Brand scoopet. tema. Från Novis till Nestor. dessutom Stark tilltro till kloka medarbetare Sociala medier

Transkript

1 Nr 4/2012 Brand scoopet Från Novis till Nestor sida 10 Inom RSG ser jag uniformerad personal möta ungdomar med en ändrad attityd och mer positiv bild än under oroligheterna Tomas Norberg sida 12 tema framtid sida dessutom Stark tilltro till kloka medarbetare Sociala medier räddningstjänsten storgöteborgs personaltidning Nr 4/2012

2 Från ledningen Jag tycker att RSG har ett genuint gott varumärke och står för en professionalitet bland de anställda. Räddningstjänst och polis har dessutom många beröringspunkter såsom fokus på både händelsestyrd och förebyggande verksamhet. Lars Klevensparr, ny direktör för RSG från 1 januari 2013 Stark tilltro till kloka medarbetare Jag gissar att ni medarbetare inom Räddningstjänsten Storgöteborg undrar vem som är er kommande direktör. Jag är 54 år och är sedan många år gift med Carola som jag har två barn tillsammans med. Jag bor på en gård i Marks kommun och är därmed på fritiden en riktig månskensbonde På gården har vi nötboskap, Hereford, och därtill en mängd jordbruksmaskiner och traktorer. Polis har jag varit i över 30 år. Jag har haft många olika befattningar inom polisen och verkat som chef i snart 20 år. Min senaste befattning inom polisen har varit som chef och polismästare vid polisområde Storgöteborg. I studieväg har jag läst ekonomi vid Göteborgs universitet och studerat juridik vid Uppsala universitet. Ända fram till i somras hade jag inte funderat på att söka mig till något annat arbete. Jag har alltid trivts bra inom polisen tills jag såg den lediga befattningen som förbundsdirektör vid Räddningstjänsten Storgöteborg, RSG. Efter samtal med både rekryterare och styrelserepresentanter för RSG anmälde jag mitt intresse. Jag tycker att RSG har ett genuint gott varumärke och står för en professionalitet bland de anställda. Räddningstjänst och polis har dessutom många beröringspunkter såsom fokus på både händelsestyrd och förebyggande verksamhet. Räddningstjänsten har dessutom ett flertal utmaningar som tilltalar mig: en mer komplicerad infrastruktur, klimatförändringar och en växande storstad med dess utmaningar. Jag hade dock inte förväntat mig de chefsbyten inom RSG och den oro som detta medför. Jag avser inte kommentera enskilda ärenden men vill ändå göra en reflektion beträffande chefsbyten. Det är alltid olyckligt när någon medarbetare måste lämna sin befattning i förtid men ibland är det nödvändigt av olika skäl. Att vara chef är inte någon rättighet utan en möjlighet som bygger på relationer och förtroende för att kunna verka. En akut fråga är för tillfället rekryteringen av en kommande räddningschef och tillika biträdande direktör. Denna befattning kommer att utlysas både internt och externt. Hur arbetsfördelningen mellan mig och en kommande räddningschef/bitr. dir. kommer att säkerställas längre fram. Som chef är jag väldigt lyhörd och har en stark tilltro till organisationens egen förmåga till kloka och bra lösningar på problem och utmaningar. Jag tror på samverkan och dialog. Detta innebär inte att jag undviker att fatta obekväma beslut när så krävs. Min ambition är att jag ska besöka samtliga arbetsplatser inom RSG under våren för samtal och därigenom få en lägesbild om problem, goda exempel och kommande utmaningar! Jag har väldigt mycket att lära mig av er alla! Jag kommer att vilja diskutera med er om bland annat räddningstjänstens förmåga och där tillhörande kompetens, organisationsstruktur, lokalproblematik, ekonomiska förutsättningar m.m. Strategiska frågor ska givetvis beredas och samordnas med RSG:s styrelse. Avslutningsvis vill jag nämna att jag är väldigt stolt och glad över mitt nya jobb som direktör för Räddningstjänsten Storgöteborg och ser fram mot att få träffa er! Jag önskar alla en God jul och ett Gott nytt 2013! Lars Klevensparr Box 5204, Göteborg. Besöksadress: Åvägen 2. Brandscoopet är Räddningstjänsten Storgöteborgs personaltidning. webb e-post brandscoopet@rsgbg.se Nästa manusstopp 19 februari Ansvarig utgivare Mia Dahlström Redaktör Anna Dyne Layout Rickard Örtegren tryck Trydells Tryckeri AB Synpunkter på Brandscoopet? Maila synpunkter på tidningen till brandscoopet@rsgbg.se. Om du har tips på innehåll hör gärna av dig. Den som lämnar uppgifter till en tidning har laglig rätt att vara anonym. Radaktören förbehåller sig rätten att avgöra om publicering ska ske och att korta insänt material.

3 I detta nummer Omslagsbilden: Samverkansövning i Lerum Foto: Christina Hernborg Reviderad policy för alkohol och droger 4 RSG:s drogpolicy Skolbränder halverade 5 Statistik Noterat 5 Brandvarnare, Krögarmässa och Sociala medier Fyra kvällar i Stenkullen 6 Team Öst Unik samverkansövning i Lerum Frågan som ledde till ett kvinnligt nätverk 8 Mångfaldsarbete Mångfaldsarbete på RSG 9 Mångfaldsarbete Från Novis till Nestor 10 Forskning från Uppsala universitet MBU på Rosenbad 12 Människan Bakom Uniformen Peppar peppar! 13 Team Syd Äldreåret TEMA framtid Håll utkik efter den förbättrade loggan! 15 Informationsdesigner Anna Lerén om RSG:s logotyp Nya grepp om förebyggande insatser 16 Nye chefen Bo Carlsson om sin syn på uppdraget Arbetsschema 2013 i mobilen 17 Scanna in QR-koden med din smartphone! Vad är framtid för dig? 17 Enkät Räddningstjänst på räls 18 Framtidens brandstation? Rapport från framtiden 20 Om rapporten 2030 En räddningstjänst i tiden? Utblick Antwerpen 22 Enheten för insats och beredskap på studieresa Personal 23 Bland annat: Brandbefälsklubben tackar för sig Baksidan: Julkampanj 2012 Vad tycker du? Om du ser den här symbolen i anslutning till en artikel betyder det att du kan läsa och kommentera den på Insidan. Om du vill kan du vara anonym. 3

4 alkohol- och drogpolicy Reviderad policy för alkohol och Under 2012 har personalavdelningen arbetat med att revidera RSG:s alkohol- och drogpolicy. Nu har beslut fattats i frågan. I den reviderade policyn finns det några förtydliganden och förändringar som du kan läsa om i den här artikeln. Text Karolina Landin droger Diskussioner om revideringen har förts internt och i samverkan med fackliga organisationer. Beslutet om den reviderade policyn samt riktlinjer fattades av förbundsdirektören i oktober 2012 och underlagen har därefter godkänts av styrelsen. Syfte och innehåll Syftet med den nya policyn är att tydliggöra RSG:s inställning gällande alkohol och droger samt beskriva hur RSG ska bedriva ett aktivt förebyggande arbete. Alla medarbetare på RSG omfattas av policyn och alla har ett gemensamt ansvar att policyn för alkohol och droger följs på arbetsplatsen. Policyn och riktlinjerna ska vara ett stöd för cheferna í organisationen. I riktlinjerna beskrivs chefernas ansvar, olika symptom på missbruk och hur en chef ska agera vid misstanke om missbruk. I januari kommer samtliga chefer och fackliga företrädare gå en utbildning gällande alkohol och droger och hur det ska hanteras på RSG. Räddningstjänstens verksamhet är helt oförenlig med användande av alkohol och droger, säger Ann-Britt Stedth, personalchef och tf direktör på RSG. Verksamheten ska kännetecknas av god arbetsmiljö, hög kvalitet, engagerade medarbetare och stort förtroende från allmänheten Sedan januari 2012 genomförs alkoholoch drogtest för alla nyanställda medarbetare, i samarbete med företagshälsovården Feelgood. Tre nyheter i den reviderade policyn Medarbetare som kör uttryckande och tyngre fordon kommer alkoholtestas inför varje arbetspass. För detta kommer utrustning köpas in och en rutin att tas fram. Förtäring av alkohol och droger får inte förekomma i RSG:s lokaler eller i anslutning till dessa. Det innebär att t.ex. alkoholrelaterade aktiviteter som vinlotterier, öl i bastun eller fördrink på avdelningen, inte får förekomma. Personalfester och andra aktiviteter där alkohol serveras ska hållas i externa lokaler

5 Statistik Skolbränder halverade noterat Var fjärde svensk testar aldrig sin brandvarnare Glömska, lättja eller okunskap. De är de vanligaste anledningarna till att var fjärde svensk aldrig kontrollerar sin brandvarnare. Det visar en undersökning som kampanjen Aktiv mot brand har genomfört under november månad. Nio procent har för gamla brandvarnare och fyra procent har ingen överhuvudtaget. Statistik visar att skolbränderna i Storgöteborg har halverats på fem år från 121 bränder år 2006, till 66 stycken Räddningstjänsten Storgöteborg har sedan 1997 fått extra medel av kommunens försäkringsbolag Göta Lejon för att arbeta med att förebygga skolbränder. Vårt sociala brandförebyggande arbete vänder sig främst till barn och ungdomar. Varje år träffar vi 9500 femteklassare genom vår utbildning Häfa i 5:an/ Du behövs! Vardagsbrandmän Det viktigaste budskapet i lektionerna är att få en positiv syn på brandmannen i det han/ hon gör och står för. Vår ambition är att ungdomarna därigenom vill göra samma sak själva hjälpa till. Eleverna utbildas därför till vardagsbrandmän. Konsekvenslektioner Om en skola har drabbats av anlagd brand, erbjuder vi lärare och elever på skolan konsekvenslektioner. Vid dessa samtal sätter brandmännen tillsammans med eleverna ord på händelsen och pratar om trygghet och konsekvenser. Räddningstjänsten kommer, tillsammans med andra samhällsaktörer, fortsätta att arbeta för att ytterligare minska skolbränderna RSG på Krögarmässan Krögarmässan var i år på Elite Plaza Hotel på Avenyn. Syftet med mässan är att skapa ett mötesforum där krögare kan träffa alla myndigheter på ett och samma ställe. Vi från RSG pratade om vår del i remissförfarandet samt våra tillsyner och räddningstjänsten i allmänhet, berättar Morgan Grundén brandinspektör från RSG. Mässan besöktes av närmare 300 krögare samt personal från alla myndigheter. Från RSG deltog brandinspektörerna Martin Berntsson, Peter Johansson, och Morgan Grundén. Morgan Grundén höll en välbesökt föreläsning under krögarmässan i Göteborg RSG på sociala medier Visste du att alla nu kan följa RSG på Facebook, Twitter och Youtube? På Facebook hittar man oss under "rsgbg", på twitter "@rsgbg", och för Youtube går du in på rsgbg. Tipsa vänner och familj!

6 TEAM ÖST Samverkansövning i Stenkullen Fyra kvällar i Stenkullen Under fyra tisdagskvällar i september genomfördes en unik samverkansövning i Lerum mellan räddningstjänst, polis och ambulans. Scenariet var det samma varje gång men följden av larmslagningen för respektive enhet var olika. Dessutom prövades samband mellan alla aktörer via Rakel. Text Mikael Jakobsson Foto Christina Hernborg Övningen genomfördes på en avstängd väg i Stenkullen, som Lerums kommun upplåtit för övningen. Lag 1 i Lerum hade tillsammans med representanter från polis och ambulans, snidat till ett scenario med två krockade personbilar och en bil med en rattfull chaufför. Åtta elever från komvux vårdlinjen ställde upp som markörer i de två krockade bilarna tack vare dem blev agerandet mycket realistiskt. Medverkan av bil 408 från LC, samt insatsledare gjorde övningen än mer verklig. Då följden av larmslagning av respektive enhet ändrades mellan tillfällena kunde alla enheter utvärderas från olika tidsskalor och agerande. Mycket prioriteringsarbete Två krockade bilar gjorde att både hel- och deltid fick använda sina kunskaper i losstagning enligt metoder för Trafik 1 och 3. Ambulanspersonalen hade mycket prioriteringsarbete tre av åtta patienterna i de två bilarna var svårt skadade. LC fick bland annat uppdraget att larma ut från bil 408, samt att leda sambandet och samverka vi Rakel med alla enheterna för polis, ambulans och räddningstjänst. Många nya kunskaper Under dessa fyra övningstillfällen har nära 80 personer varit inblandade: Lerum del- och heltid, två polisbilar och två ambulanser med två personer i varje bil. Dessutom har stabsenheten bemannats med två personer från LC för att ta hand om kommunikationen vid varje tillfälle. Med var även representanter från polisledning och ambulansledning i VG-regionen (SÄS) och från RSG:s utbildningsavdelning. Fem personer avdelades för att notera tider och händelser samt teknik och metod, för att därefter kunna redovisa detta i utvärderingen. Dessutom var ca femton civila med som åskådare på behörigt avstånd. Övningarna har givit alla inblandade många nya kunskaper. Journalist på plats För att nå ut till allmänheten och berätta om hur vi samverkar och övar ihop med andra verksamheter och myndigheter, bjöd vi in Lerums tidning för att medverka vid ett tillfälle. Reportaget gick att läsa i Lerums tidning den 18 oktober. Vid detta tillfälle bad vi journalisten att delta i övningen och agera som journalist och fotograf. Detta gav ytterligare ett positivt övningssyfte med något bättre kvalité än när undertecknad agerade journalist vid de övriga övningarna! Ordentlig utvärdering Direkt efter avslutad övning gavs de markörer som medverkat en kort briefing. Övriga medverkande samlades på Lerums brandstation för en större gemensam utvärdering. Scenariot ritades upp på whiteboard-tavlan och samtliga tider redovisades för olika typer av händelser. De inblandade aktörerna fick var och en berätta om sina upplevelser och beskriva

7 Hur hade samverkan mellan olika enheter fungerat? Hade vi ledningsplats? Hur fungerade den? Och hur fungerade Rakel? sitt agerande och de beslut man fattat under övningsmomenten. Många intressanta frågor avhandlades: Hur hade samverkan mellan olika enheter fungerat? Hade vi ledningsplats? Hur fungerade den? Och hur fungerade Rakel? Efter genomgång med alla yrkesgrupper delades man in i ordinarie grupper, som därefter genomförde en egen utvärdering. Under utvärderingen framfördes många berömmande ord till övningsledningen båda gällande arrangemang, engagemang och givande scenario. Efterarbete Gruppernas utvärdering kommer att sammanställas av respektive grupp och skickas via övningsledningen till Team Östs ledningsgrupp m.fl. inom RSG. Under november har Lerums lag 1 träffat markörerna från vårdlinjen för att ge feedback och visa bildspel från övningen. Övningsledningen från polis, ambulans, Lerums kommun och Lerum lag 1 kommer att genomföra en gemensam utvärdering då man avslutar uppdraget med att ta en bit mat och samverka på Lerums brandstation. Samarbetet gav resultat Med engagerade medarbetare, ett bra samarbete med Lerums kommun, Skrotfrag, Vårdskolan, polis och ambulans samt lite komp.tid och kostnader för åtta skrotbilar har denna övning gått att genomföra lokalt i Lerum. Ett stort tack till alla inblandades engagemang och det brinnande intresset! Övningsledningen Cecilia Nilsson Komvux vårdlinje Hans Björnum, tf stationschef Lerumspolisen och Peter Sörqvist Polisområdeschef Alingsås Martin Hernborg, Ambulans SÄS Anders Helmborn LC Samtliga från Lerums lag

8 Mångfaldsarbete Frågan som ledde till ett kvinnligt nätverk Sedan 2011 har det funnits ett kvinnligt nätverk på RSG. Här berättar några av medlemmarna om varför nätverket behövs och hur allt började under ett studiebesök av en förskoleklass. Text Anna Dyne Våren 2010 var en förskoleklass på studiebesök på Kungsbacka brandstation. Brandmannen Erik Ferm visade runt. Ivrigt uppmuntrad av sin fröken frågade en liten blyg flicka om tjejer också kunde bli brandmän? Denna fråga etsade sig fast hos Erik. Denna händelse kan man säga blev startskottet. För mig är det självklart att det ska finns kvinnliga brandmän, men för den här lilla flickan var det inte det. Detta måste vi ändra på! RSG måste verkligen jobba för att det ska vara självklart att alla som vill och klarar de fysiska kraven ska kunna söka jobb som brandman, säger Erik Ferm. Eriks dotter, då två år gammal, hade som så många andra barn till medarbetare på RSG börjat gilla att komma till brandstationen och sitta i en brandbil. Vi pratade om att Tella och jag skulle åka rökdykare ihop när hon blev stor. Jag kände att jag ville bidra till att min dotter inte ska behöva fundera på om hon som tjej kan bli brandman när hon blir stor. Nätverket Med dessa funderingar i bakhuvudet och en politisk övertygelse om att jämställdhet är bra tog Erik Ferm och Kommunals ordförande Per-Albin Halldin, initiativet till det kvinnliga nätverk som i november 2011 startade på RSG. Oavsett facktillhörighet är kvinnor som arbetar i operativ tjänst på RSG välkomna att vara med i nätverket, berättar Erik. Frågan om jämställdhet är så viktig att den inte får fastna i konflikter mellan fackförbund. Syftet med nätverket är många, men främst att de kvinnor som är brandmän ska stötta varandra, utbyta erfarenheter och diskutera olika situationer som kan dyka upp i arbetslivet. När en tjej får anställning som brandman på RSG kontaktar alltid någon från nätverket henne och berättar om nätverket och agerar inledningsvis som fadder om personen vill. Nätverket för också dialog med organisationen och arbetsgivaren när det gäller jämställdhetsfrågor kopplat till utryckningstjänst, Det är lätt att dra oss alla över en kam och om en av oss gör något fel så får alla tjejer samma stämpel. Vi är mer påpassade och synliga än killarna. genom att exempelvis lämna synpunkter till olika riktlinjer och handlingsplaner. Exempel på detta är den handlingsplan och policy för gravid och ammande medarbetare som beslutades i oktober. Eriks närvaro i nätverket är viktig för medlemmarna. Han är bollplank och bidrar med sina erfarenheter. Erik poängterar att både stationschefer och styrkeledare gärna får kontakta nätverket med frågor och funderingar när de får en tjej på laget eller till stationen

9 Mångfaldsarbete Mångfaldsarbetet på RSG Mångfald är en prioriterad utvecklingsfråga på RSG. I början av året tillsattes en styrgrupp med uppdrag att ta fram förslag på en strategisk plan för värdegrundsarbetet, både på kort och lång sikt. Under året har man kartlagt värdegrundsrelaterade aktiviteter inom förbundet. Inventeringen kommer att följas av en nulägesanalys som ska ligga till grund för en kommande strategisk plan. Erik Ferm, Tiina Laas, Josefine Hedberg och Anna Augustsson i RSG:s kvinnliga nätverk Kvinnliga brandmän i storstäderna Storstockholm Storgöteborg Malmö 1 av 600 (0,1 %) 9 av 484 (1,8 %) 10 av 194 (5,1 %) Att det ska bli 50/50 i brandmannayrket tror medlemmarna i nätverket är orealistiskt. Däremot att det kan bli fler kvinnor än idag. Det är viktigt att vi arbetar långsiktigt så att det blir bättre för alla på arbetsplatsen, säger Tiina Laas, brandman på Lundby brandstation. När man som ny och enda kvinna kommer till ett lag är det viktigt att vi fått möjlighet till stöttning innan, vi smälter liksom inte in i mängden direkt. Det är lätt att dra oss alla över en kam och om en av oss gör något fel så får alla tjejer samma stämpel. Vi är mer påpassade och synliga än killarna, säger Josefin Hedberg, brandman på Frölunda. Bidrar till arbetsmiljöförbättringar på stationerna Finns det till exempel en bra lösning på en av stationerna så behöver vi inte uppfinna hjulet en gång till på en annan station utan vi kan via nätverket delge varandra, säger Tiina Laas. När jag började på Lundby fanns det bara ytbärgardräkter i storlek L och XL. Så hade det alltid varit, när jag kom dit och bad om att få en mindre dräkt var det flera av de mindre killarna som tyckte att det var bra. Det är ett exempel på att alla tjänar på jämlikhet. Min erfarenhet är att när man pratar mångfald- och jämställdhetsfrågor kommer ofta de negativa åsikterna fram, säger Erik. Och jag är den förste att hålla med om att det finns stora utmaningar för RSG, om man vill bli en bra arbetsplats för alla. Därför är det så viktigt att den stora, men ofta tysta, majoritet som är positiv till en arbetsplats för alla, vågar säga detta. Om du är för kvinnliga brandmän så säg det i din vardag, då kan vi tillsammans ta ett steg framåt mot en jämställd arbetsplats, avslutar Erik Ferm Inom ramen för värdegrundsarbetet samarbetar arbetsgivaren internt och externt med flera aktörer, t.ex. nätverket för storstadsregionerna och ett regionalt nätverk. Det kvinnliga nätverket är en av flera viktiga samarbetspartner som kan ge input i det utvecklingsarbete som bedrivs, säger Karolina Landin, personalspecialist på RSG. Genom ett aktivt värdegrundsarbete skapar vi en ömsesidig respekt för varandras olikheter och en förståelse för att olikheterna och erfarenheterna berikar verksamheten. Målsättningen är att vi på RSG ska ha en arbetsmiljö där arbetsklimatet präglas av arbetsglädje, dialog och delaktighet, avslutar Karolina Vad är mångfald? Mångfald handlar om mänskliga rättigheter, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder sexuell läggning eller ålder. Ett aktivt värdegrundsarbete handlar om att synliggöra de normer, attityder och värderingar som finns på arbetsplatsen för att säkerställa att ingen hamnar utanför. Men det handlar också om att arbeta för ökad mångfald och jämställdhet på arbetsplatsen, vilket avspeglas i bland annat rekryteringen

10 FORSKNING från Novis till Nestor Från Novis till Nestor är namnet på en rapport från Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet. I slutet av oktober besökte en av författarna, Anneli Häyrén Weinestål RSG för att föreläsa om sin forskning. Brandscoopet passade på att ställa några frågor. Text Anna Dyne BRANDSCOOPET: I din rapport från novis till nestor undersöker du bland annat det stora glappet mellan ledning och brandmän. Du menar att om man vill nå förändring i organisationen så är det här ett område som man bör fokusera på. Har du några konkreta och handfasta idéer om hur man kan göra? Anneli Häyrén Weinestål: Forskarens roll är främst att peka på sårbarheter och utvecklingsmöjligheter, inte att ta fram lösningar. De måste komma från de som är verksamma i organisationen. I en organisation där det finns så mycket mandat på golvet behöver man ha en strategi för att hantera det får man inte med sig dem så blir det ändå ingen förändring. Räddningstjänstens speciella karaktär gör att man, enligt min uppfattning, behöver självgående grupper för att arbetet ute på larm ska vara effektiva. Då kan man förlora på att bryta upp grupperna självständigheten begränsas. Här kan ett mer coachande ledarskap med ganska stora frihetsgrader vara mer framgångsrikt. Det kan också uppstå ett glapp mellan grupp och ledning om grupperna upplever att deras kompetens inte uppskattas Jag tror att ledningen behöver närma sig styrkeledningsledet och skapa en mer jämlik dialog. Det tar ungefär fyra eller fem år innan en brandman fungerar helt självständig, erfarenheten man jobbar ihop är av stort värde för verksamheten. I förändringsprojekt blir den kompetensen central. Där jag genomförde studien fanns det en uppfattning om att man från MSB:s sida, som där uppfattas som representanter för politisk ledning, inte värderade den kompetensen, utan ville ersätta den med lösningar som inte kom från kunskap om verksamheterna. Rätt eller fel så leder det till att man nedvärderar förändringar från MSB och inte jobbar för att införa dem. Men relationens positiva värden kan gå överstyr genom t.ex. lojalitet vid tjänstefel eller att man inte släpper in andra i relationen. B: Du skriver att skifteslagen blir en form av självstyrande grupper med starka relationer och använder begreppet Bromance. Vad innebär det? AHW: Verksamhetens karaktär gör det effektivt att organisera den i självgående grupper som kan fungera utan direktstyrning. I självstyrande grupper sker styrning och kontroll av arbetet av medlemmarna själva, detta skapar starka värderingar om hur man ska jobba och förhålla sig till varandra. I negativa fall kan det leda till mobbning eller att man helt enkelt inte bryr sig om organisationen utanför gruppen. I positiva fall blir det en stark grupp där man täcker upp för varandra och utvecklas med sammanhanget. Bromance är ett ord sammansatt av brotherhod och romance och betyder egentligen väldigt nära manlig vänskaps om ger både ger skydd, trygghet, stabil vänskap och lojalitet. Men relationens positiva värden kan gå överstyr genom t.ex. lojalitet vid tjänstefel eller att man inte släpper in andra i relationen. Även om dessa relationer ibland kan upplevas starkare än den med en partner så handlar det alltså inte om en romantisk kärleksrelation

11 Hela rapporten finns att hämta på MSB:s hemsida Under föreläsning i storsal brukar man säga att man inte känner igen bilden, att man själv har kommit vidare. Efteråt kommer folk fram på fikat och säger att de visst känner igen sig. Organisationen kan ha nytta av detta starka band men riskerar också att få mycket homogena arbetsgrupper. Bromance bygger på likhet: man rekryterar människor som representerar det som redan finns i organisationen andra erfarenheter och ny kunskap hålls därmed ute. Bromace förutsätter maskulinitet och egentligen män eftersom det är en form av broderskap, vilket innebär att det är ett hinder för jämställdhet. Ur verksamhetsperspektiv kan bromancekulturen vara mycket negativt medan det ur individperspektiv kan vara mycket positivt, i vart fall om man har någon att ha en stark och nära relation till. Begreppet behöver forskas på mer då det nytt inom arbetslivet, även om fenomenet som sådant funnits länge. B: Vad möts du av för reaktioner när du föreläser om resultatet i rapporten? Skiljer sig reaktionerna mellan räddningstjänstpersonal och andra? AHW: Ja, reaktionerna varierar med sammanhanget. Under föreläsning i storsal brukar man säga att man inte känner igen bilden och att man själv har kommit vidare. Efteråt kommer folk fram på fikat och säger att de visst känner igen sig. Bland den grupp jag studerade och övriga brandmän jag pratat med har de överlag känt igen bilden men vill inte alltid ha den förmedlad till utomstående. Jag tror dock att det är viktigt att diskutera detta eftersom det kan leda till utveckling. Av de som känner igen sig har vissa själva en nära relation på jobbet och andra inte de som har starka positiva relationer tycker förstås att de är bra, men har inte alltid formulerat sig som jag och min forskarkollega. De som inte har en relation, t.ex. om deras partner har slutat eller att de upplever mobbing (vilket ju faktiskt händer inom räddningstjänsten också!) kan känna sig exkluderade ut gemenskapen. De flesta brandmän jag har kommit i kontakt med vill ha den likhet och homogena arbetsplatskultur som de har och upplever den som riskreducerande och trygg och vill därför inte problematisera den. Folk utanför räddningstjänsten kan ibland få ett litet fånigt leende på läpparna när jag pratar om bromance jag tror att det motsvarar deras ganska romantiserade bild av brandmän som vardagshjältar. Både män och kvinnor reagerar så och resonerar ofta mer förändringsobenäget än brandmännen själva: de vill inte att man ruckar på deras bild av räddarna i nöden. De har sällan förstått att brandmän är vanliga människor utan lever med kalenderbilden: ett slags objektifiering som stereotypiserar brandmän. Det händer också att folk protesterar när jag pratar om dem som vanliga män och människor som kan vara rädda, ha fobier, vara osympatiska och annat som skulle kvala in dem som vanliga, sårbara människor. Detta är synd, om inte annat så för brandmännen och deras organisationer

12 människan Bakom uniformen MbU på Rosenbad I efterdyningarna av händelserna 2009 startade RSG Uniformen som har varit mycket framgångsrikt. I so na själva initiativet till att presentera projektet för Text tomas Norberg Från vänster: emir ajanovic, kamo kaki, hassan alam eddine, Fikret Brdar, martin george hanna, taha mourad, sizar ahmed, Batoul alam eddine, minister), Janina sabra (fritidsledare), Jon Zetterström (polis), Johan robert malki, tomas Norberg, rosmarie Jonasson (fritidsledare), adnan ahmed hashim, christian Johansson (västtrafik) vi tar det FråN BörJaN drabbades ett antal stadsdelar i Göteborg av ungdomsrelaterade händelserna med stenkastning, bilbränder och våld mot uniformsbärande tjänstemän. Mot den bakgrunden startades projektet Människan Bakom Uniformen (MBU), ett samarbete mellan Ungdomssatsningen Östra Göteborg, Polisen, Räddningstjänsten Storgöteborg, Ambulanssjukvården, Ung & Trygg, Securitas och Västtrafi k. Målgruppen är ungdomar mellan 16 och 19 år som är intresserade av att lära känna just människan bakom uniformen. Deltagarna träffas kvällstid i tio veckor, under ledning av personal på arbetsplatserna får ungdomarna testa på olika praktiska arbetsmoment. ambassadörer Allteftersom verksamheten vuxit har vissa av deltagarna insett att de har förmåga och kunskap att påverka andra. Dessa har fortsatt som ambassadörer och arbetar för ökad förståelse mellan ungdomar och uniformer. Som ett led i sina nya insikter har ambassadörerna under en tid diskuterat att de vill presentera MBU för våra politiker. Christian Johansson, moderat politiker från Kungsbacka och representant för västtrafi ks biljettkontrollanter i MBU, tog därför kontakt med justitieminister Beatrice Ask. Justitieministern bjöd då in oss till Rosenbad för att presentera projektet för henne. resa till i stockholm Efter en del förberedande arbete reste vi till Stockholm den sista helgen i oktober. Med på resan var sexton MBU-ambassadörer, två fritidsledare, en representant från polisen samt undertecknad från RSG. Vi anlände något tidigt till Rosenbad och fick vänta ett slag utanför där en något nervös vakt stod inför en hög förväntansfulla ungdomar. Efter en stund blev vi insläppta av Inom RSG ser jag uniformerad personal möta ungdomar med en ändrad attityd och mer positiv bild än under oroligheterna Asks sekreterare som visade oss till hennes sammanträdesrum. Justitieministern var påläst och verkade mycket intresserad av projektet, hon ställde en hel del frågor både under och efter presentationen. Att intresset verkligen var genuint visade sig dagen efter då hon i programet Hübinette i SVT med temat social oro, nämnde MBU som ett gott och mycket bra exempel. Hon har

13 team syd Äldreåret projektet Människan Bakom mras tog några av ungdomar- Justitieministern. peppar peppar! I år är det europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer, även kallat Äldreåret. Den 1 oktober arrangerades mässan Peppar, peppar en heldag för seniorernas säkerhet på Aktiviteten i Mölndal. Text malin Jernefalk henrietta auer, safa sadoon, Beatrice ask (justitieodobasic, maida cucovic, aida sirovica, alan abbas, även nämnt MBU i positiva ordalag på sin facebooksida. Utöver Rosenbad besökte vi även Kista brandstation där de planerar att starta upp MBU. Personalen på stationen fick en bra presentation från våra ambassadörer. starkare självkänsla Min åsikt är att en verksamhet som MBU inte bara ökar förståelsen mellan ungdomar och uniformerad personal, eller skalar av lagren av okunskap och otrygghet mellan samhällsgrupperna. Den stärker också den enskilde ungdomen som person och ger honom eller henne en starkare självkänsla och självtillit. Inom RSG ser jag uniformerad personal möta ungdomar med en ändrad attityd och mer positiv bild än under oroligheterna Vi är enligt mig mycket bättre förberedda om (mot förmodan) en liknande situation skulle uppstå idag Till Augusti 2010 Vård och omsorg/motsvarande Nu är det dags i bränder. Av den anledningen startade vi ett projekt tillsammans med hemtjänsten i Kungsbacka eftersom de har en naturlig koppling till den här målgruppen, säger Håkan Johannson på Kungsbacka station Med start den 1 november 2012 har man delat in projektet i två delar. Del ett är att hemtjänsten deltar i informationsträffar med Räddningstjänsten/olycksförebyggande peppar, peppar-mässan arrangerades av Säkerhetssamordnare Mölndals stad i samarbete med MSB. Utställare var bland andra polis, hemsjukvård, färd- Folkhälsoplanerare Kopiera gärna och ge till fler berörda inom kommunen tjänst, geriatriken på Mölndals sjukhus, och så vi själva. Ett dragplåster i år var även Lill- Babs som uppträdde inför fullsatta läktare. Vid RSG:s bord fanns ett flertal brandmän från Lindome station. De informerade bland annat om olika hjälpmedel för att öka brand- räddningstjänsten där de får rådgivning och i säkerheten i hemmet. samverkan har man tagit fram en checklista. beställ Peppar, peppar material är ett väldigt till bra Peppar sätt att peppar! nå ut till den här målgruppen, det är viktigt Hur att hitta gör vi och vardagen åtgärda säkrare brandriskerna för seniorer? i hemmet, och på så vi sätt problematiken? förhindra olyckor, Det var säger några Hur uppmärksammar frågor Ingemar som Hegmo vi på Myndigheten på Lindome station. för samhällsskydd och beredskap ställde oss. Och eftersom den pro 1 lindome oktober varje år har utropats till internationell äldredag av FN, såg vi chansen att På Lindome station har vi startat upp en utbildning i olycksförebyggande för pensionärer uppmärksamma dagen. Dagen heter Peppar peppar, och är vårt sätt att synliggöra risker i vardagen och åtgärder för att undvika PRO Lindome. Vi satsar på att det ska bli en återkommande aktivitet varje höst och vår. olyckor. Hittills har vi hunnit med två omgångar med För runt att 15 Peppar pensionärer peppar varje gång. ska bli Utöver framgångsrikt brandrisker lokala pratar engagemang vi om hur det man viktigaste. kan förebygga Vi håller ihop är ditt kampanjen fallolyckor som genom också att är ge ett dig mycket material aktuellt om säkerhet, tips på hur ämne lokala i den aktiviteter här gruppen. kan se ut och idéer om vad Denna du kan gås göra. igenom Du bidrar med en larmansvarig vid genom att genomföra aktiviteterna och att sprida besöken materialet. hos äldre. Är det något som behöver samverkan med hemtjänst åtgärdas erbjuds hjälp av en fi xare från kommunen. kan Rådgivning göra: har även getts vid Träff- Här Kungsbacka är några idéer station på har vad under du och många din organisation år riktat Sprida SMO-aktiveter information till på boende gator och i kommunen. andra Ofta platser rör det där sig mycket om rådgivning folk rör om sig att Del två beräknas komma igång 2013 och torg, utanför punkt köpcentrum, både löpande bibliotek och inför och julen. öka Anordna brandskyddet tipspromenader i sin bostad. i centrum, De har dock i skogen, innebär längs ett att promenadstråk ett brandombud och en kontaktperson deltar i projektet. märkt eller att i bostadsområdet personer med nedsatt psykisk eller fysisk förmåga inte kan eller vill delta i Det blir även rådgivning till kommunens Arrangera ett miniseminarium på Folkets hus, på biblioteket, på torget aktiviteterna. eller på ett trevligt café brandombud och till ansvarig personal ute på Det är ett stort problem då de är överrepresenterade i MSB:s statistik över antal döda äldreboende, säger Håkan Johansson Ordna öppet hus på räddningstjänsten, i kommunhuset eller på ett relevant företag Något helt eget. Vi tror att ni har massor av egna idéer om vad man kan göra endast fantasin sätter gränserna!

14 TEMA framtid

15 Håll utkik efter den förbättrade loggan! Nu har tf direktör fattat beslut om den förbättrade loggan. Men hur ser man vad som är förändrat och förbättrat? Text Anna Lerén Texten är något förstorad och satt i typsnittet Myriad. Mer luft runt texten gör det lättare att läsa den på håll. Flamman är endast röd och förminskad för att skapa luft runt. Det ger ett tydligare intryck. Mörkare blå ger bra kontrast till det röda och fungerar i svartvit utskrift. Typsnittet är ändrat från Helvetica till Myriad för ett mer modernt utseende. Ekg-kurvan är mindre och innehåller bara en vit tydlig linje. Detta blir bättre i trycksaker. Den gula färgen går lite mindre åt orange än tidigare, men är fortfarande guldgul. Linjen runt ovalen är nu gul istället för vit. Blå skuggor har tagits bort från stjärnans stavar för att rensa detaljer. Det röda strecket och kommunerna har tagits bort, vilket gör namnet tydligare och lättare att läsa i mindre storlekar. Förändringarna kan tyckas vara små vilket också är avsiktligt. Uppdraget har varit att förädla logotypen genom att behålla det som fungerar och med små medel förbättra saker som inte funkat. Genom små förändringar har vi fått en tydligare och mer nutidsenlig logotyp som gör att vi syns bättre som organisation. Illustrationen i artikeln visar tydligt vilka förbättringar som gjorts. Logotypen kommer successivt att bytas ut. Under 2013 kommer kommunikationsstaben (KS) att arbeta fram riktlinjer och mallar för den nya visuella identiteten inom ett område i taget. Områdena är; kontorstryck, digitala kanaler, Scoopet, klädsel, fordon, expo, info & utbildningsmaterial och annonser. Logotypen ska successivt bytas ut på befintliga ställen under en övergångsperiod, medan ny utrust- ning och materiel får den senaste logotypen redan nu. Regler för hur den visuella identiteten ska användas samlas i en så kallad designmanual som ska vara färdig i slutet av nästa år. Innan dess kan du kontakta Anna Lerén på KS om du vill veta mer. Framöver kommer du att se RSG:s nya utseende på olika sätt, så håll utkik!

16 TEMA Framtid Nya grepp om förebyggande insatser Den 1 september i år tillträdde Bo Carlsson tjänsten som ansvarig för Förebyggande insatser på Utvecklingsavdelningen. Här delar han med sig av sin syn på uppdraget och vad han ser för utmaningar och framgångsfaktorer. Text Bo Carlsson explosiv vara. Detta är en ny uppgift för RSG. Hitintills har denna utförts av kommunernas byggnadsnämnder och polismyndigheten. Andra utmaningar under 2013 är att arbeta för att åstadkomma än högre rättssäkerhet i vår myndighetsutövning samt att arbeta med bemötandefrågor. Det nyligen avslutat framtidsprojektet "2030 En räddningstjänst i tiden?" kommer att utgöra en del av underlaget för att utveckla vårt arbete i ett mer långsiktigt perspektiv. Enheten för förebyggande insatser: Martin Lindsten, Karin Sköldberg, Kenny Thuresson, Bo Carlsson, Ingemar Waldenby samt Josefin Hybring. Rent allmänt så är UVA:s uppdrag att säkerställa att kärnverksamheternas strategiska utveckling sker på ett samordnat och önskat sätt. I vardagen sker detta genom täta kontakter med de tre teamens förebyggande personal. I kontakterna sker både en kvalitetssäkring och ett utvecklingsarbete. Teamens förebyggare engageras i utvecklingsarbetet genom deltagande i koordineringsgrupper, projektgrupper och sakkunnighetsuppdrag. Organisation På enheten finns tre delprocessledare för områdena PBL, LBE och tillsyn, en tillståndskoordinator samt en av insatscheferna. Vår insatschef är under sin kontorsarbetstid engagerad i förebyggande uppgifter, rörande anlagd brand och i arbetet med sociala risker. Förebyggande insatser Förebyggande insatser innebär bland annat information, rådgivning, tillsyn och remisshantering samt olika riktade insatser. Sedan ett antal år tillbaka har styrkornas deltagande i det förebyggande arbetet ökat, särskilt inom området brandskydd i bostad. Andra viktiga förebyggande insatser är arbetet med att förebygga anlagda bränder och med sociala risker. Under 2012 har dessutom en del brandmän börjat genomföra tillsyner. Detta är en utveckling av brandmannens uppdrag, som under 2013 kommer att utvärderas. Utmaningar Den största utmaningen i närtid för vår enhet är att under våren etablera RSG som tillståndsmyndighet för hantering av brandfarlig och Framtida framgångsfaktorer Inom räddningstjänstens kärnverksamhet kommer vi tillsammans att utveckla och öka såväl våra baskunskaper som spetskunskaper. Min övertygelse är emellertid, att de största framgångarna kommer vi att få genom utveckling av vår kommunikativa förmåga. Hur duktiga vi än blir i vår brand- och räddningstekniska profession så kommer vår förmåga att kommunicera vår kunskap med övriga samhällsaktörer att få en allt mer ökad betydelse. Det gäller såväl förebyggarnas arbete när vi ska påverka samhällsutvecklingen vid möten med byggnadsnämnder, konsulter, fastighetsägare som insatsstyrkornas samspel med allmänheten vid räddningsinsatser. På RSG:s kommunikationsstab finns hög kompetens i dessa frågor som jag tror att vi andra måste ta till oss i allt högre grad. De medarbetare som idag genomför konsekvenslektioner och konsekvenssamtal ligger redan idag på framkant i dessa frågor

17 Vad är framtid för dig? arbetsschema 2013 i mobilen Har du en smartphone? Nu kan du enkelt hämta arbetsschemat 2013 för brandmän genom att scanna in QR-koden nedan. Brandscoopet tackar Håkan Pers på Säve för idén! JaN Bergström Olycksutredare, Team öst Efter 35 underbara och ibland jobbiga år på RSG så avslutar jag min tid där allting började, på Frölunda brandstation, med att arbeta nyårsaftons dygn. JohaN helsing Insatsledare, Team norr För mig som insatsledare ska det ska bli intressant att se vad som händer framöver med översynen av kombitjänsterna. anders "larry" hagman Styrkeledare, Gårda Jag har precis blivit klar styrkeledare, så min närmaste framtid ska jag vikariera på Gårda. En ny och rolig roll som jag ser framemot väldigt mycket. pernilla alsterlind Samordnare, Team norr Nästa år redovisas forskningsresultaten från Brandforsk. Detta innebär större kunskap om fenomenet anlagd brand. Vår verksamhet Häfa i 5:an/Du Behövs, har analyserats vilket möjliggör att våra insatser mot anlagd brand blir ännu bättre i framtiden

18 tema Framtid Räddningstjänst på räls Hur hur skulle morgondagens brandstation kunna se ut? Under konferensen Brand 2012 presenterade elever på arkitektutbildningen i Stockholm sina tankar och förslag. Lisa Melin Wenström stod för den kanske mest högflygande idén. Text rickard örtegren Illustration lisa melin Wenström Foto simon tullstedt lisa Berättar att hon valde att ta sig an uppgiften ur ett längre framtidsperspektiv. För mig var det viktigt att inte bara se till behoven i dag eller i morgon: hur kommer staden att se ut om femtio eller hundra år? Lisa kom fram till att en växande stad innebär en ökad befolkning, vilket i sin tur kräver fler bostäder. Stockholm kommer antagligen att behöva växa på höjden. Fler människor innebär också fler bilar vilket leder till en tätare biltrafi k. Jag började fundera på ett system som kunde ta sig fram högt över trafi ken och nå de nya högre byggnaderna. balkbanor Mobila brandstationer på balkbanor 50 meter ovanför gatunivån skulle kunna röra sig obehindrat genom staden och nå högre än dagens brandbilar. Vid hållplatserna skulle det kunna finnas små smidiga utryckningsfordon för trånga passager på gatunivå. Dessa mobila brandstationer skulle fungera som ett komplement till dagens stationer. Balkbanor (även kallade monorails) fi nns idag på ca 70 platser i Europa, Nordamerika och Asien och tekniken är väl beprövad. Under nittiotalet övervägdes en balkbana längs Skånegatan här i Göteborg. En viktig del i Lisas idé är att balkbanorna kan bära både kollektivtrafi k och de mobila brandstationerna. Exempelvis kan kollektivtrafi ken gå på ovansidan och brandstation och andra serviceenheter gå på undersidan. positivt mottagande Arbetet inleddes med studiebesök på brandstationer runt om i Stockholm. När arbetet var klart kom personal från räddningstjänsten på besök och gav kritik på förslagen. Några månader senare blev Lisa och fem andra ur klassen tillfrågade om de ville presentera sina förslag på konferensen Brand Jag trodde att förslaget skulle bli utdömt som orealistisk, men faktiskt inte. En del avfärdar förstås idén direkt, men vid närmare påsyn tycker många att den är både rimlig och relevant. Inte minst då brandskyddet integreras i ett paket som löser en annan viktig framtidsfråga: klimatsmarta och effektiva persontransporter i en allt tätare och högre bebyggelse. vill skapa diskussion Trots den goda responsen tror inte Lisa att balkbanesystemet nödvändigtvis kommer att bli verklighet. Mitt mål med det här förslaget är att presentera en annan bild av hur saker kan se ut och fungera. Jag hoppas på att skapa diskussion. Även om det i slutänden inte blir en balkbana kan idén stimulera till ett mer långsiktigt perspektiv

19 Mitt mål med det här förslaget är att presentera en annan bild av hur saker kan se ut och fungera. Jag hoppas på att skapa diskussion

20 TEMA Framtid Rapport från framtiden I oktober släpptes rapporten 2030 en räddningstjänst i tiden? Rapporten är ett samarbete mellan Räddningstjänsten Storgöteborg och Syd samt Storstockholms Brandförsvar. Frågetecknet i undertiteln kan läsas som en utmaning: vad behöver vi göra för att säkerställa att vi är redo för framtiden? Text Rickard Örtegren Man bruka säga att det enda vi vet om framtiden är att den inte kommer att se ut som idag. Det räcker med att blicka bakåt motsvarande tid: 1992 hade den lilla uppstickaren TV 4 just haft sin premiärsändning, i kartböckerna fanns Tjeckoslovakien fortfarande att slå upp. Och den allra första hemsidan var bara någon månad gammal internet var ännu ett okänt begrepp. Rapporten består av en omvärldsbevakning och framtidsspaning inom områden som kan komma att påverka räddningstjänstens roll i samhället år Detta arbete har sedan legat till grund för ett förslag på modell för fortsatt omvärldsbevakning. Arbetet har bedrivits i grupper sammansatta från de tre räddningstjänsterna. Fem områden och femton utamaningar Resultaten av omvärldsbevakningen är indelade i fem områden som presenteras nedan. Dessa resultat och efterföljande prognoser ligger till grund för rapportens femton utmaningar räddningstjänsten står inför fram till år Avslutningsvis har prognoserna givits formen av en dagstidning från den 4 oktober år 2030 för att inspirera till samtal och diskussioner. Rapporten finns att hämta i sin helhet på RSG:s webbplats: Demografi Ämnet demografi handlar om befolkningens storlek, sammansättning och geografiska fördelning. I avsnittet behandlas en förändrad befolkningsstruktur, ökad urbanisering och regionalisering, socioekonomi och levnadsvanor, invandring och integration samt individualiseringen i samhället. Klimat Klimatavsnittet behandlar de stora klimatförändringar vi står inför och ger prognoser för exempelvis vattenrelaterade händelser, torka och bränder, snö och halka samt koldioxidutsläpp. Teknologi och kommunikation Avsnittet behandlar den växande datakommunikationen, ökad användning av sensorer, ökad automatisering och räddningstjänstens roll i samhällets informationsflöden vars struktur har en allt högre förändringstakt. Samhällsplanering Här behandlas framtidens byggnader, villkoren för riskhänsyn i samhällsplaneringen samt resiliens i viktiga samhällsflöden (Resilens: ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas.) Social oro Detta avsnitt behandlar upplopp och kravaller, gängbildning och terrorhandlingar

21 stimulera till dialog Håkan Alexandersson, RSG:s representant i projektets ledningsgrupp, är mycket nöjd med resultatet: Det är inte enkelt att bedriva ett gemensamt arbete mellan tre organisationer på tre olika håll i landet. Utan en driven projektledare som Helena Klasson från RSYD hade det inte gått att få ihop. På frågan om det var något särskilt som stack ut i rapporten nämner Håkan den ökande individualiseringen i samhället. Det tror jag kommer att påverka oss i mycket hög grad. Både i vårt inre arbete och i vårt möte med samhället. den 31 oktober i år hölls en välbesökt presentation av rapporten på Gårda Station. Redan där började ett av rapportens syften att uppfyllas: att stimulera till dialog. Utvecklingsavdelningens chef Kristina Lindfeldt reflekterade exempelvis över hur vi ska förhålla oss till ökade krav på indivdanpassad service från medborgarna samtidigt som vi har krav på oss om att alla ska ha ett likvärdigt brandskydd. Kanske fi nns inte ett bra svar på den frågan just nu, utan det viktigaste är att den och liknande frågor börjar ställas. Nu fortsätter arbetet, närmast genom att lyfta in slutsatserna i arbetet med den nya verksamhetsplaneringen, berättar Håkan Alexandersson. Inom vissa områden är vi bra på spåret, t.ex. i kommunikationsarbetet där vi nu är bemannade att börja möta utmaningarna. Ett annat område är de pågående utredningerna om vår förmåga och övningsverksamhet. Utöver detta tittar vi också på hur vi kan fortsätta omvärldsbevakningen inom olika områden. Eventuellt: Vi planerar tex en längre studieresa tillsammans med kolleger från andra räddningstjänster i vår region inom området Digital informationsdelning för tekniska ledningssystem under våren 2013 Räddningstjänstens 15 utmaningar Utveckla metod, taktik och teknik Skaffa kunskap om unika hus och komplexa system Vara aktiva inom riskhantering Möta ett förändrat klimat Hantera förändringar i infrastruktur och transporter Säkerställa åtkomst till el- och datanätleveranser Använda fler sensorer och tolka data Selektera information och förstå den nya ordningen av informationsflöden Rapporten finns att hämta i sin helhet på Utveckla gränssnittet MTO Möta förändringar inom socioekonomi och levnadsförhållanden Vara redo för ökande individualisering Vara en attraktiv arbetsgivare Hantera en eskalerande våldsspiral Inhämta och hantera information avseende terror Säkerställa ekonomiska medel för verksamheten

22 Studieresa till Antwerpen Utblick Antwerpen Enheten för insats och beredskap besökte i höstas räddningstjänsten i Antwerpen, Belgien. Syftet var att få inblick i en europeisk stad av Göteborgs storlek, med intensiv hamnverksamhet och stor hantering av kemiska ämnen. Vi hälsades välkomna till Antwerpen av operativ chef Bert Brugghemans. Bert guidade oss genom hur räddningstjänsten är uppbyggd i Antwerpen. Personalen är heltidsanställda och man bedriver ambulansverksamheten kombinerat med brandtjänst. Stationen vi besökte, Post Noord, var nybyggd och deras huvudstation, med flera verksamheter centraliserade. Stationen hade en rad specialfordon och utrustning för händelser med farliga ämnen samt insats mot brand i oljecistern, liknande SMC-konceptet i Sverige. Sammanlagt var trettiofem brandmän i tjänst på stationen i varje skiftlag. Organisationen i Belgien Därefter redovisades hur räddningstjänsten är uppbyggd i Belgien som helhet. Landet har 10,5 miljoner invånare på en yta motsvarande en tredjedel av Götaland. Belgien är indelat i två språkliga delar. Den norra flamländska delen, som Antwerpen tillhör, samt den södra delen som är fransktalande. Denna delning av landet märktes tydligt och har genomslag både inom lagstiftning och regionalpolitik. Traditionellt har räddningstjänsten varit uppdelad på många små områden, men de senare åren har en mer regional uppdelning börjat ske. Vid sidan av räddningstjänsten finns en civilförsvarsorganisation som kan förstärka räddningstjänsten vid större händelser. Rundvandring på Station Noord Dagen därpå inleddes med en rundvandring på Station Noord. Stolt förevisades en imponerande mängd specialfordon, byggda för insats mot händelser i oljehamnar, raffinaderier samt de stora kemiska industrier som ligger i anslutning till det stora hamnområdet i nordvästra Antwerpen. En stor del av fordonen var relativt nybyggda och motsvarade i kapacitet ungefär vad vi kan producera med SMC-utrustningen, men man hade också satsat på storskalig pulversläckningsutrustning samt ett modernt lastväxlarkoncept för HAZMAT-insatser. Utrustningen var till viss del finansierad av statlig Seveso-skatt, vilket hade skapat utrymme för ny och modern utrustning. Dagen avslutades med studiebesök vid Totals raffinaderi samt ett besök vid Antwerp Gas Terminal, där man hanterar stora volymer propan och butan. Samlade intryck Sammantaget gav studiebesöket en god inblick i hur räddningstjänsten var organiserad i Antwerpen, men även i viss mån nationellt i Belgien. Organisationen liknar i stort den svenska modellen med kommunerna som bas med skillnaden att man i Belgien även har regionala förstärkningsresurser liknande Danmarks Beredskapsstyrelse. Den regionala nivån hade insatsstyrkor som relativt omgående kunde förstärka den lokala nivån vid större händelser. Belgiens kompakta geografi gör också sitt till, då förstärkning relativt snabbt kan fås från andra delar av landet. Mycket nöjda och tacksamma för ett väl arrangerat studiebesök lämnade vi Antwerpen med ett erbjudande om att vid tillfälle välkomna våra värdar till Göteborg Per Nyqvist, Brandingenjör, Insatschef UVA