Betongrenovering på Vildanden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betongrenovering på Vildanden"

Transkript

1 Betongrenovering på Vildanden - teknisk renovering med arkitektonisk kvalitet Tomas Gustavsson Bengt Persson 1

2 2

3 Betongrenovering på Vildanden - teknisk renovering med arkitektonisk kvalitet Tomas Gustavsson Bengt Persson Stiftelsen AF Bostäder september 2010 Bidrag till arbetet som denna rapport redovisar har erhållits från Boverket genom Byggkostnadsforum. Rapporten ges ut av AF Bostäder enligt överenskommelse med Boverket. Tryckningen stöds av Europeiska utvecklingsfonden genom projektet Ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse. 3

4 Titel: Betongrenovering på Vildanden - teknisk renovering med arkitektonisk kvalitet Författare: Tomas Gustavsson och Bengt Persson Layout och redigering: Bengt Persson Utgivare: Stiftelsen AF Bostäder, spetember 2010 Upplaga: 1 Antal ex: 300 Tryck: Lunds ljuskopiering ISBN: Sökord: Betong, renovering, arkitektur, Kaspar Salin-pris, bostäder, miljonprogram, varsamhet. Foto omslag: Tomas Gustavsson Publikationen kan beställas från: Stiftelsen AF Bostäder, Box 799, LUND Telefon: eller Fax: E-post: Webbplats: Författarna och AF Bostäder

5 Förord Rekordårens bostadsområden rymmer ett mycket stort renoveringsbehov. Vi är bara i början av att ta oss över det underhållsberg som finns uppdämt. Rekordårens byggande har kanske inte i första hand varit omtalat för sin arkitektur men efterhand har de arkitektoniska värdena lyfts fram alltmer som en kvalitet. Boverket gav, genom Byggkostnadsforum, utvecklingsstöd till projektet Förnyelse av Vildanden för att bidra till att utveckla tankar om och metoder för renovering som tillgodoser de tekniska kraven men som samtidigt tar hänsyn till rekordårens arkitektoniska kvaliteter. Vildanden kan på ett sätt betraktas som ett särfall då det är ett av de ytterst få bostadsområden som fått den svenska arkitekturens högst utmärkelse Kaspar Salin-priset Samtidigt som Vildanden kanske har särskilt stora kvaliteter är det en typisk representant för sin tid och det som utvecklas av tankar och metoder i anslutning till renoveringen är giltigt och tillämpbart för andra bostadsområden. Ett intressant vägval i renovering av Vildanden är att renovera och laga istället för att byta ut och göra om. Det förhållningssättet ger större möjligheter att ta hänsyn till arkitekturen och de ursprungliga valen och värdena då det som görs nytt inte produceras med rekordårens teknik och heller inte bär det åldrande och den karaktär som husen omfattas av. Särskilt metoderna för betongrenovering som utvecklats i projektet är intressanta att föra ut till en bredare publik. Vi inom Stiftelsen AF Bostäder vill med detta utvecklingsarbete och denna rapport ge ett bidrag till en tekniskt, ekonomiskt och estetiskt hållbar utveckling av rekordårens hyreshusområden. Rapporten är sammanställd under redaktion av Bengt Persson som är ansvarig för fastighetsförädlingen inom Stiftelsen AF Bostäder som äger och förvaltar Vildanden. Rapporten är skriven tillsammans med tekn.lic. Tomas Gustavsson som stått för utveckling av metoder och teknik och varit projektör för arbetena. De tecknade illustrationerna är gjorda av arkitekt SAR/MSA Henric Ericsson. Flertalet av fotona är tagna av Tomas Gustavsson och arkitekt SAR/MSA Mattias Hedberg. Rapporten ges ut i samarbete med det EU-finansierade projektet Ekologisk omställning av efterkrigstidens bebyggelse (ERUF-Eko) som arbetar med att omsätta kunskap om hållbara metoder vid renovering och upprustning till affärsverksamhet och utvecklad yrkeskunskap för att bidra till ökad sysselsättning. Vår gemensamma förhoppning är att rapporten därmed kommer att få god spridning och användas till att skapa intresse för att utveckla marknaden inom hållbar renovering och för fort- och vidareutbildning av yrkesarbetare. Lund september 2010 Rolf Svensson VD Stiftelsen AF Bostäder 5

6 Innehåll Bakgrund och läsanvisning... 9 Sammanfattning Betongfrågan...10 Tegelfrågan Att renovera rekordårens bostadsområden Varje område är unikt...16 Konventionell renovering riskerar många värden...17 Rapportfokus på betong och tegel...18 Avgränsning till det tekniskt och utseendemässigt mest utmanande...18 Material och metoder...19 Drivkrafter och effekter av en renovering...19 Påfrestande för hyresgästerna...20 Betongfrågan Utgångsläget och de viktigaste problemen...22 Strategier för reparation av betongkonstruktioner...24 Teorin bakom betongskador...27 Konventionell lagning av betongskador...30 Betongens materialitet...32 Materialitet och byggnadsdelar på Vildanden...34 Varmt och kallt, hårt och mjukt...36 Tekniska undersökningar och bedömningar...38 Principiella ställningstaganden om betonglagningsstrategi...40 Befi ntliga lagningssystem anpassade och utvecklade...40 Krav på lagningar där betongytan inte ytbehandlas...41 Val av lagningsbruk och hantverksmetodik...42 Lagning av betongytor som ska målas eller slammas...43 Val av åtgärder för betongrenovering...43 Åtgärder för olika byggnadsdelar...45 Tvättning av all betong...45 Förfrågningsunderlag...45 Genomförande av betongrenoveringen...47 Mörka ränder runt djupa lagningar...47 Vädret gav sämre lagningar...48 Rostande mellanlägg...49 Betongelement föll ner...49 Resultat, funderingar och slutsatser...50 Hydrofobering av betongkonstruktioner...53 Målning av tidigare omålade betongytor...53 Slamning av betongplattor...54 Tvättning av betongytor

7 Upphandling och kostnadsreglering...55 Lagningsbruk och lagningsmetodik...58 Tegelfrågan Bakgrund till skalmursreparationer...64 Kramling också problematisk...66 Två FoU-projekt om korrosionsproblem i tegelfasader...66 Val av åtgärder för renovering av tegelfasaderna...68 Litteratur och källor

8 8 Bild 1 och 2, Betongen på Vildanden hade många skador och det hade sedan länge funnits ett starkt behov av en samlad upprustning när renoveringsprojektet startade. Detta trapphus var ett i mängden. Skadorna innebar ännu inte några risker av teknisk art eller för personsäkerheten men boendemiljön var inte acceptabel. För Vildanden valdes strategin lappa och laga med målet att husen ska klara sig i åtminstone 20 år till innan nästa restaureringsprojekt blir aktuellt. Foto Magnus Cederberg.

9 Bakgrund och läsanvisning Studentbostadsområdet Vildanden i Lund färdigställdes 1966 och är en representant för de tidiga rekordårens byggande. Området har delvis kompletterats vid mitten av 1990-talet och inrymmer idag 1066 bostäder varav 313 är traditionella lägenheter med 2-4 rok. Övriga bostäder är korridorrum respektive pentryrum. Den del av Vildanden som byggdes under rekordåren har inte omfattats av någon större yttre renovering under de gångna 40 åren utan endast löpande underhåll har utförts. Området är nu i stort behov av upprustning. Projektet som beskrivs i denna rapport avser att modernisera och fräscha upp Vildanden till det yttre och utveckla bra teknik för att åtgärda en lång rad typiska underhållsproblem som uppstått under åren rörande fasaderna. Vildanden består av två delar: - trevåningshus med familjelägenheter där fasaderna till stor del utgörs av betong - femvåningshus med korridorrum och studentettor/pentryrum där fasaderna till avgörande del består av tegel. Vi kommer fortsättningsvis att kalla dessa för trevånings betonghus respektive femvånings tegelhus om än dessa beteckningar inte är tekniskt helt korrekta då även de tegelklädda husen har en bärande konstruktion av betong. Syftet med arbetet har varit att uppmärksamma och utveckla bra metoder för lagning och underhåll av betong och tegel och för övrig upprustning av fasader i samklang med de arkitektoniska värdena. Renoveringen av trevåningshusen är klar medan arbetena för tegelhusen är planerade och projekterade, men påbörjas först under 2010 och kommer sedan att pågå under några år framåt. I rapporten presenteras en problemgenomgång och bilder av de tekniska/ konstruktiva utgångspunkterna för husen och som också är nära förknippade med arkitekten Bengt Edmans arkitektur och gestaltning. De konstruktiva, och därmed arkitektoniska, utgångspunkterna är arbetets och rapportens röda tråd. Dessa återkommer sedan i resonemang om lösningar, val av åtgärder och erfarenheter av det genomförda arbetet. Redovisningen är uppdelad mellan betongfrågan och tegelfrågan. Mest utrymme och uppmärksamhet ägnas betongrenoveringarna där vi således även har praktiska erfarenheter av genomförandet. Vi redovisar de principiella förutsättningarna för renovering av betong respektive renovering av tegelfasader. Därefter presenteras vilka åtgärder som valts och projekterats för Vildanden. För betongrenoveringen presenteras åtgärderna sammanfattade på sidan I betongkapitlet redovisas slutligen genomförande och erfarenheter av renoveringen av betonghusen som är den del av projektet som hittills genomförts. Renoveringen av tegelhusen påbörjades under sommaren Summering av de åtgärder som genomförs för tegelrenoveringen finns på sidan

10 Sammanfattning Studentbostadsområdet Vildanden i Lund är en representant för de tidiga rekordårens byggande och fick Kaspar Salin-priset Området inrymmer 1066 bostäder. En del av Vildanden är trevånings betonghus och en annan femvånings tegelhus. Vildanden har inte omfattats av någon större yttre renovering under de gångna 40 åren. Området var och är i stort behov av upprustning rörande en lång rad typiska underhållsproblem för fasaderna. Betonghusen var sjaskiga och smutsiga och hade inte åldrats på något trevligt och tilltalande sätt. Betongen började spricka och vittra. Det fanns PCB i fogmassorna. De underhållsåtgärder som genomförts med byte av en del fönster och att ta bort panel i vissa fönsterbröstningar och ersätta med plåt, bidrog ytterligare till det mörka och sjaskiga intrycket. En del av de kvarlämnade originalfönstren och dörrarna började bli i dåligt skick. Tegelhusen har klarat sig bättre från allmän changering och nedsmutsning men där finns skador i tegelfasaderna på grund av rostade armering; tegelbalkar över fönstren spricker; fönstren byttes under 1980-talet men håller inte; en del betongdetaljer i fasaderna var i dåligt skick redan på 1980-talet och kläddes in med plåt; andra fasadbetongdetaljer som trappor, loftgångar m.m. börjar spricka och vittra etc. Utvecklingsarbetet har i första hand syftat till att utveckla bra metoder för lagning och underhåll av betong och tegel. Renoveringen av betonghusen är klar medan arbetena för tegelhusen är planerade. Tyngdpunkten i rapporten är på betonglagningarna och erfarenheterna från dem. Arbetet bygger på att kombinera tekniska/konstruktiva utgångspunkter för renoveringen med arkitektoniska och gestaltningsmässiga. Kraven på hänsyn till de arkitektoniska värdena har varit en drivkraft för att se området för vad det är och till vad det utvecklats under de gångna 40 åren. Projektet bygger på tesen att varje bostadsområde är unikt och att det svåra är att se det speciella i det enskilda fallet, inte att se vad som är likt alla andra områden. Inriktningen har varit på att lappa och laga, inte byta ut eller klä in. Målet är att inga större underhållsinsatser ska behövas de kommande 20 åren. Efter den perioden får man ånyo ta ställning till om delar ska lappas och lagas, bytas ut eller kläs in. Renoveringsprojekt genomförs sällan och de är störande för hyresgästerna. Det gäller att passa på att göra en samlat bra och genomtänkt insats när väl en renovering görs. Sanering av PCB och lagning av betongskador är mycket störande för hyresgästerna utan att ge någon synligt förbättrad boendemiljö. För att öka förståelsen är det viktigt att samtidigt göra mera synliga förbättringar som skapar mervärden för de boende. Betongfrågan Karbonatisering av betongen sänker motståndet mot korrosion hos armeringen och leder till rostangrepp och rostsprängning. Dessa skador var mycket vanliga på Vildanden. Sammanlagt gjordes 5000 lagningar som motsvarar 16 lagningar/ lägenhet. Tillgängliga produktsystem för betonglagning ger inte tillräckliga möjligheter till anpassning till ett aktuellt fall. Betongen åldras på ett individuellt sätt. 10

11 Anpassning behövs till cementpastans färg, ballastens färg och gradering, gjuttekniken m.m. Det sammanfattas av Hertzell (2002) med helhetsform, ytmönster, ytstruktur och kulör. Renoveringen måste utgå från betongens materialitet. Valet av åtgärder gjordes med utgångspunkt från olika byggnadsdelars betydelse i byggnadskonstruktionen och arkitekturen. Vissa ytor målades, främst undersidor, men även betongkonsoler för att öka deras livslängd. Gångytor slammades. Den svåra utmaningen var lagning av ytor som inte skulle målas eller slammas. Ett bra resultat skapas av: Att ytan byggs upp till den form som fanns innan lagningen Att lagningen får likartad kulör som de anslutande olagade ytorna Att strukturen i ytan överensstämmer med de omgivande ytorna Att missfärgningar runt lagningen undviks För ytor som målas eller slammas är det bara den första punkten som behöver uppfyllas. Alla ytor tvättades och de som inte skulle slammas eller målas hydrofoberades. Det senare för att fördröja betongens fortsatta åldrande och öka intervallen innan tvättning på nytt behövs. En av materialtillverkarna, Maxit, engagerades som konsult för att ta fram referensprover för material och hantverksmetod, anpassade till Vildanden men det var öppet i upphandlingen vilken leverantör entreprenören ville välja. Proverna användes som referens för utseendet och slutresultatet. Det sammantagna resultatet av arbetet blev mycket bra. De största problemen kom av missfärgningar i anslutning till arbeten vid ihållande regn och inledningsvis vid djupa lagningar. Med ändrad teknik och genom att avstå från arbete vid olämplig väderlek minskades problemen. I de tillgängliga standardsystemen för betonglagning har inte utseendefrågorna uppmärksammats. Utbudet av produkter och kunskap hos arkitekter, konstruktörer och andra konsulter liksom hantverkskunnandet hos entreprenörerna är för klent för att ge tillräckligt bra arkitektoniska och utseendemässiga kvaliteter vid betongrenovering. Kunskaperna om materialen och appliceringstekniken och hur de reagerar på olika väderförhållanden och olika kombinationer av material och applicering behöver utvecklas. Upphandlingen gjordes på en prislista med sju olika skadetyper för kostnadsreglering. Flera olika bedömningar av omfattningen gjordes, den senaste när två hus var renoverade, men ingen kom särskilt nära det verkliga utfallet. I anbudet förutsattes ett antal skador som baserades på en noggrann inventering av ett hus. Slutkostnaden blev drygt 60 % högre. Det är svårt samt tids- och kostnadskrävande att göra noggrannare bedömningar av antalet och storleken på skadorna. Upphandlingen får karaktären av löpande räkning. Tegelfrågan De femvånings tegelhusen på Vildanden har betongstomme och en halvstens skalmur av tegel. Tegelhusen är mycket karakteristiska och ett dominerande drag i Vildandens arkitektur. Tegelmurar från efterkrigstiden har murats med icke rostfri armering i fogarna. Mycket av armeringen behövs inte utan blir enbart ett underhållsproblem. 11

12 12 Murbruket karbonatiserar än snabbare än betong och armeringen rostar, spränger först fogarna och riskerar sedan att krossa eller lyfta stenarna. Alla skalmurar är fixerade till den bakomliggande byggnadskonstruk tionen/ betongstommen med kramlor. Kramlorna har ofta bristande rostskydd och riskerar tappa sin bärförmåga. Andra fall har visat att kramlorna ibland är för få och ibland inte har murats in som de ska i tegelmuren. Det finns exempel på skalmurar som rasat. Kunskaper från två forskningsprojekt om renovering av tegelskador har tillämpats på Vildanden som exempel. Arbetet med tegelrenoveringen genomförs med början sommaren För Vildanden har föreslagits att all armering tas bort och inte ersätts med ny annat än för vissa fönster nära hörn och eventuellt över övriga fönsteröppningar. Det finns tre tänkbara metoder för att åtgärda skadorna över fönsteröppningarna: 1. Understa tegelskiftet med ovanliggande armering tas bort och ersätts med prefabricerade, spännarmerade murstensskift. Om armering finns i flera fogar kan det vara nödvändigt att ta bort mer än ett tegelskift. 2. Understa tegelskiftet med ovanliggande armering tas bort. Återmurning sker på en kvarsittande plåtform, och ny, ospänd, armering muras in i ovanliggande fog. På motsvarande sätt som ovan kan det bli aktuellt att ta bort flera skift, om det finns armering i mer än en fog. 3. Man stöttar upp murverket underifrån och tar bort armeringen, utan att lägga dit ny. För att säkra bärningen av de understa tegelskiften sätts bultar underifrån som förankrar dessa en bit upp i murverket. Denna lösning förutsätter att öppningen är maximalt 2.0 m och att murverket över den har en höjd av minst 25 % av öppningslängden. För Vildandens del är av olika skäl bara alternativ 1. aktuellt. Kramlingen av teglet till bakomliggande betongkonstruktion kommer att undersökas i samband med renoveringen och vid behov kompletteras med rostfria kramlor.

13 Bild 3. Tidigare genomförda betonglagningar på Vildanden har gjorts med standardteknik utan särskild hänsyn till det utsendemässiga slutresultatet. Dessa lagningar åldras isär med betongen istället för att åldras ihop. Foto Bengt Persson 13

14 Att renovera rekordårens bostadsområden AF Bostäder är ett av landets allmännyttiga bostadsföretag. AFB äger och förvaltar knappt 6000 bostäder varav 90 % är byggda under rekordåren vilket motsvarar en knapp procent av landets hyreslägenheter från denna tid. Företaget arbetar med studentbostäder vilket innebär att områdena har en blandning av traditionella lägenheter med ett till fyra rum, studentettor/pentryrum för eget boende samt korridorrum med gemensamt kök. När områdena ritades och byggdes under och början av 1970-talen anlitades ett par av de lokalt mest framstående arkitekterna, Hans Westman och Bengt Edman. Flera av bostadsområdena har särpräglade planer och arkitektur men är konstruktivt och praktiskt typiska representanter för den tidens byggande. AF Bostäder genomförde av olika skäl inte några stora renoverings- eller ombyggnadsprojekt under de första 30 åren. Alla bostadsområdena var i stort sett intakta fram Figur 1. Vildanden ligger i västra Lund, knappt tio minuters cykelväg från centrum Vildanden 14

15 Bild 4. Arkivbild från miten av 1960-talet som visar ett par av tegehusen i förgrunden och sedan betonghusen. Fotot hämtat från Akademiska föreningens arkiv i Lund. till början av 2000-talet då en samlad plan för upprustning och renovering formulerades. Endast mindre underhållsinsatser hade gjorts innan dess. Ett av AF Bostäders stora bostadsområden är Vildanden som ligger i västra Lund. Området byggdes under mitten av 1960-talet och ritades av Bengt Edman, en arkitekt verksam i Lund men som också blev professor vid KTH i Stockholm. Bengt Edman brukar kallas för brutalist, men hans arkitektur präglas snarare av ett djupt och ärligt intresse för husens konstruktion, för de material som skapar husen och materialens inneboende karaktär och egenskaper det som kan kallas materialitet. I Lennart Holms bok Rita hus säger Bengt Edman själv att När folk snackar om brutalism, så säger jag: Nej, det är precis tvärtom. Där finns ett rejält handlande och ett uttryck för enkelhet, anspråkslöshet och vänlighet. Det är dess moraliska innehåll.. Vildandens och Bengt Edmans arkitektur har kvaliteter och är genomarbetad på ett sätt som till viss del skiljer sig från andra bostadsområden och andra arkitekters verk från rekordåren. Men Vildandens utformning är samtidigt typisk för tiden och har alla rekordårens typiska drag och komponenter. Vildanden fick den svenska arkitektvärldens högsta utmärkelse när området 1968 tilldelades Kaspar Salin-priset. Juryn bestod av arkitekterna Rune Falk, Carl Nyrén, Arne Rudberger och Bernt Sahlin och de motiverade utmärkelsen med att Vildandens variationsrika bostadsmiljö har skapats med enkla medel och utan avkall på saklighet eller rationell produktion. De intima gårdsrummen och gränderna bildas av regelbundna och upprepade huskroppar, murar och träddungar. Terrängens svaga lutning utnyttjas för att ge området karaktär. Materialen i mark och byggnader är robusta men har ett vänligt uttryck. Såväl utformning som material håller samman området till en helhet. Kvarteret är exempel på ett kategoriboende vars sociala berättigande vi ställer oss tveksamma till. Med avseende på utformningen av byggnader och gårdsrum, utemiljö, klarheten och enkelheten i uppbyggnaden vill vi emellertid se Vildanden som en förebild för det allmänna bostadsbyggandet. (Arkitekten 1/08) Vildanden är således speciellt men samtidigt typiskt för sin tid, för den byggnadsteknik som användes och för de material som valdes i konstruktion och fasader. 15

16 Varje område är unikt Vildanden är ett i mängden av områden från rekordåren. Det liknar alla andra områden men samtidigt liknar det inget annat. Förhållningssättet i AF Bostäders renoveringsprogram är att varje område måste ses och förstås utifrån sina egna speciella förutsättningar. Det gemensamma och generella är inte så intressant att fokusera på som det speciella. Det är inte likheterna med alla andra områden från rekordåren som avgör vad som behöver göras av underhåll och renovering och hur det görs, utan det unika som består av områdets historia, dess sammansättning av hyresgäster, dess utveckling och åldrande fram till idag etc. avgör utgångsläget. Det generella och gemensamma kommer fram ändå. Bild 5. Vildanden är en typisk representant för miljonprogrammets bebyggelse samtidigt som det som alla andra områden har sina typiska drag. Foto Mattias Hedberg I arbetet med att utforma och genomföra underhållsåtgärderna har kraven på hänsyn till de arkitektoniska värdena varit en drivkraft för att se området för vad det är och till vad det utvecklats under de gångna 40 åren. De arkitektoniska hänsynen har inte gjort Vildanden till en fråga endast för arkitekterna och kulturhistorikerna utan till ett intressant typfall även för tekniker och entreprenörer. Slentriantänkandet är ett hot mot all utveckling och i varje projekt gäller att hitta de förutsättningar som hindrar att de inblandade letar efter projektets likheter med alla andra projekt utan istället pressas att se de unika förutsättningarna. På Vildanden bjöd således Bengt Edman och Kaspar Salin-priset på bra drivkrafter för kreativiteten och utvecklingslustan. Samtidigt har området ett antal typiska problem. Betonghusen var sjaskiga och skitiga och hade inte åldrats 16

17 på något trevligt och tilltalande sätt. Betongen började spricka och vittra. Det fanns PCB i fogmassorna. De underhållsåtgärder som genomförts med byte av en del fönster och att ta bort panel i vissa fönsterbröstningar och ersätta med plåt, bidrog ytterligare till det mörka och sjaskiga intrycket. En del av de kvarlämnade originalfönstren och dörrarna började bli i dåligt skick. Tegelhusen har klarat sig bättre från allmän changering och nedsmutsning men där finns skador i tegelfasaderna på grund av rostade armering; tegelbalkar över fönstren spricker; fönstren byttes under 1980-talet men håller inte; en del betongdetaljer i fasaderna var i dåligt skick redan på 1980-talet och kläddes in med plåt; andra fasadbetongdetaljer som trappor, loftgångar m.m. börjar spricka och vittra etc. Konventionell renovering riskerar många värden Betongelement kan gjutas nya och tegelskalmurar kan rivas och muras upp med nytt tegel eller kläs in med isolering och puts eller annat ytskikt för att förändra förutsättningarna för åldrandet. I vildandenfallet var bedömningen att de åtgärderna skulle bli både dyrare att genomföra och svårare att kombinera med hänsynen till husens utseende och arkitektur. Ett viktigt tidigt vägval för Vildanden var därför att inte byta ut och ersätta med nytt utan laga och renovera så långt det var möjligt och tekniskt och ekonomiskt försvarbart. Målet med den nu pågående renoveringen är att husen ska klara sig i 20 år till och sedan får man ånyo ta ställning till om det är dags för utbyte av vissa delar eller om det ska fortsätta lagas. Det finns vedertagna recept för betongrenovering som bland annat tidigare använts på vissa delar av Vildanden. Dessa är inte anpassade till betongens aktuella utseende eller till att följa med i dess åldrande utan är och förblir störande lagningar. För tegel är inklädnad det största förändringshotet då tekniken för renovering är outvecklad, få projekt är genomförda och kostnaderna osäkra. En central uppgift för arbetet med Vildanden har varit att utveckla teknik för såväl betong- som tegelrenovering som är anpassad till Vildanden och dess förutsättningar. Med det tidsperspektiv som finns i projekt är det också viktigt att renoveringar och lagningar åldras tillsammans med de befintliga materialen och smälter samman med dem till en bra helhet. Bild 6. Målet med betongrenoveringen är inte att lagningarna ska bli osynliga utan att de ska åldras samman med de befi ntliga materialen. Foto Mattias Hedberg 17

18 Rapportfokus på betong och tegel Bild 7 och 8. Foto Mattias Hedberg Renoveringen av Vildanden är inriktad på ett helhetsgrepp och en samlad uppfräschning och förnyelse av området. Avgränsningen är att inga inre åtgärder gällande planlösningar, stambyten eller liknande ingår. De hanteras i andra projekt inom AF Bostäder. Arbetet med analys av Vildanden och dess förutsättningar inleddes 2004 och avslutades med en åtgärdsplan under Då togs också beslut om genomförande av upprustningen. Arbetet med betonghusen har sedan verkställts under I den samlade uppfräschningen ingår förutom renovering av betongen även sanering av PCB i fogmassor, ommålning av trä- och plåtdetaljer, byte av balkongdörrar, förändring av trapphusen samt ombyggnad av utemiljön. För tegelhusen ingår förutom tegelrenoveringen att betong renoveras, trappor och entréer förändras, utemiljön byggs om med mera. Avgränsning till det tekniskt och utseendemässigt mest utmanande I denna rapport kommer vi i första hand att fokusera på det som varit de stora tekniska och genomförandemässiga utmaningarna för Vildanden betong- och tegelrenoveringen. De avgöranden som gjorts om färgsättning vid målning av plåt och snickerier, val av dörrtyp vid byte av balkongdörrar, utformning av utemiljön, upplägg av saneringen av PCB i fogarna etc. är också intressanta men innehåller inte några moment av utvecklingsarbete utöver de projektspecifika avgörandena. Däremot för utseendemässigt varsam betongrenovering visade det sig inte finnas någon utvecklad teknik, material eller medvetenhet om problemen och för tegelreno-veringen finns forskningsmässigt och teoretiskt väl utvecklade tankar och idéer men de är inte tillämpade i särskilt stor utsträckning. Applicering av dessa tankar på ett enskilt objekt har varit en del av utvecklingsarbetet i projektet 18

19 som gett kunskaper och erfarenheter som är intressanta att förmedla vidare. De praktiska erfarenheterna av genomförandet har vi inte vunnit ännu utan de kommer senare. Men det är intressant nog att applicera på Vildanden det som sägs i litteraturen och inom forskningen om hur tegelrenovering bör bedrivas. Material och metoder Arbetet med dokumentationen och rapporten har gjorts av oss som även varit praktiskt engagerade som beställare respektive som konsult i arbetet. Det är alltid en fara att personer som är inblandade i ett projekt själva sätts att dokumentera och beskriva det intressanta i det. I detta fall har vi bedömt att det är så lite av rapportarbetet och utvecklingsarbetet som handlar om värdering av våra egna insatser att vi inte ser det som ett problem. Vi har försökt ha så stor distans som möjligt och göra så noggranna tekniska dokumentationer som möjligt för att i görligaste mån undvika personlig bias. Kunskapsinväxten i projektet har till stor del skett genom konstruktören och rapportförfattaren Tomas Gustavsson som har nära koppling till Tekniska högskolan i Lund och forskningen inom området och som medverkat i flera utvecklingsprojekt rörande tegel och tegelrenovering (se t.ex. Gustavsson m.fl. 2007). Som grund för utvecklingsarbetet och rapporten har vi dokumenterat arbetet under genomförandet genom foton, anteckningar och byggmötesprotokoll. Tomas Gustavsson har sedan också genomfört intervjuer med nyckelpersoner hos byggherren, entreprenörer och konsulter om deras syn på genomförandet och resultaten. Ekonomiska uppföljningar baseras på anbud, kontroll och uppföljning under byggtiden och på uppgifter från AF Bostäder om det ekonomiska utfallet. De har sammanställts av AF Bostäders projektledare Magnus Cederberg. Drivkrafter och effekter av en renovering En fastighetsförvaltare vill helst inte arbeta med renovering och upprustning. Det kostar pengar, stör de boende och går sällan att räkna hem genom ökade intäkter eller minskade utgifter. Stora underhålls- och reparationsarbeten av den typ som genomförts och ska genomföras på Vildanden måste drivas fram genom någon form av nödvändighet. Ett motiv kan vara att ett område riskerar att tappa i attraktivitet och riskera hyresförluster på grund av vakanser. Det kan också vara risker för det långsiktiga värdet av fastigheterna om det tekniska förfallet riskerar göra dem mindre funktionsdugliga och mindre värda. För Vildanden var det inte risk för vakanser eller risk för sjunkande fastighetsvärden som drev fram beslutet utan att området var mer changerat och nedgånget än andra av AF Bostäders bostadsområden. Det ansågs rimligt att lyfta detta från bottenplatsen som en allmän omsorg om hyresgästerna och deras miljö. Normalbeteendet är att undvika att göra något eller skjuta så länge som möjligt på att dra igång ett projekt. När det för en gångs skull genomförs en renovering så gäller det att ägna den stor omsorg och eftertanke då det dröjer länge till nästa gång. Det gäller också att ha budgetmöjligheter så att oförutsedda händelser och kostnader inte tvingar fram okloka beslut om ändringar av teknik, material, omfattning etc. för att klara kortsiktiga budgetmål i strid med de långsiktiga. För Vildanden gjorde vi vad vi trodde var en noggrann inventering av antalet skador av olika slag som grund för förfrågningsunderlaget och avtalet med 19

20 entreprenören. Men det visade sig att det slutliga utfallet ändå blev 60 % högre än anbudssumman. Påfrestande för hyresgästerna Betonglagningar och PCB-sanering är utomordentligt bullrande och störande för hyresgästerna men ger inte så stor påtaglig förbättring för dem. För att få bättre acceptans och få arbetet att upplevas mindre störande bör åtgärderna kombineras med andra som ger synligare resultat och förbättringar. För Vildanden gjordes en samlad renovering där även fönster, bröstningar och andra icke betongdelar av fasaden målades och snyggades till. Det gör att helhetsmiljön blivit väsentligt bättre och där betonglagningarna bara är en del. Målning och andra arbeten utgör en förhållandevis liten del av totalkostnaden men betyder mycket för upplevelsen av det samlade resultatet. Bild 9. PCB-sanering är ett mycket störande moment för hyresgästerna. Betongen kontamineras av PCB och måste bilas bort närmast fogen. Foto Bengt Persson 20

21 Betongfrågan Betongen på Vildanden har varit det mest påtagliga sammantagna problemet om vi räknar såväl de tekniska som utseende- och trivselmässiga aspekterna. Det är också för betongen som det visat sig finnas sämst utvecklade angreppssätt, metoder och material som klarar en god anpassning till de arkitektoniska värdena och som innebär en anpassning till betongens aktuella utseende och dess fortsatta åldrande. En huvuddel av rapporten kommer därför att ägnas denna fråga. Vi inleder med att redovisa de problem som fanns med betongen på Vildanden, presenterar sedan olika principer som finns för betongrenovering, vad vi valde för teknik och åtgärder på Vildanden och slutligen hur vi genomförde arbetet samt vilka erfarenheter vi gjort. Bild 10. Överblick över betonghusdelen av Vildanden. Här fi nns sammanlagt 313 lägenheter fördelade på 11 huskroppar. Betong- och fasadrenoveringen har omfattat samtliga hus och även en genomgripande ombyggnad av gårdsmiljön. Husen är konstruerade med bärande mellanväggar av betong. Illustration Henric Ericsson 21

22 De huvudsakliga betongproblemen Utgångsläget och de viktigaste problemen När vi gick igenom skadorna och utgångsläget på Vildanden var det följande som visade sig vara de huvudsakliga problemen med betongkonstruktionerna. Omfattande skador och sprickbildning p.g.a. rostande armering och/ eller frostsprängningar Många betongytor var kraftigt nedsmutsade En del betongväggar var missfärgade p.g.a. algpåväxt På många betongytor fanns missfärgningar, dels som resultat av utfällningar där vatten sköljts över ytorna och dels utfällningar som sannolikt kommit redan vid gjuttillfället Vid balkong- och loftgångsplattornas upplag på betongkonsoler i betonghusen fanns mellanlägg av plattstål med kraftiga rostangrepp. Rostutvidgningen av dessa hade medfört nivåskillnader på uppåt 50 mm vid anslutningar mot trapphusen. I andra lägen hade rostutvidgningarna resulterat i att bakfall uppstått på loftgångsplattorna så att vatten kunde rinna in mot husväggarna. Det kanske största problemet var att fasaderna upplevdes som sjaskiga och nergångna. Nedsmutsning och algpåväxt var påtagliga men tämligen lättlösta problem. Däremot var skadorna som armeringskorrosionen i kombination med frostsprängningar orsakat i betongkonstruktionerna betydligt mer komplexa och kostnadskrävande att åtgärda. Trapphusen, helt byggda av betong, upplevdes som mörka och otrygga av många. De prefabricerade betongelement som utgjorde trapphusens fasad mot nordost var i särskilt dåligt skick med avseende på armeringskorrosion. Tillsammans med problemen med indrivande snö och regn genom öppningar i trapphusens långsidor ledde det till att någon förändring behövde göras. Bild 11. Missfärgningar i trapphus. Foto Tomas Gustavsson Bild 12. Nedsmutsade fasadelement och barriärer mellan uteplatser/balkonger. Foto Tomas Gustavsson 22

23 Bild 16. Rostande plattstål mellan utkragande konsolbalk och fasadelement. Foto Tomas Gustavsson Bild 13. Algpåväxt och nedsmutsning av trapphusvägg. Foto Tomas Gustavsson Bild 17. Rostsprängning vid vilplan i trapphus. Foto Tomas Gustavsson Bild 14. Rostsprängning i fasadelement vid gavel. Foto Tomas Gustavsson Bild 15. Rostsprängning och missfärgning vid loftgång och upplag på konsolbalk. Foto Tomas Gustavsson Bild 18. Rostsprängning i underkant vilplan i trapphus. Foto Tomas Gustavsson 23

24 Bild 21. Rostsprängning vid balkong. Foto Tomas Gustavsson Bild 19. Rostsprängning i underkant av loftgångsplatta. Foto Tomas Gustavsson Bild 20. Algpåväxt och nedsmutsning av betongbalk i fasad. Foto Tomas Gustavsson Bild 22. Utkragande betongbalkar som klätts med plåt för att dölja rostsprängningar. Foto Tomas Gustavsson Tre strategier för betongrenovering Strategier för reparation av betongkonstruktioner Under efterkrigsperioden har armerad betong kommit alltmer till användning inom byggandet. Underhållsbehov finns idag framförallt i byggkonstruktioner som exponeras för väder och vind, främst skador p.g.a. armeringskorrosion och därmed sammanhängande problem. En stor andel av de utomhus belägna armerade betongkonstruktioner som finns härrör från 1960-talet och första halvan av 1970-talet. Det är byggnader som idag (2010) är år gamla. Här finns ett stort behov av underhållsinsatser och det finns olika strategier för hur underhållet kan genomföras. I arbetet med Vildanden har främst tre olika strategialternativ diskuterats: 1. Att man, efter att ha försäkrat sig om att den konstruktiva bärförmågan är tillräcklig och stabiliteten säkrad, ändrar fasaden så att korrosionen upphör att verka. Detta kan t.ex. åstadkommas genom att man förser väggen med tilläggsisolering och nya fasadskikt som exempelvis plåt eller puts. 2. Att man byter ut hela konstruktionsdelar mot nytillverkade. Exempelvis kan man istället för att reparera betongskador i fasadelementen byta ut dem. 3. Att man lappar och lagar de delar som är skadade p.g.a. armeringskorrosion och frostsprängningar. Skadorna ses som en del av betongens naturliga åldrande och för de lagningar som görs ställs krav på godtagbart hantverk ur utseendesynpunkt. Lagningarna kombineras med åtgärder vilka bedöms som skäliga för att förlänga livslängden. 24

25 Bild 23. En tänkbar strategi för betongreparationer är att byta ut skadade husdelar. På Vildanden kunde till exempel betongelementen på gavlarna bytts ut istället för att lagas. Arkitekten Bengt Edman lade stor vinn vid att även en så till synes trivial byggnadsdel som gavelelementen skulle få en variation och ett intressant uttryck. Att byta ut dem skulle innebära en förfl ackning av husens arkitektur. Fotomontage Henric Ericsson Den förstnämnda strategin kan tyckas fördelaktig med tanke på framtida underhållsbehov och energiaspekter. Men den innebär att man förvanskar byggnaderna så att deras ursprungliga identitet försvinner till exempel genom långt indragna fönster, klumpiga avtäckande plåtbleck och fasadmaterial som ändrar byggnadernas karaktär. Åtgärder enligt strategi 1. motiveras ofta av energiskäl. Energifrågorna är förvisso viktiga, men de bör lösas utan att husen därmed också måste ändra utseende och karaktär. Lägre U-värden i fönster är en möjlighet. Förbättra lufttätheten är en annan åtgärd som kan vara effektiv och som inte behöver påverka byggnadernas utseende. Förbättrad isolering i takkonstruktioner är ofta också bra. Men det första man bör se över är installationssidan (värmesystem och ventilation) där förbättringar som ökar husens energiprestanda oftast är möjliga. För Vildanden var det aldrig aktuellt att välja en strategi som medför att karaktärsskapande delar av fasaderna förändras. Åtgärder i enlighet med strategi 1. diskuterades därför aldrig i projektet. Den andra strategin kan också verka drastisk. Men i det långa loppet blir den nödvändig för de flesta betongkonstruktioner i utomhusmiljöer. För merparten av landets betongkonstruktioner har ännu inte åldrandeförloppet kommit så långt. För Vildanden hade det till exempel varit fullt rimligt att byta ut fasadelementen i betonghusen och loftgångs- och balkongfronterna mot nytillverkade, men det bedömdes vara en onödigt kostsam strategi i nuläget. Strategin enligt 2. kom dock att tillämpas när ett fasadelement på en balkong föll ner. Olyckstillbudet, som lyckligtvis inte fick några allvarliga följder, beskrivs närmare nedan. Händelsen indikerar vikten av att vara försiktig och att ta de risker som finns vid fasadrenoveringar på stort allvar. Det tredje strategialternativet var det som kom att tillämpas för Vildanden. En viktig aspekt var att fasaderna i huvudsak inte bör förändras med tanke på de arkitektoniska värdena. Men förhållningssättet vid underhåll av betongkonstruktioner enligt detta alternativ är rimligt även för andra objekt 25

26 från motsvarande tid - också för byggnader och områden som inte anses ha samma arkitektoniska värden. Kostnadsmässigt är det också den mest attraktiva strategin i de flesta fall. Att lappa och laga förlänger livstiden och är därmed även miljömässigt bättre då omloppstiden för material och resurser ökas. I många projekt framhålls energibesparing som ett oeftergivligt krav och där hänsyn till fasadens utseende och material får stå åt sidan för tilläggsisolering. Men även i dem är det angeläget att begrunda de olika alternativen och väga samman miljöeffekter och ekonomi så att det bästa utförandet väljs. En kärnfråga för lappa-och-laga-metodiken är att de lagningar som görs blir utseendemässigt och arkitektoniskt acceptabla. Utseende- och utformningsaspekterna kom därför att bli centrala i projekteringen. Bild 24. För Vildanden valdes strategin att lappa och laga med målet att renoveringen ska stå sig i åtminstone 20 år innan det är dags att på nytt ta ställning till om några andra större grepp ska tas eller om man ska fortsätta på samma sätt. Renoveringen har baserats på en noggrann analys av de centrala elementen i Bengt Edmans arkitektur som fått styra inriktningen av de olika åtgärderna. Fotomontaget illustrerar en del av betongkonstruktionernas roll i arkitekturen. Fotomontage Henric Ericsson. 26

27 Teorin bakom betongskador Skademekanismer vid korrosion av armering i betongkonstruktioner beskrivs bl.a. av Burström (2001). Från början, efter gjutning, har betong ett ph-värde som överstiger 12,5. Den höga alkaliteten innebär att armeringen befinner sig i ett s.k. passivt tillstånd, vilket medför att denna är skyddad mot korrosion. Detta passiva tillstånd kan brytas av två mekanismer: Koldioxid i luften som omger konstruktionen tränger med låg hastighet in i betongen. Under detta förlopp, som kallas karbonatisering, sker kemiska reaktioner med föreningar som finns i betongen varvid ph-värdet sjunker till under 9. Sänkningen av ph-värdet sker i form av en relativt väldefinierad front som sakta flyttar sig från ytan och inåt. När fronten nått in till armeringen har betongen mist sin korrosionshämmande effekt och armeringen börjar rosta efter en viss initieringstid. Betongen i sig blir inte svagare på grund av karbonatiseringen, utan ökar istället i tryckhållfasthet. Klorider kan tränga in i konstruktionen från ytan, t.ex. genom att man saltat i samband med halkbekämpning. I detta fall avtar kloridjonkoncentrationen inåt. När koncentrationen uppnår ett visst värde, tröskelvärdet, kan korrosion sätta igång. Kloridinitierad korrosion kan också bero på att kloridhaltigt vatten använts vid tillverkning av betongen. Kloridinitierad korrosion ger mer punktformade korrosionsangrepp, som kan vara väl så farliga som korrosion efter karbonatisering, om de inträffar i ett läge där armeringen är hårt utnyttjad. Förloppen illustreras i figur 2. Figur 2. Olika stadier i korrosionsprocessen, a/ Korrosion orsakad av karbonatisering, b/ Korrosion orsakad av kloridinträngning. Från Burström (2001) 27

28 Armeringskorrosionen har främst två negativa följdverkningar. Korrosionsprodukterna får en betydligt större volym än det okorroderade stålet, mellan 2-5 gånger större. Detta kan medföra att delar av det täckande betongskiktet sprängs bort och samverkan mellan armeringen och betongen riskerar att gå förlorad. Armeringens verksamma area sjunker, vilket kan leda till att konstruktionsdelens konstruktiva bärförmåga kan bli otillräcklig. Om armeringen är väsentlig för bärförmågan i konstruktionen kan korrosionen leda till ogynnsamma deformationer, och i långtgående fall bristande konstruktiv bärförmåga, d.v.s. konstruktionen riskerar brista. F igur 3. Övre gränsvärde för uppmätta karbonatiseringsdjup, medelvärden, betong med portlandcement Från Burström (2001). Den volymökning som erhålls vid korrosion medför att dragspänningar uppstår i betongen. Eftersom betong har dålig förmåga att ta upp dragpåkänningar spricker den, förloppet kallas rostsprängning. Så småningom skjuvas betongdelar av, eller trycks ut. Sedan betongen väl sprucket torde också frostsprängningar bidra till att snabba på förloppet när vatten letar sig in i sprickorna och fryser. Karbonatiseringshastigheten påverkas bl.a. av betongens vct-tal (förhållande mellan mängd vatten och cement vid betongtillverkningen) och huruvida betongkonstruktionen varit utsatt för eller skyddad från regn. Högt vct-tal ger snabbt förlopp, lågt sänker inträngningshastigheten. Regnskyddat läge ger snabbare förlopp än regnutsatt, se figur 3 Figur 4. Relativ korrosionshastighet som funktion av relativa fuktigheten hos armering inbäddad i betong. Från Gustavsson, Jönsson, Molnar (2007). 28

29 När väl korrosionsförloppet startat beror korrosionshastigheten bl.a. av relativa fuktigheten. Enligt Gustavsson, Jönsson, Molnar (2007) är korrosionshastigheten praktiskt taget noll vid RF lägre än 65 %. I intervallet % ökar hastigheten drastiskt, med ett maximum vid 95 %, medan den sedan åter sjunker över 95 %. Principiellt samband visas i figur 4. Observera att under karbonatiseringsprocessen så skyddar regn och vatten betongen men när väl korrosionen startat är det tvärt om. Figur 5. Relativ korrosionshastighet som f unktion av temperaturen hos armering inbäddad i betong. Från Gustavsson, Jönsson, Molnar (2007). Temperaturen har också betydelse för korrosionshastigheten när väl processen kommit igång. Relativ hastighet som funktion av temperatur visas i figur 5. Allra viktigast för hur lång tid det tar innan armeringskorrosionen startar är dock normalt hur mycket betong som ligger utanför armeringen, d.v.s. storleken av det täckande betongskiktet. Under 1960-talet styrdes den formellt förutsatta storleken på täckskiktet normalt av föreskrifter i gällande betongnormer. Det praktiska utförandet visar dock att det förekommit betydande avvikelser. Hur lång tid som krävs innan karbonatiseringsfronten nått in till armeringen är alltså beroende av främst täckskiktets storlek, vct-talet samt om konstruktionen ligger i regnutsatt läge eller i regnskyddat. Genom att öka täckskiktet vid byggandet och minska vct-talet kan livslängden förlängas. Men karbonatiseringen stoppas inte helt även om radikalt höga täckskikt och låga vct-tal väljs. En fördubbling av täckskiktet medför i stort sett fördubblad livslängd. 29

30 Konventionell lagning av betongskador På marknaden finns det ett flertal lagningssystem för betong med skador på grund av armeringskorrosion på marknaden. Principiellt har de liknande uppbyggnad. 1. Skadade betongdelar avlägsnas och lagningsytorna rengörs. Karbonatiserad betong bilas bort. 2. Delar av armeringsjärn som friläggs rensas från rost. 3. Exponerade delar av armeringen rostskyddas 4. Efter förvattning läggs en cementrik slamning på för att ge god vidhäftning mot underlaget 5. Skadan lagas i med lagningsbruk, vars gradering bestäms av hur djup lagning som ska göras. Lagningsbruket läggs på vått i vått med slamningen 6. I förekommande fall ytbehandlas den färdiga ytan, eventuellt sedan hela konstruktionen förbehandlats med slamning för att man ska få en jämn sugning vid målningen Det kan skilja något i de metoder som tillverkarna anger. I stora drag är ändå material och metoder likvärdiga. De lagade delarna får ett bra skydd mot fortsatta rostangrepp under relativt lång tid, om arbetet utförs med omsorg. Men i närheten av de lagningar som görs kan nya rostsprängningar ske på förhållandevis kort sikt om temperatur- och fuktförhållandena är ogynnsamma. Det är dock knappast försvarbart att bila bort betong i större omfattning i lägen Bild 25. Betong suger åt sig vatten som kan bidra till ett sjaskigt utseende, särskilt om betongen dessutom är smutsig och algbevuxen. Hydrofobering tätar betongen och gör att den inte ändrar utseende när det regnar. Bilden är tagen innan hydrofoberingen utfördes. Foto AF Bostäder. 30

31 där det inte finns sprickbildning. Två åtgärder kan vidtas för att bromsa det fortsatta förloppet i olagade lägen: hydrofobering så att konstruktionen blir mindre exponerad för höga fukttillstånd målning med karbonatiseringshämmande färg eller slamning med cementrik slamma Hydrofobering innebär att man genom att impregnera betongytan gör den vattenavvisande så att betongen inte suger åt sig vatten kapillärt. Därigenom minskar exponeringen för de fuktförhållanden som medför korrosion, jämför figur 4. Som impregneringsmedel används olika silanbaserade produkter. Hydrofoberingen påverkar inte betongens utseende mer än att den inte mörknar när det regnar eftersom den då inte suger åt sig vatten. Detta bedömdes vara en fördel för Vildanden. Hydrofoberingen medför lägre vattenupptagning i betongen, vilket leder till lägre grad av exponering för korrosiva förhållanden. Samtidigt leder dock den minskade vattenupptagningen i betongen till att karbonatiseringshastigheten ökar, se figur 3. De mätningar som gjorts av karbonatiseringsdjup indikerar att karbonatiseringsförloppet redan gått så långt att det bedömdes som mindre viktigt att nu avstå från hydrofobering för att bromsa fortsatt karbonatisering. Intresset av att minska exponeringen för korrosiva fuktförhållanden prioriterades således framför effekten att karbonatiseringsförloppet går snabbare i torr betong än i fuktig för betongkonstruktioner som inte skulle ytbehandlas genom målning. För betongytor som ska målas bör väljas färg med lågt diffusionsmotstånd med avseende på vattenånga, så att uttorkning av vatten medges, men med hög täthet mot koldioxid, för att motverka fortsatt karbonatisering. Krav på färgen i dessa avseenden behandlas i publikationen CBI informerar 1/93. I denna anges att motståndet mot karbonatisering, R-värdet, bör överstiga 50 meter vattenpelare (mvp), medan motsvarande R-värde för genomgångsmotstånd avseende vattenånga bör understiga 2 mvp Dessa värden uppfylls normalt med råge med de betongslagningssystem som saluförs idag, under förutsättning att målning utförs med rekommenderade skikttjocklekar. Målning kan således användas som metod för att förlänga livslängden för armerade betongkonstruktioner, om rätt färg väljs. Målning med färg som har egenskaper enligt CBI:s specifikation medför dels att fortsatt karbonatisering fördröjs, och dels att konstruktionen i mindre grad kommer att utsättas för korrosiva förhållanden eftersom fuktigheten i betongen kommer att minska. Ett av problemen på Vildanden var loftgångsplattorna där betongen var illa åtgången och ful. Som lösning valdes att behandla betongplattornas översida med cementslamma. Den motiverades främst av behovet av att förse dem med en slitstark yta efter lagning av mekaniskt orsakade skador. Vidare åtgärdades problem med missfärgningar. Den cementrika slamningen medför också att fortsatt karbonatisering motverkas. Detta har dock begränsad betydelse, eftersom plattorna i stort sett saknar armering i ovankant. Vid denna typ av ytbehandling blir kraven på uppbyggnad av lagningarna likvärdiga med om de skulle ha målats. En fördel med slamning är att betongkonstruktionerna i stort kommer att bibehålla sin betongkaraktär. 31

Underhåll av tegelfasader från 1960-1975

Underhåll av tegelfasader från 1960-1975 Underhåll av tegelfasader från 1960-1975 Tomas Gustavsson, byggkonstruktör, aktiv i SPEF: s kursverksamhet, e-post: tomas@konstruktioner.se Helt dominerande underhållsfråga under perioden: Skador p.g.a.

Läs mer

Viktiga aspekter vid renovering:

Viktiga aspekter vid renovering: Reparationsmetoder Viktiga aspekter vid renovering: Risker för olycksfall och ras Arbetarskydd och arbetsmiljö Stora renoveringskostnader kan förväntas Ta tillvara kulturella värden i fastighetsbeståndet

Läs mer

UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN. Projektnummer: 40990

UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN. Projektnummer: 40990 UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE, P2. BRF KANTARELLEN Projektnummer: 40990 UNDERSÖKNING AV PARKERINGSGARAGE BRF STATAREN Projektnummer: 40990 Tor Powell HSB Stockholm Konsult 0727-377090 Tor.Powell@hsb.se

Läs mer

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning

Läs mer

har du råd att avstå? Läs resultaten från Rambölls rapport

har du råd att avstå? Läs resultaten från Rambölls rapport inglasade balkonger har du råd att avstå? Läs resultaten från Rambölls rapport HAR DU RÅD ATT AVSTÅ FRÅN INGLASADE BALKONGER FRÅN BALCO? Enligt konsulterna på Ramböll *, Skandinaviens ledande byggkonsulter,

Läs mer

Renovera med Weber. genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv.

Renovera med Weber. genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Renovera med Weber genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Weber Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Syftet med renovering är att återställa

Läs mer

PUTSARBETSBESKRIVNING

PUTSARBETSBESKRIVNING ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas

Läs mer

Kvalitetssäkrad fasadrenovering Norra Älvstranden - Per Andersson, projektledare. Per Andersson, Älvstranden Utveckling AB

Kvalitetssäkrad fasadrenovering Norra Älvstranden - Per Andersson, projektledare. Per Andersson, Älvstranden Utveckling AB Kvalitetssäkrad fasadrenovering Norra Älvstranden - Per Andersson, projektledare 1 Vanliga fasadskador 2 Frostskador (bild 1) Fogskador (2) Kemisk nedbrytning Korrosionssprängning (3) Biologisk nedbrytning

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

Flügger Skötselråd. För dina behandlade ytor. Användningsområde / Inomhus och utomhus

Flügger Skötselråd. För dina behandlade ytor. Användningsområde / Inomhus och utomhus Flügger Skötselråd För dina behandlade ytor Användningsområde / Inomhus och utomhus Innehåll Flügger Skötselråd - För dina behandlade ytor Målade våtrum Sidan 3 Tapetserade ytor Sidan 3 Övriga ytor inomhus

Läs mer

Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum

Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum Miljonprogrammets bostadsområden ska renoveras för att bli långsiktigt hållbara hur ska detta genomföras? BQR och inbjöd

Läs mer

Boendeinformation. HSB Brf Ektorpshöjden. Styrelsen Brf Ektorpshöjden. Information avseende fasad, balkong, fönster, mm. 1 (5)

Boendeinformation. HSB Brf Ektorpshöjden. Styrelsen Brf Ektorpshöjden. Information avseende fasad, balkong, fönster, mm. 1 (5) Boendeinformation HSB Brf Ektorpshöjden Information avseende fasad, balkong, fönster, mm. Styrelsen Brf Ektorpshöjden 1 (5) BAKGRUND Rotpartner har under våren 2014 erhållit i uppdrag av styrelsen att

Läs mer

Hjälp vid LAGNING. Bruksanvisning

Hjälp vid LAGNING. Bruksanvisning Hjälp vid LAGNING Bruksanvisning Allmänt Vid alla typer av lagningar är utförandet lika viktigt som valet av produkter. Läs därför dessa anvisningar noggrant. Lagning är ett begrepp som omfattar uppbyggnad,

Läs mer

Tekniska detaljlösningar

Tekniska detaljlösningar Tekniska detaljlösningar - Fasadtegel med bakmur av tegel eller andra stenmaterial Tomas Gustavsson Föreläsningen bygger till stor del på innehållet i boken Moderna tegeldetaljer, som ges ut av stiftelsen

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

BRF Grankotten Toppsegelsgatan 1-9, Göteborg Majorna 349:1. Förstudie. Kungälv 2013-01-03 Uppdragsansvarig: Johan Laos Projektnummer: 12069 1(9)

BRF Grankotten Toppsegelsgatan 1-9, Göteborg Majorna 349:1. Förstudie. Kungälv 2013-01-03 Uppdragsansvarig: Johan Laos Projektnummer: 12069 1(9) Majorna 349:1 Förstudie Version 110820 (JB) - r:\01_brf\brf grankotten nr 1\12069 - fönster, fasad, balkong\dokument\förstudie\forstudie_brf_grankotten_121205.doc Kungälv 2013-01-03 Uppdragsansvarig: Johan

Läs mer

Byggnadsdel Skick Anmärkning Bör Uppskattad åtgärdas kostnad exklusive moms

Byggnadsdel Skick Anmärkning Bör Uppskattad åtgärdas kostnad exklusive moms 1 (8) Tak Se separat besiktningsprotokoll på taken avser samtliga tak. 2013 Akuta lagningar 12 000 2014 Bättringsmålning 20 000 gård och gata 63-65 Tak Lilla huset Inga synliga skador Separat syn i samband

Läs mer

yttervägg 0190/05 Anvisningar Drift & Underhåll Knauf fasadsystem Aquapanel ventilerat med puts Ver 1.3 Rev 2012-02-17

yttervägg 0190/05 Anvisningar Drift & Underhåll Knauf fasadsystem Aquapanel ventilerat med puts Ver 1.3 Rev 2012-02-17 0190/05 Anvisningar Drift & Underhåll Knauf fasadsystem Aquapanel ventilerat med puts Innehållsförteckning Reparation av mindre skador... 3 Reparation av större skador... 3 Rengöring av fasad... 3 Påväxt

Läs mer

Kvalitetssäkrad fasadrenovering. Hållbar samhällsbyggnad! ett gott exempel inom. - Per Andersson, Utvecklingschef, Peab Division Väst

Kvalitetssäkrad fasadrenovering. Hållbar samhällsbyggnad! ett gott exempel inom. - Per Andersson, Utvecklingschef, Peab Division Väst Kvalitetssäkrad fasadrenovering ett gott exempel inom Hållbar samhällsbyggnad! - Per Andersson, Utvecklingschef, Peab Division Väst 1 Vanliga fasadskador Frostskador (bild 1) Fogskador (2) Kemisk nedbrytning

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus

Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus Så tilläggsisolerar vi våra miljonprogramhus Åke Blomsterberg WSP Environmental & LTH Energi och ByggnadsDesign 2014-06-10 Renovering flerbostadshus Miljonprogrammet - Fram till 2017 behöver 100 000 miljonprogramslägenheter

Läs mer

Komplett stomme till flerbostadshus

Komplett stomme till flerbostadshus Fördelarna med vår stomme Komplett stomme till flerbostadshus...för arkitekten Det är utsidan som räknas. Åtminstone om man vill ha en vacker fasad. Om du bygger med LK Putsvägg får du en helt fogfri fasad.

Läs mer

Här är några av frågorna som diskuterades på mötet och svaren på dessa.

Här är några av frågorna som diskuterades på mötet och svaren på dessa. Oktober 2013 Till dig som bor på Mariehemsvägen 7 E Frågor och svar från informationsmötet Tisdag 1 oktober hölls ett informationsmöte för dig som bor på Mariehemsvägen 7 E. På mötet deltog representanter

Läs mer

Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff

Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff Lingonets styrelse 2014-11-12 Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff Genom att fastställa en verksamhetsplan för tre år, 2015-2017ff, vill styrelsen förbättra förutsättningarna

Läs mer

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

KEIM Lignosil. Silikatfärg till trä

KEIM Lignosil. Silikatfärg till trä KEIM Lignosil Silikatfärg till trä Trä Ett byggmaterial med själ och karaktär Det finns knappast något annat byggmaterial som har så nära koppling till oss människor som trä. Ett gammalt ordspråk säger

Läs mer

B.06.300 U-värde (putsad vägg): 1,049 Vikt per block: 3,6 kg. B.10.300 U-värde (putsad vägg): 0,649 Vikt per block: 3 kg

B.06.300 U-värde (putsad vägg): 1,049 Vikt per block: 3,6 kg. B.10.300 U-värde (putsad vägg): 0,649 Vikt per block: 3 kg B.06.300 U-värde (putsad vägg): 1,049 Vikt per block: 3,6 kg B.10.300 U-värde (putsad vägg): 0,649 Vikt per block: 3 kg B.15.300 - kommer under 2015 U-värde (putsad vägg): 0,462 Vikt per block: 4,5 kg

Läs mer

Sto Scandinavia AB I Fasad. Fasadsystem StoNordic Putssystem

Sto Scandinavia AB I Fasad. Fasadsystem StoNordic Putssystem Sto Scandinavia AB I Fasad Fasadsystem StoNordic Putssystem StoNordic Putssystem I Fördelar Systemet för alla underlag Magasinstorget, Linköping, Sverige StoNordic Putssystem är kompletta system med utprovade

Läs mer

Underhållsplan för Brf Månstenen 18/11 2014. Innehåll. 1. Objekt 2. 2. Syfte och omfattning 3. 3. Underlag 3. 4. Tidigare renoveringar 4

Underhållsplan för Brf Månstenen 18/11 2014. Innehåll. 1. Objekt 2. 2. Syfte och omfattning 3. 3. Underlag 3. 4. Tidigare renoveringar 4 Underhållsplan för Brf Månstenen 18/11 2014 Innehåll. 1. Objekt 2 2. Syfte och omfattning 3 3. Underlag 3 4. Tidigare renoveringar 4 5. Kortfattad byggnadsbeskrivning 4 6. Underhållsbehov och avsättning

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

Evercrete Vetrofluid

Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid är ett speciellt impregneringsmedel som skyddar betong från försämring. Dess huvudsakliga formula baseras på vattenglas med en speciell katalysator som tillåter

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

KALLELSE TILL EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA KALLELSE TILL EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Tid: onsdagen den 25 april 2012 kl. 19.00 Plats: kyrkan vid Brommaplan Bilagor till kallelsen: Dagordning Följebrev Sammanfattande fasadbesiktningsrapport Finansieringsinformation

Läs mer

SCHÖNOX BALTERRA för alla väder

SCHÖNOX BALTERRA för alla väder SCHÖNOX BALTERRA för alla väder Keramik på balkong och terrass I Let s stick together I www.schonox.se I Innehåll Gör rätt från början och få bort vattnet...3 Välj keramik med omsorg...4 SCHÖNOX fogbruk

Läs mer

Studentbostäder med passivhusprestanda och tung stomme

Studentbostäder med passivhusprestanda och tung stomme Studentbostäder med passivhusprestanda och tung stomme larki lund 25 % adjungerad professor 25 % privatpraktiserande landskapsarkitekt 50 % fastighetschef i studentbostadsföretag Bengt Persson Stiftelsen

Läs mer

Radhusområdet Prästkragen, Bjuv

Radhusområdet Prästkragen, Bjuv Radhusområdet Prästkragen, Bjuv PM angående renoveringsbehov i tegelfasader Vägguppbyggnad Ytterväggarna består av 120 fasadtegel med innanförliggande väggdel, bakmur, av 200 lättbetong och invändig puts.

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Byggnader från modernismens och rekordårens byggande uppvisar en variation i utförande, material och kvalitet. Många byggnader är kulturhistoriskt

Läs mer

Inventeringsprotokoll Statusbedömning

Inventeringsprotokoll Statusbedömning Inventeringsprotokoll Statusbedömning TRAPPHUS, HISSKORG Fastighet Kv Dykaren Inventeringsdatum 2012-06-20 Byggnad 1 Omg Adress Alströmergatan 45 Egenkontroll Besiktningsman Oskar Rudbeck Granskning 2012-09-28

Läs mer

Lasera träfasader. Arbetsråd för Timmer målningssystem.

Lasera träfasader. Arbetsråd för Timmer målningssystem. Lasera träfasader Arbetsråd för Timmer målningssystem. Innan du börjar måla. Timmer målningssystem. Timmer Lasyrfärg är en fyllig, lättstruken och mycket väderbeständig vattenburen lasyr baserad på alkyd/akrylat

Läs mer

Nyputsning Arbetsanvisning

Nyputsning Arbetsanvisning Nyputsning Arbetsanvisning Fasader och socklar Vid putsning ska fabrikstillverkade torrbruk användas såväl till grundning och grovputs som till ytputs. Tillsätt aldrig ytterligare bindemedel (Gullex eller

Läs mer

Allmänna rekommendationer vid målning med Isotrol rostskyddsystem. 1. Korrosivitetsklass, miljöklass. 2. System efter korrosivitetsklass

Allmänna rekommendationer vid målning med Isotrol rostskyddsystem. 1. Korrosivitetsklass, miljöklass. 2. System efter korrosivitetsklass Allmänna rekommendationer vid målning med Isotrol rostskyddsystem Innehåll: 1. Korrosivitetsklass, miljöklass 2. System efter korrosivitetsklass 3. Rostgrad för objektet 4. Underhållsmålning av tidigare

Läs mer

Rent och renoverat utan driftsavbrott

Rent och renoverat utan driftsavbrott s e r v i c e fö r l a n t b r u k Rent och renoverat utan driftsavbrott Lagningssystem för betong i lantbruk och industri 2 Rengöring är a och o för en lyckad betongrenovering. Professionell het vattentvätt

Läs mer

Erfarenheter från ett renoveringsprojekt

Erfarenheter från ett renoveringsprojekt Erfarenheter från ett renoveringsprojekt Arne Elmroth Professor em. i Byggnadsfysik Brf. Storuven, Rekorderlig Renovering Åtgärder som genomförts 1. Ny takvåning på en av byggnaderna med energieffektiv

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontoret Sid 1 (6) Besiktningsnr: ÖS6015-0046 Fastighetsbeteckning: Del av stadsliden Fastighetens adress: Uttervägen 1 Fastighetsägare, namn: Uppdragsgivare, namn: Uppdragsgivare, adress: Umeå kommun Umeå kommun

Läs mer

Brf Eriksdal, Malmö Byggnadsåtgärder 2012-03-28

Brf Eriksdal, Malmö Byggnadsåtgärder 2012-03-28 Brf Eriksdal, Malmö Byggnadsåtgärder 2012-03-28 Brf Eriksdal, Malmö Byggnadsåtgärder Konsult WSP Byggprojektering i Malmö har på uppdrag av Brf Eriksdal tagit fram förslag för byggnadsåtgärder. För mer

Läs mer

25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning

25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning 25% Undervisning Gotland 25% Forskning 50% Konstruktör Fulltofta Trädpromenad Ljunghusen Veberöd Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond Putsen utsetts för både rena drag- och tryckspänningar samt böjdragspänningar

Läs mer

Varifrån kommer fukten?

Varifrån kommer fukten? Fukt Fukt är det naturligaste vi har runt omkring oss och en grundförutsättning för vår existens och vårt välbefinnande. Fukt finns i luften, på marken, i material och ledningar. Fukt förekommer i 3 olika

Läs mer

Utbildningsplan Murning klass I start 16 nov 2010

Utbildningsplan Murning klass I start 16 nov 2010 1 Utbildningsplan Murning klass I start 16 nov 2010 Dag I Innehåll Ansvarig 09.30-10.00 Kaffe 10.00-10.40 Lagar och förordningar Genomgång av gällande lagar, förordningar och regler som gäller för: - Ansvar

Läs mer

Tak Ventilerat, dvs med vind

Tak Ventilerat, dvs med vind Ventilerat, dvs med vind Missfärgning, mögel, på yttertakspanelen 1 (av 2!) Igensatt vindsventilation, ofta i kombination med otillräcklig bostadsventilation Skadan syns relativt jämnt spridd över utrymmet.

Läs mer

Laga och spackla ute och inne

Laga och spackla ute och inne Handledning för dig som gör det själv Mars 2013. Ersätter tidigare anvisning från oktober 2002. Laga och spackla ute och inne www.casco.se Den här arbetsbeskrivningen har vi tagit fram för att underlätta

Läs mer

GRON-FRI ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GARANTERAD EFFEKT

GRON-FRI ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GARANTERAD EFFEKT ENKEL LÖSNING PÅ VÄXANDE PROBLEM GRON-FRI Effektivt mot alger och lav. För alla ytor utomhus. Fasader, tak, staket, marksten, trätrall, murar, markiser m.m. GARANTERAD EFFEKT Upptäck fördelarna med Grön-Fri.

Läs mer

INDORTEC 2E ETT FRIKOPP- LINGSSYSTEM FÖR KLINKER FRÅN ARDEX OCH GUTJAHR

INDORTEC 2E ETT FRIKOPP- LINGSSYSTEM FÖR KLINKER FRÅN ARDEX OCH GUTJAHR INDORTEC 2E ETT FRIKOPP- LINGSSYSTEM FÖR KLINKER FRÅN ARDEX OCH GUTJAHR 1 IndorTec 2E LÄGG KLINKER OCH GRANITKERAMIK PÅ ANNARS HELT OMÖJLIGA UNDERLAG, UTAN ATT RISKERA SPRICKOR SÄG JA TILL LÄGGNING PÅ

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

www.jonsonsbygg.se 1

www.jonsonsbygg.se 1 www.jonsonsbygg.se 1 Din lokala byggare med Vätter bygden som bas. Kompetens från allt inom byggservice till totalentreprenad. Jonsons Byggnads ab har en över femtioårig tradition av att vara en lokal

Läs mer

BALKONG OCH INGLASNING

BALKONG OCH INGLASNING BALKONG OCH INGLASNING 02 teknova.se SVETSAREN BALKONGER, RÄCKEN & INGLASNINGAR LIVET UTANFÖR LÄGENHETEN Med de idéer, tankar och tekniska lösningar som finns idag kan balkongen få en både individuell

Läs mer

Modern Betong. Fogfria golvlösningar. Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete

Modern Betong. Fogfria golvlösningar. Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete Modern Betong Fogfria golvlösningar Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete Polyuretan Den mest övertygande egenskapen hos polyuretan är dess förmåga att tillmötesgå olika krav genom

Läs mer

UTVÄNDIG MATERIAL- OCH FÄRGBESKRIVNING

UTVÄNDIG MATERIAL- OCH FÄRGBESKRIVNING UPPDRAG Stockholm Lighthouse SH UPPDRAGSNUMMER 3410387300 STATUS BYGGLOVHANDLING UPPDRAGSLEDARE Christina Turesson KUND JM AB TEKNIKOMRÅDE Arkitektur DATUM REVDATUM 2014-11-04 DEL 4, 5 (STORA RADEN) BYGGNADSDEL

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIOSMÖTE TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 kl. 19.00

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIOSMÖTE TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 kl. 19.00 VÄLKOMMEN TILL INFORMATIOSMÖTE TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 kl. 19.00 Plats: Norrmalmskyrkan, Norrtullsgatan 37. Vi har tidigare lovat att hålla ett informationsmöte om kommande renoveringar av tak, fasader

Läs mer

Tack vare betongen...

Tack vare betongen... Tack vare betongen... Till dig som vill tänka nytt och bo vackert, tryggt och annorlunda Betongtrenden blommar på Uppingegränd 30 Svenskarna inpaketerade i röda trästugor med vita knutar, är en gammal

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Underhållsplan Brf. Ulrika

Underhållsplan Brf. Ulrika Underhållsplan Brf. Ulrika Innehållsförteckning 1. Tidigare underhållsplan... 1-3 2. Fastighetsfakta... 6 3. Byggnadstekniska uppgifter... 6 4. Plan 2013 2020... 6-10 1 1. Tidigare underhållsplan Underhållsplan

Läs mer

Brogården miljonhusen blir passiva

Brogården miljonhusen blir passiva Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

Kakel och klinker är produkter av naturens eget material. miras produkter för professionellt underhåll

Kakel och klinker är produkter av naturens eget material. miras produkter för professionellt underhåll Kakel och klinker är produkter av naturens eget material x miras produkter för professionellt underhåll x Kakel och klinker av keramik har liksom natursten använts på golv och väggar under årtusenden.

Läs mer

Brogården passivhusrenovering

Brogården passivhusrenovering Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några Sveriges största fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver olika utvecklingsprojekt med inriktning

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Solstrålen

Bostadsrättsföreningen Solstrålen Underhållsplan 20 Bostadsrättsföreningen Solstrålen Innehållsförteckning. 2. 3. 4.. Allmänna uppgifter Fastighetsfakta Besiktningsutlåtande Grunddata Sammanställning Sida 3 Sida 4 Sida -0 Sida -3 Sida

Läs mer

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö Renovering med fokus på energi och innemiljö Fastigheten på Katjas Gata 119 efter ombyggnad. Kan man göra lågenergihus av ett befintligt bostadshus från miljonprogrammet? Vi tänker göra ett allvarligt

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

UNDERHÅLLSPLAN. Underhållsplanen sträcker sig fram till 2050. Perioden är vald med tanke på att denna period täcker in husens renoveringscykel.

UNDERHÅLLSPLAN. Underhållsplanen sträcker sig fram till 2050. Perioden är vald med tanke på att denna period täcker in husens renoveringscykel. UNDERHÅLLSPLAN för HSB:s Brf Berglandet Underhållsplanen är utarbetad av styrelsen i brf Berglandet. Syftet med underhållsplanen är i första hand att visa när i tiden det är dags för föreningen att påbörja

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2009-2015 HERRGÅRDEN RAMELS VÄG, MALMÖ

ÅTGÄRDSPLAN 2009-2015 HERRGÅRDEN RAMELS VÄG, MALMÖ ÅTGÄRDSPLAN 2009-2015 HERRGÅRDEN RAMELS VÄG, MALMÖ Ort och datum: Göteborg 2009-11-03 Upprättad av, namn: Hans Niklasson Företagsnamn: Bostads AB Gröningen genom Newsec Asset Management AB Telefon: 031

Läs mer

DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA FÖNSTER/ SNICKERIER ARBETSRÅD UTOMHUS

DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA FÖNSTER/ SNICKERIER ARBETSRÅD UTOMHUS DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA FÖNSTER/ SNICKERIER ARBETSRÅD UTOMHUS PRODUKTER DU BEHÖVER FÖR ATT MÅLA FÖNSTER OCH SNICKERIER Perfekt Grundolja Perfekt Trägrund Perfekt Fönsterfärg Beckers Fönsterkitt Beckers

Läs mer

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering BeBo, är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder. BeBo-medlemmarna, några av landets största fastighetsägare inom bostadssektorn, driver inom nätverket olika utvecklingsprojekt med inriktning mot

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN 72 BOSTAD NACKA Jurymotivering: Den funkisinspirerade Mannagrynskvarnen vid inloppet till Stockholms hamn givetvir q-märkt har förvandlats till ett flerbostadshus. Dock utan att den rustika fabriksmiljön

Läs mer

CHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader

CHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader CHECKLISTA 1av 6 CHECKLISTA/EGENKONTROLL/PROVDRAGNING StoTherm Ecoroc Isolersystem för putsade fasader 1. UNDERLAG: 1.1 Placering av reglar: C 600, maximum. Byggskiva > 8 mm. Se till att reglar sitter

Läs mer

Betongreparationer. Fasader och balkonger samt betong i industri och lantbruk. Kvalificerade och enkla arbeten både ute och inne.

Betongreparationer. Fasader och balkonger samt betong i industri och lantbruk. Kvalificerade och enkla arbeten både ute och inne. Betongreparationer Fasader och balkonger samt betong i industri och lantbruk. Kvalificerade och enkla arbeten både ute och inne. Bra utförande ger längre livslängd Även om betong är ett mycket hållbart

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Laga och spackla ute och inne

Laga och spackla ute och inne Laga och spackla ute och inne Handledning för dig som gör det själv Den här arbetsbeskrivningen har vi tagit fram för att underlätta för dig som ska laga och spackla ute och inne. Det kan till eempel vara

Läs mer

Finja Betong. Torrbruk. Gipsputs. -ett lättarbetat putsbruk för de fl esta underlag inomhus

Finja Betong. Torrbruk. Gipsputs. -ett lättarbetat putsbruk för de fl esta underlag inomhus Torrbruk Finja Betong Gipsputs -ett lättarbetat putsbruk för de fl esta underlag inomhus Gipsputs - ett lättarbetat putsbruk för en sund inomhusmiljö Gipsputs är ett lättarbetat putsbruk som bidrar till

Läs mer

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD 22 23 21 20 A 20 B 18 19 ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD , putsade och fönster Vindskivor och dörrar Röda betongpannor S 0500-N fotsinklädnader och uthus S 8505-Y80R S 8505-Y80R S 6030-R

Läs mer

Puts på konstruktioner

Puts på konstruktioner Puts på konstruktioner av LECA Lättklinkerbetong Murverk och element System- och arbetsanvisning Innehållsförteckning Puts på konstruktioner av LECA lättklinkerbetong Puts på konstruktioner av LECA lättklinkerbetong

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD

KONSTRUKTION DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET TOTALENTREPRENAD KONSTRUKTION Här visar vi på detaljer och bilder på Trivselhus gedigna konstruktion, indelat i: DETALJER LJUD TÄTHET PRECISION KVALITET Varje hus ritas unikt för varje kund och vi lägger stor omsorg över

Läs mer

Fasadbeklädnad Renovering av äldre putsad fasad

Fasadbeklädnad Renovering av äldre putsad fasad 53 LBS Fasadbeklädnad Renovering av äldre putsad fasad Nedknackning, grundning, stockning putsning, filtning och målning puts Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion

Läs mer

Monteringsinfo. Produkter. Generellt. Platttyper. Nr. 2.101 - S Mar. 2000 SfB (4-) Sq 4 Sida 1

Monteringsinfo. Produkter. Generellt. Platttyper. Nr. 2.101 - S Mar. 2000 SfB (4-) Sq 4 Sida 1 Sida 1 Plattsättning med cementbaserat sättmedel. Dessa anvisningar redogör för de viktigaste momenten vid sättning och läggning av keramiska plattor enligt tunnsättningsmetoden. De gäller för arbeten

Läs mer

Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic

Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic Tack för ditt förtroende. Din belöning kommer att vara en kvalitetsprodukt och dina barns glädje. Inledning I handen har

Läs mer

Förnya dina metallytor

Förnya dina metallytor Måla metall Arbetsråd för Metallprimer Grundfärg, Roststopp Grundfärg, Allround Grundfärg, Komplett Grund- & täckfärg, Mekanlack Aqua Täckfärg, Plåttak Aqua Täckfärg, Plåtfasad Täckfärg och Hammarlack

Läs mer

CombiForm. - Tips, råd & anvisningar

CombiForm. - Tips, råd & anvisningar CombiForm - Tips, råd & anvisningar www.prastangen.se CombiForm Innehåll Teknisk beskrivning...3 Teknisk data...4 Tillbehör...6 Låsbleck...7 Förhöjningslist...8 Läggningsanvisningar...10 Punktavstånd...12

Läs mer

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik 1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent.

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent. Varje år utses Årets byggnad och Årets renovering i Södertälje. Syftet med utmärkelserna är att uppmärksamma god bebyggelse och uppmuntra till varsam renovering i Södertälje, så att vi bygger en stad att

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Finja Betong. Putsade fasader. Vackra, trygga och beprövade

Finja Betong. Putsade fasader. Vackra, trygga och beprövade Fasad Finja Betong Putsade fasader Vackra, trygga och beprövade Iso-Fin Hässleholmsvägen, Vittsjö Iso-Fin Almvägen, Kristianstad Iso-Plus Stora Ursvik, Sundbyberg (ovan) Iso-Min Fogdevägen, Bagarmossen

Läs mer

04 SE. Vägledning. Fukt

04 SE. Vägledning. Fukt 04 SE Vägledning Fukt Dinesen fuktvägledning Februari 2011 Väsentligt att känna till innan man lägger trägolv Sida 3 Sida 4 Innehåll Dinesen fuktvägledning Fukt och trägolv 6 Träets egenskaper 6 Luftfuktighet

Läs mer