Tekniklösningar gör hemmet tryggt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tekniklösningar gör hemmet tryggt"

Transkript

1 t e m a n u m m e r fo r s k n i n g & m e d i c i n Innehåll Tekniklösningar gör hemmet tryggt Gurli, 70 satsar på ett nytt liv i storstaden Aktiveringskurser 2009 t e m a fo r s k n i n g & m e d i c i n AES nya generationens CI Ärftlighet vid hörselnedsättning vad vet vi idag? Komorbiditet och dövblindhet Mitokondriell koppling till dövblindhet 2/09 vecka 25 Tekniklösningar gör hemmet tryggt Villa SmartBo är ett unikt projekt där personer med dövblindhet själva utformat, anpassat och inrett sitt drömboende. Villan som ligger inom Mullsjö folkhögskolas område har utrustats med en mängd olika tekniska lösningar som skapar trygghet och komfort. Ny teknik har medfört både för- och nackdelar för människor med funktionsnedsättningar. Men med rätt utformning och rätt hjälpmedel kan det medföra fantastiska möjligheter, även för personer med dövblindhet, säger Gerhard Elger som är projektledare för Villa SmartBo. Gerhard har också varit projektledare för Hjälpmedelsinstitutet, Hi:s projekt - SmartBo - i Vällingby Projektet visade hur man i en demonstrationslägenhet med stöd av IT gjorde det möjligt för människor med svåra funktionsnedsättningar att styra och övervaka viktiga funktioner i sitt hem. SmartBo- projektet täckte alla funktionsnedsättningar. Villa SmartBo är en fördjupning av detta första projekt. Skillnaden är att man nu fokuserar på dövblindhet. Vi ville göra något liknande fast helt anpassat för personer med dövblindhet. Så jag började skissa på en projektplan som FSDB blev mycket intresserade av. Arbetsgrupperna i projektet fick sedan skriva fram behoven, berättar Gerhard. Nu gällde det att hitta en lämplig plats. Efter att ha sonderat terrängen valde projektgruppen Mullsjö folkhögskola där man fick välja mellan två hus på området. Valet föll på en gul villa på cirka 75 kvadratmeter. a r b e t s g r u p p e r Jag ville arbeta brukarnära eftersom det är de som har den största kunskapen om sina egna behov. Därför valde vi Malin Eriksson till ordförande och sammankallande för projektet. Hon har gjort ett fantastiskt jobb. Alla fick komma till tals samtidigt som projektet hela tiden gick framåt. Vårt sätt att arbeta i arbetsgrupper väckte också ett stort intresse. Vi har bland annat blivit inbjudna till Hi som föreläsare vid ett seminarium om brukarmedverkan, säger Gerhard.

2 Dövblinda författare debuterar Nan Rosen och Carolyn Mineah har båda dövblindhet och bor i Colorado i USA. De träffades på internet genom ett diskussionsforum för dövblinda datoranvändare. Bekantskapen utvecklades sedan till ett gemensamt författarprojekt. De har just publicerat sin första bok med titeln Voyage to Centauri (Resan till Centauri). Det är en science-fiction-roman, som utspelar sig i framtiden år framåt. Här är jorden så förorenad och överbefolkad att det inte längre finns plats för människor med funktionshinder eller kroniska sjukdomar. Boken handlar om en liten grupp människor med funktionshinder, som får chansen att bli kurerade på en koloni, vars existens få känner till. I Centauri-systemet hittar de en planet, som är ett riktigt paradis med vatten och öar, intelligenta robotar samt mycket märkliga varelser från en annan stjärna, som har många likheter med dem själva. Motvilligt tvingas de in i en avgörande kamp för att stoppa en grupp fanatiker som vill ödelägga kolonin och isolera människorna från påverkan från rymdvarelserna. Boken kan beställas från: Källa: Nyhetsmail från Videnscentret för Dövblindblevne, Danmark - maj Arbetet med att utforma VillaSmartBo har skett i sex arbetsgrupper huvudsakligen bestående av personer med dövblindhet. Grupperna hade följande ansvarsområden: Planlösning, inredning och fysisk tillgänglighet Hushållsmaskiner, tvättoch diskmaskiner, husgeråd, badrum mm Belysningsfrågor Kultur, avkoppling, hemelektronik Styrsystem, elektronik, data, tele och användargränssnitt Utbildning, demonstration, information, kontakt med media etcetera. Våren 2003 drog projektet igång på allvar och man började med att inom arbetsgruppen hålla ett stort seminarium under tre dagar i Mullsjö. Huset var då bara ett utblåst skal med ytterväggar, tak och golv. Under dagarna diskuterade deltagarna fram hur planlösningen och möblerna skulle se ut. Det blev två läger de med synrester ville ha en öppen planlösning med rymd, medan de som inte såg ville kunna nå och ha nära till allt. De skissade eller beskrev var de ville ha väggar, dörrar samt utgångar. Då det var gjort togs förslagen fram i små prototyper av svällpapp. Sedan diskuterade grupperna sig fram till en kompromiss. Därefter var det dags för snickare och målare och färdigställde huset, säger Gerhard. smarta lösningar Huset är nu färdigställt. Planlösningen är anpassad för personer med dövblindhet. Inredning, möbler, belysning, maskinell utrustning som diskmaskin, dammsugare, hushållsmaskiner, husgeråd, hjälpmedel med mera har valts ut av brukarna själva. Det finns kombinerade tal-, text- och bildtelefoner för att passa alla kommunikationssätt. I huset finns även ett styr- och varseblivningssystem som underlättar ett självständigt och säkert boende. Systemet kan helt anpassas till individuella önskemål. Automatiska säkerhetsfunktioner som gör att man kan styra och övervaka sitt hem både när man är hemma och bortrest. Om det blir rökutveckling och brandvarnaren går igång aktiveras flera automatiska funktioner som stänger av spis, mikrovågsugn, TV, värmefläktar och annat som kan orsaka brand. Samtidigt Deltagarna tog fram skisser på planlösning och möblering på seminariet i Mullsjö våren får man varningar via vibrator, ljud och ljussignaler och larm går till servicecentral eller brandförsvar. De som vet med sig att de ofta glömmer att stänga vattenkranen kan välja att få en varning när det händer. Vad man vill ha varning på bestämmer brukaren, berättar Gerhard. I huset finns även så kallade Gå ut och God natt knappar. När man lämnar lägenheten kan man vid ytterdörren trycka på en knapp. Då får man via en ljussignal, röstmeddelande och en taktil signal besked om det är ok att lämna lägenheten eller om man har glömt något, till exempel att spisen är på. En liknande knapp finns vid sängen. Genom styrsystemet kan man kontrollera och styra en mängd funktioner i lägenheten. Varseblivningshjälpmedlet kan se lite olika ut. Det kan till exempel vara ett armbandsur eller en liten dosa i byxlinningen. Man kan välja att ha olika signaler för olika varningar så att man vet vad som är vad. En del föredrar att ha flera klockor på sig. De som har hörselrester och lyssnar på slinga eller högtalare har en röst som varnar. Man kan även läsa på punktläsraden i mobilen eller i sin dator, säger Gerhard. Huset har en självgående dammsugare som är mycket bekväm att ha, särskilt om man har ledarhund. Till exempel labradorer hårar något alldeles kopiöst och då krävs daglig dammsugning av bostaden. Sedan 2007 har också tillkommit att man kan övervaka och styra huset på distans via Internet - om man så önskar. Det ger extra trygghetskänsla. Man kan kolla att man inte har glömt något när man, kanske i

3 I badrummet finns ett stort bubbelbadkar som är tydligt markerat med blåa detaljer. brådska, lämnade huset. Man kan också rätta till saker på distans. I höst kommer man också att kunna få meddelanden från huset, t ex via sms, om något inträffar som man bör veta om. Man kommer också att kunna övervaka och styra olika funktioner i huset via mobiltelefon, säger Gerhard. u t v ä r d e r i n g Nu väntar Villa SmartBo på sina första utvärderare som ska provbo och utvärdera det hela. I första hand är det arbetsgruppens medlemmar som har tillfrågats. Projektet kommer sedan att presenteras på Hi:s ID dagar den 7-9 oktober. En film där brukarna intervjuas och visar huset kommer att produceras under sommaren. Vi håller nu på att lägga sista handen på övervakningsoch styrsystemet som är hjärnan i det hela. Här har vi haft en del problem och det har blivit mycket försenat eftersom det varit svårt att hitta folk som kan installera systemet, säger Gerhard. målgrupper Förhoppningen är att Villa SmartBo ska bli en kunskapsoch informationskälla som visar hur en bostad för personer med dövblindhet kan utformas till ett väl fungerande, säkert och tryggt boende. Målgruppen är förutom brukarna själva kommunernas bostadsanpassningsenheter landstingens hjälpmedelsverksamhet, hjälpmedelsföretag och många andra. Inte minst viktiga är att politiker och andra beslutsfattare får se hur en bostad kan utformas för personer med dövblindhet. Redan nu har många kommuner gjort studiebesök och även syn-, hörselskadade och dövblindas lokalföreningar har varit och tittat på Villa SmartBo, säger Gerhard. Villa Smartbo projektet drivs i samarbete mellan FSDB, Föreningen Exkomp/ Fruktträdet och Mullsjö folkhögskola. Allmänna arvsfonden finansierar projektet. Lite smått och gott! Ansvariga för kunskaps- och resurscentra och professionella träffades under två dagar i början av juni i ett kyligt och blåsigt Köpenhamn på årets Ledarforum. Det är alltid värdefullt och trevligt att träffa kollegor från andra länder! I år fick vi också tillfälle att träffa NVC, Nordiskt Välfärdscenters direktör Tone Mørk. Vi har tidigare informerat om att NUD, numera ingår i NVC och har fått nytt namn NVC, Danmark. Vi vet alla att NUD har betytt oerhört mycket för utvecklingen av specifik kunskap inom dövblindområdet och vi är tacksamma för att vi under många år haft den möjligheten. Nu kommer nya tider och det gäller att vara med när förändringens vindar blåser, för att skruva tiden tillbaka det låter sig inte göras. Tone Mørk betonade att dövblindfrågorna är viktiga och att det inte finns någon omedelbar fara att resurserna försvinner. Trots det kan vi konstatera att anslaget till NVC Danmark minskat. Största orsaken till detta är faktiskt kronans fall anslaget utbetalas i Svenska kronor. Vi får hoppas på en stabilisering. Tone öppnade också upp för att ha ett nätverk med personer som har kunskaper om dövblindhet och dess konsekvenser och hon har också möjlighet att lyfta upp viktiga frågor där vi ser svårigheter i Norden på politikernas bord. Alla som deltog i mötet vill ta vara på de nya möjligheter som öppnar sig. Och vi utser gärna personer till ett sådant nätverk! Tyvärr mister NVC, Danmark sin ledare, Marianne Disch. Det blir således ett intressant jobb som utlyses inom kort. Marianne blir från oktober ny ledare på Videncenter för dövblindfödda i Aalborg efter Inger Rødbroe som går i pension. Vi önskar givetvis Inger en härlig ledighet efter allt fantastiskt arbete som hon gjort inte minst inom området kommunikationsutveckling. Nu är det väl ingen som direkt tror att Inger bara lägger av vi får säkert se henne i andra roller men med möjlighet att själv styra jobbet. Inger har under många år varit en viktig person för att föra våra frågor framåt! Efter allt arbete med materialet Kommunikation och medfödd dövblindhet, tillsammans med Marleen Janssen och mastersutbildningen vid universitetet i Groningen i Holland, där hon också haft ett finger med i spelet för att möjliggöra den, kommer nu den första professuren i ämnet. Den som kliver in i den rollen är just Marleen Janssen. Vi säger stort tack till Inger och lycka till Marleen! Jag vill också passa på att nämna lite om HEAD, Hearing And Deafness, som vi skrev om i förra Nyhetsbrevet. HEAD är en del av institutet för Handikappvetenskap, som är ett samarbete mellan universiteten i Linköing och Örebro. Inom projektet har det nu utkristalliserats elva olika ämnen där det nu planeras forskningsinsatser. Det är nu också klart att Bill Kimberling. Från USA

4 kommer att var gästprofessor under hösten. Det kan således komma mycket spännande kunskaper på området framöver. Kunskaper om omställningsprocessen när man har en funktionsnedsättning som förändras över tid är ett annat intressant område. Här finns redan ett bra material i det Nordiska projektet - Erfarenhet från människor med dövblindhet. Men vi behöver mera kunskaper om hur det fungerar för att de som arbetar i rehabiliteringsprocessen ska kunna göra ett ännu bättre jobb. Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor, Mo Gårds kunskapscenter och Mo Gårds Folkhögskola gemomför just nu en rad djupintervjuer av personer med dövblindhet. Vetenskaplig ledare för projektet är fil dr Ann-Christine Gullacksen. Vi räknar med att ha ett material färdigt innan årsskiftet. Vi från Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor vill hälsa er alla en riktigt skön sommar! Gurli, 70 år satsar på ett nytt liv i storstaden Det stora utbudet av kultur och aktiviteter var det som lockade Gurli Wåglund och hennes sambo Lars Olof att flytta till Stockholm efter att nästan i hela livet bott i Umeå. En stor förändring som kräver mod även för den som ser och hör. Vi tycker det är positivt och viktigt att visa att det går att förändra sitt liv och förverkliga drömmar trots att man har en svår funktionsnedsättning. Därför bad vi Gurli om ett möte på FSDB:s kontor i Enskede för att höra hennes historia. Det blev lite stressigt idag. Nu på morgonen har jag varit hos tandläkaren. Sedan fick jag bråttom för jag skulle hinna tvätta håret innan jag kom hit, säger Gurli. Gurli som idag är pensionär kommer ursprungligen från Skellefteå och flyttade som ung till Umeå. Hon föddes döv med Usher typ 1 men fick lära sig teckenspråk först i skolan. Hon har arbetat hela sitt liv från det hon var 17 år tills hon pensionerades för några år sedan. Hon har största delen av sitt liv arbetet på Försäkringskassan i hemkommunen men har även varit anställd på en skrivbyrå samt tre år på Försäkringskassan i Stockholm. De sista åren innan pensionen arbetade Gurli som kanslist för FSDB i Västerbotten. Synen har under hennes liv successivt försämrats och idag ser hon väldigt begränsat och kommunicerar i första hand genom taktilt teckenspråk. Lena Hammarstedt Verksamhetschef Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor Det har nu gått drygt fyra månader sedan flytten från Umeå och Gurli har börjat vänja sig vid sitt nya och mer aktiva liv. Gurli berättar att hon ända sedan hon var liten varit orädd och nyfiken av sig. perfekt boende Det hela började när paret hade bestämt sig för att sälja sitt hus i Umeå eftersom de tyckte att det började bli för jobbigt att gå i trappor och att sköta trädgården. Vi tog kontakt med en mäklare för att köpa en lägenhet i Umeå. Men det kändes inte rätt. Det tog emot på något sätt. Något sa mig att jag inte skulle göra det. När

5 jag diskuterade mina känslor inför detta med Lars Olof föreslog han att vi skulle flytta till Stockholm istället. Plötsligt kändes det helt rätt och vi började se oss omkring efter en lämplig lägenhet i Stockholm, säger Gurli. När de kom för att titta på lägenheten i Farsta Strand bestämde de sig direkt. Paret är mycket nöjda med sitt val. De har nära till både pendeltåg och T-bana och i närheten finns en underbar strandpromenad utmed Farsta Strand. Sonen som är i 30-årsåldern bor också på nära avstånd i Hägersten. Men Gurli är noga med att poängterar att hon inte flyttade till Stockholm för sin sons skull eftersom hon anser att han ska ha sitt eget liv. Men hon medger att de alla är mycket glada över att bo nära varandra. Det känns som om flytten hit inte är en slump utan en högre makt som la sig i. Fördelarna med att bo här är många, särskilt att det finns så mycket att göra. Det kulturella utbudet och alla aktiviteter på Dövblindas Aktivitetshus, DBA betyder mycket för mig. I Umeå fanns det ingenting så där satt jag ofta hemma och tittade på tv och kände mig ensam och isolerad. Jag var också ofta nere i Stockholm på DBA:s aktiviteter. Men man kan ju inte hålla på att pendla hela tiden. Jag vill leva ett bra liv och såg till att jag fick det genom att flytta. Ingen förändrar livet åt en det måste man ordna själv, säger Gurli. efterlängtad pension Gurli som är en mycket pigg och aktiv person tyckte ändå att det var underbart att gå i pension. Hon ville få tid till att umgås med vänner och göra roliga saker. Hon hade redan många vänner inom FSDB innan hon flyttade till Stockholm, men nu kan hon träffa dem oftare och slippa resa så långt. Hon har också bestämt sig för att gå med i pensionärsföreningen i Dövas Hus. Jag har upplevt så mycket på DBA. Jag har varit på pubaftnar, deltagit i kurser med mera. Sen jag flyttade hit har jag också besökt Nationalmuseet flera gånger. Något jag verkligen uppskattar även om jag inte ser så mycket. Tolken förklarar så att jag ändå får en bild i huvudet. Det betyder mycket för mig. Flytten har gett mig bättre livskvalitet jag är ute mycket mer och aktiverar mig. Jag upplever också att det är lättare att få ledsagare och tolk, säger Gurli. Gurli berättar att hon nyligen har ansökt om utökad personlig assistent men fått avslag. Vilket hon har överklagat. Idag får hon personlig assistens max 80 timmar per månad men hon har behov av mer. Som det är nu får jag verkligen tänka, planera och prioritera vilka aktiviteter jag ska delta i. fokus på det positiva Gurli tycker inte att det har varit några svårigheter i samband med flytten. Men hon har noterat att Stockholm har förändrats mycket på 30 år då hon vistades här mycket. Gullmarsplan till exempel var en plats som hon kunde utan och innan nu har hon fått upptäcka den på nytt tillsammans med sin ledsagare. Hon håller även på att träna in vägen till och från T- banan så att hon kan ta sig dit och hem på egen hand. Idag får Gurli ledsagning till T-banan och åker sedan själv men blir mött där hon ska gå av. Lars Olov möter ofta upp vid T-banan i Farsta Strand. Det är mycket skojigt på gång i DBA framöver. Stadsvandringar, pubaftnar och champagneprovning. Jag är också nyfiken på en segling i augusti men jag vet inte om jag är för gammal. Jag ska gå på ett informationsmöte om det snart och efter det får jag fundera på om jag ska följa med, säger Gurli. Gurli har upplevt kontakten med syncentralen som lite rörig och hon har ställt krav och kämpat för att få en ny synpedagog. Nu fungerar det bättre och jag har till exempel fått hjälp med ett specialprogram till mobilen som förstorar texten så att jag kan läsa sms. Jag har också bra kontakt med dövblindteamet i Stockholm. Är man som jag nyfiken och kräver så får man mer och jag kommer aldrig att sluta kämpa, säger Gurli med ett skratt. Teatergrupp för personer med dövblindhet Under en helg i april samlades ungdomar med dövblindhet från hela landet på Riksteatern i Hallunda utanför Stockholm för att delta i teaterworkshops, prova på nycirkus med Cirkus Cirkör och påbörja arbetet med en egen uppsättning. Unga Tyst Teater arrangerar helgen tillsammans med föreningen Dövblind Ungdom med stöd av Allmänna arvsfonden. Unga Tyst Teater vill starta teatergrupper i hela landet och gruppen med dövblinda ungdomar som startas i helgen blir den första och enda. Idag finns det ingen plattform för dövblinda ungdomar som vill utöva scenkonst, det vill vi ändra på. Dövblinda ungdomar finns i hela landet och vi vill sprida kunskap om deras förutsättningar för att utöva teater och musik. De flesta dövblinda ungdomar har aldrig tidigare stått på scen, med vårt arbete vill vi ändra på det och ge dem chansen, säger Mia Modig som är projektledare på Riksteaterns Unga Tyst Teater. Uppsättningen som produceras ska visas i samband med Föreningen Sveriges Dövblindas 60 årsfirande i. Källa: Riksteatern

6 Aktuella konferenser Europakonferens om dövblindhet Den sjunde Europakonferensen om dövblindhet har titeln Tides, Waves and Currents in Research and Action (dvs Tidvatten, vågor och strömmar i forskning och handling ). Den arrangeras av DbI (Deafblind International) och går av stapeln mellan den 22 och 27 september, 2009 i Senigallia, Italien. Helen Keller World Conference om dövblindhet WFDB, World Federation of the DeafBlind 9:e världskonferens om dövblindhet hålls den oktober 2009 i Kampala, Uganda. Forum Vision Göteborg Konferens Människa-Miljö i samverkan september 2009 i Göteborg. Årets konferens genomförs i samplanering med FFS Föreningen för synrehabilitering. Läs mer på: Mer information om konferenserna finns på vår hemsida: EAS, nya generationens CI I Sverige har man sedan i höstas i liten skala börjat ge patienter ett så kallat EASimplantat som bevarar den lilla hörsel som finns kvar. EAS står för elektro-akustisk stimulering. Det här öppnar dörren för en ny grupp patienter. - Vissa hörselskadade kan till viss del höra i det lågfrekventa området (de mörka tonerna) medan deras hörsel är mycket sämre eller helt borta för de högre frekvenserna (ljusa tonerna). För dessa personer ger en hörapparat ofta dålig eller ingen hjälp. Traditionella Cochleaimplantat, CI är inte heller riktigt bra för dessa personer eftersom de då inte kan utnyttja sin naturliga hörseln i det lågfrekventa området berättar Eva Karltorp som är verksamhetsansvarig vid Sektionen för Cochleaimplantat vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Tidigare satte man bara in CI på personer som var helt döva eller som var beredda att offra den lilla hörseln som fanns kvar. Numera kan man ge ett Cochleaimplantat kombinerat med en hörapparat i samma öra (EAS) till patienter som har hörselrester kvar. Hörapparaten förstärker de lågfrekventa ljuden medan cochleaimplantatet elektriskt stimulerar ljud med högre frekvens. Innerörat och hörselcentrat bearbetar sedan den akustiska och elektriska stimuleringen samtidigt. tidiga försök Ett vanligt CI sätts in i snäckan med en lång elektrod. Då går man så långt in i örat att den eventuella resthörsel som finns kvar förstörs. Därför började forskare intressera sig för att försöka spara den hörsel som fanns kvar, vilket oftast är bashörseln. Hörseln är som ett klaviatur med diskanttonerna i botten och bastonerna i toppen av snäckan. Man började fråga sig vad som händer om man stoppar in en kortare elektrod? Skulle man då kunna spara de hörselceller som finns kvar och göra det möjligt för patienten att höra bastonerna med sin egen hörsel, plus diskanttonerna med ett CI. Man gjorde prov som först inte fungerade eftersom vätskan i örat läckte ut. Så småningom utvecklades EAS med en kortare och tunnare elektrod än ett vanligt CI. Det krävs även stor noggrannhet när man sätter in elektroden. För cirka 10 år sedan gjordes de första försöken med att använda kortare Cochleaimplantat i Tyskland. I början fungerade det inte så bra. Många blev döva ändå och fick klara sig med enbart en kort CI elektrod som inte gav så bra hörsel. De flesta läkare i Sverige var länge avvaktande. Illustration av ett Cochleaimplantat och ljudprocessor.

7 Nu har forskningen gått framåt och ett nytt EAS-implantat med lite längre elektroder än de som användes i de första försöken finns ute på marknaden. Flera studier har visat på goda resultat. I höstas började man använda sig av de nya implantaten vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, säger Eva Karltorp. EAS kan vara aktuellt för de personer som har sin bashörsel kvar men ingen diskant. Det finns två möjligheter personen hör bra basljud och klarar sig med enbart EAS eller personer behöver både EAS samt få sin hörseln förstärkt med en hörapparat. Vi tror att det är relativt många patienter för vilka EAS kan vara den bästa lösningen. De flesta kommer dock fortfarande att välja ett vanligt CI. Men det är många som frågar om EAS och tror att detta är en helt ny teknik. Skillnaden mellan CI och EAS är egentligen bara att EAS har en kortare elektrod samt en hörapparat inbyggd. Det handlar mycket om att informera om detta nu, säger Eva Karltorp. I Sverige har idag ett tiotal personer fått EAS. För oss som var lite skeptiska från början var detta med lite längre elektroder än de från de tidiga försöken en bra och säkrare mellanväg. Alla sju patienter som opererats hos oss har fått behålla hörseln men vi kan inte garantera något och vi vet inte vad som händer med hörseln över tid. Men jag har sett spännande resultat och ser en stor potential. Lyckas vi hålla kvar hörseln länge så är detta kanon! Det kanske finns många därute som med denna nya teknik kanske vågar satsa på CI-operation för att få bättre hörsel, säger Eva Karltorp. t v e k s a m h e t e r EAS -implantatet öppnar för en ny grupp av personer med dövblindhet som kan få CI. Det handlar främst om personer med Usher typ tre, som ofta har kvar bashörseln. Men det finns vissa tveksamheter när det gäller EAS. Personer med Usher typ 3 som har sin bashörsel kvar idag men har en progressiv hörselnedsättning kan förlora hörseln så småningom och då ger inte det korta implantatet stimulation av basljud. Det kan ge bekymmer längre fram. Frågan man måste ta ställning till är om man då senare ska byta ut EAS till ett vanligt längre CI? Här måste man vara verkligt noggrann och välja ut de patienter som inte har en tydlig progressiv hörselnedsättning, säger Claes Möller, professor vid Universitetssjukhuset Örebro. Man bedömer att den nya tekniken EAS (elektro-akustisk stimulering) kommer att kosta lika mycket som den gamla CI. Men även andrametoder är under utveckling. Nästa steg är att reparera skadorna i innerörat genom att tillföra läkemedel eller gener med hjälp av små nanopartiklar. Det dröjer dock länge innan detta kan bli verklighet. Nu pågår arbete att tillverka framtidens hörapparater. Forskare arbetar för att hörapparaterna bättre ska kunna sortera olika ljud för att underlätta för bäraren. För dem som hör dåligt är ett av de största problemen miljöer där flera personer talar samtidigt. Ännu längre in i framtiden kanske hörapparaterna även kommer att kunna kommunicera med annan utrustning som till exempel andra hörapparater, säger Claes Möller. fakta ci Cochleaimplatatet (CI) är en revolutionerande uppfinning inom hörselområdet. Det finns två grupper döva som kan få CI, dels de som föds döva och får implantatet redan som mycket små barn (6-12 månader) samt vuxna med förvärvad dövhet. I början av 70-talet började man prova implantatet på människor. Till en början var det väldigt grova stimuleringar och implantatet användes endast på vuxna. Efterhand utvecklades tekniken och man började även att ge CI till barn. En ny grupp som börjar finna nytta av CI är barndomsdöva personer med dövblindhet ( te x Usher typ I). De behöver inte CI för att förtså tal eller tala eftersom teckenspråk fungerar alldeles utmärkt. Nej, när synen minskar ( synfält och mörkerseende) så kan det vara viktigt att kunna urskilja omgivningsljud, som bilar i trafiken, röster och andra ljud som gör att man kan vrida huvudet och fokusera blicken snabbare på det man behöver titta på. Det kan te x vara viktigt att som förälder med dövblindhet och mycket dålig syn veta var barnet befinner sig, om det gråter eller ropar. Detta kan ett CI till barndomsdöva hjälpa till med För att ett CI ska fungera behövs två delar: En yttre ljudprocessor och ett inopererat implantat. Ljudprocessorn ser ut som en hörapparat och är via en sladd kopplad till en liten sändare som sitter fast mot huvudet med en magnet. Den inre delen utgörs av en mottagare med en magnet och en elektronisk krets. Från mottagaren utgår ett knippe elektroder inbäddade i en tunn silikontråd som är införd i innerörat (cochlean). Ljudprocessorns mikrofon tar upp ljud som omvandlas till elektriska signaler. Signalerna förs vidare från sändaren till mottagaren. Elektroderna stimulerar hörselnerven i innerörat med svaga elektriska impulser motsvarande de ljud som mikrofonen fångat upp. På detta sätt får man ljudinformation till hjärnan trots att innerörats hårceller inte fungerar.

8 Hi driver projekt om alternativ telefoni Hi har fått ett regeringsuppdrag att driva Alternativ telefoni. Uppdraget innebär att få brukare och förskrivare av alternativ telefoni, till exempel text- och bildtelefoner att lära sig använda ny teknik bättre. Förväntat resultat av projektet är att: öka kunskapen hos brukare och förskrivare ta fram ett självhjälpsmaterial för brukare, för att öka användbarheten hos befintlig teknik skapa ett webbaserat forum för förskrivare av alternativ telefoni för att utbyta erfarenheter och kunskap ge ökad kunskap hos landstingen om kravställning och upphandling av teknik som används vid alternativ telefoni. De grupper som kan ha nytta av alternativ telefoni är: personer som använder teckenspråk eller tecken som stöd, personer med dövblindhet, personer som hellre kommunicerar med bild eller skrift än tal samt personer och organisationer som kommunicerar med personer nämnda ovan. Vill du veta mer kan du gå in på: Samsjuklighet vid Ushers syndrom typ 2 En ny svensk enkätstudie av samsjuklighet (komorbiditet) vid Usher syndrom typ 2 visar, att det finns en rad problem, som är vanligare förekommande hos personer med Ushers syndrom typ 2 än hos personer som inte har syndromet. Speciellt förekomsten av självmordstankar och självmordsförsök hos personer med Ushers typ 2 var högre än i kontrollgruppen. I enkätstudien som genomfördes våren 2008 har 94 personer med Usher typ 2 besvarat en rad frågor om hur de upplever sin hälsa. Frågorna är tagna från en enkät gjord av Folkhälsoinstitutet, Syftet med studien är att studera om det finns någon komorbiditet vid Ushers syndrom. Det vill säga om finns det någon annan sjuklighet som kan kopplas samman med Ushers syndrom. Studien är en delstudie i ett större forskningsprojekt. g e n o m f ö r a n d e En enkät skickades ut till 122 personer med Ushers syndrom typ 2. Samma enkät har Folkhälsoinstitutet skickat ut på nationell nivå och därför blev dessa data kontrollgruppen. Data om hälsa generellt och om vissa sjukdomar och besvär samlades in och analyserades. 94 enkäter kom tillbaka besvarade. 43 män och 51 kvinnor med en medelålder på 53 respektive 54 år 3-5 år högre än Folkhälsoinstitutets nationella data. Datan presenterades dels för hela åldersgruppen, men könsindelat och dels i åldersgrupper. Den yngsta åldersgruppen enligt Folkhälsoinstitutets indelning blev för liten för att analyseras som egen grupp. Kvar blev tre åldersgrupper som benämndes den yngsta, den mellersta och den äldsta gruppen. högre sjuklighet Den yngsta gruppen (30-44 år) skattade sin hälsa lägre än sin kontrollgrupp. Å andra sidan skattade den äldsta gruppen (65-84 år) sin hälsa högre än kontrollgruppen. Astma, allergi, huvudvärk, hudproblem och tinnitus var vanligare och återigen var det den yngsta gruppen som hade en högre sjuklighet jämfört med sin kontrollgrupp. Också vad gäller självmordstankar och självmordsförsök visar unersökningen att det är vanligare förekommande i gruppen med Usher typ 2 än i kontrollgruppen. Bland männen - i alla åldrar är det dubbelt så många, som har övervägt självmord. Bland kvinnor är skillnaden inte lika stor, men ändå betydligt fler än i kontrollgruppen. Det är fyra gånger så många män i Ushergruppen som faktiskt har försökt ta sitt liv som i kontrollgruppen. Särskilt bland män mellan 30 och 65 år är det långt vanligare med självmordstankar och självmordsförsök än bland män som inte har Usher typ 2 Eftersom undersökningen är en enkätundersökning har man inte försökt att hitta förklaringar på resultaten. Men Anna Eriksson, Linköpings Universitet, som genomfört studien diskuterar möjligheten, att det särskilt i den mellersta åldersgruppen antingen kan bero på den genetiska defekten eller på konsekvensen av att leva med två funktionsnedsättningar. Den här lilla undersökningen är den första i skandinavien som systemnatiskt fokuserar på hälsoproblemen hos yngre personer med förvärvad dövblindhet. Svagheten med studien är att det inte går att lägga fram säkra bevis i och med att populationen inte är så stor, speciellt när de delades in i olika åldersgrupper. Dock visade de olika åldersgrupperna tydligt ett annorlunda mönster mot sin FHI-grupp. Mest besvär generellt hade de som är mellan 30 och 44 år. Det är då vården ska vara extra uppmärksam och så att personerna får ett adekvat stöd där det behövs som mest * Samsjuklighet, eller komorbiditet, betyder samtidig förekomst av en eller flera andra diagnoser/sjukdomar.

9 Ärftlighet vid hörselnedsättning vad vet vi idag? Kartläggningen av det mänskliga genomet (det vill säga alla sammanlagda arvsfaktorer) har inneburit stora förbättringar och ökade möjligheter för att förstå den ärftliga betydelsen för en lång rad medicinska problem. Utvecklingen av avancerade metoder har också inneburit att det är möjligt att analysera gener som misstänks vara involverade vid ärftlig hörselnedsättning. Figur 1 U Minst 50 procent av all svår medfödd hörselnedsättning beror troligtvis på ärftliga faktorer. Det är dock fortfarande en stor utmaning att identifiera ärftliga faktorer eftersom bara cirka procent av tidig upptäckt hörselnedsättning, som upptäcks vid neonatal hörselscreening, har ett samband med mutationer i Connexin26 genen, medan kanske 10 procent beror på mutationer i generna, som man efter stora ansträngningar kan påvisa. Det betyder emellertid, att det fortfarande Figuren visar andelen hörselnedsättning som har ärftliga orsaker. Bilden visar också uppdelning i syndromisk och non-syndromisk typ samt antal kända recessiva och dominanta kromosomområden. Det nämns också att det finns >450 syndrom där hörselnedsättning är ett framträdande symtom. är 70 procent av svår medfödd hörselnedsättning, där ärftliga orsaker inte kan verifieras, men heller inte uteslutas, på grund av att det inte är realistiskt att granska alla de över 100 gener, som kan vara inblandade. Andelen av svår medfödd hörselnedsättning, som till exempel orsakats av en virusinfektion kan inte heller fastslås med säkerhet. Man skiljer på icke-syndromisk och syndromisk hörselnedsättning, där skillnaden är, att det vid syndromiska former ochså finns andra medicinska följdsymtom, till exempel diabetes mellitus, hjärtrytmsstörningar eller ögonsjukdomar, som vid Usher syndrom. Man ska vara medveten om, att hörselnedsättning också kan uppträda av icke ärftliga orsaker: Fokus i den här artikeln är ärftlig hörselnedsättning, och hur nya gener identifieras. s t a t u s 1994 kände man till ett kromosomområde, som var associerat till en ärftlig form av hörselnedsättning, att jämföra med idag när man känner till 75 kromosomområden (loci) för autosomal recessiv nonsyndromisk hörselnedsättning, och 57 motsvarande kromosomområden för autosomal dominant non-syndromisk hörselnedsättning. Generna, som finns i dessa genetiska regioner, är identifierade för minst 44 av dessa (Tranebjærg, 2008). (Se figur 1 bredvid.) Därtill kommer ett stort antal gener för syndromisk hörselnedsättning. Dessa siffror säger oss, att det har gjorts och fortfarande pågår en mycket intensiv forskning. Hur hittar man då en gen för ärftlig dövhet/hörselnedsättning? Processen från att identifiera en sjukdom till att finna mutationen som är orsaken kan i korthet beskrivas enligt följande steg: Kopplingsanalys - blodprover från både hörande och familjemedlemmar med hörselnedsättning karakteri- Hörselmässigt sera familjen Genetiska analyser Statistisk analys Ringa in kromosomområdet där genen finns Undersöka för mutationer i relevanta (kandidat) gener Endast familjer där familjemedlemmarna är väl undersökta i flera generationer (för dominant hörselnedsättning) kan analyseras på detta sätt. När man talar om en dominant hörselnedsättning finns det symtom i alla släktled. Efter det att man gjort audologiska undersökningar, som skiljer familjemedlemmar med hörselnedsättning från dem utan symtom, och samlat in biologiskt material, i form av blodprover från så många generationer som möjligt och

10 Kopplingsanalys: Fingeravtrycks- undersökning Figur 2 illustrerar en familj i tre generationer med dominant hörselnedsättning, där en kopplingsanalys är gjord. Nedärvingen av hörselnedsättningen följer ett sjukdomsmönster med fingeravtrycket 4-2-2, som representerar ett bestämt genetisk område på ett av våra 22 autosomala kromosomer. Om man hittar den korrekta kandidatgenen, kan denna gen ha en mutation, som går att identifiera vid genomläsning (sekventering). Om mutationen är associerad med hörselnedsättning, är det större chans att man kan hitta den relevanta sjukdomsgenen också hos andra familjer som visar en koppling till det kromosomområde, som rymmer genen ifråga. inkluderat både personer med symptom och deras friska syskon, barn och föräldrar, så får man en god utgångspunkt för att jaga en gen. Med hjälp av genetiska markörer (se figur 2) söker man igenom hela genomet för att hitta en systematisk skillnad i fingeravtrycksmönster mellan dem med hörselnedsättning och dem utan. Om man har tur kan man genom att bruka statistiska metoder hitta ett område med kromosomer, som passar in på ärftlig hörselnedsättning. En sådan analys kallas för kopplingsanalys. Ju mindre detta område är, ju färre gener innehåller det. Om flera familjer utan känt släktskap passar med samma genetiska region, kan man lägga samman sina data och därmed inskränka det genetiska området betydligt. Om den regionen innehåller givna dövhetsgener, kan man börja leta efter en sjukdomsmutation genom att läsa igenom hela genuppsättningen (sekventering). I figur 3, nästa sida illustreras en kopplingsanalys och efterföljande mutationsanalys av en upptäckt dövhetsgen i den identifierade kromosomregion där man funnit ärftliga orsaker till dominant ärftlig hörselnedsättning. Lägg märke till att ingen i den yngre generationen är markerad svart (som betyder att man har symptom), helt enkelt för att hörselnedsättningen börjar först efter det att talspråket har utvecklats och den kan vara mycket mild i flera år. Hörselnedsättningen förvärras under flera år, så vid en tidspunkt kommer alla med mutationen i MYO6 genet få hörselproblemr och också bli audiologiskt undersökta. De personer, som inte är svartmarkerade, har således inte upplevt att de hör dåligt och inte heller varit på någon hörselundersökning, men några av dem har visat sig ha mutationen i MYO6 genen. stora variationer Det kan inom samma familj, med ärftlig hörselnedsättning av samma genetiska orsak finnas stora variationer i graden av och hur fort hörselnedsättningen förvärras. Vi känner inte till bakgrunden för detta. Orsakerna kan vara både genetiska och bero på omgivningsfaktorer. Att hitta en gen för autosomal recessiv hörselnedsättning (ärver ett anlag från vardera föräldern) Om familjebilden är den att föräldrarna har normal hörsel, men flera barn i syskonskaran har en hörselnedsättning, tyder det på en så kallad autosomal recessive ärftlighet. När det handlar om non-syndromal hörselnedsättning, är man beroende av många sådana större, eventuellt ingifta familjer, då det har visat sig öka chanserna för att hitta ett kromosomområde som rymmer den aktuella dövhetsgenen. Om det finns en koppling till samma kromosomområde, kan man testa för sjukdomsmutationer i dövhetsgenen, som finns i denna region, eller systematiskt sekventera alla gener i en sådan region med den hypotesen, att dövhetsgenen borde finnas i regionen, men ännu inte är identifierad. Detta har varit den primära strategin vid identifikation av de 75 kromosomområden och något färre antal gener som är involverade vid recessiv/ärftlig dövhet. Det finns många exempel på, att man funnit ett bestämt kromosomområde i samband med kopplingsanalyser, men att den relevanta genen och sjukdomsmutationen inte ännu hittats. Dessutom kompliceras sådana forskningsstudier av att mutationer i några gener kan orsaka antingen dominant eller recessive nedärvd dövhed. Därför står namnet DFNA22 vid sidan om DFNB37 i figur 3 ovan. Namnet DFNA med ett nummer bakom används för dominant- och DFNB med ett nummer efter för recessiv hörselnedsättning. Det har också visat sig att de proteiner, som dövhetsgener skulle kodas för, tillhör karakteristiska familjer av gener med en rad gemensamma och karakteristiska olikheter. MYO6 tillhör familjen av okonventionella myosiner, som sammanlagt har 14 medlemmer, och som alla spelar viktiga roller med transport och kommunikation mellan celler i kroppen, som har med hörseln att göra. Sådana funktionella upplysningar är av stor betydelse för att utforska den grundläggande sjukdomsmekanismen bakom den situationen, att mutation(er) i en sådan gen

11 Figur 3. DFNA22/DFNB37:NON-syndromisk dominant hörselnedsättning med Myosin 6 mutation Koppling till 6q12: 38 Mb region med > 160 gener MYO6: c.2545c>t; p.r849x (34 exons) Figur 3, illustrerar en stor dansk familj i sex generationer, där alla med hörselnedsättning är markerade. Både män och kvinnor kan ärva hörselnedsättningen. Lägg märke till att ingen i den yngre generationen är svartmarkerade (dvs har hörselnedsättning). Många av de som har en förälder med hörselnedsättning och en mutation i MYO6 genen har mutationen och kommer troligtvis att utveckla en hörselnedsättning senare i livet. Vi fann koppling till en region i kromosom 6, och i den regionen är det > 160 (kandidat)gener, och en av dem var en självklar kandidatgen, därför att tidigare rapporter associerat hörselnedsättning med mutationer i MYO6 genet, och där fanns en sjukdomsmutation i (MYOSIN 6). Mutationen visar ett nedärvningsmönster, som följer hörselnedsättningen i familljen och kan i framtiden användas vid diagnostik till exempel att avgöra vilka familiemedlemmar, som har nästan 100 procent risk för att utveckla hörselnedsättning. Vi vet inte, hur många andra danska familjer med dominant hörselnedsättning, som har mutationer i myosin 6. Därför anser vi inte att det är relevant att göra denna omfattande sekventering av MYO6 genen i andra dominanta familjer om inte kopplingsanalysen tyder på, att den aktuella genen i familjen kan vara associerad med hörselnedsättning. leder till hörselnedsättning/ dövhet. I jakten på dövhetsgener används också djurförsök, som ökar förståelsen av genernas betydelse i normal och sjukdomsrelaterad situation. Det finns också andra skillnader mellan familjer med recessiv- och dominant hörselproblematik. I de familjer med dominant anlag, har det visat sig, att det i varje generation finns personer med hörselnedsättning och att i genomsnitt hälften av barnen till en person med hörselnedsättning får samma problem vid samma tidpunkt i livet. Ett mycket starkt bevis på att det är ärftligt. När det rör sig om recessiv ärftlighet, kommer det ofta som en stor och chockerande överraskning, när ett föräldrapar, som bägge är normalhörande och inte heller har äldre släktingar med hörselproblem, plötsligt som en blixt från klar himmel, när det får ett dövt barn. I nästan hälften av de fall, där man via genetiska laboratorieundersökningar kan slå fast att orsaken är ärftlig, är familjehistorien helt blank. Ju större barnkullen är, desto mer ökar risken för att flera av syskonen av samma eller olika kön kan ha dövhet/hörselnedsättning. Detta förhållande utnyttjas i forskningssammanhang och då med särskilt stor nytta, om föräldrarna är släkt, eftersom det ökar chansen att hitta gen-området och kanske genen via deras gemensamma förfäder. För ett av de många dövhetsgener man funnit, Connexin26 (eller GJB2) utgör mutationer här en relativt stor andel av all barndomsdövhet. I vissa geografiska områden, som i medelhavsländerna, ända upp till procent av all behandlingskrävande svår hörselnedsättning, medans andelen är mycket lägre i nord- och västeuropa, cirka procent som har dövhet på grund av Connexin26 mutationer. Sådan information ligger till grund för den strategi vi använder i diagnostisk udredning. Vi undersöker alltid för connexin mutationer först, eftersom det är den vanligast förekommande orsaken och det är möjligt att först utesluta detta hos alla nya patienter. Detsamma gäller tyvärr inte vid dominant hörselnedsättning, där inte endast en enskild gen är involverad vid en stor andel av dominant hörselnedsättning, och där påvisandet av mutationer i specifika gener i långt större grad är beroende av en forskningsstrategi, som bara fungerar i stora familjer, för att kunna hitta ett kromosomområde och därefter en sjukdomsgen. Några undantag kan nämnas. Om hörselnedsättningen särskilt berör de låga frekvenserna är det en relativt stor andel av patienterna som har visat sig ha en mutation i en gen, som heter Wolframin 1, som vi därför undersöker vid bas-hörselnedsättning. f r a m t i d e n Av hänsyn till framtida utveckling av genterapi, när det kan bli möjligt, är det viktigt att leta efter en ärft-

12 Landstingskonferens Höstens konferens den oktober med temat samverkan får ett lite annorlunda upplägg. Som vanligt håller vi på i dagarna två. Den andra dagen sker i samverkan med SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten. För att nå en god rehabilitering i ett livsperspektiv krävs samverkan över alla gränser, kanske särskilt mellan de som har ett delansvar under barn och ungdomsåren, SPSM och landstingens Dövblindteam. Det är därför av stort värde att ni som jobbar i landstingens Dövblindteam lär känna SPSM:s konsulenter. Därav denna gemensamma konferens! Detaljerat program, dels för den första dagen som är vår egen och för dag 2 kommer senare. Vi har bokat upp ett antal rum på Hotell Amaranten. Enkelrum kostar kronor. Det blir givetvis billigare om man delar rum. Det kommer inte att finnas rum till alla så regeln först till kvarn tillämpas. Tyvärr måste vi för första gången ta en konferensavgift. Den understiger kostnaden för fika och måltider. Alla lokaler och eventuella föreläsarkostnader står Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor och SPSM för. Konferensavgiften blir 900 kronor per person. Vi återkommer med mer information och en sista anmälningsdag i slutet av augusti. lig förklaring på hörselnedsättningen. Det är tänkbart, att behandlingsstrategin kan skilja sig åt beroende på om hörselcellerna finns vid födseln, men snabbt tillbakabildas (vilket misstänks vid MYO6 i DFNA22/DFNB37), eller om orsaken beror på en brist av ett ämne i hjärnan som leder impulserna till hörselbanorna. I det sistnämnda fallet är behandlingsmöjligheterna färre så vitt vi vet idag. Det forskas intensivt på att skapa möjlighet att bilda nya hörselceller från primitiva stamceller i innerörat något som är möjligt hos fåglar, men inte hos däggdjur, till vilka människorna ju hör. dövblindhetsgener Vid kombinerad syn- och hörselnedsättning, dövblindhet, är en rad ärftliga orsaker kända, varav den mest kända och vanligaste ärftliga orsaken är Usher syndrom. Minst tio olika gener är identifierade, och idag kan genetiska undersökningar inte sällan hitta den exakta anlagsförändringen (Usher är ett autosomalt recessivt tillstånd), men det krävs fortfarande mycket omfattande genetisk analys för att utreda personer med Usher syndrom. ö v r i g t Genetisk utredning för ärftliga orsaker till hörselnedsättning bör påbörjas redan när ett nyfött barn får en diagnos om behandlingskrävande hörselnedsättning, och inkludera molekylärgenetiska analyser, för till exempel Connexin26. Detta innebär en grundig flergenerations familjehistoria, inhämtning av hörselkurvor på alla i släkten med känd hörselnedsättning och genetisk vägledning samt laboratorieundersökningar av blodprov. En exakt namngiven genetisk diagnos kan vara en stor hjälp vid prognos av hörselnedsättningen i ett livsperspektiv, och också för att kunna vara uppmärksam på andra medicinska problem i framtiden. En diagnos ger också vägledning vilka genetiska undersökningar andra famijiemedlemmer, som kan vara bärare, eller de som ännu inte fått några symtom på hörselnedsättning, bör genomgå. Källor: Tranebjærg L. Genetics of congenital hearing impairment: A clinical approach. Int J Audiol 2008; 47: Hereditary Hearing Homepage homepage: Link til audiogenetik Text: Lisbeth Tranebjærg professor, PhD, Specialistläkare i klinisk genetik Audiologisk Avdeling, Bispebjerg Hospital 2400 København NV Tlf: E-post:

13 Mitokondriell koppling till dövblindhet När jag 1985 började arbeta som läkare på den nystartade psykiatriska öppenvårdsmottagningen för döva och hörselskadade (och dövblinda) i Älvsjö i Stockholm visste jag ingenting om dövblindhet. Jag trodde att den amerikanska kvinnan Helen Keller som besökte Stockholm 1957 var den enda dövblinda person som någonsin funnits. Bilden av henne med den vita duvan som visades i tidningar gjorde stort intryck på mig när jag var barn. Helen Keller ( ) utanför Manillaskolan i Stockholm. Helen Keller stryker en vit duva som hennes dövblindtolk Polly Thomson lockade fram. Under den första terminen av min läkarutbildning 1969 fick jag höra talas om den första och då hittills enda kända, och svenska, patienten med mitokondriell sjukdom. Sjukdomsbeskrivningen gjorde intryck på mig men jag trodde inte att jag själv skulle få träffa någon patient med mitokondriell sjukdom. Under 1970-talet beskrevs även andra patienter med mitokondriella sjukdomar. Symtomen kunde skilja sig något och man började ge dessa tillstånd olika sjukdomsbeteckningar (se faktaruta på nästa sida). Det har visat sig att de olika syndromen ofta överlappar varandra. Mitokondriella sjukdomar orsakas av bristande tillverkning av cellenergi (adenosintrifosfat, ATP) i cellernas kraftverk mitokondrierna. Bensinen som ger energi till en bil innehåller lagrad solenergi från fossilerade växter. ATP-molekylerna som behövs för att de olika processerna i en cell ska fungera innehåller solenergi som lagrats i maten vi äter. s y m t o m Symtomen vid mitokondriella sjukdomar kan visa sig i alla kroppens vävnader men vissa vävnader är känsligare än andra för energibrist. Hos många patienter blir så småningom flera olika organ påverkade (se bilden nästa uppslag). De första symtomen kan visa sig redan vid födseln. Hos en del ses tydliga symtom först i vuxen ålder. Mitokondriell sjukdom bör misstänkas vid fortskridande sjukdom som ger symtom från många olika organsystem. Först 1988 rapporterades att vissa mutationer (genskador) i arvsmassan som finns inne i mitokondrierna (mitokondriellt DNA, mtdna) kan orsaka de mitokondriella sjukdomarna KSS och LHON. Det var redan känt att LHON ID-dagarna 2009 Årets ID-dagar (Informations- och Demonstrationsdagarna) äger rum den 7-9 oktober på Factory Nacka Strand, Stockholm. Under mässan samlas alla som är intresserade av området informationsteknik och hjälpmedel för att få ny kunskap, informera sig om produktnyheter och byta erfarenheter. Onsdagen den 7 oktober kl öppnar årets mässa! Invigningen äger rum kl i utställningshallen vid kafeterian och är öppen för alla mäss- och seminariebesökare. Invigningstalare i år är Veronica Hedenmark, grundare av familjeföretaget VH assistans för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Veronica är bland annat vinnare av Kompetensgalans mångfaldspris, EU-inspiratör och ambassadör för kvinnliga företagare. För mer information gå in på:

14 ren för det mesta inte kände till mitokondriella sjukdomar. Eftersom (svårare former av) sådana sjukdomar är sällsynta får väl okunskapen anses begriplig. Läkare kan inte veta allt. Det som främst berörde mig var det bemötande flera patienter berättade om. En av mina patienter som visades ha mutationer i mtdna, och som senare drabbades av dövblindhet, berättade att hon hade sökt en annan läkare innan hon träffade mig. Den läkaren sa det finns ingen sjukdom som ger sådana symtom som Du säger att Du har. Andra patienter berättade att de blivit friskförklarade trots att de kände sig sjuka därför att läkarna inte funnit någon avvikelse på de vanliga proverna och därför betraktade symtomen som somatisering (=psykosomatiska symtom, det vill säga någon kroppslig sjukdomsprocess som förklarade symtomen kunde inte påvisas). Det finns ingen provtagofta ärvdes i moderslinjen och mtdna ärvs i moderslinjen. Många mitokondriella sjukdomar ärvs inte i moderslinjen utan orsakas av nya mutationer eller av mutationer i de vanliga kromosomerna som ärvs från bägge föräldrarna. Det har varit lättast att leta efter och hitta mutationer i mtdna så det är den mekanismen vi känner till bäst, än så länge. duktion men inga tecken på näthinnepåverkan. Vidare klagade patienterna över värk, huvudvärk eller migrän, och muskelbesvär. När jag hade träffat ganska många patienter av denna typ tänkte jag att de borde ha någon sorts allmän vävnadspåverkan som främst drabbade inneröron (=hörselsymtom), hjärna (=migrän, depression), ögon (=bländningskänslighet, ögontrötthet) och muskler (=stelhet, värk, kramper). Jag visste inte vad det kunde vara men så småningom fann jag att just dessa vävnader ofta påverkades först vid mitokondriella sjukdomar. Jag fick veta att det var svårt att utreda mitokondriefunktionen och att en vanlig metod var muskelprovtagning. Med sådan provtagning och analys av mtdna gick det att visa att flera av mina patienter hade riktig mitokondriell sjukdom och att ett antal andra hade viss påverkan på mitokondriefunktionen. Jag lärde mig att läkarkå- d ö v p s y k i a t r i n Under de första fem åren som jag arbetade inom dövpsykiatrin märke jag att en del patienter hade symtom som liknande de vid Rubellasyndrom eller Ushers syndrom utan att ha något av dessa tillstånd. I den här patientgruppen hade alla någon typ av hörselsymtom och för det mesta depression med koncentrationsproblem. De berättade också om ögon- eller synsymtom så jag skickade dem till ögonläkare som ofta fann nedsatt tårproningsmetod som kan utesluta mitokondriell sjukdom. Även muskelprov kan visa normalt resultat vid mitokondriell sjukdom. osäker behandling Det finns ingen botande behandling och ännu inget läkemedel för behandling av mitokondriell sjukdom. I behandlingsstrategierna vid mitokondriell sjukdom ingår råd om diet som att äta lite men ofta, och att undvika olika stressfaktorer samt läkemedel som kan försämra mitokondriefunktionen. Patienter med mitokondriella sjukdomar får ofta biverkningar av läkemedel. De kan ha nytta av så små läkemedelsdoser att läkare har svårt att tro att det är möjligt. Kosttillskott för att förbättra ATP-tillverkningen används också. Det har föreslagits att varje patient ska få pröva sådan behandling och få vara sin egen kontroll avseende effekten (Gold & Cohen, 2001). Faktaruta: Exempel på olika mitokondriella sjukdomssyndrom Förkortning Hela namnet Symtom Ögonsymtom KSS Kearns-Sayre Syndrom muskelsymtom, hjärtsymtom, ögonmuskelförlamning, psykiatriska symtom, dövhet näthinnepåverkan LHON Lebers Hereditära ögonsymtom vanligast; migrän, synnervsförtvining OptikusNeuropati psykiatriska symtom, fibromyalgi och hörselnedsättning kan förekomma MELAS Mitochondrial migrän, hjärnpåverkan, ögonmuskelpåverkan, Encephalomyopathy with slaganfallsliknande attacker, synnedsättning pga Lactic Acidosis and epelepsi, muskelsymtom synbarkspåverkan, Stroke-like episodes tarmsymtom, psykiatriska symtom, näthinnepåverkan dövhet MERRF Myoclonic Epilepsy and muskelryckningar, epilepsi, synnervsförtvining Ragged-Red Fibre disease koordinationsstörning, lipom, dövhet NARP Neuropathy, Ataxia and koordinationsstörning, muskelsvaghet, Retinitis Pigmentosa Retinitis Pigmentosa dövhet

15 Behandlingstiden kan behöva vara så lång som ett helt år innan det går att avgöra om behandlingen har effekt. I en behandlingsstudie av patienter med olika mitokondriella sjukdomar fick patienterna en mitokondriecocktail (tre olika kosttillskott: kreatin monohydrat pulver 6 gram, Q mg, och liponsyra 600 mg uppdelade i två doser dagligen). Studien utfördes enligt vetenskapliga krav. Det gick att visa att patienterna (främst de med MELAS) förbättrades avseende flera laboratorievärden trots att behandlingstiden bara var två månader (Tarnopolsky 2008). Personal som arbetar inom dövblindområdet bör känna till att mitokondriella sjukdomar finns. En del symtom kan misstolkas som orsakade av dövblindheten i sig. Behandling med kosttillskott kan prövas eftersom den kan öka koncentrationsförmågan, minska värk och ge ökad energi och därmed öka livskvalitéten. Litteratur: Gold DR, Cohen BH. Treatment of mitochondrial cytopathies. Semin Neurol 2001;21: Tarnopolsky MA. The mitochondrial cocktail: rationale for combined nutraceutical therapy in mitochondrial cytopathies. Adv Drug Deliv Rev 2008;60: Om Helen Keller på svenska Wikipedia, org/wiki/helen_keller Socialstyrelsens information om Mitokondriella sjukdomar, Mitokondriella+sjukdomar.htm Sammanfattningen av Ann Gardners doktorsavhandling (svenska sida 54-55) kib.ki.se/2004/ x/ thesis.pdf Text: Ann Gardner Leg läkare, specialist i allmänpsykiatri, medicine doktor Överläkare vid Psykiatriska mottagningen för döva, Stockholms Läns Landsting ForumVision - Människa Miljö i Samverkan ForumVision är en ideell förening med syfte att stimulera och initiera forskning och utveckling inom och mellan discipliner samt att utgöra en brygga mellan forskare och professionella som arbetar med/för personer med synnedsättning. De anordnar regelbundet seminarier, workshops och en årlig konferens under teman som avspeglar aktuella forskningsområden. Nu är det dags att anmäla sig till höstens konferens sept Människa Miljö i Samverkan: med temat tudier och arbete för personer med synfunktionshinder. Konferensen anordnas i samarbete med Föreningen För Synrehabilitering. Inbjudna föreläsare arbetar just nu med olika projekt i ämnet och kommer från hela landet samt från Danmark, Norge och England. Lokal båda dagarna Pedagogen i Göteborg: BE036 (B-huset plan 0) Konferensen startar 17 september kl med registrering och avslutas 18 september kl september kl hålles workshop om nyheter inom arbetshjälpmedel. Kostnad för hela konferensen inklusive förtäring 17 september på kvällen är 1500 kr. Workshop på fredag sker i en lokal för max 40 personer. Först till kvarn! Anmälan och mer information finns på: under: På gång!

16 B Sverige Porto betalt Manillaskolan firar 200 år Sveriges första teckenspråkiga skola firar i år sitt 200 års jubileum. Den 25 maj invigde H.M. Drottning Silvia Manillaskolans jubileumsvecka. Veckan innehåll öppet hus, elevutställningar om skolans historia, seminarier om specialskolans framtid och andra jubileumsfestligheter. Redaktör: Helena Tiderman Ansvarig utgivare: Lena Hammarstedt Adress: Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor Svärdvägen 21, Box 570, Danderyd Tel Fax Tryck: Paper Talk AB ISSN Aktiveringskurser 2009 Mullsjö folkhögskola har som mål att kunna erbjuda ett stort utbud av olika spännande och utvecklande kurser. I år erbjuder folkhögskolan både gamla omtyckta kurser men även några nya kurser har tillkommit. Förhoppningen är att det finns kurser för alla smaker! 3-7 augusti Friskvårdskurs Den omgivande miljön, friluftsaktiviteter och skapande verksamhet. Vi lär oss olika sätt att kommunicera och uttrycka sig. Bland annat arbetar vi med estetiska tekniker. Sista anmälningsdag 8 juni september Datakurs IT tekniken är något som ständigt utvecklas och där nya funktioner och program erbjuds på marknaden. Vi har mycket duktiga datalärare som gör det möjligt för dig som deltagare att få dina datalektioner utifrån ditt önskemål och behov. Dataundervisningen är individuell och alla deltagare har ett eget arbetsrum. Sista anmälningsdatum är 10 augusti oktober Grundkurs för personer med dövblindhet I samverkan med dövblindteamen informeras om bland annat samhällets stöd och service samt tolkanvändning. Deltagarna delar erfarenheter med varandra. Sista anmälningsdatum är 14 september november Datakurs IT tekniken är något som ständigt utvecklas och där nya funktioner och program Föräldrautbildning Den oktober 2009 är det dags för den årliga föräldrautbildningen för föräldrar till personer med dövblindhet och syn- och hörselskadade barn i alla åldrar. Ta chansen att träffa andra föräldrar i liknande situation i trivsam och stimulerande miljö på Almåsa kursgård som har pool och trevliga promenadstråk. Under dagarna kommer ni att få lyssna på föreläsningar, ta del av information och samtala kring många angelägna frågor, som föräldrar kan ha. Kursen anordnas i samverkan mellan Mo Gård, FSDB, Förbundet Sveriges Dövblinda samt SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten. erbjuds på markanden. Vi har mycket duktiga datalärare som gör det möjligt för dig som deltagare att få dina datalektioner ut ifrån ditt önskemål och behov. Data undervisningen är individuell och alla deltagare har ett eget arbetsrum. Sista anmälningsdatum 19 oktober. 30 november - 4 december Kommunikationskurs Mer information om denna aktiveringskurs kommer under året! Sista anmälningsdatum 2 november. För frågor om kurserna kontakta: Diana Ljungström E-post: .mullsjo.se För anmälan till kurs kontakta: Ingemar Johansson. E-post: Anmälan görs till: Susanne Lindqwist, SPSM Telefon: E-post:

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till

Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Trygg hjälp när hörseln inte räcker till Sinnesro för dig och dina nära och kära Säkerhet, självständighet och sinnesro skänker livskvalitet och det är något som du förtjänar när du blir äldre. Det är

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten

Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Ur behovsanalys Mina sidor: De gemensamma behoven kan till stor del mötas med gemensamma tjänstemoduler enhetligare möten Hypoteser om vilken lösning det finns behov av Stor andel gemensamma generella

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat

Barnplantorna. Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra. Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat Cochleaimplantat en fantastisk möjlighet för döva att få höra Foto: Lasse Burell Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i

Läs mer

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.

teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling. Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

PRODUKTKATALOG I. MED-EL Cochlea implantat system med kroppsburen processor CisPro +.

PRODUKTKATALOG I. MED-EL Cochlea implantat system med kroppsburen processor CisPro +. PRODUKTKATALOG I MED-EL Cochlea implantat system med kroppsburen processor CisPro +. Möllerström Medical AB Slagthuset 211 20 Malmö Tel: 040 17 63 50 Fax: 040 17 63 59 kundtjanst@mollerstrommedical.com

Läs mer

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning?

Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? Har Du eller Ditt barn både en syn- och hörselnedsättning? I Stockholms län finns det många olika verksamheter som kan ge råd och stöd till dig som är mellan 0-20 år. Den här foldern är tänkt att underlätta

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

intressepolitiskt program

intressepolitiskt program intressepolitiskt program Antaget av Hörselskadades Riksförbunds kongress 2012 HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Håriga öron är det bästa som finns!

Håriga öron är det bästa som finns! Håriga öron är det bästa som finns! Hej kompis! Visste du att alla har hår i öronen? Ja, du kanske trodde det bara var en och annan gammal farbror som har det, men sanningen är att vi alla har hår i örat.

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift 221203 Manuella hjälpmedel för att teckna och skriva Betalas av patienten/brukaren.

2212 Hjälpmedel för teckning och handskrift 221203 Manuella hjälpmedel för att teckna och skriva Betalas av patienten/brukaren. KOMMUNIKATION OCH INFORMATION 03 Synhjälpmedel 0303 Ljusfilter (absorbtionsfilter) 1(6) 0306 Glasögon och kontaktlinser Se riktlinje Glasögon och kontaktlinser (bidragsregler) 0309 Glas, linser och linssystem

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

Från vänster skådespelarna: Gurli Wåglund, Carlos Müller Villanueva. Foto: Mansour Hosseini

Från vänster skådespelarna: Gurli Wåglund, Carlos Müller Villanueva. Foto: Mansour Hosseini Innehåll Ett skakigt äventyr med Tyst teater Audiologisk Dag lockade många deltagare Lena Göransson blir ny verksamhetschef på Nationellt Kunskapscenter Silverörat & Arbrinks utmärkelse Microchip kan hjälpa

Läs mer

Kommunikation genom konst och musik

Kommunikation genom konst och musik Innehåll Konst och musikalitet i kommunikation med dövblindfödda vuxna Grundutbildning i dövblindhet, NGU Hur använder vi konventionen Teknik och pedagogik i samverkan runt CI hos personer med medfödd

Läs mer

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn

Pneumokocker. vaccinera mot onödigt lidande. PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan. I flera länder vaccineras alla barn Pneumokocker vaccinera mot onödigt lidande PNEUMOKOCKER KAN LEDA TILL DÖVHET Vissa riskgrupper vaccineras redan I flera länder vaccineras alla barn UPPSKATTNINGSVIS HÄLFTEN av alla barn som vistas på daghem

Läs mer

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014

Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR. Oktober 2014 Information om SLO sammanställd av Stiftelsen JMR Oktober 2014 Ett barn, en person! SLO syndrom ger olika grad och kombination av funktionsnedsättningar Alla personer med SLO är unika! Alla med SLO utvecklas

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder Bemötandeguide En vägledning i mötet med människor med funktionshinder ETT GOTT BEMÖTANDE Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för människor i olika situationer. I idrottens verksamhetsidé,

Läs mer

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh

Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar. Kerstin Lindblad-Toh Hundar hjälper oss att förstå människans sjukdomar Kerstin Lindblad-Toh Målsättning med min forskning Att hitta människors sjukdomsgener via: - djurmodeller - en bättre förståelse av arvsmassan - storskalig

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på LHON Eye Society s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013.

LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på LHON Eye Society s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013. LHON är en gåtfull sjukdom Referat av professor Thomas Rosenbergs föreläsning på s seminarium, Hagaberg, 25-26 oktober 2013. År 1871 publicerade Theodor Karl Gustav von Leber, professor i Göttingen i Tyskland,

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Ushers syndrom Nyhetsbrev 257

Ushers syndrom Nyhetsbrev 257 Nyhetsbrev 257 På Ågrenska arrangeras veckovistelser där familjer med barn med funktionshinder bor och utbyter erfarenheter. Under en och samma vecka träffas ett antal familjer med barn som har samma diagnos,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Hörseltjänst Göteborg

Hörseltjänst Göteborg Hörseltjänst Göteborg Leg Audionom Karin Ilstedt Nordstadstorget 6 411 05 GÖTEBORG Tel 031-761 08 01 Tidsbokad mottagning www.horseltjanst.se karin.ilstedt@horseltjanst.se maj 2014 2 Hörseltjänst erbjuder:

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Foto: Elisabeth Nilsson Tryck 2012 Innehåll Ett gott bemötande 4 10 goda råd 5 Afasi 6 Allergi 6 Autism/Aspergers

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa

Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa Privilegium San Fernando. Rehabiliteringscenter i Puerto de la Cruz, Teneriffa Privilegium San Fernando är beläget i Puerto de la Cruz, Teneriffa, på Kanarieöarna i Spanien. Centret är ett väletablerat

Läs mer

Med kvadraten på rätt ställe

Med kvadraten på rätt ställe Högst upp i en ljus, modern tvårummare med balkong och utsikt mot Bällstaån i Sundbybergs Strand bor paret Ida Högberg och Michael Strix. Med kvadraten på rätt ställe 4 BOK_ModernaHem_2_2012-1.indb 4 vå

Läs mer

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem

Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Information om Baha ett benförankrat hörselsystem Baha en svensk uppfinning Brist på information om Baha Filippa fick höra vid tre månaders ålder 1 Sommaren 1995 bildades Barnplantorna i Göteborg av fyra

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Med Reality Energy Log REL kan du hålla koll på dina elkostnader med hjälp av ett knapptryck.

Med Reality Energy Log REL kan du hålla koll på dina elkostnader med hjälp av ett knapptryck. Med Reality Energy Log REL kan du hålla koll på dina elkostnader med hjälp av ett knapptryck. Ett smart sätt att hålla koll på din el konsumtion och kostnad allt visas i realtid. Samtidigt som du bidrar

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320

Fragile X-syndrom, vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 , vuxenperspektivet Nyhetsbrev 320 På Ågrenska arrangeras vuxenvistelser där vuxna med funktionshinder bor, umgås och utbyter erfarenheter. Under tre dagar träffas ett antal vuxna med samma diagnos och/eller

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Utgångspunkter LSS och FNs konvention

Utgångspunkter LSS och FNs konvention Utgångspunkter LSS och FNs konvention Föräldrar har det huvudsakliga ansvaret för sina barns vård och fostran även då barnet har omfattande funktionsnedsättningar. Enligt Lag (1993:387) om stöd och service

Läs mer

Målmedveten hörsel och varseblivning Dina kunder anförtror dig

Målmedveten hörsel och varseblivning Dina kunder anförtror dig Hör ditt hem Målmedveten hörsel och varseblivning Dina kunder anförtror dig sina hörselproblem: Smart Alert System ger ett meningsfullt och mycket enkelt tillfälle att utöka hjälpen till dem och samtidigt

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

NYHETSBREV OKTOBER 2007

NYHETSBREV OKTOBER 2007 Innehåll Ungdomar träffas för att diskutera identitet och drömmar Aktuellt i höst Intervjuer med äldre personer med synoch hörselnedsättning Hur anpassa den fysiska miljön för personer med dövblindhet

Läs mer

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-05-22

Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-05-22 Minnesanteckningar från samverkansmöte 2014-05-22 Närvarande representanter från: SDF, Stockholms Dövas förening HRF, Hörselskadades Distrikt i Stockholms län, Rådet för text- och tolkfrågor FSDB, Förbundet

Läs mer

Nationella inspirationsmiljön

Nationella inspirationsmiljön Nationella inspirationsmiljön Välkommen till vår nationella inspirationsmiljö! Hjälpmedelsinstitutet och Micasa Fastig heter driver gemensamt en nationell inspirationsmiljö med bostäder för personer med

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Vägledning om förvärvad dövblindhet - ett komplement till Nordisk definition av dövblindhet -

Vägledning om förvärvad dövblindhet - ett komplement till Nordisk definition av dövblindhet - Vägledning om förvärvad dövblindhet - ett komplement till Nordisk definition av dövblindhet - nordisk vägledare om förvärvad dövblindhet sid 1 Nordisk vägledare om förvärvad dövblindhet Framtagen i ett

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen

GODA ANLEDNINGAR. till att bevara ditt barns stamceller. Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller från navelsträngen Ring 040-692 23 27 eller gå in på stemcare.se om du vill bevara ditt barns stamceller 5 GODA ANLEDNINGAR till att bevara ditt barns stamceller Ge ditt barn en gåva för livet samla och bevara stamceller

Läs mer

Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326

Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326 Minnesanteckningar för Regionalt brukarråd för Dövteamet, Dövblindteamet och Text- och bildtelefoniteamet 150326 Närvarande: Tove Wrånge, enhetschef Jenny Widmark, Kent Hedesström, Dövblindteamet Solveig

Läs mer