Danderyds Gymnasium. Danderyds Gymnasium för dig framåt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Danderyds Gymnasium. Danderyds Gymnasium för dig framåt"

Transkript

1 Danderyds Gymnasium Danderyds Gymnasium för dig framåt 1

2 2 3 Danderyds Gymnasium 25 år

3 Danderyds Gymnasium - 25 år är utgiven av Danderyds Gymnasium och Danderyds kommun, Kommunledningskontoret - Information Text: Nils Hedberg och Håkan Söderström Foto: Danderyds Gymnasium Layout och vinjett: Maria Djurskog Tryck: Stockholms Läns Grafiska, Danderyd November 2008 Danderyds Gymnasium 25 år Innehåll Förord... 7 Inledning... 8 Danderyds Gymnasium bäst i Stockholms län Danderyd förr och nu Lantlig idyll Skolan underställd kyrkan Skolan i slottet Danderyds Gymnasiums lokalisering Gymnasiet byggs och invigs Tillbakablickar på gymnasietiden Elevtraditioner Elevföreningar Till flydda tider går vår tanke Minnen talet talet talet Skolutmärkelser Arbete för bättre relationer och traditioner Utlandsutbyten Nya vindar Marknadssituationen Kundval och resultatenheter Skolans nisch Ombyggnad Kulturaktiviteter Utmärkelser och evenemang Jubileumsfesten Skolan i framtiden Utbildningsnivå Uppmärksammat Summary in English Källförteckning

4 Den 25:e mösspåtagningen vid Danderyds Gymnasium våren 2008 Förord Danderyds gymnasium firade sitt 25:e läsår. Jubileumsboken har tillkommit genom intervjuer med nuvarande och äldre medarbetare och elever. Både skriftliga och muntliga källor har använts som värdefullt underlag. Med stöd av material från Statistiska Centralbyrån har avgångselever från Danderyds gymnasium åren 1983,1988, 1993 och 1998 studerats med avseende på eftergymnasial utbildning, yrken och bostadsort. Under 1970-talet blev behovet av en ny gymnasieskola i Danderyd uppenbart. Det ställdes krav på ett nytt och sammanhållet gymnasium som gav förutsättningar för nya tekniska läromedel och flexiblare undervisningsmetoder. Av gamla skolstyrelse- och kommunfullmäktigeprotokoll framgår att det har hållits otaliga sammanträden i nämnder, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige innan gymnasiebygget väl kom igång. Många är de förtroendevalda och tjänstemän som med framsynthet och ihärdighet engagerat sig för byggandet av Danderyds Gymnasium. Den 14 augusti 1980 togs det första spadtaget av dåvarande skolstyrelsens ordförande Peter Honeth och den 18 september 1982 skedde invigningen av gymnasiet. I samband med Danderyds Gymnasiums tillkomst upphörde gymnasieutbildningarna i Mörby och Djursholm. Mörby läroverk och Djursholms Samskola blev då högstadieskolor. Till alla som genom intervjuer, texter och annat medverkat till denna skrift, Danderyds Gymnasium 25 år, vill vi framföra vårt hjärtliga tack. Nils Hedberg och Håkan Söderström 6 7

5 Visionen I en anda av trygghet, glädje och kreativitet ska alla studerande och alla medarbetare utvecklas så att de både vill och kan ge sitt bidrag till skolans och omvärldens utveckling. På Danderyds Gymnasium och vuxenutbildning ska kulturell mångfald, ett ekologiskt synsätt och ett vetenskapligt förhållningssätt skapa förutsättningar för en god livskvalitet. Danderyds gymnasium - för dig framåt! Inledning Barn och unga har inte alltid haft de bästa förhållandena i sin uppväxt och därför har skolan kunnat ge dessa grupper en andra chans. Skolan har alltid haft ett långtgående socialt ansvar. Det var så samhället såg på behovet av skola när den allmänna skolan en gång tog sin början, år 1842, med den obligatoriska folkskolan. Behovet av socialt ansvar och integration var möjligen mer märkbart förr. Dessa frågor är, detta till trots, minst lika aktuella idag, även om vår skola verkar i en annan tid än tiden för industrialismens intåg och ligger i ett land och i en kommun där många sedan födseln har mycket goda förutsättningar. Social integration var nyckelbegrepp när riktlinjerna för den nya gymnasieskolan i Danderyd fastställdes för mer än 25 år sedan. I det större perspektivet ska vi inte glömma bort att Danderyds Gymnasium, trots allt, ligger i Sverige, i ett av världens mest välmående länder, intill Stockholm, en av världens vackraste städer, i Danderyd, en kommun där synnerligen gynnsamma förutsättningar för framgång råder. Samtidigt får vi inte glömma bort att vi alltjämt har ett långtgående socialt ansvar och att skolan är till för alla. I de kommunalpolitiska förarbetena till den nya gymnasieskolan som skulle byggas i Danderyds kommun skrev man så tidigt som år 1970 att elever från hela fältet av olika utbildningar ska blandas och umgås för att bl.a. motverka statustänkande ( ) Parollen för denna politiskt betingade målsättning är social integration. På den tiden fanns även yrkesinriktade program i tankarna för en framtida gymnasieskola. Idag är Danderyds Gymnasium i huvudsak inriktad på de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildningsvägarna, med en mer teoretisk karaktär, ett vuxengymnasium och en yrkesinriktad gymnasiesärskola. I dagarna har en av de stora morgontidningarna beskrivit läget för skolan i en artikel med rubriken Danderyd bästa skolkommun (i länet). Här berättas om elevernas höga betyg, friska lärare med hög lön och hög andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen och sedan går vidare till högskolestudier. Tidningsartiklar ska alltid ses med kritiska ögon. Men uppmärksamhet av detta slag ger mycket positiva tankar om skolan och hur skolan i våra trakter tar sig an utbildningsuppdraget. Idag talas om resultat i alla typer av organisationer, så också inom skolan. Danderyds Gymnasium är en i många stycken resultatinriktad skola, vilket också Skolverket slog fast i den senaste utbildningsinspektionen. Det tydligaste exemplet på mätbara resultat är betygen. Eftersom betygen är utmärkande för en verksamhets kvalitet är det oerhört tillfredsställande att konstatera att betygsresultatet på Danderyds Gymnasium är ett av det högsta i landet bland kommunala gymnasieskolor. Danderyds Gymnasium har även stora framgångar i många andra sammanhang. En rad kvalitetsutmärkelser har den nu 25 år gamla skolan förärats. Det är en av de tryggaste skolorna i länet, sannolikt också i landet, enligt resultaten från elevernas kvalitetsenkät. Högt upp på listan över vad de studerande är nöjda med placerar sig också lärarnas kompetens. SM-segrare i juridik. Ungdomarna vinner tävlingar i många olika discipliner. Detta jubileumsår har skolans matematikframgångar varit som allra störst, med flest finalister någonsin till skolornas matematiktävling. Tre år i följd har Danderyds Gymnasium vunnit juridik-sm för att detta år hamna på en hedrande andraplats. Listan över framgångar kan göras betydligt längre och vi kommer att återkomma till dem längre fram i denna skrift. Det är trots allt viktigare att känna stolthet över den skola vi verkar 8 9

6 Vattenkarneval 2003 i än att räkna medaljer och det allra viktigaste är nog ändå framgången i vardagen, i själva utbildningshantverket, som vi ser ljusa exempel på varje dag. Många är de tillfällen då lärare, studerande och föräldrar får bekräftelse på att våra ungdomar har förstått och kommit ytterligare ett stycke på vägen. Skolan kan verkligen göra skillnad för var och en av oss som studerar eller på annat sätt verkar i denna miljö fylld av så mycken energi. Det är säkert så att de allra flesta uppfattar att det är själva mötet med skolans mycket framåtblickande, kritiska, kreativa elever, skolans kompetenta medarbetare och föräldrar som berikar vår gemensamma tid här på Danderyds Gymnasium. Världen förändras ständigt och vi med den. För att stå rustad inför framtiden krävs både beprövad kunskap och nya kompetenser. På Danderyds Gymnasium finns de bästa förutsättningarna att praktisera och skapa sig egna nätverk, inte minst genom sin storlek. Samhället ställer allt större krav och förväntningar på sina medborgare. Idag är det mer komplexa processer som vi har att arbeta med än tidigare sannolikt också svårare att förstå för oss. Skolans uppgift är att på bästa sätt, genom skolans olika uppdrag från stat, kommun och avnämare, bidra till att våra ungdomar står väl rustade för framtida studier och yrkesliv. Därför kommer skola och utbildning för all framtid att vara en av de viktigaste drivkrafterna i själva samhällsbyggandet. Under läsåret har Danderyds Gymnasium uppnått den aktningsvärda åldern av 25 år. Detta år har varit särskilt händelserikt. Skolverket har genomfört sin omfattande skolinspektion vilken gav skolan mycket goda omdömen. För tredje gången har Danderyds Gymnasium certifierats för Investor in People, ett kvalitetssystem. Den största ombyggnaden i skolans historia har inletts och beräknas vara genomförd i slutet av kommande läsår. Inte minst detta år har vi på skolan haft många internationella utbyten. Senast i raden av utbyten genomfördes ECO ROCKS under våren ett projekt med inriktning på hållbar utveckling med representanter från 19 skolor från Europas alla hörn, på plats i Danderyds Gymnasium. De nära 150 inbjudna gästerna har uttryckt stor uppskattning över vad de fått uppleva tillsammans med skolans studerande, medarbetare och inte minst alla värdfamiljer som gjorde vistelsen i Danderyd med omnejd till en berikande upplevelse. Även andra stora projekt på skolan har varit inriktade på hållbar utveckling, bl. a. i ett samarbete mellan Nacka gymnasium, Tensta gymnasium och Kungliga Tekniska Högskolan. Skolan har under många år arbetat intensivt för att förbättra skolans traditioner. Vattenkrig, nollningar och andra oönskade aktiviteter har systematiskt övergått i trevliga traditioner som t.ex. den allt sedan 2003 årligen återkommande vattenkarnevalen. I skrivande stund har även barn- och utbildningsnämnden uppmärksammat detta genom att förära Danderyds Gymnasium en hedersutmärkelse för arbetet mot bland annat nollning. Under de gångna åren har omkring studenter lämnat skolan under stor glädje, pompa och ståt. I denna skrift kommer vi mycket kort att redogöra för vart tidigare elever flyttat, i vilken grad de studerat vidare efter gymnasiet och vilka typer av yrken de valt i sina liv. I denna jubileumsskrift får vi möta många intressanta personer. De har alla på ett eller annat sätt starkt bidragit till att göra skolan till vad den är idag. Vi får ta del av deras berättelser, sedan ett kvartsekel tillbaka, om vår skola Danderyds Gymnasium. Som nuvarande rektor för skolan vill jag utrycka min stora tacksamhet till alla som bidragit till att denna skrift kunnat förverkligas: redaktionskommittén som letts av Nils Hedberg med bistånd av Åsa Åman och Lars Svensson, kommunledningskontorets medarbetare Anne-Marie Bratt och Maria Djurskog som arbetat med disposition och layout, Outi Räsänen och Mike O Brien som ansvarat för den engelska översättningen, Sören Alexandersson som faktagranskat texten och sist men inte minst till alla studerande, nuvarande och f.d. medarbetare, politiker och tjänstemän, som bidragit med idéer, tips och ovärderlig information om Danderyds kommun och Danderyds Gymnasium. Som en färgsprakande salut över skolans 25-åriga historia kröntes jubilaren det senaste läsåret med hedersbetygelser från såväl Skolverket, Investor in People, barn- och utbildningsnämnden, en omfattande ombyggnad, en härlig jubileumsfest, kvartseklets mest betydelsefulla internationella projekt och sist av allt denna minnesskrift över en kär gammal vän. Med förhoppning om en berikande läsning av ett stycke skolhistoria. För elever, föräldrar och medarbetare vid Danderyds Gymnasium. Håkan Söderström Rektor 10 11

7 Danderyds Gymnasium bäst i Stockholms län I Lärarförbundets årliga tävling skrev Dagens Nyheter den 15 oktober 2007 att Danderyd var den bästa skolan i Stockholms län. Danderyd toppade ligan tack vare höga betyg, bra studiemiljö, friska och duktiga lärare samt en hög andel elever som fullföljde sin gymnasieutbildning för att sedan läsa vidare på högskolan. Näst efter Lund är Danderyd den kommun i landet där flest ungdomar påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. I Danderyd har 78% av kvinnorna och 67,1% av männen påbörjat en högskoleutbildning. Medeltalet för hela landet är att 50,2 % av kvinnorna och 36,6 % av männen hade påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Det betyder att skolan ligger högt över medel i jämförelse med övriga landet vad gäller eftergymnasial utbildning. Uppgifterna gäller läsåret 2006/2007. I Danderyd möter ca barn och ungdomar från förskola till gymnasium dagligen nya upplevelser, uppgifter och utmaningar. I det dagliga arbetet vid Danderyds Gymnasium finns det anledning att tänka på hur det var att vara lärare i gångna tiders skola. Äldre människor har berättat om tiden efter sekelskiftet 1900 och framåt. En äldre, sedan länge pensionerad, lärarinna gav sin komprimerade målsättning för den gamla skolan. Man skulle lära och lyda. För att lyckas som lärare idag måste du, förutom att kunna ditt ämne, vara psykolog, inspiratör, konstnär, kanske rentav världsförbättrare och praktiskt klara av ögonblicket, då det oförutsägbara händer i klassrummet. Det finns få yrken som kräver så mycket av en människa du måste ställa upp med hela din person. Det gäller att klara dialogen mellan praktik och teori. Det hjälper inte hur välutbildad du är om du inte klarar situationen i klassrummet. Arbetet kräver stor koncentration och ett lyckat resultat handlar till stor del om goda relationer, hårt arbete och förberedelser. Danderyd förr och nu Danderyds nuvarande berg och kullar höjdes för ca år sedan över havet. Det dröjde ända fram till järnåldern innan människor började odla och finna fasta boplatser här. Danderyds Gymnasiums närbelägna gravfält, från den yngre järnåldern i Ekebyområdet, vittnar om den tiden. Från 1500-talet och 300 år framåt ägde ätten Banér Djursholmsgodset med hela Danderyd, Lidingö och delar av Täby. Trädgårdsstaden Djursholm började växa fram runt sekelskiftet Kommundelarna Djursholm, Stocksund, Danderyd och Enebyberg utgör idag Danderyds kommun med ett invånarantal på drygt på en yta av ca 28 kvadratkilometer. Inte mindre än 1,5 mil gränsar till vatten, Edsviken, Stocksundet och Värtan. Kommunens naturområde utgör ca 20% av ytan, med många möjligheter till rekreation. Varje kommundel har centrum, bibliotek och idrottsplats. Föreningar finns inom olika områden. Kommunikationerna såsom Roslagsbanan, tunnelbana och bussar gör det lätt att ta sig fram inom Danderyd och till kommuner runt omkring. Kommunen är belägen en knapp mil norr om centrala Stockholm, den gränsar i väster till Sollentuna med Edsviken, i norr till Täby och i Öster till Stora Värtan, som skiljer Danderyd från Lidingö och Österåker. Kommunen bildades den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Djursholm stad med Stocksund och Danderyds köping med Enebyberg. Den hävdvunna bygden utgjordes på sin tid av Danderyds skeppslag. På dess mark bildades i slutet av 1800-talet efter mönster från Amerika och kontinenten villastäderna Djursholm och Stocksund. Dagens kommun måste, med undantag av de centrala delarna, rubriceras som en utpräglad villastad. Stockholms tunnelbanesystem anslöts till Mörby centrum Danderyds kommunvapen Vid kommunsammanslagningen 1971 av Djursholms stad och Danderyds och Stocksunds köping uppstod frågan om vilket kommunvapen som skulle väljas det gamla stadsvapnet eller den namngivande köpingens vapen. Vapnet som utsågs var Djursholms stadsvapen föreställande en silverspets i rött fält och tre röda rosor

8 Dåvarande skolstyrelsens ordförande Peter Honeth och skoldirektören Sven Zetterlund med gäss(ter). Lantlig idyll Danderyds Gymnasium ligger i vackert naturlandskap 8 km norr om Stockholm och strax norr om Danderyds kyrka. Området kring skolan består av ängar, skog och parker som utnyttjas för allehanda sport- och fritidsaktiviteter. Skolans närmaste granne och byggnad är Ekeby gård, som fortfarande är ett levande jordbruk och till en del disponeras av Ekeby ridklubb. Tidigare var Ekeby gård en ladugård för ett 50-tal kor, kvigor och kalvar. Huvudsaklig inkomst för Ekeby gård var då mjölkförsäljningen direkt till hushållen inom Djursholm. Det är svårt att förstå att man är så nära storstaden i denna lantliga idyll, där kor och hästar är utsläppta i hagarna kring Ekeby gård. På Ekeby gård födde man tidigare upp gäss, som blev så populära att de numera förevigats i skolans emblem. Gässen återfinns på brevpapper, kuvert, flaggor, trycksaker och även på skoltröjorna. Skolan underställd kyrkan Allmän skolhistoria Riksdagen beslutade 1842 om en folkskola för alla efter en lång tids debatt. Folkskolans motståndare, präster och konservativa, framhöll att arbetarklassens bildning väsentligen borde vara religiös. Redan när skolan infördes rådde det delade meningar om hur den skulle utformas och om undervisningens innehåll. Att kunna lära sig katekesen, bibeln och att läsa dikter utantill var en viktig del i undervisningen. De konservativa krafterna i samhället betonade den kristna underdånighetsfostran och resultatet blev en stark inriktning på ämnet kristendom under kontroll av prästerna, som blev den tidens skolledare. Skolan var administrativt, juridiskt och ekonomiskt underställd kyrkan. Mottot var för Gud, moral och fosterlandet. Skoldagen började alltid med psalmsång och barnen skulle tränas att sjunga psalmer för att bidra till att ge stadga åt psalmsången i gudstjänsterna. I januari 1841 fick danderydsborna sin första folkskola som låg framför Klockargården mittemot Danderyds kyrka. Skollokalen användes både till undervisning och fattigvård och på övervåningen i folkskolan bodde barnmorskan. Denna skolbyggnad revs på 1930-talet. Anders Setterman hette den förste läraren i Danderyds skola och han var gift med en av klockare Malms döttrar. De första årskullarna bestod av ett 70-tal barn och för att läraren ensam skulle klara av att undervisa alla eleverna tog han hjälp av duktiga elever, s.k. monitörer, vars bricka med texten monitör hängde runt deras hals. Andra elever kunde också få bära brickor där det stod att läsa att eleven kunde vara oren, flitig, lat etc. Elevläraren fick en bricka med ordet Monitör om halsen. De andra eleverna kunde också få brickor av olika slag

9 Skolan i slottet Den högre skolundervisningen i Danderyd har stolta anor och i det gamla Banérslottet startades Djursholms privata samskola Det var här i Djursholms slott som Alice Tegnérs tonsättning av Gläns över sjö och strand framfördes för första gången. Hon var, liksom författarna Viktor Rydberg, skolans förste inspektor, och Erik Axel Karlfeldt, knuten till Samskolan sedan tidigt tal. Mot slutet av 1890-talet anställdes teologen Natanael Beskow som lärare och rektor. Till en början bodde han och hans unga fru Elsa på översta våningen. Genom Alice Tegnérs visor som Sov du lilla videung, Blåsippan ute i backarna står, Ekorrn satt i granen och med bildillustrationer av Elsa Beskow fick nu läro- och sångböckerna ett helt annat innehåll än tidigare. Till detta tillkom skolplanscherna som blev mycket viktiga pedagogiska hjälpmedel. I Banérsalen, nuvarande sessionssalen i Djursholms slott, fanns ribbstolar och längs väggarna hängde lodlinor till gymnastikundervisningen. Skolans ledande grundtankar var revolutionerande: Vi böra uppfostras ej för skolan, men för lifvet. Läroverket lägger sålunda i afseende på läroämnena snart sagdt lika mycket vikt på den fysiska utvecklingen och praktiska utbildningen som på den intellektuellt teoretiska. Till mycket av detta tankesätt hade skolan fått inspiration av författarinnan Ellen Key som år 1900 utgav boken Barnets århundrade, som betonade barnens krav på frihet. Vissa ämnen hör ihop med en bestämd årstid och vår och höst bör man vistas ute i naturen och följa växandets lagar, som ger känslolivet stimulans. Matematik kan däremot studeras vid årets mörka årstider. Ellen Key myntade begreppet: Bildning är det som är kvar sedan vi glömt allt som vi lärt. År 1910 flyttades Samskolan till den nuvarande tegelbyggnaden där idag Viktor Rydbergs gymnasium finns. Lärarutbildningen vid sekelskiftet 1900 gick i stort sett ut på att ge de blivande lärarna förmågan att klara disciplinen. Hård disciplin och tukt var målet. Drill hörde ihop med Lings gymnastik men även med andra ämnen. Barnen skulle följas åt i samma takt i undervisningen, och att de olika förutsättningar för inlärning spelade ingen roll. Året efter första världskriget fick Sverige en ny undervisningsplan där man strävade efter att anpassa undervisningen ännu mer till barnens ålder och utveckling. Staten tog därmed ett större ansvar för skolan och undervisningen blev mer enhetlig. Genom olika typer av övergångsbestämmelser från folkskolan gavs nu för vissa elever möjligheten att läsa vidare vid Läroverken. Redan 1947 fanns i Stocksund tanken på en gemensam högre skolundervisning i Danderyd, Djursholm och Stocksund. En sammanslagning av de borgerliga kommunerna inom Danderyds församling diskuterades redan då. Frågan hade dock väckts för tidigt, då Djursholms stad inte var intresserad. År 1951 bildades Danderyds och Stocksunds Läroverksförbund och 1955 invigdes Mörby läroverk av statsrådet Ivar Persson, som talade om den allt hårdnande konkurrensen om gymnasieplatserna där allt fler föräldrars ambitioner att ge sina barn utbildning till intellektuella yrken kommit att snedvrida valet av utbildningsväg: Vår tid behöver välutbildat och kunnigt folk i alla yrken och det bör enligt min mening vara slut med den tid, då det ansågs betydligt finare att gå i läroverk än att skaffa sig en utbildning för ett manuellt yrke, framhöll statsrådet vid invigningen av Mörby läroverk. När studentexamen försvann 1968 upphörde även grunden för en hel del traditioner som omgav själva examen. Studentexamensperioden förr sträckte sig från ungefär den 20 april till den 20 maj. Vid skolor som Mörby Läroverk försiggick examinerandet i tre-fyra dagar. Skolavslutningarna för de högsta ringarna var på den tiden en kraftsamling som efter examen bokstavligen exploderade i en känsla av befrielse och 16 17

10 glädje över den överståndna nervpressen. När examensperioden för en skola var över, anordnades som regel den så kallade gubbskivan, då elever och lärare träffades för sista gången. På 1960-talet avskaffades realskolan och Sverige fick en 9-årig obligatorisk skola och 1 juli 1971 trädde den nya läroplanen för gymnasiet i kraft. Gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan slogs samman till en skola med 22 linjer. Den politiska tanken om social integration en skola för alla gjorde det önskvärt att kunna bedriva undervisningen i samma byggnad. Den svenska skolan var under efterkrigstiden hårt styrd av statliga regleringar. Det ansågs nödvändigt att reformerna skulle kunna genomföras på ett likartat sätt i hela landet. Reglerna och förordningarna var dock ofta snåriga och svårbegripliga för andra än administrativa experter. Det var många gånger oklart vem som hade ansvaret för förhållandena i skolan. Under sjuttio- och åttiotalen skedde en avreglering och en decentralisering av skolan påbörjades. I december 1989 beslöt riksdagen att kommunerna skulle ha huvudansvaret för skolan. Huvudprinciperna var att staten ska styra skolan genom att ange de nationella målen, medan kommunerna ska ha ansvar för att målen uppnås. Den första januari 1991 blev Danderyds kommun fullt ut arbetsgivare för skolans personal. Skolstyrelsen utarbetade en plan som fastställdes av kommunfullmäktige, om hur de nationella målen skulle förverkligas i den egna kommunen. Målet var en ökad valfrihet och föräldrarna skulle få större frihet att välja skola med speciell inriktning för sitt barn. Danderyds Gymnasiums lokalisering Under 1970-talet blev behovet av en ny gymnasieskola uppenbart. Man krävde ett nytt och sammanhållande gymnasium som gav förutsättningar för nya tekniska läromedel och flexiblare undervisningsmetoder. Förutom denna pedagogiska utveckling eftersträvades en lokalmässig samplanering med idrotts-, kurs- och kulturverksamhet i kommunen. Ett mer ekonomiskt tänkande krävde också funktionell integration. Kommunens invånare skulle kunna använda lokalerna så mycket som möjligt vid sidan av skolundervisningen. Inför kommunsammanslagningen den 1 januari 1971 av Djursholms stad och Danderyds köping gjordes en befolknings- och elevprognos för de närmaste årtiondena. Resultatet blev att Danderyd skulle komma att få ett långvarigt behov av en gymnasieskola som var anpassad för 900 elever. Att våndan var stor och att politisk oenighet rådde framgår tydligt då man läser igenom de kommunala besluten under talet. Häftigaste striden om det hittills dyraste byggprojektet i kommunens historia utkämpades kring var det nya gymnasiet skulle lokaliseras. Den ena platsen var ängen norr om Edsbergsvägen som gränsade till det blivande tilltänkta Danderydsbergsområdet, där ett bostadsområde, eget centrum och en tunnelbanestation planerades. Det andra området var mellan Danderyds kyrka och Ekebysjön, begränsat i norr av Danderydsvägen och i söder av Bergaskogen. Vid bedömningen av det senare alternativet ifrågasattes om inte det ännu bevarade öppna landskapet kring kyrkan och sjön borde förbli obebyggt, främst av naturskäl. En arkitekttävling utlystes 1974 i vilken ovanligt nog två tänkbara lägen skulle föreslås för gymnasiet. 47 förslag lämnades in. De två tänkbara lägena för arkitekttävlingen, Danderydsberg och Berga - Ekeby

11 Det politiska spelet Den 12 november 1974 samlades 300 moderater i Vasaskolans matsal. Finns det inga möjligheter att sätta en käpp i hjulet så att det går att försinka hela gymnasiefrågan och att vi i stället kan bygga till samskolan och Mörbyskolan var en av frågeställningarna. Flertalet av de 300 ville dock ha gymnasiet till Berga-Ekeby. Alla Berga-Ekeby-alternativets förespråkare hade mangrant mött upp för att attackera partiledningen för att den tagit ställning för Danderydsberg. Berga-Ekebys förespråkare var legio. Deras argument gick till största delen ut på att Berga-Ekeby är mer centralt, vackrare samt lättare att cykla till från kommunens olika hörn. Men det fanns också de som ansåg att Berga-Ekeby, som för närvarande var utlagt som park i en stadsplan från 1947, måste skonas helt från bebyggelse. Det framgick att man inom de moderata leden i Djursholm och Stocksund inte alls ville ha något nytt gymnasium i Danderydsberg. Dessutom behövde kommunen köpa en del mark av Domänverket och kommunen kom inte överens om priset för den affären i Danderydsberg. I detta läge lanserades så ett tredje alternativ, nämligen norra Ekeby i trakterna kring Ekeby gård. Detta alternativ gick ut på snabbremiss till kommunens alla nämnder och styrelser, och de flesta av dessa hade inget emot att placera skolan i norra Ekeby. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 20 mars 1975 behandlades gymnasiefrågan återigen och det blev snabbt klart att det fanns tre olika förslag. Centerpartiet stod fast i sin överenskommelse och ville ha gymnasiet i Danderydsberg medan folkpartiet och socialdemokraterna ville placera gymnasiet i den norra delen mellan kyrkan och Ekebysjön. Moderaterna föreslog norra Ekeby vid Ekeby gård. Vid fullmäktiges beslut slogs först Danderydsbergsalternativet ut. Vid den slutliga voteringen mellan huvudalternativen Berga-Ekeby och Ekebyängen lade centerpartisterna ner sina röster och avgjorde på så sätt frågan. Kommunfullmäktige fattade slutligen sitt beslut med 22 röster mot 16, varav 7 nedlagda (centerns). Ur kostnads- och bullersynpunkt samt grundläggningstekniskt hade nog Berga-Ekeby varit det bästa alternativet, där det legat vackert, lättillgängligt och centralt nära Mörby. Skolan byggdes nu uppe i skogsbrynet vid Ekebyängen med det stora ställverket och Ekeby gård som närmaste granne. Dessutom ansågs marken på ömse sidor av motorvägen vara mycket svår att torrlägga. Nu efter skolans 25 år är gymnasiets placering central i vad som kan liknas ett campusområde med en uppsjö av idrottsverksamheter att välja på för gymnasieelever och kommuninvånare. Gymnasiet byggs och invigs Peter Honeth, skolstyrelsens ordförande 1982, yttrade sig: Ett gymnasium är inte bara en kommuns angelägenhet. Det ingår som en del i den regionala utbildningsplanen för såväl teoretisk som praktisk undervisning. Danderyd har i allt väsentligt tidigare saknat praktisk yrkesutbildning. Många är de sammanträden i skolstyrelse, byggnads-, fastighets- och kulturnämnd samt kommunfullmäktige som ägnats åt frågan att bygga ett nytt gymnasium i Danderyd. Tekniskt avancerade läromedel och nya undervisningsmetoder krävde nya lokaler och ett mer ekonomiskt tänkande krävde också en funktionell integration. Kommunens invånare skulle också kunna använda de nya lokalerna vid sidan av skolundervisningen. På Djursholms Samskola och i Mörbyskolan saknades möjligheter att åstadkomma allt detta. Det första spadtaget Det var ingen stor skara närvarande den 14 augusti 1980 när det första spadtaget togs för det nya gymnasiet på ängen ovanför Ekeby gård. Det var en trogen mindre grupp inbjudna politiker och dåvarande skoldirektör Sven Zetterlund som ihärdigt verkat för att samla gymnasisterna under ett tak. Ceremonin var kort, det blåstes i trumpeter och blågula band fladdrade för vinden. Dåvarande skolstyrelsens ordförande Peter Honeth grävde det första spadtaget tillsammans med Charlotte Wahlgren, som kom att gå sitt sista skolår i den nya skolan. Våren och sommaren 1982 blev en hektisk tid, då flyttkartonger for kors och tvärs i kommunen, då två personallag, ett från Djursholms Samskola och ett från Mörbyskolan i Danderyd, påbörjade det konstruktiva arbetet att sammansmältas till ett kollegium. Under vårterminen 1982 låg det lite spänning i luften på Mörbyskolan och i Djursholms Samskola. Vilka skulle stanna kvar och 20 21

12 Ceremonin var kort, det blåstes i trumpeter och blågula band fladdrade för vinden. Dåvarande skolstyrelsens ordförande Peter Honeth grävde det första spadtaget tillsammans med Charlotte Wahlgren, som kom att gå sitt sista skolår i den nya skolan. enbart undervisa på högstadiet? Kostnaden för att bygga det nya gymnasiet uppgick till drygt 100 miljoner kronor (prisläge 1982) motsvarande knappt omsättningen för driften av skolan under ett enda år i början av 2000-talet. Den stora nyheten på utbildningssidan var de tvååriga utbildningslinjerna med praktiska inslag och där eleverna kunde välja mellan el-teleteknik, fordonsteknik, verkstadsteknik och en konsumtionslinje. Till nyheterna hörde även ett fyraårigt tekniskt gymnasium. Det nya gymnasiet fick även en golflinje som integrerades i gymnasiet. Trots att golflinjen fungerade utmärkt i skolan vållade den en del bekymmer. Utgifterna för träningstid och utrustning var höga och något extra ekonomiskt anslag för golfeleverna fick gymnasiet inte. Konstnärlig utsmyckning Enligt kommunfullmäktiges beslut fick utsmyckningen av Danderyds Gymnasium kosta , vilket utgjorde en procent av vad hela gymnasiebygget kostade. Konsult för uppdraget var konstnären Jan Zetterström. Ahlséngruppen satte sin prägel på entrén och aulan, som fick temat växthus, vars målsättning var att ge aulan en festlig och målerisk ljusföring. I den nya aulan skulle elever och andra besökare bildligt talat känna sig som i ett växthus. Genom ljusa spaljéer skulle man kunna ana sol, grönska och en blå himmel. Med en serie om trettioen bilder utanför gymnasiets kafé fick konstnären Gunnar Söderström uppdraget att skildra kommunens historia från forntid till nutid. Konstnären Gösta Wessel gjorde med optiska villor korridorerna roligare. Enno Hallek utförde färgsprakande träskulpturer med infällda speglar vid elevernas skåpavdelningar. Vid invigningsåret 1982, hade den nybyggda skolan 939 elever, en rektor, fem studierektorer, ett 70 tal lärare och 30 övrig personal. Omgivningen var då betydligt lantligare än nu och skogen norr om skolan var helt fri från industrifastigheter, en jordförädlingsanläggning låg på ängen i söder och runt Rinkebyvägen betade Ekeby gårds gäss. Dessa gäss kom sedermera, tack vare bildläraren Marianne Lindvall, att utgöra centrum i gymnasiets logotyp. Om traditioner som förpliktigar uppehöll sig flera talare vid den festliga invigningen av Danderyds Gymnasium lördagen den 18 september, vars höjdpunkt var sång av Nicolai Gedda, som tolkade bl. a. på ryska Här är det underbart av Rachmaninov. Invigningsceremonin i aulan inleddes med festspel av Hugo Alvén framfört av Danderyds symfoniorkester under ledning av Börje Klingvall. Han ackompanjerade även Nicolai Gedda, som dagen till ära var iförd röd väst och grå kostym. Efter invigningen samlades flera hundra gäster i skolans matsal för att äta tårta och dricka kaffe. Tårtan var specialbeställd och föreställde Danderyds Gymnasium med skorsten i choklad. Vid invigningen hölls tal av kommunfullmäktiges ordförande Lars Danarö, skolstyrelsens ordförande Peter Honeth, fastighetsnämndens ordförande Owe Björk och generaldirektör Lennart Orehag från Skolöverstyrelsen

13 Tillbakablickar på gymnasietiden Före detta och nuvarande elever minns: Claes-Erik Julander började hösten 1985 i S1A. Stämningen från början skulle jag vilja kalla normal men utvecklades till något speciellt genom en fantastisk sammanhållning tack vare Elevföreningen KULT, underbara lärare. På fritiden sportade vi, lyssnade på musik, festade friskt och stötte på tjejer. Studentperioden var särdeles minnesvärd, att i underbart vårväder med mösspåtagning vid Ösbysjön få lyssna till Gunnar Karlberg. Charlotte Österberg, elev , kom i kontakt med skolan genom sina syskon. Att vara med i föreningslivet gav status. De bästa speciella minnena fick jag i samband med studentexamen, som innebar mycket glädje och frihet. Vi hade många fester, ett 30-tal, från början av maj till mitten av juni. Caroline Håkansson (Huldt), elev Grupperingar på skolan fanns utifrån vilka bostadsorter man kom ifrån, men på festerna höll alla ihop. Föreningslivet var viktigt och det var lite status att tillhöra någon klubb som KULT, Filmklubben etc. Jag minns alla mina studentskivor som pågick hela maj, st. Det var smoking och förfester följt av en massa fnittriga tal på alla möjliga lokaler och trädgårdar. Lars Dahlgren, Henrik Lannerö och Björn Lindström, studenter vid den naturvetenskapliga linjen För oss var Danderyds Gymnasium en språngbräda för vidare studier på Handelshögskolan. På skolan fanns förutsättningar att uppnå fina studieresultat tack vare motiverade och duktiga lärare. Julia Simon, under gymnasietiden elevrådsordförande och våren 1990 student på naturvetenskapliga linjen, studerade efter ett collegeår i USA och i Wien på ett stipendium från Fordstiftelsen för att doktorera i filosofi. Louise Asplund, student 92, humanistisk linje. Skolan kändes som en värld av möjligheter. Vi reste till Grankulla, vår vänort utanför Helsingfors och spelade teater. Lotta Meder, student 92, ekonomisk linje. Danderyds Gymnasium hade ett rikt föreningsliv och många roliga traditioner från insparken i ettan till mössoch overallpåtagningen inför studenten. Charlotte Leven (f.d.) Norlander, student Atmosfären i skolan var alltid positiv och jag trivdes i alla år. Studenten var det bästa minnet, från lärarlunch till avslutningen i aulan och sedan utspringet. Musikalen Grease spelades när jag gick i trean och det var också kul. Efter studenten pluggade jag lite olika ämnen på Stockholms universitet, vilket till slut ledde in mig på juristlinjen. Jag hoppas att skolan tar tillvara den personliga kontakten mellan elev och lärare

14 Julius Dahlberg, samhällsvetenskapliga linjen, musik och student 2005: En härlig skola med massor av minnen med intryck från elever och lärare som visade på stor kompetens. Vi fick också möjligheten att göra flera utlandsresor i skolans regi. Elevtraditioner När Mörbyskolan och Samskolan hade slagits samman till Danderyds Gymnasium följde deras traditioner med till den nya skolan som exempelvis julshower. Vid luciatid var det festliga uttagningar i gymnastiksalen till årets Lucia och Starboy. Kandidaterna tävlade mot varandra i helt vansinniga grenar som att byta kläder med varandra i en sovsäck eller att äta en tallrik havregryn utan att dricka något. E3-flaggan var en annan rolig tradition där skolans ekonomer, tvåorna, tävlade om vem som skulle få E3-flaggan. Tävlingen gick ut på att tvåorna skulle smöra för den E3-klass som hade flaggan, t ex att bjuda på godis innan klassen hade sitt centralprov. Elevföreningar Danderyds Gymnasium har haft många fina elevtraditioner som bevarats av elevernas ideellt drivna föreningar och klubbar. Varje förening har haft sin egen intressesfär och sina egna specifika uppgifter i den del av livet i skolan som inte rörde undervisningen. Exempel på elevföreningar under åren har varit DUN eller Danderyds Unga Naturvetare som inriktat sig på studiebesök på naturvetenskapliga institutioner. Ville elever kultivera sig hade man möjligheten att följa med på någon av kulturföreningen KULTs teaterkvällar. De fotointresserade kunde söka sig till fotoklubben medan andra konstintresserade kunde arbeta inom den kreativa konstföreningen CUR. Gymnasieklubben GK behöll viktiga traditioner som t. ex. den årliga insparken samt årets händelse för den föreningsaktive, föreningsfesten. Listan kunde göras längre och faktum är att mycket av skolans själ fanns och fortfarande finns just i elevföreningarna. En förening som betyder extra mycket för stämningen och eleverna på Danderyds Gymnasium är förstås Elevrådet, som bevakar elevernas rättigheter i det löpande arbetet. Elevrådet utses varje år av eleverna och har av tradition stor delaktighet i skolans beslutsprocesser. Under de 25 år som skolan funnits har ett otal elevföreningar verkat på skolan för elevernas trivsel, samvaro och demokratifostran. Från inledningen av 2000-talet har elevföreningarnas arbete stötts av bl. a. skolans elevkonsulenter. Michelle Riber elevrådets ordförande : Gymnasiet har närmare ungdomselever fördelade på olika program i årskurs 1-3. I varje klass ska det finnas två representanter som ska sitta med i respektive programråd. Varje programråd har sin egen ordförande, vice ordförande och sekreterare som för mötesprotokollen. Under våra elevrådsmöten samlar vi åsikter och idéer som senare tas upp i styrelsen och på skolkonferensen där lärare och rektor sitter med. Att vara med i elevrådet är roligt och spännande. Det finns många elever här på skolan som gillar att vara delaktiga i de beslut som i slutändan påverkar deras tillvaro. Kristine Eriksson, Linnea Bråtenius och Elin Skoghagen, årskurs 2, Att vara elev på Danderyds Gymnasium är roligt och spännande på många sätt. Denna stora skola erbjuder mycket kompetenta lärare som undervisar och motiverar eleverna till eget ansvar och lärande. Skolan ger inte bara möjligheter att utforma ditt individuella program efter egna önskemål, utan även att lära känna en mängd olika människor och på så sätt utveckla din sociala kompetens. Danderyds Gymnasium är den stora skolan med den lilla skolans atmosfär och möjligheter. Maten som serveras i Elever från e3a skolans öppna matsal med utsikt över ett vackert naturlandskap är god och av hög kvalitet. Vi trivs som fisken i vattnet inom skolans trygga och fräscha lokaler

15 Elevföreningen LÅÅT, Ingrid Andén, student, 2008 Om man reflekterar över att det går drygt elever här i skolan, spridda på många olika program och inriktningar, är det beundransvärt att jag kunnat få det individuella stöd som jag fått. Jag har nu gått i sju olika skolor av olika storlekar och Danderyds Gymnasium är utan tvivel den största. Det är klart att små skolor kan ha sin charm, men vad som är intressant med en större är mångfalden. Om inte annat indikerar detta vilket spektrum av människor som studerar i samma byggnad, vilket definitivt ökar toleransen för olika människors intressen, och det tycker jag är en viktig del i utbildningen. Maria Karlsson, student 2008 Jag trivs mycket bra med kompisarna och de kompetenta lärarna på Danderyds Gymnasium. Många gånger har vi gjort projekt som har sträckt sig över flera ämnen än ett. Om man vill sitta och plugga i skolan finns både bibliotek, lärcentrum och kafeteria. Skolan är mycket kulturell och det ordnas ofta konserter och teaterföreställningar. Det känns alltid trevligt att komma till skolan, även klockan åtta en måndagsmorgon. Fotoklubben,

16 Elevcitat Om du tror du är slagen så är du det. Om du tror du inte vågar, så vågar du inte. Om du vill vinna men inte tror du kan, så är det nästan säkert att du inte kan. Om du tror du är förlorad, så är du förlorad. Ty ute i världen finner man alltid att framgång börjar med orubblig tro. Allt beror på ens tänkesätt. Livets strider vinns icke alltid av den som är starkast och snabbast. Men förr eller senare vinner den som tror sig i stånd att vinna. Skoltidningsredaktionen, Elevföreningen Alef Noll, Elevrådet,

17 Till flydda tider går vår tanke... Medarbetare minns sin tid på skolan Här återges några korta utdrag från medarbetare som vänligen bidragit med några rader till denna skrift. Vi inleder med en av kommunens mest meriterade lärare med sammanlagt 42 års tjänstgöring i Danderyds kommun. Marianne Lindwall, bildlärare: Jag har tjänstgjort i 42 år vid alla gymnasieskolor i kommunen. Djursholms Samskola , Mörby läroverk och på Danderyds Gymnasium Vid min första anställning i Djursholms Samskola minns jag det stora kollegierummet som dominerades av det stora bordet och stolarna. Vid ena kortsidan fanns anslagstavlan och där intill en väggfast soffa i ett burspråk. Efter att ha studerat veckans nyheter, så slog jag mig ner i soffan för att invänta ringningen. Då kom plötsligt skolans föreståndarinna fröken Lisa Kjellgren ilande till synes i ett angeläget ärende. Helt bestört sade hon. Kära lilla vän, här kan du inte sitta. Det här är lektorernas soffa! Bestört lämnade jag platsen och blev hänvisad till ett genomgångsrum, som var lärarinnornas arbetsrum men även där fanns en sträng rangordning. Stämningen i Djursholms Samskola och Mörby Läroverk emellan eleverna upplevde jag som att de sedan småskolan och framåt var sammansvetsade i Djursholms Samskola och för utsocknes elever var det nästan omöjligt att komma in i gemenskapen. Mörbyskolans elever hade andra förutsättningar. Varken Vallentuna eller Åkersberga hade någon gymnasieskola på1960- talet. De kom från landsbygden i länet och gjorde en nystart på gymnasiet och bildade nya grupper och en s.k. Mörbyanda växte fram. Det blev mer en fördomsfri inställning och det kändes modernare. De första åren på Danderyds Gymnasium höll de gamla konstellationerna av elever ihop. De som började årskurs 1 - d.v.s. kom direkt från 9:an i Mörby, Sammis eller Friberga - blev de första eleverna i Danderyds Gymnasium. Rektor Janis Cakste hade alltid skolans bästa för ögonen. En sträng och samvetsgrann man, som alltid förväntade sig att hans lärare skötte sina uppdrag. Logotypen Gässens tillkomst Ämnet bild organiserade en tävling för samtliga elever vid det nya gymnasiet. Att gässen kom på tal berodde på att bondgården intill hade en gåsflock som härskade över markområdet där det nya gymnasiet skulle byggas. Tidningen Norrort hade dokumenterat gässens anfall mot stadsfullmäktige och rektorer vid det första spadtaget på platsen. Tävlingen gällde förslag på emblem för kommunens nya gymnasium. Hem och skola skänkte prispengar och förslagen lämnades in med namnsedel. Vinnande förslag blev Patrik Westlund N2a, 200:-. Inom juryn, som bestod av rektorer, lärare och elevrepresentanter, diskuterades en hel del innan beslutet, som om det till exempel skulle kunna tolkas som Dum som en gås men emblemet ansågs roligt och slagfärdigt och det gick igenom till slut och blev skolans logotype. Marianne Thorén (Hjelmqvist), gymnastik- och matematiklärare: Jag hade en ordinarie tjänst i idrott på Mörbyskolan, vilket gjorde att jag överflyttades till Danderyds Gymnasium när det startade. Det blev naturligtvis en del problem vid sammanslagningen i början om vem som skulle bli exempelvis huvudlärare. De tvååriga linjerna försvann efter några år en efter en. Först försvann symaskinerna och sedan spisarna och därefter försvann sängarna med vårdlinjen och till slut fordonslinjen. En person som jag hade stor glädje att samarbeta med var gymnasiets musiklärare Bertil Hellman. Han var en verklig entreprenör och gjorde en show om året. Kör, orkester, solister samarbetade med dramaelever och dansare. Marianne Lindwall, teckningslärarinnan var en säker handledare för teckningsbegåvningarna som gjorde kulisser. Atmosfären i skolan har jag upplevt som positiv. Lärarna hade roligast i rökrummet där Gunnar Karlberg var suverän humorist. Ingegärd Mällberg, kanslist: Jag började på Mörbyskolan 1977 som skolvärdinna och därefter fick jag en tjänst på expeditionen. Något som jag minns är den hektiska perioden på våren när vi skulle skriva in studentbetygen. Då stängde vi in oss på expeditionen och arbetade två veckor i sträck, dagar och nätter. Vi skrev in betygen på gamla hederliga skrivmaskiner vars text man inte kunde radera. Betygen skulle sedan kontrolläsas, streckas och skrivas 32 33

18 under av rektor, kopieras och läggas i kuvert. När Danderyds Gymnasium blev klart flyttade jag med och det var en hektisk period att rensa och packa våra saker till flytten, samtidigt var det spännande och kul att komma till en ny skola. Datorer var nytt på expeditionen och vi fick gå många kurser. När jag inte klarade av att använda datorn, kom vår respekterade rektor Janis in och förklarade. Jag minns också med glädje våra konferenser som vi hade på segelfartygen Belle Amie och Najaden. När Janis Cakste gick i pension 1990 kom Lena Dahl som rektor och hon var som en av oss på expeditionen och kunde till och med komma in och sätta sig på skrivbordet och lära oss en ny visa till helgen. På expeditionen har jag arbetat med många olika arbetskamrater och trivdes mycket bra. Ulf Uebel, studierektor: Jag fick tjänst i Mörby Läroverk, efter Mörbyskolan som då var en s.k. gymnasieskola typ 2 med realskola (högstadium) och gymnasium och drevs av ett läroverksförbund mellan dåvarande kommunerna i Danderyd och Stocksund. I Djursholms stad fanns samtidigt Djursholms Samskola med samma organisation. Janis Cakste hade stort ansvar för projekteringen av den nya gymnasieskolan som förutom existerande teoretiska gymnasieutbildningar också skulle innehålla praktiska. Lokaler skulle planeras och utrustas, personal överföras, anställas och organiseras och två kulturer sammansmältas. Dessutom överfördes landets enda idrottsgymnasium för golfspelare från Mörbyskolan, där bland flera andra blivande toppspelare Jesper Parnevik och Sofia Grönberg var elever. Vi hade också säryrkesskola på konsumtionslinjen och några år senare startade vi en utbildning för flerhandikappade elever, där Gunilla Malhotra var drivande kraft. Senare startade också utbildning för elever med Aspergers syndrom. I samarbete med Mittag-Lefflers institut för matematik, och särskilt med professor Lennart Carlesson, ansöktes om att starta ett matematikgymnasium med riksintag. Att ha en särskild utbildning för begåvade elever stötte på hårt motstånd. Vårt argument var att om man kunde ha idrottsgymnasier kunde vi likaväl ha utbildningar anpassade för teoretiskt begåvade. Till slut kunde ett matematikgymnasium startas 1986 efter stöd av Olof Palme. Den kommunala vuxenutbildningen, som övertogs från Mörbyskolan, kom att utveckla ett antal utbildningar, flera i samarbete med utbildningsföretag inom IT. Birgitta Thelander, särskolan: Särskoleverksamheten skulle bedrivas vid tre linjer, verkstad, plåt- och svetslinjen samt den helt nya konsumtionslinjen. Eftersom särskolan vid denna tid var en landstingsskola, var den egentligen hyresgäst i gymnasiet. Lärarstyrkan bestod vid starten av fem speciallärare och det var med en viss spänning som vi började vår verksamhet på gymnasiet. Att smälta in i skolan och visa oss utåt var betydligt enklare för oss på konsumtionslinjen än för de två verkstadsklasserna. Konsumtionslinjen kunde på ett mycket enkelt, men inte desto mindre effektivt sätt påvisa sin närvaro genom att bidra med fredagskaffebrödet, tårtbakande till högtidsdagar, bidrag till jullunchen och sist men inte minst iordningsställandet av middagen till skolans årliga vårfest på Slottet. Huvudmannaskapet för särskolan övergick 1994 till den kommunala skolan och särskoleorganisationen inlemmades i gymnasiet. De tidigare linjerna omfördes till nya program. Konsumtionslinjen blev Hotell- och Restaurangprogrammet och verkstadslinjerna slogs ihop till ett Bilprogram som huvudämne. Elevtillströmningen blev emellertid inte så stor till detta program och efter några år beslöt man att lägga det i malpåse. Hotell- och Restaurangprogrammet hade fortfarande god elevtillströmning och 2002 förstärkte man den utåtriktade verksamheten med att öppna lunchlokalen Hörnan. Samma år var det också dags att blåsa liv i Verkstadsprogrammet som då omformades och blev ett program för Service och Miljö. Den verksamheten har också blivit mer och mer utåtriktad med service inom olika områden, miljöunderhåll och tjänster till andra delar av gymnasiet. Peter Haas, studierektor: Först ett grattis till de 25 åren som jag har varit med på ett eller annat sätt en stor del av tiden. Det hela började redan i slutet av 70-talet då jag som politiker kom i beröring med frågan om en ny gymnasieskola. Frågan var ju högaktuell för oss alla som arbetade på någon av gymnasieskolorna i kommunen, där jag själv var lärare i Djursholms Samskola. För mig var det självklart att gymnasiet skulle placeras i en så vacker omgivning som möjligt. Enigheten var stor bland politikerna att lämplig miljö var den vackra ängen väster om Ekebysjön, ett läge som dessutom innebar bra kommunikationer 34 35

19 till kommunens centrum. Men så blev det inte, skolan placerades i ett industriområde. Som studierektor hade jag bl.a. ansvar för TTF, timme till förfogande, där eleverna fick lyssna till intressanta föredrag inom ekonomi. Först ut var dåvarande finansminister Kjell Olof Feldt som i förväg hade utannonserat i pressen att han skulle göra ett dramatiskt utspel. Det blev Robin Hood-skatten, den kommunala utjämningsskatten. Bland övriga föreläsare kan nämnas f.d. riksbankschef Lars Wohlin, Sven Grassman, nationalekonom på vänsterkanten och f.d. partiledaren för folkpartiet Bengt Westerberg. Ett annat uppskattat inslag var visning av filmer för personal i ett samarbete med Danderyds Filmstudio. Ulla Holmberg, språklärare: Den person som betydde mest för mig under mina arbetsår var Janis Cakste. Ett härligt minne var när han forslades i en vagn dragen av häst med lärare och elever promenerande efter från Mörbyskolan till Danderyds Gymnasium för ett första besök våren 82. På skolan var det alltid nya idéer i luften, men så var jag med tidigt på programmet Internationell ekonomi, för att inte tala om hur spännande det var att uppleva starten av det marinbiologiska programmet. Bengt Kvist, lärare: Bengt arbetade på Djursholms Samskola och hade förordnande på gymnasiet. Bengt berättar att alla lärare som skulle flytta över fick träffa Janis Cakste, det nya gymnasiets rektor, under en timme vårterminen Janis Cakste fanns på Kyrkskolan och under samtalet fick man se ritningar på skolbyggnaden, fick höra om den nya organisationen och veta var i huset man skulle bli placerad. Under januari februari fick man också göra ett besök och beskåda byggnadsställningarna och arbetet som pågick med det nya gymnasiet. Efter vårterminens slut skulle läromedel och material delas upp. Vad passade på högstadiet och vad skulle flyttas med till gymnasiet? Det var inte alltid lätt att avgöra och en viss revirstrid blev det nog på båda skolorna. Så kom den första höstterminen 1982 med en något trevande stämning i början. Årskurs 2 och 3 fick i görligaste mån fortsätta med de lärare de haft i den gamla skolan. I årskurs 1 blandades däremot lärarna så mycket som möjligt och vid höstterminen 1984 var blandningen helt genomförd. Bengt minns att man då först kände att Danderyds Gymnasium hade en homogen lärarkår. Martin Lange, dramalärare: 2007 var det 300-årsjubileum av Carl von Linnés födelse och det skulle vi naturligtvis fira. Jag skrev en pjäs om Linné som eleverna på mediaprogrammet döpte till Mannen på sedeln. De tillverkade program och affischer som fick stort genomslag. Staffan Isbäck komponerade musik till föreställningen som framfördes av musikeleverna. Bildläraren Robert Lindström som tillsammans med sina elever skapade otroliga blommor som bars av skåde- spelarna i en blomparad och som hade form av en modevisning och ingick i en scen i föreställningen. Elever från gymnasiets mediaprogram framför en scen ur Mannen på sedeln på Djursholms slott. I bakgrunden Anders Bergstrand, barn- och utbildningsnämndens ordförande. Föreställningen spelades på Confidencen och i Sankt Petersburg

20 Tidigare rektorer och deras hågkomster Janis Konstantins Cakste, rektor : föddes i Riga, Lettland, 20 maj Gymnasieutbildning, studentexamen i Riga våren Han flydde från Lettland i fiskebåt och kom till Slite på Gotland den 16 oktober Han flyttades mellan olika flyktingläger och lärde sig svenska under tiden. Janis skrevs in vid Uppsala Universitet 1945 och blev fil kand i filosofi, engelska och svenska Han kompletterade sedan med matematik och fysik 1950 vid Stockholms universitet. Janis blev först lärare vid Solna läroverk 1954 och kom 1958 som ordinarie lärare till Mörby läroverk och blev först studierektor och sedermera rektor där. Från 1982 var han rektor vid Danderyds Gymnasium och avgick där med pension Lena Dahl rektor : Den första augusti 1990 kom jag på darrande ben till Danderyds Gymnasium. Jag efterträdde Janis Cakste, en rektor som jag hade beundrat mycket och jag var ganska bekymrad över hur jag skulle kunna ersätta en sådan personlighet. Men det gick något så när i alla fall. Utan vaktmästarnas kunskap om skolan hade jag aldrig klarat min uppgift som rektor och jag är ytterst tacksam för det samarbetet. Danderyds Gymnasium var en förnämlig skola både när det gällde personal och elever. En rektor skall ju vara en pedagogisk ledare, men min uppfattning om lärarna på Danderyds Gymnasium var att man klarade den uppgiften alldeles själv. På skolan fanns det också matematikelever från hela landet som jag döpte till mattemuppar, något som de genast anammade. En dag kom två mammor till mig, båda bekymrade över att de inte hade någon skola där de kunde sätta sina söner som hade Aspergers syndrom. Jag visste inte ett dugg om detta syndrom men beslöt mig ändå att försöka starta en avdelning på skolan för just dessa elever. Eivor (von Koch) Rabe, studierektor och rektor för Komvux : Jag var studierektor och rektor för Komvux samtidigt som jag var lärare i engelska och franska. Som facklig förtroendeman fick jag vara med vid planeringssammanträdena för det nya gymnasiet. Stämningen bland lärarna var god och lite av nybyggaranda genomsyrade kåren. Många av eleverna tyckte att de hamnat långt ut på landet med betande biffkor och längtade nog hellre till Mörby centrum. Rektor Janis Cakste var mycket intresserad av datorer och den första stordatorn placerades brevid komvuxlokalerna i E-flygeln. Något som jag särskilt minns var när Lettland kämpade för sin befrielse från Ryssland. Janis, som var sonson till Lettlands dåvarande president, visade på ett studierektorssammanträde en video från Riga, hur hans farfar, som också hette Janis Cakste, talade till en folkmassa med tusentals och åter tusentals människor. Några veckor senare blev Lettland fritt och då kändes det som att ha varit med om historiens vingslag. Gymnasiets förste rektor var en riktig kämpe. Agneta Lundeberg skolledare : Det jag tycker borde beskrivas och som låg mig närmast om hjärtat var kvalitetsarbetet med Investor in People och våra Europroject i spetsen. Det var en sådan fantastisk upplevelse att få vara med och se våra duktiga elever ställa ut sina fina arbeten om världsarven i en av de gnistrande salarna i Schönbrunn i Wien. Då var jag stolt över Danderyds Gymnasium. Christer Axén, rektor : Jag hade förmånen att få arbeta som skolledare vid Danderyds Gymnasium och vuxenutbildning under en mycket dynamisk och utvecklande tid. När jag påbörjade min anställning som studierektor hösten 1991 stod skolan, liksom andra gymnasieskolor, inför en stor omställning från etablerat, traditionellt linjegymnasium till ett nytt programgymnasium med många tillval och lokala kurser. Det blev min lott att vara projektledare i och för arbetet med denna omställning. Gamla verkstadslokaler byggdes om och anpassades till medie- och estetprogrammen. Samarbetet med Klart Skepp AB ledde till ett marintekniskt program som ersatte fordonslinjen. Internationella kontakter etablerades med bl. a. deltagande i s.k. Europroject. När jag blev rektor 1996 var programgymnasiet etablerat, men konkurrensen om eleverna hade hårdnat. Genom Viktor Rydbergs tillkomst i Djursholm var vi tvungna att skärpa såväl funktion som 38 39

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

Marieborgsbladet 2015:1

Marieborgsbladet 2015:1 Marieborgsbladet 2015:1 Välkomna till vårterminen 2015 på Marieborgsskolan! Det känns roligt att träffa alla igen och jag ser fram emot många lärande, utvecklande och roliga dagar tillsammans med elever

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Vi var totalt 36 personer som mött upp, och det är alltid trevligt att möta våra norska vänner igen.

Vi var totalt 36 personer som mött upp, och det är alltid trevligt att möta våra norska vänner igen. 2013 Vi var totalt 36 personer som mött upp, och det är alltid trevligt att möta våra norska vänner igen. Fredagen den 13 september bjöd på solsken, då Gunilla, Eivor, Hjördis och Agneta blev hämtade av

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby Till dig som funderar på VFU i Upplands Väsby Marie Asmar utbildar sig till lärare för grundskolans tidigare skolår: - På VFU* möter vi eleverna och får se hur flexibla vi måste vara som lärare. Ett kort

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR

ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 SKOLBARNSFÖRÄLDRAR Fråga 1 Nedanstående fråga omfattar ett antal påståenden som förekommit i debatten om den svenska skolan. I vilken instämmer Du i vart och ett av dem? Påståenden

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

Reseberä ttelse Instituto Superior Te cnico, Lissäbon, Portugäl

Reseberä ttelse Instituto Superior Te cnico, Lissäbon, Portugäl Reseberä ttelse Instituto Superior Te cnico, Lissäbon, Portugäl Jag studerar Samhällsbyggnad med inriktning anläggningsprojektering. Efter att ha velat lite för mycket över utbytesstudier såg jag äntligen

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG TA GÄRNA MED MIG HEM! VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG EN GUIDE TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG Fr.o.m. september 2016 Jesus talade åter till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall

Läs mer

VÄLKOMNA TILL HELSINGBORGS SKOLMUSEUM

VÄLKOMNA TILL HELSINGBORGS SKOLMUSEUM VÄLKOMNA TILL HELSINGBORGS SKOLMUSEUM Skolhistoria i Helsingborgs första folkskolehus Bergaliden 24 (vid Slottsvångsskolan) 252 23 Helsingborg Tel.042-144704 www.skolmuseum.se info@skolmuseum.se Redan

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

Klimatdialog 2010 LYSEKIL

Klimatdialog 2010 LYSEKIL Klimatdialog 2010 LYSEKIL klimatdialog 2010 LYSEKIL! På initiativ av Lysekil kommun kommer unga, lokala politiker och engagerade tjänstemän under hösten 2010 tillsammans skapa förslag och projekt kring

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Kulturama Teater Ta plats på scen

Kulturama Teater Ta plats på scen Kulturama Teater Ta plats på scen Kulturama Teater 1 Sveriges största center för estetiska utbildningar Drömmer du om en framtid som skådespelare? Då måste du lära dig att förstå och kunna gestalta varför

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Utveckla dina FÖRMÅGOR

Utveckla dina FÖRMÅGOR Utveckla dina FÖRMÅGOR Utveckla dina FÖRMÅGOR I framtiden semestrar vi på månen, bor i hus som producerar energi och åker i förarlösa bilar. Kanske har vi flera yrken samtidigt och lever dubbelt så länge?

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Du läser ämnen som ger grundläggande

Du läser ämnen som ger grundläggande Allmän kurs Allmän kurs med extra svenska 2012/2013 Allmän kurs På Allmän kurs på Sigtuna folkhögskola gäller samarbete och du arbetar nära dina lärare och kurskompisar. Den här kursen är ett bra alternativ

Läs mer

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Kvalitetsrapport. Svartå Förskoleklass, (Svartå) Förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Svartå Förskoleklass, (Svartå) Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag

Bilaga 1: Redovisning av statistik och statsbidrag Bilaga 1: Redovisning av statistik statsbidrag Utbildningsnämnden Innehåll 1 Statistik för förskola pedagogisk omsorg... 2 1.1 Personaltäthet utbildningsnivå i förskolor i Danderyd... 2 2 Statistik för

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Blåbärets Kvalitetsredovisning Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan

Läs mer

Erik på fest Lärarmaterial

Erik på fest Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik ska på fest hos Lea. Erik längtar för han är lite kär i henne. Erik ger en vampyrmask till Lea i present. De äter tårta, glass och godis.

Läs mer

Utvärdering deltagare

Utvärdering deltagare Utvärdering deltagare 37 svar, 325 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 99 1 Ja Nej Varför, varför inte? - Det har varit lärorikt och kul att använda utrustningen och att skådespela. -

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING

KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING KVALITETSREDOVISNIG ARKENS FÖRSKOLA HÖLLVIKENS FÖRSAMLING Kvalitetsredovisning för 2009 Arkens förskola Höllvikens församling. Beskrivning av verksamheten. Förskolan Arken består av 27 barn i åldrarna

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN

FÖR DIG SOM INTE HAR GÅTT I GYMNASIESKOLAN 1 Vilken är din nuvarande sysselsättning? Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 1 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 2 Går i gymnasieskolan, ÅRSKURS 3 Studerar på annan utbildning Arbetar Arbetar/studerar inom arbetsmarknadspolitisk

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Träning och studier - en oslagbar kombination Samhällsvetenskap (SA) Träning och hälsa (BF) www.hbgsportgymnasium.com Utmana dig själv! Härlig gemenskap Vill du kombinera dina studier med tuff och rolig

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

AKTIVITETSHANDLEDNING

AKTIVITETSHANDLEDNING AKTIVITETSHANDLEDNING Av AnnMarie Lindman JEFFREY IGE VÄGEN TILL PARALYMPICS av Martin Nauclér Handledningen är ett underlag för diskussion för den som vill läsa den här boken i grupp inom till exempel

Läs mer

DAL ARÖ AR -Journalen Journale Nr. 2 5 Juni 201 20 4 En webbtidning producerad av www.dalaro.info

DAL ARÖ AR -Journalen Journale Nr. 2 5 Juni 201 20 4 En webbtidning producerad av www.dalaro.info Lite historik om affären Jansson Livs utmed Smådalarövägen. Affären drevs av Nils Jansson mellan 1946-1995 Affären startades och ägdes ursprungligen av Arvid och Anna Törnlöv som tidigare drivit jordbruk

Läs mer

Välkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2016/17

Välkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2016/17 Välkommen till Myrsjöskolan Ditt skolval 2016/17 myrsjöfolder2016-17.indd 1 2015-11-30 18.53 Jag gillar NO, idrott och slöjd bäst! myrsjöfolder2016-17.indd 2 2015-11-30 18.53 Vår vision Myrsjöskolan ska

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Förskolan PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi för att främja

Läs mer

ESTETISKA LÄROPROCESSER & SKAPANDE SKOLA 2015 KULTURSKOLAN

ESTETISKA LÄROPROCESSER & SKAPANDE SKOLA 2015 KULTURSKOLAN ESTETISKA LÄROPROCESSER & SKAPANDE SKOLA 2015 KULTURSKOLAN DANDERYDS KULTURSKOLA Noragårdsvägen 27, 182 34 DANDERYD 08-568 910 96 kulturskolan@danderyd.se www.danderyd.se/kulturskolan 1 Äntligen! Musik

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Sammanställning av ungas åsikter. November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson

Sammanställning av ungas åsikter. November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson Sammanställning av ungas åsikter November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område Barn och unga vår framtid. Utifrån de övergripande och nämndsspecifika

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE:

VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 TA STÄLLNING TILL FÖLJANDE: VARFÖR HAR VI REGLER? Sidan 2, uppgift 5 5. Varför behövs det regler? Kan eleven framföra sina åsikter? Kan eleven förklara varför regler behövs? Kan eleven se vad konsekvenserna skulle bli om det inte

Läs mer

GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9

GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9 GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9 Elevenkät databas ge29e1.sav HUR ÄR DET PÅ VÅR SKOLA? Skolor kan vara mycket olika. Du ska nu få tala om hur Du tycker att din skola är. Så här ska det gå till: Nedan följer några

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ DET HÄR MED KLASS INNAN JAG BÖRJADE PLUGGA OM MEDELKLASSNORMER I UNIVERSITETSMILJÖN Lena Sohl Doktorand Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet JENNYS BERÄTTELSE Ja, jag

Läs mer

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Ekonomiprogrammet. Efter programmet Ekonomiprogrammet EK Ekonomiprogrammet är ett program som vänder sig till dig som är intresserad av att få kunskaper i ekonomi, samhällsekonomi, entreprenörskap och juridik. Här får du en bred och attraktiv

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor!

Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor! Välkommen till Piteås förskolor, fritidshem och skolor! Piteå befäster sin ställning som en av landets bästa skolkommuner. Lärarförbundet utser årligen Sveriges bästa skolkommuner. Piteå, som 2012 kom

Läs mer

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla

Läs mer