MOTIONER OCH STADGEÄNDRINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MOTIONER OCH STADGEÄNDRINGAR"

Transkript

1 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN MOTIONER OCH STADGEÄNDRINGAR INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN

2

3 Punkt 9 på dagordningen: MOTIONER OCH STADGEÄNDRINGAR

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. MOTIONER...SIDA Motion 1: Att svara på klimatförändringarna... 1 Motion 2: Global uppvärmning Klimatförändring... 5 Motion 3: Minska koldioxidutsläpp från vägtransportsektorn... 7 Motion 4: Svar på globalisering efter globala finanskrisen... 8 Motion 5: Fackligt svar på privatisering och liberalisering av transport Motion 6: Kapitalism i kris Motion 7: Globala sociala miniminormer Motion 8: Yrkeskvalifikationer, kunnande, utbildning och licensgivning för transportarbetare Motion 9: Transportsäkerhet och antiterrorism Motion 10: Transportinfrastruktur Motion 11: Säkerhet för liv/hälsa på arbetsplatsen är arbetsgivarens skyldighet och ansvar Motion 12: Internationell dag för transportarbetare Motion 13: Nätverk för global leverans Motion 14: Facklig enighet och nationella samordningskommittéer Motion 15: ITF Regional och underregional organisation Motion 16: Nordamerikas valgrupp i ITF:s styrelse Motion 17: Kommunikationer Motion 18: Fastställande av riktvärden och att mäta prestation hos ITF:s medlemsförbund och befattningshavare Motion 19: Vi motsätter oss höjningen av ITF:s medlemsavgifter Motion 20: Programmet Vi organiserar globalt Motion 21: Unga transportarbetare Motion 22: Förkastande av alla former av våld, systematiskt dödande av kvinnor och kränkningar av mänskliga rättigheter samt stöd för arbetstagarna i Mexico och deras fackförbund Motion 23: Arbetstagarrättigheter i Mexiko Motion 24: Vi arbetar för internationella fackliga rättigheter Motion 25: Palestina Motion 26: Palestina Motion 27: Venezuela Motion 28: Kuba Motion 29: Malvinas (Falklandsöarna) Motion 30: Flyg Motion 31: Passagerartransport i stadsområden Motion 32: Säkra tariffer och villkor för vägtransport i Australien Motion 33: Återförstatligande av bolivianska järnvägar Motion 34: Höghastighetsförbindelser med järnväg Motion 35: Strategi för bekvämlighetshamnar och globala nätverksterminaler Motion 36: Motion för att tillbakavisa alla kollektivavtal som inkluderar klausuler som kränker arbetstagares rättigheter... 48

6 Motion 37: Motion om IBF och partnerskap Motion 38: Motion om ITF:s Atenpolicy Motion 39: Genomförande av ILO:s sjöfartskonvention MLC en global ITF strategi Motion 40: Motion om sjöröveri och dess inverkan på sjöfolk Motion 41: Motion mot kriminalisering av sjöfolk Motion 42: Kris i handelsflottan, med särskild hänvisning till Pakistan Motion 43: Total tid ombord Motion 44: Sjöfartskunnande Motion 45: Motion för att stödja lagenlig efterlevnad av vilotider och vakthållning för sjöfolk på Panamaregistrerade fartyg Motion 46: Mänskliga och fackliga rättigheter för arbetstagare i Panamakanalen Motion 47: Arbetstagares medverkan i projektet för expansion av Panamakanalen Motion 48: Internationella miniminormer för insjöfart Motion 49: Motion för att ta enad ställning mot kränkning av fackliga rättigheter II. STADGEÄNDRINGAR...64

7 Motion 1: Att svara på klimatförändringarna ITF:s 42:a kongress, som samlas i den 5 12 augusti 2010: 1. Erkänner att global uppvärmning redan äger rum, då de 10 varmaste åren som uppmätts inträffat sedan 1990, och de enorma faror som ytterligare klimatförändring innebär för mänsklig civilisation; 2. Noterar vetenskaplig konsensus att global uppvärmning vållas av mänsklig aktivitet, som pumpar ut koldioxid och andra växthusgasutsläpp i atmosfären; 3. Erkänner att ansvar för globala utsläpp av växthusgaser måste förstås i sammanhang med den historiska och aktuella ojämlikheten beträffande välstånd och tillgång till tjänster mellan industrialiserade och utvecklingsländer, som leder till betydande skillnader i utsläpp per capita; 4. Erkänner att samtidigt som ansvar för utsläpp ligger hos rika, mäktiga nationer så är de fattigaste länderna mest utsatta för konsekvenserna av klimatförändring genom inverkan på jordbruk, livsmedelstrygghet, vattenförsörjning, väder, hälsa, ekosystem och infrastruktur, bl.a. transport; 5. Är medveten om att märkvärdiga väderförhållanden (torka, översvämningar, m.m.) som beror på klimatförändring redan ödelagt arbeten, hem och människors liv, särskilt i utvecklingsländer, och om föga görs kommer miljontals jobb och människors utkomst ytterligare utsättas för risker; 6. Anser därför att ambitiösa begränsningsåtgärder är fundamentala om vi vill överlämna en hållbar värld till våra barn och möjliggöra att sociala och utvecklingsmål uppnås, samt att dessa aktioner måste delas rättvist och fördelas mellan och inom länder; 7. Noterar att transport ansvarar för 14 % av globala utsläpp och att transportsektorn utnyttjar över en fjärdedel av all energi i världen, samt att privatbilism företräder mer än hälften av dem; 8. Oroar sig över att transportutsläpp ökat dramatiskt under de senaste 30 åren, och ökar i alla världens regioner i snabbare takt än någon annan energiförbrukande del av ekonomin. I somliga länder har ökade utsläpp från transport uppvägt minskningar i andra branscher; 9. Erkänner att transportkostnader blivit för låga, främst på grund av att de flesta transportmedel inte täcker sina externa kostnader och att löner och arbetsvillkor försämrats och undergrävts under de senaste 30 årens nyliberala tidevarv; 10. Är medveten om att utsläpp från fossila bränslen inte endast utgör ett problem för miljön, utan också för transportarbetares arbetsmiljö; 11. Noterar slutsatserna från FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change IPCC), som informerats av data som insamlats och granskats av över vetenskapsmän att global uppvärmning måste hållas inom 2 grader Celsius över den förindustriella nivån för att garantera en möjlighet på 50 % att undvika katastrofala klimatförändringar; 12. Noterar att det finns allt fler vetenskapsmän som menar att t.o.m. scenariot med 2 graders ökning är farligt, med hänsyn till de potentiella klimatkonsekvenserna på utsatta länder och samhällen, och att särskilt lågt liggande kustsamhällen kommer att behöva mer radikala åtgärder och stöd; 1

8 13. Medveten om att en begränsning av uppvärmning till inte mer än 2 grader kräver en bestämd minskning av utsläppsvolymer i atmosfären och att åtgärder måste vidtas nu för att uppnå en minskning med 25 40% från 1990 års nivåer fram till 2020 och en minskning med 50 80% år 2050; 14. Anser att regeringars och arbetsgivares marknadsbaserade lösningar hittills misslyckats att på allvar angripa ökande utsläpp, och att det kommer att krävas en långtgående politisk och ekonomisk omvandling driven av alternativa sociala och miljöprioriteter, bl.a. stora statsledda investeringar, sociala och tekniska innovationer och kompetensutveckling, socialt skydd och fackligt engagemang; 15. Anser att inverkan av transport på miljön är oskiljaktig från det sätt på vilket transport kontrolleras och organiseras i den globala ekonomin. Merparten av transportbehov skapas inte i själva transportbranschen, utan skapas av efterfrågan i andra delar av ekonomin, genom aktuella tillverknings och konsumtionsmönster. Ökade transportutsläpp är därför resultatet av ett transportsystem som är inriktat på en handelsbaserad modell för ekonomisk expansion, just intime tillverkning och multinationella koncerners behov att konkurrera, vilket leder till negativa konsekvenser för löntagare, samhällen och miljön; BESLUTAR att: a. ITF och dess medlemsorganisationer intar en inställning till utsläppsminskning och klimatförändring baserad på vetenskap och engagerar sig därför att förklara och bidra till de stora omvandlingar som krävs inom transport och i samhället över lag. b. ITF utarbetar hållbara transportalternativ baserade på en minska skifta förbättra (Reduce Shift Improve RSI) ram, som medger att om minskade utsläpp ska åstadkommas måste grundläggande förändringar införas i nuvarande system med globaliserad tillverkning, som är beroende av globala leveranskedjor, låga transportkostnader och billig och allt mer tillfälligt anställd arbetskraft. c. ITF stöder därför initiativ och åtgärder som stärker demokratisk kontroll över ekonomin, tyglar ekonomisk spekulation, omorienterar finansflöden i riktning mot hållbar utveckling och återinför reglering av marknader, som nödvändiga åtgärder för att minska onödiga transportbehov, sätta stopp för mördande konkurrens och planerar ett integrerat, hållbart transportsystem. d. ITF ser en nödvändig övergång till en koldioxidsnål ekonomi och ett hållbart transportsystem som ett tillfälle att skapa ett bättre samhälle för alla att ge mer jämställdhet mellan länder och människor, att utrota fattigdom, öka demokrati, att ge bättre arbetsvillkor och mindre press och stress. e. ITF kommer att kräva att industriländer tar sitt historiska ansvar för klimatkrisen och därmed bistår utvecklingsländer i sin övergång till hållbar ekonomisk utveckling genom omvandlingsfonder, statlig kontroll över naturtillgångar och gratis överföring av teknologi. f. ITF stöder en övergång till en miljövänlig industripolitik för att nå en nödvändig minskning av utsläpp och att skapa miljontals nya socialt och miljömässigt hållbara arbetstillfällen. Denna politik måste utgå från nationella program som kopplar infrastrukturinvesteringar, upphandlingspolitik, regler om lokalt innehåll och positivt stöd för inhemsk tillverkning för att understödja övergången till ett koldioxidsnålt samhälle. 2

9 g. ITF kommer aldrig att gå med på att övergången till ett koldioxidsnålt samhälle sker genom att öka arbetslöshet och undergräva löner och arbetsvillkor för transportarbetare. En rättvis övergång måste därför omfatta att skapa sysselsättning, anständigt arbete och kvalitetsjobb, en radikal omfördelning av välstånd och socialförsäkringar som tryggar människors utkomst och mänskliga rättigheter. h. ITF:s branschsektioner och strukturer måste samarbeta och utarbeta de speciella åtgärder som krävs i varje transportsektion för att ändra det sätt på vilket varor och människor förflyttas, såväl som nya metoder och tekniker att främja energieffektivitet. i. ITF stöder att alla transportmedel täcker sina egna externa kostnader inklusive de kostnader som idag betalas av samhället som helhet. Det ska förstås inte hindra regeringar från att organisera kollektivt finansierade allmänna offentliga tjänster. Tillgång till näringen bör regleras hårt. Transportarbetares löner, arbetsvillkor och sociala normer bör förbättras för att minska transportbehov som skapas på grund av undermåliga villkor och låga kostnader. j. ITF leder en kampanj för att raskt utöka bra kollektivtrafik över hela världen, och att utveckla en infrastruktur som hjälper till att motverka hejdlös bilism. k. ITF stöder att mål för utsläppsminskning skrivs in i ett nytt globalt avtal för internationell sjöfart och flygtrafik, och ska som brådskande ärende utarbeta en facklig inställning till åtgärder som föreslås utveckla och verkställa dessa mål. ITF ska fortsätta att spela en aktiv roll i ICAO och IMO i dessa ärenden. l. ITF och dess medlemsorganisationer bygger allianser med andra sociala och miljörörelser lokalt, regionalt och globalt för att stödja hållbara transportalternativ och bredare omvandling. m. ITF fortsätter att delta i och stödja globala fackliga initiativ om klimatförändring, bl.a. facklig representation vid globala mellanstatliga klimatförändringsförhandlingar och åtgärder och lösningar som kan trygga en rättvis övergång till ett koldioxidsnålt samhälle. n. ITF:s sekretariat bör: företräda transportarbetares gemensamma intresse att trygga en rättvis övergång till ett hållbart transportsystem baserat på trygga jobb, bra löner och anständiga arbetsvillkor utarbeta och utveckla riktlinjer och fallstudier om hur anpassnings och lindringåtgärder kan påverka arbetsorganisation i transportnäringen genomdriva ett omfattande utbildningsprogram om klimatförändring i alla ITF:s regioner i syfte att öka medvetenhet och bygga facklig kapacitet att svara på klimatförändring bygga upp ett nätverk av medlemsorganisationer som är intresserade av att planera och samordna facklig verksamhet om klimatförändring tilldela lämpliga resurser för fortsatt arbete om klimatförändring. Motion ändrad av motionsarbetsgruppen, och ursprungligen stödd av: 1. Amalgamated Transport & General Workers Union, Uganda 2. ASLEF, Storbritannien 3. Bangkok Mass Transit Authority State Enterprise Workers Union, Thailand 4. EL A, Spanien 5. Estonian Transport & Road Workers Trade Union, Estland 3

10 6. Fagforbundet, Norge 7. Federacion de Trabajadores Ferroviarios de Venezuela; Venezuela 8. FNCTTFEL, Luxemburg 9. Kesatuan Pelaut Indonesia, Indonesien 10. Lithuanian Seamen's Union, Litauen 11. Norsk Lokomotivmannsforbund, Norge 12. OGBL, Luxemburg 13. Prospect, Storbritannien 14. Rail and Maritime Transport Union of New Zealand, Nya Zeeland 15. Schweizerischer Eisenbahn und Verkehrspersonal Verband, Schweiz 16. SEKO, Sverige 17. State Enterprise Labour Union of Expressway and Rapid Transit Authority of Thailand, Thailand 18. State Railway Workers' Union of Thailand, Thailand 19. Svenska Kommunalarbetareförbundet, Sverige 20. TCM UGT, Spanien 21. Transport Workers' Union of Thailand, Thailand 22. UNITE, Storbritannien 23. Canadian Auto Workers, Canada 24. CGT, Frankrike 25. Free Trade Union of Railway Workers, Ungern 26. UNISON, Storbritannien 27. Vida, Österrike 28. All India Railway men's Federation (AIRF), Indien 29. National Federation of Indian Railwaymen (NFIR), Indien 30. Cochin Port Staff Association (CPSA), Indien 31. Aviation Industry Employees Guild (AIEG), Indien 32. National Union of Seafarers of India (NUSI), Indien 33. Forward Seamen's Union of India (FSUI), Indien 34. Madras Port Trust Employees Union (MPTEU), Indien 35. Transport & Dock Workers Union, Kandla, Indien 36. Bangladesh Coordinating Committee of ITF Affiliates, Bangladesh 38. Nepal Yatayat Mazdoor Sangh (NYMS), Nepal 39. Independent Transport Workers Association of Nepal (ITWAN), Nepal 40. National Union of Seafarers of Sri Lanka (NUSS), Sri Lanka 41. Maritime Union of Australia, Australien 42. Transport Workers Union of Australia, Australien 43. Rail, Tram and Bus Union of Australia, Australien 44. Engineering, Printing & Manufacturing Union of New Zealand, Nya Zeeland 45. Maritime Union of New Zealand, Nya Zeeland 46. National Distribution Union of New Zealand, Nya Zeeland 47. Australian Services Union, Australien 48. FSC CCOO, Spanien 49. Pakistan Merchant Navy Officers Association, Pakistan 50. Trade Union of Railwaymen of Russia, Ryssland 51. Federation of Transport Trade Unions of Bulgaria, Bulgarien 4

11 Motion 2: Global uppvärmning Klimatförändring ITF:s 42:a kongress som samlas i den 5 12 augusti 2010: HAR KATEGORISKT DISKUTERAT OCH BETONAT: 1. Att global uppvärmning kan utlösa en katastrof som ytterligare kan förvärra finanskrisen världen över och driva på att världens ekonomier kraschar; klimatförändringen är en fråga av stor betydelse för den globala fackföreningsrörelsen, för att skydda jobben, för människovärdiga arbetsvillkor och finanskrisen på senare tid, särskilt dess inverkan på transportarbetare; sålunda är klimatförändringen och dessa frågor nära sammankopplade. 2. En viktig faktor för att reducera driftskostnader är utvecklingen och utformningen av motorer för fartygs framdrivning, värmekraftverk, lok, fordon och flygsektorn där användningen av fossila bränslen som har högre viskositet och som när de bränns/används släpper ut stora andelar av växthusgaser" som förorsakar global uppvärmning och klimatförändring. 3. SOLAS ANNEXURE VI och införandet av svavelutsläppskontrollerat område Sulphur Emission Controlled Area (SEC A) genomförs för närvarande i Östersjön. Med tanke på det alarmerande antalet katastrofer/olyckor som stigande havsnivå, översvämningar, jordbävningar, tsunamis osv. är det bara absolut nödvändigt för IMO att utöka sin räckvidd för SEC A till fler områden; följaktligen kommer driftskostnaderna för redare att öka och slutligen kommer i synnerhet transportarbetarna att vara tvungna att ta emot stöten av en sådan ökning, fraktkostnaderna kommer att stiga, detta kommer att ytterligare förvärra finanskrisen världen över och påskynda att ekonomier i världen kraschar. 4. I utvecklade delar av världen används bränslestandarden EURO II (som har 500 ppm svavel) och ytterligare framsteg görs för att begränsa svavelinnehållet till 50 ppm inom en nära framtid. I underutvecklade och utvecklingsländer som Pakistan används petroleumprodukter som innehåller 1000 ppm till 1600 ppm svavel som är mycket farliga. Uppgradering och installering av anläggningar för att avskilja svavel i raffinaderier är en mycket kostnadsintensiv satsning och i efterdyningarna av den nuvarande finanskrisen och kraschande ekonomier är det nästan omöjligt att vidta förbättringsåtgärder. 5. I många utvecklings och underutvecklade länder innefattande Pakistan används "Dirty Lubricating Oil Technology" för att återanvända/rena smörjolja, vilket har förorenat dess floder, hav, land och därigenom gjort dess dricksvatten, marina liv, fiskar och jordbruksprodukter giftiga och osäkra för människor att konsumera. En stor andel av befolkningen påverkas sålunda och konfronteras med farliga sjukdomar innefattande att förorsaka en ökning av utsläppen av växthusgaser. 6. Till följd av kriser på finansmarknader, nedgång i världshandeln och framför allt de mycket stora dödssiffrorna, spridningen av komplexa sjukdomar, oundvikliga naturkatastrofer, ofruktbara jordar, brist på rent vatten i en nära framtid förorsakad av global uppvärmning och klimatförändring, omåttliga prishöjningar för varor, stigande arbetslöshetsnivåer har aldrig tidigare upplevda utmaningar skapats som kräver starkare facklig organisering globalt, och att vi slåss för våra rättigheter med särskild hänvisning till frågan om global uppvärmning och klimatförändring. 7. Det är absolut nödvändigt att införa "Clean Coal Technology" istället för gammalmodig teknologi som använder kol för förbränningsändamål. 8. För hållbar utveckling är nyckelfaktorn Miljöskydd. 5

12 9. KONSTATERAR PÅ DET BESTÄMDASTE ATT a. Inverkan av ökade utsläpp av Växthusgaser på grund av ökad mänsklig aktivitet kraftigt har äventyrat planetens existens. b. Växthusgaser bildar en allt tjockare filt som fångar upp solens värme och förorsakar att planeten värms upp. c. Global uppvärmning är instrumentellt för att skapa värmeböljor som förorsakar att polarisen smälter, oceaner värms upp och havsnivån stiger. Oftare förekommande tropiska stormar, orkaner, stormiga hav, svåra översvämningar följda av torka och vattenbrist, översvämningar av kustområden förorsakar fler sjukdomar som sprids med myggor och flera andra virus som förorsakar miljoner dödsfall. d. På grund av höjd havsnivå befarar man att Maldiverna i en nära framtid kommer att försvinna i havet. e. Den globala uppvärmningen har hotat vilda djur och växter. Ett stort antal djur och andra arter minskar snabbt. Den förorsakar genomgripande skada på miljön. f. Global uppvärmning kan också tillskrivas jordbävningar och tsunamis. Global uppvärmning kan utlösa en plötslig katastrof. Världen konfronteras med finanskris och ekonomierna kraschar, om vid denna tidpunkt, på grund av klimatförändringen, en eller flera katastrofer drabbar någon del av världen, blir det nära på omöjligt att kontrollera situationen och undvika total kollaps. 10. BESLUTAR MED KRAFT OCH REKOMMENDERAR: a. Att minska utsläppen av växthusgaser från fordon, lok och kraftvärmeverk. b. Att utforska alternativa energikällor såsom vind, hav/vattenhydraulisk kraftproduktion, sol, geotermisk och kärnenergi. c. Att tillverka mer effektiva apparater. d. Att stoppa eller reducera kalhuggning och plantera fler träd för att minska inverkan av den globala uppvärmningen. e. Att lansera nödvändiga omfattande kampanjer för att göra människor medvetna om frågan om global uppvärmning och klimatförändringen. f. Att övertala regeringar/förenta nationerna att inrätta en fond för att hjälpa de fattigare nationerna att uppgradera sina raffinaderier och installera svavelavskiljningsanläggningar; använda Clean Coal Technology; använda Clean Lubricating oil Technology för att återanvända smutsig smörjolja och ge stöd till katastrofhanteringssystem i händelse av en naturkatastrof. Inlämnad av Pakistan Merchant Navy Officers Association, Pakistan 6

13 Motion 3: Minska koldioxidutsläpp från vägtransportsektorn ITF:s 42:a kongress, som samlas i den 5 12 augusti 2010: NOTERAR: 1. Transportnäringen bidrar stort till utsläppen i Australien och jorden runt av växthusgas, med ca 13 % av alla utsläpp. Vägtransport beräknades bidra ton 2007 (4,6 % av alla utsläpp 2007). 2. Samtidigt som ett fåtal åkerier vidtagit åtgärder att förbättra sin miljöprestanda genom att införa fordon med lägre utsläpp, alternativa bränslen, mer bränsleeffektiva motorer, mindre buller, m.m., har de flesta inte gjort det. 3. Att toppmötet i Köpenhamn inte lyckades nå ett avtal om åtgärder att minska utsläpp av växthusgas innebar ett bakslag mot försöken att minska utsläpp över hela världen 4. Och av den anledningen KRÄVER ITF att: a. Alla nationer fortsätter att arbeta i riktning mot ett internationellt avtal om klimatförändring b. Alla nationer inför särskilda strategier för transportsektorn att minska utsläpp av växthusgaser, bl.a. genom: Utbildning i bränsleeffektiv körning och underhålls och serviceteknik, som ska hjälpa alla yrkesförare att bli bränsleeffektiva Rabatter och subventioner för egenföretagare och företag att uppgradera sina fordon och göra dem mer bränsleeffektiva Strategier i transportsektorn mellan näringen, fackförbunden och staten för att utveckla och genomföra utbildning i syfte att minska utsläpp av växthusgaser. Inlämnad av: Maritime Union of Australia, Australien Transport Workers Union of Australia, Australien Rail, Tram and Bus Union of Australia, Australien Engineering, Printing & Manufacturing Union of New Zealand, Nya Zeeland Maritime Union of New Zealand, Nya Zeeland National Distribution Union of New Zealand, Nya Zeeland Rail and Maritime Transport Union of New Zealand, Nya Zeeland 7

14 Motion 4: Svar på globalisering efter globala finanskrisen ITF:s 42:a kongress, som samlas i den 5 12 augusti 2010: 1. NOTERAR den fortsatta tendensen i riktning mot ekonomisk globalisering trots konsekvenserna av den globala finanskrisen (GFK) från 2007 till 2009 som kännetecknas av ökad global konkurrens om råmaterial för industrin och bränsle, globalisering av tillverkning, marknader och ägande och ett intensivt tryck att skapa ett mer liberaliserat globalt transportsystem, 2. NOTERAR DÄRFÖR att privatisering och kommersialisering fortsätter att påverka transport och logistiktjänster överallt, och att t.o.m. på de ställen där transportarbetsgivare ännu inte helt privatiserats omvandlas de till former som lätt kan öppnas upp för privatkapital, som ett första steg i fortsatt liberalisering, 3. ANSER att konsekvenserna av privatisering, liberalisering och fragmentering av transport är angrepp på säkerhet, löner, villkor, pensioner, facklig organisering och avtalsförhandlingar, att övergivande av social transport till förmån för transportsystem som drivs enbart i storfinansens intresse leder till mindre demokratiskt ansvar och tillväxt av privata transportmonopol samt dyrare, mindre effektiv transport, där lönsamhet kommer före samhällets behov, 4. KONSTATERAR VIDARE att Världshandelsorganisationen (World Trade Organisation WTO) spelar en central roll i liberaliseringen. Trots att dess allmänna tjänstehandelsavtal, (General Agreement on Trade in Services GATS), ännu inte spelat en större direkt roll vid liberalisering av transporttjänster ökar trycket från globala transportföretag att ändra det, vilket skulle leda till att ytterligare öppna marknaderna för inhemsk kollektivtrafik i städer, hamnar, flyg och sjöfart för konkurrens, 5. UTTRYCKER ORO över att de internationella finansinstitutionerna framhärdar vid att driva en nyliberal ideologisk agenda i förhållande till omstrukturering av transport. Under trycket från IVF fortsätter Världsbanken, och regionala utvecklingsbanker att ha allvarliga negativa konsekvenser både på transportjänsternas kvalitet och på transportarbetares sysselsättning och arbetsvillkor, 6. NOTERAR att vissa framsteg gjorts av globala fackliga federationer i dialog med Världsbanken, att ett program med tillfällig utlåning av fackliga funktionärer på bankens kontor inkluderat en företrädare för en till ITF ansluten organisation, och att somliga tjänstemän på banken verkar ha erkänt att deras omstruktureringsprojekt misslyckats och uttryckt ett intresse för närmare arbetsförhållande med transportarbetareförbund, 7. FASTSLÅR att internationella institutioner och regeringar måste erkänna frihandelns begränsningar och utarbeta regler som erkänner rättvisa och behovet att skydda sociala och miljönormer, 8. ÄR OROAD att ekonomiska handelsblock som EU, MERCOSUR, ASEAN, NAFTA länderna och SADC också främjar regionala liberaliserade marknader och att tendensen i riktning mot bilaterala frihandelsavtal på bekostnad av multilaterala handelsarrangemang kraftigt undergräver fackliga och ILO försök att främja anständigt arbete, 9. NOTERAR OCKSÅ att samarbete mellan olika regionala block är en trolig väg att expandera global liberalisering, med ökad betydelse för förhandlingar mellan USA och EU liksom initiativ som APEC kopplat till Asien/Stilla Havet med amerikanska kontinenten, 8

15 10. Denna ITF:s 42:a kongress: a. BEKRÄFTAR ÅTER ITF:s motstånd till alla former av omstrukturering av transport, inklusive privatisering, som negativt påverkar jobb eller arbetstagares villkor och rättigheter, och som drivs igenom utan godkännande av berörda fackförbund, b. SLÅR FAST att kollektivtrafik bör svara mot allmänhetens intressen i stället för globala kapitalets intressen, och att tillgång till transport till rimligt pris är en social rättighet, c. BETONAR STARKT sitt engagemang att driva kampanjer för hållbar transport som fullständigt tar hänsyn till sociala och miljönormer, som måste omfatta statliga och näringslivsåtgärder för att åtgärda transportarbetares speciella sårbarhet för HIV/Aids pandemin; d. ENGAGERAR ITF att fortsätta att följa utvecklingen inom WTO beträffande transport och att motverka att transportrelaterade tjänster inkluderas i GATS, e. ENGAGERAR ITF att fortsätta att delta i en praktisk dialog med Världsbanken och regionala utvecklingsbanker för att mer effektivt utmana de nyliberala förutsättningarna som stöttar bankens program; att visa både bankens personal och regeringsrepresentanter, som ytterst utövar kontroll över banken, att positiva alternativ till nyliberal ideologi är möjliga; att framföra fackliga alternativ; och att stimulera banken att kontakta ITF:s medlemsförbund om transportomstrukturering, samtidigt som de ger stöd och vägledning till de fackliga organisationerna för att ge dem ledning om hur man handskas med och utmanar institutioner som Världsbanken; f. ENGAGERAR ITF att nära samarbeta med Internationella fackliga samorganisationen (IFS) och globala fackliga federationer att bistå den internationella fackföreningsrörelsen att göra framsteg med den globala fackliga handlingsplanen för finansreform som borde lägga band på skuggekonomin, sätta stopp för reglerings och skatteparadis, öka offentlig ansvarsskyldighet, reformera banksystemet, ge rättvis tillgång till internationell finansiering för utvecklingsländer och skydda arbetande familjer mot rovgiriga lån, g. ENGAGERAR SIG att fortsätta att stärka ITF:s regionala organ för att trygga att det finns samordnade transportfackliga svar på dessa initiativ, och att enskilda regionala svar stöder en stark gemensam internationell strategi med utgångspunkt från fackliga principer. Att utveckla denna samordning kommer troligen att ha en positiv inverkan och regenerera ITF:s regionala organ, h. UPPMANAR ITF och dess medlemsförbund att utveckla allianser med organisationer i civilsamhället som delar fackliga värderingar i en dylik kampanj, i. UPPMANAR ITF:s styrelse att: Fortsätta att helt delta i globala fackliga federationers kampanjer att uppnå respekt för sociala normer i WTO:s avtal; att begära ett moratorium för sektionsförhandlingar om GATS tills en fullständig konsekvensbedömning genomförts om inverkan av aktuella GATS åtgärder på sysselsättning, jämställdhet och anständiga arbetsnormer, samt att nära bevaka arbetet som utvecklas i WTO i förhållande till transport inom GATS; Att utarbeta program för att bistå medlemsförbund att utmana Världsbankens och andra internationella finansinstitutioners program mer effektivt, både genom att ingripa 9

16 om särskilda privatiseringsprogram som banken driver och genom att utarbeta alternativ; Att utarbeta strategier som svar på uppkomsten av regionala ekonomiska block och att helt engagera ITF:s regionala organ i detta förfarande; Att utarbeta program som hjälper medlemsförbund att verka mot de negativa konsekvenserna av globalisering på kvinnor och unga arbetstagare, och att helt engagera ITF:s organ för kvinnor och unga arbetstagare i detta förfarande; Att bygga bredare allianser med organisationer i civilsamhället som verkar för att försvara allmänintresset inom transport och främja hållbar statlig transportpolitik, inklusive särskild uppmärksamhet för effekten av HIV/Aids på transportarbetare. Inlämnad av: Maritime Union of Australia, Australien Transport Workers Union of Australia, Australien Rail, Tram and Bus Union of Australia, Australien Engineering, Printing & Manufacturing Union of New Zealand, Nya Zeeland Maritime Union of New Zealand, Nya Zeeland National Distribution Union of New Zealand, Nya Zeeland Rail and Maritime Transport Union of New Zealand, Nya Zeeland 10

17 Motion 5: Fackligt svar på privatisering och liberalisering av transport 1. ITF:s 42:a kongress, som samlas i den 5 12 augusti 2010, sänder solidaritetshälsningar till alla fackförbund som bekämpar privatisering och liberalisering. 2. Kongressen anser att följdverkningarna av privatisering, liberalisering och uppdelning av transport innebär: a. Angrepp på säkerhet, löner, villkor, pensioner, facklig organisering och kollektivförhandlingar b. Att man överger samhällelig transport till förmån för transportsystem som enbart drivs av stora affärsintressen och leder till mindre demokratisk ansvarsskyldighet och ökning av privata transportmonopol c. Dyrare, mindre effektiv transport, där vinsten går före samhällets behov. 3. Kongressen är bestört över trenden hos regeringar världen över att utöka privatiseringen av nationella järnvägsnät. 4. Kongressen är bestört över att liberalisering och privatisering i ökande grad är ett resultat av villkor införda av institutioner såsom EU kommissionen och Världsbanken, ofta mot demokratiskt valda parlaments önskemål. 5. Kongressen anser att järnvägarna bör integreras på en säker grund genom det planerade ökade samarbetet mellan offentligt ägda järnvägssystem över hela Europa och världen. Kongressen beslutar därför att fördubbla sina ansträngningar att motarbeta järnvägsprivatisering och liberalisering samt att driva kampanj för offentligt ägda och offentligt ansvariga järnvägssystem. 6. Kongressen uppmanar ITF att sammanställa specifik information som kan sändas ut till medlemsförbunden om händelseutveckling gällande transportprivatisering och även om framgångar med att behålla eller trygga offentligt ägda transportsystem i varje medlemsförbunds land och att denna bulletin regelbundet uppdateras. 7. Kongressen noterar att sjöfartsnäringen länge har fått lida av de negativa effekterna av globalisering och att arbetsgivare, med många nationella regeringars medverkan, under många år har försökt ersätta inhemskt sjöfolk med sjöfolk till låg kostnad från länder med icke utvecklade ekonomier. 8. Kongressen konstaterar att dessa förlorade arbetstillfällen för sjöfolk från utvecklade ekonomier under de senaste två årtiondena har skett genom utökningen av bekvämlighetsflagg. Kongressen välkomnar därför Internationella förhandlingsforumets förhandlingar nyligen och slutförandet av diskussionerna om Fonden för manskap från utvecklade ekonomier och uppmanar ITF och medlemsförbunden inom sjöfart att ytterligare utveckla denna strategi samt att säkerställa att konceptet utvecklas genom aktiviteter med utbildning och att arbetstillfällena för manskap från utvecklade ekonomier markant ökar. Inlämnad av: RMT, Storbritannien 11

18 Motion 6: Kapitalism i kris 1. Kongressen betraktar den nuvarande europeiska och globala ekonomiska och finanskrisen som en som härrör från vårt ekonomiska och sociala systems natur. 2. Kongressen anser att koncentrationen av ekonomisk makt i händerna på gigantiska finansiella och industriella monopol, vilka använder den makten för att påverka politiker och regeringars politik, säkerställer att maximeringen av vinst går före arbetstagares och deras familjers intressen. 3. Kongressen anser vidare att åtagandet för fri rörlighet för kapital, light touch' reglering samt låga skatter för de superrika och storfinansen har skyddat och främjat de gigantiska monopolens intressen. 4. Kongressen uppmanar därför starkt ITF att driva kampanj för radikala åtgärdsprogram för att hjälpa upp ekonomin, skapa jobb, öka offentliga tjänster samt förbättra arbetstagarnas och deras familjers liv. Dessa åtgärder bör inkludera: a. att huvuddelarna av banksektorn är till fullo offentligt ägda b. offentligt ägande av energi och kollektivtrafiksektorerna samt ett mycket stort program för byggande av bostäder i samhället, som utnyttjar teknik för förnybar energi c. ett massivt program för offentliga arbeten innefattande projekt för att spara energi och investera i gröna jobb 5. Kongressen beslutar att driva kampanj för detta program och även att lobba för denna ståndpunkt inom Internationella fackliga samorganisationen. RMT, Storbritannien 12

19 Motion 7: Globala sociala miniminormer ITF:s 42:a kongress, som samlas i den 5 12 augusti 2010: 1. KONSTATERAR att nästan alla transportbranscher domineras av multinationella företag, som främjar konkurrens mellan arbetsgivare och arbetstagare 2. KONSTATERAR att det i många länder inte finns kollektivavtal som garanterar sociala miniminormer för arbetstagarna 3. MEDVETEN om att åtgärder beträffande företagens sociala ansvar kan vara en lösning, men att de inte får försvaga fackliga avtalsförhandlingar och att ITF:s medlemsförbund måste verka för att utarbeta en social norm som garanterar grundläggande rättigheter för alla 4. TILLSTÅR ökningen av tillfälligt anställda som kommer in i transportnäringen genom outsourcing och bemanningsföretag, som redan allvarligt undergräver arbetstagarrättigheter 5. UPPMANAR ITF att tillsammans med andra globala fackliga federationer fortsätta sin globala kampanj mot arbetsgivare som använder en ersättnings eller permanent arbetskraft, som arbetar vid sidan av direktanställda arbetstagare, utan avtal mellan den huvudsakliga arbetsgivaren och de fackliga organisationerna 6. KONSTATERAR att fackliga organisationer i somliga länder lyckats behålla samma sociala villkor och fördelar för arbetstagare i dotterbolag och outsourcingföretag 7. UPPMANAR ITF att använda sitt regionala och globala inflytande att kämpa för stadigvarande sysselsättning i alla transportanordningar; kampen att organisera alla tillfälligt anställda i transportsektorn och att driva kampanjen internationellt ska sätta strikta gränser för transportarbetsgivares användning av tillfälligt anställda 8. ANSER att fackliga organisationer bör slå vakt om att förhandla internationella ramavtal, som omfattar ekonomiska, sociala och miljöfrågor och fastställer gränser för användning av tillfälligt anställda 9. ANSER att åtgärder beträffande företagens sociala ansvar också kan användas för att ta itu med problem som gäller jämställdhet på arbetsplatsen, förvaltning av sysselsättning och kompetens, arbetsmiljö och omstrukturering 10. ANSER att den ekonomiska krisen i världen inte ska få tjäna som ursäkt att skjuta undan frågor kring företagens sociala ansvar 11. UPPMANAR ITF att fordra att en "social skyddsskärm" inrättas, som under alla omständigheter ska skydda anställda och möjliggöra en anständig yrkeskarriär, som tryggar dem både hälsa och värdighet. Inlämnad av: FGTE CFDT, Frankrike Trade Union of Railwaymen of Russia, Ryssland 13

20 Motion 8: Yrkeskvalifikationer, kunnande, utbildning och licensgivning för transportarbetare ITF:s 42:a kongress, som samlas i den 5 12 augusti 2010: 1. NOTERAR den ökande betydelsen av yrkeskvalifikationer, kunnande, utbildning och licensgivning för transportarbetare över hela jorden som ett sätt att förbättra möjligheterna till anställning, möjligheterna till befordringsgång och anställningstrygghet för transportarbetare. 2. NOTERAR den globala trenden hos transportarbetsgivare i riktning mot avskaffande av kompetenskrav. 3. NOTERAR den globala trenden med sjunkande kvalitet i yrkesutbildningen för transportarbetare. 4. NOTERAR att på grund av globaliseringen av transportyrken och användningen av likartade teknologier i många nationer och inom transportslag så föreligger starka likheter och överensstämmelser i den kompetens som krävs av transportarbetare, oavesett nationella gränser. 5. ANFÖRTROR åt ITF att genomföra en global undersökning av viktiga transportyrken för att analysera normer för kvalifikationer, kompetenskrav och tillhandahållande av utbildning med utsikt att bedöma och rapportera till styrelsen i slutet av 2012 om ITF strategier för att säkerställa att det finns lägsta globala normer i yrkeskvalifikationer, kompetenskrav och licensgivning inom transport som del av en ITF integrerad policy för att stödja höjda transportarbetarlöner baserat på likvärdiga krav på kompetens och principen om lika lön för likvärdigt arbete. Inlämnad av: Maritime Union of Australia, Australien Transport Workers Union of Australia, Australien Rail, Tram and Bus Union of Australia, Australien Engineering, Printing & Manufacturing Union of New Zealand, Nya Zeeland Maritime Union of New Zealand, Nya Zeeland National Distribution Union of New Zealand Nya Zeeland Rail and Maritime Transport Union of New Zealand, Nya Zeeland 14

21 Motion 9: Transportsäkerhet och antiterrorism ITF:s 42:a kongress, som samlas i den 5 12 augusti 2010, 1. FÖRDÖMER världsomspännande terroristattacker inom transport, 2. OROADE ÖVER att inom alla transportslag, fortsätter både passagerare och arbetstagare att vara utsatta för terrorist och olagliga aktioner, 3. ANSER att skydd av personal och passagerare mot våld skall vara en av de viktigaste prioriteringarna för arbetsgivare och politiker i samarbete med fackförbund, 4. KRÄVER att regeringar världen över säkerställer effektiva åtgärder för att förbättra transportsäkerhet. Inlämnad av Trade Union of Railwaymen, Ryssland 15

22 Motion 10: Transportinfrastruktur ITF:s 42:a kongress, som samlas i den 5 12 augusti 2010: 1. NOTERAR de starka ekonomiska, sociala och miljömässiga motiven för större investering i hållbar infrastruktur för gods och passagerartrafik. 2. NOTERAR att större internationella framsteg skulle kunna göras i att avhjälpa brister i transportinfrastruktur i hamnar, intermodala transportnav, järnvägsnät för gods, nätverk och vägar för passagerartrafik i städer. 3. NOTERAR att fördelarna med investering i bättre transportinfrastruktur inkluderar ytterligare ekonomisk utveckling, mindre köer, minskat antal trafikolyckor och dödsfall, mindre social isolering för människor som bor i avlägset liggande områden med dåliga kollektivtrafikförbindelser, och en minskning av den stora sårbarheten vad gäller olja och reduktion avr koldioxidutsläppens avtryck. 4. NOTERAR att det brådskande behovet av att öka investering i transportinfrastruktur för att möta framtida transportbehov kommer att kräva nya finansieringsmetoder för att ta i anspråk de nödvändiga kapitalresurserna. Nya finansieringsmetoder skulle kunna inkludera utnyttjandet av superannuation, pensions och suveräna kapitalfonder. 5. UPPMANAR ITF:s styrelse att samordna, eller hjälpa till med, regionala kampanjer för att: a. Offentligt främja den ekonomiska och strategiska betydelsen av integrerade gods och kollektivtrafiksystem innefattande alla transportslag, b. Tvinga regeringar att förbättra sitt integrerade sätt, omfattande alla transportslag, att ta itu med infrastrukturutveckling, och c. Tvinga regeringar att arbeta nära samman med fackliga förvaltare av näringens superannuation och pensionsfonder för att genomföra dessa infrastrukturförbättringar. Inlämnad av: Maritime Union of Australia, Australien Transport Workers Union of Australia, Australien Rail, Tram and Bus Union of Australia, Australien Engineering, Printing & Manufacturing Union of New Zealand, Nya Zeeland Maritime Union of New Zealand, Nya Zeeland National Distribution Union of New Zealand, Nya Zeeland Rail and Maritime Transport Union of New Zealand, Nya Zeeland 16

23 Motion 11: Säkerhet för liv/hälsa på arbetsplatsen är arbetsgivarens skyldighet och ansvar ITF:s 42:a kongress, som samlas i den 5 12 augusti 2010, 1. FÖRSKRÄCKTA ÖVER att bristfälligt arbetarskydd i transportsektorn äventyrar arbetstagarnas liv och hälsa, 2. UTTRYCKER ORO över den oacceptabla situationen med arbetstagares dödsolyckor som vållats av följderna av skadliga och farliga arbetsrelaterade faktorer, 3. NOTERAR avsaknaden av vederbörlig respekt från arbetsgivares och statliga organs sida när det gäller att förhindra skadlig och farlig inverkan framkallad av arbetsrelaterade faktorer, 4. ANSER att inom arbetarskyddsområdet så bör den viktigaste prioriteringen för arbetsgivaren vara att förhindra olyckor istället för att kompensera vid olyckor, 5. ANSER att enligt regeln den som utsätter någon för risker är ansvarig så är både regeringar och arbetsgivare förpliktigade att säkerställa adekvata lönebonusar för att kompensera arbetstagare för skadliga och/eller farliga arbetsförhållanden, vilket ska vara ett motiv till att förbättra arbetsvillkoren. 6. VÄDJAR till internationella organ och nationella regeringar att fokusera sina ansträngningar på att förbättra arbetstagares säkerhet genom att: Utveckla systemet med statlig övervakning av efterlevnaden av normer för arbetstagares säkerhet och införande av arbetsgivaransvar vid överträdelse, Införa moderna sätt att arbeta med yrkesmedicin, Utveckla systemet med rehabiliteringsåtgärder anpassade efter mängden negativa arbetsrelaterade faktorer. Inlämnad av Trade Union of Railwaymen, Ryssland 17

24 Motion 12: Internationell dag för transportarbetare ITF:s 42:a kongress, som samlas i den 5 12 augusti 2010: 1. Tar i beaktande transportsektorns strategiska betydelse, vilken kan jämföras med världens cirkulationssystem, som förbinder kontinenter och länder, 2. Tar hänsyn till den ökande rollen för transport i den ekonomiska globaliseringsprocessen, 3. Noterar den ökande integrationen av alla transportgrenar, 4. Ger vederbörligt erkännande av den internationella solidariteten mellan alla arbetstagare, som firas årligen den 1 maj, 5. Betonar transportarbetares stora betydelse, då de traditionellt haft en roll som motorn i arbetstagarnas kamp för sina rättigheter, 6. Erkänner den stora betydelsen av solidaritet mellan arbetstagare i transportsektorn, 7. Utlyser datumet den 2 maj, omedelbart efter den internationella dagen för arbetstagares solidaritet den 1 maj, som transportarbetarnas internationella dag och vädjar till ILO att stödja detta beslut. Inlämnad av: Independent Trade Union of Marine Transport Workers, Azerbajdzjan Georgian Seafarers Union, Georgien Seafarers Union of Russia, Ryssland Seafarers and Maritime Workers Union of Western Russia, Ryssland Marine Transport Workers Trade Union of Ukraine, Ukraina 18

25 Motion 13: Nätverk för global leverans ITF:s 42:a kongress, som samlas i den 5 12 augusti 2010 NOTERAR att: 1. ITF:s nätverk för global leverans samlar ITF:s medlemsförbund och andra förbund som företräder arbetstagare vid de fem största globala leveransföretagen; UPS, DHL, FEDEX, TNT och GeoPost. Nätverket utarbetar satsningar för att utöka den fackliga styrkan och solidariteten bland arbetstagare i dessa företag. Nätverket är ett innovativt ITF svar på viktiga förändringar i de globala godstransport och logistiknäringarna. Dessa företag skapar integrerade godstransportsystem som för samman väg, flyg, järnväg, sjöfart och styr leveranskedjan. 2. Logistikprocessen håller på att bli en central fråga inom många företag. I ökande grad söks konkurrensfördelar genom kostnadsbesparing och ökad service. Ett betydande antal företag följer strategier som involverar omfördelning av produktionsverksamhet genom omlokalisering av sina egna tillverkningsenheter till platser med lägre arbetskostnader och/eller utvecklar alltmer komplexa nätverk med leverantörer och producenter genom arrangemang med utläggning på underentreprenad och utlokalisering i internationell eller global skala. 3. De som tillhandahåller logistiktjänster har en viktig roll i förflyttning av varor, särskilt då komplexiteten i leverans och produktionsarrangemang ökar. Sammanslagningstrender inom logistiksektorn i sig leder till framväxten av ett antal kraftfulla och betydande tillhandahållare av logistiktjänster med en ökande global räckvidd genom sina egna logistiknätverk. Samverkan mellan sådana tillhandahållare av logistiktjänster och leverantörer, producenter och ledningsorganisationer i transnationella nätverk genom olika kontakter ställer viktiga frågor om det slag av logistiktjänster som tillhandahålls samt deras inverkan på sysselsättning och krav på kunnande inom den globala logistiksektorn. Eftersom sådana tillhandahållare av logistik i ökande grad dessutom tar på sig rollen som samordnare inom transnationella produktionsnätverk, så blir frågor om maktförhållanden mellan aktörer inom nätverken mer uttalade. Sådan utveckling har inte bara stora följdverkningar inom den globala logistiksektorn, utan även för facklig struktur, organisationer och kapacitet att påverka inom och bortom sektorn. 4. Integratörsföretagen har också vuxit fram i sammanhanget med pågående liberalisering av posttjänster och deras vidsträckta distributionsnät. Betoningen på expressleverans av brev och småpaket skapar ökat konkurrenstryck på ny teknik för marknadsföring, lagring och spårning. 5. Globalisering, marknadsliberalisering och andra förändringar i det reglerande ramverket sätter press på de globala integratörsföretagen att alltmer slå ihop sina verksamheter, med blandad effekt på befintliga jobb och anställningsvillkor. Trots att dessa samgåenden, förvärv och andra omstruktureringar av bolag ofta är del av långsiktiga målsättningar för bolagen, så får arbetstagare och deras fackförbund ofta inte höra om dem i tid. Ökande globalt fackligt samarbete fokuserat på ett specifikt bolag skapar tidiga varningssystem för stora bolagsutvecklingar och främjar gemensamma globala fackliga angreppssätt. 6. ITF:s integratörsnätverks fokus på de fyra största företagen som nyckelaktörer i logistiknäringen är ett viktigt ITF svar på dessa förändringar i den globala transportnäringen. Nätverket har inspirerat till nya sätt att gripa sig an organisering, förhandling, kampanjarbete, nätverksarbete, forskning och informationsutbyte, utbildning och dialog med dessa arbetsgivare. Denna 42:a kongress BESLUTAR därför att ITF ska: 19

26 a. Stödja genomförandet av nätverkets strategier inom organisering, kommunikationer, forskning och strategiskt kampanjarbete genom att underlätta ökad samordning mellan förbunden i nätverket b. Sammankalla och stödja minst ett möte i nätverket för global leverans per år under mellankongressperioden c. Utarbeta utbildningsprogram som hjälper medlemsförbund från Syd att genomföra nätverksstrategier d. Uppmuntra det fortsatta samarbetet mellan ITF:s sektioner till stöd för nätverket för global leverans e. Upprätthålla samordningen ITF UNI för detta nätverk och medverkan av andra globala fackliga federationer när så är ändamålsenligt Inlämnad av International Brotherhood of Teamsters, USA 20

27 Motion 14: Facklig enighet och nationella samordningskommittéer ITF:s 42:a kongress, som samlas i, i augusti 2010: 1. NOTERAR att ITF:s 41:a kongress i Durban 2006 antog en motion om Facklig enighet i transport och välkomnade därefter diverse fackliga organisationer som företrädde FIOST traditionen som medlemmar i ITF familjen fr.o.m. 2010, 2. ERKÄNNER att ITF:s kampanj "Att organisera globalt" syftar till att bygga och stärka global solidaritet och handlingar att trygga transportarbetares rättigheter över sektionsgränser, 3. NOTERAR att en viktig förutsättning för kampanjens framgång är att det finns starka nationella förbund som är beredda att tänka och handla tillsammans över sektionsgränser, 4. NOTERAR OCKSÅ att transportarbetareförbund i många av världens regioner fortsätter att vara svaga på grund av politiska motsättningar mellan olika fackliga centralorganisationer, dålig organisering i många transportgrenar, fortsatt avreglering privatisering och outsourcing samt fortsatt tillväxt av otryggt arbete och verksamhet som läggs ut på entreprenad, vilket splittrar fackföreningsrörelsen. 5. ÄR MEDVETEN om att skiljelinjerna mellan transportarbetareförbund allvarligt försvagar fackföreningsrörelsens organiserade styrka och endast är till fördel för arbetsgivare som välkomnar facklig konkurrens. 6. STÖDER uppbyggnad av närmare nationellt samarbete mellan transportarbetarförbund nationellt inom ITF:s nationella samordningskommittéer, som identifierades som prioritet i programmet "Att mobilisera solidaritet" som antogs av ITF:s 39:e kongress i Delhi UPPMANAR alla ITF:s medlemsförbund att engagera sig för facklig enighet och samgående. 8. UPPMANAR ITF att genom sin regionala struktur spela en aktiv roll och främja facklig enighet nationellt och med avsikt att inrätta inte mer än ett förbund för varje facklig sektion eller yrkesgrupp och att utrota skiljelinjer mellan transportförbund efter politiska eller ideologiska gränser mellan olika nationella centralorganisationer. 9. ERKÄNNER att det i somliga länder finns effektivt fungerande nationella samordningskommittéer med alla ITF:s anslutna förbund i landet, vilket underlättar framgångsrik planering och genomförande av nationella och ITF kampanjer; 10. BEKLAGAR att det i andra länder saknas ITF nationella samordningskommittéer eller att de inte tar initiativ och att medlemsförbund fungerar isolerade från varandra, vilket tillintetgör målsättningarna med solidaritet och att samverka för att trygga transportarbetares intressen nationellt och internationellt; 11. UPPMANAR alla ITF:s medlemsförbund att besluta och försäkra sig om att skapa och stärka ITF:s nationella samordningskommittéer i alla länder och att utnämna en nationell kontaktperson som ska samordna och hålla kontakt om nationella och internationella frågor och kampanjer, bl.a. solidaritetsverksamhet; 21

KONGRESSRESOLUTIONER ITF:s 42:a kongress Mexico City (Mexiko) 5 12 augusti 2010

KONGRESSRESOLUTIONER ITF:s 42:a kongress Mexico City (Mexiko) 5 12 augusti 2010 KONGRESSRESOLUTIONER ITF:s 42:a kongress (Mexiko) 5 12 augusti 2010 Innehåll Resolution 1: Att svara på klimatförändringarna... 1 Resolution 2: Minska koldioxidutsläpp från vägtransportsektorn... 5 Resolution

Läs mer

ITF:s 42:a KONGRESS Mexico City 5-12 augusti 2010

ITF:s 42:a KONGRESS Mexico City 5-12 augusti 2010 ITF:s 42:a KONGRESS Mexico City 5-12 augusti 2010 Internationella transportarbetarefederationen ITF:s 42:a KONGRESS MEXICO CITY 2010 ITF House 49-60 Borough Road London SE1 1DR Tfn: +44 (0)20 7403 2733

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE

ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE ETT RÄTTVISARE EUROPA FÖR ARBETSTAGARE EFS PROGRAM FÖR VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2019 EUROPEAN TRADE UNION CONFEDERATION 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 kommer att

Läs mer

ÄNDRINGAR TILL MOTIONER

ÄNDRINGAR TILL MOTIONER 42 C 9 Amendments Dagordningens punkt 9: ÄNDRINGAR TILL MOTIONER Observera att detta dokument skall läsas tillsammans med dokument 42 C 9: Motioner och stadgeändringar Motion 1: ATT SVARA PÅ KLIMATFÖRÄNDRINGARNA

Läs mer

ARBETSPROGRAM 2011 2014

ARBETSPROGRAM 2011 2014 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka

Läs mer

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen 8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en

Läs mer

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet

Läs mer

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen: Mexico City, 9 augusti 2010 Konferens för kvinnliga transportarbetare DAGORDNING 1. Val av rapportör 2. Verksamhetsberättelse / Vi organiserar

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 15.5.2012 B7- /2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om sysselsättningsaspekter

Läs mer

ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN. Belem, januari 2010 SLUTDEKLARATION

ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN. Belem, januari 2010 SLUTDEKLARATION BRASILIENS RÅD FÖR EKONOMISK OCH SOCIAL UTVECKLING Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ANDRA RUNDABORDSKONFERENSEN EU BRASILIEN Belem, 25 26 januari 2010 SLUTDEKLARATION Rundabordskonferensen för

Läs mer

STARKA FACKFÖRBUND HÅLLBAR TRANSPORT

STARKA FACKFÖRBUND HÅLLBAR TRANSPORT INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN STARKA FACKFÖRBUND HÅLLBAR TRANSPORT INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Internationella Transportarbetarefederationen

Internationella Transportarbetarefederationen (Juli 2014) Internationella Transportarbetarefederationen Transportarbetarfack organiserar i leveranskedjan vad har hänt? 1. Inledning Nästa led i ITF:s organiseringsstrategi är att organisera leveranskedjan.

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN. 42:a kongressen: Mexico City, 7 augusti 2010 Järnvägsarbetaresektionens konferens RAPPORT

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN. 42:a kongressen: Mexico City, 7 augusti 2010 Järnvägsarbetaresektionens konferens RAPPORT INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen: Mexico City, 7 augusti 2010 Järnvägsarbetaresektionens konferens RAPPORT Järnvägsarbetaresektionens konferens ägde rum den 7 augusti 2010.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet

Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet 1(5) 2016-07-01 Utrikesdepartementet Anna Gustafsson 072-525 7464 anna.gustafsson@tco.se Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet UD2016/09273/IU TCO välkomnar att ramverket framhåller att Sveriges

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG

ÄNDRINGSFÖRSLAG EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 9.12.2014 2014/0000(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 162-181 Förslag till betänkande Ildikó Gáll-Pelcz (PE541.454v01-00) Styrning av

Läs mer

Policy för Hållbar utveckling

Policy för Hållbar utveckling Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0341/11. Ändringsförslag. Gianluca Buonanno för ENF-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0341/11. Ändringsförslag. Gianluca Buonanno för ENF-gruppen 9.12.2015 A8-0341/11 11 Skäl AH AH. En mer ekonomiskt och fysiskt integrerad inre energimarknad skulle kunna leda till betydande effektivitetsvinster. AH. En mer fysiskt integrerad inre energimarknad skulle

Läs mer

Översikt över kongressveckan

Översikt över kongressveckan Översikt över kongressveckan Program för kongressevenemangen 3:e Världskongressen 1-5 december 2013 Bangkok Thailand Översikt över kongressveckan Program för kongressevenemangen 1-5 december 2013, Bangkok,

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 2019 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 För mer info: www.tco.se/var-politik/eu/tcos-plattform-infor-valet-till-europaparlamentet-2019 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet

Läs mer

Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang

Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang för miljöfrågor ökat har flera intressenter tillkommit

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Bygga facklig styrka EPSU:S KONGRESS ORIENTERING

Bygga facklig styrka EPSU:S KONGRESS ORIENTERING EPSU:S KONGRESS 2019 1. ORIENTERING Bygga facklig styrka Inför nästa kongress i juni 2019 kommer EPSU att ta fram en rad underlag, som fokuserar på några av de viktigaste arbetsområdena under nästa kongressperiod.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Det här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda.

Det här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda. Det här är Saco I drygt 70 år har Saco drivit akademikers intresseintresse. Som organisation har Saco bidragit till att utveckla och förbättra anställningsförhållanden och yrkesutövning för Sveriges akademiker

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag 12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar

Läs mer

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 41 C-6b Report 3 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 41:a kongressen Durban, 2-9 augusti 2006 TREDJE RAPPORTEN FRÅN REDAKTIONSUTSKOTTET 1. Redaktionsutskottet höll sitt tredje möte den 7 augusti

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 22 mars 2019 (OR. en) EUCO 1/19 CO EUR 1 CONCL 1 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (21 och 22 mars 2019) Slutsatser För

Läs mer

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8361/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7783/17 + ADD 1 Ärende: FIN 266

Läs mer

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen. Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Internationellt DAGORDNINGSPUNKT. nr 75 76

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Internationellt DAGORDNINGSPUNKT. nr 75 76 MOTIONER OCH UTLÅTANDEN Internationellt DAGORDNINGSPUNKT nr 75 76 Sid 2 Internationellt HEM Innehåll Dagordningspunkt 75... 3 Motion nr 117 Angående TTIP/CETA... 3 Förbundsstyrelsens utlåtande över motion

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD

Läs mer

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet JANUARI 2005 Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden Marina initiativet Största producenten av globala nyttigheter Samverkan kring globala, gemensamma

Läs mer

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala risker 2017 Stor påverkan Massförstörelsevapen Händelser med extremt väder Vattenkriser 2017 Stor sannolikhet Händelser med

Läs mer

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Optimized Portfolio Management 1 Ansvarsfulla investeringar, inledning OPM

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019 2022 För ytterligare 100 år! Välkommen till verksamhetsplanen för riksförbundet Sveriges 4H. Verksamhetsplanen är den speciella satsning som Sveriges 4H ska arbeta med under verksamhetsåren

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019 2022 För ytterligare 100 år! Välkommen till verksamhetsplanen för riksförbundet Sveriges 4H. Verksamhetsplanen är den speciella satsning som Sveriges 4H ska arbeta med under verksamhetsåren

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 1(5) 2018-12-10 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 TCO 114 94 Stockholm Org nr: 802003-5252 Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan 12 114 47 Stockholm

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0184/2019 11.3.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om en europeisk

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Verksamhetsplan Älvsborgs läns 4H

Verksamhetsplan Älvsborgs läns 4H Verksamhetsplan 2019-2022 Älvsborgs läns 4H Verksamhetsplan 2019-2022 För ytterligare 100 år! Välkommen till verksamhetsplanen för Älvsborgs 4H. Detta dokument är baserat på verksamhetsplanen för riksförbundet

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

En ljusare framtid för fisk och fiskare

En ljusare framtid för fisk och fiskare Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken En ljusare framtid för fisk och fiskare Europeiska kommissionens förslag i korthet TVidta åtgärder mot överfisket och för att främja hållbar förvaltning av fiskebestånden.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för

Läs mer

Internationellt ledarskap för klimatet

Internationellt ledarskap för klimatet Internationellt ledarskap för klimatet 1) Inför klimatavgifter inom EU mot länder som lämnat Parisavtalet Klimatet kan inte vänta. Torka, skogsbränder och andra extrema väderhändelser är en konsekvens

Läs mer

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa Ett rött Europa för jobb och rättvisa 2 Fotografer: Nils Sjöstedt sid 1, Bea Tigerhielm sid 5, 9, 11, Jonas Lundborg sid 7, Lars-Örjan Josefsson sid 13 och Jeanette Larsson sid 15. Ett rött Europa för

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en) 14221/18 COMPET 765 IND 339 MI 826 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 13837/18 COMPET 731

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Minska löneskillnaderna mellan könen.

Minska löneskillnaderna mellan könen. Minska löneskillnaderna mellan könen Sammanfattning Vad innebär löneskillnader mellan kvinnor och män? Varför kvarstår löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Vilka åtgärder har EU vidtagit? Vad spelar

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

ITFs 41:a kongress Durban 2 9 augusti 2006. Kongressmotioner inlämnade av medlemsförbund, nr 6-38, och stadgeändringsförslag A.

ITFs 41:a kongress Durban 2 9 augusti 2006. Kongressmotioner inlämnade av medlemsförbund, nr 6-38, och stadgeändringsförslag A. Kongressmotioner inlämnade av medlemsförbund, nr 6-38, och stadgeändringsförslag A. Motion 6: Samarbete mellan fackförbund och organisering av oorganiserade arbetstagare Den 41:a ITF-kongressen som samlas

Läs mer

Europeiska investeringsbanken (EIB) är Europeiska unionens långivande organ.

Europeiska investeringsbanken (EIB) är Europeiska unionens långivande organ. Kort om EIB 2019 1 Europeiska investeringsbanken (EIB) är Europeiska unionens långivande organ. Vi är världens största multilaterala långivare och den största finansiären av klimatprojekt. Vi hjälper

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.4.2018 SWD(2018) 117 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 23 mars 2018 (OR. en) EUCO 1/18 CO EUR 1 CONCL 1 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (22 mars 2018) Slutsatser För

Läs mer