Skrivregler och råd vid Restaurang- och hotellhögskolan, Grythytte Akademi, 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skrivregler och råd vid Restaurang- och hotellhögskolan, Grythytte Akademi, 2011"

Transkript

1 Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte Akademi Örebro Universitet Revisionsansvarig för denna version Richard Tellström Skrivregler och råd vid Restaurang- och hotellhögskolan, Grythytte Akademi, 2011

2 Innehållsförteckning BAKGRUND... 4 MÅLSÄTTNINGEN MED ATT SKRIVA VETENSKAPLIGA ARBETEN... 5 ESSÄ VETENSKAPLIGT REFLEKTERANDE... 6 IBUS REDOVISNING AV EGENSTUDIER... 6 UPPSATSER, PM OCH RAPPORTER M.FL DISPOSITION OCH FORMALIA... 7 FÖRSÄTTSBLAD OCH TITEL... 7 FORMALIA... 8 Textens utformning... 8 RUBRIKER... 9 SAMMANFATTNING/ABSTRACT FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD OCH MATERIAL RESULTAT DISKUSSION SLUTSATS REFERENSLISTAN Referensernas ordningsföljd i referenslistan...13 Författarnamn...14 Publiceringsårtal och ibland också datum...14 Titel, volym, sidnummer...14 EXEMPEL PÅ UTFORMNINGEN AV OLIKA REFERENSER Böcker, avhandlingar, rapporter med mera...15 Del av bok och bokkapitel...15 Periodika som publiceras regelbundet...15 Elektroniska dokument och tidskrifter...16 TV-program, film m.m KÄLLOR OCH EGET MATERIAL TRYCKTA OCH OTRYCKTA KÄLLOR Arkiv...17 Fältdagbok...17 Observationsdokumentation...17 Intervjudokumentation...18 Enkätsvar...18 Laboratoriedokumentation...18 Figur- och/eller tabellförteckning...18 Bildförteckning...18 ÖVRIGA RÅD OCH ANVISNINGAR CITAT OCH CITERING TABELLER OCH FIGURER FOTNOTER SIDNUMRERING SPRÅK

3 BILAGOR REFERENSHANTERING ALLMÄNNA RÅD REFERENSER I DEN LÖPANDE TEXTEN Referenser i den löpande texten...23 Referenser med flera författare...23 Referera till internetkällor...24 Referera till muntliga uppgifter...24 Referera till nytryck av gamla böcker s.k. faksimiler...25 Referera till sekundärkällor...25 OPPOSITION VIKTIGT, INTRESSANT OCH SPÄNNANDE! ERRATALISTA REFERENSLISTA TILL DENNA SKRIVRÅDSSAMLING Bilaga 1 och 2 Mall för försättsblad 1 (titelsida) och 2 (sammanfattningssida). 3

4 Bakgrund Skrivandet av en promemoria (PM), en rapport eller en uppsats innebär att tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt för att därigenom få tillfälle att fördjupa sina kunskaper inom ett avgränsat område inom sitt ämne. Ett uppsatsarbete innebär att man utifrån en problemställning genomför en undersökning som sedan presenteras i skriftlig form. Det är också en process i olika faser där också det talade ordet används vid presentation och opposition. Skriftliga hemuppgifter, PM, rapport- och uppsatsskrivande löper som en strimma genom alla tre åren vid Restaurang- och Hotellhögskolan (i fortsättningen här kallad för RHS). Detta för att ge en vana att arbeta självständigt och på det sättet vidareutveckla skrivförmågan genom varje arbete. Processen är därför minst lika viktig som produkten. I sin bok Vetenskapligt skrivande kreativa genvägar sammanfattar Karin Widerberg (2003, s ) följande om skrivandet: 1. Att skriva är ett arbete, som man blir skickligare i ju oftare och mer man skriver 2. Skrivandet kräver fasta arbetstider, då man kan koncentrerar sig ostört och allt annat får vika. Man måste därför planera tid och plats för skrivandet och låta andra aktiviteter anpassa sig därefter. 3. Man skriver för att utforska och förstå, för att komma underfund med något. Man väntar alltså inte med att skriva tills allt är klart. 4. Man skriver hela tiden. Man tar till pennan när man ska formulera problemet det hjälper en att snabbt komma till klarhet och man fortsätter att skriva sig igenom hela forskningsprocessen, igenom alla dess teoretiska och metodologiska övervägningar med mera. Den här sammanställningen av skrivregler och råd är tänkt att vara ett hjälpsamt rättesnöre för allt rapporterande och examinerande vid RHS. Men som den vane vetenskaparen förstås ser, så finns det många fler sätt än de som här presenteras att rapportera vad man kommit fram till i sina studier. För enskilda uppgifter kan examinator anvisa andra skrivsätt än vad som föreslås i denna regelsamling, och då gäller förstås de anvisningarna före vad som står här. Det innebär att kursansvarige kan säga att en uppgift ska utföras på ett sätt som avviker mot skrivråden. Fråga alltid om du uppfattar skrivinstruktionerna som motstridiga! Tanken med en enhetlig struktur är att det ska bli lättare att gå bakom formalia och försöka förstå vad olika studier ger för slags vetenskapliga rön. Denna sammanställning ersätter inte litteratur i metodkunskap utan skall ses som ett komplement till sådan litteratur. För den som ytterligare vill förkovra sig i textens utformning utöver vad som sägs här och i anvisad referenslitteratur rekommenderas boken Typografisk handbok av Christer Hellmark (2000). 4

5 Målsättningen med att skriva vetenskapliga arbeten Centrala kunskaper på universitetsnivå är förmåga att läsa, skriva, tala och tänka. Att tala och skriva är färdigheter där vi meddelar oss med varandra och vill få någon annan att förstå vad vi menar, vilket i sin tur kräver ett behärskande av konsten att kommunicera i tal och skrift. Att tänka, eller att reflektera kan ses som förmågan att kommunicera med sig själv och är kanske den viktigaste förmågan av alla. Skrivandet är en viktig del av din utbildning. Alla kurser som du går innehåller vanligen ett eller flera olika examinerande moment där du ska leverera en text som ett resultat av dina kunskapsinsikter. Oavsett om arbetet är skrivet som en inlämningsuppgift, PM, rapport, eller uppsats på B- eller C-nivå så är målet detsamma: Att skriva så att andra förstår vad du har gjort och vad du är ute efter att belysa, rapportera eller redovisa. Att utveckla förmågan att självständigt avgränsa och bearbeta ett problemområde. Att utveckla färdigheter i att söka forskningsresultat och uppgifter i vetenskaplig litteratur och andra källor. Att utveckla färdigheter i att med olika metoder insamla data samt att sammanställa, bearbeta, analysera och tolka samt att presentera sina egna resultat enligt vetenskapliga och/eller konstnärliga principer. Att utveckla färdigheter i att sakligt och konstruktivt opponera på andra studenters arbeten. Samt att utveckla färdigheter i att försvara sina egna arbeten och texter. Planeringsfasen är en mycket viktig del av skrivandet och av stor vikt här är att avgränsa och precisera ett problem för arbetet. Ett väl avgränsat problem med klara frågeställningar och därtill vald/a lämplig/a undersökningsmetod/er är den bästa grunden för ett lyckat uppsatsarbete. Att formulera ett problem innebär att avgränsa ett område som man vill veta mer om. Genom problemformuleringen väljer du också vad du vill försöka ta reda på. Ditt intresse för ett visst område måste avgränsas och skärpas. Detta kan du göra genom att till exempel formulera: Det du själv redan vet. Det andra redan vet genom tidigare forskning. De metoder du kan använda. Genom att reflektera över vad som är genomförbart, till exempel tidsmässigt och ekonomiskt. Hemtenta - Disposition av svar Hemtentamen är en examinationsform som innebär att studenten får med sig frågor hem som sedan ska besvaras på samma sätt som man gör i en salstentamen. Kurslitteraturen eller annan litteratur används till hjälp för att formulera svaret. Tentamenssvarandet ska göras på egen hand och man får inte tillfråga någon om hjälp, även om det inte kontrollerbart. 5

6 Precis som i salstentamen krävs i hemtentamen både stor precision och bredd i svaret. Men i hemtentamen, till skillnad från salstentamen, är referenshanteringen mycket viktig och referenser anges inte bara med namn och årtal utan också med sidhänvisning. Ett bra sätt att lösa hemtentamensfrågorna att lägga mycket stor vikt vid svarets struktur. T.ex. låt varje svar innehålla en kort inledning baserat på vad som efterfrågas, därefter en huvudtext med din argumentation och en relevant exemplifiering ur kursens litteratur, som också refereras noggrant, och så avsluta med en slutsats. Essä Vetenskapligt reflekterande Essän är en vetenskapligt reflekterande och diskuterande text men friare i sin form än uppsatsen, inte sällan också mer populärvetenskapligt hållen. Essän är personlig men bygger på fakta, på litteratur eller andra källor. Den är inte polemisk eller ett eget känslomässigt utspel, utan den ska argumentera och väga argumenten, även om den kan vara betydligt mer spekulativ än vad t.ex. en vetenskaplig uppsats är. I sak och innehåll har den alltså samma stringens som andra vetenskapliga rapport- och uppsatsformer. Essän kan beskrivas som ett försök där en väldefinierad fråga diskuteras vetenskapligt med hjälp av flera olika exempel och med hjälp av referenslitteratur. Språket är lättfattligt och framställningen kombinerar analys med reflektion. Essän kan innehålla personliga åsikter och subjektiva tonfall som hämtar stöd i de exempel som författaren lyfter fram. Referenser kan förekomma i en essä och genom referenshanteringen (vanligen meddelad genom Harvard-parenteser) gör författaren tydligt vad som är eget reflekterande och vad som har stöd i referenserna. Essän är en vetenskaplig form där författaren ges möjlighet att utveckla sina egna tankar genom beskrivande, reflekterande, jämförande och motiverande. IBUS Redovisning av egenstudier Uppställningen på en text som ska redovisa vad man lärt sig i egenstudier kan göras på olika sätt. Ett sätt att göra det är med IBUS-modellen, där IBUS står för en förkortning som ska uttydas Inledning, Bakgrund, Undersökning och Slutsats. IBUS kan användas när man lägger stort fokus på besvarandet och skrivandet men inte själv gör någon särskild metodtillämpning eller materialinsamling, utan texten är mer i form av en redovisande och resonerande litteraturstudie. IBUS är också ett sätt att disponera sin text. Inledning Ge läsaren en uppfattning om vad det är för text som kommer och vilken fråga som kommer att behandlas. Var precis, uttryck dig exakt och tänk på att det du anger att du ska undersöka och besvara, måste också tas upp i den kommande texten. Bakgrund I bakgrunden tecknar du varför frågan är intressant och vilket sammanhang den återfinns i. I bakgrunden redogör du också för tidigare forskning i ämnet. 6

7 Undersökning I den utredande delen utvecklar du dina resonemang. Det är oerhört viktigt att läsaren kan följa din argumentation och förstår hur du kommer fram till det du gör, så du måste visa var du hämtar dina resonemang ifrån. Referenser är därför mycket viktigt. Slutsats Dra slutsatser av det du resonerat om och argumenterat för, och se till att de frågeställningar som du sa att du skulle besvara i inledningen också har både behandlats och besvarats. Uppsatser, PM och rapporter m.fl Disposition och formalia I grunden skrivs alla vetenskapliga arbeten med samma sorts struktur. Det som skiljer mellan ett kort PM och en doktorsavhandling är omfattningen av de studier som ligger bakom och omfattningen av textmassan. Vidare skiljer sig analysnivåer och teorianknytning såväl i omfattning som djup. I alla vetenskapliga arbeten finns det formella krav på ett skriftligt arbete avseende disposition, försättsblad, tabeller och figurer, layout, referenser och källhänvisningar etc. Det måste vara logiskt och byggt kring en tydlig röd tråd. Oavsett vilken form som väljs ska en konsekvent uppläggning av arbetet eftersträvas. Det ställs olika krav beroende på vad det är för typ av arbete. I Tabell 1 ges exempel på några olika typer av skrivuppgifter som förekommer vid RHS. Den enklaste formen är hemtentamen, där endast frågor, svar och referenser anges. Den mest omfattande formen på grundutbildningsnivå är uppsatsen. Tabell 1. Exempel på former för inlämningsuppgifter och skriftliga arbeten Hemtentamen Litteraturstudie PM/Rapport Försättsblad Försättsblad Försättsblad Frågor Syfte (och frågeställningar) Innehållsförteckning Resultat = svar Inledning på frågorna Resultat Bakgrund Referenser Referenser Syfte (och frågeställningar) Metod/er Resultat Referenser Eventuella bilagor Uppsats Försättsblad Sammanfattning Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Syfte (och frågeställningar) Metod/er Resultat Diskussion Eventuell slutsats Referenser Eventuella bilagor Försättsblad och titel Titeln på försättsbladet ska ange uppsatsens innehåll och det skriv i tydligen rubrik och ev. också en underrubrik (se Mall för försättsblad i Bilaga 1). Försättsbladet numreras inte (se vidare under rubriken Sidnumrering). 7

8 Tempus För att illustrera den växlande användningen av tempus (verbens tidsformer) följer här ett citat ur Jarl Backmans senaste upplaga av boken Rapporter och uppsatser. För att förtydliga så betyder presens nutid: jag är, han börjar, hon läser. Imperfekt, som numer även kallas preteritum, är tempus för förfluten tid: han kom, han såg, han segrade. Vanligen skrivs rapporten så, att man alternerar mellan presens och imperfekt. Det senare används genomgående i sammanfattningen/abstractet, eftersom det sammanfattar vad som redan gjorts/skrivits. Imperfekt förekommer vidare i introduktionsavsnittet, när man exempelvis granskar den tidigare forskningen ( Andersson (1998) redovisade ). Imperfekt förekommer även vid procedurbeskrivningen och resultatredogörelsen eftersom undersökningen redan genomförts och är att betrakta som historia. Presens används företrädesvis under rubriken Diskussion, men förekommer även under Resultat. Detta tempus är här adekvat och förstärker karaktären av en dialog mellan författare och läsare. (Backman, 2008, s 48). Formalia För rapporter och uppsatser gäller följande punkter beträffande textens utformning. Informationen avser bland annat textstorlek, sidans utformning och marginaler samt sidnumrering. Rubriksättning och referenshantering förklaras ytterligare i separata avsnitt. Textens utformning Marginaler Överkant, Nederkant, Vänsterkant, Högerkant: 2,5 cm Ev. Sidhuvud och Sidfot 1,25 cm Typsnitt Times New Roman Storlek text 12 punkter Radavstånd 1,5 Text Vänsterställd Blankrad vid nytt stycke Använd hela sidan dvs ej sidbyte på grund av ny rubrik 1 Rubriksättning Önskvärt maximum tre rubriknivåer (se kommentarer nedan) Referenssystem Se under referenshantering i detta kompendium Fotnoter används endast för förklaringar Sidnumrering längst ner, mitt på sidan (med hänsyn till dubbelsidig kopiering) Sidnumrering visar på sidan för innehållsförteckning men man utgår från titelsidan som sidan 1. Bilagor ingår ej i den löpande sidnumreringen utan numreras inom bilagan Försättsblad och sammanfattning enligt mallen i bilaga 1 och 2 1 Använd hela sidan, dock inte så att den nya rubriken hamnar längst ner på sidan. Justera i slutmanus med hjälp av sidbrytning. 8

9 Rubriker Rubriker skrivs i en till tre nivåer, från huvudrubrik till fallande underrubriker, enligt följande: Rang 1 (fet, 16p, Arial) Rang 2 (fet, 14p, kursiv, Arial) Rang 3 (fet, 12p, Arial) Radavståndet mellan rubriker i rang 1, 2 och 3 och det omedelbart efterföljande textavsnittet är bara en radmatning. Alltså ska det inte vara någon blankrad mellan rubrik och efterföljande text. Radavståndet mellan textavsnitt och en efterföljande rubrik i rang 1 är två blankrader. Radavståndet mellan textavsnitt och en efterföljande rubrik i rang 2 eller 3 är en blankrad. En blankrad kan sättas in mellan rubriker t.ex. när en rubrik i rang 1 omedelbart följs av en rubrik i rang 2, eller när en rubrik i rang 2 omedelbart följs av en rubrik i rang 3. Rubriker och underrubriker kan eventuellt numreras. Men Backman avråder från siffereller bokstavsmarkering i rubriker. Använd inte siffer- eller bokstavsmarkeringar i rubrikerna! De har ingen informativ funktion och bör reserveras för grammatikor, formler etc. där man upprepat måste gå tillbaka till samma passus (Backman 2008, s 49-50). Se även Språkrådets Svenska Skrivregler (2008, s 18-24), som har tydlig information om rubriksättning. Nedan följer några råd om rubriker ur Svenska skrivregler (ibid, s 18-19). Skriv rubriker med små bokstäver (dvs gemena, ej versaler, förutom första bokstav). Avsluta inte rubriker med punkt (undantaget radrubriker som i rubriknivå 4) eller kolon. Formulera korta men informativa rubriker, gärna med hjälp av aktiva verb. Avstava inte i rubriker. Använd inte fler än två rubriknivåer om inte goda skäl för det finns. 9

10 Dela upp långa rubriker på två rader, där den övre raden är kortare än den undre. Kontrollera att rubrikerna innehållsligt stämmer överens med texten som följer. Använd gärna rubriksättning med hjälp av ditt ordbehandlingsprogram, men tänk på att göra rubriknivåerna tydliga. Sammanfattning/Abstract Sammanfattning/abstract placeras på egen sida efter försättsbladet, men skrivs sist, när hela uppsatsen är färdig. Sammanfattningen/abstract ska ge en kortfattad information om de viktigaste delarna i uppsatsen och locka läsaren till att läsa hela arbetet. Sammanfattningen ska skrivas i förfluten tid (imperfekt/preteritum). Strukturera sammanfattningen enligt Bilaga 2, med Inledning, Syfte, Metod/material, Resultat, Slutsats samt 3-5 Nyckelord skrivs i bokstavsordning. Syftet med nyckelorden är att vara beskrivande och fungera som sökbara ord för arbetet. De ska vara relevanta för arbetet, men de ska helst vara andra ord är ord i rubrikerna) då de redan är sökbara. Sammanfattningen bör vara på max en A4 sida. För magisterarbeten skrivs abstract på både svenska och engelska. Sammanfattningen/abstract är ett separat och fristående avsnitt. Det ska stå för sig själv och ska kunna läsas separat. Hänvisa inte till texten i arbetet och ha inga referenser i texten. Sammanfattningen/abstract sidnumreras inte eftersom det egentligen är att betrakta som ett separat lösblad, men som av praktiska skäl häftas in i arbetet. Förord I ett förord kan man skriva eventuella tack till personer som har varit centrala för att genomföra arbetet. Till exempel om man involverat personer i en testpanel eller om det finns företag som sponsrat arbetet med produkter och pengar. Här kan man också skriva om man vill förklara varför man intresserat sig för det aktuella ämnesområdet om man har mer personliga skäl än att det är en kursuppgift att lösa. Om ni är flera personer som skrivit tillsamman så redovisas arbetsfördelningen i gruppen i förordet. Förordet sidnumreras inte. Innehållsförteckning Innehållsförteckningen placeras på egen sida som tredje, eventuellt fjärde sida och skall ge hänvisningar till de olika rubrikerna i arbetet. texten under skulle det kunna läggas till att det är viktigt att rubrikerna innehållsförteckningen stämmer överens med rubrikerna i texten, och vice versa. Sidnumreringen måste också vara korrekt. Eventuella intervjufrågor, frågeformulär, enkäter och rådata läggs som Bilagor, som har egen intern sidnumrering som börjar med siffran 1, 2,3 osv. Har man flera bilagor börjar varje ny bilaga om med siffran 1, 2,3 osv. Bilagor sidhänvisas inte i själva innehållsförteckningen. 10

11 Om arbetet innehåller många tabeller och eller figurer gör man en förteckning över dessa efter innehållsförteckningen, alltså en Tabellförteckning och/eller Figurförteckning (som båda ska sidnumreras). Inledning En inledning skall vara kort och intresseväckande och svara på frågan varför det är angeläget, intressant etc. att göra detta arbete. Eventuellt kan ett syfte antydas i inledningen, för att hjälpa läsaren att förstå bakgrundsavsnittets innehåll. En inledning är olika lång beroende på vad det är för text. I en C-uppsats är den kanske en halv till en A4-sida lång, något kortare i en B-uppsats och sannolikt längre i en D-uppsats. Referenser kan förekomma i inledningen men det är inte nödvändigt och den är sällan referenstung. Från och med inledning är texten löpande till och med slutsatsen, och börjar alltså inte på ny sida när man skriver nya rubriker. Bakgrund I bakgrunden redogör man för vad som finns gjort (tidigare forskning, teorier och resultat) på det aktuella området. Bakgrunden fungerar också som en litteraturöversikt för syftet och de tidigare gjorda studierna, litteraturen och arbetena som man valt ut redovisas med noggranna referenser. Bakgrunden, i imperfekt, skall skrivas så att den motiverat och logiskt leder till den problem- eller frågeställning som formuleras i ett syfte. Oavsett vilka typer av referenser (artiklar, böcker, internetkällor etc.) som man använder sig av så bör man ha ett kritiskt förhållningssätt till sina källor och, om så erfordras, redogöra för sina val av källor. Syfte och frågeställningar Att skriva ett syfte innebär att precisera en problemställning. Ställ dig följande frågor: Vad är det jag vill med mitt arbete? Vad är det jag ska ta reda på? Ibland kan det vara nödvändigt att dela in syftet i flera delsyften/frågeställningar. Syftet kan också ses som en övergripande beskrivning av arbetets mening, alltså det man avser att undersöka, och frågeställningarna som specificerade punkter. Tempus presens eller imperfekt (preteritum). Metod och material Här ingår en beskrivning för hur man gått tillväga för att lösa uppgiften. Här redovisas den eller de metoder som användes för datainsamling och beskrivning av det material, som användes för att lösa uppgiften. Tempus är förfluten tid (imperfekt/preteritum). 11

12 Följande delar bör ingå i metod- och materialavsnittet: Urval. Precisera undersökningsgrupp eller undersökningsobjekt. Metodval. Motivera val av metod/er för datainsamlingen och referera till metodlitteratur. Undersökningsinstrument. Presentera och beskriv hur dina undersökningsinstrument, dvs hjälpmedel för att samla in ditt material, utarbetats. Alltså, beskriv hur du utformade enkät, intervjuguide, observationsschema eller liknande. Pilotstudie. Provundersökning för att kalibrera eller testa t.ex. ditt frågeformulär. Etiska regler. Vilka forskningsetiska regler är nödvändiga att iaktta i undersökningen. Genomförande. Här beskrivs hur undersökningen gick till. Datainsamling, eventuellt bortfall, bearbetning av rådata, analys/er skall presenteras i en för läsaren logisk följd. Hänvisa/Referera till för metoden relevant litteratur och handböcker. I förekommande fall, redovisa även vilka databaser du sökt i, vilka sökord som använts samt hur många träffar som erhållits för den litteraturöversikt som skrivits i bakgrunden. Resultat Resultattexten ska leda läsaren genom resultaten av den studie som gjort men resultatet ska inte innehålla någon diskussion och oftast inte heller några andra referenshänvisningar än de som är till det egna materialet. Inga hänvisningar görs i resultatet till bakgrunden och bakgrundens referenser. Resultaten av din egen undersökning skall redovisas så tydligt som möjligt i löptext. För att åskådliggöra resultaten kan man med fördel även redovisa dessa i form av tabeller och figurer. Dessa skall alltid namnges med rubriker, samt hänvisas till i texten. Tabellhuvud skrivs ovanför tabellen, medan figurrubrik skrivs under figuren (se vidare nedan om hur man hanterar tabeller och figurer). I intervjuundersökningar kan resultatredovisning illustreras med citat. Såväl tabeller som figurer som citat är att betrakta som illustrationer, som man ska vara sparsam och återhållsam med. Tabeller och figurer ska användas i en sådan omfattning att de stödjer resultattexten, samtidigt som de ersätter den beskrivande texten. Avväg därför omfattningen på de tabeller och figurer som är med i texten så att den inte vare sig förlorar i tydlighet eller får en tom utfyllnad. Citat ska användas i en sådan omfattning att de understryker ett resonemang, men ska inte heller för ersätta den beskrivande texten. Avväg därför hur många och hur långa citat som hjälper texten, och när citaten gör att texten förlorar i tydlighet eller får en tom utfyllnad. 12

13 Diagram och figurer som färgläggs i datorn måste göras i sådan gråskala och mönster så att de också blir läsbara och har kontrast när de skrivs ut i svartvitt. Om diagram och figurer blir oläsbara därför att de gjorts i färg och sedan skrivs ut i svartvitt, försämras läsbarheten oftast så mycket att också betyget drabbas. Se även avsnittet Tabeller och figurer senare i denna text. Diskussion Här analyseras, tolkas och jämförs resultaten i relation till tidigare studier som beskrivits i litteraturöversikten i bakgrunden. Här skriver man också ner sina egna slutledningar utifrån detta. I diskussionens senare del ingår vanligen också en metod- och materialdiskussion (källkritik). Dessutom diskuteras hur den metod som du använt och hur genomförandet av undersökningen fungerat. Exempelvis diskuteras eventuella metodsvårigheter vid datainsamling liksom hur eventuella bortfall i undersökningsgruppen påverkat resultaten. Även källkritik av den litteratur som du tagit del av diskuteras här, men också källkritiska aspekter på intervjuer, muntliga uppgifter i övrigt och andra källor som använts för texten I vissa fall kan resultat och diskussion skrivas samman till en resultatdiskussionsdel. Slutsats Här svarar man kort på syftet och frågeställningar samt ger eventuella förslag på vidare studier utifrån dessa slutsatser. Slutsatsen har vanligen ett omfång på rader, sällan mer än en halv A4-sida. Referenslistan Referenslistan börjar alltid på en ny sida. Nedan följer exempel på detaljutformningen i referenslistan av olika referenser enligt APA-manualen (American Psychological Association, 2009; 2010). Se även Backman (2008). Örebro universitet har beslutat att förnamn ska anges i sin helhet i referenslistan, inte som initial. Det innebär att i referenslistan sätts semikolon ut som skiljetecken mellan varje författare (se anvisningar nedan). Referensernas ordningsföljd i referenslistan Referenslistan ordnas alfabetiskt efter författares efternamn. Dela inte in referenslistan efter olika publikationstyper, det vill säga alla arrangeras i samma lista alfabetiskt. Det är publiceringsåret som ska anges. Vid flera källor av samma författare ordnas dessa efter publiceringsårtalet med det tidigaste först. 13

14 Källor av samma författare med samma årtal ordnas alfabetiskt efter titeln. Efter årtalet anges a, b, c o.s.v.: Karlsson, Karin (2006a). B-vitaminets Karlsson, Karin (2006b). C-vitaminets Om det inte finns någon författare blir titeln huvuduppslag, det vill säga hamnar i författarens position. Författarnamn Endast upp till sex författare anges i referenslistan. Vid fler författare skrivs m.fl. eller et al. Et al. är en förkortning av Et alias och används på samma sätt som det svenska m.fl. (med flera). Semikolon sätts ut som skiljetecken mellan varje författare. Vid två eller fler författare använd & innan den sista författaren. Skriv ut hela namnet när det gäller en organisation eller institution, till exempel Folkhälsoinstitutet. Använd ej förkortningen. Vid redaktörer till ett verk ska förkortningen (Red.) stå inom parentes efter den sista redaktörens namn. Publiceringsårtal och ibland också datum Copyrightårtalet skrivs inom parentes efter författarnamnet (gäller vetenskapliga tidskrifter och böcker). För opublicerade källor anges det årtal verket skrevs. För övriga tidskrifter och dagstidningar anges årtal följt av exakt publikationsdatum. Björn, Bengt (2006, 12 september). Träning ger muskler. X-posten, B, 4-5. Titel, volym, sidnummer Boktitel, tidskriftstitel samt volym kursiveras. Versal (stor bokstav) används endast på första bokstaven i titel och undertitel. Undertitel skiljs åt från huvudtitel genom kolon. Ange hela tidskriftstiteln utskriven, till exempel Journal of Clinical Nutrition. Ange volymnummer på tidskrifter, tidningar och nyhetsbrev. Endast om varje utgåva börjar från sidan 1 anges utgåvans nummer i parentes efter volymnumret. För tidningar, indelade i sektioner med ny paginering (början från 1) i varje sektion, bör sektionsbeteckningen framgå, t.ex. B, 4-5. Om inte volym finns att tillgå ange månad (2006, september). Sidnummer anges vid del av verk inom parentes direkt efter titeln på boken (56-59). Kursiveras ej. Vid tidskrift anges sidnumret direkt efter volymnumret. 14

15 Exempel på utformningen av olika referenser För hantering av referenslistan gäller följande: Böcker, avhandlingar, rapporter med mera Efternamn, Förnamn (2006). Bokens titel. Förlagsort: Förlag. Berg, Christina (2002). Influences on schoolchildren s dietary selection (Göteborg Studies in Educational Sciences, 179). Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Bergström, Nancy (1997). Mat i skrift: Recept och kultur i kokböcker. (Forskningsrapport, 22). Lic. Göteborg: Institutionen för hushållsvetenskap, Göteborgs universitet. Björck, Mia (1997). Hemarbetets modernitet: En fråga om kön, kunskap, tid och rum. Diss. Stockholm: Institutionen för arkitektur och stadsbyggnad, Kungliga Tekniska Högskolan. Ekström, Karin. M., & Forsberg, Håkan (Red.) (1999). Den flerdimensionella konsumenten: en antologi om svenska konsumenter. Göteborg: Tre böcker. Del av bok och bokkapitel Med detta avses delar av antologier, böcker med en redaktör och flera delförfattare eller bokkapitel som har olika författare. Efternamn, Anna; Efternamn Bertil & Efternamn Cecilia (2006). Kapitlets titel. Ingår i Anna Efternamn; Bertil Efternamn & Cecilia Efternamn (Red.), Bokens titel (xxx-xxx). Förlagsort: Förlag. Prell, Hillevi (2002). Att undersöka ungdomars attityder till skollunchen med fokusgrupper. Ingår i: Helena Shanahan & Kajsa Ellegård (Red.), Kreativa metoder inom konsumentforskning i empirisk belysning (Rapport nr 32) (91-103). Göteborg: Institutionen för hushållsvetenskap, Göteborgs universitet. Periodika som publiceras regelbundet Med detta avses tidningar, tidskrifter, vetenskapliga nyhetsbrev och liknande. Observera att författarna alltid ska anges i samma ordning som de står i arbetet ifråga. Efternamn, Förnamn; Efternamn, Förnamn & Efternamn, Förnamn (2006). Artikelns titel. Tidskriftens Titel, volym, sidnummer. Bergström, Kerstin; Solér, Cecilia & Shanahan, Helena (2005). Food purchasers practice in using environmental information. British Food Journal, 107,

16 Vid referens till en artikel i en dagstidning anges journalistens namn, rubrik på artikeln och tidningens namn. Saknas journalistnamn får tidningen vara referens. Varianterna kan se ut så här: Karlsson, Pelle (2008). Choklad är bra för hjärnan. Artikel i Göteborgs-Posten, del C, s. 34, 3 juni. Göteborgs-Posten (2008). Choklad är bra för hjärnan. Artikel utan författare i del C, s. 34, 3 juni. Elektroniska dokument och tidskrifter Elektroniska källor är till exempel elektroniska tidskrifter, webbplatser och hemsidor. Till vetenskapliga tidskrifter som finns på nätet i en databas behöver inte Internetadress anges. Hänvisa till webbplatser och hemsidor genom att ange Internetadressen så direkt som möjligt i slutet och se till att adressen verkligen fungerar. Ange sökväg för webbsidor så här: Organisation (2006). Webbsidans ämne. Hämtad år-månad-dag från källa. Livsmedelsverket (2008). Risker med mat. Hämtad från För dokument (t. ex. rapporter) som finns på nätet är det viktigt att ni anger rapportnummer och anger sökväg. Om dokumentet finns i tryckt version behöver sökväg inte anges. Efternamn, Förnamn (2006). Dokumentets titel. Hämtad år-månad-dag från källa. Jordbruksdepartementet (2004). Hållbara laster: Konsumtion för en ljusare framtid (SOU 2004:119). Hämtad från Hast, Lars & Ossiansson, Eva (2008). Konsumtionsmakt 2.0 (CFK-rapport 2008:1). Göteborg: Handelshögskolan, Centrum för konsumtionsvetenskap. Artikel i dagstidning på nätet: Göteborgs-Posten (2009). Alla väntar på Barak Obama, 20 januari. Hämtad från 16

17 TV-program, film m.m. Efternamn, Förnamn. (Producent). (2009, 3 januari). Namn på programmet [TV-program]. Utgivningsort: Ansvarig utgivare. För fler och utförligare exempel hänvisas till APA-manualen (American Psychological Association, 2001, s ). samt till Backman (2008). I Referenslistan förtecknas böcker, del av bok, avhandlingar, rapporter, periodika (d.v.s. tidningar, tidskrifter, vetenskapliga nyhetsbrev), elektroniska dokument och elektroniska tidskrifter, TV-program, film mm i en och samma lista och i alfabetisk ordning. Separat källförteckning kan förekomma, det gäller i så fall nedan angivna tryckta och otryckta källor. Källor och eget material En detaljerad förteckning över källor och eget material sorteras enligt beskrivning nedan. Observera att det är viktigt att beakta konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2008; 2010) vad gäller information om personer i fältdagbok, observationer, intervjuer och enkäter. Tryckta och otryckta källor Arkiv Menyer från ambassaders representationsverksamhet återfinns i Regeringskansliets arkiv, Fredgatan 8, Stockholm. Utrikesdepartementets arkiv, , dossier H121. URL: Brevväxling mellan Tore Wretman och hans kockkollegor förvaras i Kungliga Biblioteket, Humelgården, Stockholm, dossier Privata brevväxlingar, TW URL: Handskrivna receptsamlingar förvaras i Nordiska museets arkiv och bibliotek, dossier 52 Recept och kokboksanteckningar, Djurgårdsslätten, Stockholm. URL: Fältdagbok Anteckningar från fältstudier vid daghemmet Smultronets, Västerås, måltidsstunder, oktober Fältdagboken förvaras hos uppsatsens författare Anna Andersson, Storstigen 1, Småstad. Observationsdokumentation Protokoll från 23 observationer vid McDonalds, Köping. Protokollen förvaras hos uppsatsens författare Anna Andersson, Storstigen 1, Småstad. 17

18 Intervjudokumentation Bandinspelningar och utskrifter från intervjuer med uppsatsens informanter (4 stycken) förvaras hos uppsatsens författare Anna Andersson, Storstigen 1, Småstad. Enkätsvar Enkätsvar från uppsatsens informanter (35 stycken) förvaras hos uppsatsens författare Anna Andersson, Storstigen 1, Småstad. Laboratoriedokumentation Dokumentation från laboratorieförsök med smörsåser (protokoll 1-3) och mjölsåser (3-7) förvaras hos uppsatsens författare Anna Andersson, Storstigen 1, Småstad. Figur- och/eller tabellförteckning Om arbetet innehåller tabeller/figurer görs en förteckning över dessa, och i den redovisas först alla figurer samlat, därefter alla tabellerna samlat. Figur- och/eller tabellförteckning placeras efter Innehållsförteckningen, enligt följande: Figur 1, sid 22 Diagram över hotellgästernas första hälsningsord till hotellreceptionisten vid Stora hotellet i Småstad (Observation 2009). Tabell 1, sid 32 Tabell över månadskonsumtionen av franska viner på Stockholms slott enligt Hovförtäringsräkenskaperna, Stockholms slott, räkenskapsböckerna XV till XXII. Bildförteckning Om arbetet innehåller fotografier eller andra bilder redovisas dessa i en bildförteckning. Den placeras vanligen i referenslistan, efter alla referenser, och skrivs enligt följande: Bild 1, sid 19 Bild 2, sid 27 Faksimil av artikel i Svenska Dagbladet 25 januari Artikeln beskriver resultatet från mat-vm-tävlingen Bocuse d Or. Faksimil av artikel i Dagens Nyheter 14 september Artikeln beskriver länsstyrelsen för Västra Götaland som med ny kokbok vill skapa en gemensam känsla för det nya länet. Övriga råd och anvisningar Citat och citering Bjerstedt (1997) rekommenderar att citat markeras med citattecken ( ) och att tydlig källhänvisning ges, inklusive sidnummer. Han säger vidare: Korta citat (vanligen under 40 ord) presenteras i den löpande texten (Bjerstedt, 1997, s 20). Längre citat kan 18

19 ges en mer fristående uppställning med exempelvis indragning på båda sidor samt mindre stil (till exempel Times New Roman 10). Citattecken används då inte. Många och långa citat bör normalt undvikas. Karakteristiska formuleringar kan vara värda att citera, men ofta är ett summerande referat bättre. Många och långa citat ger lätt intryck av osjälvständighet och lättja hos författaren. Dock finns det sammanhang, där citat är av speciell betydelse för dokumentationen. När citat förekommer är det självfallet av stor vikt att citatet överensstämmer med alla detaljer i källan. Kontrollera noga! (Bjerstedt, 1997, s 20) Citat markeras antingen med citattecken eller kursiv stil, inte både ock. Tabeller och figurer Tabeller och diagram numreras löpande oberoende av varandra: Tabell 1, 2, 3 och så vidare och Figur 1, 2, 3 och så vidare. Till figurer räknas alla typer av diagram, bilder m.m. Dessa bör ha självförklarande rubriker, dvs. man ska direkt förstå innehållet i tabellerna/rubrikerna. Fotnoter kan användas för att förklara. Tabellnummer och rubrik placeras över tabellen i motsats till figurnummer och rubrik som placeras under figuren. Var noga med att ange källa om tabellen/figuren är hämtad från annan skrift. Tabeller och figurer placeras vanligen på första lämpliga plats efter det att de nämnts i texten. Hänvisa genom att till exempel ange: Som framgår av Tabell 4. eller Resultatet av enkäten (se Figur 3). Kommentera alltid eller lyft fram de viktigaste resultaten i den löpande texten. En tabell eller figur får inte vara okommenterad. Nedan visas exempel på en tabell och en figur. Lägg märke till att det i tabellen endast förekommer horisontella linjer. Tabeller som klippts ut ur t.ex. SPSS-programmet bör alltså redigeras. Tabell 2. Bakgrundsfaktorer uppdelade på de olika grupperna (n=228). Bakgrundsfaktor Kontrollgrupp Grupp A a n=83 c n=58 c Kön (%) Pojke Flicka Grupp B b n=87 c Skollunch (%) Aldrig dagar/vecka Alltid a Intervention i skollunchen. b Intervention i skollunchen och i hem- och konsumentkunskapen. c Antalet kan vara något lägre på vissa frågor på grund av internt bortfall. 19

20 Observera att siffrorna i spalterna är högerställda, så att entalssiffra kommer under entalssiffra % Pojke Flicka 10 0 Kontrollgrupp Grupp A Grupp B Figur 1. Andelen pojkar respektive flickor (uttryckt i %) i kontrollgrupp, respektive grupp A och B (n=228). Fotnoter Fotnoter kan användas till att förtydliga eller utveckla något som är oklart i själva texten, till exempel förkortningar eller ordförklaringar eller annat som kan behöva förtydligas. Fotnoter placeras antingen längst ned på varje sida eller i slutet av texten men då före referenslistan. Den har då en egen rubrik, t.ex. Fotnoter. Om fotnoter placeras längst ned på sidan ska de vara placerade på den sida där de hänvisats till. Ange källa genom att referera på samma sätt som i arbetet i övrigt. Fotnoter kan också användas till att redovisa personlig kommunikation (via e-post, telefonsamtal eller föreläsning m m). Observera dock att personlig kommunikation inte anges i referenslistan. Sidnumrering Hantering av sidnumrering/paginering sker på olika sätt i olika ordbehandlingsprogram. Sök på Hjälp eller på ikonen frågetecken (?) för att få instruktioner beträffande sidnumrering; för att exempelvis starta på en sida längre bak i dokumentet. Språk Att ge några särskilda råd för språkgranskning och meningsbyggnad är inte lätt. Här rekommenderas handledare och studenter att i Språkriktighetshandboken (2005) läsa och diskutera de specifika språkfrågor som uppkommer under arbetets gång. I boken finns kapitel om ordföljd och meningsbyggnad, om ordformer, kongruens etc. 20

21 Boken är utgiven av Svenska Språknämnden. Nedanstående litteratur rekommenderas när det gäller att skriva korrekt svenska. Svenska skrivregler har kommit ut i en ny upplaga 2008, utgivare Språkrådet, men även äldre utgåvor från Svenska Språknämnden är användbara. Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber. Svenska språknämnden (2000). Svenska skrivregler. Skrifter utgivna av svenska språknämnden 82. Stockholm: Liber. Svenska språknämnden (2005). Språkriktighetsboken utarbetad av Svenska språknämnden. Skrifter utgivna av svenska språknämnden, 93. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Bilagor I bilaga läggs den information som inte är central men ändå av värde för läsaren. Det kan röra sig om ytterligare bakgrundsinformation (om branschen, företaget, produkten etc.), detaljer om metod (intervjuguide, enkät, bortfallsanalys) och ytterligare resultatredovisning (intervjureferat, citatsammanställningar, tabeller m.m.). Även bilagorna bör dock röra sådant som har bäring för syftet och som på ett eller annat sätt tas upp i huvudtexten. Bilagor som det redovisas till i texten läggs sist, efter referenslistan. Bilagor numreras löpande och ges rubrik. Kalla dem till exempel Bilaga 1 Information till medverkande restauranger, Bilaga 2 Enkät till restauranger och så vidare. Bilagorna sidnumreras internt. Om man inte hänvisar till bilagorna i texten, behöver de sannolikt heller inte vara med i uppsatsen eller rapporten. Referenshantering Allmänna råd Den vetenskapliga litteraturen använder vanligt något av dessa tre olika system för att ange referenser i löpande text: Harvard-systemet (referens i parenteser), Oxfordsystemet (referens med notflagga och noter) respektive Vancouver-systemet (referens med siffror). De olika referenssystemen får aldrig blandas. Grythytte Akademi tillämpar, om inte annat anges, Harvardsystemet i alla sina skriv- och examinationsuppgifter Harvardsystemet dominerar bland de naturvetenskapliga, samhälls- och beteendevetenskapliga och de medicinska disciplinerna. Man skriver inom parentes författarens efternamn, följt av komma, samt publiceringsår. En Harvard-parentes ser vanligen ut så här: (Andersson, 2010, s. 23) I Hardvardsystemet kan man använda notflaggor för att förklara ord eller liknande, men inte för att ange referenser i noterna. För mer information se Backman (2008, s ). 21

22 En speciell variant av Harvardsystemet är APA-manualen (American Psychological Association, 2009), som har en mycket detaljerad information om referenshantering. Referenslistan nedan är utformad enligt APA-systemet, se vidare Obs! Kursansvarig och examinator kan föreskriva att andra referenshanteringssystem än att Harvard-systemet ska användas i en uppgift, men då lämnas alltid särskilt besked om det i uppgiftens textinstruktion. Referenslistan nedan är utformad enligt APA-systemet. Se vidare under rubrik Referenser (exempel) längre fram. Ett enkelt sätt att komma åt referensskrivning och en lagom stor APA-manual är att Googla på "APA-manual" eller gå direkt till Jarl Backman (2008) har utarbetat en manual på svenska som följer APA-manualen. Med hjälp av APA-manualen, Backmans metodbok och nedanstående text borde de flesta referenser kunna gå att hantera för rapportskrivning och uppsatser vid RHS. Referenser i den löpande texten Vid referenser till litteratur i den löpande texten ska alltid författarens efternamn (eller organisation som ligger bakom), kommatecken samt publiceringsårtal anges inom parentes. Observera att man inte ska hänvisa till en webbadress i den löpande texten utan istället ange person eller organisation som ligger bakom. Vid en referens där man vill visa något specifikt och exakt anger man alltid vilken sida man hämtat den redovisade kunskapen, citatet, modellen eller tabellen, ifrån. I Europa konsumerades 2008 i genomsnitt 232 ägg per europé och år (Eurostatistics, 2011, s. 212) Men man kan också utelämna sidhänvisningen och referensen fungerar då som en allmän hänvisning till verket ifråga, t.ex så här. Ett sätt att veta var världens olika vindistrikt finns är att titta i de många olika vinatlaser som finns utgivna (t.ex. Parker-Jones, 2003; Meyers, 2009). Var noga med att hänvisa till källan första gången den används. Använder man en och samma referens återkommande för att berätta om fakta eller för att bygga påståenden i flera efterföljande meningar, så måste man skriva på ett sådant sätt så att läsaren förstår att samma referens använts igen. De som med hjälp av olika kapital nått elitposition i det sociala rummet har makten att manipulera olika aspekter av matval (Curet och Pestle, 2010, s. 412). Författarna menar också att dessa elitgrupper genom historien har gått så långt att de i praktiken monopoliserat viss mat. 22

23 Notera att den angivna referensen gäller endast i den mening eller den text som den otvetydigt och klart syftar på. Det finns inget referenssätt som fungerar som att man kan skriva en referens sist i ett stycke och sedan låta den referensposten hänvisa till hela den föregående textmassan, eller låta en referens vara gällande till nästa referens anges. Istället bygger all vetenskaplig redovisning på noggrann, otvetydig och återkommande referenshänvisning, ibland i varje mening, där läsaren klart kan skilja på den kunskap som hämtats från källor och litteratur, och den som forskaren själv för fram. Referenser i den löpande texten Här kommer några exempel på hur referenser kan se ut i den löpande texten: En stor del av den kunskap som vi inte ens ifrågasätter är så kallad tyst kunskap (Thurén, 1991, s. 213). Thurén (1991, s. 213) menar att en stor del av den kunskap som vi inte ens ifrågasätter är så kallad tyst kunskap. Om en källa har två författare skrivs alltid båda efternamnen ut i hänvisningen och man använder &-tecken: Genom problemformuleringen får vi en föreställning om vilken kunskap vi vill få ut av resultaten (Patel & Davidsson, 2003, s. 105). Om författarnas efternamn skrivs in i den löpande texten används och emellan, och inte et-tecknet &: Patel och Davidsson (2003, s. 105) hävdar att vi genom problemformuleringen får en föreställning om vilken kunskap vi vill få ut av resultaten. Referenser med flera författare Om en källa har tre, fyra eller fem författare skrivs deras efternamn endast ut första gången. Därefter används det första efternamnet följt av m.fl. eller et al (se vidare nedan). En bra problemställning kännetecknas av att den ställer en fråga som är vetenskapligt intressant (Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel, 2003). Enligt Dysthe m.fl. (2003) kännetecknas en bra problemställning också av att den ger möjlighet att argumentera och komma fram till vissa poänger. De menar vidare att en bra problemställning måste vara realistisk och fruktbar så att den är möjlig att behandla och utföra inom den givna tiden. 23

24 Om källan har sex eller fler författare anges alltid bara det första efternamnet följt av m. fl eller et al. Ordningen på namnen i referensen är alltid på det sätt som de står angivna i en bok eller artikel. Har man flera olika referenser till en uppgift så anges referenserna vanligen i årtalsordning så här: (Andersson, 1977; Petersson, 2004; Lundström, 2009). Men om en referens är mer viktig än de andra kan man ändra ordningen för att betona att just en författare är viktigare än de andra så här: (Lundström, 2009: Andersson, 1977, Pettersson, 2004). Om man vill hänvisa till källor skrivna samma årtal av samma författare används a, b, c för att skilja dem åt: Flera studier (Jonsson, 2002a, 2002b) visar att Om flera källor menar samma sak avskiljs författarnamnen med ett semikolon: Om en undersökning görs på ett tillförlitligt sätt har den god reliabilitet (Thurén, 1991; Patel & Davidsson, 2003). Referera till internetkällor Om man vill hänvisa till en elektronisk källa skriver man i texten organisation, författare eller rubrikord och årtal, d.v.s detsamma som referensen inleds med i referenslistan. Exempel: Enligt Livsmedelsverket (2008) är det hälsovådligt att.. I referenslistan skrivs: Livsmedelsverket (2008). Risker med mat. Hämtad från Referera till muntliga uppgifter Referens till muntliga uppgifter från föreläsningar, undervisning, studiebesök eller liknande görs i löptexten på följande sätt: Bagerikulturen kan delas upp i en del som handlar om bageri, och en del som handlar om konditori (Andersson, 2011, muntlig uppgift). I referenslistan skrivs: Andersson, Marie (2011). Egna anteckningar från studiebesök hos konditor Marie Andersson, Andersson bageri i Göteborg, för kurs MÅ1698, 10 mars

25 Referera till nytryck av gamla böcker s.k. faksimiler Om man vill hänvisa till en bok/text som kommer i nytryck eller faksimil kan man ibland behöva hänvisa till det ursprungliga tryckåret så att det tydligt framgår att man använder en äldre referens men som är publicerad i en nyare tryckning. Här är det en bok från 1967 som kommit i nytryck 2008, och då skriver man så här: I referenslistan skrivs: Den svenska husmanskosten innehåller många goda rätter (Wretman 2008 [1967]). Wretman, T., (2008). Svensk husmanskost: en samling gamla svenska recept anpassade till vår tids moderna matlagningsmetoder [1967]. Stockholm: Forum. Referera till sekundärkällor Huvudregeln vid källhänvisning i en vetenskaplig text är att alltid anlita primärkällan, dvs. den källa där något ursprungligen har beskrivits eller rapporterats, och inte sekundärkällan i vilken primärkällan åberopas. Genom att referera till en sekundärkälla förser du nämligen läsaren med tredjehandsuppgifter, vilket ökar risken för fel och missuppfattningar. Ibland kan det dock finnas skäl att hänvisa i andra hand, t.ex. när primärkällan är svårtillgänglig. För primärkällan som du själv inte har läst ska då inga källhänvisningar finnas med i texten. I referenslistan tas endast sekundärkällan upp. Exempel: Du har inte lyckats få tag i Elofssons studie (primärkälla), men har tillgång till en bok av Aronsson (sekundärkälla) där Elofssons forskningsresultat diskuteras. Då kan du referera till Elofsson på följande sätt: I texten kan man använda någon av dessa tre varianter) Redan år 1999 uppmärksammades fenomenet av Elofsson (refererad i Aronsson, 2006, s. 15). Enligt Aronsson (2006, s. 15) belyser Elofsson problemet på ett förtjänstfullt sätt. Tvärtemot denna uppfattning anser Elofsson att det finns främst fyra aspekter av... (citerad i Aronsson, 2006, s. 34). I referenslistan skriver man endast: Aronsson, Stella (2006). Studentlitteratur. Att skriva vetenskaplig rapport. Lund: 25

26 Opposition Viktigt, intressant och spännande! Det är ett förtroende att få läsa och granska ett annat arbete. Råd på vägen när du förbereder dig kan du hitta nedan. Att opponera på en uppsats betyder att diskutera, granska och framför allt hjälpa till att förbättra arbetet. Någon har gjort en undersökning och detta arbete skall ventileras. Att kritiskt granska innebär inte detsamma som att "slakta" eller nedgöra ett arbete. Opponentens uppgift är att lyfta fram det positiva, peka på svagheter och ge förslag till förbättringar (den konstruktiva kritiken). Syftet är också att öppna upp för diskussion så att författaren ska kunna förklara och förtydliga oklarheter e.t.c. i arbetet. Hur gör man? Förslag till oppositionens upplägg 1. Författaren/författarna har ordet först och får säga om det är något som behöver påpekas (tryckfel, fel i tabell eller liknande). Författarna bör enbart ta upp större (allvarligare) fel och brister, inte små petitesser som uteblivna komman etc. En erratalista (se nedan) med eventuella felaktigheter lämnas till opponent och examinator. 2. Opponenten/opponenterna redogör för innehållet i uppsatsen och hör efter om författarna är eniga med opponenterna. Är vi överens om innehållet? 3. Diskutera resultat och slutsatser i stort. Är det rimligt, relevant? Opponenterna rör sig här på den breda nivån, inga detaljer i detta första skede. Det är författaren/författarna som ska erbjudas att tala det mesta av tiden. Det kan tex göras genom att opponenten(erna) arbetar med frågor som kräver utförliga/utvecklande svar t.ex. vad anser du om, hur förklarar du, kan du spekulera i vad Opponenten(erna) ska undvika påståendefrågor som enbart besvaras med ja eller nej. Det akademiska samtalet (diskussionen) är viktig att eftersträva. Ett fel som studenterna ofta gör i oppositionerna är att de hamnar i det lilla (i petitesser) och att de därför inte diskuterar arbetet ur ett större eller mer övergripande perspektiv. 3. Gå därefter in på detaljer. a) är problemställning och problemprecisering klar? b) hur ser syfte och teoretisk ram ut? c) är material och metoder relevanta, hur är de beskrivna? d) presentationssätt: -statistisk bearbetning -tabeller, diagram, figurer -rubriker, rubriknivåer, referenser e) hänger syfte, material, metoder etc. ihop med slutsatserna? f) stämmer rubriker och titel på uppsatsen ihop med innehållet? g) formalia i form av meningsbyggnad, ordval, skrivsätt, stavning mm. Stavfel och andra detaljer som missade skiljetecken, (punkt, komma etc.) behöver inte påpekas, det räcker med att ändra i manus och överlämna till författaren. 4. Slutkläm. Vad är bra? Vilka förtjänster har rapporten? Börja och avsluta opponeringen på ett positivt sätt. 26

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Restaurang- och hotellhögskolans skrivråd 2013

Restaurang- och hotellhögskolans skrivråd 2013 Restaurang- och hotellhögskolan Örebro universitet Uppdaterad 2013-09-01 Restaurang- och hotellhögskolans skrivråd 2013 Råd för skrivande och examinationstexter på grund- och avancerad nivå vid Restaurang-

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

Lathund för Gymnasiearbetet

Lathund för Gymnasiearbetet ENSKILDA GYMNASIET Lathund för Gymnasiearbetet Hugo Persson HT2013 Bilden ovan används med tillåtelse av Grant Cochrane / FreeDigitalPhotos.net 2 1. Inledning Gymnasiearbetet för de högskoleförberedande

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

Att skriva uppsats. Några råd inför projektarbetet. Mimers Hus Gymnasieskola. Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08

Att skriva uppsats. Några råd inför projektarbetet. Mimers Hus Gymnasieskola. Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08 Att skriva uppsats Några råd inför projektarbetet Mimers Hus Gymnasieskola Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08 Innehållsförteckning Att skriva uppsats 1 Den skriftliga rapportens delar

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FORMALIA VID SKRIFTLIGA STUDIEUPPGIFTER

RIKTLINJER FÖR FORMALIA VID SKRIFTLIGA STUDIEUPPGIFTER RIKTLINJER FÖR FORMALIA VID SKRIFTLIGA STUDIEUPPGIFTER Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås, augusti 2014 ALLMÄNT OM FORMALIA Skriftliga studieuppgifter ska struktureras utifrån akademins

Läs mer

Anvisningar för rapportskrivning och muntlig redovisning

Anvisningar för rapportskrivning och muntlig redovisning MDH Anvisningar för rapportskrivning och muntlig redovisning Fredrik Starfelt och Elena Tomas Aparicio 2013-05-20 1 Rapporten Använd rapportmallen som kan hämtas på: http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/energiteknikrapportskrivning-och-examensarbeten

Läs mer

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Läsåret 2014/2015. (Detta behöver du inte skriva på titelbladet) Titel

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Läsåret 2014/2015. (Detta behöver du inte skriva på titelbladet) Titel Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Läsåret 2014/2015 (Detta behöver du inte skriva på titelbladet) Titel Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Eventuell undertitel Undertiteln ska

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill)

Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill) GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Skolans namn Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill) Namn Gymnasiearbete 100 poäng Klass XX X programmet Läsåret 20XX/20XX Handledare: Abstract (sammanfattning) Sammanfattningen

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Ö-KOLL Samhällsvetenskaplig rapport

Ö-KOLL Samhällsvetenskaplig rapport SAMHÄLLSVETENSKAPLIG RAPPORT Titelsidan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Metod 3. Bakgrund 4. Resultat 5. 1 Slutsatser 2 Diskussion 6. Källor Ev. bilagor Titelsidan Varje skriftligt större arbete har

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för rapport En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete inom ett yrkesförberedande

Läs mer

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Bilaga 2 Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Lärstöd Karlstads universitetsbibliotek ht 2007 Layoutstöd examensarbeten och uppsatser ht -07 Innehåll 1. Inledning...1 1.1 Dispositon...2 2. Om omslag...3

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

När man använder någon annans text

När man använder någon annans text Kursmaterial om hänvisningar, från kursen FÖ1002 Företagsekonomi A, Handelshögskolan, Örebro universitet, läsåret 2010/11 När man använder någon annans text Citat Ett citat återger exakt originaltexten,

Läs mer

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Gymnasiearbetet Yrkesprogram: I målen för yrkesprogrammen

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Rapportens titel obligatorisk

Rapportens titel obligatorisk Formatmallen Titel Rapportens titel obligatorisk Rapportens undertitel Ej obligatoriskt fält men här kan en bild eller en kort sammanfattning på cirka 100 ord läggas in. Formatmallen Undertitel Fält för

Läs mer

Konsten att göra ett projektarbete

Konsten att göra ett projektarbete Konsten att göra ett projektarbete Elevinstruktion Projektarbete 100 p Katedralskolan 2011/2012 2 Varför projektarbete? Syftet med projektarbetet (100 p) är att du ska utveckla förmågan att planera, strukturera

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

Innehåll vid utredande projekt

Innehåll vid utredande projekt Innehåll vid utredande projekt 1.4 Metod 1.4.1 2. Avhandling (Resultat) 2.1 Teoridel 2.1.1 2.2 Resultatdel 3. Analys (Slutdiskussion) 4. Värdering av arbetet 5. Sammanfattning 6. Källor och litteratur

Läs mer

Att skriva en rapport

Att skriva en rapport HAGAGYMNASIET PROJEKTRAPPORT Vårterminen 2007 Att skriva en rapport Namn Klass Handledare 2 SAMMANDRAG Större arbeten, till exempel projektarbeten, inleds med ett kort sammandrag. Det är en självständig

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Riktlinjer för utformning av en vetenskaplig rapport

Riktlinjer för utformning av en vetenskaplig rapport Riktlinjer för utformning av en vetenskaplig rapport Hjälp och stöd till examensarbetare Lars Ekman Tinna Prather Persson Birgitta Åkerud Lund Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Trafik

Läs mer

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA]

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] 2011 Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] EN WORKSHOP I FORMALIA Använd dig av exempeltexten och gå noggrant igenom följande uppgifter. 1. Skapa en titelsida/försättsblad enligt mallen i Lathund för uppsatser.

Läs mer

Gymnasiearbetets rapport. En översiktlig genomgång

Gymnasiearbetets rapport. En översiktlig genomgång Gymnasiearbetets rapport En översiktlig genomgång Vilka är vi? Linda Ekström Lind, förstelärare i svenska och historia Tony Strid, bibliotekarie Formatmallar på skolans hemsida Skriv direkt i dem. Service

Läs mer

RUBRIK. Underrubrik. Vasaskolan Ämne Datum. Författare: xxx Handledare: xxx. Titelsidan ska inte vara sidnumrerad!

RUBRIK. Underrubrik. Vasaskolan Ämne Datum. Författare: xxx Handledare: xxx. Titelsidan ska inte vara sidnumrerad! Vasaskolan Ämne Datum Tänk på att inte formatera din titel som en rubrik enligt formalmallarna eftersom den då kommer att hamna i innehållsförteckningen (och där ska den inte vara). RUBRIK Underrubrik

Läs mer

Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning

Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning Börja så här Läs kursplanen och den allmänna informationen

Läs mer

Gy 2011 Stagneliusskolan, Kalmar VT 2013 RAPPORTMALL

Gy 2011 Stagneliusskolan, Kalmar VT 2013 RAPPORTMALL Gy 2011 Stagneliusskolan, Kalmar VT 2013 RAPPORTMALL Varför ska man följa en rapportskrivningsmall? Läs mer om skrivtekniska Genom att följa vissa givna regler när undersökningen anvisningar i bilaga 4

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet Projektarbetsgruppen. Lathund för projektarbete Läsåret 2010/2011

Rudbeckianska gymnasiet Projektarbetsgruppen. Lathund för projektarbete Läsåret 2010/2011 Rudbeckianska gymnasiet Projektarbetsgruppen Lathund för projektarbete Läsåret 2010/2011 Innehållsförteckning Lathund för projektarbete... 1 Förord... 3 1. Idéskiss... 3 2. Projektplanen... 3 2.1 Bakgrund...

Läs mer

LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014. Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet

LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014. Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014 Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader

Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader Plats för underrubrik som sträcker sig över en rad eller två rader (Titeln skall vara både på svenska och engelska under varandra) NAMN FÖRFATTARE

Läs mer

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och sförteckning MS Office Word 2010 Precis som med målning och tapetsering blir jobbet med rapportskrivning både bra och roligt om man gjort

Läs mer

Källhänvisningar enligt fotnotssystemet

Källhänvisningar enligt fotnotssystemet Källhänvisningar enligt fotnotssystemet 1. WWW 7. Böcker 2. Elektroniska böcker 8. Tidskrifter 3. Elektroniska tidskrifter 9. Tidningar 4. Elektroniska tidningar 10.Uppslagsverk 5. Filmer 11. Muntliga

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

Anvisningar för uppsatsarbetet. Version 2.6

Anvisningar för uppsatsarbetet. Version 2.6 Institutionen för individ och samhälle Psykologi Anvisningar för uppsatsarbetet Kvantitativt och kvalitativ inriktning Version 2.6 Senast uppdaterad 2013-04-02 Allmänna instruktioner Här ges anvisningar

Läs mer

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för högskolestudier. Det innebär att gymnasiearbetet utförs och redovisas med arbetssätt och redovisningsformer som liknar

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Källor och källhantering enligt Harvardsystemet

Källor och källhantering enligt Harvardsystemet Källor och källhantering enligt Harvardsystemet INNEHÅLL Att ange källa... 1 Källförteckning... 1 Tryckta källor... 1 Uppslagsverk... 1 Böcker... 1 Artikel i antologi... 2 Artikel i tidskrift... 2 Artikel

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Anvisningar till skribenter

Anvisningar till skribenter Välkommen som skribent i Medusa! Medusa riktar sig till alla antikintresserade men också till andra, allmänt kulturintresserade läsare. Tidningen för i populär form ut forskning och sprider kunskap om

Läs mer

Råd och anvisningar inför inlämningsuppgifter och uppsatser, opponentskap och försvar. Utbildningar inom Vårdvetenskap och Medicinsk vetenskap

Råd och anvisningar inför inlämningsuppgifter och uppsatser, opponentskap och försvar. Utbildningar inom Vårdvetenskap och Medicinsk vetenskap HÖGSKOLAN Dalarna Råd och anvisningar inför inlämningsuppgifter och uppsatser, opponentskap och försvar. Utbildningar inom Vårdvetenskap och Medicinsk vetenskap Institutionen Hälsa och Samhälle 2005-08-20,

Läs mer

Ann-Louise Forsström. Skriv som proffsen. din guide till att skriva lättläst, begripligt och förtroendeingivande

Ann-Louise Forsström. Skriv som proffsen. din guide till att skriva lättläst, begripligt och förtroendeingivande Ann-Louise Forsström Skriv som proffsen din guide till att skriva lättläst, begripligt och förtroendeingivande Den här pdf-filen visar bokens innehåll (de två översta rubriknivåerna) och förordet. 2011

Läs mer

Att skriva rapport. Innehåll

Att skriva rapport. Innehåll Att skriva rapport Innehåll 1 Skapa ny rapport... 2 2 Börja skriva på sidan 7 (udda sida)... 2 3 Formatmallar... 2 4 Egen flik... 3 5 Innehållsförteckning... 3 Uppdatera innehållsförteckningen... 4 6 Titelsidor...

Läs mer

PM gällande självständigt arbete på KMH

PM gällande självständigt arbete på KMH PM Utbildnings- och forskningsavdelningen 1(5) PM gällande självständigt arbete på KMH Detta PM ska användas som guide och hjälp för såväl kursledning, handledare som student vid KMH. Varje färdigställt

Läs mer

Ange källor! Med fotnoter. 2. Hur anger man i löpande text sina källor? 1. Varför skall man ange källor? (Oxfordmodellen)

Ange källor! Med fotnoter. 2. Hur anger man i löpande text sina källor? 1. Varför skall man ange källor? (Oxfordmodellen) Ange källor! Hjälpreda från biblioteket på Sundstagymnasiet i Karlstad. Reviderad maj 2010 Med fotnoter (Oxfordmodellen) 1. Varför skall man ange källor? Du skall ange dina källor för att ditt arbete skall

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Tricks i Word när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Åsa Kronkvist Högskolan Kristianstad Våren 2007 Innehåll Dags att skriva uppsats?... 3 Att tänka på innan du börjar... 3 Spara klokt...

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Studiehandledning H15 År 1 Etik och juridik i ledarskapspraktik

Studiehandledning H15 År 1 Etik och juridik i ledarskapspraktik 20150818 Rektorsprogrammet Institutionen för pedagogik och didaktik RP12/ÅR1/Kurskod UC615U/2,5hp Studiehandledning H15 År 1 Etik och juridik i ledarskapspraktik Pedagogiskt seminarium Välkommen till kursen

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Dokumentation av rapportmall

Dokumentation av rapportmall Dokumentation av rapportmall Utgivningsår: 2003 Författare: Eva Erbenius Samhällsmedicin Centrum för Tillämpad Näringslära Box 175 33 Wollmar Yxkullsgatan 19 118 91 Stockholm Innehåll Inledning... 3 Rapportens

Läs mer

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.

Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su. 1 IDÉHISTORIA Stockholms universitet Kandidatkursen ht 2015 Uppsats 15 hp Schema för uppsatskurs och förberedelse version 6, 2015-09-04 Lärare: elisabeth.mansen@idehist.su.se & tobias.dahlkvist@idehist.su.se

Läs mer

Skrivinstruktioner för RA-dokument

Skrivinstruktioner för RA-dokument Skrivinstruktioner för RA-dokument 1 (5) 1.1 Allmänt Detta dokument ska ses som riktlinjer för upprättande och uppdatering av RA-dokument samt mall för de texter som ska skrivas. Ingen dokumentinformation

Läs mer

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och sförteckning MS Office Word 2011 för Mac Precis som med målning och tapetsering blir jobbet med rapportskrivning både bra och roligt om man

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Inst. för teknisk ekonomi och logistik. Avd för Produktionsekonomi. Referenser. augusti 2013. Mona Becker

Inst. för teknisk ekonomi och logistik. Avd för Produktionsekonomi. Referenser. augusti 2013. Mona Becker Inst. för teknisk ekonomi och logistik Avd för Produktionsekonomi Referenser augusti 2013 Mona Becker 1 Referenser En viktig del i akademiska arbeten är att korrekt kunna använda referenser. De används

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

UPPSATSER MR-PROGRAMMET

UPPSATSER MR-PROGRAMMET UPPSATSER MR-PROGRAMMET 1. PM om uppsatsskrivning 2. Litteratur 3. Framläggning praktiskt 4. Opponents uppgift 5. Uppsatser i biblioteket 1. PM OM UPPSATSSKRIVNING Formella krav för kandidatexamen För

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Beredningsgruppen för kursplaner och litteraturlistor

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015

RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015 RIKTLINJER GRUNDUTBILDNING VT 2015 Självständigt examensarbete inom omvårdnad, 15 hp 120820/HV rev. 141124/HV Innehåll Allmänna anvisningar Självständigt examensarbete Handledning av examensarbete Examensarbetets

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Liten grundkurs i Microsoft Word (fo rutom sja lva skrivandet...)

Liten grundkurs i Microsoft Word (fo rutom sja lva skrivandet...) Liten grundkurs i Microsoft Word (fo rutom sja lva skrivandet...) Detta häfte går igenom några av de vanligaste och mest användbara funktionerna i Word. Det är mycket bra att behärska dessa när du ska

Läs mer

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad: Johannes Hedberggymnasiet Ha gärna med skolans namn högst upp i vänstra hörnet, det ger framsidan lite guldkant Johannes Hedbergloggan är väldigt snygg att ha uppe i hörnet. Kopiera gärna denna. TITEL

Läs mer

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT PLAGIAT OCH UPPHOVSRÄTT Akademisk hederlighet handlar om att inte fuska eller plagiera. När du redovisar

Läs mer

Tilldelas efter registrering

Tilldelas efter registrering Institutionen för sjöfart och marin teknik Kurs-PM Kursnamn: Kurskod: Omfattning: Kursmoment: Program: Kandidatarbete för sjöfart och logistik SJOX09 15 hp 0109 Nollmoment, 0 hp; 0209 Kandidatarbete, 15

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

UPPSATSGUIDE FÖR STUDERANDE I SVENSKA SPRÅKET PÅ IKK. Sammanställd av Gunnar Gårdemar

UPPSATSGUIDE FÖR STUDERANDE I SVENSKA SPRÅKET PÅ IKK. Sammanställd av Gunnar Gårdemar UPPSATSGUIDE FÖR STUDERANDE I SVENSKA SPRÅKET PÅ IKK Sammanställd av Gunnar Gårdemar 1 Elementära uppsatskrav är att Kunna formulera ett vetenskapligt problem. Anknyta till en teori och föra teoretiska

Läs mer

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT SV5 / SV6 ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT 1. Läs anvisningarna noggrant och se till att du förstått uppgiften rätt. Det kan t.ex. finnas anvisningar om vilken typ av text uppsatsen ska representera

Läs mer