Ekerö kommuns inställning till klagandenas yrkanden enligt följande samt inge yttrande

Transkript

1 Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box Nacka Strand NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: P AKTBIL: 45 Stockholm den 15 januari 2015 Mål P , avd 4, Erland Klingberg m fl./. Ekerö kommun Ang detaljplan för Enlunda bussdepå (del av fastigheten Troxhammar 1:2 m fl) på Färingsö, Ekerö kommun Som ombud för Ekerö kommun, enligt bifogad fullmakt, får jag härmed sammanfatta Ekerö kommuns inställning till klagandenas yrkanden enligt följande samt inge yttrande i enlighet med domstolens underrättelse av den 16 dec 2014, aktbilaga 40. KOMMUNENS INSTÄLLNING Kommunen bestrider klagandenas yrkanden om upphävande av detaljplanen för Enlunda bussdepå på del av fastigheten Troxhammar 1:7 och yrkar att mark- och miljödomstolen måtte fastställa länsstyrelsens beslut att avslå överklagandena. GRUNDER FÖR KOMMUNENS INSTÄLLNING Syftet med den överklagade detaljplanen är att planlägga mark för att möjliggöra en flyttning av den bussdepå för SL-bussar som för närvarande och sedan många år tillbaka är placerad i Tappström i Ekerö centrum. Det är en helt olämplig placering på grund av

2 2(11) dels den omgivningspåverkan som terminalen har och dels därför att marken i centrum behövs för annat ändamål, nämligen bostadsbebyggelse. Genom flyttningen kan mark frigöras för att möjliggöra byggande av ett stort antal lägenheter. För Ekerö kommun är det av mycket stor vikt att denna mark blir tillgänglig för bebyggande. Kommunen har i samband med detaljplanearbetet studerat olika möjliga alternativ för placeringen av terminalen och slutligen bedömt att den nu valda platsen, Troxhammar, är den mest lämpade för en ny bussdepå, när hänsyn tagits till alla frågor som aktualiserats. Arbetet med att bedöma alternativa placeringar har pågått sedan 2001, dvs i 13 år. Resultatet blev den nuvarande lokaliseringen på Färentuna i anslutning till det redan etablerade byggvaruhuset Färingsö Trä, som är beläget på norra sidan om Enlundavägen, sett från det aktuella planområdet. Det är således inte ett helt opåverkat naturområde som tas i anspråk för denna samhällsnyttiga verksamhet. Genom att flyttningen av bussterminalen och platsvalet blivit föremål för inte mindre än två planprocesser, har en synnerligen god genomlysning av projektet åstadkommits. Invändningen från Bo Rendahl i aktbil , stämmer därför inte alls. Den av honom ingivna sammanställningen av olika undersökta alternativ är endast en sammanställning upprättad av dåvarande planhandläggare och således ett arbetsmaterial samt ett dokument av flera angående alternativa placeringar. Det ingivna dokumentet visar, trots detta, på den mängd olika lokaliseringar som studerats för bussterminalens placering.

3 3(11) Det ska påpekas att, som länsstyrelsen anför på sid 5 i sitt ovan nämnda beslut, så är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Vidare att plan- och bygglagen vilar på principen om decentralisering av beslutsfattandet och kommunal självbestämmanderätt i frågor som bl a rör markanvändningen i kommunen. Det är kommunen själv som inom vida ramar har att avgöra hur marken ska disponeras och miljön utformas. En konsekvens av detta blir att statens roll vid överklagande stannar vid en prövning av om ett överklagat beslut att anta en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen. För bakgrundsbeskrivning och planprocessen hänvisas till redogörelsen i länsstyrelsens beslut. I denna beskrivning har länsstyrelsen också redogjort för kraven på innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelsen summerar därefter sin uppfattning med att konstatera att frågan om lokalisering och alternativbeskrivning samt effekterna för ytvatten, grundvatten, landskapsbild och naturmiljö behandlats i MKB:n. Lika med länsstyrelsen anser kommunen att den gjorda MKB:n därför är tillräckligt omfattande med hänsyn till den prövning som ska göras i förevarande fall, planens omfattning och påverkan på miljön. Det bör påpekas att länsstyrelsen som regional planmyndighet den 21 mars 2014 beslutade att antagandebeslutet inte skulle prövas enligt 12 kap 1 ÄPBL. Detta innebär, som framgår av länsstyrelsens beslut, att länsstyrelsen i denna egenskap funnit

4 4(11) att exploateringen enligt detaljplanen går att förena med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt 3 och 4 kap miljöbalken och med hänsyn till boendes och övrigas hälsa och säkerhet och till risken för olyckor. Länsstyrelsen fann att det inte genom de aktuella överklagandena framkommit något som gav länsstyrelsen anledning att som besvärsmyndighet bedöma aktuella frågor på annat sätt. Kommunen konstarerar att denna bedömning fortfarande står sig. De av klagandena framförda synpunkterna och invändningarna har inte i något fall sådant innehåll att de kan läggas till grund för en annan syn på planen och planarbetet än den länsstyrelsen redogjort för i sin bedömning. Kortfattande synpunkter på några av klagandenas invändningar I Kerstin Danielsons inlaga, MMDs Ab 27, finns en hel del påståenden som besvaras enligt följande. På sid 2, 3 st, ang planavgränsning, påstås att det skulle behövas ännu en detaljplan för att lösa trafikfrågorna. Detta bestrider kommunen. Vägplan upprättas av Trafikverket p g a behovet av rondell/cirkulationsplats. Egentligen krävs bara vänstersvängsmagasin som ryms inom nuvarande vägområde. Kommunen har dock haft önskemål om rondell och träffat avtal med Trafikverket om att de upprättar en vägplan för rondell. Ytterligare detaljplan behövs inte för rondell. Därutöver har en överenskommelse träffats med Enlunda Fastighets AB, ägare av fastigheten

5 Troxhammar 7:2, om planläggning för området norr om Enlundavägen. Ärendet är 5(11) beslutat av kommunfullmäktige i Ekerö kommun. Beslut fattades om att godkänna avtalet , dnr KS14/173. Kommunfullmäktiges beslut har vunnit laga kraft. Beslutet kommer att inges till domstolen snarast. Inom ramen för denna överenskommelse finns det möjlighet att även inarbeta rondellen i den detaljplanen för området norr om Enlundavägen. Vissa uppgifter från Kerstin Danielsson under förhandlingen framgår av domstolens protokoll, ab 35, s 2 ff. Till dessa har kommunen följande kommentarer. Beträffande Troxhammar 7:1 sägs att Det saknas en formellt avgränsad tomt på fastigheten. Kommunen ställer sig frågande till vad som avses därmed. Tomter avgränsas inte formellt, endast fastigheter. Vad en tomt är finns numera definierat i PBL 1 kap 4. Danielssons byggnad på Troxhammar 7:1 är placerad på andra sidan det berg som skiljer området där bussterminalen ska placeras. Den del av berget som kommer att vara kvar, liksom skogen, utgör en barriär mot terminalområdet. Detta kunde iakttas vid synen. Kommunen bestrider att projektet skulle ge upphov till sådan påverkan på vegetationen i området, som Danielsson gjort gällande. Kommentarer angående detta finns under rubriken Miljökonsekvensbeskrivningen. Såväl under förhandlingen som vid synen framkom vissa överdrivna uppgifter från klagandena angående bergsskärningens omfattning. Kommunen påpekade att det inte i något fall var fråga om en höjd på 18 meter, utan betydligt lägre cirka meter och dessutom terrassering, se nedan.

6 6(11) Av illustrationer som ingivits av klaganden Fabricius sägs framgå kommande påverkan på grundvattnet. Detta tillbakavisas bestämt av kommunen. En illustration kan inte visa detta. Dessutom har kommunen låtit göra geohydrologisk utredning, vilken inte givit de resultat klagandena påstår. Synpunkten på sid 4 i protokollet, att kommunen skulle ha ett enskilt intresse av placeringen av bussterminalen på Troxhammarfastigheten för att kommunen är ägare av denna och därför vill att den ska stiga i värde är märklig. Kommunens egendom är detsamma som skattekollektivets. Enligt kommunallagen har kommunen en uppgift att se till att dess egendom förvaltas på ett säkert sätt. Det innebär bl a att kommunen inte får ge sig in i riskfyllda affärstransaktioner så att medborgarnas samlade medel riskeras. Att säga att kommunen har ett enskilt intresse, är därför inte korrekt. Kommunen är företrädare för det allmänna. Då kommunen handlar, sker det för det allmännas bästa. Som kommentar till ett påstående av Aud Rendahl, vill kommunen framhålla att någon bostadsbyggnation i direkt närhet till bussdepån vid Troxhammar inte är aktuellt. Kommunen bedömer att det inte föreligger något kommunalt intresse för bostäder i direkt anslutning till terminalen. Ang mark utanför den nu aktuella detaljplanen Planarbete pågår beträffande marken direkt norr om Enlundavägen (dnr PLAN och KS08/158). Arbetet med att upprätta samrådshandlingar pågår.

7 7(11) Landskapsbilden För närvarande finns Färingsö trä, byggvaruhus, som inslag i landskapsbilden och kommunen kommer att få ytterligare industrianvändning norr om Enlundavägen, se ovan ang pågående planarbete. På bussdepå-fastigheten kommer också att uppföras byggnader som delvis tar upp bergsskärningen. Vidare görs en terrassering. I jämförelse med befintlig och förväntad användning kring Enlundavägen är inte skillnaden påtaglig för ömse sidor om Enlundavägen. Kommunen konstaterar att synpunkter som förts fram av Enlunda Vägförening har beaktats. Terminalen är inte för liten utan har givits den storlek som är lämplig med hänsyn till gjorda beräkningar. Några fornlämningar ska inte finnas i området eller i anslutning till detta. Kontroll har skett mot fornlämningsregistret. Naturvärden som påstås vara höga- hällmarkskog sägs försvinna. I och med den bergsskärning som görs kommer viss skog att försvinna men naturmark kvarstår för området utanför planområdet söder om terminalbyggnaden. Enligt den reglering som finns i detaljplanen ska byggnader i huvudsak placeras i överensstämmelse med de illustrationer som gjorts på plankartan. Bestämmelserna på plankartan medför att den sprängning som ska göras utförs i terrasser i syfte att ge bergsskärningen ett naturligare utseende. Synliga bergschakt och stödmurar ska minimeras. Kommunen hänvisar här till planbeskrivningen samt upplysningen att skyddsföreskrifter ska beaktas enligt dokumentet Naturvärdesinventering sid 7-8.

8 Ekerö kommun kommer att ställa höga krav på utformningen av bergsskärningen i 8(11) samband med bygglov/marklov. Ytterligare hydrogeologiska undersökningar kommer att krävas inför genomförandet av detaljplanen. Sammanfattande synpunkter på kritik som framförts av klagandena Kommunens uppfattning är att detaljplanen har den storlek som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid. Det är inte nödvändigt att för byggandet av depån reglera Enlundavägen eller trafikplatsen i detaljplan. Det krävs inte en ny detaljplan för att lösa trafikfrågorna. Trafikplatsen utformning är tillräcklig med den utformning som den har idag enligt Trafikverkets eget yttrande. Kommunen anser att en cirkulationsplats bör byggas och det har man löst med ett avtal med Trafikverket och vägutredning. Kommunen har kontinuerliga överläggningar med Trafikverket, senast hösten 2014, då hanteringen av vägplanen för korsningen Färentunavägen- Enlundavägen diskuterades. Miljökonsekvensbeskrivningen Den gjorda MKB:n är tillräckligt omfattande med hänsyn till den prövning som ska göras i ärendet och de krav som följer av ÄPBL. Ekerö kommun önskar framhålla att den skrivning som fanns i MKB upprättad och av vilken det framgick att någon lokal naturvärdebedömning inte gjorts, varför planens påverkan på miljön var något osäker, ledde till att MKB:n kompletterades. Denna komplettering resulterade i en Naturvärdesinventering (Sven A Hermelin, ). Vidare gjordes en inventering av platsen under juni och juli månad 2013 av Tomas Fasth, biolog samt Patrik Tronde och Emma Falk, landskapsarkitekter. I juli 2013

9 9(11) har Torbjörn Peterson gjort en inventering av de herpetologiska förutsättningarna på platsen (Groddjursstatus vid planerad bussdepå). En hydrologisk utredning togs fram i samband med MKB:n. Detaljplanen reglerar egentligen inte bergskärningarna men en upplysning finns i bestämmelserna Särskilda skyddsföreskrifter ska beaktas... Helt klart är att det är troligt att man måste göra bergskärningar och att det kommer sänka grundvattennivån vilket även framgår av MKB. Av den orsaken kompletterades handlingarna med den hydrologiska utredningen. Även om sprängningar gör att grundvattennivån sänks så är det helt klart att konsekvenserna absolut inte blir betydande. Det är bara en brunn som riskerar att påverkas och den används inte. Vegetationen som står på berget är inte direkt påverkad av grundvattennivån. Det finns en omfattande landskapsanalys som beskriver påverkan och även de åtgärder som kan behövas för att säkerställa landskapsrummet. Den alternativa placeringen av depån i det öppna landskapet skulle definitivt förstöra landskapsbilden medan den nu aktuella placeringen tar stöd kring en industribyggnad och kring topografin. Av naturvärdesinventeringen framgår tydligt att det finns vissa värden i området. Dessa är inte höga. Man måste komma ihåg att det området som berörs endast är en begränsad del. Merparten av området kommer vara kvar och dessutom finns flera områden i närheten som inte berörs och även har högre naturvärden.

10 Sist och slutligen rör det sig om en samhällsnyttig anläggning, som för sin funktion 10(11) måste ligga relativt centralt i kommunen, men som med nuvarande placering i centrum, utgör ett hinder för nödvändig bostadsbebyggelse. I detta sammanhang må erinras om att bostadsändamål fått en numera, mer framskjuten och prioriterad plats i PBL, bland alla de ändamål som kommunerna, inom ramen för sin planläggning, har att beakta. Med hänsyn till rådande brist på bostäder i Stockholmsregionen är det givet att vid avvägningen mellan intresset av fler bostäder i Ekerö centrum eller en fortsatt placering av bussterminalen där, att bostadsändamålet måste ges företräde. Ekerö som ovan Annika Gustafsson