Samsyn om hur lön ska sättas Undersökningar om lönesättning utförda under Karin Stenberg Oktober 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samsyn om hur lön ska sättas Undersökningar om lönesättning utförda under Karin Stenberg Oktober 2011"

Transkript

1 Samsyn om hur lön ska sättas Undersökningar om lönesättning utförda under 0 Karin Stenberg Oktober 0

2 Förord Förord Företag och medarbetare är överens. De vill att lönen ska sättas efter en dialog mellan chef och medarbetare. Att den modellen fungerar visar de avtal som över en miljon medarbetare har på den svenska arbetsmarknaden. Det är avtal som ger företaget eller verksamheten möjlighet att fördela en löneökning mellan medarbetarna, en löneökning som antingen är bestämd lokalt eller i de centrala kollektivavtalen. Dessa avtal finns inom alla sektorer på arbetsmarknaden såväl i privat sektor som i staten, kommunerna och landstingen. Samtidigt finns det fortfarande alldeles för många avtal som inte ger ett rimligt utrymme, ibland inget utrymme alls, för vare sig chefen eller medarbetarna att i praktiken kunna påverka lönerna. Det kan bero på att endera görs de enskilda lönerna upp i ett rikstäckande avtal eller bestäms de i förhandling mellan en lokal facklig företrädare och en arbetsgivarrepresentant. Eller så finns det inget rimligt utrymme kvar att disponera för chefen eftersom allt eller stora delar går ut generellt till alla, oavsett löneläge eller arbetsinsats. Detta trots att undersökning efter undersökning även i denna rapport visar att företag och medarbetare vill sätta lönen själva. Och det finns också en påtaglig enighet om vad som bör ligga till grund för en löneökning. Om inte våra svenska kollektivavtal anpassas till företags och fackliga medlemmars syn på en god lönesättning riskerar den svenska modellen att erodera. Det måste finnas en representativitet i anslutningsgraden från både arbetsgivare och medarbetare i de organisationer som förhandlar fram avtalen. De senaste tio åren har medlemstillströmningen på arbetsgivarsidan varit positiv men vi ser att fackförbund som har en föråldrad, kollektivistisk syn på lönesättningsvillkoren rasar i medlemsantal. De fackförbund som däremot har gått sina medlemmar till mötes och ger dem ett individuellt stöd i medlemmarnas egna löneförhandlingar har inte tappat lika mycket utan ökar snarare antalet medlemmar. Den svenska modellen har under många år borgat för en stabil och trygg inramning av Sveriges arbetsmarknadsvillkor. Låt oss värna den svenska modellen genom att låta kollektivavtalen vara en del i en konkurrenskraftig och tillväxtorienterad framtid. Låt de centrala kollektivavtalen bilda en god ram som stöttar både medarbetare och chef i de enskilda diskussionerna om lön. Stockholm i oktober 0 Christer Ågren Vice VD,

3 Innehåll Innehåll Efterlyses: Större möjligheter att påverka lönesättningen... Företagare och medarbetare ense om nuläge och framtid... Prestation, ansvar och svårighetsgrad ska påverka lönen mest... Rättvis lön bygger på att den enskilde vet inte på kollektiva faktorer.... Företagarna bryr sig om avtalen... Framtidens kollektivavtal.... Om undersökningarna... 0

4 Efterlyses: Större möjligheter att påverka lönesättningen Efterlyses: Större möjligheter att påverka lönesättningen Arbetsmarknadens parter har i över 0 år slutit kollektivavtal som reglerar lön och anställningsvillkor för olika grupper på den svenska arbetsmarknaden. Vissa av dagens löneavtal har sin grund i början av 00-talet. Andra har utarbetats under tiden efter andra världskriget. Arbetsmarknaden och näringslivet har naturligtvis förändrats mycket sedan grunden i dagens kollektivavtal skapades det har också människorna som arbetar i företagen. Av de avtal som s medlemsorganisationer tecknat omfattas idag drygt var 0:e förvärvsarbetande av avtal som tillåter att lönen sätts mellan medarbetare och chef. I majoriteten av avtalen gör facket upp med arbetsgivaren om de individuella lönerna för deras medlemmar. Det sker endera på riksnivå mellan de centrala arbetsmarknadsparterna eller på företagsnivå mellan den lokala fackklubben eller ett fackombud och företaget. Grunden till detta är 0-talets industri-sverige koncentrerat till ännu äldre tiders bruksmiljöer. I dag är mycket annorlunda. Behoven kan kanske uppfattas vara helt olika i stora industriföretag som agerar på en global marknad och i små tjänste-, handels- och serviceföretag som verkar och lever på en lokal marknad i Sverige. Men det är mer som förenar än som skiljer. har låtit Demoskop genomföra två undersökningar. Den ena genomfördes i maj 0 och riktade sig till förvärvsarbetande och den andra genomfördes i juni 0 och riktade sig till företagare. Frågor ställdes kring hur lön bör sättas, vilka kriterier som bör ligga till grund för en löneökning och vad som gör en lön rättvis. s undersökningar visar att behovet av en mer företagsnära lönebildning med större möjligheter än idag att kunna påverka lönesättningen förenar företag men det förenar också företagen och deras medarbetare. Sammanfattningsvis visar studierna att: Medarbetare och företagare är påtagligt överens om att lön bör sättas mellan chef och medarbetare. Lönen bör varken detaljstyras av centrala kollektivavtal eller sättas av det lokala facket och en arbetsgivarföreträdare. De lönekriterier som den enskilde kan påverka genom sitt arbete rankas samstämmigt som viktigast av förvärvsarbetande. Förvärvsarbetande anser vidare att information om hur de själva kan påverka en kommande löneökning, hur chefen motiverar den aktuella lönen samt information i god tid om hur löneprocessen kommer att gå till är de viktigaste faktorerna för att en lön ska uppfattas som rättvis.

5 Företagare och medarbetare ense om nuläge och framtid Företagare och medarbetare ense om nuläge och framtid har via Demoskop ställt frågor om hur förvärvsarbetande vill att lönen bestäms. Liknande frågor har ställts även till företag. Ett första mycket tydligt resultat är det starka stödet för att lönesättningen i ökad utsträckning ska ske i företagen. Tre av fyra förvärvsarbetande vill att lönen sätts mellan dem och chefen, se diagram. Det är ingen större skillnad mellan olika grupper i undersökningen. Och svaret är entydigt. Till och med bland LO:s medlemmar, som visar den lägsta svarssiffran på denna fråga, vill sju av tio själva prata lön med sin chef. Hur ser det då ut idag? Idag anser knappt hälften av de förvärvsarbetande att lönen sätts mellan chef och medarbetare, med eller utan stöd av facket, se diagram. Det finns alltså en betydande kontrast mellan nuläget och det önskade läget i diagram. Diagram. Förvärvsarbetande om hur de helst vill att lönen bör bestämmas. Hur skulle du helst vilja att din lön bestämdes? Lönen bör bestämmas? Bas: Samtliga, intervjuer Samtliga Man Kvinna - år 0 - år - år 0 - år LO-medlem TCO-medlem SACO-medlem Ej fackligt ansluten 0 Arbetare Tjänsteman Privat sektor Offentlig sektor 0% 0% 0% 0% 0% 0% mellan mig och min chef mellan det lokala facket och företaget på annat sätt, nämligen mellan mig och min chef, men med stöd av facket av det centrala kollektivavtalet Vet ej/ej svar

6 Företagare och medarbetare ense om nuläge och framtid Diagram. Förvärvsarbetande om hur lönen bestäms idag. Vilket av följande beskriver bäst hur din lön bestäms? Lönen bestäms Bas: Samtliga, intervjuer Samtliga Man Kvinna - år - år - år - år LO-medlem TCO-medlem SACO-medlem Ej fackligt ansluten Arbetare Tjänsteman Privat sektor Offentlig sektor % 0% 0% 0% 0% 0% mellan mig och min chef mellan det lokala facket och företaget på annat sätt, nämligen mellan mig och min chef, men med stöd av facket av det centrala kollektivavtalet Vet ej/ej svar Samstämmigheten mellan företagare och medarbetare är slående. Både vad gäller dagens situation och hur lön bör sättas. I diagram och visas medarbetares respektive företagares svar på hur lönen sätts i dag och hur den bör sättas för arbetare respektive tjänstemän. Av de som kategoriserar sig som arbetare vill procent sätta lönen i dialog med chefen med eller utan stöd av en facklig representant. Av företagarna tyckte procent att en sådan lönesättning för arbetare är ideal. För tjänstemännen var siffrorna högre. Hela procent av tjänstemännen ville sätta lönen i dialog med chefen, med eller utan stöd av facket. Företagens svar var samstämmigt även här: 0 procent gav samma svar. Det är också intressant att notera att den variant av lokal lönebildning som finns i många avtal där det lokala facket och företaget förhandlar de individuella lönerna får lägst stöd av både företagare och medarbetare. Endast procent av arbetarna och procent av tjänstemännen vill ha den modellen och bland företagarna är respektive procent för modellen för arbetare respektive tjänstemän. Se de ljusaste gröna fälten i diagram och. Både medarbetare och företagare föredrar till och med att lönen sätts i ett centralt avtal framför att den hanteras mellan det lokala facket och arbetsgivaren trots att även den varianten får ett svagt stöd av de svarande grupperna. Se de ljusgula fälten i diagram och. Även här skiljer sig inte svaren mycket åt mellan grupper av medarbetare med olika facklig tillhörighet, ålder, kön och sektor. Se diagram. Det bör vara intressant information till de centrala parterna i deras strävan att förändra löneavtalen. I realiteten är det endast procent av kollektivavtalen som inte anger en siffra för löneökningarna i förhand och som alltså medger att chef och medarbetare själva sätter lönen. Om de avtal räknas med som medger att en lokal facklig företrädare har rätt att komma överens med arbetsgivaren om de enskilda medarbetarnas löner uppgår de till knappt var tredje avtal. Avtalsrörelsen och lönebildningen 0, Årsrapport från Medlingsinstitutet (0)

7 Företagare och medarbetare ense om nuläge och framtid Det kan vara så att verkligheten har sprungit ifrån dagens alltför stelbenta kollektivavtal och har anpassat sig till företags och medarbetares vilja att hantera lönen sinsemellan. Chef och medarbetare hanterar enligt vår undersökning lönefrågan själva nästan dubbelt så ofta mot vad kollektivavtalen i teorin tillåter, även om de avtal där facket förhandlar in lönen lokalt räknas med. Medarbetarna vill dock ha stöd av facket i högre utsträckning än vad företagarna tror de vill ha fackets stöd. Det gäller arbetare såväl som tjänstemän. Det syns i bilden genom att det mellangröna fältet är större i medarbetarnas svar än i företagarnas svar, se diagram, än i företagarnas svar, se diagram. Detta öppnar upp för en ny roll för facket. En roll en del fackföreningar redan börjar anta: att vara individuell rådgivare och coach till sina medlemmar i lönesammanhang i stället för att förhandla fram kollektivistisk detaljstyrning. Diagram. Förvärvsarbetande om hur lönen sätts idag samt hur den bör sättas. Vilket av följande beskriver bäst hur din lön bestäms? Lönen bestäms IDAG Hur skulle du helst vilja att din lön bestämdes? Lönen bör bestämmas? BÖR Arbetare: IDAG Arbetare: BÖR Tjänstemän: IDAG Tjänstemän: BÖR 0 Mellan chef och medarbetare Mellan chef och medarbetare, men med stöd av facket till medarbetaren Mellan företaget och det lokala facket Av det centrala kollektivavtalet På annat sätt Vet ej/ej svar 0% 0% 0% 0% 0% 0% Den följande bilden visar företagarnas svar på samma frågeställning. Svaren är nästan slående samstämmiga med svaren från medarbetarna i diagram ovan. Diagram. Företagarna om hur lönen sätts idag samt hur den bör sättas. Vilket av följande tycker du bäst beskriver hur lönerna IDAG bestäms i ert företag för ARBETARE/ TJÄNSTEMÄN och hur tycker du att lönen BÖR bestämmas? Arbetare: IDAG 0 Bas: Har minst en arbetare () / Har minst en tjänsteman () Arbetare: BÖR Tjänstemän: IDAG Tjänstemän: BÖR Mellan chef och medarbetare Mellan chef och medarbetare, men med stöd av facket till medarbetaren Mellan företaget och det lokala facket Av det centrala kollektivavtalet På annat sätt Vet ej/ej svar 0% 0% 0% 0% 0% 0%

8 Prestation, ansvar och svårighetsgrad ska påverka lönen mest Prestation, ansvar och svårighetsgrad ska påverka lönen mest Medarbetare vill att de själva ska kunna påverka lönen genom sin egen prestation. Men även det ansvar arbetet innebär ska vägas in tillsammans med svårighetsgraden i jobbet. Dessa tre kriterier har fått högst värden bland tio olika variabler samt möjligheter till öppna svar. Diagram. Förvärvsarbetande om vad som ska påverka lönen. I vilken utsträckning tycker du att vart och ett av följande ska påverka din lön? Bas: Samtliga, intervjuer Medel Hur väl du presterar 0 0 0, Hur ansvarsfullt jobbet är, Hur svårt jobbet är 0,0 Marknadslönen (dvs vad andra företag ger i lön till motsv. tjänst), Hur många år du har arbetat i branschen, Hur bra det går för det företag eller den organisation du arbetar för, Hur många år du har arbetat på företaget/ i organisationen, Din ålder, 0% 0% 0% 0% 0% 0% I mycket stor utsträckning Inte alls Skillnaden är liten mellan kön, ålder, facklig tillhörighet eller privat och offentlig sektor. Facklig tillhörighet spelar mycket liten roll för svaren, se diagram. De som valt att inte tillhöra något fackförbund lägger dock större tonvikt vid hur det går för företaget/organisationen som kriterium för lönesättning än andra svarande. LO:s medlemmar rankar antal år i branschen och antal år på företaget/organisationen högre än övriga, och SACO:s medlemmar rankar prestation, ansvar och framförallt svårighetsgrad högre än andra svarande. Men svaren visar samstämmigt att de individbaserade kriterierna prestation, ansvar och svårighetsgrad är de högst värderade lönekriterierna oavsett facklig tillhörighet. Detsamma gäller om man delar upp svaren mellan arbetare och tjänstemän.

9 Prestation, ansvar och svårighetsgrad ska påverka lönen mest Diagram och. Förvärvsarbetande om vad som ska påverka lönen. Bas fackligt medlemskap samt arbetare och tjänstemän. I vilken utsträckning tycker du att vart och ett av följande ska påverka din lön? Bas: Samtliga, intervjuer Medelvärden Samtliga LO-medlem TCO-medlem SACO-medlem Ej fackligt ansluten,,,0,,,,, Hur väl du presterar Hur ansvarsfullt jobbet är Hur svårt jobbet är Marknadslönen (dvs vad andra företag ger i lön till motsv. tjänst) Hur många år du har arbetat i branschen Hur bra det går för det företag eller den organisation du arbetar för Hur många år du har arbetat på företaget/ i organisationen Din ålder I vilken utsträckning tycker du att vart och ett av följande ska påverka din lön? Bas: Samtliga, intervjuer Medelvärden Samtliga Arbetare Tjänsteman,,,0,,,,, Hur väl du presterar Hur ansvarsfullt jobbet är Hur svårt jobbet är Marknadslönen (dvs vad andra företag ger i lön till motsv. tjänst) Hur många år du har arbetat i branschen Hur bra det går för det företag eller den organisation du arbetar för Hur många år du har arbetat på företaget/ i organisationen Din ålder

10 Prestation, ansvar och svårighetsgrad ska påverka lönen mest Kvinnor tenderar att uppskatta individuella kriterier något högre än män, se diagram, men är mindre intresserade av att lönen ska påverkas av hur det går för företaget eller organisationen. Diagram. Förvärvsarbetande om vad som ska påverka lönen. Bas kön. I vilken utsträckning tycker du att vart och ett av följande ska påverka din lön? Bas: Samtliga, intervjuer Medelvärden Samtliga Man Kvinna,,,0,,,,, Hur väl du presterar Hur ansvarsfullt jobbet är Hur svårt jobbet är Marknadslönen (dvs vad andra företag ger i lön till motsv. tjänst) Hur många år du har arbetat i branschen Hur bra det går för det företag eller den organisation du arbetar för Hur många år du har arbetat på företaget/ i organisationen Din ålder Även bland offentliganställda kan man se en något mer positiv attityd till de mer individfokuserade kriterierna bland svarsalternativen, se diagram. Offentliganställda har haft individuell lönesättning i runt ett decennium, vilket eventuellt kan förklara deras mer positiva inställning till individuella kriterier. Att deras intresse för hur organisationen går ekonomiskt är svalare än bland privatanställda är också förklarligt.

11 Prestation, ansvar och svårighetsgrad ska påverka lönen mest Diagram. Förvärvsarbetande om vad som ska påverka lönen. Bas privat och offentlig sektor. I vilken utsträckning tycker du att vart och ett av följande ska påverka din lön? Bas: Samtliga, intervjuer Medelvärden Samtliga Privat sektor Offentlig sektor,,,0,,,,, Hur väl du presterar Hur ansvarsfullt jobbet är Hur svårt jobbet är Marknadslönen (dvs vad andra företag ger i lön till motsv. tjänst) Hur många år du har arbetat i branschen Hur bra det går för det företag eller den organisation du arbetar för Hur många år du har arbetat på företaget/ i organisationen Din ålder Bland svarande över års ålder ses en tendens att högre värdera en större variation av kriterier än bland yngre, se diagram. De yngre är mer fokuserade på individuella kriterier och mindre intresserade av traditionella kriterier som ålder, anställningstid och branscherfarenhet än de äldre. Diagram. Förvärvsarbetande om vad som ska påverka lönen. Bas ålder. I vilken utsträckning tycker du att vart och ett av följande ska påverka din lön? Bas: Samtliga, intervjuer Medelvärden Samtliga - år - år - år - år,,,0,,,,, Hur väl du presterar Hur ansvarsfullt jobbet är Hur svårt jobbet är Marknadslönen (dvs vad andra företag ger i lön till motsv. tjänst) Hur många år du har arbetat i branschen Hur bra det går för det företag eller den organisation du arbetar för Hur många år du har arbetat på företaget/ i organisationen Din ålder

12 Prestation, ansvar och svårighetsgrad ska påverka lönen mest Företagen tycks känna sina medarbetare bättre vad gäller medarbetarnas önskan om vad lönen ska baseras på än vad många fackliga organisationer gör. På frågan om företagarna tror att medarbetarna i företaget vill ha större möjligheter än idag att påverka sin lön genom sitt arbete svarar majoriteten av företagarna ja. De bedömer medarbetarnas vilja väsentligt mer rätt än många av dagens fackförbund. Diagram. Företagare om de tror att medarbetarna vill påverka sin lön mer genom sin arbetsinsats. I vilken utsträckning tror du att... i företaget vill ha större möjligheter än idag att påverka sin lön genom sin arbetsinsats? Bas: Har minst en arbetare/tjänsteman () Medel Arbetare 0, Tjänstemän, 0% 0% 0% 0% 0% 0% I mycket stor utsträckning Inte alls Ej svar

13 Rättvis lön bygger på att den enskilde vet inte på kollektiva faktorer Rättvis lön bygger på att den enskilde vet inte på kollektiva faktorer I Demoskops undersökning riktad till förvärvsarbetande ställdes också frågor om vad som gör att en lön känns rättvis. Absolut viktigast för de svarande är att veta hur man kan påverka sin egen lön till nästa lönerevisionstillfälle. En av fyra anser det helt avgörande att veta vad man måste göra för att få en större löneökning nästa gång, se diagram. Hela två av tre värderar detta mycket högt på den -gradiga skalan. På andra plats kommer att få en motivering av sin chef till en given löneökning tätt följd av att få bra information i tid om hur lönediskussionen ska gå till. De svarande är även i denna fråga ense. För att lönen ska anses rättvis vill medarbetarna veta hur de kan påverka sin egen lön till nästa lönerevisionstillfälle, de vill få en motivering av sin chef till den givna löneökningen och de vill få bra information i tid om hur lönediskussionen ska gå till. Än en gång är svaren fokuserade på den enskilde individen. Att facket har godkänt lönen och att kunna jämföra sin lön med andras, som är grundstenar i många kollektivavtal med vidhörande lönestatistikavtal, är bland de lägst rankade kriterierna. Allra lägst bland de rankade faktorerna hamnar att alla på arbetsplatsen får samma löneökning. Endast procent tycker att det är helt avgörande för att lönen ska upplevas som rättvis. Där säger var fjärde att det inte alls är viktigt. Det talar starkt för att kollektivavtal med generella höjningar bör förändras. Ofta framhålls vikten av att chefen har mandat att bestämma över hur stor löneökningen ska bli. Det är dock inte en av de mest prioriterade frågorna bland de svarande. En tolkning är att medarbetare inser att bestämmanderätten över lönen inte kan ges fullt ut till de enskilda cheferna utan att lönen måste integreras med företagets hela lönestruktur, i vart fall på större företag med flera lönesättande chefer.

14 Rättvis lön bygger på att den enskilde vet inte på kollektiva faktorer Diagram. Förvärvsarbetande om vad som är viktigt för en rättvis lönesättning. Hur viktigt är vart och ett för dig för en rättvis lönesättning? Bas: Samtliga, intervjuer Att du vet vad du måste göra för att få en större löneökning nästa gång Medel,0 Att din chef motiverar din löneökningså att du vet varför du får en löneökning, Att du får bra information i tid om hur lönediskussionen ska gå till, Att du får en större löneökning änandra på din arbetsplats när du har gjort en extra bra insats, Att din chef kan bestämma hur stor din löneökning ska bli, Att facket har godkänt din löneökning i förhandlingar med din arbetsgivare, Att du kan jämföra din löneökningmed andras,0 Att alla på din arbetsplats fårsamma löneökning, 0% 0% 0% 0% 0% 0% Helt avgörande Inte alls viktigt Än en gång är skillnaderna mellan de olika grupperna i undersökningen inte stora. LO:s medlemmar är den grupp som i större utsträckning än övriga står bakom de traditionella faktorerna, som att facket i förhandling med arbetsgivaren godkänt den enskildes löneökning, att kunna jämföra sin löneökning med andras och att alla på arbetsplatsen får samma löneökning, se diagram. De är dock även i denna fråga samstämmiga med resterande grupper om de viktigaste faktorerna för en rättvis lön. De tre mer traditionella faktorerna är, kanske av naturliga skäl, lägst prioriterade bland dem som inte är fackligt anslutna. Tjänstemän prioriterar också traditionella faktorer lägre än arbetarna, se diagram.

15 Rättvis lön bygger på att den enskilde vet inte på kollektiva faktorer Diagram och. Förvärvsarbetande om vad som är viktigt för en rättvis lönesättning. Bas fackligt medlemskap samt arbetare och tjänstemän. Hur viktigt är vart och ett för dig för en rättvis lönesättning? Bas: Samtliga, intervjuer Medelvärden Samtliga LO-medlem TCO-medlem SACO-medlem Ej fackligt ansluten,0,,,,,,0, Att du vet vad du måste göra för att få en större löneökning nästa gång Att din chef motiverar din löneökning så att du vet varför du får en löneökning Att du får bra information i tid om hur lönediskussionen ska gå till Att du får en större löneökning än andra på din arbetsplats när du har gjort en extra bra insats Att din chef kan bestämma hur stor din löneökning ska bli Att facket har godkänt din löneökning i förhandlingar med din arbetsgivare Att du kan jämföra din löneökning med andras Att alla på din arbetsplats får samma löneökning Hur viktigt är vart och ett för dig för en rättvis lönesättning? Bas: Samtliga, intervjuer Medelvärden Samtliga Arbetare Tjänsteman,0,,,,,,0, Att du vet vad du måste göra för att få en större löneökning nästa gång Att din chef motiverar din löneökning så att du vet varför du får en löneökning Att du får bra information i tid om hur lönediskussionen ska gå till Att du får en större löneökning än andra på din arbetsplats när du har gjort en extra bra insats Att din chef kan bestämma hur stor din löneökning ska bli Att facket har godkänt din löneökning i förhandlingar med din arbetsgivare Att du kan jämföra din löneökning med andras Att alla på din arbetsplats får samma löneökning

16 Rättvis lön bygger på att den enskilde vet inte på kollektiva faktorer Kvinnor och offentliganställda har i denna fråga givit alla faktorer något högre värden, se diagram och. De offentlig anställda är också generellt mer positiva till att facket ska godkänna löneökningen i förhandling med arbetsgivaren än de privatanställda. Diagram och. Förvärvsarbetande om vad som är viktigt för en rättvis lönesättning. Bas kön samt privat och offentlig sektor. Hur viktigt är vart och ett för dig för en rättvis lönesättning? Bas: Samtliga, intervjuer Medelvärden Samtliga Man Kvinna,0,,,,,,0, Att du vet vad du måste göra för att få en större löneökning nästa gång Att din chef motiverar din löneökning så att du vet varför du får en löneökning Att du får bra information i tid om hur lönediskussionen ska gå till Att du får en större löneökning än andra på din arbetsplats när du har gjort en extra bra insats Att din chef kan bestämma hur stor din löneökning ska bli Att facket har godkänt din löneökning i förhandlingar med din arbetsgivare Att du kan jämföra din löneökning med andras Att alla på din arbetsplats får samma löneökning Hur viktigt är vart och ett för dig för en rättvis lönesättning? Bas: Samtliga, intervjuer Medelvärden Samtliga Privat sektor Offentlig sektor,0,,,,,,0, Att du vet vad du måste göra för att få en större löneökning nästa gång Att din chef motiverar din löneökning så att du vet varför du får en löneökning Att du får bra information i tid om hur lönediskussionen ska gå till Att du får en större löneökning än andra på din arbetsplats när du har gjort en extra bra insats Att din chef kan bestämma hur stor din löneökning ska bli Att facket har godkänt din löneökning i förhandlingar med din arbetsgivare Att du kan jämföra din löneökning med andras Att alla på din arbetsplats får samma löneökning

17 Företagarna bryr sig om avtalen Företagarna bryr sig om avtalen Företagarna bryr sig om löneavtalens konstruktion. De vill att avtalen ska stödja verksamheten och majoriteten säger att det är viktigt att kunna koppla lönen till medarbetarens bidrag till verksamheten, se diagram. Det är ingen stor skillnad mellan önskan att kunna koppla arbetares respektive tjänstemäns lön till medarbetarnas bidrag. Diagram. Företagare om vikten av att avtalen ger möjlighet att koppla lönen till medarbetarnas bidrag till verksamheten. I höst börjar en ny avtalsrörelse. Följande frågor gäller hur du ser på kollektivavtalen och lön. Hur viktigt är det att avtalen ger möjlighet att koppla lönen till medarbetarens bidrag till verksamheten? Bas: Har minst en arbetare/tjänsteman () Medel Arbetare, Tjänstemän,0 0% 0% 0% 0% 0% 0% Helt avgörande Inte alls viktigt Ej svar

18 Företagarna bryr sig om avtalen På frågan hur bra kollektivavtalen i dag tar hänsyn till företagets situation och behov är det mycket få som anser det, se diagram. Arbetaravtalen anses än mindre än tjänstemannaavtalen stödja företagen men det är ingen dramatisk skillnad. Diagram. Företagare om dagens avtal tar tillräcklig hänsyn till företagets situation och behov. I vilken utsträckning tycker du att avtalen för... som de ser ut i dag tar tillräcklig hänsyn till ditt företags situation och behov? Bas: Har minst en arbetare/tjänsteman () Medel Arbetare, Tjänstemän,0 0% 0% 0% 0% 0% 0% Helt och hållet Inte alls Ej svar På frågan om individuell lönesättning kan gagna företaget svarar majoriteten ja, se diagram. Detta styrker s ståndpunkt att lön bör sättas mellan chef och medarbetare i mycket högre utsträckning än i dag.

19 Företagarna bryr sig om avtalen Diagram. Företagares svar på om större möjlighet till individuell lönesättning skulle vara bra för företaget. I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden? Bas: Alla () Medel Större möjligheter till individuell lönesättning skulle vara bra för vårt företag*, 0% 0% 0% 0% 0% 0% Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Ej svar * Minst en anställd På så vis sluts cirkeln. Både företagare och medarbetare vill ha individuell lönesättning där chef och medarbetare kommer överens om löneökningens storlek, se diagram jämfört med diagram.

20 Framtidens kollektivavtal Framtidens kollektivavtal Våra undersökningar visar att det både finns en stor förändringspotential i nuvarande avtalskonstruktioner och en vilja från såväl företagarna som medarbetarna att få mer företagsnära avtalskonstruktioner. Det är i avtalsförhandlingarna som tillfälle finns för parterna att anpassa avtalen till dagens förväntningar från företagen och deras medarbetare. Om kommande kollektivavtal inte anpassas till hur medarbetare och företagare vill att lönen ska sättas finns en risk att kollektivavtalens legitimitet sjunker ännu mer, och till slut riskerar den svenska modellen att erodera. Under de senaste åren har främst LO-förbunden tappat fler medlemmar än på många decennier. Idag är anslutningsgraden bland arbetare under 0 procent. Det har den inte varit sen 0-talet. Under samma period har antalet medlemmar i arbetsgivarorganisationer ökat. En för låg anslutningsgrad på den fackliga sidan riskerar att till slut kullkasta den svenska modellen. Demoskops undersökningar visar också att nästan dubbelt så många medarbetare och chefer väljer att hantera lönen själva än vad dagens centrala löneavtal i teorin tillåter. Det visar på att dagens kollektivavtalskonstruktioner inte är tillräckligt anpassade till vad medarbetare och företagare vill ha. Tre fjärdedelar av de svarande medarbetarna vill att lönen bestäms mellan chef och medarbetare. Det gäller alla grupper av svarande. Till och med bland LO:s medlemmar svarade 0 procent att de vill ta diskussionen om lönen själv med chefen. Facket har dock en fortsatt viktig roll att fylla som efterfrågad coach och rådgivare i lönesättningen, men inte som förhandlare av de enskilda medlemmarnas slutgiltiga löneökningar. Den variant av lokal lönebildning som är mest vanlig i privat sektor, att lokalt fack och företag förhandlar individernas löner, har minst stöd bland både medarbetare och företagare. Det är ett resultat som bör influera de centrala parternas fortsatta förändringar i löneavtalen. Synen på vad som ska ligga till grund för en löneökning är samstämmig och enhetlig i undersökningarna. Det är den individuella prestationen som hamnar i topp bland alla grupper av svarande. Den följs av arbetets ansvar och svårighetsgrad. För att lönen ska uppfattas som rättvis är alla grupper av svarande eniga om att det viktigaste är att veta vad man kan göra för att påverka sin egen lön till nästa lönerevision. Det följs samstämmigt av önskan att få en motivering av sin chef till nuvarande löneökning samt önskan att få information i god tid om hur löneprocessen kommer att gå till på det enskilda företaget. Låt dessa tydliga uppfattningar från både förvärvsarbetande och företagare ligga till grund för kommande löneavtal! LO-tidningen den februari 0

21 Om undersökningarna 0 Om undersökningarna Demoskops undersökning bland förvärvsarbetande genomfördes via webbintervjuer inom ramen för Norstats riksrepresentativa webbpanel. Under perioden maj 0 ställdes frågorna till 0 förvärvsarbetande. Viktning skedde så att urvalet var representativt gällande ålder, kön och facklig anslutning i målgruppen. Ansvariga i var Karin Stenberg och Charlotta Undén. Undersökningen bland företagare genomfördes av Demoskop genom internetundersökning i s Företagarpanel. Under perioden maj juni 0 genomfördes internetintervjuer. Ansvarig i var Kjell Frykhammar.

22 storgatan, stockholm, telefon

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Lön och belöning i praktiken KRISTIANSTAD

Lön och belöning i praktiken KRISTIANSTAD Lön och belöning i praktiken 2011-09-22 KRISTIANSTAD Tre av fyra vill att lönen bestäms med chefen Vilket av följande beskriver bäst hur din lön bestäm s? Lönen bestäm s Hur skulle du helst vilja att din

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Lönlöst. Hur omodern lönesättning gör cheferna sämre, medarbetarna missnöjda och verksamheten mindre framgångsrik

Lönlöst. Hur omodern lönesättning gör cheferna sämre, medarbetarna missnöjda och verksamheten mindre framgångsrik Lönlöst Hur omodern lönesättning gör cheferna sämre, medarbetarna missnöjda och verksamheten mindre framgångsrik Ledarnas Lönlöst, Chefsbarometer Ledarna 2011 1 Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 4 Flertalet

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Ditt lönesättande samtal Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i

Läs mer

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Ditt lönesättande samtal Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE 6 5 Totalt 5 31% Totalt 5% 11% 3% i mycket liten i liten i stor i mycket stor vet ej 6 5 49% 53% 31% 31% Man Kvinna 6% 4% 12% 3% 2% i mycket liten i liten i stor i mycket stor vet ej 6 5 51% 48% 56% 37%

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL 2012 Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier och Unionen... Sid 3-4 Sveriges Byggindustrier och Sveriges Ingenjörer... Sid

Läs mer

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF Bilaga 1 Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF 1. Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i ovanstående förbund som är anställda i företag anslutna

Läs mer

Akademikerförbundens löneprocess

Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbunden består av Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Fysioterapeuterna, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Naturvetarna, Sveriges Farmaceuter,

Läs mer

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna

Läs mer

Mars 2012. Lönebildning i företag lönar sig

Mars 2012. Lönebildning i företag lönar sig Mars 2012 Lönebildning i företag lönar sig Förord Svenskt Näringsliv anser att lönebildningen i ökande utsträckning bör ske i företagen och med utgångspunkt i företagens och medarbetarnas förutsättningar.

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna 1 Gemensamma utgångspunkter Avtalets inriktning är att uppnå en lönebildning som både arbetsgivaren och den enskilde tjänstemannen kan förstå och acceptera. Lönebildningen

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid: LÖNEAVTAL Telekom 2017 2020 Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehåll 1 Avtalets omfattning... 5 2 Principer för lönebildning och lönesättning... 5 2.1 Övergripande mål... 5 2.2 Lönerevisionens omfattning...

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Lönesättande samtal SLU september 2013. Personalavdelningen

Lönesättande samtal SLU september 2013. Personalavdelningen Lönesättande samtal SLU september 2013 Personalavdelningen Dan Åkhagen, personalspecialist, ank. 2258 Helen Nordhall, personalspecialist, ank. 2283 Cecilia Mårtas, personalspecialist, ank. 2293 Aktuella

Läs mer

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

Vad som är fel med lönebildningen i Sverige, och vad vi kan göra åt det. Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer

Vad som är fel med lönebildningen i Sverige, och vad vi kan göra åt det. Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Hög tid för en modern arbetsmarknad Vad som är fel med lönebildningen i Sverige, och vad vi kan göra åt det. Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Innehållsförteckning Lönesättning i takt

Läs mer

Lönesamtalet

Lönesamtalet www.lr.se Lönesamtalet Lönesamtalet Samtliga löneavtal för Lärarnas Riksförbunds medlemmar bygger på principen individuell och differentierad lön. Under de senaste åren finns en tydlig tendens att avtalen

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Lönerevision 2015 Enligt det avtal som Livsmedelsföretagen träffat med Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) ska företagen genomföra lönerevision per den 1 april 2015.

Läs mer

SACO:s löneenkät 2015

SACO:s löneenkät 2015 SACO:s löneenkät 2015 I oktober fick SACO:s medlemmar möjlighet att svara på en enkät om årets lönesamtal. Det gjorde 29 av 51 medlemmar. Svaren på frågorna redovisas i cirkeldiagrammen nedan. De öppna

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter

Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer

Allmänheten om kollektivavtal

Allmänheten om kollektivavtal Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning

Läs mer

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Att sätta lön Guide till dig som är chef 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Alla kan inte vara nöjda med sin lön, men målet är att alla, inklusive du som chef, ska vara nöjda med hur lönesättningen

Läs mer

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare LÖNEAVTAL Friskolor Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag.

Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag. Partsgemensamma tillämpningsanvisningar för lönebildning i IT-företag. Dessa partsgemensamma anvisningarna utgår från löneavtalet mellan IT&Telekomföretagen och Unionen respektive Sveriges Ingenjörer,

Läs mer

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Bakgrund Parterna tillsatte denna arbetsgrupp i samband med avtalsförhandlingarna 2013 för att ta fram ett underlag förhandlingar med anledning av krav från Almega om övergång

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Lönepolicy DOKUMENTNAMN Lönepolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2004-01-12 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 130211 12 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 3.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten

Läs mer

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid:

AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag. Giltighetstid: AVTAL OM LOKAL LÖNEBILDNING IT-företag Giltighetstid: 2017-04-01 2020-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 5 2 Övergripande mål för lönebildningen... 5 3 Löneprocessen... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i Unionen som är

Läs mer

Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt

Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND INFORMERAR Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt Sveriges skolledare har ett stort och komplext ansvar. Det ska synas i den lön som skolledarna får. Lönen är individuell

Läs mer

Rapport Ledaravtalet och lönebildning

Rapport Ledaravtalet och lönebildning Rapport Ledaravtalet och lönebildning Bakgrund Inför kongressen 2010 tog Ledarna fram en handlingsplan för hur det fortsatta arbetet med Ledaravtalet och lönebildning skulle bedrivas under perioden 2010-2013.

Läs mer

Lönepolitiskt program för Hällefors kommun

Lönepolitiskt program för Hällefors kommun Lönepolitiskt program för Hällefors kommun 2(7) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunens lönepolitiska mål... 3 3 Lönebildning... 4 3.1 Nyanställning... 4 3.2 Löneöversyn... 4 3.3 Lönestruktur... 4 4 Kriterier...

Läs mer

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

Löneavtal 2012-2014. Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. Löneavtal 2012-2014 Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän. 1. UTGÅNGSPUNKTER Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016

Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Bemanningsavtal, Medieföretagen 2013-2016 Journalistförbundets kommentarer till förändringar i allmänna villkor, Löneavtal, Rekommendation till löneprocess 2013-2016 och Utvecklingsavtal Bilaga 2, Allmänna

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid: LÖNEAVTAL Telekom 2016 2017 Giltighetstid: 2016-04-01 2017-03-31 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning... 3 2 Övergripande mål för lönebildningen... 3 3 Löneprocessen... 4 3.1 Parternas inledande

Läs mer

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet

LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF. Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet LIKA LÖN INFORMATION TILL LÖNESÄTTANDE CHEF Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Finansförbundet www.likalon.nu Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation Stureplan 4c, 114 35 Stockholm Tel 08-611 17

Läs mer

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en

Läs mer

Löneavtal Fastigo - Unionen, AiF

Löneavtal Fastigo - Unionen, AiF Löneavtal Fastigo - Unionen, AiF Bilaga A Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation och Unionen samt AiF är ense om följande löneavtal från den 1 april 2016 till den 31 mars 2019. 1 Lönebildning

Läs mer

Din lön. - så går det till i Västerås stad

Din lön. - så går det till i Västerås stad 1 Din lön - så går det till i Västerås stad 2015-05-05 2 Årshjul Löneanalys 1 JANUARI Löneöverläggning Medarbetarsamtal Löneöversyn & ny lön Lönekartläggning Avstämning 3 Central nivå När det finns ett

Läs mer

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13 Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 Lönsam lönesättning Lönen är en av de viktigaste delarna i relationen mellan arbetsgivaren och medarbetaren. I stort sett alla medarbetare vill ha mer lön och många

Läs mer

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016 Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter

Läs mer

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten PM 1 (5) Datum 2015-09-24 Polismyndigheten Sektionen för arbetsgivarpolitik/avtal Diarienr (åberopas) Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten Arbetet med lönerevisionen är i full gång. Här

Läs mer

Saco chefsguide. Att sätta lön

Saco chefsguide. Att sätta lön Saco chefsguide Att sätta lön En guide för dig som ska sätta lön vad du behöver tänka på och vad du ska efterfråga från din arbetsgivare för att du ska få rätt förutsättningar att sätta lön på ett så bra

Läs mer

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid: tillsvidare

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid: tillsvidare LÖNEAVTAL Telekom Giltighetstid: 2003-01-01 tillsvidare Detta är ett nytryck av det av parterna tecknade avtal med giltighet från 2003-01-01 och tillsvidare. Avtal om lönebildning - Ledaravtal Almega

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS

Gemensam kommentar till RALS Gemensam kommentar till RALS 2013-2016 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2013-10-04 Version 2.0 Innehåll Ingress... 4 Centrala parters stöd till lokala parter 5 Processtöd... 5 Obligatorisk konsultation...

Läs mer

Lönesättning riktlinjer

Lönesättning riktlinjer Datum Reviderad 2016-11-28 Godkänd av Moa Hjertson Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Avtal om lönebildning

Avtal om lönebildning Avtal om lönebildning för fristående skolor och förskolor samt uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen och Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund, 1 maj 2007 31 dec 2009 SKTF, 1 maj 2007 31 dec

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Lönekonferens Program

Lönekonferens Program Välkomna! Lönekonferens 2012 Göteborg 18 januari Malmö 19 januari Stockholm 20 januari Sundsvall 30 januari Växjö 31 januari Luleå 1 februari Program 10.00 13.00 Avtal 2012 13 Processavtal v/s Pottavtal

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Projektnummer: S Datum:

Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Projektnummer: S Datum: Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Synovate: Arne Modig Projektnummer: S-114614 Datum: 2008-02-05 Sammanfattning Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag?

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147 LÖNEPOLICY Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE...4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL...4

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS 2010-T

Gemensam kommentar till RALS 2010-T Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2010-11-11 Version 10.1 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning Inledning Partsgemensamt arbete med lokal lönebildning 3 4 5 Syftet med

Läs mer

Individuell lönesättning

Individuell lönesättning Individuell lönesättning EN PROCESS SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Förord De centrala kollektivavtalen om lön har utvecklats från att de centrala parterna styrde lönebildningen till att ge möjligheter till de

Läs mer

Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T

Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T Enkätundersökning 2015 utvärdering RALS-T Bakgrund Som vid den tidigare utvärderingen av lönebildningsprocessen genomfördes även denna gång en enkätundersökning. Enkäten skickades ut i april månad 2015

Läs mer

Resultat Allmänheten om ersättningar 2009-04-03

Resultat Allmänheten om ersättningar 2009-04-03 Resultat Allmänheten om ersättningar 0-0-0 Genomförande Undersökningens målgrupp var personer mellan 18-8 år. Undersökningen baserades på Demoskops beprövade metod för befolkningsurval. Totalt genomfördes

Läs mer

Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget. www.sverigesingenjorer.se November 2009

Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget. www.sverigesingenjorer.se November 2009 Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget www.sverigesingenjorer.se November 2009 Förord Parterna är ense om vikten av att den lokala lönebildningsprocessen vidareutvecklas och genomförs enligt intentionerna

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

ARBETSLIV OCH INDIVIDUALISERING

ARBETSLIV OCH INDIVIDUALISERING ARBETSLIV OCH INDIVIDUALISERING Tillämpad sociologi VT2011 Mattias Bengtsson Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Mattias.Bengtsson@sociology.gu.se Individualisering ett mångtydigt och flerdimensionellt

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

Lönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse.

Lönerna ska bestämmas med hänsyn till arbetstagarens bidrag till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse. 080306 Information till dig som är anställd där arbetsgivaren omfattas av Arbetsgivaralliansens bransch- och löneavtal för Branschkommittén för Vård och Omsorg Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen

Läs mer

RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014

RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014 RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014 Kund: Unionen Kontakt: Hanna Wallinder Datum: 11 FEBRUARI 2014 Kontakter på Novus: Jenny Andersson jenny.andersson@novus.se Mats Elzén mats.elzen@novus.se

Läs mer

Gemensam kommentar till RALS 2010-T

Gemensam kommentar till RALS 2010-T Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2014-01-08 Version 10.2 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning 3 Inledning 4 Centrala parters utvecklingsarbete och stöd till lokala parter

Läs mer

Arbetsgivares syn på föräldraledighet. Sid 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet

Arbetsgivares syn på föräldraledighet. Sid 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet Arbetsgivares syn på föräldraledighet Sid 1 Arbetsgivares syn på föräldraledighet Bakgrund och syfte Attitydundersökning för att kartlägga arbetsgivares inställning till de anställdas föräldraledighet

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1 Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

DITT LÖNESAMTAL. guide till löneförhandlingen

DITT LÖNESAMTAL. guide till löneförhandlingen DITT LÖNESAMTAL guide till löneförhandlingen Juseks stöd inför lönesamtalet För medlemmar www.jusek.se Innehåll Ditt lönesamtal guide till löneförhandlingen... 3 Skilj lönesamtalet från utvecklingssamtalet...

Läs mer

Tips och råd vid lönesamtal

Tips och råd vid lönesamtal Tips och råd vid lönesamtal Lönesamtalets sju steg Hur bedöms egentligen din lön? Förhandlar du själv direkt med din chef eller förhandlas din lön i en annan ordning? Formerna för lönesättning kan variera

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Hur löneprocessen är tänkt att fungera

Hur löneprocessen är tänkt att fungera Hur löneprocessen är tänkt att fungera Tips och idéer till det lokala arbetet 1 2015 INLEDNING 4 Bra löneprocesser 4 Lönen ska sättas i en dialog 5 Vi hjälper gärna till 5 LÖNEAVTALET ANGER INGET UTRYMME

Läs mer

De anställdas prestationer påverkar lönen mest och borde göra det ännu mer än idag om svenskarna själva får välja.

De anställdas prestationer påverkar lönen mest och borde göra det ännu mer än idag om svenskarna själva får välja. De anställdas prestationer påverkar lönen mest och borde göra det ännu mer än idag om svenskarna själva får välja. Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat Denna

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs!

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! December 27 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning är ett

Läs mer

Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän

Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän 1 april 2012 31 maj 2013 Lo neavtal Skog SLA Naturvetarna/Sveriges Ingenjo rer LÖNEBILDNINGEN I FÖRETAGET SLA och Naturvetarna/Sveriges

Läs mer