unga väcktes under den forskningscirkel som sex kommuner i Fyrbodal deltar i sedan hösten Flera fynd gjordes under forskningscirkelns första fas, bland annat att det i alla kommunerna saknas bra och ändamålsenligt informationsmaterial riktat till barn och unga. Med anledning av detta genomfördes sommaren 2012 ett projekt under sex veckor där två unga personer, Roxanna Hidalgo och Linnéa Bjelkenäs, fick i uppdrag att ta fram ett underlag till informationsmaterial om den sociala barnavården riktat till barn och unga. Resultatet blev bland annat en systematisk genomgång av kommunernas hemsidor samt förslag på hur information om socialtjänsten riktat till barn och ungdomar kan utformas. Sammanfattningsvis kan konstateras att den information som finns är riktad till vuxna och inte utformad för att kunna läsas av barn och unga. Samhällets skyddsnät kan vara många barn och ungas enda räddning. En förutsättning för att barn och unga ska kunna nyttja vårt samhälles skyddsnät är att de har kunskap om att det finns och om hur det fungerar. Existerande information om socialtjänsten riktad till barn och unga är i dagsläget mycket begränsad och svårtillgänglig. Linnea Bjelkenäs, projektansvarig Denna rapport är en sammanställning av vad som framkommit under projektet samt tips och råd till kommunerna om hur de kan gå vidare för att förbättra informationen till våra barn och unga. Detta för att de ska kunna få tillgång till den hjälp och det stöd de kan vara i behov av samt en möjlighet att påverka hur de blir bemötta i den sociala barnavården. I och med de förändringar som genomförts 1 januari 2013 i Socialtjänstlagen, Stärkt stöd och skydd för barn och unga, är det nu ännu viktigare att barn och unga känner till vilket stöd och skydd de har möjlighet att få genom kommunernas socialtjänst. Är det så att våra mest utsatta barn och unga inte informeras kommer lagstiftningen inte att få avsedd effekt. Det finns många skrifter bland annat från socialstyrelsen, om hur barn och unga ska informeras under en utredning, vad som ska dokumenteras, barns bästa som utgångspunkt och så vidare. Socialtjänsten måste bli bättre på att tänka steget före, vilket bland annat innebär att utforma information som är begriplig av barn och unga. Information som talar om var de kan söka hjälp och stöd samt vilka insatser som finns att tillgå i kommunerna. Om vi inte blir bättre på att nå ut med information till våra unga kommer inte synen på socialtjänsten att förändras och vi kommer inte att nå de barn och unga som är i behov av stöd och skydd. Denna rapports syfte är att knyta samman Linnea och Roxannas resultat, gällande lagstiftning samt relevant teori i ämnet. Utdrag ur Linnea och Roxannas material redovisas med ett kursiverat typsnitt och deras texter är inte redigerade. 3

4 2. Bakgrund FoU Fyrbodal fick 2011 möjlighet att ingå i ett nationellt program, tillsammans med sex andra FoU-enheter, under ledning av Allmänna Barnhuset. Syftet var att genomföra en forskningscirkel på temat barn och ungas brukarmedverkan i den sociala barnavården. Målet med cirkeln var att landa i ett utvecklings- och strukturförslag på hur sociala barnavården kan få ett bättre brukarperspektiv. Forskningscirkeln i Fyrbodal leddes av Tor Slettebö, dr. polit Diakonjemmets Høgskole i Oslo. Tor Slettebö är forskare på området brukarmedverkan i socialtjänsten och har bland annat skrivit boken Brukarmedvekan i barnevernet. Cirkeln arrangerades av FoU Fyrbodal, socialtjänstens FoU-enhet i Fyrbodals kommunalförbund (norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan). Lis Palm, FoU-strateg, har varit kontaktperson i och kring cirkeln. Sammanlagt deltog tio personer, nio kvinnor och en man, i forskningscirkeln från sex kommuner (Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Mellerud, Tanum och Strömstad). En av övningarna som genomfördes i cirkeln var att ta fram vad som fanns i form av skriftligt material och information på hemsidan som informerar barn och unga om den sociala barnavården i respektive kommun. Det blev tydligt att informationsmaterialet som finns är utformat för vuxna och att det saknas riktad information för barn och unga. För att barn och unga skall kunna hitta och ta del av sina rättigheter och de möjligheter till det stöd och skydd som finns, bör det finnas informationsmaterial riktat till målgruppen. Utmaningen om att utveckla bättre informationsmaterial för alla kommunerna i Fyrbodal förmedlades vidare till FoU- enheten Fyrbodals kommunalförbund. En ansökan om medel för att anställa två personer sommaren 2012 togs fram av forskningscirkeln. En socionomstuderande, Linnea Bjelkenäs och en ungdom med egna erfarenheter av att vara brukare av den sociala barnavården, Roxanna Hidalgo, anställdes utifrån att de bedömdes som lämpliga att genomföra projektet. Uppdraget till Roxanna och Linnea formulerades på följande sätt: Vad vet barn och unga om den sociala barnavården, socialtjänsten om vilken hjälp och stöd man kan få? Hur vill barn och unga informeras och kommunicera med socialtjänsten? Se över kommunernas hemsidor, vilken information finns där? Barn och unga skall kunna hitta information om var man vänder sig, till vem, vilken hjälp man kan få, när och hur man kan nå professionella. Ärendegången skall beskrivas på ett för barn och unga begripligt språk. Förklaras olika ord, begrepp som t ex vad är en utredning på hemsidorna? Projektresultatet skall kunna utgöra en basinformation till socialtjänsten i Fyrbodal. Materialet skall kompletteras med varje enskild kommuns utbud. Leding/ styrning av projektet var Annica Johansson, Uddevalla kommun med stöd av Lis Palm, FoU Fyrbodal. Forskningscirkeln, om barn och ungas brukarmedverkan bildade en referensgrupp. 4

5 2.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna rapport är att knyta ihop de delar i resultaten från informationsprojektet 2012, som berör informationsmaterial och kommunikation om den sociala barnavården på ett för barn och unga anpassat och begripligt sätt. Rapporten avser att besvara följande frågeställningar: Hur synliggör socialtjänsten den verksamhet som bedrivs för barn och unga? Vilken information finns och hur kan vi förbättra den? 2.2 Ladder of Citizen Participation I forskningscirkeln, Barn och ungas brukarmedverkan i den sociala barnavården, har en av de teorier som tagits upp varit Sherry Arnsteins (1969) Ladder of Citizen Participation, figur 1. Denna teori bedöms som relevant även i denna rapport. Att informera medborgare om deras rättigheter, ansvar och möjligheter kan vara det första och viktigaste steget mot medbestämmande. Hur informationen är utformad är därför viktigt. Känner man inte till sina rättigheter och vilket stöd som finns att tillgå kan man inte heller vara delaktig i att fatta beslut som gäller den egna personen. Information är en förutsättning för att socialtjänstens barnavård ska synliggöras för målgruppen. Information kan ges på många olika sätt, dels genom olika medier, tidningar, tv, internet, affischer och direkt i möten med olika grupper. Figur 1, Ladder of Citizen Participation 5

6 2.3 Lagstiftning Rätt till information i frågor som rör den egna personen En viktig aspekt på rätten att komma till tals för den enskilde är möjligheten att få information i frågor som rör honom eller henne själv. År 2008 infördes i 3 kapitlet 5 Socialtjänstlagen bestämmelser som ger barn rätt att få relevant information, till exempel om vad som pågår och planeras och som har med barnets eller den unges situation att göra. Informationen bör ges så tidigt som möjligt, dels för att information kan lugna barnet i en obekant och kanske skrämmande situation, dels för att barnet ska kunna ge uttryck för sin inställning tidigt i processen. Barnets inställning ska kunna utgöra en del av bedömningsunderlaget i ärendet eller målet. Vid samtal är det viktigt att ta reda på om barnet kunnat ta emot och förstå den information som lämnats. Informationen behöver ges kontinuerligt under hela tiden som ett ärende pågår. Med hänsyn till vad som är bäst för barnet får den information som lämnas anpassas till situationen, barnets ålder, mognad och tidigare kunskaper (regeringens proposition 2006/07:129 Utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården m.m. s. 38 och s. 112) Stärkt skydd för barn och unga januari 2013 Den 1 januari 2013 infördes i socialtjänstlagen förändringar i syfte att stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Regeringens uppfattning är att ett långsiktigt mål bör vara att anmälningarna till socialtjänsten ska minska till följd av ett väl uppbyggt förebyggande arbete och tillräcklig kunskap bland barn och föräldrar om möjligheten att vid behov och med förtroende ansöka om biståndsprövade insatser. Det kräver en medveten strategi och ett offensivt och utåtriktat arbete, där samverkan med basverksamheterna spelar en viktig roll. Socialnämnden är ansvarig för att det finns tillgång till öppna insatser för att kunna möta barns, ungdomars och vårdnadshavares olika behov. Från och med 1 januari 2013 får nämnden fatta beslut om öppna insatser för barn över 15 år utan vårdnadshavares samtycke, om det är lämpligt och om barnet begär eller samtycker till det. För kommunerna innebär detta att det måste finnas en beredskap att erbjuda barn och ungdomar olika öppna insatser. För att brukarna ska kunna ta del av insatserna måste målgruppen få information om det stöd som finns att tillgå. Det framgår i förarbetet till propositionen att det är viktigt att socialtjänsten arbetar med att synliggöra den verksamhet man bedriver för barn och unga. 6

7 3. Metod Denna rapport baseras på Roxanna och Linnéas rapporter som blev resultatet av informationsprojektet Materialet har sammanställts och analyserats. Tillvägagångsättet har valts för att länka ihop två rapporter till en för att skapa ett mer lättillgängligt material som övriga kommuner i Fyrbodal samt andra intresserade kan ha nytta av. Linnea och Roxanna fick i uppdrag att ta fram informationsmaterial om den sociala barnavården för barn och ungdomar. Projektets ramar var vida och initialt var tanken att Roxanna och Linnea skulle utföra uppdraget tillsammans, men av olika anledningar (som inte är relevanta för resultatet) redovisades istället två rapporter med lite olika utgångspunkter. De metoder som både Roxanna och Linnea har använt sig av är att systematiskt undersöka olika hemsidor, dels kommunerna i Fyrbodal men även andra relevanta hemsidor samt intervjuat barn och unga i olika åldrar. Visst material som redovisas här är hämtad direkt ur Roxanna och Linneas rapporter. För att tydliggöra vad som är deras text är den skriven med kursivt typsnitt och den har inte heller redigerats. Linnea och Roxannas rapporter finns att tillgå i sin helhet som länkar på Fyrbodals kommunförbunds hemsida. 7

8 4. Sammanställning av två rapporter Nedan följer en sammanställning av Roxanna Hidalgos och Linnéa Bjelkenäs rapporter. 4.1 Sammanställning av Roxanna Hidalgos rapport Ur Roxannas rapport redovisa de delar som är relevanta för detta projektets huvudsyfte, det vill säga informationsmaterial om socialtjänstens barnavård. I Roxannas rapport finns mycket material som handlar om hur ungdomar och hon själv har blivit bemötta av socialtjänsten och tips på hur socialtjänsten kan förändras för att barn och ungdomar ska känna sig mer delaktiga och bättre bemötta. Det materialet redovisas inte närmare i denna rapport Kommunernas hemsidors utseende och innehåll Roxanna upplevde en rad problem när hon undersökte kommunernas hemsidor. Hon sammanfattar dessa problem på följande sätt: 1. När jag skulle söka upp socialtjänstens hemsida tog ca 5-7 minuter. Det jag reagerar på är att jag som varit med tidigare inte ens själv kan hitta rätt, utan att behöva google sökmotor och klicka vidare via någon kommuns hemsida 2. Det finns en lättläst (version) som inte ger något direkt bättre version av det jag tidigare läst. 3. Det finns ingen avdelning för oss barn och ungdomar. 4. Ingen panik-lämna sidan. 5. Sidan fylls av klumpiga uttalande så som Barn och ungdomar kan inte föra sin egen talan på samma sätt som vuxna. Därför behöver alla som arbetar med dem bevaka deras bästa åt dem. Man väljer på kommuners hemsidor att koppla samman Socialtjänsten med utryck som Barn som far illa. 6. Dem olika kommunernas (Sociala Avdelning ) ser inte samma ut. 7. Hemsidorna fylls av svårlästa meningar och ord. 8. Ingen information om kostnadsfria samtal. 9. Vissa har bara som kontakt, skolor och nattvandrare som man kan vända sig till 10. Anpassad text för människor med olika nationaliteter. 11. Jour nummer, svårt att hitta. 12. Dåligt med bildförklaringar. 13. Dålig förklaring av paragrafer i text. 8

9 4.1.2 Intervjuer av barn och ungdomar Roxanna genomförde tre intervjuer med barn och ungdomar i olika åldrar, ett barn 7 år, en 20-åring, en grupp om fem ungdomar i åldrarna år. Roxanna har också skrivit ner sin egen berättelse och sina erfarenheter av socialtjänsten. I gruppsamtalet med fem ungdomar har Roxanna gjort en lista på olika synpunkter om socialtjänstens barnavård och hur den synliggörs: 1. Kallelser hem till föräldrar kan skapa ytterligare problem i hemmen. 2. Socialtjänstens sätt att prata på. 3. Kontaktperson med vi möten. 4. Rätt hjälp till rätt människor. 5. Bilder är viktigt. (Exempel) 6. Fler Språkligt. 7. Gratis Telefon Samtal. 8. Föreläsningar finns inte. 9. Öppna hus finns inte. 10. Bild exemple på paragrafer finns inte. 11. Förtroendet till sin Sekreterare sviktar. 12. Iphone/android app finns inte. 13. Tystnadsplikt inför föräldrar, har brustit. 14. Vad kan vi själva påverka Roxannas resultat Roxanna tycker att det borde finnas enklare väg till Socialtjänstens hemsida. Versionen Lättläst ska vara lättläst vilket den inte upplevs som idag enligt Roxanna. jag kunde inte hitta någon större skillnad på dem olika versionerna. Samt att de finns andra människor från olika bakgrunder och religioner som inte kan svenska tillräckligt bra och då skulle en språköversättning kunna vara riktigt bra att ha. Ungdomsmottagningens hemsida, innehåller en panik-knapps funktion som Roxanna tycker ska finnas på kommunernas hemsida för att barn och ungdomar snabbt ska kunna klicka bort från sidan om till exempel föräldrar närmar sig. På en hemsida förekom följande uttryck som Roxanna reagerat på och som hon här ger sina synpunkter på. Barn och ungdomar kan inte föra sin egen talan på samma sätt som vuxna. Därför behöver alla som arbetar med dem bevaka deras bästa åt dem. 9

10 Detta är ett uttalande jag hittade på Socialtjänstens hemsida och reagerar starkt över, vem har sagt att bara för att vi är barn och ungdomar så kan vi inte föra våran egna talan? det är mycket det här projektet bygger på att finna vägar att barn och ungdomar ska kunna föra sin egna talan. Sen är det väl så att det kanske inte håller hela vägen i regler och rätt, men vi måste börja utgå ifrån vart barnet eller ungdomen anser att dem är, och vad dem vill ha hjälp med. Inte bara över huvudet på dem säga och tro vad dem behöver Barn som far illa På en av kommunernas hemsidor hittade jag detta uttalande, är det så att Socialtjänsten ska kopplas ihop med starka ord som att Barn som far illa istället tycker jag att man kan uttrycka sig Barn i behov av hjälp för att på så sätt bygga en positiv känsla över det man läser om Socialtjänsten. För Barn och Ungdomar är det viktigt att det ser lika dant ut, på kommunernas sociala flik eller Avdelning så måste de enligt mig och andra se lika ut, det ska vara klart och tydligt och samma för alla. Tillsammans är vi smartare än om bara en har den rätta versionen Överlag tycker jag att hemsidan och kommunernas hemsidor fylls av svåra ord och meningar. Vi borde kunna arbeta fram ett enkelt språk som vi använder oss av. Alla är vi på olika nivåer när det kommer till termer, paragrafer och svåra ord och där måste de ske en förändring, jag ser ingen mening i att läsa en text som jag i slutändan ändå inte förstår. Något som lyser igenom hos människor jag träffat under detta projekt är att det inte finns några kostnadsfria samtal eller information om nummer man kan ringa, större upplysning av journummer och kostnadsfritt borde det vara. Det finns barn och ungdommar idag som kanske inte har pengar men är i stort behov av hjälp, ska vi då sortera bort dem? Vissa kommuner har bara skolor och nattvandrare som man kan vända sig till. Om inte dem lyssnar? vart ska dem då vända sig till? allt det vi bygger på nu måste finnas i ALLA kommuner. Något jag mer kommit fram till är att bildliga exempel finns inte, om man inte förstår vad en text betyder så kanske en bild kan hjälpa en på vägen. Det är väl så att en bild säger oftast mer en tusen ord. Även Paragraf förklaringar borde finnas, de kan vara så att man kan länka paragrafen mot en intern ordlista där man snabbt får svar på vad paragrafen innebär och betyder. 4.2 Sammanställning av Linnéa Bjelkenäs rapport Linneas rapport bygger på flera olika delar, en utvärdering av de 14 kommunerna i Fyrbodals hemsidor, länklista till bra hemsidor, samtal med mellanstadiebarn om socialtjänstens barnavård samt ett förslag på hur en hemsida kan utformas. 10

11 4.2.1 Linnea om Barnombudsmannen Fredrik Malmbergs syn på socialtjänsten Linnea har under projektets gång tagit kontakt med barnombudsmannen Fredrik Malmberg och även läst Barnombudsmannens årliga rapport Signaler Barnombudsmannen om socialtjänsten I och efter Barnombudsmannens årliga rapport (Signaler) 2012 har barnombudsmannen kritiserat socialtjänsten ordentligt. Han är kritisk till hur socialtjänsten, som har det yttersta ansvaret för barn och unga, sköter sitt uppdrag. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg anser att landets socialtjänster måste bli bättre på att tillämpa barnperspektivets grundtankar i sitt arbete med barn och unga. Då man skrev rapporten Signaler har man pratat med barn som vuxit upp med våld och övergrepp och man har reagerat över hur osynlig socialtjänsten är i barnens berättelser. I många av barnens berättelser blev det även tydligt att de inte kände till att man kunde vända sig till kommunen för att få hjälp. Många barn och unga vet inte att socialtjänsten finns för dem utan tror snarare att socialtjänsten är till för t ex vuxna narkomaner. Barnombudsmannen pekar på det arbete som polisen och räddningstjänsten gör ute i skolor då de är ute och berättar om sitt yrke (exempelvis med hjälp av lättbegripliga broschyrer osv). Han konstaterar att han inte sett ett enda exempel på en kommun (socialtjänst) som presenterar sig på ett barnvänligt sett. Barnombudsmannen vill att kommunerna ska bli bättre på att anpassa informationsmaterial och inte minst sina webbplatser så att exempelvis barn som utsätts för våld lätt kan få veta hur de kan få hjälp. Fredrik Malmberg framhåller Norge som en god förebild. Norge har bland annat Barnens hjälptelefon, som är en myndighetsfunktion där de som svarar kan sätta in hjälp till ett barn omedelbart Linneas genomgång av Fyrbodalkommunernas hemsidor Linneas genomgång av hemsidorna är mycket grundläggande och systematisk samt redovisad i tabellform, se bilaga 1. Genomgången gjordes under juli 2012 och det kan därefter ha skett förändringar på hemsidorna som inte finns med i denna rapport. Linnea för ett resonemang om att det kan vara så att barn och unga inte vet att det är på kommunens hemsida de kan söka information om hjälp och stöd. Det krävs i så fall en förkunskap som förmodligen inte alla barn och unga idag har. Nedan följer Linneas beskrivning av hur hon genomfört studien av hemsidorna. För att göra en kartläggning av Fyrbodalkommunernas hemsidor utarbetades först en mall för bedömning. Mallen bestod av rubriker som skulle besvaras; Finns information i form av stöd och hjälp som riktar sig till barn & unga på kommunens hemsida? Svarsalternativ JA/NEJ Sökvägar ifrån kommunens startsida. Om det finns information beskrivs sökvägar till aktuell information från kommunens startsida. Vilken information finns? Om det finns information som är riktad till barn och unga sammanställs detta o korta ordalag för en sammanställning för att ta med vidare för vidarearbetning av informationen fortsättningsvis. 11

12 Bedömning av information som riktar sig till barn & unga på kommunens hemsida. Avslutningsvis gjordes en bedömning som helhet gällande informationen på aktuell kommuns hemsida. Syftet med denna del i projektet var att granska Fyrbodalkommunernas hemsidor för att kartlägga hur informationen riktad till barn och unga ser ut i dagsläget. Utifrån kartläggningen kan ett material tas fram för vidarearbetning i syfte att förbättra informationen. Finns riktad information? Utifrån Fyrbodalkommunernas startsidor har vi letat efter riktad information till barn och unga. Riktad information innebär att det finns information som riktar sig till barn och unga som målgrupp, exempelvis att man använder ett anpassat språk. Första frågan i utvärderingen var -Finns information i form av stöd och hjälp som riktar sig till barn & unga på kommunens hemsida? Resultatet visar att tre av Fyrbodalkommunerna (Strömstad, Tanum och Dals-Ed) inte har någon riktad information till barn och unga. På ytterligare två av Fyrbodalkommunernas hemsidor finns riktad information om ungdomsmottagningen men ingen riktad information till barn och unga gällande socialtjänsten. Dessa kommuner bedöms ha delvis riktad information. Övriga nio kommuner bedöms ha riktad information. Det bör dock understrykas att även mycket begränsad riktad information bedöms vara tillräckligt för att bedömas ha riktad information till barn och unga. En bedömning av Fyrbodalkommunernas hemsidor är att det många gånger inte finns någon riktad information till barn och unga och där det finns information är den i samtliga fall allt för begränsad. Sökvägar I nästa led frågade vi oss hur många barn och unga som skulle lyckas navigera sig till rätt ställe bland alla rubriker på kommunernas hemsidor -stöd & omsorg, social service, individ & familjeomsorg, osv? Av den anledningen utredde vi hur man som barn och ung måste söka ifrån startsidan för att komma till den information som vi bedömde vara riktad till målgruppen. Därför gällde andra frågan i utvärderingen -Sökvägar ifrån kommunens startsida för att hitta till aktuell information. Utvärderingen visar här stora skillnader mellan de olika kommunernas hemsidor. Vissa kommuner (exempelvis Mellerud och Vänersborg) har rubriker direkt på startsidan som riktar sig till barn eller åtminstone till unga, detta bedöms vara positivt då lättillgänglighet är önskvärt. På övriga kommuners hemsidor hittar man riktad information till barn och unga under exempelvis rubriker som Stöd och omsorg, Social omsorg & vård, Individ och familjeomsorg, Invånare, Socialtjänst osv. På flertalet av kommunernas hemsidor var det dessutom rubriker i flera led för att hitta fram till aktuell information. Ett exempel på detta är Åmåls kommuns hemsida där följande sökväg krävdes för att hitta riktad information: Startsida/Omsorg och stöd/socialtjänst/socialtjänstens individ- och familjeomsorg/missbruk och beroendeproblematik/när mamma eller pappa dricker. Det bedöms inte vara lättillgänglig information eftersom det även som vuxen är svårt att hitta denna information, även med förkunskap om vart den aktuella informationen skulle kunna finnas på respektive kommuns hemsida. 12

13 Vilken information finns samt bedömning av informationen Den information som finns och som riktar sig till barn och unga på kommunernas hemsidor är överlag under all kritik. Informationen är svår att hitta, den är otillräcklig, opedagogisk och för det mesta ganska tråkig. Inte en enda gång får man känslan av att informationen på hemsidorna är något som är skrivet för barn. Kommunernas hemsidor bedöms överlag ha nästintill total avsaknad av barnperspektivet. Då man stöter på information på någon av hemsidorna som kan tyckas rikta sig till barn och unga upplevs det otillräckligt och man får ofta känslan av att det inte är särskilt genomtänkt. Våra försök att sätta sig in i exempelvis ett hjälpsökande barns perspektiv under utvärderingarna resulterade mer än ofta i en känsla av exkludering. Under utvärderingarna har vi uppmärksammat att det finns mycket information på kommunernas hemsidor som riktar sig till seniorer. Vi har frågat oss vem som har gjort bedömningen att det ska finnas mer information på kommunernas webbplatser riktad till seniorer än till barn och ungdomar. Majoriteten av dagens barn och ungdomar har i stort sett växt upp med internet och är väl bekanta med hur man hanterar det, förmodligen till skillnad från majoriteten av dagens seniorer. T ex på Uddevallas hemsida under Stöd och omsorg kan man hitta rubriken Äldre, och under den rubriken finns massor med viktig information till äldre om exempelvis vad för stöd kommunen kan erbjuda. Här finns även en handbok för seniorer vilket är en jättebra idé och något liknande hade varit önskvärt även för ungdomar. Ofta finner man rubriken Barn som far illa på kommunernas hemsidor. Under utvärderingarna har rubriken flera gånger gjort en hoppfull då det känns som att man borde hitta någonting under den rubriken som faktiskt riktar sig till barn. Men under rubriken finner man på de flesta sidor enbart information till vuxna om hur de bör agera när barn misstänks fara illa, man kan läsa om allmänhetens anmälningsplikt och om tjänstemännens anmälningsskyldighet osv. och texten riktar sig enbart till vuxna. Informationen man idag vanligtvis finner under rubriken barn som far illa är jätteviktig men det borde även alltid finnas text under rubriken som faktiskt riktar sig till de barn som eventuellt far illa. De telefonnummer som finns angivna på hemsidan om man vill kontakta Socialtjänsten går oftast till kommunens växel vilket inte upplevs som tillgängligt. Önskvärt hade varit att man på sidan kunde se direktnummer till socialsekreterare eller namn på de som jobbar i mottagningsgrupp eller åtminstone reception. Vi upplever att information om den faktiska Socialtjänsten på hemsidorna är väldigt begränsad, vad är Socialtjänsten? Vilka jobbar där? Vad gör dem? Kan dem hjälpa mig? Vad kan dem hjälpa mig med och hur? Information som kan besvara dessa frågeställningar känns grundläggande och självklara på en hemsida där man skall kunna bli informerad om socialtjänsten. 13

14 Förslag för framtida åtgärder Utifrån utvärderingarna av kommunernas hemsidor och redovisningen av resultatet har vi arbetat fram förslag på förbättringsåtgärder. Vi vill även belysa det som under utvärderingarna utmärkt sig som goda exempel. Utvärderingen visar klart och tydligt att det i dagsläget finns en alldeles för otillgänglig och otillräcklig information för barn och ungdomar om hjälp och stöd på kommunernas hemsidor. Vi tror att de flesta barn och unga inte känner till att de ska leta efter information på sin hemkommuns webbsida. Om de känner till att socialtjänsten är den del av kommunens organisation och söker sig via sin hemkommuns startsida är informationen även då otillgänglig eftersom man många gånger måste söka sig vidare via en eller flera rubriker som upplevs kunna vara svåra att förstå. De goda exemplen är de kommuner som redan på startsidan har tydliga rubriker för barn och unga. Det förutsätter dock fortfarande förkunskapen om att informationen man söker finns på kommunens hemsida. Förslag ifrån projektgruppen är att det på alla kommuners startsidor borde finnas en väl synlig rubrik där man genom ett enkelt klick kommer vidare till renodlad information för barn och unga om all hjälp och stöd som finns att tillgå i deras kommun. Ytterligare ett förslag är att socialtjänsten skulle ha en egen hemsida för barn och unga i Fyrbodal. Hemsidan måste marknadsföras ordentligt så att alla barn och unga i Fyrbodal känner till att den finns, på så vis slipper de ta omvägen via sin hemkommuns webbsida utan kan istället ta sig direkt till den sida där informationen de söker finns. Denna hemsida borde även länkas till och från respektive hemkommuns startsida, på så vis skapar man goda chanser för barn och unga att hitta rätt. En gemensam hemsida skulle resultera i en mycket mer lättillgänglig information. Det skulle även innebära att samtliga Fyrbodalkommuner i framtiden kommer att ha information som är riktad till barn och unga (vilket inte är fallet idag). En för Fyrbodals kommuners socialtjänster gemensam hemsida för barn och unga skulle kräva betydligt mycket mindre arbete i jämförelse med att alla skulle göra sina förändringar och förbättringar var för sig i respektive kommun, det skulle i sin tur därför kunna leda till en snabbare förbättring. Ifall det ändå blir så att varje kommun gör förbättringar på sina egna hemsidor vill vi här redogöra för ett absolut minimum av information som barn/ungdomar måste kunna hitta på kommunens hemsida. Samlad information om socialtjänsten, och om deras arbete. Gärna kort information om vad exempelvis en utredning är. Information om i vilka situationer man som barn och ungdom kan kontakta socialtjänsten. Kontaktuppgifter (direktnummer till aktuellt socialkontor) samt nummer till socialjour. Information om BRIS (gärna några utvalda länkar ifrån länklistan i bilaga 2). Informationen skall vara skriven på ett till barn och unga anpassat språk. I minimum ingår förslagsvis även att det på kommunens startsida finns en väl synlig symbol eller rubrik där man genom ett enkelt klick lätt tar sig vidare direkt till samlad information för barn och unga. På så vis slipper man riskera att barn och unga inte hittar till viktig information. Vi tycker att resultatet ifrån utvärderingarna visar klart och tydligt att man på kommunernas hemsidor överlag inte verkar ha ambitionen att hålla sig med information riktad till barn och unga. Ett nytt tänk behövs kring detta, det krävs inte jättestora arbetsinsatser för att åstadkomma några viktiga förbättringar. 14

15 4.2.3 Linneas samtal med mellanstadieelever Linnea genomförde ett besök på en mellanstadieskola och träffade där sammanlagt 30 barn i åldrarna år, 18 flickor och 12 pojkar. Barnen delades in i grupper och samtal fördes kring fyra olika områden; vad är socialtjänsten? Hur kan socialtjänsten marknadsföra sig? Borde socialtjänsten ha en hemsida? Och vad behöver man som barn ifrån sin mamma och pappa eller den som tar hand om en för att må bra? Här nedan redovisas resultaten från de områdena som Linnea samtalade med barnen om. Vad är socialtjänsten? För att inleda gruppsamtalen använde vi oss av en förklaringsmodell av socialtjänsten som samhällets skyddsnät (utan att nämna ordet socialtjänst) och lät barnen själva lista ut vad det var vi ville prata om. Många av barnen förstod utifrån vår förklaring att det var socialtjänsten vi ville prata om. Lite mer än hälften av barnen hade tidigare hört talas om socialtjänsten, vilket inte i sin tur betydde att de visste vad socialtjänsten faktiskt var. Då barnen hade listat ut att det var socialtjänsten som vi ville prata med dem om så var vi nyfikna på vad de tänkte att socialtjänsten brukar hjälpa människor med. Dem hade lite olika tankar och uppfattningar, och några av dem var t ex: De kan hjälpa en ifall man har det bråkigt hemma De kan hjälpa en stökig och bråkig ungdom Om någon är elak mot sitt barn Ifall man tar droger De ger folk pengar Betalar räkningar ifall en förälder har försökt men inte kan få ett jobb Man kan ringa till dem ifall man behöver prata De kan komma och hämta barn som inte har det så bra, med soc-bilen Jag har hört att de lägger sig i å så fast man inte vill ha hjälp Ofta hjälper de en ensam mamma som inte har någon man Vad behöver man som barn ifrån sin mamma och pappa eller ifrån den som tar hand om en för att må bra? Då barnen fick berätta vad de kände till om socialtjänsten uppstod det några gånger situationer där någon berättade i gruppen att de hade hört att socialtjänsten bara la sig i och förstörde familjer. För att ge en god förklaring till var detta kunde komma ifrån tog vi hjälp av barnen för att höra vad de trodde att ett barn behöver ifrån sin mamma och pappa eller ifrån den som tar hand om en för att må bra? Det var väldigt intressant att höra vad barnen hade för tankar om detta, några av dem var t ex: 15

16 Alla konstaterade att mat måste man ju ha Hus, hem, tak, pengar, varmt Kärlek är det viktigaste tyckte en tjej Man behöver någon som kan lära en.. Vad? -Att göra läxorna, klockan, att borsta tänderna Man behöver någon som bryr sig om en Tid, föräldrarna måste ha tid Någon som ser till att jag går och lägger mig Hur kan socialtjänsten marknadsföra sig för barn? Vi berättade för barnen att socialtjänsten gärna vill att alla barn ska veta om att de finns, vad de kan hjälpa till med och hur man kan få kontakt med dem. Vi förklarade att socialtjänsten behöver deras och även andra barns hjälp för att veta hur de kan göra för att alla barn ska få reda på att de finns. Även då hade barnen många olika tankar och förslag och några av dem var t ex: Tv-reklam (tyckte några hade varit bra eftersom att alla barn tittar på Tv). Fast de tänkte att det nog var för dyrt. Komma till skolan och berätta om soc Komma till skolan och prata med alla barn, prata med barnen ett å ett eller i små grupper så man vågar säga något Sätta upp affischer i skolorna och överallt Väldigt bra med skyltar också så att alla barn kan hitta till deras kontor ifall man behöver hjälp eller prata med någon I en grupp tyckte de att det var väldigt viktigt ifall man var ledsen att man fick träffa andra barn som också var ledsna, därför tyckte de att man skulle starta en soc-fritidsgård. Borde socialtjänsten ha en hemsida? Vi pratade också om ifall socialtjänsten skulle ha en hemsida, barnen var överens om att det hade varit väldigt bra eftersom de alla tyckte mycket om att sitta vid datorn. Vi pratade om vad som skulle vara viktigt med en hemsida och det var väldigt populärt att diskutera kring vad hemsidan skulle kunna heta. Namnförslagen löd exempelvis följande: Hjälpförbarn.se, barnhjälp.se, bbh.se, barnbehöverhjälp.se, soc.se, s.se, barn.se, hjälpabarn.se 16

17 Barnens övriga tankar kring socialtjänstens hemsida som framkom då vi diskuterade ämnet var t ex: Det skulle finnas någon att skriva frågor till på hemsidan, en vuxen Det skulle vara bra med bilder på dem som jobbar på socialtjänsten Telefonnummer dit man kan ringa ska stå där Roligt med glada färger och enkla bilder, så man lättare förstår En chat som är hemlig, alltså så att man inte måste berätta vem man är Den kunde vara typ som BRIS hemsida, till dem kan man ringa också Det ska stå på hemsidan vad de kan hjälpa till med så man vet vad man kan prata med dem om, vilka problem. Sammanfattning samt förslag till åtgärder utifrån barnens synpunkter Det var givande och väldigt roligt att träffa alla dessa barn och att tillsammans med dem få samtala och diskutera kring ett så viktigt ämne. Flera av barnen hade hört om socialtjänsten tidigare och några visste lite medan några andra inte visste någonting. I en av grupperna var det en tjej som hade positiva erfarenheter och berättade om att socialtjänsten hade hjälpt hennes storasyster. Denna tjejens positiva erfarenheter smittade av sig på de andra i gruppen och det blev ett väldigt bra samarbete. Det som flera av barnen annars kände till var att man kan få pengar av socialtjänsten och att de betalar människors räkningar ifall man inte kan få något jobb. I flera av grupperna dök det upp som jag nämnde tidigare att någon hade hört att socialtjänsten la sig i och förstörde familjer. Det resulterade i intressanta samtal där vi tillsammans kom fram till det ibland är väldigt bra att socialtjänsten finns. I båda skolorna och i alla grupperna var alla barn efter våra diskussioner helt och hållet överens om att det är viktigt att socialtjänsten finns. Vi tycker att vi fick väldigt mycket intressanta förslag ifrån barnen som var väldigt entusiastiska över att få hjälpa till genom att bidra med sina tankar. Förslaget om tv-reklam för markandsföring av socialtjänsten kom ifrån några killar och det är ju verkligen en genialisk idé. Dessvärre är det förmodligen sant att det är ett alldeles för dyrt alternativ. Men ifall man tänker närmare kring det så kan man ju känna att som vilket fiskpinneföretag eller dejtingsajt som helst så borde socialtjänsten ha råd med en liten snutt reklam. Ett slående budskap i tv-rutan skulle onekligen vara ett väldigt bra sätt att nå ut till så många barn och unga som möjligt. Förslaget om att socialtjänsten skulle komma ut i skolorna och berätta om sitt arbete kom i några grupper i från oss och i några grupper ifrån barnen. Barnen var positiva till idéen och någon undrade varför de inte redan varit där. Förslaget om att sätta upp affischer i skolor och överallt tycker vi är en fantastiskt bra idé, det känns som ett förhållandevis billigt och effektivt sätt att marknadsföra sig på. Vi frågade i alla diskussionsgrupper om barnen tyckte att socialtjänsten borde ha en hemsida och det var barnen helt överens om den borde. Barnen hade flera intressanta förslag gällande innehåll, funktion och utformning av socialtjänstens hemsida. Men det som var populärast att diskutera kring var ändå vad hemsidan skulle heta. 17

18 5 Analys Både Roxanna och Linnea har i sina rapporter konstaterat att det i stort sett är illa ställt med information om socialtjänstens barnavård i kommunerna i Fyrbodal samt att alla barn och unga inte vet vad socialtjänsten sysslar med. För oss som deltog i forskningscirkeln blev frågan om hur socialtjänsten synliggör sin verksamhet för barn och unga aktuell när vi undersökte våra egna kommuners hemsidor samt vilket informationsmaterial som fanns. Informationsprojektet genomfördes för att ta ett första steg mot en förändring och en förbättring av befintligt material. De senaste åren har det på olika nivåer gjorts satsningar för att utveckla den sociala barnavården. Lagstiftningen har förändrats för att stärka skyddet för våra mest utsatta barn och unga och socialstyrelsen har fått flera olika uppdrag, bland annat att ta fram material för att stärka de familjehemsplacerade barnens situation. Det ställs höga krav på dokumentation och krav på evidensbaserade arbetsmetoder i det sociala arbetet vilket är positivt och leder till ökad kvalitet och förhoppningsvis att de insatser som tillhandahålls leder till en förbättrad situation för barn och unga. Genom införandet av verksamhetssystemet BBIC, barns behov i centrum, har barnperspektivet lyfts fram och barns bästa ska övervägas vid åtgärder som berör barn och unga. I förarbetet till socialtjänstlagen, stärkt stöd och skydd för barn och unga, talas om vikten av att synliggöra den verksamhet som bedrivs för barn och unga. Socialsekreterarna inom barnavården har ett ansvarsfullt arbete och en vardag som allt för ofta präglas av en hög arbetsbelastning vilket gör att det inte finns utrymme att problematisera kring frågan om socialtjänstens synliggörande. I samhället finns det få brukargrupper som kan föra barn och ungas talan vilket i praktiken innebär att de som arbetar inom socialtjänstens barnavård både ska bevaka barn och ungas rättigheter och samtidigt tillhandahålla olika insatser. Frågan om hur socialtjänsten synliggör den verksamhet som bedrivs för barn och unga har tyvärr hamnat i skymundan. Ett första steg handlar om att lyfta ansvarsfrågan, det vill säga vem ska driva frågan i respektive kommun. Vad behövs för att barn och unga ska få den information de är i behov av för att dels veta vart de ska vända sig för att få stöd och skydd och dels för att ta tillvara sina rättigheter i kontakten med myndigheter? Både Roxanna och Linnea menar att det är ganska små åtgärder som behöver vidtas för att socialtjänstens verksamhet för barn och unga ska bli något mer barn- och ungdomsanpassad. Ett förslag är att skapa en Fyrbodalgemensam hemsida som bland annat kan marknadsföras på skolorna. Något som kommunerna behöver bli bättre på är att möta och informera barn och unga på de forum där de finns. I dag finns flera olika arenor att nå målgruppen på, bland annat via internet och genom olika sociala medier. Roxanna nämner Iphone/android app och möjlighet till gratis telefonsamtal som exempel. Ett första steg är att barn och unga vet att det är kommunen som tillhandahåller olika typer av stöd. Här säger både Roxanna, Linnea att socialtjänsten måste bli bättre på att visa upp sig så som till exempel poliser och brandmän gör ute på skolorna. Detta är en utmaning för kommunerna eftersom det är tids- och resurskrävande. Vissa kommuner har idag anställt personer som ska fungera som en länk mellan skola och socialtjänst. En del i en sådan tjänst skulle kunna vara att informera barn och ungdomar om socialtjänsten på ett begripligt sätt. 18

19 5.1 Information på olika nivåer För barn och ungdomar behövs generell och övergripande information men också konkret lokal information. De flesta barn och ungdomar har idag tillgång till datorer/smartphones/ipads mm och är vana att söka information via internet. Den övergripande informationen kan komma att erbjudas genom Barntjänsten på nätet som Maria Larsson, Barn- och äldreminister, beskriver i en debattartikel på SvD-debatt 14 juni Barn, föräldrar och organisationer behöver enkelt veta hur lagstiftning och regelverk kring barn i utsatthet ser ut. I dag är det svårt att överblicka. Vi beslutar nu att starta Barntjänsten på nätet som ska vara en pedagogisk presentation av bestämmelserna i Socialtjänstlagen, SOL, och Lagen om vård av unga, LVU. Detta är ett bra och efterlängtat initiativ som kan komplettera kommunernas egna hemsidor. Även om detta initiativ har tagits på regeringsnivå kan kommunerna i Fyrbodal inte vänta på denna informationssida utan behöver redan nu förbättra befintligt lokalt material. Förutom en mer övergripande information behöver varje kommun göra det lätt för barn och ungdomar att hitta information på kommunernas hemsidor. Först och främst behöver barn och unga veta att det är kommunen som står för stöd och hjälpinsatser. Här har både Linnea och Roxanna kommit fram till att olika typer av marknadsföring skulle hjälpa som information till barn och unga i skolan, affischer och tv-reklam med mera. Kommunernas hemsidor behöver utvecklas för att få ett barnperspektiv på informationen. Det är viktigt att tänka på sökvägarna eftersom det inte är säkert att barn och unga vet att det är hos kommunen hjälpen finns. Ett förslag är att skapa en Fyrbodal-gemensam sida med länkar till respektive kommun. Både Linnea och Roxanna har flera konkreta tips på vad som bör finnas på en hemsida riktad till barn och unga: Bilder Panik-knapp Kontaktuppgifter, både till socialsekreterare och socialjour Information om socialtjänsten på ett lättbegripligt språk gärna illustrationer Länkar till andra hemsidor, ex BRIS Enklare väg för att hitta information till barn och unga, gärna rubrik på startsida Information om kostnadsfri samtalshjälp Möjlighet till chatt/diskussionsforum Tänka igenom hur formulera, inte barn som far illa utan barn i behov av hjälp Förklara begrepp, paragrafer mm. 19

20 5.2 Hur gå vidare? De första frågorna som måste ställas är dels vem som är ansvarig för ett eventuellt fortsatt arbete med att skapa bra information och dels om viljan finns att synliggöra socialtjänstens verksamheter för barn och unga. Det skulle teoretiskt sett kunna innebära en ökad efterfrågan av socialtjänstens insatser vilket i sin tur genererar högre kostnader samt ökad belastning för kommunernas socialsekreterare. Att arbeta om hemsidor och skapa nytt informationsmaterial tar tid och kostar pengar. En Fyrbodalgemensam hemsida som Linnea föreslår kan tas fram genom tillsättandet av en arbetsgrupp och genom att ta tillvara på de synpunkter som Linnea och Roxanna har kommit med. Vad skulle då vinsten vara med en gemensam hemsida? En vinst är att det skulle finnas information om socialtjänstens barnavård på alla kommuners hemsidor i Fyrbodal vilket inte är fallet idag. Det skulle innebära samordnade kostnader i och med att alla inte behöver göra samma sak. Det skulle bli ett enhetligt material oavsett vilken kommun barnen eller ungdomarna bor i vilket leder till en ökad begriplighet. 6 Slutsats I Fyrbodal saknas ett barnperspektiv på hemsidornas information. Om kommunerna i Fyrbodal vill arbeta för att synliggöra den verksamhet som bedrivs för barn och unga måste konkreta åtgärder vidtas. Befintligt material måste förändras för att vara ändamålsenligt för olika målgrupper och barn och unga i synnerhet. Linnea och Roxanna har genom sitt arbete bidragit med konkreta tips och råd om hur information om socialtjänstens verksamheter för barn och ungdomar kan utformas. Ansvariga behöver fundera på hur materialet i denna rapport ska användas och på hur ett utvecklingsarbete kan ske. I och med att det finns ett upparbetat samarbete mellan kommunerna i Fyrbodal finns möjligheter till samordning. Informationsprojekt har gjort att kommunerna i Fyrbodal har kommit en bit på väg för att förbättra informationsvägarna för barn och unga. Linneas förslag på en kommunövergripande arbetsgrupp är ett sätt att gå vidare. För att resultatet ska bli användbart är det viktigt att involvera barn och unga i processen. När vi kan nå fram till våra barn och unga med begriplig information på de forum där barn och unga vistas kan vi säga att socialtjänstens verksamhet för barn och unga är synliggjord. Ska en verksamhet bedrivas för att skydda en utsatt målgrupp i samhället så måste målgruppen ha vetskap om att verksamheten finns. Linnea Bjeleknäs 20

21 7 Källförteckning Slettebo Tor, Lis Palm (2012) Barn och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården, Rapport från en forskningscirkel FoU Fyrbodal Bjelkenäs, Linnea (2012) BUS Barn & Ungas Socialtjänst, projektrapport Hidalgo, Roxanna (2012) Projektarbete BUB, Barn och Ungas Brukarmedverkan Arnstein, Sherry R. (1969) A Ladder of Citizen Participation, Regeringens proposition 2006/07:129 Utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården m.m Regeringens proposition 2012/13:10, Stärkt stöd och skydd för barn och unga 8 Bilagor Bilaga 1. Sammanställning av utvärdering av Fyrbodalkommunernas hemsidor, bedömning gällande (riktad) information till barn och unga. Linnea Bjelkenäs 21

22 22

23 Bilaga1 Utvärdering av Fyrbodalskommunernas hemsidor, bedömning gällande socialtjänstens information till barn och unga, juli 2012 Bilaga 1 Sammanställning av utvärdering av Fyrbodalkommunernas hemsidor, bedömning gällande (riktad) information till barn och unga, juli Kommun Finns information i form av stöd och hjälp som riktar sig till barn & unga på kommunens hemsida? Bengtsfors kommun Dals-Eds kommun Färgelanda kommun Lysekils kommun Ja, det finns riktad information till barn och unga. Sökvägar från kommunens startsida. Startsida/Stöd och omsorg/barn, ungdom och familj -Har du en besvärlig hemmiljö? Vilken information finns? Bedömning av information som riktar sig till barn & unga på kommunens hemsida? Det finns information om när man kan kontakta Socialtjänsten exempelvis missbruk, psykisk ohälsa, våld i nära relationer, behov av att prata med någon. Det finns även alternativa kontakter såsom Barnombudsmannen, BRIS och Jourhavande kompis. Den information som fanns för barn och unga var riktad till målgruppen. Således ett anpassat språk och bra konkret information samt kontaktuppgifter. Det är dock svårt att hitta dit eftersom målgruppen måste veta att man ska gå via Stöd och omsorg för att hitta vidare till Barn ungdom och familj innan man kommer till informationen. Informationen anses även behöva breddas till flera områden. Nej Klurigt men efter många klick hittar man till en infosida om ungdomsmottagningen. I övrigt finns ingen information som riktar sig till barn och unga inom olika problemområden. Ja, det finns riktad Startsida/Individ och Barn och unga: här står det att man ska Det finns information som är riktad till barn och unga men information till barn och familj/barn och unga vända sig till en socialsekreterare om den är kort sammanfattad och ger inte bra information om unga. man har problem. vart man kan vända sig om man har problem eller vilka typer Startsida/Individ och av problem som man kan kontakta dem för. Det finns inga familj/ungdomsmottagnin Ungdomsmottagningen: här finns direktnummer till socialsekreterare (det finns telnr till gen kortfattad information som ej upplevs kommunens växel) eller länkar alternativt andra kontakter. riktad till barn och unga. Den begränsade informationen som finns bedöms vara något svårtillgänglig då barn och unga måste veta att de ska gå in på Individ och familj för att komma till Barn och unga. Informationen om ungdomsmottagningen talar inte om i vilka lägen man kan vända sig till dem. Dock finns bra information om när man kan få tag på dem och telnr. Delvis, enbart under Startsida/social omsorg & Information om ungdomsmottagningen i Lite längre ner på första sidan för Social omsorg & vård dyker fliken vård/ungdomsmottagninge Lysekil, informationen talar om var, när en faktaruta om BRIS upp på höger sida. Det är jättebra med Ungdomsmottagningen. n och hur man kan nå en sådan faktaruta men den är helt felplacerad, har svårt att ungdomsmottagningen och i vilka tänka mig att ett barn eller en ungdom skulle snubbla över ärenden. den där den idag är placerad. I övrigt så är den enda informationen som är bra skriven riktad till ungdomar den