Dagbok från förarhytten

Transkript

1 Nr Sveriges största skogsmagasin Pris 55 kronor inkl moms Dagbok från förarhytten

2 JONSERED CS ,0 cc, 3,0 kw, 5,6 kg. Pris inkl. moms 6.990:- JONSERED CS ,7 cc, 2,4 kw, 5,0 kg. Pris inkl. moms 5.990:- JONSERED CS ,4 cc, 2,3 kw, 4,9 kg. Pris inkl. moms 4.890:- JONSEREDS LÄTTA SKYDDSPAKET Komplett hjälm, Light stövel och skyddsbyxa. Pris inkl. moms 2.715: STYRKA MED PERSONLIGHET Jonsered har ett av marknadens mest kraftfulla och populära sortiment för arbete i skog, park och trädgård. Oavsett om du väljer en motorsåg, en åkgräsklippare eller en röjsåg får du en maskin med styrka och kontroll som ger körglädje och perfekt resultat. I vår nya produktkatalog eller på Internet kan du läsa mer om vilka produkter som passar dina behov och din personlighet bäst. Din återförsäljare hittar du lättast på jonsered.se eller i Gula sidorna Huskvarna. Telefon jonsered.se

3 INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer 10 december TEMA: Bioenergi och vedeldning ingår som en medlemsförmån i landets fem skogsägarföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägarförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog Norra Skogsägarna ww.norraskogsagarna.se Skogsägarna Norrbotten REDAKTION: Chefredaktör och ansvarig utgivare Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon och fax: E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig Lena Persson Box 6044, Malmö Tel , fax: E-post: lena.persson@lrfmedia.lrf.se Redigering Eva Hjertstrand ANNONS: Birgit Emilsson, tel: E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se Ann-Kristin Sahlin, tel: E-post: ann-kristin.sahlin@lrfmedia.lrf.se Box 6044, Malmö Fax: PRENUMERATION: Tel: Fax: E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer): 295 kr inkl moms. Lösnummer 55 kr inkl moms. REDAKTIONSRÅD: Per Bengtsson, Magnus Berg, Rolf Edström, Jenny Karlsson, Gunilla Kjellsson, Börje Lagerquist, Anders Olsson och Ola Persson. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägarföreningarna. TS-upplaga 2002: Tryck : Sörmlands Grafiska Quebecor AB, Katrineholm Repro: LRF NMedia AB, Malmö Förlaget LRF Media är kvalitetscertifierat enligt ISO LEDARE: Ekonomi och affärer är viktigt, men kulturen tillhör också kooperationens grundstenar. PROFILEN: LRF:s nye VD vill höja tonläget i de näringspolitiska frågorna, för skogens del handlar det inte minst om äganderätten. NYHETER: Bo Dockered varnar för följderna av alltför stora reservat. Skogsstyrelsen hinner inte med nyckelbiotoperna. TERRÄNGHJULINGAR: Tips och råd om terränghjulingar, som kommer till nytta i skogsbruket. INTERNATIONELLT: Den väldiga kinesiska marknaden hägrar för nordisk träindustri, flera spännande projekt är på gång. NYHETER: Skogspolitiken är i stöpsleven, det handlar både om relationerna till EU och den svenska politiken. DAGBOK: Följ med Mia Gustavsson ut i skogen och följ hennes arbetsvecka som skogsmaskinförare, det händer en hel del. EXPERTPANEL: Våra experter ger svar på frågor om skogsbruk, marknad, ekonomi och teknik. SKOGSSKÖTSEL: Då sågen klyver stockarna från de hårt betade skogarna avslöjas skador som sänker värdet på virket. SKOGFORSK: En ny rapport från Skogforsk avlivar ett antal myter om älgskador. SÄKERHET: Huggarbyxor bör vara lika naturligt som hjälm vid motorsågning, men det gäller att se upp med udda märken. Alla håller inte vad de lovar. SKOGFORSK: Den nya tekniken med skördare som greppar flera träd åt gången ser lovande ut. KULTUR: Älgen Hälge och många fler figurer formas av Olle Höijer, inspirationen kommer från hans arbete i skogen. SKOGSSKÖTSEL: Det är ett nöje att följa med Kurt Ruthqvist ut i skogen och se hur han byggt upp sin norrländska skogsgård. SLU: Näringsgödsling av skogen kan bromsa den accelererande växthuseffekten. TEKNIK: Skogsjan sålde sitt företag, med skördarna som bar hans eget namn, till Caterpillar. Nu är han på gång med småskaliga maskiner. KRÖNIKA: Pelle Gemmel åker ut i världen och träffar duktiga skogsmän som kan ha något att också lära Sverige. KLÄDER: En papperstillverkare lät ett gäng designstudenter skapa kläder av papper. MARKNAD: Finnforest gör nya förvärv i Sverige. Råvaran till massabruken kan komma från Sydamerika framöver. TEKNIK: Det finns gott om spännande ny teknik i både stort och smått. NAMN OCH NYTT: Lyckad satsning på skogsdagar för skolbarn. KRÖNIKA: Ulf Österblom tycker inte det behövs någon ny skogspolitik, det nödvändiga ryms inom ramen för nuvarande politik. TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA VI SKOGSÄGARE 5/03 3

4 Vi får landet att växa. LRF har en vision om den gröna näringen som ledande tillväxtbransch med drömjobb för ungdomarna. Vi vågar tro på detta därför att vi vet att vi har unika förutsättningar. Vi har jorden, skogen och djuren. Vi har kunskaper, erfarenheter och idéer. Och Sveriges konsumenter har stort förtroende för oss. Med våra drygt medlemmar har vi kraft att driva lantbrukets och landsbygdens hjärtefrågor. Det behövs när landet skall växa. Du är väl med? Välkommen att ringa eller besök Jag vill veta mer om LRF, hur jag blir medlem och vad medlemskapet ger mig. NAMN ADRESS POSTNUMMER OCH ORT TELEFON E-POSTADRESS Vi Skogsägare LRF Medlem Svarspost Falun LRF betalar portot

5 Penseldrag mot framtiden H an är död nu, men återkommer ofta. Som i dag när Lars Kardells nya imponerande bok ligger på bordet: Svenskarna och skogen, en kulturhistoria som tar sin början för mer än år sedan och visar hur sammanflätade människan och skogen är. Det är intresset för bygden och kulturen som är kittet i föreningen, sade eller rättare sagt förkunnade den gamle mannen med den unga blicken. Gösta Edström, Södras legendariske grundare, satt som vanligt hemma i köket på Vilhelminagatan och var fullt engagerad i en av sina oändliga utläggningar om skogsägarrörelsen. Han är mest ihågkommen för sitt industriella arv, men det fanns en annan sida också. För ett par år sedan kom en bok som visar Södras imponerande konstsamling, vilken tidigt grundlades som en av flera grenar på det kulturträd som Edström odlade. En gång i tiden ingick faktiskt en kulturchef bland föreningens tjänstemän. Och det var inget självändamål. Konstsamlingen på huvudkontoret är bara ett yttre tecken på något djupare som handlar om den egna bygdens historia, dess livskraft och värden vid sidan av plånboken. Allt det där är en av grundstenarna till lantbrukskooperationen över hela landet. Frågan är om det har något intresse i dag, med allt fler skogsägare som inte bor på fastigheten och i en omvärld som mest handlar om affärer, kronor och ören. I en tid när aktiekursen blivit en lika självklar del av nyhetsflödet som väderprognosen och det största fritidsintresset är att handla. Det får förstås aldrig bli en täckmantel för dåliga affärer, men faktum är att då privata skogsägare gör en lista på vad som är viktigt med skogsägandet värdesätts en massa så kallade mjuka värden väldigt högt. Inte heller finns det något som tyder på att intresset bland utbor skulle vara mindre för skogsgårdens bygd och livskraft bara för att man bor och arbetar någon annanstans. Och arbetet fortsätter, det finns flera goda exempel på olika satsningar i föreningarna. Allt från bokutgivningar till speciella skogsdagar. Men vi kan också konstatera att det inte blivit mer med åren och att de här mjuka frågorna lever farligt i tider med budgetbantningar. Den direkta nyttan är svår att få in i en budget, fast den kan likväl ge avkastning på sikt. Och frågorna är som sagt inte mindre aktuella i dag. Pär Fornling, chefredaktör Efter en debatt som tagit sin utgångspunkt i mossor, lavar och skalbaggars väl och ve ser vi dessutom ett tilltagande intresse för kulturhistorien och människans roll i skogen. Det är en i högsta grad levande historia som vi kan följa genom över år och i sin förlängning till dagens verklighet och vår relation till skogen. På så sätt finns det en naturlig brygga över till mer näringspolitiska frågor, vilka kan handla om hur skogsföretagen håller liv i bygder där mycket annan verksamhet lagts ner, eller om infrastruktur med vägar som bär och mobiltelefoner som ska fungera också utanför tätorterna. På något sätt blir kulturen både ett kitt och en drivkraft i arbetet. De här raderna är skrivna i Malmö och den så kallat heta Öresundsregionen med en bro till Danmark, som det ofta talas om. Men det finns en tidpunkt bortom bron. En märklig tidpunkt i skärningen mellan uppgång och budgetnedskärningar då det gjordes några extra kultursatsningar. Inte minst råkade två numera Europakända konsthallschefer vara på plats samtidigt (Lars Nittve och Sune Nordgren). Det var väl inte så jättemånga som gick och såg de ibland väldigt konstiga utställningarna, men de och andra satsningar på samma tema betydde något för stadens självkänsla och framtidstro. Det var ur den andan som bron och mycket annat föddes. Att föra den tesen i bevis, eller mäta i kronor och ören, låter sig inte göras. Men det finns andra värden som betyder något för helheten. I staden, på landet och i skogen. Och speciellt i idéburna organisationer med ett kulturellt kitt. VI SKOGSÄGARE 5/03 5 LEDAREN

6

7 Lennebos LRF ska höras och synas mer i debatten PROFILEN En kampanj om äganderätten är på gång och skogen är en viktig kugge för visionen om den gröna näringen som ska får Sverige att växa. Det är några av nyckelfrågorna för LRF:s nye VD Reinhold Lennebo. Av PÄR FORNLING Två dagar efter Norrmalmstorgsdramat (det var alltså 30 år sedan) flyttade den då 19-årige Reinhold Lennebo till Stockholm för att börja på Veterinärhögskolan. Farmor uttryckte betänkligheter över att bege sig till en så farlig plats, men det gick bra och nu är han tillbaks i stan som VD för LRF en organisation som numera också har LRF Skogsägarna i huset. Gillar du skogen? Ja, på flera sätt. Som 13-åring började jag orientera, vilket gav många naturupplevelser. Jag jagar några gånger om året och ger mig gärna ut i skogen för att plocka svamp eller något liknande. Att planlöst ströva runt har jag däremot svårare för, jag vill gärna ha någon sorts mål med det jag gör. Jag läste att du tränar karate, inger det respekt på jobbet? Träningen stärker i alla fall mig i arbetet. I karate lär du dig att vara totalt fokuserad på det du gör, vilket är nödvändigt i sporten, men också bra i andra sammanhang. När jag gör något vill jag göra det fullt upp. Varför blev du veterinär? Lite av en slump. Pappa var resemontör, mamma hemmafru och vi bodde mitt inne i Malmö. Det fanns alltså inga direkta kopplingar till landet, men jag var naturintresserad, sprang som sagt orientering och red, därigenom kom jag i kontakt med veterinärjobbet. Själv gick jag inte på ridskola av naturintresse utan för att det var så många tjejer i stallet Hmm, ja det spelade nog också in Så blev du chef för Kalmar läns slakteri VI SKOGSÄGARE 5/03 och gjorde därefter en resa som direktör i mediabranschen, vilket förvånade en del. Är vi för inskränkta genom att nästan bara satsa på eget branschfolk? Allmänt i svenskt näringsliv är det nog bra att leta chefer på nya ställen. Det är alltför lätt att ringa sina kompisar eller gamla headhunters. Du sitter i styrelsen för den nya sågverksjätten Royal Star, känns det bra? Vi är delägare där tillsammans med Mellanskog och Sveaskog. Ibland leder det till en olycklig sammanblandning mellan oss och Sveaskog, men det är bara en mindre sak. I grund och botten är det ett bra projekt för att reda ut strukturen inom sågverksbranschen. Är LRF en långsiktig ägare? Vi har inga andra planer än att vara delägare så länge Mellanskog tycker det är bra. Om de senare har kraft och vill ha en större egen ägarandel är det helt okej. Då LRF går in i sådana här affärsprojekt ska vi göra det tillsammans med respektive förening. Det låter som en tydligare bodelning mellan LRF och branscherna Kanske har det periodvis varit lite fördunklat. Nu vill vi i alla fall vara tydliga. LRF ska inte engagera sig i nya körklara kommersiella projekt inom traditionella områden, såvitt inte föreningarna ber att få oss som partner. Däremot kan LRF på egen hand utveckla nya idéer för att stärka företagandet på landsbygden. Dialogen med föreningarna är viktig och tillsammans med branscherna har vi bildat ett affärsråd där sådana här frågor diskuteras. Så det blir mindre affärer och mer politik? Det kan man kanske säga. Vi är en näringspolitisk organisation, en fackförening, för den gröna näringen. Vad är den gröna näringen för något? Allt från blomsterodlare till hästuppfödning, skogsbruk och traditionellt jordbruk. Det är en bred definition, men fokus är på de som har huvuddelen av sin inkomst från jord och skog. Ni talar om att den gröna sektorn ska få Sverige att växa, hur realistiskt är det när landsbygden går kräftgång? Med tanke på att jordbruket är inne i en av de värsta tiderna någonsin möter vi ibland sådana invändningar, men vad är alternativet? Vi måste ändå arbeta för att den gröna sektorn ska utvecklas och det finns väldigt många möjligheter, inte minst ser jag hur skogen bidrar till tillväxten. Hur vet vi om visionen lyckas? Vi är i full färd med att formulera ett antal tydligt mätbara mål fram till år 2010, när en avstämning ska göras. Det låter som om LRF ska bli mer av en lobbyorganisation igen, blir det fler stora kampanjer som på 80- talet? Ja, vi ska bli tydligare och synligare både mot medlemmarna och vår omvärld. Med tanke på att dieselskatten höjs tycks lobbyarbetet inte ha fungerat så bra hittills Vi fortsätter med en dåres envishet att driva frågan, som är mycket viktig. Jämfört med vår omvärld medför skatten högre kostnader för både jordbruket och skogsbruket. Höjningen är mycket olycklig, men möjligen skulle den blivit ännu högre utan vårt arbete. Målet är i alla fall Fortsättning sid 8 7

8 PROFILEN Fortsättning: Lennebos LRF en skattesänkning för arbetsmaskiner i jord och skog. Nämn någon annan viktig fråga att driva för skogsbruket? Äganderätten. Efter beslutet på stämman samlas vi kring en budkavle om äganderätten. Det blir inte den traditionella namninsamlingen till statsministern, utan ett massivt arbete för att sprida kunskap om äganderättens betydelse och dess nytta för samhället. Varför är äganderätten viktig? Det finns flera skäl och den rör djupa känslor. Jag träffade en skogsägare på vars marker länsstyrelsen vill göra ett naturskyddsområde. Det handlade inte så mycket om ersättningsfrågorna och myndigheten hade inget ont uppsåt, men det var som att sticka kniven i familjesjälen. Lite så tror jag det är. Det upplevs som kränkande när någon vill ta mark som vårdats och hävdats i generationer. För mig är det mer en integritetsfråga än en ekonomisk fråga. Det här sitter djupare i den enskilde skogsägaren än vad många inser. Efter samgåendet med Skogsägarnas Riksförbund har LRF Skogsägarna en Under några år bodde Reinhold Lennebo på en gård utanför Enköping, där vedhantering var en del av hyran. Det innebar handfast kontakt med både klyv och motorsåg. speciell roll i LRF, kommer den att forsätta? Det är oerhört viktigt att skogsägarna har ett ansikte i LRF och känner hemvist här. Det har vi lyckats bra med och det är viktigt att behålla den särarten. Det handlar helt enkelt om målgruppsanpassning. Sedan behöver alla organisationer ses över, det gäller att hitta praktiska arbetsformer. Finns det något trä i din nya bostad? Självklart. Jag och hustrun Lotta flyttar till ett nytt radhus, barnen är redan utflugna. Där vi får välja eget material blir det en hel del ek. Att gå på ett oljat trägolv och känna den omedelbara närheten till naturen är nästan en sensuell känsla. Enade insatser räddar vattnet Försurning och aluminiumförgiftning har drabbat Nissadalen så hårt att många av de tillrinnande vattnen till ån varit nästan livlösa. Nu har livet och öringen börjat återvända tack vare ett fyraårigt försök där kalk och aska från förbränning av biobränslen tillförts skogen i några avrinningsområden. Våra mätningar visar att öringleken lyckades redan efter ett år och efter fyra år reproducerar sig nu öringen utan problem, säger Lars Stibe, limnolog på länsstyrelsen Halland. Det speciella med Projekt Nissadalen och ett liknande projekt i Rolfsåns vattensystem vid sjön Lygnern, är att Skogsvårdsstyrelsen, Länsstyrelsen och kommunerna har samordnat sina markvårdsåtgärder, för att nå resultat. Tidigare har Länsstyrelsen enbart kalkat sjöar och våtmarker och Skogsvårdsstyrelsen har jobbat med skogsmarken. Jag ser denna kombination av åtgärder som en lovande strategi för att lindra skadorna av försurningen i sydvästra Sverige på ett kostnadseffektivt sätt, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Göran Enander. På finns mer information om projekten. 8 VI SKOGSÄGARE 5/03

9 Dockered i utspel om reservaten Tusentals arbetstillfällen i glesbygden hotas av planerna på naturreservat. Varningen kommer från Sveaskogs ordförande, Bo Dockered. Han gjorde utspelet i en stort uppslagen debattartikel i Dagens Nyheter, som väckt många reaktioner. Bo Dockered hänvisar till en rapport från landets länsstyrelser om att ta ytterligare hektar produktiv skog ur produktion, för att nå målet på nya hektar. Bland annat skriver han följande: Konsekvenserna är inte utredda. I Norrbotten, där redan 21 Regeringen krymper anslagen till skydd av nyckelbiotoper. procent av skogarna har legala skydd, föreslås i ett slag ytterligare hektar produktiv skog bli reservat. Det finns ett brett stöd för Bo Dockered. arbetet med biologisk mångfald och Sveriges nationella miljömål. Nu måste vi också få en nationell samling för skogen som produktionsresurs. Naturvårdsverket får årligen hundratals miljoner för att köpa skogsarealer och bilda naturreservat. Avsättningar till olika slags reservat kostar inte bara kontanta utlägg för statskassan, Det här är bekymmersamt, nu klarar vi inte att hålla tidsplanen, säger Bo Wallin, som är miljöansvarig på Skogsstyrelsen. Förra året sade han att frågorna om nyckelbiotoper skulle vara avklarade inom tio år, förutsatt att myndigheten fick större resurser. I år har man 170 miljoner kronor. För nästa år hade man räknat med 250 miljoner kronor, i stället tog finansministern fram rödpennan och sänkte anslagen till 150 miljoner kronor. Fortsätter det på den nivån blir nyckelbiotoperna en utdragen historia. Samtidigt finns det en tickande bomb som kan lösas ut efter nästa år. I samband med certifieringen har virkesköparna lovat att inte köpa något virke från nyckelbiotoper. För skogsägarföreningarna gäller åtagandet till och med år Vad som händer därefter återstår att se. Nyckelbiotoperna har inget generellt skydd, men där Skogsvårdsstyrelsen tycker det är angeläget kan myndigheten skydda området genom ett biotopskydd eller naturvårdsavtal. Det är de pengarna som nu sinar och därmed tar det längre tid att arbeta sig igenom berget av nyckelbiotoper. I den mån någon skogsägare vill avverka en skyddsvärd utan undantar stora arealer skog från virkesproduktion. En expansiv skogsindustri mister därmed råvara och exportintäkter. Det ekonomiska värdet av detta rör sig om miljarder och kommer inte fram i några räkenskaper. Naturvårdsverket planerar att bilda nya reservat, men har inte inventerat de enorma arealer som avsattes före Vi vet inte vad som finns skyddat. Utan en uttalad strategi går det varken att bedöma skäligheten i avsättningar eller att rätt avväga resurser mellan inköp och skötsel. I dagsläget finns det starka indikationer på att det fattas både pengar strategi och kapacitet att sköta befintliga reservat. Förlängd osäkerhet om nyckelbiotoperna nyckelbiotop kan det alltså hända att Skogsvårdsstyrelsen nödgas ge klartecken i brist på pengar. Med tanke den stora mängden nyckelbiotoper vill skogsägarföreningarna ha begränsningar av antalet nyckelbiotoper, men Skogsvårdsstyrelsen konstaterar att inventering inte är samma sak som att området måste skyddas. Nu finns i alla fall en detaljerad handbok där Skogsvårdsstyrelsen klargör Politiken ligger fast Regeringen har tidigare flaggat för en skogsproposition till hösten, nu inskränker det hela sig till en så kallad resultatskrivelse, där den senaste utvärderingen av skogspolitiken ska redovisas. Beskedet ges i budgetpropositionen där det samtidigt slås fast att någon förändring av politisk inriktning är för närvarande inte aktuell. vad som är en nyckelbiotop. Av den framgår att förekomsten av en rödlistad art inte automatiskt gör området till en nyckelbiotop. Och motsatsen: ett skogsområde kan klassas som nyckelbiotop utan att ha några rödlistade arter. Nu är det dags att fokusera på det viktiga, hur vi ska upptäcka, skydda och vårda värdefull natur, säger Göran Enander, generaldirektör på Skogsstyrelsen. Kör miljövänligare i skogen Ett nytt syntetiskt bränsle, Eco-par, minskar utsläppen av miljöfarliga ämnen med upp till 90 procent. Bränslet tillverkas av naturgas, men kan också framställas av träflis och andra biologiska råvaror. Bakom produktionen står företaget Orboros AB. Sveaskog ska testa bränslet. NYHETER Har du en bank som kan göra flis av din skog? Ring Carl-Gustav Bondesson, Lantbruksansvarig i Nyköping på eller gå in på och läs vårt nyhetsbrev. VI SKOGSÄGARE 5/03 9

10 Vi erbjuder en möjlighet som ökar nettot i klen gallring

11 Gallringskostnaden bygger på en enkel ekvation: Ju klenare medelstam, desto dyrare avverkning. Den förutsättningen har vi inom Timberjack såväl som alla andra tillverkare av skogsmaskiner alltid haft att brottats med under utvecklingen av gallringsskördarna. Upparbetningstiden är ungefär densamma om trädet är grovt eller klent. För att uppnå en betydande rationaliseringsvinst i de klena bestånden, presenterade vi för fem år sedan en tilläggsutrustning som medger att skördaraggregatet kan upparbeta två eller flera träd samtidigt. De första tidsstudierna av Timberjack 745 med flerträdshantering var så positiva att många först inte riktigt ville tro på de fina siffrorna. Sedan dess har flera studier, och även erfarenheterna från brukarna, belagt att flerträdshantering innebär en produktionsökning med upp till nära 20 procent beroende på trädslag och andra beståndsförutsättningar! Kvaliteten på kvistningen har också visat sig fullt tillfredsställande utifrån massaindustrins krav. Alltså: Dags att satsa på Timberjacks flerträdshantering en suverän teknisk lösning och faktiskt den enda som påtagligt ökar gallringsnettot. Vem har råd att missa denna möjlighet? Har du? Göran Junevik

12 TERRÄNGHJULINGAR Hitta rätt kompis Terränghjuling kan vara en både rolig och praktisk arbetskamrat i skogsbruket, men det finns en hel del att tänka på för den som planerar att köpa en maskin. AV HENRIK FITINGHOFF ATV & TERRÄNGMAGAZINET Första gången många ser en terränghjuling jämförs den med en traktor, och några sekunder senare avfärdas den som för dyr i förhållande till sin kapacitet. Men de flesta saker har även ett bekvämlighetsperspektiv, vi vill att de ska göra vårt liv enklare, lättare, roligare eller tillföra något annat positivt. Och terränghjulingen är tveklöst både ett praktiskt och bekvämt fordon. Användningsområdet begränsas av dess storlek och din egen fantasi, men annars finns det mesta att köpa som tillbehör och redskap. En skogsägare jag träffade påstod att han tjänat in sin maskin genom att använda den till gallringen. Tack vare den lilla storleken slapp han hugga transportgator. Om denna historia är sann eller inte tänker jag inte ta gift på, men visst finns det fördelar med en liten smidig maskin, speciellt då det handlar om att ta hand om enskilda träd efter en stormfällning eller liknande. Och användningen av terränghjuling med timmervagn är kanske den vanligaste, men det finns harvar, snöplogblad, slåtterhack, älgvagnar, besprutningsaggregat och mängder av andra tillbehör. Utöver detta används maskinen ofta som transportfordon. Den är praktisk att köra ut plantor med, transportera ved, ta med röjsågen, för markbesiktning eller stängsling. En terränghjuling blir med andra ord lite vad du gör den till. Rätt bakaxel Hur ser då en vettig terränghjuling ut? Om du ska dra en timmervagn bör den definitivt ha en hel bakaxel. Jag vet att vissa försäljare påstår att en delad bakaxel kan göra samma jobb, och visst, med tillräckligt styv fjädring fungerar det bra, men då blir samtidigt maskinen helt ofjädrad bak, vilket inte är tanken. Anledningen till att vi får fler och fler modeller med delade bakaxlar är att man i USA säljer terränghjulingar per år, och där används de till fiske och jakt. I höga hastigheter är en delad bakaxel betydligt mer bekväm. Men här talar vi om en arbetsmaskin i skogen. Alla etablerade märken har maskiner som lever upp till vår kravspecifikation för tungt arbete, så det här är inga problem. Om du sedan kommer att arbeta i svår terräng kräver det en framaxel som har någon slags diffspärr. Den kan antingen vara manuell eller automatisk (elektronisk eller hydraulisk), i annat fall har du bara trehjulsdrift oavsett att det står 4 x 4 på dekalerna. Anledningen är givetvis att du har en differential på framaxeln som ser till att driva på ett hjul i taget, precis som på bak- 12 VI SKOGSÄGARE 5/03

13 i skogen Ett nytt läge är turf på Polarismaskinen för skonsam framfart. För att nyttja kraften gäller det att få fäste i marken, därför har det här däcket "Big foot" till Suzuki och Artic extra kraftigt mönster. Precis som på bilar utvecklas designen, Honda satsar på kattögon. En driven timmervagn som är en del i ett större koncept med hydraulik och kran, som konstruerats av Kranman. På väg över stock och sten.terränghjulingen blir en mångsidig och praktisk arbetskompis på skogsgården. Bland de många tillbehören finns den här sandspridaren från Nyvab. Timmervagn med fjärrkontrollerad vinsch och kran. axeln på en personbil. Detta för att det ska vara så lättstyrt som möjligt. Men det finns alltså lägen när man hellre vill ha drivning på alla hjul och därför väljer att spärra diffen så att det driver på båda hjulen samtidigt. Praktiskt flak Angående motorstyrka bör du minst ha en 350-kubikare, men ännu hellre 500 kubik. De tvåcylindriga maskinerna från Polaris och Kawasaki är givetvis jättefina, men gör också att priset går upp avsevärt. Polaris har en sexhjuling, med flak, som lämpar sig bra på extremt mjuk mark som myrar eller mossar. Den tar sig givetvis fram bra även i vanlig skogsterräng, men blir mer svårsvängd och betydligt mindre smidig. Flaket har kommit på ett antal terränghjulingar. Det innebär dock längre hjulbas vilket minskar markfrigången, men de tester vi gjort har inte påvisat någon större VI SKOGSÄGARE 5/03 nackdel för dessa maskiner i terräng. Väljer du väg lite mer noggrant fungerar det bra. De dieselmodeller som tidigare fanns har i princip försvunnit. Anledningarna är egentligen två: De gav alldeles för lite effekt i förhållande till tyngden och eftersom bränsleförbrukningen ändå är så pass låg på en bensindriven terränghjuling finns det ingen större anledning att bråka om det. Bra automatlådor När det gäller växellådor finns det manuell, variatordriven automat och Honda. För Honda har nästan specialiserat sig på annorlunda växellådslösningar. Dels har de en hydrostatlåda, som både går att växla manuellt och automatiskt. Dels en bilautomat som även den kan växlas manuellt med hjälp av knappar. Hydrostatlådan sitter på Hondas TRX 500 samt den helt nya TRX 400:an och fungerar mycket bra även till att dra tungt med. Tyvärr saknar 400:an lågväxel, men 500:an har både kraft och lågväxel. Bilautomaten sitter på märkets nya 650, som utrustats med delad bakaxel. Det gör den mindre lämplig för tungt arbete, liksom bristen på lågväxel, men den är mycket trevlig att köra. För övrigt fungerar både automatisk och manuell växellåda för arbete i skogen, men de flesta föredrar en manuell låda eftersom den dels överför kraften till bakhjulen mer effektivt, dels borde vara mer hållbar. Men dagens variatordrivna automater är väldigt välbyggda och gjorda för den påfrestning en timmervagn kan innebära. Fördelen med en automat är att den blir väldigt smidig att använda vilket kan vara nog så viktigt, framför allt om många olika personer ska köra. Fortsättning sid 14 13

14 TERRÄNGHJULINGAR Fortsättning: Hitta rätt kompis Gå på kurs Om du är osäker på ifall det är klokt att skaffa en terränghjuling, och vilken du i så fall bör köpa finns det bra vägledning på en förarbeviskurs. Under utbildningen kommer kursledaren att både förklara hur och till vad du använder maskinen. Det ges också möjlighet att prova olika märken och modeller i terräng. Utöver detta kommer du att få ett förarbevis och massor med kunskaper om hur man hanterar sin terränghjuling. Kontakta Dag Abelsson, , på STHR Sveriges TerrängHjulingutbildares Riksförbund så får du mer information om var din närmaste endagskurs hålls. Det bör också nämnas att anledningen till att det över huvudtaget startades utbildningar för den här typen av fordon var de olyckor som inträffade. Inte för att fordonet i sig är dåligt, utan för att en terränghjuling är så pass bra att du kan försätta dig i väldigt svåra situationer genom att utmana alltför branta backar eller svåra hinder. Det är inte ens obligatoriskt att använda hjälm, men om du har något att skydda (vilket vi utgår ifrån) ska du självklart använda hjälm. Avverkar du kan du använda din huggarhjälm, i annat fall en mc-hjälm. Honda har ett antal intressanta lösningar och mycket välbyggda maskiner. Här har vi en TRX 500 med hydrostatisk växellåda. Och nu när vintern står för dörren kan det ju vara intressant att ha något att ploga gårdsplanen med. I det fallet är en automatväxlad maskin bra, eftersom det blir lätt att växla mellan fram och back. En terränghjuling fungerar utmärkt för snöplogning och utrustas enkelt med ett snöplogblad samt snökedjor. + moms 4-takt, 21 hk vattenkyld, kardandrift, hög, låg och back, skivbromsar EXPLORER 150 Nu har vår populära 150 cc kommit in med back + 4 växlar framåt. Introduktionserbjudande! 4 TAKTS- MOTOR PÅ CA: 13 HK OCH ELSTART. NYHET! CROSSROAD 300 Registrerad att köra på vägen med B-körkort! Vi för även 50 cc 90 cc och 110 cc Ordinarie pris 21500:- + moms 37500:- NU! 19920:- + moms Vid köp av någon maskin köper du till en släpvagn för Endast 1000:- Värde 3000:- T: , F: Här får du köra Angående regler för användandet av en terränghjuling använder vi alltså samma lag, terrängkörningslagen, för både snöskoter och terränghjuling vilket givetvis är olyckligt. Lagen skrevs ursprungligen för snöskoter, så det blir lite absurt när den tillämpas på en terränghjuling. Men för att göra lagen lite mer rimlig har man gjort en rad undantag, som i princip går ut på att om du arbetar på egen mark får du köra terränghjuling. Du får inte frakta ett vapen på terränghjulingen men väl dra fram en älg till närmaste väg. Du får också köra på allmän väg, om den skulle visa sig vara kortaste och bästa sträcka för att ta sig till exempelvis en skogsväg. Det finns massor med undantag vilket givetvis är positivt. Planera köpet När du ska köpa din terränghjuling så är det bra att redan från början veta vad den ska användas till och vad det i så fall innebär i form av tillbehör. Tänker du jobba i skogen kräver det en timmervagn och gärna en vinsch och vinschkran. Du kan också köpa en hydraulisk vagn med både kran och drivning, som dock är ganska dyr och alltså bör användas flitigt för att motiveras. Det gäller alltså att redan från början ha klart för sig vad du vill. Räkna mellan cirka kronor och kronor plus moms, beroende på terränghjuling och timmervagn. Vilket märke du ska köpa? Köp den maskin som bäst motsvarar din ekonomi och dina behov och köp den där du tror dig få bäst service och support. Vill du köpa begagnat behöver du inte vara speciellt orolig. En terränghjuling i Sverige rullar normalt sett så pass lite att den i princip är som ny efter tre år. Problemet är i stället att det knappt finns några begagnade terränghjulingar, och att priserna därför är relativt höga. Att leta maskiner bland mindre etablerade märken kan vara intressant om du ska ha ett transportfordon mellan huset och ladugården, men för seriöst arbete krävs en terränghjuling med alla de finesser och den motorstyrka som tidigare omnämns i artikeln här intill och då blir priset där efter. 14 VI SKOGSÄGARE 5/03

15 Måttband 15m. 260: Måttband 15m. Aluminiumkåpa. 400: Massavedssax Max 20cm. 144: Timmersax Max 27cm. 296: Handtag i termoplast. Huggarhjälm 328: Vedmaskin: kap, klyv och transportör Ring för information! Timber Skogsstövel med sågskydd klass 2, stålhätta, stövelpådrag. Storlek : Skogsbyxa Med sågskydd på sidorna och framtill. Två sidfickor och en bakficka. Förhöjd rygg. 784: Skogsblus 70% polyester, 30% bomull. Förlängd rygg. Två bröstfickor och en armficka. 496: Traktordrift El /traktordrift Traktordrift med egen hydraulik Släntklippare Farmer Trädfällriktare Mod I+ 1980: Mod II 2440: Mod III 3180: Dragsaxar Greppvidd: 21cm 360: 26cm 432: Rågångsstolpar KEBA 150cm. UVbeständig plast. 20-pack. 17:60/st 100st 16: /st Spets 2: /st 100st 1:80/st Röjklingor Maxi EIA XRT 10-pack 78: /st Sågkedjor 10-pack 13" 76: /st 15" 84: /st Sågsvärd 13"140: /st 15" 148: /st Traktordrivna elverk 1500 rpm KVF 360 Stort sortiment gratis information 50l/min 70l/min Vedvagn Elvinsch Warn Works 1700 Skogsboggie C4/18T17,6kVA 19980: C4/25T25kVA 21680: C4/35T33kVA 23380: C4/50T50kVA 37980: C4/55T65kVA 41200: Ny katalog gratis Katalogbeställning dygnet runt: sidor! Cube : Cube : Dieselpumpar 230V 2384: Elvinschar. Vinschfästen. Radiostyrning m.m. Se katalogen. Axeltappar och hjul med fälg Byggsåg 2,8kW 400V Verkstadspressar KMG-30A 30ton 6220: KCK-30A 30ton 7680: KPD-50A 50ton 12980: 4699: Hårdmetallklinga. Såghöjd 85mm. Förlängningsbord ingår. Vedsäckar 40 liter, 100-pack 2:40/st SJ/Europall, 10-pack 20: /st Säckstativ, kombi 2280: Välkommen till Nimas butik. Gryts ind.område, Örebro Öppet vardagar Elvindor Classic 10m kabel 768: Master 15m kabel 980: Tryckluftsvindor 12m, ansl 1/4" 712: 10m, ansl 3/8" 1240: 2kW 648: 9kW 1640: 5kW 1240: Varmluftspannor Mobil. Dieseldrift. Rostfri. Mod effekt Pris SX25 25kW 10680: SX35 40kW 12680: SX65 75kW 15480: Nima Maskinteknik AB Box 1505, Örebro Katalogbeställning dygnet runt: Order Växel Fax pris exkl. moms fraktfritt över 2000:

16 Två böcker i bagaget öppnar dörren till kinesiska marknaden Böckerna förmedlar tusenårig visdom men innehållet är lika gångbart i Kina då som nu. Den nordiska träindustrin gläntar på dörren till Kina. Taktiken är att komplettera betonghusen med trä och det räcker långt på denna enorma marknad. Av PÄR FORNLING Under året har det hänt en hel del på den långa vägen mot Kina. Den 1 maj antogs en standard för villor i trä upp till 2,5 våningar. Bland träslagen som rekommenderas är europeisk gran och furu. Trä från Europa rekommenderas Under byggledning av Skanska har den nordiska träindustrin fått ett visningshus med lämpliga hyresgäster: South China Arcitektur design institute. Ett annat visningshus är på gång i Beijing där en av oändligt många betongbyggnader får ytterligare ett våningsplan med limträ och sadeltak. Sådana påbyggnader kan bli en jättemarknad med tanke på alla platta läckande betongtak som behöver renoveras. Marknaden i Kina är enorm. Förra året byggdes 1,32 miljarder kvadratmeter bostäder. Det motsvarar en ny villa på 150 kvadratmeter varje år till varje svensk, ung som gammal. Till det kommer renoveringar samt möbler och inredningar. Inge-Bo Asplund, på NTC (Nordic Timber Council) berättar om ett besök på ett snickeri med anställda på en och samma arbetsplats mitt inne i Beijing! Nu är de här megaföretagen på väg ut och ersätts av mindre fabriker. Det finns runt möbelindustrier i Kina, varav runt en fjärdedel arbetar med barrträ. Och här ligger den nordiska furan väl till. Enligt den kinesiska skogsakademin är den visserligen 50 procent dyrare än kinesiska träslag, men å andra sidan är kvalitén så bra att användbarheten är 40 procent högre. Dessutom är konsumenterna villiga att betala procent mer för att den är så snygg. För den skull är det inget lätt steg in på världens största konsumentmarknad. Det är en helt annan tankevärld än vår, konstaterar Inge- Bo Asplund i en fascinerande beskrivning av marknaden, Här har vi två bra böcker att utgå ifrån, de är fortfarande högaktuella efter ett par tusen år, säger han och plockar upp ett par väl tummade skrifter. Den ena är samtalen med Konfucius. Här får vi lära oss att familjen står i centrum, man kan ha förtroende för personer men inte för organisationer och företag. Det genomsyrar samhället, relationer och kontaktnät är oerhört viktiga. Det är med sina vänner man gör affärer och finansieringen av företagen sker i huvudsak inte genom banker utan av 150 miljoner utlandskineser. Den andra är härförare Sun Tzu s krigskonst. Trots sina år är boken kurslitteratur på officershögskolan. Här finns 36 Sitter still och väntar ut fienden grundläggande krigslister. En av dem är att det gäller att sitta tillbakalutad och invänta den uttröttade fienden. Det där får den stressade västeuropén erfara när han försöker driva igenom en affär, kineserna vill gärna skjuta upp avgörandet till timmar innan returresan och det är väldigt duktiga förhandlare. Kinas skogstillgångar minskade snabbt då Mao beslöt att varje by skulle ha ett eget stålverk. Det gick åt mycket träkol I brist på trä bygger kineserna i betong och skogen hamnade i masugnarna. Då man upptäckte vad som var på gång följde en något märklig politik, I stället för att satsa på skogsvård infördes 1954 ett program för att ersätta trä med andra material. Kampanjen är officiellt avskaffad, men resterna lever kvar. Därför kan du gå in på en fabrik och se hur man gör dörrar av trä men dörrkarmar av betong, säger Inge-Bo Asplund. Det är också en anledning till att 85 procent av allt byggande görs i betong, som regel 6 7 våningar höga hus. Lite paradoxalt ser NTC möjligheten för svenskt trä i hjärtat av denna massiva betongöken. Husen har platta tak som ofta läcker, här tror jag takstolar i trä kan bli ett starkt alter- 16 VI SKOGSÄGARE 5/03

17 Banar väg för ökad efterfrågan på trä nativ, säger Inge-Bo Asplund. Grunden i de allra flesta byggen är stora betongskelett som fylls upp med murade tegelväggar. Här bör trä kunna ersätta tegel. Dels går det relativt snabbt att bygga med trä, dels isolerar det bra och energisparande har väldigt hög prioritet. Dessutom håller leran till tegel på att ta slut. Träindustrin i USA och Kanada satsar däremot på enfamiljshus av trä. De bygger många visningshus och det är sånt som måste till, för här handlar det om att skapa efterfrågan. Träbyggandet har ingen tradition. Amerikanarna och européerna behöver inte gå i vägen för varandra, snarare handlar det om att ge ömsesidig draghjälp. NTC ökar nu insatserna på Kina och lyfter kampanjen till ett paneuropeiskt projekt, vilket innebär man samarbetar med andra träorganisationer i EU. På programmet står en handbok i träbyggnad och fler byggstandarder för trä i kombination med betong. VI SKOGSÄGARE 5/03 Skogsmyndigheten bantar Runt om i landet är Skogsvårdsstyrelserna på väg att minska personalen och på Skogsstyrelsen i Jönköping handlar det om runt 15 tjänster som försvinner. Till största delen beror det på höstbudgeten, säger TUFF KOLLEGA generaldirektör Göran Enander. Han är inte minst bekymrad över att rådgivningen minskar med miljoner kronor, samtidigt som den egentligen behöver öka. Det handlar då speciellt om att få fart 400 procent högre dieselskatt Trots mycket lobbyarbete från LRF Skogsägarna innebär höstbudgeten att dieselpriset höjs 10 öre litern. Det motsvarar ungefär 20 öre per kubikmeter virke i ökade transportkostnader. LRF:s ordförande Caroline Trapp är besviken. Det är ett svek, vi betalar redan 400 procent mer i dieselskatt än skogsbruket och jordbruket i Finland, säger hon. I budgetpropositionen finns dock ett löfte om förändringar i framtiden, vilket fångas i följande skrivning: Land Rover Defender, pålitlig partner i nytta och nöje! Vridstark TD hk Permanent fyrhjulsdrift Antispinn ABS (ej 130 HCPU) Dragkrok (3,5 ton) Hög/lågväxel Låsbar mittdifferential Aluminiumkaross Vadningspluggar. Från : exkl. moms (90 PU) på de eftersatta röjningarna. En effekt är att projektet Grönare Skogar, som till hälften finansieras av EU, läggs ner. Sammanlagt handlar det om färre tjänster inom skogsvårdsorganisationen. Regeringen avser att inför kommande skatteväxling se över i vilken form kompensation ska ske för höjningar av skatten på diesel avseende jord- och skogsbrukets maskiner. Västerbotten saknar brandflyget Sommarens skogsbränder i Bygdeå, Västerbotten, kostade 1,9 miljoner kronor för det kommunala brandförsvaret. Till det kommer 1,5 miljoner kronor i statliga kostnader. Allt enligt en summering av det lokala brandförsvaret. Vi vill ha tillbaks skogsbrandflyget i Västerbotten, säger brandchef Claes Cahier till Västerbottens-Kuriren. 3 års/ mil nybilsgaranti 3 års vagnskadegaranti (St. Wagon) 3 års assistansförsäkring. 90 Station Wagon 110 Station Wagon 110 Double Cab 130 Double Cab HCPU Bränsledekl. bl. körn: 10 (90) 10,5 (110) lit/100 km. CO2 282 (90) 299 (110) g/km. Miljöklass VÅRA ÅTERFÖRSÄLJARE: BILMÅNSSON, Hörby: BILDEVE, Helsingborg: REJMES, Halmstad: DAVIDSSONS BIL, Växjö: LILJAS BIL, Kalmar: SCANAUTO, Göteborg: ROLF PETTERSSON BIL, Skara: BRANDTFORDON, Trestad: SKOBES BIL, Nyköping: LAND ROVER CENTER, Danderyd: UPPLANDS MOTOR, Uppsala: BRA BIL, Enköping: HELMIA BIL, Karlstad: ROLF ERICSON BIL, Borlänge:

18 NYHETER Finlands sak är vår Lars-Erik Liljelund. Göran Enander. En ny skogspolitik. En ny aktivare strategi i EU. En blågul finsk modell. Det blev något av en ketchupeffekt på årets Virkesforum. Efter att ha stötts och blötts länge kom allt på en gång. Av PÄR FORNLING Öppningen till EU levererades från ett oväntat håll. Det var Naturvårdsverkets generaldirektör som ifrågasatte det kloka i att till varje pris försöka undvika en skogspolitik i EU. Regeringarna och skogsnäringen i Finland och Sverige har varit överens om samma taktik. Den går ut på att länderna ska sköta skogspolitiken själva och att den till varje pris inte får bli någon variant av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är en tillämpning av EU:s så kallade subsidiaritetsprincip som går ut på att behandla frågorna på så lokal nivå som möjligt. Problemet är att det ändå fattas beslut om skogen i Bryssel. Det finns 250 rättsakter om miljöpolitiken som på flera sätt berör skogen. Ingen vill väl ha en bisarr politik som för jordbruket eller en pervers politik som för fisket, men jag tycker ändå det borde ifrågasättas om det är så klokt att hålla undan skogsbruket, sa Lars-Erik Liljelund och öppnade därmed upp för frågan. Vi gjorde ett grundläggande fel genom subsidiaritetsprincipen, sade en självkritisk Martin Lillandt. Starka & mångsidiga Nyhet! YFM 450 FWAN Vätskekyld 4-taktsmotor Högt vridmoment Automatisk transmission Hög/lågväxel Diffspärr In/urkopplingsbar 4-hjulsdrift Förmånlig finansiering via Handelsbanken Finans YFM 660 FWA 660cc, vätskekyld 4-taktsmotor Överlägset vridmoment Automatisk transmission Hög/lågväxel Delad bakaxel Diffspärr In/urkopplingsbar 4-hjulsdrift VI SKOGSÄGARE 5/03

19 Han är sedan länge en av frontfigurerna i den finska skogsägarrörelsen och arbetar nu som vice VD i Metsälitto. Felsteget har lett till att skogspolitiken förs i andra direktorat, framför allt miljödirektoratet. Nu ser det ut som vi sovit igen. I samband med konventsarbetet borde vi ha skapat en bas för skogen, sa han. Tydliga mål Martin Lillandt stod också i centrum som representant för den Finska modellen vilken väckte både beundran och åtrå på Virkesforum, som arrangeras av Skogsindustrierna. Den finska modellen går ut på att politiker, näring, riksdag och alla andra berörda enar sig kring ett antal tydliga mål. Det är en öppen demokratisk process som i det stora hela gett en gemensam syn på skogsbruket. Alla intressenter är med oss och det finns politiska åtaganden där regeringen förbundit sig att följa programmet, sade Martin Lillandt och berättade att Finland har en tradition av skogsprogram sedan 50-talet. Nu ligger det sjunde programmet på bordet, vilket också inkluderat en ny skogsvårdslagstiftning. En del tycker nog det är ren planekonomi, men om vi inte gjort så här skulle vi aldrig uppnått dagens nivå för skogsindustrin, sade Martin Lillandt. Programmet innehåller en rad mål fram till år 2010: Den hållbara avverkningsnivån fastställs till miljoner kubikmeter om året. Investeringarna i skogsvården ska vara 800 miljoner kronor om året, vilket är en ökning med 50 procent. Träindustrins vidareförädling ska öka med 100 procent. Energivirket ska öka med 5 miljoner kubikmeter om året. Finland ska vara aktivt internationellt. 7,6 procent av skogarna ska vara strikt skyddade enligt naturvårdslagen. För att uppnå dessa och flera andra mål finns ett antal medel. Inte minst får skogsbruket olika sorters statsstöd: Det handlar om 120 miljoner kronor i planteringsstöd, 260 miljoner kronor restaurering av ungskogar och uttag av bioenergi, 140 miljoner kronor till dikesrensning och vitaliseringsgödsling, 100 miljoner kronor till underhåll av skogsbilvägar och 50 miljoner kronor till olika miljövårdsprojekt. Martin Lillandt konstaterar att skogsprogrammet är en bra affär ur flera synvinklar, bland annat räknar man med att det ger nya jobb. Ny politik Bland de många som uttalar sig positivt om en finsk modell av något slag finns Göran Enander, Skogsstyrelsens generaldirektör. Ska vi ha ett nationellt skogsprogram, som mycket talar för, måste vi ha med hela det politiska systemet. Vi får inte bli introverta och tro att vi ska lösa allt själva. Jag ser ingen snäv skogspolitisk utredning utan något där alla frågor tas upp i en helhet som också innefattar ett marknadsperspektiv, sa Göran Enander som alltså flaggade för en ny skogspolitik. Han kom till mötet med budskapet att skogen inte räcker. De senaste konsekvensanalyserna bekräftar att industrin är beroende av import. Förra året avverkades 83,5 miljoner kubikmeter, vilket var en rekordnotering. Men det inhemska behovet var 90 miljoner kubikmeter. Det här leder till att produktionsfrågorna måste vässas, säger Göran Enander. En fjärdedel av den återbeskogade arealen uppfyller inte lagens krav, drygt en miljon hektar ungskog är i akut behov av röjning och stora delar av ungskogen skadas av viltet. Utan att i sak ta ställning konstaterar han att både gödsling, plantageskogsbruk och genmodifierade plantor kan komma att diskuteras. Utbudet minskar Till bilden hör att de allt större reservaten begränsar utbudet av virke och här är hans bedömning att det miljöpolitiska beslutet självklart ligger fast. Det krävs en kraftfull satsning på virkesproduktion och höga miljöambitioner, frågan är om den svenska modellen håller. Min slutsats är att det är dags att se över skogspolitiken, säger Göran Enander. VI SKOGSÄGARE 5/03 19

20

21 Mia Gustafsson säger själv att hon började köra skogsmaskiner lite av en slump. Utan några direkta kopplingar till landet valde hon en lantbruksskola på gymnasiet, men växlade över till skogsutbildningen i Värnamo. Efter examen körde Mia åt några svenska entreprenörer innan hon åkte till Tyskland för ett års arbete. Utlandet gav mersmak, så efter ytterligare utbildning hemma i Sverige nappade hon på ett erbjudande att köra skogsmaskin i Schweiz. Det blev fyra spännande år och jag fick chansen att lära mig språket ordentligt, men sedan ville jag hem, berättar hon. Nu jobbar hon sedan några år tillbaks som anställd förare och säger sig trivas riktigt bra. Naturen och friheten är ett plus, fast lönen kunde vara bättre. Vi bad henne skriva en dagbok och berätta om livet som maskinförare. Mia trivs bäst bak spakarna För tillfället, och antagligen hädanefter, är det skotare som avses. Jag har kört både flismaskin och skördare men finner bad i hydraulolja olämpligt för min hy, samt har tröttnat på att ligga och gona mig nattetid på bukplåtar i iskyla utan att ha någon att dela upplevelsen med. Och dessutom är jag utled på att inte kunna köra en hel dag utan att något är fel eller trasigt! Därför har jag övergått till skotare med lite enklare och driftssäkrare teknik. Ägnar mig med andra ord åt att städa upp vad andra ställt till med Typisk kvinnofälla! Om jag skulle försöka få fler att välja detta yrke, där behovet av nyrekryteringar inom kort blir hysteriskt, så vänder jag mig framför allt till människor som trivs med att jobba självständigt och ensamt. För mig är dessa två begrepp enbart positiva eftersom jag inte trivs i flock! Det är en klar fördel att vara lite intresserad av teknik eftersom man bör klara en del reparationer på egen hand. Bli vän med leran, för du kommer att kravla runt i den förr eller senare! Det finns nuförtiden inga hinder för kvinnliga maskinförare, utom möjligtvis deras egen okunskap och fördomar mot yrket som typiskt manligt. MÅN- DAG Den här veckan skulle jag ha kört morgonskift, det vill säga börjat klockan Men I den ombonade förarhytten, men allt som oftast blir det till att ge sig ut och lösa något praktiskt problem, det är då som regnet brukar komma. eftersom antingen jag var så duktig (eller skördarföraren så kass) körde jag i kapp honom i fredags och får alltså vänta till han fått ner träden. I förstagallring är inte en grå Ponsse Ergo den optimala skördaren. Min gröna Gremo är däremot den optimala skotaren och han hade inte skuggan av en chans! I hytten har jag en förnedringslista där jag skriver upp de datum jag kör i kapp skördaren. Den listan är nästan hela motivationen för arbetet, den enda sanna glädjen är skadeglädjen! Riktigt rättvis kan listan förstås aldrig bli eftersom man ibland kör skift på den ena men inte den andra maskinen. Det kvittar! Han hamnade utan nåd på förnedringslistan! Finns ingen anledning att vara rättvis om man kan låta bli. Nöjd med dagen så här långt är det dags att ta matpaus. Mitt problem är att jag avskyr att ha med mig smörgåsar, jag gillar inte heller kall mat som borde varit varm (eller för den delen ljummen mat som borde varit kall) och vi har varken matvärmare eller kyl i maskinen. Nu har jag i alla fall tillfälligt funnit lösningen på mitt eviga matbekymmer. Konditoriet i byn har färdiga salladstallrikar med bröd, dressing och en dricka för cirka fyrtio spänn! Det är det värt! Nackdelen när jag hade med mig svettiga ostmackor, där osten först halvt runnit bort och sen stelnat till en skorpa, var att jag tidigt på morgonen åbäkade mig med att göra dessa #e mackor och därmed stressade mer än nödvändigt. Och sen, väl på jobbet, kastade jag ut dom i skogen och hoppades på att älgarnas fackförbund inte skulle stämma mig för nedsmutsning. Sen satt jag hela dan och överlevde på fyra koppar te och var sur, tvär och allmänt avig hela dan. Äntligen är äckliga smörgåsar ett minne blott. Fikapausen har förvandlats från det ödesdigra ögonblick då man ska öppna locket till burken där de lömska mackorna huserar, hinna greppa och avliva dom innan dom biter, till att bli en trevlig och njutbar rast i arbetet som bidrar till en högre effektivitet! TISDAG Min käre chef körde endast så mycket att jag skulle bli tvungen att flytta nästa dag. Det har utvecklats till en tävling mellan oss två att parera in körningen så att det ska bli den andra som flyttar. Att flytta till en annan avverkning är i sig inte särskilt besvärligt. Det trista ligger i att städa upp och flytta ihop alla småvältor. Då det är dags att flytta regnar eller snöar det oftast och Fortsättning sid 22 VI SKOGSÄGARE 5/03 21