LANDSKAP & GRÖNSTRUKTUR

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANDSKAP & GRÖNSTRUKTUR"

Transkript

1 Slutsats Stadsdelarna har starkt skilda karaktärer vilket också gör att man uppfattar stadsdelarna som inåtriktade och isolerade i förhållande till varandra. De olika karaktärerna gör det också lätt att skilja och identifiera de olika områdena åt. Råå är småskaligt och har en struktur och bebyggelse som länge varit den samma. Pålstorp är enhetligt utformat men ligger avsides och har en ensidig bebyggelse och strukturen och bebyggelsen i Ättekulla är storskalig i förhållande till de andra stadsdelarna inom Raus-området men på grund av avstånd och barriärer uppfattas stadsdelarna som enklaver i landskapet. 38 Bebyggelsen är riktad efter olika väderstreck väster och öster om järnvägarna vilket antagligen beror på terrängen och avstånd till kusten. Väster om Råådalsbanan är den dominerande bebyggelseriktningen norr-söder vilken knyter samman denna del av Raus-området med centrala Helsingborg. Öster om Råådalsbanan är bebyggelsen istället vinkelrät mot Öresund där nog utsikten spelat roll. Att bibehålla en skillnad mellan stadsdelarna är viktigt inte bara för identiteten inom respektive stadsdel men även för igenkännande. Idag uppfattas de dock ligga lite för långt ifrån varandra och gränserna mellan dem vara lite för strikta. Då området får en ny station behöver det finnas bättre kopplingar mellan stadsdelarna samtidigt som det fortfarande ska gå att skilja dem åt.

2 LANDSKAP & GRÖNSTRUKTUR Raus-området ligger i ett naturskönt område med närhet till både Öresund och Rååns dalgång. Dalgången i vilken Råå-ån rinner är ett av de mest värdefulla naturområdena i nordvästra Skåne och skyddas av såväl riksintresse som naturreservat och Natura Genom Raus-området går även Landborgsryggen som är ett av de karaktäristiska elementen för Helsingborgs stad men nivåskillnaderna är dock inte lika dramatiska som inne i de centrala delarna av Helsingborg. Landskapet och tillgången till vatten är några av förutsättningarna som skapar bra miljöer för både växtoch djurlivet. Landskap och topografi Landskapsformationerna varierar i området med högsta punkt väster om Ättekulla bostadsområde. Mellan Ättekulla och kusten är en höjdskillnad på 44 meter och marken sluttar kraftigt på vissa partier. Mellan de sluttande partierna ligger större platåer. I området strax öster om Österleden förstärks nivåskillnaderna ytterliggare på grund av gravhögar som ligger på toppen av en höjd. Nivåskillnaden uppfattas även vara större mellan Raus och Ättekulla då bebyggelsen i Ättekullas södra del med sina åtta våningar reser sig ytterliggare över landskapet. I höjd med Ättekulla reser sig landborgen i landskapet och söder om Rausvägen ligger Rååns dalgång som är en U-dal. Landborgen sträcker sig från Gravhög i åkerlandskapet mellan Österleden och Ättekulla industriområde som förstärker det redan kuperade landskapet Sett från Ättekulla mot Raus Vång och Öresund Flerbostadshus i Ättekulla Christinelund i norr till Ättekulla i söder och är ett resultat av landhöjningen efter landisens avsmältning och havets erosion av land. På landborgen, som består av rät-lias berggrund och som är unikt för landet, förekommer en hel del sällsynta växter och djur. Landformationen har också fungerat som en naturlig försvarsborg i framförallt de centrala delarna av staden och är av stor kulturhistorisk betydelse (Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun 1992, s. 109). För fotgängare finns möjligheter att röra sig längs med Landborgen på den så kallade Landborgspromenaden. Promenaden är uppdelad i nordlig och sydlig del längs med vilken många olika besöksmål finns. Den södra sträckan som innefattar Raus-området sträcker sig från Kärnan till Raus kyrka. Från Raus kyrka finns sedan en fortsättning med vandringstigar i Rååns dalgång (Helsingborgs stad, Landborgspromenaden broschyr). Landskapet i dalgången är av skiftande karaktär med betesmarker, lövlundar, våtmarker och åkrar som rymmer ett sällsynt djur- och växtliv. På sträckan mellan Raus och Gantofta finns djupt skurna bäckraviner i vilka sidoflöden till Råå-ån rinner i. I dalgången finns även ädellövskog, bok- och ekskog, betesmarker och ask- alm bestånd, och spår efter stubbskottsbruk från by- och bondesamhället i form av flerstammiga alar (Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun 1992, s. 150). Längs med kusten vid Råå ligger Råå vallar som är en rest från den gamla försvarsvallen. Vallen har även namnet Råå skanskar och fungerar idag mer som vindskydd. Vallen reser sig några meter över marken på vilken hedvegetation med ljung och krypvide växer (Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun 1992, s. 143). 39

3 L a n d b o r g e n Grönstruktur En av de tre så kallade huvudgrönstråken som sträcker sig utifrån det öppna landskapet in till de centrala delarna av Helsingborg går genom Raus-området. Rååns dalgång sträcker sig från Råå till Tågarp i Svalövs kommun och är av riksintresse för såväl naturvård- som kulturmiljövård och fritidsfiske. Sträckan mellan Råå och Gantofta utgör också naturreservat i vilket Raus kyrka och vadstället också ingår. Vid Raus kyrka börjar även ett Natura 2000-område. Råå-ån som är viktig för reproduktionen av havsöring är av riksintresse för fritidsfiske och rinner djupt ner i dalgången som bitvis har ganska branta sidor (Helsingborgs stad, Rååns 40 Råå vallar R å å n s D a l g å n g LANDBORGEN Raus Rååns dalgång ÖRESUND Topografin inom Raus-området är av skiftande karaktär. Med högsta punkt i Ättekulla sluttar marken mot kusten och även Rååns dalgång med sin U-dals formation har sin påverkan på landskapsbilden. N Rååns dalgång utgör ett av kommunens tre huvudgrönstråk Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad

4 dalgång Naturreservat broschyr). För att minska utsläppen av kväve och föroreningar till havet skapades ett antal våtmarker längs med Råå-ån under 1990-talet som även har haft en gynnsam effekt på växt- och djurlivet i dalgången i form av fåglar, grodor, insekter och vattenväxter (Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun 1992, s. 149). Ekäng Ättekulla skog Precis som det varierade landskape ser grönområdena lite olika ut inom Raus-området. Varje stadsdel har grönska i form av egna trädgårdar men för många av de boende i flerbostadshusen gäller gemensamma gröna gårdar. Runt Backagården nordväst om Raus Vång brer ett mindre åkerlandskap ut sig som är tydligt avgränsat av bebyggelse och skog. Även öster om Österleden ligger jordbruksmark i ett sluttande landskap och inne i industriområdet mellan Raus och Råå ligger två mindre åkrar. Norr om Backagården ligger ett skogsområde som benämns Ättekulla skog och Raus mark. Inom detta område växer bland annat bok, björk, tall och ek och i den nordligaste delen mot Rusthållsgatan finns en ekäng. Inom detta område ligger även ett lerskifferbrott som nu nästan är igenfyllt och gravfält från bronsoch järnåldern (Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun 1992, s. 142). Ättekulla skog delas av Ättekulla sommarstad som är ett inhägnat koloniområde. Mellan Ättekullaskolan och Raus bostadsområde växer ek, bok och al i ett mindre skogsparti. Råå vallar Naturreservat Natura 2000 Jordbruksmark Grönområde Raus mark Rååns dalgång 41 Intill Raus kyrka har kommunen planterat ädellövskog i ett större område i Rååns dalgång. Skog/Högre vegetation Ättekulla skog Söder om Råå brer Örby ängar ut Vatten Örby ängar 1: N Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad

5 sig som är rikt på både sällsynta växter och djur. Även olika vegetationstyper är representerade inom området så som torräng, fuktäng, kärr, sanddyn, kusthed och ängsskogsvegetation. Hela området hänger samman med Rååns dalgång (Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun 1992, s. 147). Längs med kustremsan Råå-Örby ligger även populära badstränder. Blåstruktur Väster om Råå brer Öresund ut sig mellan Danmark och Sverige och är väldigt populär att vistas vid under framförallt sommarhalvåret. Genom Råå rinner i nord- sydlig riktning Lussebäcken som tidigare utgjorde gränsen mellan Råå, Raus och Pålstorps marker. Lussebäcken rinner ut i Råå-ån strax öster om Rååvägen där vägen korsar ån. Råå-ån är som tidigare skrivet viktig för reproduktionen av havsöring och är av riksintresse för fritidsfiske. Vid Raus Vång har det vid uppförandet av bostadsområdet även byggts en dagvattendamm och längs med Råå-ån har det i vissa områden även anlagts våtmarker för att reducera kväveutsläppen. Raus sportfiske, norr om Råå-ån, har även dammar i vilka fiske är tillåtet. 42 Backgården Åkermark intill Rausvägen. Vegetationen som reser sig i bildens fonden markerar Rååns dalgång Grusad väg vid Backgården Ättekulla skog Lussebäcken Råå-ån Råå-åns utlopp vid Råå Hage vid Ättekulla skog Mindre grönområde på Råå Rååvägen korsar Råå-ån

6 Riksintresse natur- och kulturmiljövård Hela Rååns dalgång är utpekat område för riksintresse för natur- och kulturmiljövård. Det är landskapsbilden och odlingslandskapet med naturbetesmarker, vattendraget och geovetenskapen som anses vara värdefull. Dalgången innehåller dessutom ett rikt växt- och djurliv med många sällsynta arter. I dalgången finns dessutom ett stort fornlämningsbestånd med dösar och gånggrifter från stenåldern samt bronsåldershögar som dominerar landskapsbilden. I Råå är det skepparsamhällets kopplingar till den omgivande jordbruksbygden med ett framvuxet gatunät och välbevarad äldre bebyggelse med anknytning till fiske och sjöfart som är av riksintresse för kulturmiljövården. Råå vallar är en lämning av 1700-talets svenska kustförsvarssystem och riksintresse för kulturmiljövården. Skyddsområde vattentäkt Området söder om Pålstorp utgör område för Örbyfältets grundvattentäkt. Örbyfältet är kommunens huvudvattentäkt och det är inte tillåtet att uppföra bebyggelse i detta område. 43 Ekologiskt särskilt känsligt område Syftet med områden som anses ekologiskt särskilt känsliga är att slå vakt om den biologiska mångfalden. Ättekulla skog, Rååns dalgång, Råå vallar samt Örby ängar är utpekade områden som anses ekologiskt särkilt känsliga. I dessa områden finns både sällsynta växter och djur som bör skyddas. I Helsingborgs stad är nedanstående områden utvalda som ekologiskt särskilt känsliga miljöer: (Översiktsplan för Helsingborgs stad, ÖP 2002, s. 117) 1. Särskilt infiltrationsbenägna jordar och områden med tunt jordtäcke 2. All skogsmark ( på grund av biologisk mångfald, allmän trädbrist och försuringspåverkan) 3. Sandbindande vegetation vid sandkuster 4. Naturbetesmark, slåtterängsrester 5. Småbiotoper i odlingslandskapet 6. Sötvattensamlingar, våtmarker, kärr etc. 7. Vattendrag 8. Havsmiljö, särskilt grunda bottnar samt Disken, Knähaken och Grollegrund Riksintresse kulturmiljö Riksintresse natur Ekologiskt särksilt känsligt område Yttre zon vattentäkt Inre zon vattentäkt N Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad

7 Slutsats 44 Närheten till naturen är en stor tillgång inom Raus-området med tre stora rekreationsområden kusten, dalgången och Ättekulla skog. Tillgängligheten och sammanhangen mellan grönområdena är dock dålig och det krävs stora omvägar för rörelser mellan dem. Variationen och mångfalden av grönområden är stor inom Raus-området vilket är positivt för de boende. Inom Råå består exempelvis stora delar av grönskan av privata trädgårdar men här finns även kusten som utgör ett gemensamt grönområde för stadsdelen. Raus och Ättekulla bostadsområde rymmer, till skillnad från de andra stadsdelarna, många mindre gemensamma gröna gårdar som ligger inne bland bebyggelsen. Det stora öppna området mellan Ättekulla och Raus är ett populärt strövområde där Ättekulla skog är en tillgång för de boende. Det är dock ovanligt med jordbruksarealer i ett annars välexploaterat område som Backgården ligger i. Jordbrukslandskapet är trots sin öppenhet mer en fröjd för ögat och begränsar rörelserna i området då det ofta innebär odlad mark eller är inhägnat men då gården är ett spår från skiftesreformen och en del av Raus identitet bör landskapet visa på historien och därför finnas kvar. Stora delar av landskapet inom Raus-området är också skyddat genom naturreservat, Natura 2000-område eller utgör vattenskyddsområde för Örby vattentäkt vilket begränsar en utveckling av Raus-området vad gäller exploatering. Topografin är dramatisk i området och inte en terräng som man annars förknippar med det skånska landskapet. Höjdskillnaderna förstärks ytterliggare av både gravhögar och bebyggelsen som reser sig i landskapet men terrängen bidrar med fina utblickar över landskapet och kusten. Topografin begränsar dock rörelsemöjligheterna vilket är tydligt i Rååns dalgång som endast har två passager, Landskronavägen och Kyrkvägen, inom Raus-området. Den kommande stationen kan nyttjas för att förbinda större grönområden och för att förbättra tillgängligheten till naturen för andra invånare i kommunen.

8 KEVIN LYNCH Stråk Rååvägen sträcker sig genom Råås centrala delar i nord- sydlig riktning och utgör ett tydligt stråk. Både Landskronavägen, Rausvägen och Österleden fungerar även som stråk för dem som rör sig med bil eller annat motorbundet fordon då trafiklederna binder samman kommunens olika områden. Stråket från Rausvägen knyts även samman med stråket längs Rååvägen genom Lybecksgatan. och växtlighet som reser sig och bildar en långsträckt vägg i landskapet markerar dalgången en tydlig gräns mellan staden och det öppna landskapet. Sett från Backgården markeras gränsen mellan jordbrukslandskapet och bostadsområdet Raus Vång tydligt genom bebyggelsen placering som en rak vägg mot norr. Skogspartierna mellan Raus och Ättekulla markerar även gränserna för respektive stadsdel. 1 2 Rååvägen Gränser & områden Rausvägen i korsningen med Landskronavägen Mellan Raus och Råå finns en tydlig gräns, Landskronavägen, som markerar framförallt Råås gräns österut vilket förstärks ytterliggare på de delar som försetts med bullerplank. Rausvägens, Österledens och Rusthållsgatans breda dimensioner är ytterliggare tre gränser som delar upp landskapet i mindre områden. Rausvägen i sin tur är uppdelad ytterliggare genom att järnvägsbron för Råådalsbanan går över vägen och bildar en port som markerar att industriområdet slutar och Raus tar vid. I Ättekulla går Bärnstensgatan lägre än omgivande bostadsbebyggelse och korsas på två ställen av gång- och cykelbroar. På grund av vägens lägre placering delas Ättekulla i två delar. En tydlig gräns mellan Helsingborgs stads södra delar och övriga kommunen är Råå- ån och dalgången. Genom de få antal passager som finns, topografin 3 1. Västkustbanan skär genom landskapet 2. Bulleplank har satts upp längs Landskronavägen. 3. Bärnstensgatan delar Ättekulla i två delar på grund av dess lägre placering. Ättekulla skog och det agrara landskapet kring Backgården är ett område som tydligt skiljer sig från övriga delar i Raus-området. Området har tydliga gränser till bostadsbebyggelsen och ligger som ett stort öppet område bland industrier och stadsdelarna. Pålstorp villastadsdel ligger också som en ensam enklav söder om Råå- ån och har ingen större samhörighet med övriga stadsdelar förutom genom vägar. Industriområdet som ligger utmed Landskronavägen har även det en egen karaktär med en orienterande funktion. Avstånden eller avbrotten mellan bostadsområdena särskiljer och tydliggör även att det finns olika områden. Råå hänger samman med övriga Helsingborg genom bebyggelse men det är bebyggelsen i sin tur som också markerar områden med mer sammanhängande karaktär och som markerar gränserna mellan olika. 45

9 Råå och Raus uppfattas som två olika områden både på grund av de olika karaktärerna och av gränser som delar upp lanskapet. 46 Entrén till Råå markeras av bebyggelse. Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad Knutpunkter På Råå och i Ättekulla finns samlas och möts invånarna vid Rååvägen och Ättekulla Hallen dit många tar sig för att bland annat nyttja utbudet av service. För yngre finns även Ättekulla fritidsgård som ligger intill Ättekulla skola. På Råå ligger även småbåtshamnen dit många med gemensamma intressen möts. Den nya stationen vid Raus kan komma att bli en ny knutpunkt för hela Raus-området beroende på utformning och innehåll. Ättekullas stadsdelscentrum Småbåtshamnen på Råå Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad Industriområdet mellan Råå och Raus har en orienterande funktion.

10 Hela Raus-området är uppdelat i olika områden som skiljs åt genom många gränser. Gränserna kan i många fall även uppfattas som barriärer mellan de olika stadsdelarna. Vägarna uppfattas bland annat som barriärer trots att de förbinder stadsdelarna med varandra. 47 Stråk Gräns Knutpunkt Område Landmärke 1: N Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad

11 48 Landmärken På högsta punkt i Raus-området ligger Ättekulla med flerbostadshus som reser sig på platån. Flerbostadshusen fungerar framförallt som landmärken för dem som kommer väster och söder ifrån. Söder om Råå står Råå vattentorn och vid Landskronavägen ligger Allers med sin nio våningar höga kontorsbyggnad som tydliga landmärken i landskapet. Från Raus och Ättekulla är skorstenarna från industrierna mot centrala Helsingborg tydliga landmärken som även visar på avståndet in till de mer centrala delarna av Helsingborg. Alla landmärkena fungerar som orienteringspunkter inom Raus-området. Ättekulla Ättekulla flerbostadshus och Råå vattentorn reser sig i landskapet. Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad Råå vattentorn Slutsats Landskapet inom Raus-området är uppdelat i olika områden mellan vilka tydliga gränser går. En del av gränserna uppfattas dock som barriärer på grund av dimensioner, hastigheter och begränsade möjligheter att korsa. Exempel på barriärer är järnvägarna, Landskronavägen, Österleden och Rausvägen men även industriområdet mellan Råå och Raus. Landskronavägen fungerar som en gräns mot Råå men uppfattas framförallt från Raus håll som en barriär. Gränsen mot Råå förstärks ytterliggare genom att en del av vägen avskärmats med bullerplank. Rausvägen och Österleden uppfattas också som barriärer mot Rååns dalgång. Barriärerna är många och starka vilket leder till att stadsdelarna uppfattas som separerade från varandra. Då området får en station blir kommunikationerna till och från den viktig för användandet varför det är viktigt att bryta ner barriärerna och hitta passager och stråk. De flesta stråk inom Raus-området är knutna till dem som färdas i bil. Rååvägen är en stark knutpunkt då verksamheter och service till största del finns här inom Raus-området. Vägen fungerar även som orienteringspunkt inom Råå och knyts samman med Rausvägen samt Landskronavägen genom Lybecksgatan. Den planerade stationen kan komma att bli en ny knutpunkt som även förbinder stadsdelarna trots att det finns många barriärer mellan dem. För identifiering och orientering i Raus-området finns tre viktiga landmärken, Allers, Ättekulla flerbostadshus och Råå vattentorn. Flerbostadshus i Ättekulla Allers

12 FUNKTIONER Raus-området innehåller både bostads- och industriområden. I Ättekulla och på Råå finns ett mindre respektive ett större stadsdelscentrum. Råå är den del av Raus-området som rymmer flest servicefunktioner. I nord-sydlig riktning, mellan Landskronavägen och Rausvägen sträcker sig ett större industriområde som har sin början från Knutpunkten i centrala Helsingborg ner till Rausvägen. Centrum På Råå längs med Råågatan finns ett mindre utbud handel och olika servicefunktioner som tandläkare, bank, frisör och blomsteraffär. I Ättekulla utgör Ättekulla Hallen, som ligger mitt i stadsdelen, ett mindre stadsdelscentrum. Där finns bland annat en tobaksaffär, mataffär och pizzeria. Både Raus och Pålstorp saknar centrum och servicefunktioner. Skolor och fritidsgårdar I Raus-området finns skolor och förskolor med skolgång som sträcker sig fram till årskurs nio. Efter nian får man söka sig in till de centrala delarna av Helsingborg. Vid Ättekulla sommarstad, koloniområdet, ligger Waldorfförskolan Blåklockan vars pedagogik bygger på naturen och barnens fantasi (Waldorfförskolan Blåklockans hemsida 2006). Övriga skolor i området är Högastensskolan, Råå Södra skola och Ättekulla skolan. De förskolor som finns förutom Waldorfförskolan är Råå förskola, Ättekulla förskola, Rimfaxe förskola, Fyrklöverns montessoriförskola och Montessori Kärnhuset. Montessoriskolor bygger sin pedagogik på att barnen själva väljer sin sysselsättning (Fyrklöverns montessoriförskolans hemsida 2006). Industri- och verksamhetsområde Mellan Raus och Råå sträcker sig ett industriområde/verksamhetsområde som har sin början inne i centrala Helsingborg vid Knutpunkten och sträcker sig fram till Rausvägen. I industriområdet finns bland annat Svenska Allers AB som är ett av de mer kända företagen. Andra företag som också finns i området är Eco Lean AB som framställer förpackningssystem för livsmedelsindustrin, Elektrokoppar AB som bland annat tillverkar koppartråd och linor i koppar. AB Järnkonstruktioner är ytterliggare ett företag som ligger ut med Landskronavägen och där tillverkning av svetsade plåtkonstruktioner och maskinkonstruktioner sker. I industriområdets sydligaste del i korsningen Landskronavägen-Rausvägen ligger ICA Frukt och Grönt som ska omvandlas till ICA Maxi matbutik. Industriområdet mellan Raus och Råå rymmer även mindre verksamheter, kontor och handel. På västra sidan av Landskronavägen ligger mindre och mer småskaliga företag som även bedriver handel som tillexempel Dennis Kakel AB, Köks Centrum och Bergåse Färg Vägg Golv AB med flera. Öster om Österleden ligger ytterliggare ett stort industriområde, Ättekulla industriområde, som sträcker sig fram till E6:an. Mellan Råådalsbanan och Västkustbanan ligger även Raus stenkärlsfabrik där bränning och tillverkning av stengods fortfarande sker enligt ursprungs metoder. Raus stenkärlsfabrik Mellan Råådalsbanan och Västkustbanan ligger Raus stenkärlsfabrik som tillverkar stengods efter gamla metoder. Två gånger per år sker bränning av stengods i fabriken som är en av de få verksamheter i Raus som överlevt utveckling. 49 Det finns två fritidsgårdar i området, en vid Högastensskolan som heter Hedens fritidsgård och Ättekulla fritidsgård vid Ättekulla skolan. Fritidsgårdarna öppnar vid 13 tiden och har öppet fram till klockan 21 eller 23 på kvällen beroende på vilken dag i veckan det är (Helsingborgs stads hemsida 2006). Söder om Raus-området ligger även Sundsgårdens folkhögskola. Vid Raus stenkärlsfabrik tilverkas saltglaserat stengods.

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet

Läs mer

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET?

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? Det finns fyra faktorer som bidrar till ökat bebyggelsetryck i Raus-området på regional och lokal nivå. För det första så ligger Raus-området i den expansiva Öresundsregionen

Läs mer

N Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad

N Stadsbyggnadskontoret Helsingborgs stad Ortofoto från 1939 visar Raus stationsby och station samt hur Råå expanderat på Raus marker. På den här tiden var varken Ättekulla, Pålstorp, Raus Södra områden bebyggda och Råå fiskeläge närmar sig staden.

Läs mer

Tillfällig installation på Värnhemstorget i Malmö Foto: Erika Jonasson. Stapelbäddsparken i Malmö används inte bara av skateboardåkare

Tillfällig installation på Värnhemstorget i Malmö Foto: Erika Jonasson. Stapelbäddsparken i Malmö används inte bara av skateboardåkare De två torgen får olika användningsområden, ett med aktiviteter medan det mindre torget är en öppen yta. Mellan de två torgen placeras två busshållplatser, en i vardera riktning, vid vilka stadsbuss nummer

Läs mer

Koloniområden och kolonilotter

Koloniområden och kolonilotter 50 Småbåtshamn På Råå finns en småbåtshamn som ligger strax söder om Råå-ån. I hamnen finns hamnverksamheter, företag med inriktning på livet till sjöss så som hamnkontor, Råå båtvarv, Råå Marinmekano

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Vindkraftprojektet Skyttmon

Vindkraftprojektet Skyttmon Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras. Stadsbyggnadsnämnden 2016-11-08 Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelning KSKF/2016:460 Johan Forsberg 016-710 20 11 1 (4) Kommunstyrelsen Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG FASTIGHETEN FREGATTEN 16 M FL RÅÅ, HELSINGBORGS STAD 1(7) Dnr 1504/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsavdelningen har ansökt om planändring för fastigheterna Fregatten 16, Råå

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Husensjö 8:5 med flera, Husensjö. Underlag för planuppdrag

Husensjö 8:5 med flera, Husensjö. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Husensjö 8:5 med flera, Husensjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförandet

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET

JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET En fallstudie av järnvägssträckan Höör Osby Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Området för Landskapsarkitektur Alnarp Foto:

Läs mer

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG Planstudie över Allarängen Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG BAKGRUND I översiktsplanen beskrivs s k serviceorter på landsbygden och Allarängen är en av dem. Tanken är att ny bebyggelse på landsbygden

Läs mer

Väg 193, gång- och cykelväg Madängsholm-Tidaholm

Väg 193, gång- och cykelväg Madängsholm-Tidaholm VÄGPLAN - GRANSKNINGSHANDLING Väg 193, gång- och cykelväg Madängsholm-Tidaholm Tidaholms kommun, Västra Götalands län PM Gestaltning 2015-06-15, Projektnummer: 144 554 Trafikverket Trafikverket, Box 110,

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Nätverket bevara Årstaskogen har studerat presentationen och kompletterat där information saknats/utelämnats eller varit direkt vilseledande.

Nätverket bevara Årstaskogen har studerat presentationen och kompletterat där information saknats/utelämnats eller varit direkt vilseledande. Nätverket bevara Årstaskogen har studerat presentationen och kompletterat där information saknats/utelämnats eller varit direkt vilseledande. I de fallen har en sida lagts till med kompletterande information

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde 1(10) tillhörande program för. inom Norsholm i Norrköpings kommun

BEHOVSBEDÖMNING. Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde 1(10) tillhörande program för. inom Norsholm i Norrköpings kommun SPN-468/2007 214 1(10) BEHOVSBEDÖMNING tillhörande program för Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde inom Norsholm i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 17 augusti

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

7.5.3 Assartorp - Bökesåkra

7.5.3 Assartorp - Bökesåkra Kommungränsen mot Svedala, med Assartorps gård i bakgrunden 7.5.3 Assartorp - Bökesåkra Naturförhållanden Backslandskapet i kommunens sydvästra del är ett öppet böljande landskap med en småskalig topografi

Läs mer

3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad

3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad 3. Kattvik med närmaste omgivning anpassad utbyggnad Kattvik är ett av de samhällen som kommunen anser bör växa i kraft av läge och bostadsefterfrågan. Det har drygt 100 bostadshus och c:a 90 fastboende.

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv

BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR HISTORIK ÖNNESTAD IDAG. Pendling. Landskap och natur. Befolkning. Service och näringsliv BASORT ÖNNESTAD FÖRUTSÄTTNINGAR ÖNNESTAD IDAG Önnestad är en av Kristianstads basorter. Orten är belägen ca 1 mil öster om Kristianstad, omges av jordbrukslandskap och ligger nära Nävlingeåsen. Önnestad

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS. bebyggelseutveckling rävlanda. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS. bebyggelseutveckling rävlanda. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING HINDÅS bebyggelseutveckling rävlanda 119 Rävlanda Station. Rävlanda Historia Storåns dalgång befolkades tidigt och var med sina goda jordbruksmarker det dominerande området under lång

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

7.4.9 Veberöd, sydväst

7.4.9 Veberöd, sydväst 7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

PLANOMRÅDET. Placering

PLANOMRÅDET. Placering DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde

Läs mer

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Översiktlig naturinventering

Översiktlig naturinventering Översiktlig naturinventering Mastodonten 1, Västervik 2013-12-05 Upprättad av Rebecca Martinsson och Louise Olofsson, Sweco Infrastructure Växjö 1 INLEDNING Avgränsning Naturinventeringen är gjord för

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling Hindås. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling Hindås. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling Hindås 109 BEBYGGELSEUTVECKLING Hindås Historia Det som idag är Hindås bestod fram till för drygt hundra år sedan av ett antal mindre gårdar. Skogsbruket var viktigt

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog Naturvårdsutlåtande: Detaljplan för Åker 1:10 m.fl. Beställare: Ingemar Lind, SWECO FFNS Arkitekter AB Inledning Naturcentrum AB har på uppdrag av SWECO FFNS, Ingemar Lind, utfört översiktlig inventering,

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 518/2014 FASTIGHETEN KATTARP 13:67 KATTARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Ab Helsingborgshem inkom med ansökan om detaljplaneändring den 10 april 2014. SYFTE

Läs mer

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09

VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09 Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. KS 2008.0276 2009-02-03 Kommunstyrelsen VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. MSB 2008.3321 BAKGRUND Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag för områden av riksintresse

Läs mer

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 Kv New York PM Natur, med fokus på eksamband Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor -, Dnr 2014-03804 2 Beställning: Brf Guldmyran, c/o Wallenstam

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng PLATSEN Ett torg på vattnet Det som är unikt för Kristinehamns torg är att det är ett torg runt ett vattendrag. Varnan

Läs mer

Stadsarkitektkontoret SAMRÅD Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Stadsarkitektkontoret SAMRÅD Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Stadsarkitektkontoret 2014 Höst SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2010.6 GESTALTNINGSPROGRAM Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan

Läs mer

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(8) Dnr 2571/2008 FASTIGHETEN NOTVARPEN 23 M FL DOMSTEN, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark och exploateringsenheten inkom den 1 oktober 2008 med en beställning avseende upprättande

Läs mer

Lokaliseringsstudier

Lokaliseringsstudier Lokaliseringsstudier I utredningen strategi för snöhanteringen i har olika lokaliseringar för snödeponier och snökylalager studerats studerats. Genom en enkät som skickades ut till stadsdelsnämnderna och

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Vattenfall Vind AB. Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen

Vattenfall Vind AB. Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen Vattenfall Vind AB Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen 2 Vattenfall Vind AB: 2012.04.10 Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen Uppdragsansvarig:

Läs mer

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter. bilar. Fordon har god framkomlighet när de i huvudsak kan färdas i den hastighet de önskar under högsta tillåtna hastighet. God framkomlighet är inte detsamma som god trafiksäkerhet. Fordon Fordonen har

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

RAPPORT LANDSKAPSBILD

RAPPORT LANDSKAPSBILD RAPPORT LANDSKAPSBILD Samkraft AB KVISSJABERGET UPPDRAGSNUMMER 5463116100 Påverkan på landskapsbilden vid en utbyggnad av vindkraftparkerna Kvissjaberget (Samkraft AB) och Hittsjön (wpd Scandinavia AB).

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Steninge slottspark Trafikstudie

Steninge slottspark Trafikstudie Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON

Läs mer

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220

Läs mer

Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen

Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen Naturinventering Väsjö norra, Sollentuna Juni 2011 Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen Utfört av: Tengbomgruppen AB. Medverkande: Jenny Andersson och Agnetha Meurman.

Läs mer